1 Medborgarförslag - Inför förändringar Tullinge strand. 2 Medborgarförslag - Öppna Åvägen mellan Tullinge och Tumba

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunualhuset, Tumba, plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Inför förändringar Tullinge strand 2 Medborgarförslag - Öppna Åvägen mellan Tullinge och Tumba 3 Medborgarförslag - Utbyggnad infartsparkering Tumba 4 Medborgarförslag - Hinder för olaglig körning Alhagsvägen/Albyvägen 5 Medborgarförslag - Cykelparkering vid Skäcklinge busstation 6 Medborgarförslag - Namnge GC-vägen mellan Tullinge torg och Banslätt 7 Medborgarförslag - Bygg upp Tullinge gård 8 Medborgarförslag - Bygg om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder 9 Medborgarförslag - Badbuss Tumba centrum till Sandviksbadet 10 Medborgarförslag - Ockuperad allmänning Tullinge strand 11 Medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Samhällsbyggnadsnämnden Parkering - strategi, program och riktlinjer SENARE UTSKICK 13 Muntlig information om Botkyrka kommuns skyltprogram 14 Rutin för att söka statliga bidrag 15 Förslag till detaljplan avseende Duvan Förslag till detaljplan avseende Vargen Förslag till detaljplan avseende Lindhov 15:25 m.fl (Sandstugan) 18 Remiss angående trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 SENARE UTSKICK 19 Återrapportering Idé- och markanvisningstävling Hågelby SENARE UTSKICK 20 Uppföljning och begäran om anstånd av uppdrag från samhällsbyggnadsnämndens Mål- och budget 2017 SENARE UTSKICK 21 Muntlig information om Stadsbyggnadsbenchen 22 Ekonomisk uppföljning mars 2017 SENARE UTSKICK 23 Återrapportering av Effektiviseringsuppdrag SENARE UTSKICK 24 Delegationsärenden 25 Anmälningsärenden 26 Förvaltningschefen informerar

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Gabriel Melki Ordförande Olov Lindquist Nämndsekreterare

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:349 1 Medborgarförslag Inför förändringar Tullinge strand(sbf/2016:349) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Sammanfattning Gångbanan längs Maden på Tullinge strand byggdes av Tekniska förvaltningens VA-enhet under 2016 i samband med att Dagvattenparken Maden iordningställdes. Syftet med parken var att rena dagvatten samt att utveckla området för rekreation, friluftsliv samt vara tillgänglig för allmänhet och djurliv. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet har kommit fram till att behov finns att utreda frågan om platsens funktion för groddjurens passage, dels över vägen och trottoaren, och dels under vägen i grodtunnlar, för att se om de är funktionellt utformade för sitt ändamål. Vidare samverkan kommer ske mellan förvaltningens enheter i denna fråga. Under året efter att gångbanan byggdes har samhällsbyggnadsförvaltningen noterat problem med gångbanan. Främst har det handlat om att vatten blir stående i vägbanan då det saknas genomsläpp eller brunnar. Medborgare upplever också att det är svårt att mötas med bilar i vägområdet då körbanebredden har minskat. I samråd med tekniska förvaltningens VA-enhet har därför beslutats att ta bort gångbanan. Tekniska förvaltningen kommer att genomföra detta senast under våren Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Eva Engberg som önskar att vi tar bort nyanlagd trottoar vid Tullinge strand och Maden. Det är sättningar i konstruktionen och kraftiga översvämningar på platsen. Trottoaren hindrar även groddjurens passage till och från sjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [1] sbf/2016:349 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Inför förändringar vid Tullinge strand. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat, och hänvisar till Tekniska förvaltningens beslut om att bygga bort gångbanan. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Eva Engberg som önskar att vi tar bort nyanlagd trottoar vid Tullinge strand och Maden. Det är sättningar i konstruktionen och kraftiga översvämningar på platsen. Trottoaren hindrar även groddjurens passage till och från sjön. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Gångbanan längs Maden på Tullinge strand byggdes av Tekniska förvaltningens VA-enhet under 2016 i samband med att Dagvattenparken Maden iordningställdes. Syftet med parken var att rena dagvatten samt att utveckla området för rekreation, friluftsliv samt vara tillgänglig för allmänhet och djurliv. Samhällsbyggnadsförvaltningens miljöenhet har kommit fram till att behov finns att utreda frågan om platsens funktion för groddjurens passage, dels över vägen och trottoaren, och dels under vägen i grodtunnlar, för att se om de är funktionellt utformade för sitt ändamål. Vidare samverkan kommer ske mellan förvaltningens enheter i denna fråga. Under året efter att gångbanan byggdes har samhällsbyggnadsförvaltningen noterat problem med gångbanan. Främst har det handlat om att vatten blir stående i vägbanan då det saknas genomsläpp eller brunnar. Medborgare upplever också att det är svårt att mötas med bilar i vägområdet då körbanebredden har minskat. I samråd med Tekniska förvaltningens VA-enhet har därför beslutats att ta bort gångbanan. Tekniska förvaltningen kommer att genomföra detta senast under våren Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN0 Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

6 Medborgarförslag: Inför förändringar vid Tullinge strand - publicering Namn: Eva Engberg Förslag: Gör om gör rätt vid tullinge strand. Ta bort trottoaren eller dränera vägen vid Maden. Tullinge strand/ nordanvägen. Motivering: Det är redan sättningar i konstruktionen och kraftiga översvämningar vid minsta regn. Även grodtunnlarna är översvämmade. De höga trottoarstenarna försvårar groddjurens passage till och från sjön. Konstruktionen som den är nu är farlig för alla trafikanter, oavsett om de promenerar, cyklar eller åker bil.

7 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:355 2 Medborgarförslag - Öppna Åvägen mellan Tullinge och Tumba (sbf/2016:355) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gångoch cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Undersökningar visar att vägen inte tål ytterligare trafik utan att risk för skred föreligger. Omfattande åtgärder behöver vidtas för att kunna öppna Åvägen. Trafikverket har genomfört en utredning för att tillfälligt leda om trafiken i en riktning via Åvägen då arbeten pågår på Huddingevägen. Åtgärder som behövs till att förstärka Åvägen bedöms kosta 19 miljoner kronor, inklusive korsningspunkt vid Hamringevägen/Huddingevägen och Hågelbyleden med trafiksignaler. Mot bakgrund av den höga investeringskostnaden bedömdes en omledning av trafiken via Åvägen ej vara en lämplig åtgärd. Till det kan nämnas att Åvägen inte ligger på kommunal mark utan på DeLaval AB:s mark, men att Åvägen kan komma att öppnas i framtiden i samband med en exploatering av området. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Gunnar Bengtsson att öppna Åvägen snarast. Åter igen långa köer mellan Tumba-Tullinge p.g.a. Trafikverkets arbeten på Huddingevägen. Hur länge ska vi vänta på en upprustning av Åvägen? Tillåt biltrafik. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

8 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [1] sbf/2016:355 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Förslag om att öppna Åvägen mellan Tullinge och Tumba Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar avslå medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Gunnar Bengtsson att öppna Åvägen snarast. Åter igen långa köer mellan Tumba-Tullinge p.g.a. Trafikverkets arbeten på Huddingevägen. Hur länge ska vi vänta på en upprustning av Åvägen? Tillåt biltrafik. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gång- och cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Undersökningar visar att vägen inte tål ytterligare trafik utan att risk för skred föreligger. Omfattande åtgärder behöver vidtas för att kunna öppna Åvägen. Trafikverket har genomfört en utredning för att tillfälligt leda om trafiken i en riktning via Åvägen då arbeten pågår på Huddingevägen. Åtgärder som behövs till att förstärka Åvägen bedöms kosta 19 miljoner kronor, inklusive korsningspunkt vid Hamringevägen/Huddingevägen och Hågelbyleden med trafiksignaler. Mot bakgrund av den höga investeringskostnaden bedömdes en omledning av trafiken via Åvägen ej vara en lämplig åtgärd. Till det kan nämnas att Åvägen inte ligger på kommunal mark utan på DeLaval Ab:s mark. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN0 Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

9 Medborgarförslag- Förslag om öppna Åvägen i Tullingepublicering Hem Objekt ID747 har lagts till Ändra mina aviseringsinställningar Visa Objekt ID747 Visa BKMedborgarforslagList Mobilvy Namn: Förslag: Motivering: Gunnar Bengtsson Nu. Öppna Åvägen snarast. Med hänsyn till både trafik och miljö. Mindre utsläpp från trafik i kö. Åter igen är det långa köer mellan Tumba-Tullinge p,g av arbeten utmed vägen. Detta kunde undvikas, eller underlättas om Åvägen kunde användas. Hur länge ska vi vänta på en upprustning av denna? Om den inte klarar tung trafik så låt åtminstone övrig trafik passera. Öppna Åvägen snarast

10 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:356 3 Medborgarförslag - Utbyggnad infartsparkering Tumba (sbf/2016:356) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2016 genomfört en utredning avseende infartsparkeringar vid Tumba och Tullinge station. Syftet med denna utredning är att kartlägga nyttjandet av infartsparkeringarna vid Tumba och Tullinge station samt utreda behov, placering och utformning av dessa på kort och lång sikt. Resultatet av utredningen analyseras hos förvaltningen inför en nämndpresentation. Användningen av parkering styrs av utbud och efterfrågan. Om utbudet av parkeringsplatser är högt ökar även efterfrågan. För att inte den attraktiva marken i anslutning till stationsområdena ska upptas av infartsparkeringar måste efterfrågan på parkeringsplatser för bil minska. De åtgärder som föreslås på kort sikt är tids- och avgiftsreglering, upprustning av cykelparkering samt några nya ersättningsytor för markparkering då befintliga infartsparkeringsytor vid Tumba station eventuellt exploateras. På lång sikt föreslås att infartsparkeringarna för bil yteffektiviseras genom samutnyttjande med handel samt uppförande av parkeringshus i attraktiva lägen. Markparkering ska generellt sett ligga längre ifrån stationsläget, undantaget handikapparkering. Då Beijer bygg själv äger sin fastighet så har Botkyrka kommun ingen möjlighet att besluta över deras avyttring av fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltning kommer arbeta vidare med långsiktiga lösningar i exploateringssammanhang. I planeringen för nytt kommunalhus planeras för ett nytt parkeringsgarage som eventuellt kan komma att samutnyttjas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i början av året färdigställt ytterligare 55 st parkeringsplatser som fungerar som infartsparkering, längs Munkhättevägen i Tumba. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jörgen Westerberg som önskar att kommunen bygger parkeringshus

11 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:356 med infartsparkering på den tomt som Beijer bygg kommer flytta från på Bryggarvägen. Detta skulle främja mer kollektivt åkande, öka kapaciteten för infartsparkering och underlätta för vidare utbyggnad av bostäder söder om Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

12 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [1] sbf/2016:356 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Förslag om utbyggnad av infartsparkering i Tumba Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jörgen Westerberg som önskar att kommunen bygger parkeringshus med infartsparkering på den tomt som Beijer bygg kommer flytta från på Bryggarvägen. Detta skulle främja mer kollektivt åkande, öka kapaciteten för infartsparkering och underlätta för vidare utbyggnad av bostäder söder om Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2016 genomfört en utredning avseende infartsparkeringar vid Tumba och Tullinge station. Syftet med denna utredning är att kartlägga nyttjandet av infartsparkeringarna vid Tumba och Tullinge station samt utreda behov, placering och utformning av dessa på kort och lång sikt. Resultatet av utredningen analyseras hos förvaltningen inför en nämndpresentation. Användningen av parkering styrs av utbud och efterfrågan. Om utbudet av parkeringsplatser är högt ökar även efterfrågan. För att inte den attraktiva marken i anslutning till stationsområdena ska upptas av infartsparkeringar måste efterfrågan på parkeringsplatser för bil minska. De åtgärder som föreslås på kort sikt är tids- och avgiftsreglering, upprustning av cykelparkering samt några nya ersättningsytor för markparkering då befintliga infartsparkeringsytor vid Tumba station eventuellt exploateras. På lång sikt föreslås att infartsparkeringarna för bil yteffektiviseras genom samutnyttjande med handel samt uppförande av parkeringshus i attraktiva lägen. Markparkering ska generellt sett ligga längre ifrån stationsläget, undantaget handikapparkering. Då Beijer bygg själv äger sin fastighet så har Botkyrka kommun ingen möjlighet att besluta över deras avyttring av fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltning kommer arbeta vidare med långsiktiga lösningar i exploateringssammanhang. I planeringen för nytt kommunalhus planeras för ett nytt parkeringsgarage som eventuellt kan komma att samutnyttjas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i början av året färdigställt ytterligare 55 st parkeringsplatser som fungerar som infartsparkering, längs Munkhättevägen i Tumba. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN0 Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

13 Medborgarförslag- Förslag om utbyggnad av infartsparkering i Tumbapublicering Hem Objekt ID748 har lagts till Ändra mina aviseringsinställningar Visa Objekt ID748 Visa BKMedborgarforslagList Mobilvy Namn: Förslag: Jörgen Westerberg Utbyggnad av infartsparkering i Tumba, utan att påverka miljön. Beijer bygg kommer att flytta från sina lokaler. Dom kommer flytta sin anläggning till Huddinge Kommun då deras bygglov är temporärt på nuvarande mark brevid Willys huset i Tumba centrum. Marken ligger under bron som ansluter Huddingevägen med Hågelbyleden. Dessutom angränsar den till den ena befintliga infartsparkeringen. Denna mark lämpar sig sådeles inte till att bygga bostäder och med tanke på att åt andra hållet från Willys så skall det byggas handelslokaler och Tumba centrum byggs ut så finns inget mer underlag för handelslokaler. Därför bör Tekniska nämnden få i uppdrag att under hösten 2016 utreda möjligheter och kostnader för uppförande av ett parkeringshus för infartsparkering under bron. Om garaget uppförs mellan sluttningen och Huddingevägen med växter som täcker sidan mot Huddingevägen så påverkas inte miljön utseendemässigt. Genomfart till nuvarande infartsparkering görs lämpligen via garaget och baksidan av Willys huset, så som idag. Då påverkas inte Huddingevägen av ytterligare utfart. Tekniska nämnden bör sedan i uppdraget ha i åliggande att under våren 2017 presentera lösning och underlag för beslut så att ett beslut kan tas hösten 2017 för budget Då skulle garaget kunna uppföras efter Beijers utflyttning. Parkeringarna i garaget skall självklar vara kopplade till behov av SL Access kort och så att endast pendlare använder parkeringen och inte så som idag boenden i närområdena till våra infartsparkeringar. Motivering: Detta skulle främja mer kollektivt åkande, öka kapaciteten för infartsparkering och underlätta för utbyggnader av Bostäder söder om Tumba så som exempelvis Vårsta, då folk sällan vill åka buss och sedan tåg eftersom det hindrar dem i deras vardagspussel. Vidare skulle det bidra till Botkyrkas miljö genom minskad biltrafik till City. Samt öka attraktionen av områdena runt Tumba som bostadsplats genom enklare transport till arbete.

14 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:364 4 Medborgarförslag - Hinder för olaglig körning Alhagsvägen/Albyvägen (sbf/2016:364) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning Olovlig fordonstrafik på gång- och cykelvägar övervakas av Polisen. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning arbetar kontinuerligt med trafiksäkerhetsåtgärder. Att förhindra fordonstrafik på gång- och cykelvägar genom hinder i form av bommar, påkörningsstenar, betongelement (så kallade gråsuggor ) eller andra tekniska hinder, är en del i detta arbete. Dock måste alltid hänsyn tas till tillgängligheten för alla medborgare, vilket inkluderar bredden på exempelvis en tvillingbarnvagn eller permobil, så att även denna kan passera hindret. För den specifika platsen som förslagsställaren beskriver som ett område med frekvent förekomst av fordonstrafik på gång- och cykelvägarna, bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen inte som ett område där generella körhinder kan placeras ut, då tillgängligheten därmed skulle begränsas. Vidare finns intilliggande gräs- och grusytor som då skulle istället skulle nyttjas. Körhinder som påkörningsstenar, betongelement eller bommar kan för övrigt beroende av årstid tillfälligt vara borttagna, knuffade åt sidan eller bommar uppställda på grund av vinterväghållningen. Just denna gång- och cykelväg kan nås utan hinder från 14 olika punkter enligt kartan nedan. I närmaste området finns bommar vid Förlikningsvägen och på sträckan mellan Alhagsvägen och Alby centrum. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Heidi Diawara om att sätta upp hinder för olaglig bilkörning på

15 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:364 gångvägar i Albydalen vid Alhagsvägen/Albyvägen. Förslagsställaren anser att det är viktigt för allas säkerhet att det finns körhinder i gångvägarna mot bilkörning. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

16 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [2] sbf/2016:364 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Sätt upp hinder för olaglig bilkörning vid Alhagsvägen/Albyvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar avslå medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Heidi Diawara om att sätta upp hinder för olaglig bilkörning på gångvägar i Albydalen vid Alhagsvägen/Albyvägen. Medborgaren anser att det är viktigt för allas säkerhet att det finns körhinder i gångvägarna mot bilkörning. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Olovlig fordonstrafik på gång- och cykelvägar övervakas av Polisen. Kommunens samhällsbyggnadsförvaltning arbetar kontinuerligt med trafiksäkerhetsåtgärder. Att förhindra fordonstrafik på gång- och cykelvägar genom hinder i form av bommar, påkörningsstenar, betongelement (så kallade gråsuggor ) eller andra tekniska hinder, är en del i detta arbete. Dock måste alltid hänsyn tas till tillgängligheten för alla medborgare, vilket inkluderar bredden på exempelvis en tvillingbarnvagn eller permobil, så att även denna kan passera hindret. För den specifika platsen som förslagsställaren beskriver som ett område med frekvent förekomst av fordonstrafik på gång- och cykelvägarna, bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen inte som ett område där generella körhinder kan placeras ut, då tillgängligheten därmed skulle begränsas. Vidare finns intilliggande gräs- och grusytor som då skulle istället skulle nyttjas. Körhinder som påkörningsstenar, betongelement eller bommar kan för övrigt beroende av årstid tillfälligt vara borttagna, knuffade åt sidan eller bommar uppställda på grund av vinterväghållningen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

17 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [2] sbf/2016:364 Just denna gång- och cykelväg kan nås utan hinder från 14 olika punkter enligt kartan nedan. I närmaste området finns bommar vid Förlikningsvägen och på sträckan mellan Alhagsvägen och Alby centrum. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef

18 Medborgarförslag: Sätt upp hinder för olaglig bilkörning vid Alhagsvägen/Albyvägen publicering Namn: Heidi Diawara Förslag: Gångvägar i Albydalen vid albyparken korsningen alhagsvägen/ albyvägen behöver hinder mot olagliga bilkörning. Lördagen den 20.8 EM. Blev jag som har permobil misshandlat av två ynglingar med bil som körde i gångvägen / cyckelvägen. Motivering: Detta är stor broblem till oss boende det finns mycket barn och gående som blir hotat och även nu som jag blev misshandlat ( jag är handikappat och är beroende min permobil ) Det är viktigt för allas säkerhet att det finns körhinder i gång vägarna mot bilkörning. Händelse är polis anmält.

19 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:365 5 Medborgarförslag - Cykelparkering vid Skäcklinge busstation (sbf/2016:365) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar bifalla medborgarförslaget genom att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda förslaget samt att genomföra det förslag som utredningen förespråkar under förutsättning att åtgärderna ryms inom beslutad budget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen kan se att ett behov verkar finnas till att iordningställa en cykelparkering på platsen. Vi önskar därför få i uppdrag från nämnden att fortsätta utreda en lämplig placering och vad detta kan kosta att iordningställa. Genomförande kan då ske under budgetåret 2017 eller Området intill busstation Skäcklinge kommer inom några år att exploateras med bostäder i projektet Kassmyraåsen. Gatustrukturen kan då komma att förändras. Det går inte med säkerhet idag att fastställa exakt läge för gatustrukturen i området. Förvaltningen bedömer dock att det ändå kan finnas anledning att anlägga en cykelparkering på platsen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Zirath som önskar få till en ordentlig cykelparkering vid Skäcklinge busstation där bl.a. buss 743 mot Fridhemsplan startar. Intilliggande gator har problem med infartsparkerande bilar. De som cyklar använder träden att låsa fast sina cyklar vid. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

20 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [1] sbf/2016:365 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Cykelparkering vid Skäcklinge busstation, Skäcklingevägen/Finkmossvägen. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar bifalla medborgarförslaget genom att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda förslaget samt att genomföra det förslag som utredningen förespråkar under förutsättning att åtgärderna ryms inom beslutad budget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Zirath som önskar få till en ordentlig cykelparkering vid Skäcklinge busstation där bl.a. buss 743 mot Fridhemsplan startar. Intilliggande gator har problem med infartsparkerande bilar. De som cyklar använder träden att låsa fast sina cyklar vid. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen kan se att ett behov verkar finnas till att iordningställa en cykelparkering på platsen. Vi önskar därför få i uppdrag från nämnden att fortsätta utreda en lämplig placering och vad detta kan kosta att iordningställa. Genomförande kan då ske under budgetåret 2017 eller Området intill busstation Skäcklinge kommer inom några år att exploateras med bostäder i projektet Kassmyraåsen. Gatustrukturen kan då komma att förändras. Det går inte med säkerhet idag att fastställa exakt läge för gatustrukturen i området. Förvaltningen bedömer dock att det ändå kan finnas anledning att anlägga en cykelparkering på platsen. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN0 Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

21 Medborgarförslag: Cykelparkering vid Skäcklinge busstation - publicering Namn: Pernilla zirath Förslag: Cykelparkering vid Skäcklinge busshållplats Motivering: Skäcklingestation är en stor knytpunkt inte bara för dem som bor i området utan flertalet åker dit för att ta buss 743 mot Fridhemsplan. Idag är det några enstaka resenärer som låser sina cyklar intill olika träd. De som kommer med bil upptar plats längst med Korpvägen. Att få en ordentlig cykelparkering skulle underlätta och samtidigt bidra till att fler väljer cykel istället för bil till busshållplatsen vilket är det bästa för vårt klimat.

22 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:2 6 Medborgarförslag - Namnge GC-vägen mellan Tullinge torg och Banslätt (sbf/2017:2) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser ärendet besvarat. Sammanfattning Under våren 2016 togs ett beslut i namnberedningen att börja namnsätta gång- och cykelvägar i Botkyrka kommun, bland annat för att underlätta för räddningstjänst och utryckningsfordon. Det har ännu inte beslutats vilka gång- och cykelvägar som ska namnsättas. Arbetet kommer att ske under 2017 och då i samarbete med räddningstjänsten. Vi är tacksamma för ditt förslag och den gång- och cykelväg som du anger kommer att finnas med i diskussionerna. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie angående att namnge gång- och cykelvägen mellan Tullinge torg och Banslätt. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:2 Referens Ann-Christine Gebart Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att besvara medborgarförslag - Namnge gångoch cykelvägen mellan Tullinge torg och Banslätt, KS/2016:751 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser ärendet besvarat. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ann-Marie angående att namnge gång- och cykelvägen mellan Tullinge torg och Banslätt. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsnämnden Yttrande Under våren 2016 togs ett beslut i namnberedningen att börja namnsätta gång- och cykelvägar i Botkyrka kommun, bland annat för att underlätta för räddningstjänst och utryckningsfordon. Det har ännu inte beslutats vilka gång- och cykelvägar som ska namnsättas. Arbetet kommer att ske under 2017 och då i samarbete med räddningstjänsten. Vi är tacksamma för ditt förslag och den gång- och cykelväg som du anger kommer att finnas med i diskussionerna. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Angela Jarlenfors Kart- och mätchef Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Angela Jarlenfors Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

24 Medborgarförslag: Namnge gång- och cykelvägen mellan Tullinge torg och Banslätt - publicering Namn: Ann-Marie Förslag: Sätt ett namn på gång/cykelvägen mellan Tullinge Torg och Banslätt. Motivering: För ett par veckor sedan blev en granne (91 år permobilburen) rånad i gången mellan Tullinge Torg och Banslätt. Ringde 112 efter att ha suttit 45 min och väntat på efter 45 sedan blivit hänvisade till uppringningsfunktionen och det var då (mitt på dagen) 149 kunder före. Fick till slut tag i en polis som tog upp anmälan men han förstod inte var händelsen ägt rum och upprepade flera ggr att den här gången måste heta något. Tyvärr finns det inget namn så därför föreslår jag att man döper gången till Banslättpassagen eller annat passande namn och sätter upp en skylt med namnet och att den finns på Botkyrkakartan. Kanske en namntävling????

25 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnd Dnr sbf/2016:406 7 Medborgarförslag - Bygg upp Tullinge gård (sbf/2016:406) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att översända medborgarförslaget till Svenska Kyrkan, Botkyrka församling. Sammanfattning Den fastighet som förslagsställaren avser (Tullinge 16:133) ägs av Botkyrka församling. Det innebär att det är Svenska kyrkan, Botkyrka församling som ansvarar för egendomen. Botkyrka kommun kan inte fatta beslut om förändringar på annans mark utan hänvisar förslagsställaren till Botkyrka Församling i ärendet. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Joachim Petersen om att bygga upp anrika Tullinge gård igen, på samma plats som den tidigare legat. Han anser att det skulle innebära ett lyft för kommundelen och lokalturismen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

26 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:406 Referens Ann-Christine Gebart Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att besvara medborgarförslag Bygg upp anrika Tullinge gård, KS/2016:642 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Medborgarförslaget skickas vidare till Svenska Kyrkan, Botkyrka församling. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Joachim Petersen om att bygga upp anrika Tullinge gård igen, på samma plats som den tidigare legat. Han anser att det skulle innebära ett lyft för kommundelen och lokalturismen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Den fastighet som förslagsställaren avser (Tullinge 16:133) ägs av Botkyrka församling. Det innebär att det är Svenska kyrkan, Botkyrka församling som ansvarar för egendomen. Botkyrka kommun kan inte fatta beslut om förändringar på annans mark utan hänvisar förslagsställaren till Botkyrka Församling i ärendet. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Gata/parkchef Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Anders Öttenius Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

27 Tullingegård Skala 1:1600 Botkyrka kommun m

28 Medborgarförslag: Bygg upp anrika Tullinge gård Namn: Joachim petersen Gatuadress: Anna maria roos väg 82 Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Bygg upp anrika Tullinge Gård igen. På samma plats. Motivering: Ett verkligt lyft för kommundelen och lokalturismen! Kön: Man Kommundel: Tullinge Från mobilapp: Ja Ålder: år

29 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:407 8 Medborgarförslag - Bygg om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder (sbf/2016:407) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Den fastighet som förslagsställaren avser (Botvidsgymnasiet 7) ägs av Fastighets AB Botvid och hyrdes tidigare av Botkyrka kommun för gymnasieverksamheten. Kommunen kan inte föreslå eller fatta beslut om förändringar av annans fastighet. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar därför förslagsställaren till Fastighets AB Botvid med sitt förslag. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Amil Kadifa om att bygga om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:407 Referens Ann-Christine Gebart Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att besvara medborgarförslag Bygg om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder, KS/2016:643 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Amil Kadifa om att bygga om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Byggnaden står enligt förslagsställaren helt tom trots att många studenter saknar bostad. Yttrande Den fastighet som förslagsställaren avser (Botvidsgymnasiet 7) ägs av Fastighets AB Botvid och hyrdes tidigare av Botkyrka kommun för gymnasieverksamheten. Kommunen har inte rådighet att fatta beslut om förändringar av annans fastighet. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar därför förslagsställaren till Fastighets AB Botvid med sitt förslag. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Anders Öttenius Anders Öttenius Gata/parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

31 Fastighet Botvidsgymnasiet 7

32 Medborgarförslag: Bygg om gamla Botvidsgymnasiet till studentbostäder Namn: Amal Kadifa Gatuadress: Korrnvägen 10 Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Det gamla botvidsgymnasiet är helt tom. Mitt förslag är att utnyttja den byggnaden och förvandla den till studentbostad Motivering: Det är många studenter som saknar en bostad. Svårt när en student har ingenstans att bo kan koncentrera sig på sina studier. Kön: Kvinna Kommundel: Hallunda/Norsborg/Eriksberg Från mobilapp: Ja Ålder: år

33 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:409 9 Medborgarförslag - Badbuss Tumba centrum till Sandviksbadet (sbf/2016:409) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att återsända ärendet till kommunfullmäktiges presidium. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar inte för eventuell kommunal busslinje till Skanssundet t/r Tumba, varför medborgarförslaget återsändes till kommunfullmäktiges presidium. Det är trafikförvaltningen (Stockholms Läns Landsting) som hanterar och ansvarar för busstrafiken i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en regelbunden dialog med trafikförvaltningen kring turtäthet av befintliga busslinjer och även om vilka linjedragningar som finns och planeras i kommunen. Nämnden har dock inte ansvar för att bedriva den sorts trafik som anges i medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Kenneth Hedlööf som önskar att det inrättas en Badbuss som går till Skanssundet t/r Tumba centrum oftare än vad SL:s bussar erbjuder. Speciellt på helgerna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

34 Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten TJÄNSTESKRIVELSE [1] sbf/2016:409 Referens Ewa Lönnkvist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Förslag om badbuss från Tumba centrum till Sandviksbadet Grödinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser ärendet besvarat men returneras till Kommunfullmäktige för vidare yttrande av Kultur och Fritidsnämnden. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Kenneth Hedlööf som önskar att det inrättas en Badbuss som går till Skanssundet t/r Tumba centrum oftare än vad SL:s bussar erbjuder. Speciellt på helgerna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar inte för eventuell kommunal busslinje till Skanssundet t/r Tumba, varför medborgarförslaget returneras till Kommunfullmäktige för vidare yttrande av Kultur och Fritidsnämnden. Information Trafikförvaltningen (Stockholms Läns Landsting) hanterar och ansvarar för busstrafiken i kommunen. Botkyrka kommun genom Samhällsbyggnadsförvaltningen för en regelbunden dialog med Trafikförvaltningen kring turtäthet av befintliga busslinjer och även om vilka linjedragningar som finns och planeras i kommunen. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Tf Gata/parkchef SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN0 Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ewa.lonnkvist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

35 Medborgarförslag- Förslag om bad buss från Tumba Centrum till Sandviksbadet- publicering Namn: Kenneth Hedlööf Förslag: Mitt förslag är att det inrättas en "Badbuss" som går från Tumba C till Skanssundet (och retur) för de badgäster som vill besöka Sandviksbadet Detta som ett komplement till SL;s bussar som tidvis har en väldigt gles turlista, speciellt på helgerna Motivering: Jag har under sommaren 2016 drivit kiosken vid Sandviksbadet och ofta fått höra av badgäster som kommer från Tumba området, att de saknar en "badbuss" som går oftare än SL;s bussar Kommundel: Vårsta/Grödinge

36 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Medborgarförslag - Ockuperad allmänning Tullinge strand (sbf/2016:454) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta bort de olovliga skyltarna vid Tullinge strand. Sammanfattning Botkyrka kommun äger en del av marken längs Tullinge strand. Delar av strandlinjen är dock privatägd av olika fastighetsägare. Längs stranden finns flertalet bryggor, både på privatägd mark och på kommunens mark. Strandområdet är värdefullt som livsmiljö för många djur och växter. Samhällsbyggnadsnämnden antog 1 januari 2016 styrdokumentet Riktlinjer för upplåtelse av kommunens mark- och vattenområden för bryggor och uppläggning av fritidsbåtar. I dokumentet tydliggörs att mark och vattenområden i första hand ska upplåtas till föreningar som bidrar till att stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna. I undantagsfall kan bryggor upplåtas till enskilda men även här är huvudregeln att bryggan och strandområdet ska hållas tillgängligt för allmänheten om inte annat avtalats skriftligt. Privat tomträttsinnehavare med tomtgräns som slutar i strandlinjen kan dock ha rätt till mindre brygga och båt. Även detta framgår i riktlinjerna. För att genomföra riktlinjerna och kontrollera att de bryggor som finns på kommunens mark har de tillstånd och avtal som krävs planerar samhällsbyggnadsförvaltningen en genomgång av all kommunal strandmark. Genomgången kommer att starta med Tullingesjön.

37 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:454 Det är olyckligt om bryggor och markområden felaktigt skyltas och används som privata. Sådan skyltning och användning ska givetvis upphöra. Likaså ska bryggor som saknar giltigt markupplåtelseavtal och som inte uppfyller kommunens krav tas bort. Det åligger brukaren att se till att detta blir gjort. Att som förslagsställaren föreslår expropriera privat mark kan endast ske med mycket starka skäl och är inte möjligt eller aktuellt vad gäller markområden längs Tullinge strand. I närheten av Tullinge strand finns ett friluftsbad, Stendalsbadet med bland annat brygga, lekplats och grillområde. Att anlägga ytterligare ett friluftsbad medför stora förpliktelser i form av ansvar och skötsel vilket för närvarande inte är aktuellt. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Marjo Hopeakivi angående marken längs Tullinge strand. Förslagsställaren hävdar att Tullinge strand, förutom vid Tullinge Strand 56, är allmänning men att stora delar för närvarande används för privat bruk och är felaktigt skyltad som privat mark. Förslagsställaren önskar att den del av strandlinjen som är privatägd exproprieras och att hela strandlinjen omvandlas till badstrand, gärna med en vedeldad bastu. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:454 Referens Ann-Christine Gebart Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att besvara medborgarförslag - Ockuperad allmänning vid Tullinge strand, KS/2016:476 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta bort de olovliga skyltarna vid Tullinge strand. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag från Marjo Hopeakivi angående marken längs Tullinge strand. Förslagsställaren hävdar att Tullinge strand, förutom vid Tullinge Strand 56, är allmänning men att stora delar för närvarande används för privat bruk och är felaktigt skyltad som privat mark. Förslagsställaren önskar att den del av strandlinjen som är privatägd exproprieras och att hela strandlinjen omvandlas till badstrand, gärna med en vedeldad bastu. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Botkyrka kommun äger en del av marken längs Tullinge strand. Delar av strandlinjen är dock privatägd av olika fastighetsägare. Längs stranden finns flertalet bryggor, både på privatägd mark och på kommunens mark. Strandområdet är värdefullt som livsmiljö för många djur och växter. Samhällsbyggnadsnämnden antog 1 januari 2016 styrdokumentet Riktlinjer för upplåtelse av kommunens mark- och vattenområden för bryggor och uppläggning av fritidsbåtar. I dokumentet tydliggörs att mark och vattenområden i första hand ska upplåtas till föreningar som bidrar till att stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna. I undantagsfall kan bryggor upplåtas till enskilda men även här är Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

39 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:454 huvudregeln att bryggan och strandområdet ska hållas tillgängligt för allmänheten om inte annat avtalats skriftligt. Privat tomträttsinnehavare med tomtgräns som slutar i strandlinjen kan dock ha rätt till mindre brygga och båt. Även detta framgår i riktlinjerna. För att genomföra riktlinjerna och kontrollera att de bryggor som finns på kommunens mark har de tillstånd och avtal som krävs planerar samhällsbyggnadsförvaltningen en genomgång av all kommunal strandmark. Genomgången kommer att starta med Tullingesjön. Det är olyckligt om bryggor och markområden felaktigt skyltas och används som privata. Sådan skyltning och användning ska givetvis upphöra. Likaså ska bryggor som saknar giltigt markupplåtelseavtal och som inte uppfyller kommunens krav tas bort. Det åligger brukaren att se till att detta blir gjort. Att som förslagsställaren föreslår expropriera privat mark kan endast ske med mycket starka skäl och är inte möjligt eller aktuellt vad gäller markområden längs Tullinge strand. I närheten av Tullinge strand finns ett friluftsbad, Stendalsbadet med bland annat brygga, lekplats och grillområde. Att anlägga ytterligare ett friluftsbad medför stora förpliktelser i form av ansvar och skötsel vilket för närvarande inte är aktuellt. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius Gata/Parkchef Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Anders Öttenius

40 Medborgarförslag- Ockuperad allmänning vid Tullinge Strand-publicering Hem Objekt ID727 har lagts till Ändra mina aviseringsinställningar Visa Objekt ID727 Visa BKMedborgarforslagList Mobilvy Namn: Förslag: Marjo Hopeakivi Enligt uppgift är Tullinge Strand allmänning. En stor del av denna allmänning är för närvarande ockuperad av människor som satt upp skyltar där det står 'privat'. Detta sätt att ockupera allmän mark är inte tillåtet och måste upphöra. Mittemot Tullinge Strand 56 ser marken ut att vara friköpt. Denna del bör exproprieras. Därefter bör hela strandlinjen omvandlas till badstrand. En vedeldad bastu därtill skulle göra området mycket populärt. Motivering: Det finns ingen anledning att låta ett fåtal ockupera mark som tillhör oss alla. Tullinge Strand är under renovering och vissa förändringar längre fram på Tullinge Strand vore önskvärt. Med dessa förändringar skulle Tullinge Strand bli ett fantastiskt rekreationsmål för invånarna. Om ockupanterna ingått avtal med kommunen, måste avtalet rivas. Detta gäller allmän mark. Jag företräder allmänheten.

41 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:1 11 Medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön (sbf/2017:1) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Sammanfattning Det är i första hand kultur- och fritidsnämnden som bör ta ställning till om förslaget är lämpligt och möjligt att genomföra. Detta på grund av att genomförande och skötsel kommer att ligga på Kultur- och fritidsförvaltningen. Om Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva har vi inget att erinra mot förslaget. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Ellinor Berg om att ploga en skridskobana på Tullingesjön. Förslaget inkom till kommunen den och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

42 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:1 Referens Ann-Christine Gebart Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om yttrande över medborgarförslag - Ploga en skridskobana på Tullingesjön, KS/2016:798 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärende Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Ellinor Berg om att ploga en skridskobana på Tullingesjön. Förslaget inkom till kommunen den och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Det är i första hand kultur- och fritidsnämnden som bör ta ställning till om förslaget är lämpligt och möjligt att genomföra. Detta på grund av att genomförande och skötsel kommer att ligga på Kultur- och fritidsförvaltningen. Om Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva har vi inget att erinra mot förslaget. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Expedieras till Kommunfullmäktige Ann-Christine Gebart Anders Öttenius Anders Öttenius Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post ann-christine.gebart@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

43 Medborgarförslag: Ploga en skridskobana på Tullingesjön Rubrik: Namn: Ellinor Berg Gatuadress: Stendalsvägen 248 Postadress: Tullinge Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Plogad skridskobana på Tullingesjön vintertid samt en eller flera små plogade ytor nära stranden för barn att åka skridskor på. Det finns många kommuner som plogar skridskobanor på sina sjöar och Tullingesjön skulle kunna ge en ganska lång bana med enkelt tillträde. Motivering: Det finns många som enkelt skulle kunna ta sig till en plogad bana på Tullingesjön. Många bor på gångavstånd från sjön och för andra finns parkeringsmöjligheter framförallt vid Stendalsbadet. Vid Stendalsbadet finns även grillmöjligheter för de som vill kombinera skridskoutflykten med en grill-lunch. Kön: Kvinna Kommundel: Tullinge Ålder: år Om ditt förslag gäller en plats, beskriv gärna var (adress, område etc): Rundslinga på Tullingesjön med plogade lekytor vid Stendalsbadet och ev vid allmänhetens tillträde till sjön vid Tullingestrand.

44 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:54 12 Parkering - strategi, program och riktlinjer (sbf/2012:54) Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anta Parkering i Botkyrka kommun program och riktlinjer 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige anta Parkering i Botkyrka kommun strategi Sammanfattning Syftet med program och riktlinjer och därmed strategin är att: Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Bidra till effektivare markanvändning Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål Främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas Underlätta plan- och bygglovshantering Programmet gjordes färdigt under senhösten Programmet har varit ute på remiss och inkomna synpunkter har inarbetats i programmet där så varit relevant. Innehållet i programmet godkändes av samhällsbyggnadsnämnden i juni Förvaltningen fick sedan i uppdrag att komplettera programmet med en strategi och att i större grad följa kommunens nyligen framtagna riktlinjer för styrdokument. Det uppdraget resulterade i följande bifogade handlingar: Parkering i Botkyrka - strategi Parkering i Botkyrka program Parkering i Botkyrka - riktlinjer Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden under 2012 att ta fram ett parkeringsprogram i syfte att stödja frågor som rör parkering i Botkyrka kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

45 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2012:54 Referens Liselott Söderström Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Parkeringsprogram (parkeringspolicy) för Botkyrka kommun Förslag till beslut 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anta Parkering i Botkyrka kommun program och riktlinjer 2. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige anta Parkering i Botkyrka kommun strategi Bakgrund och syfte Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden under 2012 att ta fram ett parkeringsprogram i syfte att stödja frågor som rör parkering i Botkyrka kommun. Syftet med program och riktlinjer och därmed strategin är att: Stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö Bidra till effektivare markanvändning Bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål Främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik Underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet Ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas Underlätta plan- och bygglovshantering Programmet gjordes färdigt under senhösten Programmet har varit på remiss och inkomna synpunkter har inarbetats i programmet där så varit relevant. Innehållet i programmet godkändes av samhällsbyggnadsnämnden i juni Förvaltningen fick sedan i uppdrag att komplettera programmet med en strategi och att i större grad följa kommunens nyligen framtagna riktlinjer för styrdokument. Det uppdraget resulterade i följande bifogade handlingar: Parkering i Botkyrka - strategi Parkering i Botkyrka program Parkering i Botkyrka - riktlinjer Finansiering Ingen ekonomisk konsekvens. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius t f Gata/Parkchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

46 Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: 4T Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnderalla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

47 Dokumentet ersätter: Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument:

48 Strategi för parkering i Botkyrka kommun Botkyrka växer och är del av en stor och expansiv region. Botkyrkas nya översiktsplan pekar ut tydliga mål om förtätning och kommunen planerar att bygga nya bostäder fram till år En viktig inriktning i översiktsplanen är strategin om att bygga mer i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik. Genom att förtäta och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen kan man få fler Botkyrkabor att gå, cykla eller åka kollektivt. För att kunna bygga mer i attraktiva, kollektivtrafiknära lägen, behöver marken användas mer effektivt. En tät stad skapar närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Samhällsbyggnadsnämnden har därför tagit beslut om att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av parkering för bil och cykel, med fokus på effektivare markanvändning i centrala lägen, attraktivare stadsmiljö och ett ökat hållbart resande. En viktig utgångspunkt är att planering och reglering av parkering ska anpassas beroende på närheten till spårbunden kollektivtrafik. Syftet med program och riktlinjer och därmed strategin är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. Parkering i Botkyrka kommun består av tre huvudsakliga delar, Strategi, Program samt Riktlinjer. Strategi för parkering i Botkyrka kommun antas av kommunfullmäktige. Utifrån Strategin har inriktningsmål tagits fram, vilka presenteras i Program för parkering i Botkyrka kommun. Hur vi ska arbeta för att nå målen anges i Riktlinjer för parkering i Botkyrka kommun. Såväl Program som Riktlinjer antas av samhällsbyggnadsnämnden.

49 Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: 4T Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnderalla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

50 Dokumentet ersätter: Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument:

51 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Mål för parkering Bakgrund En växande region skapar nya möjligheter Varför behövs ett parkeringsprogram? Hur ska Parkering i Botkyrka användas? Inriktningsmål för parkering Effektiv markanvändning i kollektivtrafiknära lägen Uppföljning Bilaga 1. Definitioner Bilaga 2 - Bakgrund Övergripande mål Resande och parkering i Botkyrka (19)

52 4 (19)

53 Sammanfattning Botkyrka har som mål att det ska finnas plats för nya bostäder fram till år Översiktsplanens inriktning är att framförallt förtäta och samla bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen för att öka förutsättningarna att gå, cykla och åka kollektivt. För att kunna bygga mer i attraktiva, kollektivtrafiknära lägen, behöver marken användas mer effektivt. Bilparkeringarna tar mycket mark i anspråk och utgör en inte försumbar del av byggkostnaden. En tät stad skapar närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Därför behövs ett tydligt program och riktlinjer för hur parkering för bil och cykel ska hanteras, såväl i bebyggd miljö som vid nybyggnation. Syftet med Parkering i Botkyrka och därmed även strategin är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till en effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. Förutsättningarna för att resa hållbart varierar i olika delar av kommunen. En viktig utgångspunkt i arbetet är därför att planering och reglering av parkering ska anpassas utifrån närheten till spårbunden kollektivtrafik. Därför har kommunen delats upp i tre olika zoner, beroende på avståndet till god spårbunden kollektivtrafik (pendeltåg och tunnelbana). Mål för parkering Utifrån målen i översiktsplanen och andra styrande dokument har fyra inriktningsmål för parkering formulerats. Inriktningsmålen för parkering i Botkyrka kommun är: Mål 1. Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Mål 2. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor. Mål 3. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Mål 4. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. 5 (19)

54 6 (19)

55 1. Bakgrund 1.1. En växande region skapar nya möjligheter Botkyrka växer och är del av en stor och expansiv region. Prognoser visar att den historiskt höga tillväxten kommer fortsätta. Botkyrkas befolkning växer i linje med regionen som helhet, men precis som i Stockholmsregionen ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet. Botkyrkas nya översiktsplan pekar ut tydliga mål om förtätning. Kommunen planerar att bygga nya bostäder fram till år En sådan tillväxt innebär betydande utmaningar för transportsystemet och för miljön, både lokalt och regionalt Varför behövs ett parkeringsprogram? Botkyrkas nya översiktsplan antogs år 2014 och visar hur kommunen vill utveckla Botkyrka fram till år En viktig inriktning i översiktsplanen är strategin om att bygga mer i klimatsmarta lägen nära kollektivtrafik. Genom att förtäta och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen kan man få fler Botkyrkabor att gå, cykla eller åka kollektivt. Målet med en sådan utveckling är att hushålla med attraktiv mark, skapa en jämställd tillgänglighet, bättre lokala sammanhang och förbättrad folkhälsa. Men en förutsättning för detta är att marken, i synnerhet i kollektivtrafiknära lägen, kan utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Utvecklingen de senaste åren visar också på en tydlig prisstegring i kollektivtrafiknära lägen. Det finns därför all anledning att använda denna mark mer effektivt. Botkyrka består av både tätbebyggda områden och landsbygd, vilket innebär att bilen kommer att vara ett viktigt transportmedel även i framtiden. Alla bilresor startar och slutar med en parkerad bil. Parkeringsutbudet är därför en förutsättning för att bilen ska kunna fungera som ett effektivt transportmedel. Utbud av parkeringsplatser, reglering och avgifter har stor påverkan på hur vi väljer att transportera oss. Parkeringsåtgärder är bland de starkaste styrmedlen som finns för att påverka bilanvändningen. Detta gör Parkering i Botkyrka kommun till en grundsten i Botkyrkas utvecklingsarbete. Botkyrka kommun har nu tagit beslut om att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av parkering för bil och cykel, med fokus på effektivare markanvändning i centrala lägen, attraktivare stadsmiljö och ett ökat hållbart resande. 7 (19)

56 2. Hur ska Parkering i Botkyrka användas? Parkering i Botkyrka kommun består av tre huvudsakliga delar, Strategi, Program samt Riktlinjer. Strategi för parkering i Botkyrka kommun antas av kommunfullmäktige. Utifrån Strategin har inriktningsmål tagits fram, vilka presenteras i Program för parkering i Botkyrka kommun. Hur vi ska arbeta för att nå målen anges i Riktlinjer för parkering i Botkyrka kommun. Såväl Program som Riktlinjer antas av samhällsbyggnadsnämnden. Syftet med program och riktlinjer och därmed strategin är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering 8 (19)

57 3. Inriktningsmål för parkering Utifrån strategin och de kommunövergripande målen i bland annat översiktsplanen och Fossilbränslefritt Botkyrka år 2030, har fyra inriktningsmål formulerats för parkering i Botkyrka kommun: Mål 1. Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen Det är i de mest kollektivtrafiknära lägena som efterfrågan på mark är som störst och där det finns som mest anledning att använda marken mer effektivt. En tät stad ger en känsla av närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Att använda denna i många fall mycket attraktiva mark för bilparkering istället för andra typer av verksamheter innebär också en kostnad. Att minska ytan för markparkering i de mest attraktiva kollektivtrafiknära lägena ska ske t ex genom reglering av parkeringsytorna så att parkeringen används för avsett ändamål, parkeringarna görs mer yteffektiva t ex under jord eller på höjden, samnyttjande eller genom styrning till mindre centrala lägen. Mål 2. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor Förutsättningarna för att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresor är bäst i tätbebyggda områden med närhet till kollektivtrafik och service. Genom att prioritera kollektivtrafik samt gångoch cykeltrafik inom stadsdelarna ska planeringen och regleringen av parkering i kommunen skapa förutsättningar för att fler väljer dessa färdmedel. Detta leder till en minskad efterfrågan på bilparkering. Utbud, reglering och planering av bil- och cykelparkering ska göra att den relativa attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik ökar i förhållande till bilen. Mål 3. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Tillgång till (gratis) bilparkering vid arbetsplatsen är en av de viktigaste faktorerna för om man väljer att använda bil till arbetet. Botkyrka som arbetsgivare och fastighetsägare har en stor möjlighet att vara en förebild för att bidra till mer hållbara arbetsresor, genom såväl styrning och reglering av parkering som åtgärder som uppmuntrar till ett mer hållbart resande. Genom att avgiftsbelägga bilparkering vid arbetsplatser kan antalet bilresor till och från arbetet minska. 9 (19)

58 Mål 4. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Det ska vara tydligt för såväl boende som besökare och näringsidkare var det finns parkering i kommunen samt regleringen av denna. Utifrån detta ska det vara enkelt att planera sin resa utifrån gällande förutsättningar. En god sammanvägd tillgänglighet uppnås genom att prioritera gång-, cykeloch kollektivtrafik inom tätortera. Cykelparkering ska alltid finnas närmare målpunkten än bilparkering. För dem som inte kan gå, cykla och åka kollektivt ska det finnas möjlighet att parkera sin bil inom rimliga avstånd. I avsnitt 5 beskrivs hur målen ska följas upp. 10 (19)

59 4. Effektiv markanvändning i kollektivtrafiknära lägen Botkyrkas varierande områdeskaraktär innebär olika möjligheter för att använda olika färdmedel och därmed olika behov av bilparkering. De faktorer som påverkar parkeringsbehovet mest är bebyggelsens karaktär, närheten till kollektivtrafik och de praktiska möjligheterna att gå eller cykla. Detta sammanfaller ofta med tätare bebyggelse, god tillgänglighet till service och därmed fler människor i gaturummet, vilket ökar tryggheten. Alla dessa faktorer pekar på hur strategiskt viktiga stationsnära lägen är för att uppmuntra ett hållbart resande. Det är i de mest centrala och kollektivtrafiknära lägena som marken är som mest attraktiv. Det är också här som marken därför behöver användas på ett mer effektivt sätt. En viktig utgångspunkt i Parkering i Botkyrka är därför att det är närheten till kollektivtrafik som är avgörande för hur bilparkering ska regleras och planeras. Möjligheterna att resa hållbart är i regel bättre närmare en spårstation, vilket ska påverka parkeringsutbud och reglering. Parkering i Botkyrka kommun utgår från en indelning av Botkyrka kommun i tre zoner: A, B och C, beroende på närheten till god kollektivtrafik. Zon A är mycket stationsnära lägen (< 600 meter från spårstation), zon B är stationsnära lägen (ca meter från spårstation) och zon C är resten av kommunen. Bebyggelsens täthet och verkliga gång- och cykelavstånd påverkar zonindelningen. Den mer exakta indelningen av områden sker i de åtgärdsplaner som följer av parkeringsprogrammet. 11 (19)

60 5. Uppföljning Parkering i Botkyrka visar vad Botkyrka kommun vill uppnå och ge riktlinjer för hur detta ska ske fram till år Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att följa upp program och riktlinjer och dess aktualitet. För att planeringen ska vara effektiv behöver den grundas på aktuell kunskap. Genom att följa upp målen i programmet kan man undersöka om riktlinjerna används, om de fungerar och var vidare satsningar behöver koncentreras. För varje inriktningsmål har det formulerat förslag till ett antal indikatorer. Inriktningsmål 1 Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Antal markparkeringsplatser inom zon A respektive zon B (inventering) Andel markyta som upptas av parkering inom zon A respektive zon B (inventering) Antal infartsparkeringsplatser, med respektive utan avgift (inventering) Inriktningsmål 2 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Bilinnehav (SCB) Beläggning på cykelparkeringar (inventering) Användning av (målgrupp) och beläggning på infartsparkeringar (inventering) Färdmedelsfördelning (resvaneundersökning) Inriktningsmål 3 Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementering av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Färdmedelsfördelning för arbetsresor till kommunens arbetsplatser (enkät) Andel av kommunens fastigheters och verksamheters parkeringsplatser som är avgiftsbelagda (inventering) 12 (19)

61 Andel av kommunens fastigheter och verksamheter som har tagit fram en grön resplan eller motsvarande (inventering) Andel av privata verksamheter i Botkyrka som har avgift och/eller grön resplan för sina anställda (inventering) Inriktningsmål 4 Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. Förslag till indikatorer och metod för uppföljning: Beläggning på bilparkeringsplatser i zon A, B och C Beläggning på och omkring cykelparkeringar vid viktiga målpunkter Avstånd till målpunkt och reglering på nyanlagda parkeringsplatser 13 (19)

62 Bilaga 1. Definitioner Bildelningstjänst vanligast är bilpool men numer förekommer även andra lösningar, t ex car2go. Flexibla parkeringsnormer innebär att byggherren ges möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som måste byggas i samband med uppförandet av nya lägenheter och verksamheter. I praktiken innebär det att kommunen kan ge en rabatt på parkeringsnormen där byggherren väljer att tillhandahålla mobility management- åtgärder som kan sänka efterfrågan på parkering. Grön resplan för företag/arbetsplatser innebär att arbetsgivaren tillhandahåller ett paket av åtgärder för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt än egen bil. Resplanerna fokuserar oftast på de anställdas resor till och från arbetet, men kan också innehålla åtgärder som riktar sig till tjänsteresor och leveranser. 1 Hållbart resande - transporter och resande som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Mer konkret menas med hållbart resande i första hand resandet med hållbara färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik och att resor inte behöver genomföras alls. I andra hand kan även en effektivare bilanvändning, i form av exempelvis bilpool eller samåkning, och i viss mån också resor med fossilbränslefria och bränslesnåla fordon räknas som hållbart resande. 2 Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och på-verka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som till exempel nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot. 1 Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, (19)

63 Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. 3 I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. 3 Hållbart resande i praktiken. Trafik- och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus. Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket, (19)

64 Bilaga 2 - Bakgrund Övergripande mål I Botkyrkas översiktsplan (2014) redovisas kommunens önskade utveckling med sikte på år Övergripande mål som påverkar parkeringspolitiken finns även formulerade i flera andra strategiska dokument: Klimatstrategi (2009), Mötes- och resepolicy (2011), samt i dokumenten Fossilbränslefritt Botkyrka 2030 och Flerårsplan en plan för hållbar utveckling. De viktigaste utgångspunkterna för parkeringsprogrammets inriktning anges nedan. Översiktsplanen har som syfte att utveckla Botkyrka i riktning mot kommunens vision: Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Översiktsplanen förtydligar att en viktig väg mot en hållbar framtid är att ny bebyggelse främst koncentreras till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. En förutsättning för detta och en viktig utgångspunkt för parkeringsprogrammet är strategin om att kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik ska ges företräde inom stadsdelarna. Detta ska uppnås genom att bland annat: Satsa på attraktiva cykelparkeringar vid lokala tyngdpunkter och knutpunkter för kollektivtrafiken. På kort sikt reservera plats för infartsparkeringar i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt är bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen viktigare. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet för bil. Reducera behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och värdefulla delar genom att skapa bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt. Parkeringsprogrammet ska också bidra till att uppfylla kommunens miljöoch klimatmål. Klimatfrågorna är högt prioriterade och en viktig del i Botkyrkas arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. Att Botkyrka inte ska bidra till klimatförändringarna är en av de stora utmaningar som kommunen ska klara av i ett generationsperspektiv på 30 år. Detta slogs fast i Klimatstrategin som antogs Kommunen som geografiskt område ska vara fossilbränslefritt år 2030 och klimatneutralt år (19)

65 För att uppnå målen som fastställs i Klimatstrategin har ett handlingsprogram, Fossilbränslefritt Botkyrka 2030, tagits fram som fokuserar på de områden som använder mest fossil energi och genererar störst koldioxidutsläpp. En nulägesanalys från 2013 visar att trafiken är den sektor som använder mest fossil energi, handlingsprogrammet fokuserar därför på trafikområdet. Programmets förslag på aktiviteter har delats upp i fem handlingsvägar med tillhörande aktiviteter. Två av aktiviteterna är bland annat att ta fram en klimatsmart parkeringsnorm för Botkyrka samt en plan för infartsparkeringar, i samarbete med SL. Genomförande av programmet ska leda till ett 2030 där: samhällsplaneringen har möjliggjort ett minskat behov av resor och transporter transportarbetet har effektiviserats så mycket att inga onödiga resor eller transporter görs kollektivtrafiken är fossilbränslefri och det snabbaste och mest bekväma färdmedlet mellan Botkyrkabornas viktiga målpunkter. Kollektivtrafik väljs därför istället för bil promenad eller cykel väljs för korta resor istället för bil eftersom detta är de snabbaste och mest bekväma färdmedlen vid resor under 3 kilometer fordonen i Botkyrka drivs med förnyelsebara bränslen. Resande och parkering i Botkyrka Bilinnehavet i Stockholms län har varit ungefär konstant de senaste 15 åren, från att tidigare ha ökat. För Botkyrka som har det näst lägsta bilinnehavet 4 i Stockholms län syns till och med en minskning under de senaste åren. 5 Samtidigt som bilinnehavet är lågt görs en stor del av resorna med bil. Andelen bilresor är lägre i Botkyrka än i övriga yttre förortskommuner i Stockholms län. Däremot är bilandelen betydligt högre i Botkyrka än i länet som helhet. Främst är det gång- och cykelresorna som är färre i Botkyrka än i länet som helhet medan kollektrafikandelen är högre än i övriga yttre förortskommuner, se Figur 1. Män åker bil i betydligt större utsträckning än kvinnor, medan kvinnor går och åker kollektivt i högre grad. Det är också tydligt att medelålders och äldre (40+) är de som åker mest bil, medan yngre åker mer kollektivt. Detta gäller såväl Botkyrkaborna som länet som helhet personbilar/1000 invånare i Botkyrka kommun jämfört med 393/1000 invånare för länet totalt 5 Fakta om SL och länet Resvanor i Stockholms län Trafikförvaltningen. 17 (19)

66 En fjärdedel av bilresorna är kortare än 3 kilometer 7. Medelreslängden för cykelresor har ökat under senare år och med elcyklarnas intåg så finns en allt större potential att cykla istället för att åka bil även på längre sträckor. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Annat Till fots Cykel Båtlinje Järnväg Tunnelbana Buss Bil Figur 1. Färdmedelsfördelning för resor på vardagar för Botkyrkas invånare. Källa: Resvanor i Stockholms län Trafikförvaltningen. Botkyrka kommun har ett 70- tal egna anordnade parkeringsplatser runt om i kommunen, främst i tätorterna i anslutning till skolor och idrottsplatser. Det finns dessutom 7 infartsparkeringar vid pendeltågsstationerna i Tumba och Tullinge, med totalt ca 750 platser, motsvarande ca kvm. Beläggningen på dessa infartsparkeringar är hög. Dessutom sker parkering på gator, främst i villaområden. 7 RVU 2004 och Cykelplan för Botkyrka kommun (19)

67

68 Parkering i Botkyrka kommun Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: 8T Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den: skriv datum så här xx månad 20xx Dokumentet gäller för: skriv vilka som omfattas exempelvis alla nämnderalla nämnder Dokumentet gäller till den: skriv datum så här xx månad 20xx

69 Dokumentet ersätter: Dokumentansvarig är: skriv namn på funktion eller politiskt organ För revidering av dokumentet ansvarar: skriv namn på funktion eller politiskt organ För uppföljning av dokumentet ansvarar: skriv namnet på funktion eller politiskt organ Relaterade dokument:

70 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Mål för parkering... 5 Riktlinjer för parkering Hur ska Parkering i Botkyrka användas? Riktlinjer för parkering Reglering av gatuparkering Parkeringsnorm Flexibla parkeringsnormer Reservera mark för parkering Parkering på annan fastighet och samnyttjande Utformning av cykelparkering Utformning av bilparkering vid nybyggnation Parkering för rörelsehindrade Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Motorcykel- och moped klass I -parkering Tidsreglering av parkering Parkeringsavgifter Infartsparkering Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Åtgärdsplan Bilaga 1. Fördjupning av riktlinjer Parkeringsnorm Flexibla parkeringsnormer Parkering på annan fastighet och samnyttjande Reglering av gatuparkering Tidsreglering av parkering Parkeringsavgifter Infartsparkering Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Lastbilsparkering (29)

71 Avlämningsplatser Zonförbud gällande parkeringar Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik (29)

72 Sammanfattning Botkyrka har som mål att det ska finnas plats för nya bostäder fram till år Översiktsplanens inriktning är att framförallt förtäta och samla bebyggelsen till kollektivtrafiknära lägen för att öka förutsättningarna att gå, cykla och åka kollektivt. För att kunna bygga mer i attraktiva, kollektivtrafiknära lägen, behöver marken användas mer effektivt. Bilparkeringar tar mycket mark i anspråk och utgör en inte försumbar del av byggkostnaden. En tät stad skapar närhet och transportbehovet med bil minskar. Det gynnar gång- och cykeltrafik samt ger bättre underlag för service och kollektivtrafik. Därför behövs ett tydligt program och riktlinjer för hur parkering för bil och cykel ska hanteras, såväl i bebyggd miljö som vid nybyggnation. Syftet med Parkering i Botkyrka kommun och därmed även strategin är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till en effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. Förutsättningarna för att resa hållbart varierar i olika delar av kommunen. En viktig utgångspunkt i arbetet är att planering och reglering av bilparkering ska anpassas utifrån närheten till spårbunden kollektivtrafik. Därför har kommunen delats upp i tre olika zoner, beroende på avståndet till god spårbunden kollektivtrafik (pendeltåg och tunnelbana). Mål för parkering Utifrån målen i översiktsplanen och andra styrande dokument har fyra inriktningsmål för parkering formulerats. Inriktningsmålen för parkering i Botkyrka kommun är: Mål 1. Ytkrävande markparkering ska minska i omfattning i attraktiva kollektivtrafiknära lägen. Mål 2. Kommunens planering och styrning av cykel- och bilparkering ska bidra till att öka andelen hållbara resor. Mål 3. Andelen bilresor till arbetsplatser i Botkyrka ska minska. Kommunens fastigheter och verksamheter ska vara förebilder i implementeringen av parkeringsprogrammets föreslagna åtgärder för ökat hållbart resande. Mål 4. Planering och styrning av cykel- och bilparkering ska ge en god sammanvägd tillgänglighet. 5 (29)

73 Riktlinjer för parkering För att uppnå målen har riktlinjer tagits fram som tillsammans skapar ramarna för hur planering och styrning av parkering ska ske i kommunen. Riktlinjerna ska följas vid alla ny- och ombyggnadsprojekt och även gälla befintlig miljö och verksamhet. Om avvikelser ska göras från riktlinjerna så ska eventuell styrgrupp besluta om detta med en dokumenterad motivering. Parkering ska i första hand ske på kvartersmark. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. Botkyrkas parkeringsnorm ska efterföljas i alla ny- och ombyggnationsprojekt. Den parkeringsnorm som ska gälla i Botkyrka kommun skiljer sig åt beroende på zon samt om det är flerbostadshus eller enfamiljshus. Normen för bil och cykel anger en miniminivå. Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibel parkeringsnorm vid ny- eller ombyggnation av bostäder och verksamheter. Det innebär att miniminormen kan minskas om byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som minskar bilinnehavet/bilresandet, så kallade mobility management- åtgärder. Botkyrka kommun kan erbjuda möjlighet att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering. Samnyttjande är ett mycket effektivt sött att lösa parkeringsbehov. Främst handlar det om verksamheter med behov vid olika tider på dygnet. Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser för bil och cykel. Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. I zon A och B ska bilparkering i första hand byggas på höjden/under mark. Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och zon C. Det ska även eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av bilparkering vid ny- eller ombyggnation. På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. För att styra användandet ska parkeringsavgifter införas på infartsparkeringar där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer. 6 (29)

74 1. Hur ska Parkering i Botkyrka användas? Parkering i Botkyrka kommun består av tre huvudsakliga delar, Strategi, Program samt Riktlinjer. Strategi för parkering i Botkyrka kommun antas av kommunfullmäktige. Utifrån Strategin har inriktningsmål tagits fram, vilka presenteras i Program för parkering i Botkyrka kommun. Hur vi ska arbeta för att nå målen anges i Riktlinjer för parkering i Botkyrka kommun. Såväl Program som Riktlinjer antas av samhällsbyggnadsnämnden. Syftet med program och riktlinjer och därmed strategin är att: stödja utvecklingen mot en attraktiv stadsmiljö bidra till effektivare markanvändning bidra till att uppfylla kommunens klimat- och miljömål främja hållbara transportmedel och minska andelen biltrafik underlätta planering och samverkan för god tillgänglighet ge underlag för hur parkeringsfrågor på kommunens mark ska behandlas underlätta plan- och bygglovshantering. De riktlinjer som anges här ska vara gällande vid alla ny- eller ombyggnadsprojekt samt i bebyggd miljö. Eventuella avvikelser från riktlinjerna ska särskilt motiveras och beslut fattas av styrgrupp för samhällsbyggnadsförvaltningen. En avstämning av parkeringsprogrammet gentemot översiktsplanen ska göras senast år (29)

75 2. Riktlinjer för parkering Nedan redovisas ett antal områden som Botkyrka ska arbeta med för att uppnå målen för parkering. Här anges även hur vi ska arbeta i form av riktlinjer Reglering av gatuparkering Parkering ska i första hand ske på kvartersmark. Botkyrka kommun avser att i största möjliga mån undvika utbyggnad av gatuparkering och istället anlägga dessa platser till tomtmark avskilt från gaturummet. All boendeparkering samt angöring/leveranser ska ske på tomtmark. I vissa fall kan gatuparkering vara aktuellt, om det gynnar stadslivet. I sådana fall prioriteras gatuparkering på kommunal mark för parkering för rörelsehindrade och korttidsbesökare 1. Vid privata verksamheter anordnas all parkering på kvartersmark Parkeringsnorm Botkyrkas parkeringsnorm ska efterföljas i alla ny- och ombyggnationsprojekt. Parkering ska anordnas på kvartersmark av byggherren. För bilparkering utgår normen från zonindelningen som beskrivs i Parkering i Botkyrka kommun program. Cykelparkering En utgångspunkt vid beräkning av behov av cykelparkering är 1 cykelplats (cpl)/person. Det motsvarar för enbostadshus i genomsnitt 3,5 cpl och för flerbostadshus 2 cpl/lägenhet. För utformning, se avsnitt 2.6 Utformning av cykelparkering. Enbostadshus Vid enbostadshus ska cykelparkering anordnas på den egna tomten. Ingen norm tillämpas men väl en rekommendation att anordna cykelparkering. Flerbostadshus I genomsnitt anordnas 2 cpl/lägenhet inklusive besöksparkering. Anpassning bör ske efter lägenhetsstorlek. För studentbostäder gäller 1,5 cpl/lägenhet. Hälften av platserna anordnas utomhus i anslutning till entrén och hälften inomhus i markplan. 1 Ungefär < 4 timmar 8 (29)

76 Vid kollektivtrafik Trafikförvaltningens riktlinjer anger 5-15 cpl/100 påstigande i kollektivtrafiken. Antal platser och beläggning vid kollektivtrafikens cykelparkeringar bör inventeras med jämna mellanrum. Verksamheter För verksamheter, se Cykelplan för Botkyrka kommun. Bilparkering Normen för bostäder anger en miniminivå. För att denna ska gälla ska det finnas goda gång- och cykelanslutningar till kollektivtrafik, samt cykelparkeringar enligt cykelparkeringsnormen. I annat fall höjs miniminormen. Avsteg från bilparkeringsnormen kan i vissa fall göras genom införandet av mobility management-åtgärder, se avsnitt 2.3 Flexibla parkeringsnormer. Enbostadshus Vid enbostadshus ska parkering normalt ske på den egna tomten, alternativt som samlad parkering på kvartersmark. Besöksparkering med 0,1 platser per bostad tillkommer (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Enbostadshus 1,2 (+ 0,1) 1,4 (+ 0,1) 1,5 (+0,1) Tabell 1. Minsta antal bilplatser per enbostadshus. Parkeringsnormen för flerbostadshus ligger i intervallet 0,3-0,9 beroende på läge och lägenhetens storlek. Besöksparkering tillkommer med 0,05/lägenhet i zon A och B och 0,1/lägenhet i zon C (anges inom parentes i tabell nedan). Zon A Zon B Zon C Små lägenheter (1-2 rok eller max 45 kvm) Medelstora lägenheter 3-4 rok eller max 75 kvm 0,3 (+ 0,05) 0,4 (+ 0,05) 0,55 (+0,1) 0,45 (+ 0,05) 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+0,1) Stora lägenheter > 75 kvm 0,6 (+ 0,05) 0,75 (+ 0,05) 0,9 (+0,1) Tabell 2. Minsta antal bilplatser per lägenhet. 9 (29)

77 Speciallägenheter För vissa typer av lägenheter, till exempel studentbostäder, finns anledning att frångå ovanstående norm eftersom bilinnehavet kan förväntas vara lägre för studenter än för andra grupper. Detta kan även gälla till exempel bostäder för äldre. En särskild bedömning bör göras i dessa fall. För studentbostäder gäller parkeringsnormen 0,1-0,3 beroende på vilken typ av studentbostäder det är. Exempelvis kan korridorboende ges lägre parkeringstal än lägenheter. Byggs studentbostäder i zon C bör en särskild bedömning göras. Besöksparkering tillkommer med 0,025/lägenhet. Zon A-B Studentbostäder 0,1-0,3 (+0,025) Tabell 3. Minsta antal bilplatser per studentbostad. Parkering vid arbetsplatser och verksamheter Efterfrågan på parkering vid arbetsplatser och verksamheter varierar mycket beroende på lokalisering och typ av verksamhet. Men det finns också en stor möjlighet att påverka hur människor väljer att transportera sig, i synnerhet vid arbetsresor (se även 2.14 Parkering vid kommunala arbetsplatser och verksamheter). Nedanstående tabell visar lämpligt antal parkeringsplatser per anställd. Om efterfrågan bedöms som större än detta så ska en dialog föras med byggherren/arbetsgivaren om möjligheten att vidta åtgärder för att minska efterfrågan, så kallade mobility management- åtgärder. Zon A Zon B Zon C Anställda 0,2-0,3 0,3-0,4 Särskild utredning krävs Tabell 4. Antal bilplatser per anställd. 10 (29)

78 Parkering för besökare För besökare till verksamheter måste en bedömning göras från fall till fall. Detta eftersom olika verksamheter har så olika efterfrågan på parkering. Om efterfrågan på parkering kan förväntas bli högre för besökare än vad som anges generellt för de olika zonerna, så ska en dialog kring åtgärder för att främja hållbart resande, så kallade mobility management- åtgärder, föras mellan kommunen och byggherren, se 2.3 Flexibla parkeringsnormer. Zon A Zon B Zon C Generellt (bilplats/besökande) Förskola och skola (bilplats/barn) Gymnasium (bilplats/elev) Dagligvaror (bilplats/besökande i maxtimmen) 0,4 0,5 0,6 0,05 0,05 0,1 0,05 0,1 0,1 0,2 0,35 0,45 Tabell 5. Utgångspunkt - antal bilplatser för besökande till olika verksamheter För att likabehandlingsprincipen även ska gälla för verksamheter så ska parkeringsnormer och beräkningsprinciper för olika typer av verksamheter tas fram separat Flexibla parkeringsnormer Botkyrka kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder och verksamheter. En förutsättning för att minska efterfrågan på parkering är att alternativen till att välja/äga bil är mycket goda. För att kommunen ska kunna medge avsteg från parkeringsnormen krävs därför att exploateringen sker i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik (zon A och B), samt att byggherren åtar sig att genomföra åtgärder som möjliggör för boende att inte äga bil respektive förenklar för anställda och besökare att resa dit på annat sätt än med bil. Det är Botkyrka kommun som avgör om flexibla parkeringsnormer kan vara aktuellt och hur stor rabatten kan bli. Hur stor reduktion som är aktuell bedöms från fall till fall. Vilka förutsättningar som finns på platsen, vilka åtgärder byggherren tar på sig och vilken långsiktighet som finns i åtagandet, påverkar sänkningens storlek. Rutiner för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas i Botkyrka kommun ska tas fram. Se även Bilaga (29)

79 2.4. Reservera mark för parkering Botkyrka kommun kan erbjuda möjligheten att reservera mark för framtida utbyggnad av parkering. Innan det finns tydliga riktlinjer framtagna för hur de flexibla parkeringsnormerna ska tillämpas och bättre kunskap om hur stora effekter som olika åtgärder ger, så kan möjlighet ges att reservera mark för senare utbyggnad av parkering. Byggherren ska då visa på vilket sätt en utbyggnad kan ske och hur finansiering av detta ska ske. En överenskommelse bör också slutas om hur den framtida parkeringsefterfrågan ska följas upp och bedömas. Det är Botkyrka kommun som avgör om byggherren ska ges möjlighet att reservera mark Parkering på annan fastighet och samnyttjande Vid exploatering kan flera olika fastigheter lösa sitt parkeringsbehov i en större gemensam parkeringsanläggning eller på annan fastighet. Fastighetsägaren har ansvar för att anordna lämpligt parkeringsutrymme inom den egna fastigheten. Genom parkeringsköp/avlösen ges fastighetsägaren möjlighet att genom avtal ordna parkering på annan plats än på den egna fastigheten. Detta kan då också ge möjlighet till samnyttjande. En annan lösning är att använda parkeringsservitut där en fastighet får rätt att till viss del utnyttja en annan fastighet för parkering. Parkeringsköp/avlösen och samnyttjande måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. Behovet av parkering ska tillgodoses inom gångavstånd från målpunkten, se vidare avsnitt 2.7 Utformning av bilparkering. Avtal ska alltid skrivas mellan samtliga berörda parter och för att få en långsiktighet i förbindelsen behöver förbindelsen gälla i minst 25 år Utformning av cykelparkering Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser. Parkering för bostäder, verksamheter och besökare anordnas på kvartersmark. Cykelparkering ska alltid prioriteras och lokaliseras närmare målpunkt jämfört med bilparkering. Cykelparkering ska vara av hög kvalitet och tillräckligt antal, se kvalitetskrav och parkeringsnorm. Behov av cykelparkering finns vid alla typer av målpunkter. Kvalitetskraven på en attraktiv cykelparkering skiljer sig åt beroende på målpunktens karaktär och parkeringens omfattning i tid. Hur många platser som behöver iordningställas beskrivs under parkeringsnormer, se kapitel (29)

80 För att cykelparkeringen ska upplevas som trygg är det viktigt att den är överblickbar, väl belyst och att den ligger nära målpunkterna. Genom att lägga parkeringen väl synlig med en naturlig övervakning motverkas stöldrisken och trygghetskänslan ökas för cyklisten. All cykelparkering ska ha möjlighet till fastlåsning i ramen. En välskött och underhållen parkering signalerar att cykeln är prioriterad i stadsbilden, vilket är en viktig aspekt för att öka cykelns attraktivitet som färdmedel. Skötseln underlättas med genomtänkt utformning på parkeringen. Tydlig märkning av anordnade cykelparkeringsplatser gör det lättare för personal att sköta parkeringen och omhänderta skrotcyklar. Beläggningsgraden ska inte överstiga 0,9. Generellt ska cykelparkering anläggas alldeles intill entréer och målpunkter, men något längre avstånd kan accepteras om cykelparkeringen har högre kvalitet, till exempel väderskydd. Boendeparkering Besöksparkering Arbetsplatsparkering Vid kollektivtrafik Ramlås Ja Ja Ja Ja Avstånd till målpunkt < 25 meter < 10 meter < 25 meter < 25 meter Väderskydd Ja, delvis Ska övervägas Ja Ja Inlåsningsmöjlighet Ja, del av platser Nej Ja, del av platser Ska övervägas vid pendeltågsstationer Tabell 6. Kvalitetskrav vid olika typer av cykelparkeringar Boendeparkering Vid bostaden finns behov av cykelparkering både för långtidsförvaring och mer daglig användning. Dessutom behöver cykelparkering anordnas för besökande. För boende ska lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. Dessutom bör ungefär hälften av platserna anordnas i inomhus i förråd som enkelt nås från markplan. För besökare ska stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entréer på kvartersmark. 13 (29)

81 Yta ska avsättas för cykelkärror och lådcyklar (ca 2 kvm per kärra eller lådcykel). Dessutom bör parkeringen vara utrustad med eluttag så att det är möjligt att ladda sin elcykel över natten. Besöksparkering Besöksparkering ska främst tillgodose behovet för exempelvis shoppingkunder eller restauranggäster som parkerar sin cykel kortare tid än några timmar. Dessa parkeringsplatser ska ligga i direkt anslutning till entréer och vara lokaliserade på framträdande platser med god orienterbarhet. Arbetsplatsparkering Vid arbetsplatser ska cykelparkering för anställda och besökande anordnas utomhus på kvartersmark nära entrén och inomhus i cykelrum. För anställda ska väderskyddad, stöldsäker och lättillgänglig cykelparkering anordnas nära entrén på kvartersmark. Dessutom ska ett antal cykelparkeringar anordnas i cykelrum som nås från markplan. Vid verksamheter där det finns ett särskilt behov bör platser för cykelkärror och lådcyklar ingå. Detta gäller inte minst förskolor där kärror kan användas både av personal och av föräldrar, samt vid livsmedelsbutiker. Vid kollektivtrafik Det ska finnas attraktiv cykelparkering vid varje stationsentré. Dessa ska vara väderskyddade och det ska finnas plats för olika typer av cyklar som till exempel lådcyklar. Inlåsningsmöjlighet ska övervägas vid pendeltågsstationerna. I samband med detta ska potentialen för att utveckla servicekoncept bedömas såsom förvaringsskåp, cykelpump, information om cykelvägar etcetera. Cykelparkering ska finnas vid busshållplatser där behov finns. Vid många påstigande bör även en bedömning göras av möjligheterna för väderskydd. 14 (29)

82 2.7. Utformning av bilparkering vid nybyggnation Byggherren/fastighetsägaren ansvarar för att anordna parkeringsplatser. Tillkommande parkering för bostäder och verksamheter anordnas på kvartersmark, företrädesvis i parkeringshus eller parkeringsgarage. Målsättningen är att minska markparkering kollektivtrafiknära lägen. Därför ska parkering i första hand byggas på höjden i zon A och zon B. Figur 1. Exempel på att parkeringshus inte måste vara fula och otrygga. Parkeringshus Behrn Center i centrala Örebro. Lokaler i bottenplan och bostäder i de två översta våningarna. För bilparkering kan generellt längre avstånd accepteras ju längre tid man parkerar. Acceptabelt gångavstånd beror också på områdets storlek och karaktär. Ju mer stadslik bebyggelsen är desto kortare upplevs avstånd jämförelsevis glesare bebyggda områden. Detta talar för att gångavstånd till bilparkering bör vara kortare i zon C än i zon A. För att gynna hållbara färdsätt inom zon A och B kan det acceptabla avståndet från bostaden till bilparkering jämställdas med det acceptabla avståndet till kollektivtrafik 2. I samband med nyexploatering bör avståndet (fågelvägen) från bilparkering till målpunkt maximalt vara: 2 SLs riktlinjer anger 400 meter för flerbostadshus och 900 meter för enbostadshus (fågelvägen) 15 (29)

83 Besöksparkering 200 meter Boendeparkering 400 meter Infartsparkering 500 meter Arbetsplatsparkering 600 meter 2.8. Parkering för rörelsehindrade Vid nybyggnation ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från huvudentré/-er. Vid befintligt fastighetsbestånd ska parkering för rörelsehindrade anordnas inom 25 meter från en tillgänglig entré. Parkering för rörelsehindrade ska säkerställas i lägen som ger så korta avstånd till målpunkt som möjligt. För att möjliggöra detta i praktiken behöver en viss andel av de parkeringsplatser som ligger närmast entréer och hissar i parkeringsanläggningar reserveras för rörelsehindrade samt i vissa fall även kantstensparkeringar på gatumark. 5 % av totala antalet platser, eller minst en parkeringsplats vid mindre projekt, ska vara reserverade för rörelsehindrade. Gångbanor mellan entré och parkering för rörelsehindrade ska vara tillgänglighetsanpassade Parkering för elbilar och bilar i bildelningstjänst Vid viktiga målpunkter ska parkeringsplatser reserveras för elbilar och förses med laddstolpar. När nya parkeringsanläggningar uppförs ska de mest attraktiva platserna reserveras för bilar i bildelningstjänst och elbilar. Figur 2. Platserna närmast entrén reserveras för bilpoolsbilar. För att öka incitamenten för bildelningstjänster och elbil bör reserverade parkeringsplatser och laddplatser uppföras på strategiska lägen i kommunen. 16 (29)

84 För bilpoolsbilar kan man i dagsläget bara reservera mark på kvartersmark och i parkeringsanläggningar. För elbilar får man bara reservera mark om det finns anordning för extern laddning på platsen 3. Oavsett om parkeringen ligger på gatumark eller i parkeringsanläggningar bör dessa placeras på attraktiva platser, nära målpunkter, för att ytterligare stimulera användandet Motorcykel- och moped klass I -parkering Hänsyn ska tas till behov av motorcykel- och moped klass I-parkering. Motorcykelparkeringen ska utformas med hänsyn till stöldrisk och därmed ska belysning, placering och väderskydd betänkas för högsta möjliga säkerhet. Parkeringen ska vara hårdgjord och på samma nivå som vägen. Vid turistmål och andra välbesökta målpunkter kan det behövas en specifik utredning kring behovstalet Tidsreglering av parkering Tidsregleringen på all kommunal bilparkering i zon A och B ska leda till att avsedd användargrupp prioriteras. Tidsreglering är ett effektivt sätt att prioritera vilken grupp som ska ha tillgång till vissa parkeringsplatser. Behovet av att prioritera olika grupper, och därmed tidsreglera, är störst i zon A och B. På parkeringsplatser avsedda för besökare ska parkeringstiden vara kort, 1-4 timmar. Detta ökar tillgängligheten och omsättningen i och med risken att platserna används av boende eller som arbetsplatsparkering minskar Parkeringsavgifter Botkyrka kommun ska med hjälp av parkeringsavgifter, styra efterfrågan på bilparkeringsplatser från utrymmeskrävande markparkeringar i de centralaste lägena (zon A) till zon B och zon C. Det ska eftersträvas att parkeringsavgifter ska täcka den faktiska kostnaden för tillhandahållande av bilparkering vid ny- eller ombyggnation. 3 SOU 2013:12. Fossilfrihet på väg. Del 1. Betänkande av utredning om fossilfri fordonstrafik. 17 (29)

85 I Botkyrka ska parkeringsavgifter användas för att påverka efterfrågan på bilparkering i kollektivtrafiknära lägen. Det är ett mål i översiktsplanen och parkeringsprogrammet att effektivisera markanvändningen i dessa lägen vilket innefattar möjligheten att använda marken för andra ändamål än bilparkering. Förutom att bidra till mer attraktiva centrummiljöer rent fysiskt kan detta även leda till bättre tillgänglighet för gående, cyklister och kollektivtrafiktrafikanter och reducerad lokal miljöbelastning i form av buller och utsläpp. Tillgängligheten förbättras på parkeringsplatserna genom högre omsättning på bilar. Avgifter ska även användas för att styra efterfrågan från utrymmeskrävande markparkering till parkeringshus Infartsparkering På kort sikt bör infartsparkering tillhandahållas i områden nära pendeltågsstationer. På längre sikt måste marken nyttjas effektivare i dessa lägen. Parkeringsavgifter ska införas på infartsparkeringar i kommunen där rabatt ges för kollektivtrafikresenärer. Marken i kollektivtrafiknära lägen är mycket attraktiv och att nyttja denna för parkering är varken effektivt eller gynnsamt för stadsbilden. Om fler parkeringsplatser ska tillhandahållas behöver dessa därför tillkomma i flerplanslösningar. Även lokalisering av infartsparkering bör ses över med avseende på markanvändningen i de centrala delarna. En bedömning av efterfrågan på fler infartsparkeringsplatser bör göras efter att reglering och parkeringsavgifter införts. Trafikförvaltningen bekostar anläggning av infartsparkeringar på kommunal mark. Kommunen står för mark samt drift och underhåll. Avtalet gäller i 25 år. Med tanke på att infartsparkeringarna måste nyttjas mer effektivt i framtiden ska det noga övervägas innan nya avtal skrivs med Trafikförvaltningen Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Kommunens verksamheter och arbetsplatser ska vara förebilder för styrning av parkering. Parkeringsavgifter ska införas på kommunala arbetsplatser och verksamheter i zon A och B. Större kommunala arbetsplatser och verksamheter ska ta fram och genomföra gröna resplaner kopplat till parkeringsavgifternas införande. Botkyrka kommun som arbetsplats bör införa avgifter på parkering för anställda i zon A och B, i kombination med andra åtgärder som till exempel bättre förutsättningar för att cykla och subventionerade SL-kort. Tillgången till cykelparkering måste uppfyllas enligt 2.2 Parkeringsnorm och 2.6 Utformning av cykelparkering. Införande av parkeringsavgifter för anställda måste samordnas med införande av parkeringsavgifter i närområdet. Annars riskerar arbetsplatsparkeringen att spontanflytta till andra närliggande platser. 18 (29)

86 3. Åtgärdsplan Nedanstående lista visar vilka åtgärder som behöver genomföras som en följd av Parkering i Botkyrka. Åtgärd Parkeringsnormer för verksamheter Ta fram rutiner för tillämpning av flexibla parkeringsnormer. Utreda möjligheten till att tillämpa parkeringsköp. Utredning om införande av avgifter i zon A. Utredning om lämpliga parkeringsytor i zon A inklusive möjlighet till samnyttjande Avgift inklusive uppföljning av användning av infartsparkeringar Fortsatt översyn av tidsreglering Genomförande av parkeringsavgifter och gröna resplaner på kommunala arbetsplatser och fastigheter Inventering av behov av cykelparkering vid busshållplatser Inventering av behov av fler/bättre cykelparkeringar vid stationer Årlig rensning av cyklar och upprustning av cykelparkering Uppföljning av mål Ansvar Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska förvaltningen/ Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen 19 (29)

87 Bilaga 1. Fördjupning av riktlinjer Vad säger PBL? I plan- och bygglagen 3 kap, 15 föreskrivs följande om parkering: Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. Parkeringsnorm Kommunen har ett övergripande ansvar för parkeringens planering. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering utan detta åvilar fastighetsägaren. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovsgivning. Normerna har dock i sig ingen direkt rättsverkan gentemot enskilda fastighetsägare eller andra och är inte heller bindande för samhällsbyggnadsnämnden. Det ankommer således samhällsbyggnadsnämnden att i varje enskilt fall göra en slutlig bedömning av det totala bilplatsbehovet som fastighetsägaren/byggherren ska tillgodose, på den egna fastigheten eller i närheten av denna. Samhällsbyggnadsnämnden har dock att beakta likställighetsprincipen vilket innebär att byggherrar ska behandlas lika om det inte finns skäl för något annat. Parkeringsnormen är framtagen utifrån dagens bilinnehav i Botkyrka kommun med hänsyn även till kommunens klimat- och miljömål. Samtidigt ska parkeringsnormen inte göra så att brist på parkeringsplats för bil vid bostaden påverkar människors benägenhet att ta bilen till arbetet. Flexibla parkeringsnormer Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av bostäder För att minska efterfrågan på parkering vid bostäder måste alternativen till att äga bil för de boende vara mycket goda, eftersom det i princip endast är de boendes bilinnehav som påverkar efterfrågan på parkeringsplatser vid bostäder. Det finns ett flertal åtgärder som kan underlätta ett hållbart resande men också åtgärder som minskar behovet av att resa. Åtgärderna kan ta många olika former, allt ifrån beteendepåverkande åtgärder till fysiska investeringar. Nedan listas ett antal åtgärder som om de genomförs av byggherren kan vara en anledning till sänkta parkeringsnormer. 20 (29)

88 Bildelningstjänst - Införande av bildelningstjänst, t ex bilpool, är ett grundkrav för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Medlemskap i bildelningstjänsten garanteras för de boende och inkluderas i hyran/avgiften under minst 3 år. Nyttja gemensamhetsanläggningar för parkering. Parkeringsavgifter De som nyttjar bilparkering får betala den verkliga kostnaden för anläggande och drift av denna, inklusive markvärde. Boendet marknadsförs som bilfritt eller med möjlighet till hållbart resande. Startpaket för nyinflyttade - cykelkarta, SL-kort (minst ett månadskort i SLtrafiken ingår vid inflyttning), info om kollektivtrafiken, cykelrum och andra mobility management- åtgärder som görs i samband med exploateringen med mera. Cykelpool med lådcyklar och elcyklar. Inomhusparkering för cyklar med automatiska dörröppnare, mekarverktyg etcetera. Gratis kollektivtrafikkort till de boende. Särskilda rum (kylrum) eller postfack för hemleveranser. Uppföljning av bilinnehav samt parkerings- och trafiksituation. Flexibla parkeringsnormer vid nybyggnation av verksamheter En studie av kommunanställdas resvanor 4 i Botkyrka kommun visar att nästan 50 % kör bil till arbetet. Detta trots att majoriteten har möjlighet att gå, cykla eller åka kollektivt. Det är ett uttalat mål att bilresor till arbetsplatser ska minska. Det finns även stor potential att minska den typen av resor. Därför finns det anledning att styra parkeringsnormen för anställda utifrån denna målsättning. Forskningen visar tydligt att det som betyder mest för valet av bil som transportmedel är parkeringsmöjligheterna vid arbetsplatsen; utbudet och avgiften. Det är också betydligt enklare att genom olika åtgärder påverka människors färdmedelsval på arbetsresan än att påverka bilinnehavet och parkeringsbehovet vid bostaden. Genomförandet av en grön resplan kan vara ett sätt för byggherren att påverka behovet av parkering. Gröna resplaner är åtgärdspaket som implementeras av arbetsgivare för att uppmuntra till ett förändrat resmönster hos anställda och besökande som reser till företaget. Det främsta syftet är att minska ensamåkning i bil. Gröna resplaner brukar främst vara fokuserade på de anställdas arbetspendling, även om flertalet också innehåller åtgärder för tjänsteresor, leveranser, resor som görs av besökare till företaget eller verksamheten med mera. 4 Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 21 (29)

89 Krav på att gröna resplaner upprättas, kan kommunen ställa när kommunen äger marken i samband med markanvisningar. Om kommunen inte äger marken kan den gröna resplanen istället vara ett förhandlingsargument i samband med planprogram, detaljplanläggning eller bygglovsansökan. Exempelvis kan kommunen tillåta bebyggelse med högre täthet eller lägre parkeringsnormer i utbyte mot att byggherren vidtar olika mobility management-åtgärder enligt en på förhand beslutad handlingsplan. En grön resplan kan tas fram för en enskild arbetsplats eller för ett större arbetsplatsområde, vid nybyggnation eller för befintliga verksamheter. Exempel på innehåll i den gröna resplanen: Införande av parkeringsavgifter på arbetsplatsen (önskvärt att det innebär en kostnad för användaren för varje gång som parkering sker och ingen rabatt ges för dem som parkerar ofta genom t ex månadsabonnemang). Införande av parkeringsavgifter för anställda är ofta en förutsättning för att parkeringsnormen ska kunna sänkas. Avgifterna från parkering går tillbaka till en mobilitetsfond. Denna kan användas för olika typer av åtgärder som främjar gång, cykling och kollektivtrafik, till exempel luftpump för cykel, mekarverktyg eller subventionerade kollektivtrafikkort. Framtagande eller översyn av resepolicyn för att denna ska stödja hållbart resande. För tjänsteresor erbjuds olika alternativ till egen bil: Tjänstecyklar av god kvalitet (till exempel elcyklar) till de anställda. Tjänstebilpool som minimerar behovet av att pendla med egen bil till jobbet för att den behövs i tjänsten. Årliga tävlingar, till exempel cykla till jobbet. Genomföra årliga prova på -kampanjer, till exempel testresenärskampanjer för kollektivtrafik och testtramparkampanjer för cykling. Bra dusch- och omklädningsrum för att underlätta för cyklister. Individuell transportrådgivning till de anställda. Marknadsföringskampanjer av alternativa sätt att ta sig till företaget. Arbetsgivaren betalar för eller subventionerar kollektivtrafikkort till anställda. Installation av telefon- och videokonferensutrustning samt policy som uppmuntrar användande av denna. De anställda tillåts att arbeta hemifrån. Storleken av reduktionen bedöms i varje enskilt fall. 22 (29)

90 För att kommunen ska kunna acceptera en sänkning av parkeringsnormen vid nybyggnation av verksamheter skrivs vanligtvis ett långsiktigt avtal mellan kommunen och byggherren där den senare garanterar att en grön resplan tas fram av hyresgästerna/arbetsgivarna och att beteendepåverkande åtgärder kommer att genomföras kopplat till fastighetens hyresgäster. Avtalet ska garantera att detta även rör framtida hyresgäster under hela avtalstiden. I gengäld kan då kommunen sänka parkeringsnormen för exploateringen. Gröna resplaner och reglering av parkering vid befintliga verksamheter behandlas i 2.14 Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser. Parkering på annan fastighet och samnyttjande Bilister har varierande behov och gör anspråk på parkering i olika omfattning och under olika tider på dygnet. Om flera användargrupper kan samnyttja samma parkeringsplatser skapas ett mer effektivt utnyttjande jämfört med om varje bil ska ha sin egen tilldelade parkeringsplats. I blandad stadsbebyggelse kan samnyttjandet reducera behovet av parkeringsplatser med upp till 30 procent 5. I vilken grad en parkeringsanläggning kan samnyttjas beror främst på sammansättningen av verksamheter i området och beläggningen under olika tider på dygnet. Samnyttjande underlättas om parkeringsanläggningen är stor, tids- och avgiftsreglerad och om den drivs som en separat verksamhet och inte ingår som en del av bostadshyran eller lönen. Samnyttjande bör i första hand tillämpas på parkeringar vid arbetsplatser som även kan nyttjas för handelsverksamhet eller andra verksamheter som har sin tyngdpunkt utanför kontorstid som exempelvis idrottsanläggningar. Samnyttjande bör generellt inte tillämpas för boendeparkering. För att möjliggöra för boende att lämna bilen hemma bör de säkerställas en plats där bilen kan stå kvar hela dygnet. Däremot kan gärna flera bostadsbebyggelser samnyttja en gemensam parkeringsanläggning för att skapa effektivare utnyttjande. Reglering av gatuparkering Den viktigaste anledningen till att parkeringen i första hand ska anordnas på kvartersmark är att bilparkering inte ska subventioneras av kommunen, vilket blir fallet då kommunal mark används för parkering och kommunala medel används för drift, underhåll och övervakning av dessa. Det är också en fråga om huruvida parkerade bilar hör hemma i attraktiva stadsmiljöer. Den yta som upptas av gatuparkering kan i många fall ofta användas till gående, cyklister eller möblering/planteringar istället. 5 Samnyttjande mellan bostäder, kontor och butiker. Källa: Malmö stad, Parkeringspolicy och parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö. 23 (29)

91 De flesta gatuparkeringar i Botkyrka idag förekommer i villaområden där boende och gäster kan parkera sina fordon. Under perioden 1/11-1/5 råder vinterförbud på många gatuparkeringar i kommunen. Vinterförbud innebär att parkering på gatumark förbjuds under en eller flera dagar per vecka under vintertid. Vinterförbuden finns för att framkomligheten och vinterväghållningen inte ska påverkas. Tidsreglering av parkering På allmän platsmark används i Botkyrka idag parkeringsskiva utan avgift. Besöksparkeringar med tidsbestämmelser längre än 4 timmar riskerar att användas som boendeparkering. Det finns besöksparkeringar i kommunen som tillåter 24 timmars parkering och kommunens interna utredningar visar på att dessa parkeringar faktiskt används till större utsträckning av boenden i området. Med anledning av detta har kommunen ändrat på tidsbegränsningen på många parkeringar. De flesta parkeringar har gjorts om till 1-4 timmars parkeringar med parkeringsskiva. En del har gjorts om till 12-timmars parkeringar. Dessa regleringar har medfört lägre beläggningsgrad på de flesta parkeringar och att långtidsuppställda fordon försvunnit. Parkeringsavgifter Tillsammans med tidsreglering av parkering är parkeringsavgifter en viktig åtgärd i arbetet med att minska bilanvändningen och reducera lokal samt global miljöbelastning. Kommunens rätt att avgiftsbelägga parkering på gatumark regleras i 2 lagen (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats. 2 : I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. 24 (29)

92 I genomsnitt står en bil parkerad i 23 av dygnets timmar, ofta utan att användaren betalar för det. 6 Uppställningstiden medför samhällskostnader, den kostar att anlägga, att underhålla och det finns även en alternativkostnad i form av markvärdet för alternativt nyttjande. Gratisparkering är en form av subventionering. En stor andel parkeringsplatser är i dag på ett eller annat sätt subventionerande. Kostnaden för att subventionera parkering slås ut på hyror, löner, fastighetspriser och varupriser vilket innebär att alla betalar. Detta medför en alltför hög efterfrågan på parkering. Genom att införa avgifter kan efterfrågan begränsas på den aktuella platsen. Även om denna princip gäller vid bostaden så är det främst vid andra målpunkter avgifter kan bidra till att begränsa bilanvändandet. 7 Parkeringsavgifter måste införas inom ett helt område eller zon samtidigt. Såväl arbetsplatsparkering, infartsparkering, besöksparkering och boendeparkering ska ingå, för att inte flytta problemen till annan plats. Hur införande av parkeringsavgifter ska gå till behöver utredas vidare. Kostnaden för att använda parkering bör spegla den faktiska kostnaden för tillhandahållande av parkering. Genom att bara de som verkligen behöver bilen använder denna, frigörs yta både på parkeringar och vägar och samtliga transportmedel kan bli mer effektiva. Infartsparkering Syftet med infartsparkering är huvudsakligen att förenkla vardagspusslet med hämtning och lämning på väg till och från arbetet. Med infartsparkering för bil skapas större flexibilitet i resan till och från stationen. I vissa fall kan infartsparkering ersätta en längre ressträcka med bil. Samtidigt väljer många att åka bil istället för att gå, cykla eller åka kollektivt till stationen. Lokala busslinjer kan på så sätt tappa sitt resandeunderlag samtidigt som biltrafiken ökar i bostadsområdena. 6 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 7 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 25 (29)

93 Totalt finns ca 750 infartsparkeringsplatser vid Tumba och Tullinge station, motsvarande ca kvm. Beläggningsgraden vid dessa infartsparkeringar har ökat stadigt under åren och är i dagsläget ofta helt fullbelagda under dagtid 8. En anledning till detta är att infartsparkeringarna inte enbart nyttjas av pendlarparkerare utan även av boende samt anställda i närområdet. I Huddinge kommun har man sett att knappt hälften av platserna används av infartsparkerare 9. En utredning om reglering av infartsparkeringar behöver göras samtidigt som reglering i zon A utreds. Kontakt behöver även tas med närliggande kommuner samt Trafikförvaltningen. För att säkerställa att platserna reserveras för kollektivtrafikresenärer bör parkeringsavgifter införas där SL-kort ger tillgång till rabatterad biljett. Efter införande av avgifter bör en ny översyn göras av efterfrågan på infartsparkeringsplatser. Parkering vid kommunala verksamheter och arbetsplatser Nästan 50 % av de anställda i Botkyrka kommun reser till arbetet med bil. Även på kortare resor (mindre än 2 kilometer) görs nästan en femtedel av resorna med bil 10. Gratis parkering vid arbetsplatsen är en central förutsättning för valet av bil till arbetsplatsen 11. Figur 2 nedan visar hur tillgången till parkering vid arbetsplatsen påverkar val av färdmedel vid några arbetsplatser i Kista. För användaren fri parkering 2% 8% Användaren får leta och betala för parkeringen 8% 32% 15% 57% 20% 58% Gå Cykla Bil Kollektivtrafik Figur 3. Sex av tio personer med fri parkering åker regelbundet bil till arbetet. För de som betalar för sin parkering är motsvarande andel två av tio. Källa: Skillnad i resmönster vid arbetsplatser, undersökning med 1600 personer i Kista, Stockholm (SATSA 2011). 8 ÅF har sedan 2003, fyra gånger per år, undersökt beläggningsgraden på infartsparkeringarna i Stockholms stadsdelar. Undersökningen visar att det ofta är fullbelagt på nästan alla infartsparkeringar i Botkyrka kommun med undantag för infartsparkeringen vid Alfa Laval där gångavståndet är ca 300 meter till pendeltågsstationen. 9 Infartsparkeringar för bil i Huddinge kommun, Atkins Intern resvaneundersökning 2014, Botkyrka kommun 11 TØI Parkeringsavgift. Tiltakskatalog.no 26 (29)

94 Beteendepåverkande åtgärder ska genomföras för att påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Större kommunala verksamheter bör införa gröna resplaner där de erbjuder olika mobility management- åtgärder till de anställda. Exempel på åtgärder som kan ingå är till exempel att verksamheten ordnar eller deltar i kampanjer för gång-, cykel- och kollektivtrafik, subventioner av SL-kort, utrustning och policy som möjliggör att arbeta hemifrån eller ha videokonferenser, erbjuda individuell resevägledning med mera. Utvärderingar har visat att resplaner som innehåller ekonomiska incitament såsom parkeringsavgifter vid arbetsplatser ger större minskningar av biltrafiken än resplaner utan ekonomiska incitament.12 Arbete med avgifter och gröna resplaner innebär inte bara att kostnaderna för bilparkering minskar. Det kan också leda till friskare personal med färre sjukskrivningar som följd. Då många parkeringsplatser ofta är privatägda kan inte kommunen direkt besluta om dessa. Kommunen kan istället gå före och ta ut avgift för all parkering som upplåts till de anställda som arbetar inom kommunen och sedan uppmuntra andra verksamheter att följa deras exempel. Det ska kosta för varje tillfälle man parkerar och ingen rabatt ska ges för att man parkerar ofta, t ex genom en rabatterad fast månadskostnad. Detta för att ge incitament till minskat bilpendlande. Attraktiva cykelparkeringar vid arbetsplatsen samt omklädningsrum och dusch är därmed viktiga investeringar som bör genomföras för att uppmuntra anställda att ta cykeln till jobbet. Lastbilsparkering Botkyrka kommun har i många år haft parkeringsförbud för lastbilar på allmän platsmark 06:00-18:00 alla dagar. Detta har undanröjt problem med parkeringar på gatan som försämrar sikt och framkomlighet för väghållningsfordon samt övriga trafikanter. Önskemål från företagare som är bosatta i kommunen förekommer i viss utsträckning där det inte finns möjlighet att ställa lastbilen. Lastbilsparkering har hänvisats till industriområden, dock finns problemet att det på industriområdena råder parkeringsförbud på gator och i Eriksbergs industriområde är hela området belagt med zonförbud. En lösning på detta är att (eventuellt avgiftsbelagd) gatuparkering i industriområden tillåts i större utsträckning och att de gator där enstaka parkeringsförbud gäller, tillåts för nattparkering. Avlämningsplatser En effektiv avlämningsplats vid skolor och verksamhetsområden kan underlätta trafiksituationen avsevärt under rusningstid. En busshållplats kan i undantagsfall utgöra en avlämningsplats i mån av utrymme då bussar inte förekommer med alltför täta tidsintervall, det vill säga om inte avlämningar kolliderar med busstidtabellen. 12 Uppsala kommun, Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun. 27 (29)

95 Avlämningsplatser bör finnas tillgängliga på tomtmark vid skolor och verksamheter för att inte belasta vägnätet och för att undvika köer. Vid skolor ska man i samband med att man utreder avlämningsplatser även utreda gång- och cykelvägarna till skolan för att öka andelen barn som går eller cyklar till skolan. En avlämningsplats kan utgöra en vändplats där parkeringsförbud råder. Zonförbud gällande parkeringar I kommunen råder det zonförbud i flertalet områden. En sådan metod har sina fördelar i att ingen skyltning krävs efter varje korsning. Nackdelen med denna lösning kan vara att besökande till dessa områden missar zonskyltar och felaktigt parkerar på gatan. Därför ska kommunen utöka skyltningen där zonförbud finns för att underlätta parkering för besökare. Tillstånd och dispenser för rörlig och för stillastående trafik Kommunen kan utfärda tillfälliga, tidsbegränsade färd- och parkeringstillstånd samt dispenser avseende rörlig trafik vid till exempel trafikstörande arbeten och i terräng, men även för tunga, långa och breda transporter. Som exempel kan även serviceutrustade fordon som behöver parkera nära tillfälliga arbetsplatser samt godstransporter i samband med service kan få parkerings- och/eller färdtillstånd. Företag som har mobila matförsäljningsställen kan få nyttoparkeringstillstånd och en rutin för detta kommer att utarbetas vidare. Kommunens parkeringsentreprenör kan utfärda parkeringstillstånd på kommunal kvartersmark, enligt särskild rutin som kommer att utarbetas vidare. Riktlinjer för uttag av avgift för samtliga ovan nämnda tillstånd och dispenser kommer att ses över och utarbetas framöver. 28 (29)

96

97 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:34 14 Rutin för att söka statliga bidrag (sbf/2017:34) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens förslag på rutin för att söka statliga bidrag, daterad , som svar på kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna. Sammanfattning Enligt mål och budget 2017 har samtliga nämnder fått i uppdrag att skapa rutiner för ansökan av statsbidrag och övriga bidrag. Rutinerna ska innefatta ett samlat grepp för alla ansökningar under året. Samhällsbyggnadsnämnden integrerar ansökan om statliga bidrag i mål- och budgetarbetet och/eller i Botkyrka kommuns projektmodell. Dels ska analyser visa vilka statliga potentiella statliga bidrag som finns att söka. Dels ska medel som krävs enligt krav på delfinansiering framgå i budgeten och vid behov i nämndens investeringsplan. Statliga bidrag som söks anmäls till nämnden samt antecknas i ett arbetsdokument Statliga bidrag att söka. Dokumentet förvaras digitalt i en gemensamma mapp-struktur för uppföljning. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges beslut om mål och budget 2017 med inriktning , har samtliga nämnder fått i uppdrag att skapa effektiva och dokumenterade rutiner för ansökan av statsbidrag och övriga bidrag. Vidare gav fullmäktige nämnderna i uppdrag att skapa rutiner för att ha ett samlat grepp över alla ansökningar under året. Den dokumenterade rutinen redovisas till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

98 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:34 Referens Inga-Lill Segnestam Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Rutin för att söka statliga bidrag Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens förslag på rutin för att söka statliga bidrag, daterad , som svar på kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna. Sammanfattning Enligt mål och budget 2017 har samtliga nämnder fått i uppdrag att skapa rutiner för ansökan av statsbidrag och övriga bidrag. Rutinerna ska innefatta ett samlat grepp för alla ansökningar under året. Samhällsbyggnadsnämnden integrerar ansökan om statliga bidrag i mål- och budgetarbetet och/eller i Botkyrka kommuns projektmodell. Dels ska analyser visa vilka statliga potentiella statliga bidrag som finns att söka. Dels ska medel som krävs enligt krav på delfinansiering framgå i budgeten och vid behov i nämndens investeringsplan. Statliga bidrag som söks anmäls till nämnden samt antecknas i ett arbetsdokument Statliga bidrag att söka. Dokumentet förvaras digitalt i en gemensamma mapp-struktur för uppföljning. Ärendet Uppdrag att skapa rutiner för att söka bidrag Enligt kommunfullmäktiges beslut om mål och budget 2017 med inriktning , har samtliga nämnder fått i uppdrag att skapa effektiva och dokumenterade rutiner för ansökan av statsbidrag och övriga bidrag. Vidare gav fullmäktige nämnderna i uppdrag att skapa rutiner för att ha ett samlat grepp över alla ansökningar under året. Den dokumenterade rutinen redovisas till kommunstyrelsen. Rutinen integreras i mål och budgetarbetet Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att ansökan om statliga bidrag integreras nämndernas mål- och budgetprocess samt i Botkyrka kommuns projektmodell. Projektmodellen innebär bland annat att projektens styrgrupp ges möjlighet att regelbundet följa upp och analysera vilka potentiella stat- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Sms /HandläggareMobilTelefon/ Org.nr Bankgiro Fax Webb

99 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:34 liga bidrag som finns. Vidare bör detta främja att Botkyrkas projektmodell ges en tydligare projektstyrning. Vidare att kopplingen till mål- och budgetprocessen blir tydligare då bidragsgivaren vanligtvis ställer krav på delfinansiering samt att slutredovisningar ska omfatta rapportering om bidragens utbetalning. Följande rutin ska följas årligen: 1. Ansökan om statliga bidrag finns alltid på agendan för budgetuppföljning. Möte hålls en gång i månaden med ledningsgruppen och med enheterna. 2. I februari och i augusti delegerar samtliga chefer till medarbetarna att omvärldsbevaka statliga bidrag. 3. Bidrag som är aktuella ska dokumenteras i Lex samt i dokument Statliga bidrag att söka. Dokumentet ska sparas dititalt på nätverksplats G. 4. Bidragsansökan ska anmälas till nämnden. 5. Roll inom ekonomifunktionen utses för bevakning av ansökan samt bevakning av utbetalning. Normalt bevakas detta av innehavare av befattningen, controller. 6. När ansökan blivit beviljad aktiveras personella resurser och det görs en bedömning tillsammans med ekonomiavdelningen på vilket kostnadsställe bidraget ska registreras. 7. När åtgärden är klar meddelas bidragsgivaren och bidraget betalas ut. 8. Dokumentet Statliga bidrag att söka aktualiseras kontinuerligt. 9. Utbetalning av bidrag ska anmälas till nämnden samt i förekommande fall ingå som delmoment vid slutredovisningar av investeringar. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Samtliga nämnder och förvaltningar

100 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Förslag till detaljplan avseende Duvan 17 (sbf/2016:470) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Duvan 17 i Tumba villastad under förutsättningen att plankostnadsavtal upprättas. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att skicka ut förslaget på samråd. Sammanfattning Detaljplanen syftar till att utöka byggrätten för att möjliggöra ny bebyggelse som ersätter fastighetens två befintliga byggnader samt uppförandet av ytterligare en byggnad. Detaljplanen ska också syfta till att pröva platsens lämplighet för bostadsändamål. Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande. I kommunens översiktsplan beskrivs målbilden för Dalvägen som en plats för kreativ blandning med möjlighet till bostäder, handel, tjänster och produktion. Trafikverkets och kommunens pågående arbete med en åtgärdsvalsstudie för Dalvägen, som delvis syftar till att studera möjligheterna till en gång- och cykelbana, påverkar bedömningen i planarbetet. Detsamma gäller det pågående ärendet om en begäran att omklassa Dalvägen från primär till sekundär transportled för farligt gods. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2016 om positivt planbesked ansökan med begäran om bland annat justerad byggrätt.

101 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:470 Fastigheten ligger i korsningen Dalvägen/Vattravägen/Grödingevägen, med in- och utfart från Grödingevägen samt infart från Vattravägen. På fastigheten Duvan 17 finns två byggnader. Den i norr är en restaurang och den i söder är en butik med bostad i det övre planet. Fastighetsägaren arrenderar i dag gatumark för parkering och uteservering på Dalvägen. Gatumark är allmän platsmark vilket betyder att kommunen bara kan arrendera ut mark på ett år i taget efter tillstånd från polisen. Gällande detaljplan Duvan 17 m fl (16-30) som anger markanvändningen handel vann laga kraft Genomförandetiden har gått ut. Hela fastigheten förutom platserna för de båda byggnaderna är prickad dvs. huvuddelen av fastigheten får inte bebyggas. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Plankostnadsavtal ska upprättas.

102 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:470 Referens Örjan Lindbeck Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Planuppdrag för detaljplan för Duvan 17 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Duvan 17 i Tumba villastad under förutsättningen att plankostnadsavtal upprättas. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att skicka ut förslaget på samråd. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2016 om positivt planbesked ansökan med begäran om bland annat justerad byggrätt. Detaljplanen syftar till att utöka byggrätten för att möjliggöra ny bebyggelse som ersätter fastighetens två befintliga byggnader samt uppförandet av ytterligare en byggnad. Detaljplanen ska också syfta till att pröva platsens lämplighet för bostadsändamål. Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande. I kommunens översiktsplan beskrivs målbilden för Dalvägen som en plats för kreativ blandning med möjlighet till bostäder, handel, tjänster och produktion. Trafikverkets och kommunens pågående arbete med en åtgärdsvalsstudie för Dalvägen, som delvis syftar till att studera möjligheterna till en gång- och cykelbana, påverkar bedömningen i planarbetet. Detsamma gäller det pågående ärendet om en begäran att omklassa Dalvägen från primär till sekundär transportled för farligt gods. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post orjan.lindbeck@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

103 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:470 Orienteringskarta Ärendet Fastigheten ligger i korsningen Dalvägen/Vattravägen/Grödingevägen, med inoch utfart från Grödingevägen samt infart från Vattravägen. På fastigheten Duvan 17 finns två byggnader. Den i norr är en restaurang och den i söder är en butik med bostad i det övre planet. Fastigheten är ca m 2 och ägs av sökande. Fastighetsägaren arrenderar i dag gatumark för parkering och uteservering på Dalvägen. Gatumark är allmän platsmark vilket betyder att kommunen bara kan arrendera ut mark på ett år i taget efter tillstånd från polisen. Gällande detaljplan Duvan 17 m fl (16-30) som anger markanvändningen handel vann laga kraft Genomförandetiden har gått ut. Hela fastigheten förutom platserna för de båda byggnaderna är prickad dvs. huvuddelen av fastigheten får inte bebyggas. Översiktsplan 2014 anger att området kring Dalvägen ska ges utrymme för verksamheter med olika profilering i en kreativ blandning som också ska kunna kombineras med bostäder. Vid lokalisering av verksamheter ska vi i högre grad blanda företag och bostäder enligt översiktsplanen, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelse dygnet runt. Enligt översiktsplanen vill kommunen förändra Dalvägens karaktär till stadsgata med

104 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:470 lägre hastigheter och fler övergångsställen. Samtidigt genomför Trafikverket en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som preliminärt redovisar åtgärder som grönskande mittremsa, komplettring med ny gång- och cykelväg på Dalvägens södra sida samt åtgärder i befintliga korsningar. Möjligheten till nya rekommendationer vad gäller transporter av farligt gods på Dalvägen påverkar vilken/vilka användningar av fastigheten som kommer bedömmas lämpliga. En ansökan om detta har lämnats till länsstyrelsen i början av Utredningar Inom ramen för detaljplanearbetet bör följande utredningar göras: Dagvattenutredning Geoteknisk undersökning Bullerutredning avseende trafik Riskutredning med förslag på skyddsåtgärder avseende transporter av farligt gods Ekonomi Plankostnadsavtal ska upprättas. Preliminär tidplan Inleda planarbete april 2017 Samråd september 2017 Granskning november 2017 Antagande februari 2018

105 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:470 Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå dessa utmaningar. Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Kommentar Fastighetens lämplighet kommer att utredas och bedömningen som görs i och med planarbetet påverkar exempelvis antalet möjliga bostäder. Syftet med detaljplanen bedöms vara i linje med översiktsplanens skrivelser om Dalvägens utveckling.

106 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:470 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Örjan Lindbeck Planarkitekt Expedieras till Planadministratör Sökande

107 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Förslag till detaljplan avseende Vargen 12 (sbf/2016:368) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Vargen 12 och 13 i Tumba under förutsättningen att plankostnadsavtal upprättas. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att skicka ut förslaget på samråd. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att bostadsändamål som komplettering till fastighetens nuvarande användning; handelsändamål kan prövas genom planläggning, givet att behovet av parkering kan lösas inom den egna fastigheten. Frågor gällande exempelvis geoteknik och dagvatten återstår dock att utreda innan lämpligheten slutgiltigt går att bedöma. I kommunens översiktsplan beskrivs målbilden för Dalvägen som en plats för kreativ blandning med möjlighet till bostäder, handel, tjänster och produktion. Trafikverkets och kommunens pågående arbete med en åtgärdsvalsstudie för Dalvägen, som delvis syftar till att studera möjligheterna till en gång- och cykelbana, påverkar planarbetet. Detsamma gäller det pågående ärendet om en begäran om nya rekommendationer beträffande transporter av farligt gods på Dalvägen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2016 om positivt planbesked till bostäder i kombination med handel. Detaljplanen syftar till möjliggöra bebyggelse för bostads- och handelsändamål samt tillhörande friytor och ytor för parkering. Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande.

108 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:368 Området ligger utmed Dalvägen, i Tumbas halvcentrala del ca 700 meter sydväst om Tumba centrum. Verksamheterna på Dalvägens norra sträcka mot Tumba centrum utgörs exempelvis av bilservice, beninstationer och bilhallar mm. Bakom raden av verksamheter längs med Dalvägen breder bostadsområden ut sig. Utöver gränsen mot Dalvägen gränsar fastigheterna till småhustomter och en förskola. Planarbetet innebär att pröva en ändring från enbart handel till handelsoch/eller verksamhetsändamål i kombination med bostadsändamål, samt en utökning av byggrätten avseende byggnadsarea och höjd. Att möjliggöra bostadsändamål inom de delar av fastigheterna som vänder sig från Dalvägen, mot förskolan och övrig bostadsbebyggelse skulle kunna innebära en markanvändning av fastigheterna som är mer anpassad till sin omgivning än i dagsläget. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Förslaget bedöms inte föranleda några kommunala kostnader. Plankostnadsavtal kommer att tecknas med fastighetsägaren.

109 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] SBF 2016:368 Referens Örjan Lindbeck Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Planuppdrag för detaljplan för Vargen 12 och 13 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Vargen 12 och 13 i Tumba under förutsättningen att plankostnadsavtal upprättas. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att skicka ut förslaget på samråd. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i mars 2016 om positivt planbesked till bostäder i kombination med handel. Detaljplanen syftar till möjliggöra bebyggelse för bostads- och handelsändamål samt tillhörande friytor och ytor för parkering. Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att bostadsändamål som komplettering till fastighetens nuvarande användning; handelsändamål kan prövas genom planläggning, givet att behovet av parkering kan lösas inom den egna fastigheten. Frågor gällande exempelvis geoteknik och dagvatten återstår dock att utreda innan lämpligheten slutgiltigt går att bedöma. I kommunens översiktsplan beskrivs målbilden för Dalvägen som en plats för kreativ blandning med möjlighet till bostäder, handel, tjänster och produktion. Trafikverkets och kommunens pågående arbete med en åtgärdsvalsstudie för Dalvägen, som delvis syftar till att studera möjligheterna till en gång- och cykelbana, påverkar planarbetet. Detsamma gäller det pågående ärendet om en begäran om nya rekommendationer beträffande transporter av farligt gods på Dalvägen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post orjan.lindbeck@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

110 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] 2016:368 Röd markering visar fastigheterna Vargen 12 och 13. Ärendet Området ligger utmed Dalvägen, i Tumbas halvcentrala del ca 700 meter sydväst om Tumba centrum. Verksamheterna på Dalvägens norra sträcka mot Tumba centrum utgörs exempelvis av bilservice, beninstationer och bilhallar mm. Bakom raden av verksamheter längs med Dalvägen breder bostadsområden ut sig. Utöver gränsen mot Dalvägen gränsar fastigheterna till småhustomter och en förskola. Detaljplan (Stadsplan) för kv Vargen, Björnen m.m. (16-23), fastställd 29 april 1987, gäller för området. Enligt stadsplanen är fastigheterna Vargen 12 och 13 avsedda för handelsändamål (ej livsmedel) med en största sammanlagd bruttoarea om kvm och största tillåtna byggnadshöjd om 4,5 respektive 6,5 meter. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut.

111 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] 2016:368 Planarbetet innebär att pröva en ändring från enbart handel till handelsoch/eller verksamhetsändamål i kombination med bostadsändamål, samt en utökning av byggrätten avseende byggnadsarea och höjd. Viktiga frågor som påverkar planarbetet är möjligheten att lösa parkeringsbehov och behovet av friytor inom fastigheten. Riskfrågor kopplade till transporter av farligt gods på Dalvägen är också viktiga. En ansökan om att omklassa Dalvägen från primär till sekundär transportled för farligt gods har lämnats till länsstyrelsen. Den tilltänkta verksamheten behöver också kunna förenas med användningen bostadsändamål. Att möjliggöra bostadsändamål inom de delar av fastigheterna som vänder sig från Dalvägen, mot förskolan och övrig bostadsbebyggelse skulle kunna innebära en markanvändning av fastigheterna som är mer anpassad till sin omgivning än i dagsläget. Förslagsskisser från fastighetsägaren redovisar bebyggelse bestående av flerbostadshus med parkering under mark i områdets södra del samt en byggnad med lagerlokaler för uthyrning i områdets norra del. Kollektivtrafikförsörjningen i området bedöms som medelgod. Intilliggande fastigheter används för bostäder och i nordväst en förskola samt ett äldreboende. För förskolan och äldreboendet finns också önskemål om att ta fram en ny detaljplan i en nära framtid. Översiktsplan 2014 anger att området kring Dalvägen ska ges utrymme för verksamheter med olika profilering i en kreativ blandning som också ska kunna kombineras med bostäder. Vid lokalisering av verksamheter ska vi i högre grad blanda företag och bostäder enligt översiktsplanen, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelse dygnet runt. Enligt översiktsplanen vill kommunen förändra Dalvägens karaktär till stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Samtidigt genomför Trafikverket en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som preliminärt redovisar åtgärder som grönskande mittremsa, komplettring med ny gång- och cykelväg på Dalvägens södra sida samt åtgärder i befintliga korsningar. Ingen ny korsning vid Dalvägen/Brinkvägen planeras i samband med detta. Föreslagna åtgärder medför en vägbredd om ca enligt ÅVS. Då det finns kommunal mark mellan vägområdet och gränsen till Vargen 12, bedöms åtgärderna i nuläget inte påverka föreslagen ändring av detaljplanen. Utredningar Inom ramen för detaljplanearbetet bör följande utredningar göras: Dagvattenutredning bland annat på grund av risk för misstänkta markföroreningar och då marken kan ha dålig infiltrationsförmåga.

112 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] 2016:368 Geoteknisk undersökning Bullerutredning avseende trafik Riskutredning med förslag på skyddsåtgärder avseende transporter av farligt gods Tillfarter och parkering Ekonomi Förslaget bedöms inte föranleda några kommunala kostnader. Plankostnadsavtal kommer att tecknas med fastighetsägaren. Preliminär tidplan Samråd 4:e kvartalet 2017 Granskning 2:a kvartalet 2018 Antagande 3:e kvartalet 2018 Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå dessa utmaningar.

113 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [5] 2016:368 I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå dessa utmaningar. Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Kommentar Detaljplanen förväntas möjliggöra bostäder i ett område som har relativt bra kollektivtrafikförsörjning i och med avståndet till Tumba station och bussar. Fastighet har i dagsläget potentiella föroreningar och en hög andel hårdgjord yta, vilket anses kunna åtgärdas och förbättras i och med genomförandet av detaljplanen. Tillkommande bostäder är positivt och lokaler för handel innebär tillskott av arbetstillfällen i kommunen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Örjan Lindbeck Planarkitekt Expedieras till Planadministratör Den sökande

114 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] /Eget_namnd/ Dnr sbf/2016: Förslag till detaljplan avseende Lindhov 15:25 m.fl (Sandstugan) (sbf/2016:141) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för Sandstugan 2 skickas ut på granskning. Sammanfattning Planens syfte är att möjliggöra byggande av nya bostäder med nya lokaler genom utökningar av byggrätter inom fastigheterna Lindhov 15:25, Storstugan 2 och Gäststugan 1 i den aktuella detaljplanen i Sandstugan. En del av fastigheten Lindhov 15:24 kommer att bli berörd av den nya detaljplanen. Planförslaget föreslår ca 290 nya bostäder. Syftet inryms i det ursprungliga plansyftet och planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan som pekar ut Sandstugan som område för bostadsutbyggnad. Detaljplanen planläggs med standardförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Ärendet Kommunen fick i oktober 2015 en begäran från Liljestrand Fastigheter AB om att göra några ändringar i den gällande detaljplanen för Sandstugan. Begäran kompletterades i december 2015 med nya ändringar. Samhällsbyggnadsnämnden gav i sitt beslut samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till en ny detaljplan. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Planarbetet bekostas av fastighetsägaren. Exploateringsavtal finns mellan kommunen och fastighetsägaren som reglerar utbyggnaden och fördelning av kostnader. För de tillkommande byggrätterna tillkommer gatukostnader.

115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Dnr sbf/2016:141 Referens Raad Al Khafagy Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Granskning Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att förslaget till detaljplan för Sandstugan 2 skickas ut på granskning. Sammanfattning av förslaget Planens syfte är att möjliggöra byggande av nya bostäder med nya lokaler genom utökningar av byggrätter inom fastigheterna Lindhov 15:25, Storstugan 2 och Gäststugan 1 i den aktuella detaljplanen i Sandstugan. En del av fastigheten Lindhov 15:24 kommer att bli berörd av den nya detaljplanen. Planförslaget föreslår ca 290 nya bostäder. Syftet inryms i det ursprungliga plansyftet och planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan som pekar ut Sandstugan som område för bostadsutbyggnad. Detaljplanen planläggs med standardförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planförslaget har varit på samråd under tiden till Total har 26 yttranden inkommit under samrådet. De inkomna yttrandena berör främst tre frågor, och de är: Dagvatten: Länsstyrelsen anser att kommunen bör redovisa hur eventuella utsläpp av dagvatten från planområdet kommer att påverka berörda vattenförekomster, redovisa eventuella risker för översvämning och förtydliga sin motivering om strandskydd. Buller: Trafikverket vill att bullerutredning kompletteras med beräkningar av maxnivåer dagtid på uteplatser samt maxnivåer inomhus nattid (22-06). Natur: Lantmäteriet anser att ändamålet Park i plankartan ska vara allmän platsmark. Bakgrund Kommunen fick i oktober 2015 en begäran från Liljestrand Fastigheter AB om att göra några ändringar i den gällande detaljplanen för Sandstugan. Begäran kompletterades i december 2015 med nya ändringar. Samhälls- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Planenheten E-post raad.alkhafagy@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

116 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten byggnadsnämnden gav i sitt beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till en ny detaljplan. Det är samma berörda markägare som ansökte om den aktuella detaljplanen. Skälet till en ny detaljplan är dels för att exploatören köpt fastigheten Storstugan 2 och vill skapa en ny gestaltning på denna fastighet, och dels för att anpassa bebyggelse i fastigheten Gäststugan 1 till marktopografi genom att bygga garage i suterrängsvåning och öka antal våningar. Norr om det befintliga sjukhuset vill exploatören skapa ett litet torg med nya lokaler som kan serva området och öka byggrätten ovan dessa lokaler, vilket påverkar användningsgränser i den gällande detaljplanen. Ekonomi Planarbetet bekostas av fastighetsägaren. Exploateringsavtal finns mellan kommunen och fastighetsägaren som reglerar utbyggnaden och fördelning av kostnader. För de tillkommande byggrätterna tillkommer gatukostnader. Preliminär tidplan Beslut om granskning SBN april 2017 Beslut om antagande SBN juni 2017 Om detaljplanen inte överklagas under tre veckor efter antagande vinner den laga kraft. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Inga-Lill Segnestam Chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen Raad Al Khafagy Planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse

117 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Utredningar: Planrelaterade utredningar finns att tillgå på kommunens hemsida Dagvattenutredning till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Kelin Marksupport AB Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Geosigma Reviderad bullerutredning, Kv Storstugan 2, Uttran, Rapport avseende beräkning av ljudnivåer från väg- och spårtrafik, Akustik Byrån Expedieras till; - Sakägare - Planenheten

118 Sida 1 av 13 KELIN Marksupport AB kjell@kelin.se, Esplanaden 22, Sundbyberg DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR SANDSTUGAN 2, UTTRAN, BOTKYRKA KOMMUN OMRÅDESBESKRIVNING Gäststugan 1, planområde del 1 (Trädgårdsstad) ligger i områdets norra del. Inom planområdet planeras att bygga åtta flerfamiljshus med underliggande gemensamhetsgarage. Storstugan 2, planområde del 3 (Hus i park) ligger öster om Lillstugan 1 och huvudbyggnaden. Inom planområdet planeras att bygga ett Z-format flerfamiljshus med underliggande gemensamhetsgarage. Storstugan 4, planområde del 2 (Hus i park) ligger norr om och i anslutning till huvudbyggnaden. Inom planområdet planeras att bygga två punkthus med närbutik, restaurang / café, entréer mm, i soutterängplan. Markytan mellan planerade byggnader och befintlig huvudbyggnad, utformas som bilfri torgyta med gång- och samvaroytor, samt för vegetationsytor. Översiktlig situationsplan över Sandstugan, Uttran, Botkyrka kommun

119 Sida 2 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. BAKGRUND 2.1 Recipient Kvarnsjön och Tumbaån 2.2 Vattenskyddsområde 2.3 Strandskyddsområde 2.4 Befintliga dagvattenledningar 2.5 Översiktliga geotekniska- och geohydrologiska förhållanden 3. DAGVATTENSTRATEGI 3.1 Botkyrka kommuns dagvattenstrategi 3.2 Länsstyrelsen strategi avseende dagvatten 4. DAGVATTENHANTERING INOM GÄSTSTUGAN 1, PLANOMRÅDE DEL Nuvarande förhållanden 4.2 Planerad nybyggnation 4.3 Nuvarande dagvattenhantering 4.4 Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation 4.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden Beräknade dagvattenflöden efter nybyggnation 4.6 Beräkning av föroreningsbelastningar 5. DAGVATTENHANTERING INOM STORSTUGAN 4, PLANOMRÅDE DEL Nuvarande förhållanden 5.2 Planerad nybyggnation 5.3 Nuvarande dagvattenhantering 5.4 Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation 5.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden Beräknade dagvattenflöden efter nybyggnation 5.6 Beräkning av föroreningsbelastningar 6. DAGVATTENHANTERING INOM STORSTUGAN 2, PLANOMRÅDE DEL Nuvarande förhållanden 6.2 Planerad nybyggnation 6.3 Nuvarande dagvattenhantering 6.4 Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation 6.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden Beräknade dagvattenflöden efter nybyggnation 6.6 Beräkning av föroreningsbelastningar 7. RISK FÖR ÖVERSVÄMNING 8. SAMMANFATTNING

120 Sida 3 av INLEDNING På uppdrag av Liljestrands Fastigheter AB har vi upprättat förslag till dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun. Utredningen avser dagvattenhantering inom Gäststugan 1, Storstugan 2 och Storstugan 4. Syftet med denna utredning är att klargöra vilka konsekvenser den avsedda exploateringen kan ha för dagvattenflöden mm och hur detta kan påverka omkringliggande områden, samt recipienten. Utredningen syftar också till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning, samt ge förslag på dagvattenåtgärder, för att inte öka föroreningarna till recipienterna och att inte minska grundvattenbildningen inom området. 2. BAKGRUND 2.1 Recipient Kvarnsjön och Tumbaån Söder om planområdet ligger Kvarnsjön som avvattnas vidare i Tumbaån. Den ekologiska statusen i Tumbaån klassificeras som måttlig. Status på recipienterna redovisas i VISS Vatteninformationssystem för Kvarnsjön (Uttran) och för Tumbaån. 2.2 Vattenskyddsområde Planområdet ligger i huvudsak inom yttre skyddszonen för vattenskyddsområde Segersjö, i omfattning enligt Föreskrifter för Segersjö vattenskyddsområde, upprättad av Länsstyrelsen, daterad Under punkt 3.6 Dagvatten står att läsa Dagvatten från förorenade ytor till exempel trafik-, parkerings- och industriytor, får inte infiltreras utan tillstånd av kommunen. Infiltration från befintliga förorenade ytor får dock ske i den omfattning ytorna har då dessa föreskrifter träder i kraft. 2.3 Strandskyddsområde En mindre del av Storstugan 2, planområde del 3, ligger inom strandskyddsområde för Kvarnsjön. Mellan sjön och planområdet ligger KP Arnoldssons väg. Kommunen föreslår att denna del av strandskyddet upphävs, eftersom ytan sen gammalt tagits i anspråk för byggnad av en betongkassun. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att strandskyddet bör kunna upphävas inom aktuellt område. 2.4 Befintliga dagvattenledningar Kommunala allmänna dagvattenledningar är utförda i kommunens gator. Servisavsättningar för dagvatten till enskilda kvarter och fastigheter har inte utförts. Gator är utformade med kantstöd, dagvattenbrunnar och täta dagvattenledningar. 2.5 Översiktliga geotekniska- och geohydrologiska förhållanden Enligt översiktlig geoteknisk undersökning och utifrån utförda schaktarbeten i anslutning till aktuella planområden, utgörs jorden i huvudsak av isälvsmaterial av sandigt/grusigt friktionsmaterial, på morän, på berg. Materialet fungerar som naturliga sandfilter och är lämplig för infiltration och renande av dagvattnet. Detaljerad fältundersökning med kontroll av jordmaterial, lagrens mäktighet, bergnivåer, grundvattennivåer mm har inte utförts. Vid utförda schaktarbeten för allmänna va-ledningar mm i gator, till djup ca meter, har inte grundvatten påträffats.

121 Sida 4 av DAGVATTENSTRATEGI Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. 3.1 Botkyrka kommuns dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstrategi är att omhändertagande av dagvatten i största möjliga utsträckning ska utföras lokalt inom fastigheten/planområdet och att det planeras för infiltration och för öppen dagvattenhantering. Rent dagvatten infiltreras via magasin/krossdiken och översilningsytor, för att säkra grundvattenbildningen. Dagvatten från takytor, gång- och cykelytor, mindre trafikytor, vegetationsytor, samt dräneringsvatten från byggnader, infiltreras utan föregående rening. Dagvatten från nya och ombyggda trafik-, parkerings- och industriytor, där risk för förorenat dagvatten föreligger, ska omhändertas via dagvattenbrunnar, täta dagvattenledningar och renas, före det att dagvatten infiltreras. Kommunens tillstånd krävs. Av betydelse är att inte öka föroreningarna till recipienten och att inte minska grundvattenbildningen inom området. 3.2 Länsstyrelsens dagvattenstrategi Länsstyrelsens dagvattenstrategi ansluter till kommunens strategi. Dagvatten bör i huvudsak tas omhand lokalt inom planområdena genom infiltration och att det planeras för öppen dagvattenhantering så som översilningsytor, för att skapa förutsättningar för, att inte öka föroreningarna till recipienten och att inte minska grundvattenbildningen. Eventuell erforderlig rening utförs enligt kommunens direktiv. 4. DAGVATTENHANTERING INOM GÄSTSTUGAN 1, PLANOMRÅDE DEL 1 Omhändertagande av dagvatten inom planområde del 1. Total bearbetad yta ca m2 / 1.03 ha.

122 Sida 5 av Nuvarande förhållanden Området utgörs i sin helhet av skogsmark, med i huvudsak tallskog. Marken är relativt plant lutande, från söder till norra delen av området Området utgörs av två delområden, på var sida om allmän kommun gata. Inga befintliga byggnader finns inom området. 4.2 Planerad byggnation Inom planområdet planeras att bygga åtta flerfamiljshus med underliggande gemensamhetsgarage. Inom det södra delområdet anläggs i huvudsak gräs- och vegetationsytor, med ett mindre inslag av entréytor, uteplatser och samvaroytor. Garageinfart, längd ca 6.0 m anordnas från Sandstuguvägen. Inom det norra delområdet anläggs i huvudsak gräs- och vegetationsytor, med ett mindre inslag av entréytor, uteplatser och samvaroytor. På norra sidan av byggnaderna anläggs infartsgata till gemensamhetsgarage och till ca 16 handikapp- eller besöksparkeringar. 4.3 Nuvarande dagvattenhantering Dagvatten tillförs skogsmarken och infiltreras naturligt. 4.4 Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation Dagvatten omhändertas lokalt inom planområdet (LOD) genom infiltration, via magasin/krossdiken av bergkrossmaterial. Takvatten släpps i huvudsak ut på vegetationsytor via utkastare mot ränndalsplattor, som avvattnas mot översilningsytor, mot infiltrationsmagasin. Infartsgata till garage och besöksparkering avvattnas mot översilningsyta typ vegetationsyta och mot infiltrationsmagasin. Allt dagvatten infiltreras inom planområdet. Gemensamhetsgarage under byggnader avvattnas via brunnar, ledningar till olje- och bensinaskiljare, före anslutning till spillvattenledning. 4.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräkningar baseras på metodik och underlag i Svenska Vatten Publikation P90. Dimensionerande flöden har beräknats för 2-årsregn (135 l/s ha) med 10 minuters varaktighet, samt 10-årsregn (228 l/s ha) med 10 minuters varaktighet. Klimatfaktor 1.2 bör användas för den förväntade ökningen i nederbördsintisitet till följd av klimatförändringar.

123 Sida 6 av 13 Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Med nuvarande markanvändning genererar ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 14 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 24 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,9 TAKYTA- 0,3 stuprörsutkastare TERRASS på 0,3 bjälklag ASFALTYTA 0,85 BETONGMARKST 0,7 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,15 PARKYTA/ GRÄS 0,1 SKOGSMARK 1,03 0,1 13,9 8,3 23,5 SAMMAN- STÄLLNING 1,03 ha 13,9 l/s 8,3m 3 23,5 l/s 14,1 m 3 Beräknande dagvattenflöden efter nybyggnation I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Efter planerad nybyggnation bedöms det dimensionerande flödet vid 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 46 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 77 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,10 0,9 12,1 7,3 20,6 12,4 TAKYTA- 0,15 0,3 6,1 3,7 10,3 6,2 stuprörsutkastare TERRASS på 0,11 0,3 4,5 2,7 7,5 4,5 bjälklag ASFALTYTA 0,08 0,85 9,2 5,5 15,5 9,3 BETONGMARKST 0,06 0,7 5,7 3,4 9,6 5,8 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,09 0,15 1,8 1,1 3,1 1,9 PARKYTA/ GRÄS 0,36 0,1 4,9 2,9 8,2 4,9 SKOGSMARK 0,08 0,1 1,1 0,7 1,8 1,1 SAMMAN- STÄLLNING 1,03 ha 45,4 l/s 27,3 m 3 76,6 l/s 46,1 m Beräkning av förorensbelastningar Utredning avseende föroreningar redovisas i separat dokument.

124 Sida 7 av DAGVATTENHANTERING INOM STORSTUGAN 4, PLANOMRÅDE DEL 2 Omhändertagande av dagvatten inom planområde del 2. Total bearbetad yta ca m2 / 0.26 ha. 5.1 Nuvarande förhållanden Området utgörs i huvudsak av förrådsbyggnader och befintlig asfalterad trafikyta. Området norr om förrådsbyggnader utgörs av parkmark med inslag av trädvegetation. Marken är relativt plant lutande, från söder till norra delen av området Planerad byggnation Inom planområdet planeras att bygga två punkthus med närbutik, restaurang/café, entréer mm i soutterängplan. Markytan mellan planerade byggnader och befintlig huvudbyggnad, utformas som bilfri torgyta med gång- och samvaroytor, ytor för uteservering och vegetationsytor. Beläggning av torg utförs i huvudsak av markbetongsten. Markytan norr om planerade byggnader utförs som vegetationsyta och ansluter till befintlig parkmark. 5.3 Nuvarande dagvattenhantering Takvatten från förrådstak släpps ut på hårdgjord asfalterad yta. Dagvatten tas omhand i dagvattenbrunnar och täta dagvattenledningar i anslutning till huvudbyggnad.

125 Sida 8 av Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation Dagvatten omhändertas lokalt inom planområdet (LOD) genom infiltration, via magasin av bergkrossmaterial. Torgyta avvattnas via infiltrationsbrunnar med gallerbetäckning, till längsgående magasin. Takvatten släpps i huvudsak ut på vegetationsytor via utkastare mot ränndalsplattor med singelgrop, som avvattnas mot översilningsytor, mot infiltrationsmagasin. Dagvattenmagasin nödbreddas till befintligt dagvattensystem i anslutning till huvudbyggnad. 5.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräkningar baseras på metodik och underlag i Svenska Vatten Publikation P90. Dimensionerande flöden har beräknats för 2-årsregn (135 l/s ha) med 10 minuters varaktighet, samt 10-årsregn (228 l/s ha) med 10 minuters varaktighet. Klimatfaktor 1.2 bör användas för den förväntade ökningen i nederbördsintisitet till följd av klimatförändringar. Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Med nuvarande markanvändning genererar ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 18 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 29 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,05 0,9 6,1 3,7 10,3 6,2 TAKYTA- 0,3 stuprörsutkastare TERRASS på 0,3 bjälklag ASFALTYTA 0,08 0,85 9,2 5,5 15,5 9,3 BETONGMARKST 0,7 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,15 PARKYTA/ GRÄS 0,13 0,1 1,8 1,1 3,0 1,8 SKOGSMARK 0,1 SAMMAN- STÄLLNING 0,26 ha 17,1 l/s 10,3 m 3 28,8 l/s 17,3 m 3

126 Sida 9 av 13 Beräknande dagvattenflöden efter nybyggnation I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Efter planerad nybyggnation bedöms det dimensionerande flödet vid 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 20 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 33 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,07 0,9 8,5 5,1 14,4 8,6 TAKYTA- 0,03 0,3 1,2 0,7 2,1 1,3 stuprörsutkastare TERRASS på 0,3 bjälklag ASFALTYTA 0,85 BETONGMARKST 0,09 0,7 8,5 5,1 14,4 8,6 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,01 0,15 0,2 0,1 0,4 0,2 PARKYTA/ GRÄS 0,06 0,1 0,9 0,6 1,4 0,9 SKOGSMARK 0,1 SAMMAN- STÄLLNING 0,26 ha 19,3 l/s 11,6 m 3 32,7 l/s 19,6 m Beräkning av föroreningsbelastningar Utredning avseende föroreningar redovisas i separat dokument.

127 Sida 10 av DAGVATTENHANTERING INOM STORSTUGAN 2, PLANOMRÅDE DEL 3 Omhändertagande av dagvatten inom planområde del 3. Total bearbetad yta ca m2 / 0.75 ha. 6.1 Nuvarande förhållanden Området utgörs av befintlig flerfamiljsbyggnad (som skall rivas), hårdgjorda asfalterade ytor för angöringsgata och parkering, samt för cykel- och gångväg. I områdets sydöstra del finns befintligt betongkassun. Området öster om planerad byggnad utgörs i huvudsak av parkmark med inslag av trädvegetation. Marken lutar kraftigt från norr till södra delen av området Planerad byggnation Inom planområdet planeras att bygga en Z-formad flerfamiljsbyggnad, med delvis underliggande gemensamhetsgarage. Byggnad utformas med öppen portal över befintlig cykel- och gångväg. Markytan norr om planerad byggnad utformas med angöringsgata och besöksparkering. Beläggning utförs med markbetongsten. Markyta mellan planerad byggnad och huvudbyggnad utformas som angöringsgata med uppställning för räddningsfordon mm, samt med besöksparkeringar och med inslag av vegetationsytor. Markytan på betongbjälklag - garage, utformas som bilfri torgyta med gång- och samvaroytor, samt med stort inslag av vegetationsytor. Området öster och söder om planerad byggnad, utgörs i sin helhet av parkoch skogsmark, som efter gallring bevaras.

128 Sida 11 av Nuvarande dagvattenhantering Dagvatten från hårdgjorda asfaltytor, mellan huvudbyggnad och planerad byggnad, tas i huvudsak omhand i dagvattenbrunnar och täta dagvattenledningar, med utsläpp i slänt sydöst om huvudbyggnaden. Dagvatten från befintlig byggnad släpps ut på vegetationsytor och infiltreras naturligt. 6.4 Förslag till dagvattenhantering för planerad nybyggnation. Dagvatten omhändertas lokalt inom planområdet (LOD) genom infiltration via magasin av bergkrossmaterial. Dagvatten från hårdgjorda ytor. mellan huvudbyggnad och planerad byggnad, omhändertas via dagvattenbrunnar med filterinsats, täta dagvattenledningar, till oljeoch bensinavskiljare (typ Bypass), före det att dagvatten ansluts till dagvattenmagasin för infiltration. Takvatten med utkastare mot anslutande vegetationsytor, ansluts mot ränndalsplattor med singelgrop, som avvattnas mot översilningsytor/ vegetationsytor. Dagvatten från takytor, gång- och cykelytor, mindre trafikytor, vegetationsytor, samt dräneringsvatten från byggnader, infiltreras utan föregående rening. Infiltrationsmagasin placeras inom planområdet, i inom huvudsak inom södra delen av trafikyta mellan planerad byggnad och befintlig huvudbyggnad. Gemensamhetsgarage under del av byggnad avvattnas via brunnar, ledningar till olje- och bensinavskiljare, för anslutning till spillvattenledning. 6.5 Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden Beräkningar baseras på metodik och underlag i Svenska Vatten Publikation P90. Dimensionerande flöden har beräknats för 2-årsregn (135 l/s ha) med 10 minuters varaktighet, samt 10-årsregn (228 l/s ha) med 10 minuters varaktighet. Klimatfaktor 1.2 bör användas för den förväntade ökningen i nederbördsintisitet till följd av klimatförändringar Beräknade dagvattenflöden vid nuvarande förhållanden I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Med nuvarande markanvändning genererar ett 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 24 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 40 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,02 0,9 2,5 1,5 4,1 2,5 TAKYTA- 0,03 0,3 1,3 0,8 2,1 1,3 stuprörsutkastare TERRASS på 0,3 bjälklag ASFALTYTA 0,10 0,85 11,5 6,9 19,4 11,7 BETONGMARKST 0,7 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,03 0,15 0,6 0,4 1,1 0,7 PARKYTA/ GRÄS 0,12 0,1 1,6 1,0 2,7 1,6 SKOGSMARK 0,45 0,1 6,1 3,7 10,3 6,2 SAMMAN- STÄLLNING 0,75 ha 23,6 l/s 14,3 m 3 39,7 l/s 24,0 m 3

129 Sida 12 av 13 Beräknande dagvattenflöden efter nybyggnation I tabell redovisas regnintensitet och flöden inom planområdet. Efter planerad nybyggnation bedöms det dimensionerande flödet vid 2-årsregn med 10 minuters varaktighet ett dimensionerande flöde på ca 41 l/s. Ett 10-årsregn genererar ett flöde på ca 71 l/s. TYP AV MARKYTA AREA ha AVRINNINGS- KOEFFICIENT 2-ÅRS REGN/135 l/s ha 10-ÅRSREGN/228 l/s ha l/s m 3 / 10 min l/s m 3 / 10 min TAKYTA 0,07 0,9 8,5 5,1 14,4 8,6 TAKYTA- 0,08 0,3 3,2 1,9 5,5 3,3 stuprörsutkastare TERRASS på 0,04 0,3 1,6 1,0 2,7 1,6 bjälklag ASFALTYTA 0,13 0,85 14,9 8,9 25,2 15,2 BETONGMARKST 0,08 0,7 7,6 4,6 14,4 8,6 BETONGMARKPL BUSKYTA 0,05 0,15 1,0 0,6 1,7 1,0 PARKYTA/ GRÄS 0,05 0,1 0,7 0,4 1,1 0,7 SKOGSMARK 0,25 0,1 3,4 2,0 5,7 3,4 SAMMAN- STÄLLNING 0,75 ha 40,9 l/s 24,5 m 3 70,7 l/s 42,4 m Beräkning av föroreningsbelastningar Utredning avseende föroreningar redovisas i separat dokument 7. RISK FÖR ÖVERSVÄMNING Detaljerad utredning, avseende lågpunkt öster om och i anslutning till huvudbyggnad, skall upprättas avseende risk för översvämning vid kraftig nederbörd. 8. SAMMANFATTNING Aktuella planområden bedöms ha mycket goda förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Jorden utgörs i huvudsak av isälvsmaterial av sandigt/grusigt friktionsmaterial, på morän, på berg. Jordmaterialet fungerar utmärkt som naturligt sandfilter och är gynnsamt för infiltration och renande av dagvatten. Gäststugan 1, planområde 1 Allt dagvatten infiltreras inom planområdet. Storstugan 4, planområde 2 Dagvatten infiltreras inom planområde. Strypt nödbräddning till täta dagvattenledningar i anslutning till huvudbyggnad utförs. Med nuvarande befintliga dagvattenhantering ansluts allt dagvatten till täta ledningar. Storstugan 2, planområde 3. Dagvatten infiltreras inom planområdet. Dagvatten från större hårdgjorda ytor tas omhand i dagvattenbrunnar med filterinsats, till täta dagvattenledningar, som via olje- och bensinavskiljare, ansluter till infiltrationsmagasin.

130 Sida 13 av 13 Risk för översvämning, vid kraftig nederbörd inom aktuella planområden, föreligger inte. Vid preliminär höjdsättning för byggnader och markytor, har hänsyn tagits till att markytor lutar från byggnader mot anslutande vegetations-/markytor och slänter. Detaljprojektering för utformning av magasin, infiltrationsmetoder, renande åtgärder typ oljeoch bensinavskiljare, filterfällor, fördröjningseffekter mm, skall utföras. Utredning och redovisning avseende föroreningar redovisas i separat dokument. Sundbyberg den KELIN Marksupport AB Kjell Lindgren

131 Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP Jenny Korinth Geosigma AB

132 Grap nr Uppdragsnummer Version Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Jonas Robertsson Beställare Liljestrands Fastigheter Håkan Westman Rubrik Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Författad av Datum Jenny Korinth Granskad av Datum Jonas Robertsson, Per Askling GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg St. Badhusg Göteborg Tel: Stockholm S:t Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (13)

133 Grap nr Uppdragsnummer Version Innehåll 1 Inledning och syfte Allmänt om dagvatten 4 2 Material och metod Material och datainsamling Föroreningsberäkning 4 3 Områdesbeskrivning och avgränsning 5 4 Föroreningsbelastning Gäststugan 1, Delområde Storstugan 4, Delområde Storstugan 2, Delområde Effekt på recipient 12 6 Referenser 12 Sidan 3 (13)

134 Grap nr Uppdragsnummer Version Inledning och syfte Geosigma har på uppdrag åt Liljestrands fastigheter AB utfört föroreningsberäkningar för dagvatten i samband med detaljplanearbetet för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun. Utredningen avser beräkningar av föroreningsbelastning i dagvatten från Gäststugan 1, Storstugan 2 och Storstugan 4. Där syftet är att beräkna vilka förändringar av dagvattnets föroreningsinnehåll som kan förväntas ske till följd av den planerade exploateringen inom de tre ovan nämnda delområdena. Beräkningarna av reningseffekten för dagvattnet baseras på de lösningsförslag för dagvattenhantering som tagits fram genom beräkningar av markanvändningsarealer och dimensionerande flöden av Kelin Marksupport AB i en separat utredning (Kelin Marksupport, 2017). 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling De area- och flödesberäkningar som använts för att beräkna föroreningsbelastning har hämtats från Kelin Marksupport AB:s dagvattenutredning, erhållen från beställare. 2.2 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt samt längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 4 (13)

135 Grap nr Uppdragsnummer Version Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet utgörs av tre delområden: Gäststugan 1, Storstugan 2 och Storstugan 4. 4 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknade föroreningshalter utifrån schablonhalterna jämförs med riktvärden enligt RTK:s riktvärdesindelning (Regionplane- och trafikkontoret, 2009) för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient. Den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening har beräknats med hjälp av StormTac (Larm, 2000). Beräknade ytor, lösningar och dimensionerande flöden har hämtats från Kelin Marksupport (2017). 4.1 Gäststugan 1, Delområde 1 Figur 4-1. Planerad byggnation på Gäststugan 1, bild från Kelin Marksupport (2017). Sidan 5 (13)

136 Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 4-1. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt Föroreningskoncentrationer Ämne Enhet Riktvärde Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Reningseffekt (%) Fosfor µg/l Kväve µg/l Bly µg/l 10 5,1 8,6 0,7 92 Koppar µg/l 30 6,1 16 1,2 93 Zink µg/l ,7 92 Kadmium µg/l 0,5 0,17 0,49 0, Krom µg/l 15 0,48 5,5 0,45 92 Nickel µg/l 30 0,5 3,1 0,17 95 Kvicksilver µg/l 0,07 0,0048 0,020 0, Suspenderad substans µg/l Olja (mg/l) µg/l ,2 98 PAH (µg/l) µg/l Saknas 0 0,58 0, Benso(a)pyren µg/l 0,07 0 0,016 0, Föroreningshalterna i orenat dagvatten ökar för tre ämnen vid planerad markanvändning, efter rening: kvicksilver, PAH och Benso(a)pyren. I Stormtac är data för de aktuella markanvändningstyperna osäkra, på grund av ett litet dataunderlag. Osäkerheten är särskilt stor för de tre ovan nämnda ämnena, som för samtliga markanvändningstyper anges som Låg säkerhet i StormTac. De ökade halterna bedöms därför ligga inom felmarginalen. Den största delen dagvatten kommer också att infiltrera i marken, där det genomgår ytterligare rening i de naturliga jordlagren. Dagvatten kommer endast att avledas till det kommunala ledningsnätet, och därmed föra med sig föroreningar till recipienten, vid mycket extrema och sällsynta regn. I Tabell 4-2 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Föroreningsbelastningen för planerad markanvändning, före föreslagen rening, ökar enligt beräkningarna för ett flertal ämnen jämfört med befintliga förhållanden. Detta är att förvänta då dagvattenbildningen inom planområdet ökar, vilket leder till att en större mängd föroreningar transporteras med dagvattnet. Ökningarna är i allmänhet små, den största ökningen kan ses för kväve och även metallkoncentrationer samt koncentrationerna för PAH och benso(a)pyren stiger. Denna ökning beror delvis på att vissa takmaterial avger metaller och problemet kan därför enkelt avhjälpas genom att använda tak i andra material. Efter att dagvattnet passerat genom föreslagna reningsåtgärder är föroreningsbelastningen fortsatt högre än ursprungsnivån för fosfor, kväve, krom och kvicksilver. I praktiken kommer Sidan 6 (13)

137 Grap nr Uppdragsnummer Version dock inget dagvatten avledas från området, utan istället infiltreras och därmed renas i marken. Detta medför att det inte blir någon negativ påverkan på recipienten för dagvatten, eftersom dagvatten infiltreras inom området innan det når recipienten, se vidare Kapitel 5. Tabell 4-2. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000) Ämne Enhet Föroreningsbelastning Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Fosfor kg/år 0,027 0,22 0,053 Kväve kg/år 0,058 3,3 1,1 Bly kg/år 0,004 0,019 0,003 Koppar kg/år 0,0048 0,037 0,0028 Zink kg/år 0,011 0,11 0,008 Kadmium kg/år 0, ,0011 0,00007 Krom kg/år 0, ,012 0,00099 Nickel kg/år 0, ,0070 0,00039 Kvicksilver kg/år 0, , ,00002 Suspenderad substans kg/år Olja (mg/l) kg/år 0,075 0,57 0,011 PAH (µg/l) kg/år 0 0,0013 0, Benso(a)pyren kg/år 0 0, , Sidan 7 (13)

138 Grap nr Uppdragsnummer Version Storstugan 4, Delområde 2 Figur 4-2. Planerad byggnation på Storstugan 4, bild från Kelin Marksupport (2017). Sidan 8 (13)

139 Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt Föroreningskoncentrationer Ämne Enhet Riktvärde Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Reningseffekt (%) Fosfor µg/l Kväve µg/l Bly µg/l ,8 0,23 92 Koppar µg/l ,9 93 Zink µg/l ,3 93 Kadmium µg/l 0,5 0,54 0,49 0,03 93 Krom µg/l 15 9,5 3,7 0,31 92 Nickel µg/l 30 3,8 3,3 0,18 95 Kvicksilver µg/l 0,07 0,029 0,023 0,01 56 Suspenderad substans µg/l Olja (mg/l) µg/l PAH (µg/l) µg/l Saknas 1 0,63 0,08 88 Benso(a)pyren µg/l 0,07 0,035 0,009 0, Föroreningshalterna i orenat dagvatten minskar för samtliga ämnen förutom för kväve efter exploatering. Efter att dagvattnet passerat föreslagen rening minskar även koncentrationen av kväve markant. Minskningen i föroreningshalter förklaras främst av att asfaltsytan minskar något. I Tabell 4-4 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Föroreningsbelastningen efter exploatering minskar för samtliga ämnen jämfört med befintliga förhållanden. Detta beror delvis på att en bilfri yta ersätter den nuvarande asfaltsytan. Sidan 9 (13)

140 Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 4-4. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000) Föroreningsbelastning Ämne Enhet Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Fosfor kg/år 0,084 0,085 0,02 Kväve kg/år 1,1 1,7 0,6 Bly kg/år 0,014 0,0026 0,0002 Koppar kg/år 0,021 0,011 0,0008 Zink kg/år 0,071 0,028 0,002 Kadmium kg/år 0, , ,00003 Krom kg/år 0,0079 0,0034 0,0003 Nickel kg/år 0,0032 0,0030 0,0002 Kvicksilver kg/år 0, , , Suspenderad substans kg/år ,5 Olja (mg/l) kg/år 0,36 0,17 0,003 PAH (µg/l) kg/år 0, , ,00007 Benso(a)pyren kg/år 0, , , Storstugan 2, Delområde 3 Figur 4-3. Planerad byggnation på Storstugan 4, bild från Kelin Marksupport (2017). Sidan 10 (13)

141 Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 4-5. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt Föroreningskoncentrationer Ämne Enhet Riktvärde Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Reningseffekt (%) Fosfor µg/l Kväve µg/l Bly µg/l Koppar µg/l Zink µg/l Kadmium µg/l 0,5 0,39 0,45 0,03 93 Krom µg/l 15 7,6 7,3 0,6 92 Nickel µg/l 30 2,6 3,2 0,2 95 Kvicksilver µg/l 0,07 0,027 0,029 0,01 56 Suspenderad substans µg/l Olja (mg/l) µg/l PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,83 0,88 0,1 88 Benso(a)pyren µg/l 0,07 0,028 0,025 0, Föroreningshalterna i orenat dagvatten ökar för 6 av de 13 ämnen som studerats för planerad markanvändning jämfört med befintlig markanvändning. Efter att dagvattnet passerat genom föreslagna reningsåtgärder beräknas dock halterna minska för samtliga ämnen efter exploatering. I Tabell 4-6 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt planerad markanvändning efter föreslagen rening. Liksom vad gäller föroreningshalterna beräknas den årliga föroreningsbelastningen öka för ett flertal ämnen i orenat dagvatten. Med föreslagna reningsåtgärder förväntas dock föroreningsbelastningen minska för samtliga studerade ämnen jämfört med befintlig markanvändning. Sidan 11 (13)

142 Grap nr Uppdragsnummer Version Tabell 4-6. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000) Föroreningsbelastning Ämne Enhet Befintlig Planerad, innan rening Planerad, efter rening Fosfor kg/år 0,98 0,18 0,04 Kväve kg/år 1 2,9 0,68 Bly kg/år 0,019 0,025 0,002 Koppar kg/år 0,026 0,042 0,003 Zink kg/år 0,087 0,13 0,0098 Kadmium kg/år 0, , ,00006 Krom kg/år 0,0091 0,015 0,001 Nickel kg/år 0,003 0,0065 0,0004 Kvicksilver kg/år 0, , , Suspenderad substans kg/år ,6 Olja (mg/l) kg/år 0,49 0,76 0,015 PAH (µg/l) kg/år 0, ,0018 0,00022 Benso(a)pyren kg/år 0, , , Effekt på recipient Beräkningarna visar att den planerade exploateringen leder till en viss ökning av föroreningsbelastningen i dagvattnet från delområde 1. Ökningen kvarstår i vissa fall även efter att dagvattnet passerat föreslagna reningsåtgärder. Ökningen är dock marginell och ligger inom osäkerhetsmarginalen för StormTacs schablonhalter. Inom de två andra delområdena, delområde 2 och 3, indikerar beräkningarna att den planerade förändringen av markanvändningen, tillsammans med föreslagna åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten, kommer medföra en minskning av föroreningsbelastningen för samtliga studerade ämnen. Det är också viktigt att notera att de ovan angivna föroreningshalterna och mängderna motsvarar ett scenario där dagvattnet avleds direkt från reningsanläggningarna till det kommunala ledningsnätet, för vidare transport till recipient. Eftersom det planeras för att i första hand låta dagvattnet infiltrera i den underliggande sandjorden kommer dagvatten endast avledas till det kommunala nätet vid mycket kraftiga regn, där de föreslagna systemlösningarna bräddar. Vid normal nederbörd kommer dagvattnet samlas upp i de föreslagna lösningarna för att sedan infiltrera och bilda grundvatten. Vid denna infiltration kommer ytterligare rening av dagvattnet ske, och exploateringen bedöms därför varken påverka ytvatten- eller grundvattenrecipienter negativt. 6 Referenser Kelin Marksupport, Dagvattenutredning till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun. Sidan 12 (13)

143 Grap nr Uppdragsnummer Version Larm, T Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSKrapport Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Sidan 13 (13)

144 SBN GRANSKNING Förslag till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

145 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 2 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Innehållsförteckning Inledning... 4 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Planens syfte... 5 Bakgrund... 5 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Översiktliga planer... 6 Detaljplaner... 7 Markägoförhållanden... 7 Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk... 7 Störningar... 7 Bebyggelseområden... 8 Befintliga bostäder... 8 Arbetsplatser... 8 Service... 8 Natur... 8 Mark och vegetation... 8 Strandskydd... 8 Teknisk försörjning... 9 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik... 9 Kollektivtrafik... 9 Parkering... 9 Riskanalys Vatten, avlopp och dagvatten Värme El Avfall FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Fastighetsbildning Rättigheter Avtal Projektekonomi Gatukostnad VA-kostnad Geotekniska förhållanden och skredrisk Radon Störningar Bebyggelseområden Planområde del 1 (Trädgårdsstad) Planområde del 2 (Hus i park) Planområde del 3 (Hus i park)... 15

146 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 3 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Arbetsplatser Service Natur Mark och vegetation Strandskydd Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering Riskanalys Dagvatten Värme El Avfall Tekniska utredningar ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap... 21

147 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 4 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inledning Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Tumba Detaljplanen planläggs med standardförfarande enligt Plan- och bygglagen 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Den aktuella detaljplanen 60-35, som berör hela planområdet, planlades enligt 2010:900 före MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy Åsa Hansson Dan Arvidsson Serop Bidros Maria Höglund Planavdelningen Projektledare, mark och exploateringsenheten Miljöenheten Gata/parkenheten VA-enheten E-post: raad.alkhafagy@botkyrka.se

148 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 5 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Fastighetsförteckning Utredningar; Dessa finns delvis sammanfattade i planbeskrivningen samt i dess helhet att tillgå på nätet. Dagvattenutredning till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Kelin Marksupport AB Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Geosigma Reviderad bullerutredning, Kv Storstugan 2, Uttran, Rapport avseende beräkning av ljudnivåer från väg- och spårtrafik, Akustik Byrån Planens syfte Planens syfte är att möjliggöra byggande av nya bostäder med nya lokaler genom utökningar av byggrätter inom fastigheterna Lindhov 15:25, Storstugan 2 och Gäststugan 1 i den gällande detaljplanen i Sandstugan. En del av fastigheten Lindhov 15:24 kommer att bli berörd av den nya detaljplanen. Den aktuella detaljplanen anger en möjlig användning för centrum och bostäder på den aktuella delen och den nya planens syfte inryms i det ursprungliga plansyftet. Bakgrund Kommunen fick i oktober 2015 en begäran från Liljestrand Fastigheter AB om att göra några ändringar i den gällande detaljplanen för Sandstugan. Begäran kompletterades i december 2015 med nya ändringar. Samhällsbyggnadsnämnden gav i sitt beslut samhällsbyggnadsförvaltningen uppdrag att upprätta förslag till en ny detaljplan. Det är samma berörda markägare som sökte till den aktuella detaljplanen. Samrådsförslaget föreslår ca 290 nya bostäder och området ligger inom gränserna för av den aktuella detaljplanen Skälet till en ny detaljplan är dels för att exploatören köpte fastigheten Storstugan 2 och vill skapa en ny gestaltning på denna fastighet, och dels för att anpassa bebyggelse i fastigheten Gäststugan 1 till marktopografi genom

149 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 6 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten att bygga garage i suterrängsvåning och öka antal våningar. Norr om det befintliga sjukhuset vill exploatören skapa ett litet torg med nya lokaler för närservice och öka byggrätten ovan dessa lokaler, vilket påverkar användningsgränser i den gällande detaljplanen. Eftersom den aktuella detaljplanen Sandstugan, Uttran (60-35) planlades enligt PBL 2010:900 medan den nya detaljplanen ska regleras enligt den nya PBL som trädde i kraft från och med och för att undvika krånglighet med bestämmelser och bygglov, valde förvaltningen att upprätta en ny detaljplan i stället för att göra ändringar i den aktuella detaljplanen. Planens läge och areal Planområdet är ca 8130 kvm stort. Planområdet ligger ca 2 km från Tumba centrum, och den infattar tre delar. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj Planförslaget är förenligt med kommunens översiktsplan som utpekar Sandstugan som område för bostadsutbyggnad.

150 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 7 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Detaljplaner Det är samma berörda markägare som sökte till den aktuella detaljplanen. Gällande detaljplan Sandstugan, Uttran (60-35) vann laga kraft Genomförandetiden är 10 år och den gäller fortfarande. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden 1. Lindhov 15:25 ägs av Uttrans förvaltning AB 1a. Storstugan 2 ägs av Fastighetsaktiebolaget Lindhov 15:26 1b. Gäststugan 1 ägs av Sandstugan i Uttran AB 2. Lindhov 15:24 ägs av Botkyrka kommun Största delen av planområdet ägs av helägda dotterbolag till Liljestrand Fastigheters AB och en liten del i norr av Botkyrka kommun Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Jordmaterialet bedöms mestadels vara isälvmaterial av grus och sand. Enligt radonmätningarna klassificeras området som högradonmark. I dagsläget föreligger ingen skredrisk i området. Störningar I randzonen av detaljplanens södra del finns buller från väg- och spårtrafiken. Västra stambanan går söder om planområdet och är ett av Trafikverket utpekat riksintresse för kommunikationer och ska därmed skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av anläggningen.

151 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 8 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Bebyggelseområden Befintliga bostäder Byggande inom området pågår. Ett nytt äldreboende med bostäder öster om planområdet är färdigbyggt och hyresgästerna har redan flyttat in. De tre första punkthusen i kv. Lillstugan 1 väster om planområdet är också klara och inflyttning har börjat. Byggarbetet pågår med de fyra punkthusen i kv. Lillstugan 2 och kv. Storstugan 3 och inflyttningsplanen är under våren Dessutom har den första etappen med 15 hus av den nya bebyggelsen Hus i skog startats väster om planområdet. Arbetsplatser Det nya äldreboendet med sina 54 platser skapar många arbetsplatser. Kommunen hyr delar av det gamla sjukhuset för daglig verksamhet som också genererar arbetstillfällen. Service Full kommersiell service finns i Tumba centrum knappt 2 km öster ut och i Salem ca 3 km västerut. Den aktuella detaljplanen ger möjlighet att bygga en förskola. Tillgänglighet Området är kuperat varför ganska stora höjdskillnader förekommer. Det gamla Uttrans sjukhus och det nya äldreboendet är idag anpassad till handikappskrav. Natur Mark och vegetation En av områdets stora fördelar är närheten till naturen. I anslutning till det gamla Uttrans sjukhuset ligger stora välansade gräsytor. Sydöstra delen av planområdet (del 3), ligger inom ett större skogsområde med högt naturvärde. Planområdet del 1 i norr består av välskött konventionell planterad och brukad ung tallskog. I stort sett är tall det enda trädslaget. Utsikten är magnifik både söderut mot Kvarnsjön och norrut mot Vretarna. Strandskydd En del av planområdet kommer att ligga inom strandskyddsområde för Kvarnsjön och innefattar därmed ett strandskydd. Mellan sjön och planområdet ligger KP Arnoldssons väg.

152 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 9 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Kvarnsjöns strandskyddsområde 100 meter (blåmarkerat) Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Området ligger norr om KP Arnoldssons väg som förbinder Salem med Botkyrka. Området har idag en in- och utfart via Sandstuguvägen. Från Sandstuguvägens utfart finns tre valmöjligheter av vägar att ta sig från området. KP Arnoldssons väg övergår till Söderby gårds väg vid kommungränsen till Salem. Denna väg leder fram till Salems kyrka. Närmsta anslutning till E4/E20 går via Söderby gårds väg och Skyttorpsvägen fram till Salemsvägen och trafikplats Salem. KP Arnoldssons väg mot Tumba går vidare mot Tumba trafikplats som knyter ihop KP Arnoldssons väg med Hågelbyleden, Huddingevägen och Dalvägen. En tredje väg från området är Vattravägen som leder till Dalvägen (väg 226) och till de södra delarna av Tumba och Vårsta. Inom området finns idag en cykel- och gångväg som leder från busshållplats för 725:an upp till sjukhusområdet. Kollektivtrafik Två busshållplatser finns i anslutning till planområdet. För buss 725 som trafikerar sträckan Rönninge- Tumba och som i högtrafik går var femtonde minut. På natten finns nattbuss 791 mot Stockholm. Vid Vattravägen finns buss 715 som går mot Solbo. Parkering Det finns ca 90 parkeringsplatser runt om det gamla sjukhuset och dessutom finns det många lediga parkeringar i garaget av kv. Lillstugan 1 och 2.

153 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 10 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Riskanalys Inga riskanläggningar finns i närheten som direkt påverkar området. För transportleden söder om området, KP Arnoldssons väg, gäller att man beaktar att den kan vara transportled för farligt gods och att bilar som kör av vägen inte påverkar området genom ren krockkraft. För järnvägen gäller att lämna ett 25 m område fritt för en avkörning och för eventuellt farligt gods som transporteras bedöms att ett område av 50 m bör hållas fritt. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon i Segersjö vattenskyddsområde och dess skyddsföreskrifter ska följas. Enligt skyddsföreskrifterna får dagvatten från förorenade ytor till exempel nya trafik-, parkerings- och industriytor inte infiltreras utan kommunens tillstånd. Värme Området kommer att förses med fjärrvärme. Centralt inom området finns en fjärrvärmeledning varför möjligheterna är goda för en enkel anslutning. El Det finns redan tre planerade elstationer inom den aktuella detaljplanen Avfall Transportvägarna in i området bedöms som goda. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Fastighetskonsekvenser Nedan följer en redovisning av konsekvenserna för de fastigheter som påverkas av förslaget till detaljplan. Storstugan 2 Storstugan 2 får en utökad byggrätt. Ca 640 kvm av fastigheten Storstugan 2 planläggs som allmän plats natur och överförs till Kommunens fastighet Lindhov 15:24. Tillgängligheten till Storstugan 2 löses på samma sätt som idag, genom officiellservitut för befintlig kvartersgata, som ligger utanför planområdet. Lindhov 15:25 Fastigheten Lindhov 15:25 får en något utökad byggrätt.

154 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 11 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Ca kvm av fastigheten Lindhov 15:25 planläggs som allmänplats natur och överförs till Kommuns fastighet Lindhov 15:24 Del av fastigheten Linhov 15:25 överförs till fastigheten Storstugan 2, för att möjliggöra ett nytt bostadshus på fastigheten. Ytan bestäms vid lantmäteriförrättningen. Hattstugan 31 Ca 34 kvm av fastigheten Hattstugan 31 planläggs som allmänplats natur och överförs till kommunens fastighet Lindhov 15:24. Lindhov 15:24 Ca 58 kvm av kommunens fastighet Lindhov 15:24 planläggs som kvartersmark och överförs till Hattstugan 31. Ca 150 kvm av kommunens fastighet Lindhov 15:24 planläggs som kvartersmark (parkering), och överförs till Lindhov 15:25 eller annan lämplig fastighet. Rättigheter Nedan redovisas de servitut/ledningsrätter eller gemensamhetsanläggningar som finns inskrivna, antingen som en förmån eller belastning för fastigheten. Någon fullständig genomgång är inte gjord. Fastigheten: Storstugan 2 Rättighet Aktnummer Förmån/belastning Utfart /28.2 B Ledningsrätt /20.1 B Vägservitut /25.2 F VA-servitut /25.3 F VA-servitut /25.4 F Fastigheten: Lindhov 15:25 Rättighet Aktnummer Förmån/belastning Ledningsrätt /20.1 B Vägservitut /28.1 B Vägservitut /7.3 B Vägservitut /52.1 B Vägservitut /17.1 B Vägservitut /25.2 B VA-servitut /25.3 B VA-servitut /25.4 B Vägservitut /25.5 B VA-servitut /25.7 B Vägservitut /16.1 B

155 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 12 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten VA-servitut 01-IM7-82/ B Servitut för fjärrvärme 01-IM7-82/ B Servitut för kopplingsstation 01-IM7-94/ B Fastighet: Gäststugan 1 Rättighet Aktnummer Förmån/belastning Vägservitut /17.1 B Ledningsrätt /49.1 B Servitut för fjärrvärme 01-IM7-82/ B Befintliga rättigheter bedöms inte påverkas av detaljplanen. Inga nya rättigheter bedöms behövas för planens genomförande. Gemensamhetsanläggningar Befintliga gemensamhetsanläggningar påverkas inte av detaljplanen. Möjlighet finns att bilda en gemensamhetsanläggning för befintlig gc-väg inom fastigheterna Lindhov 15:25 och Storstugan 2. Fastighetsbildning Det är lantmäterimyndigheten som genom en förrättning beslutar om fastighetsbildning. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske i enlighet med planen. Kommunen och fastighetsägaren kommer att ansöka om en förrättning hos lantmäterimyndigheten för att överföra mark mellan berörda fastigheter. Tredimensionell fastighetsindelning kan bli aktuellt inom detaljplanen, då garaget under fastigheterna Gäststugan 1 och Storstugan 2, ska kunna bilda egna fastigheter. Avtal Exploateringsavtal finns mellan kommunen och fastighetsägaren som reglerar utbyggnaden och fördelning av kostnader. Ett tillägg till avtalet kommer att upprättas innan antagandet av detaljplanen, som bland annat reglerar genomförnadefrågor som marköverlåtelser och fördelning av kostnader. Projektekonomi Detaljplanen bekostas av fastighetsägaren. Allmän platsmark överlåts utan ersättning till kommunen. Gatukostnad För de tillkommande byggrätterna tillkommer gatukostnader, som regleras i exploateringsavtalet. VA-kostnad

156 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 13 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Anläggningsavgift kommer att debiteras vid debiteringstillfället gällande taxa. Geotekniska förhållanden och skredrisk Grundläggning av bebyggelser I den övre delen av exploateringsområdet planeras nya byggnader. Jordmaterialet bedöms vara isälvmaterial av grus och sand, vilket är ett gott material för att grundlägga på. I anslutning till områdets nordvästra gräns finns befintlig spillvattentunnel. Inom denna del av planområdet planeras 8 flerfamiljsfastigheter med underliggande gemensamhetsgarage. Grundläggning av dessa byggnader med garagen utförs med voter/ sulor på terrass av packat stenigt/grusigt friktionsmaterial och bergkrossmaterial. Pålning för byggnad erfordras inte. Exakt utförande för hela planområdet tas fram av geotekniker/konstruktör/ markprojektör, i samband med detaljprojekteringen. Radon Enligt radonmätningarna klassificeras området som högradonmark, vilket innebär att byggnaderna skall utföras radonskyddande mot mark. Det är viktigt att undvika sprickor på betongplattan, d.v.s. att armerad betongplatta skall dimensioneras så att inga sprickor bildas. Genomföringar i plattan bör utföras täta. Byggnader med källare bör undvikas. Om detta inte är möjligt ska väggkonstruktioner byggas med armerad betong och dimensioneras så att inga sprickor bildas där betongen är i kontakt med marken. En bestämmelse infördes på plankartan som reglerar radontätt byggande. Störningar Akustikbyrån fick i uppdrag att beräkna dygnsekvivalenta respektive maximala ljudnivåer från trafiken vid tänkta boendefasader på fastigheten Storstugan 2. Utredningen visar att beräknad dygnsekvivalent ljudnivå uppgår till db(a) frifältsvärde på fasaderna som vetter mot söder och öster. Mot väst och norr uppgår den dygnsekvivalenta ljudnivån till högst 46 db(a). Därmed finns möjlighet att innehålla myndighetskrav enligt BBR. Bostäder med en boarea om högst 35 kvm kan utomhusnivåer om högst 60 db(a) kunna uppfyllas. Med större bostäder mot trafikerad sida måste dessa förläggas så att minst hälften av boningsrummen ha tillgång till bullerskyddad sida under 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå. Krav om högsta tillåtna maximala ljudnivåer inomhus kan innehållas med korrekt val av fasaddelar. Tillgång till bullerskyddad uteplats kan tillgodoses på sida av fasaden som inte har infallande trafikbuller. En bestämmelse finns på plankartan som reglerar ljudnivåer inom kv. Storstugan 2.

157 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 14 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Bebyggelseområden Planområdet formades med tre karaktärer; Hus i skog, Trädgårdsstad och Hus i park. Planområden 1, 2 och 3 berör bebyggelse i områden Hus i park och Trädgårdsstad. Planområde del 1 (Trädgårdsstad) Gestaltningsidé av området Trädgårdsstad har varit att skapa flerbostadshus med högst två våningar och ett område med tätt friliggande enbostadshus. Entréerna ska vända sig mot gatan och baksidan vetter mot naturen. Den omgivande barrskogen tillåts komma nära inpå och gallras endast så mycket att solen når ned till uteplatser och terrasser. Den gällande detaljplanen i det berörda området ger möjlighet att bygga 9 flerbostadshus i två våningar med max 650kvm byggnadsarea. Planändringen ska rymma 8 flerbostadshus i 3-4 våningar. Naturen är i högsta grad närvarande mellan husen och längs vägen i form av tuktad parkmark och i norr som ren barrskog. Den nya husplaceringen anpassas till marktopografi och ger möjlighet att bygga ett garage under 6 av de 8 flerbostadshusen. Centralt genom området löper ett naturmarksstråk som binder ihop skogen i norr med bostäderna i söder. Gestaltning av området är tänkt att bli ett övergångsteg mellan de höga punkhusen runt sjukhuset till de låga friliggande husen väst och öst om området. Förslaget ger möjlighet att bygga ca 130 bostäder som ska upplåtas med bostadsrätt, varav majoriteten är 1-2 r.o.k. Illustrationsbild av planförslaget för del 1, Kv. Gäststugan 1 Illustrationsbild av planförslaget för del 1, Kv. Gäststugan 1

158 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 15 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Vy som visar gaturummet inom del 1, Kv. Gäststugan 1 Planområde del 2 (Hus i park) Gestaltningsidé av området Hus i park har varit att skapa nya punkthus runt Uttrans sjukhus och runt de två stora parker som ligger norr och söder om sjukhuset. Den aktuella detaljplanen ger möjlighet att bygga park, bostäder och centrum i den här delen med max 5000 kvm byggnadsarea i fem våningar. Planändringen föreslår två punkthus i sex våningar med suterrängvåning, som placeras parallellt med respektive väg och bildar därmed ett mindre torg som vidgar sig mot söder. Torget avslutas med en generös utformad trappa som leder upp mot parken i norr. Sammanhängande balkonger utgör torgets sidor, binder samman husen och bildar en portik mot parken. Bottenvåningarna blir i suterräng och rymmer lokaler med utåtriktade verksamheter (restaurang, närbutik e d) och även bostädernas entréer vänder sig mot torget som därmed blir en livfull plats och ett välbehövligt socialt nav för samtliga boende i Sandstugan. Söder om torget finns möjlighet för en förlängning åt väster av den befintliga låga flygeln av sjukhuset. Detta innebär en förstärkning av torgrummet och ger ytterligare liv åt platsen. De två punkthusen rymmer ca 70 bostäder, som ska upplåtas med hyresrätt. Den nya markanvändningen och byggrätten omfattas i den aktuella detaljplanen men det krävs en justering av parkgränser för att kunna anpassa placeringar av husen efter det nya förslaget.

159 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 16 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten K1-bestämmelse som gäller för sjukhuset påverkas inte av förslaget. Illustrationsbild av planförslaget för del 2, Kv. Lindhov 15:25 Illustrationsbild av planförslaget för del 2, Kv. Lindhov 15:25 Planområde del 3 (Hus i park) Gällande detaljplan ger möjlighet att bygga park och flerbostadshus med max 450 kvm byggnadsarea i fyra våningar. Platsen har ett magnifikt läge i gränsen mellan den skogsbeväxta höjden i norr och södersluttningen ned mot Kvarnsjön. Det nya bostadshuset överensstämmer i höjd med den befintliga höjden i Storstugan 1, för att sedan

160 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 17 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten i två steg trappa ned mot sydost. De två övre våningsplanen är indragna mot söder medan de övriga har full utbredning. Den föreslagna byggnadens övre del tar upp riktningen i Storstugan 1 för att sedan vinkla av mot söder och ta mark på andra sidan av parkstråket. Där sker ytterligare en vinkeländring mot sydost. Denna vinkeländring gör det möjligt att integrera en befintlig betongkassun och skapa i stället en attraktiv och lättillgänglig lokal. Tanken är att den rymmer en restaurang och terrass med magnifik utsikt mot söder. Ovanpå lokalen redovisar förslaget 4 våningar bostäder. Tillsammans med punkthusen i väster (Lillstugan 1), gamla sjukhuset och den nya vinklade byggnaden bildas en ny balanserad front mot Kvarnsjön. Dessutom bevarar förslaget den värdfulla naturen som ligger i öst. Parkstråket med sin gång och cykeltrafik passerar genom en mycket generöst tilltagen öppning i byggnadens mittdel. Den övre delen av Storstugan 2 utförs med ett garage i två plan. Garaget utförs under en upphöjd, planterad gård som har förutsättningar att bli mycket attraktiv plats, solig och med utsikt mot sjön. Förslaget för den här delen rymmer ca 90 bostäder, som ska upplåtas med bostadsrätt. Illustrationsbild av planförslaget för del 3, Kv. Storstugan 2 Arbetsplatser Eventuellt några nya arbetsplatser kan genereras vid det nya torget. Service Den nya detaljplanen skapar möjlighet för att bygga ett litet torg, vilket skapar möjlighet till förbättrad service i området.

161 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 18 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Tillgänglighet Området har en kuperad terräng och är inte optimal med hänseende på rörelsehindrade. Gång- och cykelvägar utformas efter handikappskrav. Lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Natur Mark och vegetation Detaljplanen tar tillvara platsens förutsättningar genom att bebyggelse tillåts antingen i plana lägen eller i souterräng för att bevara landskapsbild. Parken inom del 2 bevaras och kopplas samman med det nya torget. Den park som ligger inom del 3 och har ett högt naturvärde ska också bevaras. Strandskydd Enligt PBL 4 kap 17 upphäver kommunen en del av strandskyddsområdet och skapar möjlighet att bygga en ny lokal med 4 våningar bostäder ovanpå eftersom den delen redan tagits i anspråk för det finns en betongkassun där och platsen saknar betydelse för strandskyddets syfte. Dessutom är Kvarnsjöns strand söder om planområdet inte lätt tillgänglig för allmänheten eftersom K P Arnoldssons väg går mellan planområdet och sjön, vilket försvårar tillgängligheten. En höjdskillnad på mer än 10 meter finns mellan Kvarnsjön och planområdet och området mellan K P Arnoldssons väg och sjön är inte tillgängligt för allmänheten. Storlek på Betongkassun är ca 7 x 16,5 meter. Troligen byggdes den under 1950 talet för avlopps reningsverkssyfte. Illustrationsbild som visar var strandskyddet ska upphävas

162 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 19 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Arbetet med gång- och cykelväg som binder samman Tumba och Salem och går söder om planområdet är klart. Inom planområdet del 3 går en cykelväg som går ner till busshållplatsen och vidare till Tumba centrum. Denna väg kommer att sträcka sig inom portik i byggnaden och har säkerställts i detaljplanen med ett (g), vilket förstärker hemkänslan och skapar mer trygghet för cyklister. Hastighetsbegränsning sätts till 30 km/h inom området. PM 609 beträffande framkomlighet för räddningstjänstens fordon ska beaktas i projektering av vägnätet. Utrymning som bygger på att räddningstjänsten ska tillhandahålla bärbara stegar ska undvikas för alla boendeformer utöver någon enstaka lägenhet eller friliggande hus. Fastigheten Storstugan 2 ansluts till allmän väg genom ett befintligt servitut. Vatten och avlopp Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i området. Området försörjs med vatten från en ny huvudvattenledning som passerar norr om planområdet. Spillvatten avleds med självfall till kommunalt reningsverk. Anslutningspunkter för kommunalt VA finns i fastighetsgräns utmed de allmänna gatorna i stadsdelen. Ledningarna inom kvartersmark blir enskilda och de blivande fastighetsägarna ansvarar för drift och underhåll. Kollektivtrafik Kommunen kommer att i fortsatta arbetet kontakta SL för att undersöka möjligheten att utöka busstrafiken med till exempel minibussar upp i området. Detaljplanen föreslår en bussvändplats i norra delen av planområdet del 1 för att skapa möjlighet för SL-bussar att köra upp och förbättra kollektivtrafiken för alla boende inom området. Parkering Bilparkeringen kommer att ske på kvartersmark. På planområdet del 1 löses parkeringen till stor del med underbyggda parkeringsgarage under sex av de totalt åtta bostadsbyggnaderna. Bilparkering för planområdet del 2 löses i angränsade fastigheter, främst Lillstugan 1 och 2 som har gott om lediga parkeringsplatser. Enligt förslaget för planområdet del 3 löses bilparkeringen med ett garage, en markparkering och ett mindre antal platser i anslutning till bostädernas entréer. Eftersom området ligger nära Tumba centrum och det största bostadsantalet är bostäder med ett rum och kök, valdes parkeringstal 0,8 parkering per bostad för hela planområdet.

163 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 20 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Riskanalys Det finns inga betydande riskkällor inom planområdet. Den nya bebyggelsen ligger på ett tillräckligt avstånd med marknivåskillnad från järnvägen som går söder om planområdet. Dagvatten Dagvatten ska hanteras enligt kommunens dagvattenstrategi. Detta innebär i korthet att rent dagvatten ska separeras från förorenat och att dagvattnet ska tas omhand lokalt (enligt LOD). Det är viktigt att gator placeras på en lägre nivå än byggnader. Utrymme för öppen dagvattenhantering kan göras genom att utnyttja de släpp som finns mellan husen. Gatorna inom planområdet förses med kantsten och vägdagvattnet leds till dagvattenbrunnar och leds vidare i ledningar. Dagvatten omhändertas lokalt inom planområdet del 1 genom infiltration, via magasin/krossdiken av bergkrossmaterial takvatten släpps i huvudsak ut på vegetationsytor via utkastare mot ränndalsplattor, som avvattnas mot översilningsytor, mot infiltrationsmagasin. Infartsgata till garaget och besöksparkering avvattnas mot översilningsyta typ vegetationsyta och mot infiltrationsmagasin. Allt dagvatten infiltreras inom planområdet. Gemensamhetsgarage under byggnader avvattnas via brunnar, ledningar till olje- och bensinavskiljare, före anslutning till spillvattenledning. Inom planområdet del 2 omhändertas lokalt (LOD) genom infiltration, via magasin av bergkrossmaterial. Torgyta avvattnas via infiltrationsbrunnar med gallerbetäckning, till längsgående magasin. Takvatten släpps i huvudsak ut på vegetationsytor via utkastare mot ränndalsplattor med singelgrop, som avvattnas mot översilningsytor, mot infiltrationsmagasin. Dagvattenmagasin nödbreddas till befintligt dagvattensystem i anslutning till huvudbyggnad. Inom planområdet del 3 omhändertas lokalt (LOD) genom infiltration, via magasin av bergkrossmaterial. Dagvatten från hårdgjorda ytor omhändertas via dagvattenbrunnar med filterinsats, täta ledningar till olje- och bensinavskiljare, före det att dagvatten ansluts till dagvattenmagasin för infiltration. Takvatten med utkastare mot anslutande vegetationsytor ansluts mot ränndalsplattor med singelgrop, som avvattnas mot översilningsytor/vegetationsytor. Gemensamhetsgarage under del av byggnad avvattnas via brunnar, ledningar till olje- och bensinavskiljare, för anslutning till spillvattenledning. En konsult har utfört föroreningsberäkningar för dagvatten och beräkningarna visar att den planerade exploateringen leder till en viss ökning av föroreningsbelastningen i dagvattnet för delområdet 1. Ökningen är dock marginell. Inom de två andra delområdena 2 och 3, indikerar beräkningarna att den planerade exploateringen tillsammans med föreslagna åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten kommer medföra en minskning av föroreningsbelastningen.

164 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 21 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Enligt konsultens utredning bedöms hela exploateringen varken påverka ytvatten eller grundvattenrecipienter negativt. Värme Planområdet kan förses med fjärrvärme. El Den aktuella detaljplanen föreslog tre el-stationer som kommer att täcka behovet av el inom den nya detaljplanen. Tele Skanova har markförlagda teleanläggningar förlagda inom planområdet och önskar så långt som möjligt behålla dem i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader vid flyttning. Avfall I den aktuella detaljplanen finns ett område är avsatt för allmänt ändamål där möjlighet till sophantering finns. Tekniska utredningar Vid uppförande av ny bebyggelse kan en geoteknisk undersökning komma att behövas inom varje fastighet, som sedan ligger till grund för kommande bygglovsprövning. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Beslut om samråd SBN oktober 2016 Beslut om granskning SBN april 2017 Beslut om godkännande SBN juni 2017 Genomförandetid Genomförandetiden är 7 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för utbyggnad och drift av allmänna gator och VA. Fastightsägarna/ exploatörerna ansvarar för utbyggnad av kvartersmark.

165 60-37 BOTKYRKA KOMMUN 22 [22] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Gruppchef planenhet Raad Al Khafagy Planarkitekt

166 e e1 700 III-IV +64,5 II-III +65 v1 II-III HATTSTUGAN LINDHOV19 15:4 NATUR 31 HATTSTUGAN ,5 GATA GRUNDKARTA Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Grundkartan upprättad januari i juni genom S:2 utdrag ur kommunens kartbas. Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrolle v e v GÄSTSTUGAN 45 GÄSTSTUGAN B1P +61 B1P e ,5 f2 +45 e v1 LILLSTUGAN 40,0 41,2 III-IV v1 42,2 f1 u Sandstuguvägen 34,7 15:28 15:25 33,0 serv. u v2 f1 2 15:24 I f1 Sandstuguvägen P 43,2 44,1 Park2 u v3 n2 C u +62 SOMMARSTUGAN FÖRSTUGAN 1 4 e1 700 III-IV , , serv. 36, , , ga:7 33,8 36,8 36,4 35,9 33,5 32,4 37,4 serv. 32, , ,3 35,0 45,0 42 ga:9 31,4 46,0 38,6 46,9 37,4 37,5 34,9 31,3 1 serv ,4 ga:9 2 B1C Park1 Torg u I v1 +62 B1C V k1 II 42 serv. v3 4 LEKSTUGAN STORSTUGAN e1 740 v1 f1 u LINDHOV 15: LINDHOV 3 I Sandstuguvägen f1 n serv. 1 19,1 35,2 7 u g B1P e Gräns för strandskyddsområde 19, serv. FÖRSTUGAN 8 35,6 19, v1 2 n1 v , f3 v1b :26 35,8 41,7 a1 SKALA (A1) 1 : 1000, SKALA (A3) 1 : 2000 f3 19,3 9 Gräns för yttre vattenskyddsområde 35, b1 35,4 41,8 +60 g b1 u f3v1 B1C1 19,3 35,0 e , , I v ,0 b v ,5 u g NATUR Park1 K P Arnoldssons 10 19, :24 v1 b , , ,2 32,1 31,7 31, ,0 19, , ,3 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. Egenskapsgräns Planområdesgräns Användningsgräns Administrativ gräns Administrativ- och egenskapsgräns huvudmannaskap GATA NATUR Gata Natur B1C B1C1 B1P P Park1 Park2 Torg C Bostäder flerbostadshus, Centrum Bostäder flerbostadshus, Centrum. Endast centrum får byggas på bottenvåning Bostäder flerbostadshus, Parkering Parkering Park Park, underjordisk sopanläggning får anordnas Torg Centrum e Största byggnadsarea inom användningsområde (PBL 4 kap 11 punkt 1) +0,0 f1 Högsta byggnadshöjd i meter över angivet nollplan (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Endast friliggande balkonger/skärmtak får byggas utöver angiven BYA (PBL 4 kap 16 punkt 1) f2 Sedumtak ska finnas (PBL 4 kap 16 punkt 1) f3 b1 Endast friliggande balkonger får byggas på de övre fyra våningarna (PBL 4 kap 16 punkt 1) Byggnad med bostadsändamål ska utformas så att minst hälften av boningsrum i varje lägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde). Dock ska högst 50 db(a) eftersträvas. Maximal ljudnivå får inte övertiga 70 db(a) mellan kl 22 och 06. Summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum får inte överstiga 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå. För bostäder om högst 35 kvm bör bullernivån 60 db(a) ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå inte överskridas. (PBL 4 kap 16 punkt 1) Byggnad där människor vistas stadigvarande ska utföras radonsäker VA-ledningar ska utföras så att rotinträngning omöjliggörs under ledningarnas tekniska livslängd Utsläpp från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för föreorening föreligger får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening Dagvatten ska i största möjliga utsträckning omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenstrategi (PBL 4 kap 16 punkt 1) v1 v2 Garage/förråd/suterrängvåning får anordnas utöver angiven BYA och angivet högsta antal våningar (PBL 4 kap 11 punkt 3) Trappa som kopplar samman parken med torget ska finnas (PBL 4 kap 11 punkt 3) v3 En loftvåning får byggas utöver angiven byggnadshöjd (PBL 4 kap 11 punkt 3) v4 Glasad skärm mot buller får byggas (PBL 4 kap 11 punkt 3) v5 Bara terrass får byggas (PBL 4 kap 11 punkt 3) m Vegetation på ett planterbart bjälklag med minst 0,45m tjockt n1 Bara terrass får byggas Vegetation på ett planterbart bjälklag med minst 0,45m tjockt jordlager ska finnas (PBL 4 kap 10 och 13 ) n2 Vegetation ska finnas (PBL 4 kap 10 och 13 ) k1 III-IV I Utvändig utformning och kulörer av gamla sjukhusets befintliga fasader ska bevaras vig ombyggnad (PBL 4 kap 16 punkt 2) Lägsta respektive högsta antal våningar Högsta antal våningar Endast markparkering och trappa får anordnas (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Prickmark - marken får inte förses med byggnad (PBL 4 kap 11 punkt 1 eller 16 punkt 1) Genomförandetiden är 7 år från den dagen planen vinner laga kraft Del av planområdet ligger inom den yttre skyddszonen för Segersjös reservvattentäkt (PBL 4 kap 21 ) a1 Upphävande av strandskydd (PBL 4 kap 17 ) u g Detaljplan för Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar (PBL 4 kap 6 ) Marken ska reserveras för en gemensamhetsanläggning för gc-väg (PBL 4 kap 18 första stycket) SANDSTUGAN 2, UTTRAN Botkyrka Kommun Stockholms län GRANSKNINGSHANDLING Upprättad enligt PBL av Samhällsbyggnadsförvaltningen SBN april 2017 CHARLOTTE RICKARDSSON Planchef RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt 65-37

167 Rapport R rev1 Revidering avser förtydligande av nivåer vid fasad samt förslag till placering av gemensamma uteplatser Beställare: Liljestrands Fastigheter AB genom Håkan Westman Antal sidor: 27 Projekt: Varav bilagor: 16 Projektansvarig: Claes Söderström Datum: Rev1: Kv Storstugan 2, Uttran Beräkning av ljudnivåer från väg- och spårtrafik 1 Projektbeskrivning Akustikbyrån har av Liljestrands Fastigheter AB genom Håkan Westman fått i uppdrag att beräkna dygnsekvivalenta respektive maximala ljudnivåer från väg- och spårtrafik vid tänkta boendefasader inför exploatering av kv Storstugan 2, Uttran. Projektet avser ombyggnation av 3 huskroppar om 4-6 våningsplan och c:a 90 lgh samt garage i enlighet med bild 1. I projektet ställs krav om lägsta ljudmiljö enligt BBR, boverkets skrift Buller i planeringen 2008:1 samt riktvärden i Svensk författningssamling SFS 2015:206. Bild 1, Översiktlig karta, Kv Storstugan 2, Uttran Akustikbyrån Granskat: Johan Selleskog Niklas Jakobsson Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: Fax: Org nr: Styrelsens säte: Sollentuna innehar F-skattebevis

168 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 2 Beräkningsresultat 2.1 Beräknade dygnsekvivalenta ljudnivåer Vägtrafik Beräknad dygnsekvivalent ljudnivå från vägtrafik uppgår till db(a) frifältsvärde på fasaderna som ligger närmast vägen mot söder och öster. Vid övriga fasader överskrids ej 55 db(a) Spårtrafik Beräknad dygnsekvivalent ljudnivå från spårtrafik uppgår till db(a) frifältsvärde på fasaderna som ligger närmast spåret mot söder och öster. Vid övriga fasader överskrids ej 55 db(a) Väg- och spårtrafik Sammanvägd dygnsekvivalent ljudnivå från både väg- och spårtrafik överskrider ej 60 db(a) vid någon fasad. 2.2 Beräknade maximala ljudnivåer Vägtrafik Beräknad maximal ljudnivå från vägtrafik uppgår till som högst 68 db(a) frifältsvärde på fasaderna närmast väg som vetter mot söder och öster Spårtrafik Beräknad maximal ljudnivå från spårtrafik uppgår till db(a) frifältsvärde på samtliga fasader mot syd och öst. Dimensionerande ljudkälla är passerande godståg. P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 2.3 Bedömning mot riktvärde Med valda planlösningar och åtgärder i balkong enligt rubrik 5 har minst hälften av boningsrummen i samtliga lägenheter möjlighet till vädring mot sida med ljudnivåer om högst 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå samt, nattetid , 70 db(a) maximal ljudnivå. Därmed uppfylls riktvärden enligt SFS 2015:216 för minst hälften av boningsrummen. Lägenheter under 35 m 2 har fasader mot under 60 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå, varvid riktvärden uppfylls. Bullerdämpad uteplats som uppfyller riktvärden enligt SFS 2015:216 kan anläggas på den del av tomten som ej vetter mot spårområdet. Sidan 2 av 27

169 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 3 Bedömningsgrund Vid nyproduktion av bostäder gäller krav enligt Boverkets byggregler BBR samt Boverkets skrift Buller i planeringen 2008:1. För ljudnivåer utomhus gäller även riktvärden enligt Svensk författningssamling SFS 2015:216 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Beställaren kan även ha egna, högre krav om lägsta ljudmiljö. 3.1 Ljudnivåer utomhus enligt Svensk författningssamling 2015:216 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter bör bullernivån 60 dba ekvivalent ljudnivå kombinerat med uteplats om högst 50 dba och 70 dba maximal ljudnivå inte överskridas. Om bullret vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör en skyddad sida uppnås där bullret uppgår till högst 55 dba ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå mellan kl och uppgår till högst 70 dba vid fasad och som minst hälften av bostadsrummen är vända mot. Som ovan gäller även här högst 50 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Riktvärde för högsta maximala ljudnivå på uteplats får överskridas högst 10 db(a) fem gånger per timme under dagtid (06:00-22:00). P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. 3.2 Ljudnivåer inomhus enligt BBR Beräknad dygnsekvivalent ljudnivå från trafik eller andra yttre ljudkällor ska i rum för sömn, vila och daglig samvaro ej överstiga Lp = 30 db(a). Nattetid (22:00-06:00) ska den maximala ljudnivån ej överstiga Lp = 45 db(a) mer än 5 gånger per medelnatt. Sidan 3 av 27

170 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 4 Utlåtande Med valda planlösningar bedöms riktvärden enligt SFS 2015:216 vara uppfyllda, se nedanstående bilder 2 till 8. Riktvärde om högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad på mest bullrig sida uppfylls för samtliga boningsrum Riktvärde om högst 60 dba dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad på mest bullrig sida uppfylls för lägenheter mindre än 35 m 2 Riktvärde om högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad uppfylls för minst hälften av boningsrummen Blå pil visar fasad som uppfyller riktvärde för mindre bullrig sida där högst 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå uppfylls. Vid svart pil krävs skärmning enligt rubrik 6. P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 2, Storstugan 2, plan 02 Sidan 4 av 27

171 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran Bild 3, Storstugan 2, plan 03 P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 4, Storstugan 2, plan 04 Sidan 5 av 27

172 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran Bild 5, Storstugan 2, plan 05 P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 6, Storstugan 2, plan 06 Sidan 6 av 27

173 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran Bild 7, Storstugan 2, plan 07 P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Bild 8, Storstugan 2, plan 08 Sidan 7 av 27

174 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 4.1 Gemensamma uteplatser Krav enligt SFS 2015:216 om högst 55 db(a) dygnsekvivalent samt 70 db(a) maximal ljudnivå på uteplats kan uppfyllas inom gröna områden i bild 9 nedan. Bild 9, Maximal ljudnivå från spårtrafik, 2 meter över marknivå. Dimensionerande för gemensamma uteplatser. P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Sidan 8 av 27

175 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 5 Underlag 5.1 Beräkningsunderlag och programvara Beräkning av vägtrafikbuller har utförts i enlighet med nordisk beräkningsmodell, Naturvårdsverkets rapport 4653 för vägtrafik samt 4935 för spårtrafik. Beräkningarna har utförts med CadnaA version Trafikuppgifter Vägtrafik Vägtrafiksiffror har hämtats ur trafikflödesberäkning från 2008 för KP Arnoldssons väg utförd av Botkyrka kommun. Trafiksiffror har schablonmässigt uppräknats med 1,5 % per år fram till Andel tung trafik har antagits av Akustikbyrån. Tabell 1 Uppräknade trafikmängder (2020) som använts som indata till beräkningarna Väg Antal fordon [årsmedeldygn] Andel tunga fordon [%] Skyltad hastighet [km/h] KP Arnoldssons väg Spårtrafik Information om antal tågpassager för olika typer av tåg och tågens typiska hastigheter har hämtats dels från Trafikverkets basprognos 2040 samt från Bullerutredning Östliden, Rapport A, ÅF Ingemansson. Samtliga trafiksiffror avser basprognos Vi har i beräkningarna antagit att godståg kan förekomma mer än 5 gånger per årsmedelnatt. Tabell 2 Trafikmängder och tågtyper som använts som indata till beräkningarna P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Väg Antal tåg [årsmedeldygn] Hastighet [km/h] Tåglängd [m] Pendeltåg (S-X60) Godståg Sidan 9 av 27

176 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 5.3 Beräkning av ljudutbredning och frifältsvärde i punkter vid fasad Beräkningsresultatet redovisas i ljudutbredningskartor i bilagor 1-8. I ljudutbredningskartorna ingår fasadreflexer från byggnader vilket ger upp till 3 db(a) högre ljudnivå precis framför fasaderna. För att motsvara kravställningen som anges som frifältsvärden har även den ekvivalenta ljudnivån vid fasad beräknats, vilka redovisas i bilagor De siffervärden som nämns i rapporten är korrigerade för fasadreflex och avser därmed det beräknade frifältsvärde som kan jämföras mot respektive riktvärde. Bilaga Ljudkälla Beräkningsfall Höjd Kommentar 1 Vägtrafik 2 m 2 3 Vägtrafik Spårtrafik Dygnsekvivalent ljudnivå 10 m 2 m 4 Spårtrafik 10 m 5 Vägtrafik 2 m 6 Vägtrafik Maximal 10 m 7 Spårtrafik ljudnivå 2 m 8 Spårtrafik 10 m 2020 års trafikmängd 2040 Basprognos 2020 års trafikmängd 2040 Basprognos P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap Vägtrafik Dygnsekvivalent 2020 års trafikmängd Spårtrafik ljudnivå 2040 Basprognos Vid fasad Vägtrafik Maximal 2020 års trafikmängd Spårtrafik ljudnivå 2040 Basprognos Sidan 10 av 27

177 R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran 6 Åtgärdsförslag 6.1 Förslag på skärmningsåtgärder Balkongräcke mot syd på fasad närmast väg/spår föreslås göras tätt upp till 1100 mm. Sovrum i trerummaren mot öster föreslås få ett lågt ansatt vädringsfönster (bröstningshöjd 600 mm och höjd på fönster ungefär 300 mm). Med dessa åtgärder kan minst hälften av bostadsrummen förläggas mot en sida med mindre än 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå samt under 70 db(a) mellan och Dimensionering av fasaddelar Dimensionerande ljudnivå vid val av fasaddelar är maximal ljudnivå från spårtrafik för samtliga fasader. För att innehålla myndighetskrav enligt BBR avseende högsta ljudnivåer inomhus bör fönster och fönsterdörrar på fasad mot söder och öster väljas med lägsta klassning Rw = 38 db, minst motsvarande Rw + Ctr = 32 db. Eventuella tilluftsdon i fasad bör väljas med lägsta klassning Dn,e,w = 45 db. För övriga fasader bör fönster och don med väljas motsvarande Rw = 38 db och Dn,e,w = 42 db. Dimensioneringen förutsätter att fasaden byggs med lägsta klassning Rw + Ctr = 50 db, exempelvis sandwichfasad i betong med mineralull mellan skivskikten. Vidare förutsätts att den totala fönsterarean i varje boningsrum ej överstiger ungefär 30 % av fasadarean. Med val av fasaddelar enligt ovan beräknas riktvärden enligt BBR för högsta ljudnivåer inomhus från utifrån kommande ljud uppfyllas. P:\2016\161407, Kv Storstugan 2, Kvarnsjön, Uttran, Liljestrand Fastigheter\Dokument\R rev1, Beräkning ljudnivåer från trafik, Kv Storstugan2, Uttran.docx Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Sidan 11 av 27

178 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik LAeq [db] 2 meter över mark 2020 års vägtrafikmängd > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 1 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

179 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik LAeq [db] 10 meter över mark 2020 års vägtrafikmängd > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 2 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

180 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från spårtrafik LAeq [db] 2 meter över mark 2040 basprognos > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 3 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

181 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från spårtrafik LAeq [db] 10 meter över mark 2040 basprognos > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 4 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

182 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från vägtrafik LAFmax [db] 2 meter över mark 2020 års vägtrafikmängd > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 5 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

183 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från vägtrafik LAFmax [db] 10 meter över mark 2020 års vägtrafikmängd > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 6 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

184 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från spårtrafik LAFmax [db] 2 meter över mark 2040 basprognos > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 7 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

185 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från spårtrafik LAFmax [db] 10 meter över mark 2040 basprognos > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Skala 1:500 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Bilaga 8 Beräknat: JS Datum: Granskat: NJ

186 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik LAeq [db] Ljudnivå vid fasad 2020 års vägtrafikmängd > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 9 JS Granskat: NJ

187 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik LAeq [db] Ljudnivå vid fasad 2020 års trafikmängd > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 10 JS Granskat: NJ

188 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från spårtrafik LAeq [db] Ljudnivå vid fasad 2040 basprognos > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 11 JS Granskat: NJ

189 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Ekvivalent ljudnivå från spårtrafik LAeq [db] Ljudnivå vid fasad 2040 basprognos > 40 > 45 > 50 > 55 > 60 > 65 > 70 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 12 JS Granskat: NJ

190 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från vägtrafik LAFmax [db] Ljudnivå vid fasad 2020 års vägtrafikmängd > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 13 JS Granskat: NJ

191 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från vägtrafik LAFmax [db] Ljudnivå vid fasad 2020 års vägtrafikmängd > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 14 JS Granskat: NJ

192 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från spårtrafik LAFmax [db] Ljudnivå vid fasad 2040 basprognos > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 15 JS Granskat: NJ

193 Akustikbyrån T4p AB Johan Printz väg Johanneshov Tel: info@akustikbyran.com Maximal ljudnivå från spårtrafik LAFmax [db] Ljudnivå vid fasad 2040 basprognos > 55 > 60 > 65 > 70 > 75 > 80 > 85 Område: Kv Storstugan 2 Beställare: Liljestrand Fast Projektnummer: Bilagenummer: Datum: Beräknat: Bilaga 16 JS Granskat: NJ

194 1 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Raad Al Khafagy Samrådsredogörelse Detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun Beskrivning av samrådsförfarandet Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för Sandstugan. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Sandstugan. Planförslaget har varit på samråd under tiden till Handlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset och på kommunens hemsida under denna tid. Programmet har sänts ut till samtliga berörda remissinstanser. Annons var införd i Mitt i Botkyrka. Total har 26 yttranden inkommit under samrådet, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har varit en stor spännvidd på de synpunkter som kommit in varför det är svårt att göra en sammanfattning utan synpunkterna kommenteras individuellt nedan. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Planenheten E-post fornamn.efternamn@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

195 BOTKYRKA KOMMUN 2 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Inkomna yttranden för aktuell detaljplan inom samrådstid Inkomna synpunkter Yttrande 1. SRV Har inget att erinra 2. Stockholms Handelskammare Avstår från att lämna synpunkter 3. Vattenfall Godkänner planförslaget 4. Svenska kraftnät Har inget att erinra 5. Försvarsmakten Har inget att erinra 6. Södertörns Fjärrvärme Har inget att erinra 7. Bo Bra Södertörn 1 AB Har inget att erinra 8. Lillstugan 2 Har inget att erinra 9. Lillstugan 1 Har inget att erinra 10. Sandstugan 1 i Uttran AB Har inget att erinra 11. Kvarnsjögården AB Har inget att erinra 12. AB Lekstugan 1 Har inget att erinra 13. Utbildningsförvaltningen Tillstyrker förslaget 14. LFV: Luftfartsverket Har inget att erinra 15. Skanova Har en notering 16. Sandstugan 2 i Uttran AB 17. Fastighets AB Lindhov 15: Uttrans Förvaltnings AB 19. Södertörns brandsförsvarsförbund 20. Trafikförvaltningen (SL) 21. Funktionshinderorganisation 22. Lantmäteriet

196 BOTKYRKA KOMMUN 3 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Trafikverket 24. Länsstyrelsen 25. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 26. Statens fastighetsverk 1. Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar och underlag att det inte finns skäl att anta att - Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. PBL. Denna bedömning förutsätter att kommunen beaktar de synpunkter som framförs nedan avseende miljökvalitetsnormer för vatten och möjligheten att upphäva strandskyddet. Miljökvalitetsnormer för vatten Länsstyrelsen har vid granskning av planbeskrivning, plankarta och bilagor inte funnit tillräckligt med belägg för att planen kommer att medverka till att beslutade miljökvalitetsnormer för vatten följas. I planbeskrivningen behöver kommunen ha med en beskrivning av berörda yt- och grundvattenförekomster och deras nuvarande status samt en bedömning av hur planförslaget kommer att påverka möjligheterna att kunna följa de beslutade miljökvalitetsnormer. Dagvatten Länsstyrelsen anser att det är positivt att dagvattnet tas omhand lokalt och att det planeras för öppen dagvattenhantering. Däremot anser Länsstyrelsen att det inte tydligt framgår av planhandlingarna hur kommunen ska säkerställa att så sker. Att leda bort vattnet via en dagvattenledning till ett dike utanför planområdet som framhålls i planbeskrivningen motsäger att vattnet tas omhand lokalt och är en ohållbar hantering. Risken finns att föroreningsmängderna blir större efter exploaterings av området. Att leda bort dagvatten i ledningar innebär oftast att dagvattnet behåller föroreningarna. För att hålla miljökvalitetsnormer för vatten så bör dagvattnet helst uppnå en bättre kvalitet än innan exploatering. Detta på grund av att den troligen berörda vattenförekomsten Uttrans ekologiska status är sämre än god idag (måttlig) och att dess kemiska ytvattenstatus ej uppnår god status. Länsstyrelsen anser att kommunen bör redovisa hur eventuella utsläpp av dagvat-

197 BOTKYRKA KOMMUN 4 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten ten från planområdet kommer att påverka berörda vattenförekomster. Det är vi k- tigt att kommunen redogör för eventuella effekter av planen på de enskilda kvalitetsfaktorerna som har betydelse för vattnets ekologiska och kemiska status. Om kommunen inte kan uppnå den rening som krävs utanför planområdet kan en möjlighet vara att genomföra åtgärder för rening utanför området. Kommunen gör med fördel en samlad bedömning av exploatering och åtgärder inom avrinningsområdet. Åtgärder som innebär att en förbättring av vattenkvaliteten uppnås trots ökning av utsläpp från planen bör vara relativt långt planerade innan genomförandet av dessa åtgärder bör redovisas. Länsstyrelsen saknar en redovisning över eventuella risker för översvämning. Öster om det före detta sjukhus finns en lågpunkt där vatten kan samlas vid kraftig nederbörd. Strandskydd Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att strandskyddet bör kunna upphävas inom den aktuella delen av planområdet under förutsättningen begränsad tillgänglighet till sjön på grund av KP Anderssons väg som går mellan planområdet och sjön. Kommunen behöver dock förtydliga sin motivering och beskrivning av förhållandena på platsen. Om den betongkassun som finns på platsen är från påbörjad byggnation från tidigare planläggning så bör detta framgå. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att detaljplanens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Kommentar Kommunen behöver rätta till att ekologisk status för Kvarnsjön (inte Uttrans) är sämre än god idag (måttlig). Ytvattenförekomst är Tumbån-nedströms Uttran. Den har fått MKN och till denna ytvattenförekomst hör Kvarnsjön. Grundvattenförekomsten heter Uttran (ska ej förväxlas med sjön Uttran). Om vatten rinner ytligt, rinner det ned till Tumbaån-nedströms Uttran och om vatten infiltreras hamnar det i grundvattenförekomst Uttran. Segersjö vattentäkt tar sitt vatten från grundvattenförekomsten Uttran. Vattentäkten stängdes år 2000 p. g. a. förhöjda klorid- och järnhalter, men är inte benämnd som reservvattentäkt, utan snarare en stängd vattentäkt. Skyddsföreskrifterna gäller fortfarande och arbete pågår för att se om man kan öppna upp täkten igen eftersom kloridhalterna har sjunkit.

198 BOTKYRKA KOMMUN 5 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten En dagvattenutredning har gjorts och i plan- och genomförandebeskrivningen har det tillkommit ett stycke hur dagvattnet ska omhändertas för att skydda reservvattentäkt. En konsult har utfört föroreningsberäkningar för dagvatten för att kunna bedöma hur den nya exploateringen kommer att påverka yt- och grundvattens status och de beslutade miljökvalitetsnormerna. Beräkningarna visar att den planerade exploateringen leder till en viss ökning av föroreningsbelastningen i dagvattnet för delområdet 1. Ökningen är dock marginell. Inom de två andra delområdena 2 och 3, indikerar beräkningarna att den planerade exploateringen tillsammans med föreslagna åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten kommer medföra en minskning av föroreningsbelastningen. Enligt konsulten bedöms hela exploateringen varken påverka ytvatten eller grundvattenrecipienter negativt. Risk för översvämning vid kraftig nederbörd inom aktuella planområdet föreligger inte. Kommunen ska upprätta ett exploateringsavtal med exploatören för att säkerställa genomförandet av de föreslagna reningsåtgärderna. Detaljplanekartan har (och hade även i samrådsförslaget) en informationsruta som anger att området ligger inom vattenskyddsområde. Samhällsbyggnadsförvaltningen har infört en planbestämmelse för att säkra radontätt byggande och beskrivningen om betongkassun och förhållandena på platsen om strandskyddet i plan- och genomförandebeskrivningen har förtydligat. 2. Trafikverket Buller och vibrationer Trafikverket vill upplysa om att Boverkets och Länsstyrelsens riktlinjer ska klaras i enlighet med Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggande (SFS 2015:216). Till granskningsskedet bör bullerutredningen kompletteras med beräkningar utifrån trafikverkets basprognoser för år 2040 för att den ska kunna bedömas av Trafikverket. Bullerutredningen måste även innehålla beräkningar av maxnivåer dagtid på uteplatser samt maxnivåer inomhus nattetid (22-06). Om överskridanden av gränsvärden och eventuella krav på åtgärder uppstår, vilka inte finns angivna i den bullerutredning som ska komplettera planen vid planering av bebyggelse och som Trafikverket ska ha godkänt, kan Trafikverket kräva full ersättning för se kostnader som kan uppkomma för Trafikverket. Kommentar Bullerutredning har reviderats efter Trafikverkets synpunkter och bestämmelse om buller i plankartan har justerats.

199 BOTKYRKA KOMMUN 6 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund lämnar följande yttrande efter remiss från Samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten, i Botkyrka kommun Synpunkter - Södertörns brandförsvarsförbund bedömer att förslag till detaljplan inte förändrar förutsättningar med avseende brandvattenförsörjning. - Södertörns brandförsvarsförbund bedömer att det inte finns några risker i omgivningen som föranleder vidare riskutredning. - Södertörns brandförsvarsförbund anser att PM 609 beträffande framkomlighet för räddningstjänstens fordon bör beaktas redan i planprocessen. Södertörns brandförsvarsförbund anser, på grund av räddningstekniska svårigheter, att utrymning som bygger på att räddningstjänsten ska tillhandahålla bärbara stegar bör undvikas för alla boendeformer utöver någon enstaka lägenhet eller friliggande hus. Södertörns brandförsvarsförbund förordar istället tekniska lösningar i form av Tr2-trapphus enligt BBR. Detta bör i så fall skrivas in i detaljplanen. Kommentar Brandförsvarsförbundets synpunkter har framförts till exploatören och en text om bärbara stegar har inlagts i plan- och genomförandebeskrivningen. 4. Lantmäteriet Grundkarta Koordinaterna är svåra att se i grundkartan. För att kunna säkerställa kvalitet i grundkartan bör inte den vara äldre än 3 månader. Befintliga ledningsrätter, servitut och gemensamhetsanläggningar saknas delvis i grundkartan. I nordvästra gränsen till Lindhov 15:25 är det i grundkartan svårt att utläsa om det är gränspunkter, träd eller belysningsstolpar som står i gatan. Plankarta och bestämmelser Det är otydligt varför ändamålet Park har lagts på kvartersmark och inte allmän platsmark. Det samma gäller för Torg som har redovisats som en användningsbestämmelse och inte egenskapsbestämmelse. Användningsgränsen mellan Torg och B1C är även otydlig, då den på vissa sträckor är heldragen. Det är otydligt vad g i sydöstra delen av detaljplanen avser reglera. Plan- och genomförandebeskrivning

200 BOTKYRKA KOMMUN 7 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Konsekvensbeskrivning saknas. Det saknas redovisning för hur boende och besökande ska ta sig till och från det södra området. I befintlig detaljplan fanns en gångoch cykelväg i södra delen av detaljplanen, information saknas om konsekvensen av att den plockas bort. Det är även i planbeskrivningen på s 16 beskrivet att det går en cykelväg genom den sydöstra delen av detaljplanen (del 3), men den redovisas inte i plankartan. I befintlig detaljplan finns även u- och g-område som i planförslaget delvis är borttaget. Det saknas beskrivning om varför och om konsekvenserna av detta. Servitut och ledningsrätter har redovisats i planbeskrivningen, men det saknas en konsekvensbeskrivning av dessa. Det är även oklart ifall nya rättigheter kommer att behöva upplåtas till följd av detaljplanen samt vem som i sådana fall bekostar och ansöker om exempelvis ledningsrätt. Det saknas redovisning för ifall vatten- och avloppsledningar behöver byggas ut inom kvartersmark och eventuell ledningsrätt för dessa. På s 17 står det att området kan förses med fjärrvärme. Information om eventuell ledningsrätt för detta saknas. På s 18 framgår att tre områden för elstationer föreslås i detaljplanen. Dessa kan inte återfinnas i plankartan. Det behöver framgå tydligare hur parkering ska fördelas, ifall den ska vara gemensam för olika fastigheter och hur den i sådana fall ska skötas. Det saknas information om gemensamhetsanläggningarna inom området, vad som ska hända med dem. Det saknas även information om ifall nya gemensamhetsanläggningar ska bildas, exempelvis inom g-områden eller inom övrig kvartersmark. Det nämns i planbeskrivningen att strandskydd finns inom planområdet. Det framgår inte om/vart strandskyddet ska upphävas eller ej och hur det påverkar genomförandet av detaljplanen. I ett stycke på s 16 står det att strandskytt ska upphävas, men det är svårt att förstå vart och upphävandet framgår inte på plankartan. Det behöver även, exempelvis, beskrivas hur fastighetsbildning för kvartersmark kan ske inom strandskyddat område, utan att strandskyddets intressen motverkas. Övrigt Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen. Kommentar Grundkarta Grundkartan har kompletterats med Lantmäteriets synpunkter. Att förnya grundkartan ger inte stor nytta eftersom planområdet är under byggnation. Plankarta och bestämmelser Ändamål Park och Torg har lagts på kvartersmark och inte allmän platsmark för områdena är till för de närboende. De är redovisade som egenskapsbestämmelser i plankartan. En del av parkområdet har ändrats till allmän plats natur.

201 BOTKYRKA KOMMUN 8 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Bestämmelse g har förtydligats i plankartan och plan- och genomförandebeskrivningen. Plan- och genomförandebeskrivning Konsekvensbeskrivning fanns redan i handlingen. Den har justerats och kompletterats efter Lantmäteriets synpunkter. En bestämmelse om strandskydd har lagts in i plankartan och en bild om områdets gränser där strandskyddet ska upphävas lagts in i plan- och genomförandebeskrivningen. 5. SFV: Statens fastighetsverk Plan- och genomförandebeskrivningen bör kompletteras med illustrationer för planområde del 3 liknande de som finns redovisade för planområde del 1 och del 2. Det bör även förtydligas hur den tekniska försörjningen ska ske till planområde del 3. Statens fastighetsverk ser positivt på att det är parkmark mellan de tilltänkta byggnaderna i planområde del 3 och fastighten Tumba 7:240. Kommentar Planförslaget har kompletterats med illustrationer för planområde del 3 och förtydligats med den tekniska försörjningen. 6. Skanova Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Denna ståndpunkt ska noteras i planhandlingar. Kommentar En ståndpunkt om Skanovas önskemål har inlagts i plan- och genomförandebeskrivningen. 7. Trafikförvaltningen Huvuddelen av tillkommande bostäder (180 bostäder) kommer att ligga inom acceptabelt gångavstånd från befintliga hållplatser/kollektivtrafik. Återstoden av tillkommande bebyggelse är inte tillräcklig för att upprätta ny kollektivtrafik. Gång- och cykelvägar till kollektivtrafiken ska utformas säkra, gena, attraktiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

202 BOTKYRKA KOMMUN 9 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Kommentar Nya gång- och cykelvägar i området är tillgänglighetsanpassade. 8. Funktionshinderorganisationernas samrådsgrupp Tillgänglighet och användbarhet För att alla människor oavsett funktionsförmåga ska kunna vara delaktiga i samhället och leva ett självständigt liv är tillgänglighet och användbarhet en förutsättning. Det är därför anmärkningsvärt att det i planbeskrivningen inte finns någonting angivet vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. ( ). Det är också beklagligt att det inte reserverats någon yta för att nytt gruppboende. Universell design För att Sandstugan 2 ska bli ett bostadsområde för alla fritt från hinder behöver synsättet universell design få en tydlig roll i fen fortsatta plan- och bygglovsprocessen. Utgångspunkten bakom universell design är att i all planering, och i allt genomförande, utgå från att människor är olika och har olika förutsättningar och behov i stället för att fokusera på särlösningar för vissa grupper, exempelvis personer med olika funktionsnedsättningar. ( ) För att få alla detaljer på plats behöver även Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet ingå i det fortsatta arbetet. ( ). Lekplatser ska kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Ingen får heller bli utestängd från det livfulla torget och dess utbud på grund av bristande tillgänglighet. För att ytterligare säkerställa tillgängligheten i bostadsområdet rekommenderar vi att samhällsbyggnadsförvaltningen samarbetar med kommunens handläggare för bostadsanpassning. Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen är medveten om att planområdet är kuperat och därmed inte optimalt med hänsyn till tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Nya gång- och cykelvägar i området är anpassade till handikappskrav och text om tillgänglighet före och efter exploatering har inlagts i plan- och genomförandebeskrivningen. Tillgänglighetskrav finns preciserade i PBL samt i BBR och kommer att behandlas under bygglovprocess. Ett planerat gruppboende finns redan i den aktuella detaljplanen Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på förslaget om samarbete med kom-

203 BOTKYRKA KOMMUN 10 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten munens handläggare för bostadsanpassning. 9. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Sammanfattning I denna skrivelse behandlas de miljö- och hälsoaspekter som miljöenheten anser behöver beaktas. Miljöenheten anser att planförslaget kan tillstyrkas under förutsättning att: - Den östra delen av planområde 3, idag betecknad som Park, bör betecknas som naturområde för att bevaras i det tillstånd det är i idag samt trygga spridningszonen mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen. - För att säkerställa att ytvatten inte nås av externa föroreningstillskott bör föras in i planbestämmelserna att utsläpp från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för föreorening föreligger får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. - I planbestämmelser bör det föras in att dagvatten i största möjliga utsträckning ska omhändertas lokalt enligt kommunens dagvattenstrategi. - För bostadsbyggnader om högst 35 kvm bör bullernivån 60 db(a)ekvivalent ljudnivå med anslutning till uteplats om högst 50 db(a) samt 70 db(a) maximal ljudnivå inte överskridas. - För att säkerställa att byggnader i områden med hög radonmark där människor vistas stadigvarande bör det tilläggs i planbestämmelserna att byggnaderna ska utföras radonsäkert. Kommentar Den östra delen av planområdet del 3 har betecknats som natur i plankartan. Två planbestämmelser har lagts in i plankartan om utsläpp från hårdgjorda ytor och om omhändtagande av dagvatten. Bullerutredning har reviderats och bestämmelse om bullernivå har justerats. Bestämmelse om radonmark finns redan i plankartan. 10. Fastighets AB Lindhov 15:26 Fastighets AB Lindhov 15:26 har en synpunkt att planen medger 3Dfastighetbildning för byggnadens suterrängdel. Kommentar Plankartan har justerats så att den medger en 3D-fastighetsbildning inom

204 BOTKYRKA KOMMUN 11 [11] Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten kv. Storstugan Uttrans Förvaltnings AB Prickmark vid torget justeras så att inglasade uterum och ovanförliggande balkonger medges. Befintlig byggnad söder om torget ges beteckning C/B eftersom denna del idag inrymmer 2 st nyrenoverade lägenheter. Kommentar Plankartan har justerats. 12. Sandstugan 2 i Uttran AB Sandstugan 2 i Uttran AB vill att planförslaget tillskapar några p-platser öster om bussvändplan i planens norra del. Kommentar Några p-platser har tillskapats i plankartan.

205 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:80 18 Remiss angående trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (sbf/2017:80) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som svar på trafikförvaltningens remiss gällande trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018. Sammanfattning De förändringar som berör Botkyrka kommun sammanfattas i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad Samhällsbyggnadsnämnden är i stort sett positiv till trafikförvaltningens förslag till trafikändringar. Dock vill vi framföra ett antal kollektivtrafikknutna behov för det fortsatta arbetet med en strategi om ett fossilfritt Botkyrka år Dessa avser: - Tätare turtäthet på den spårbundna kollektivtrafiken. - En sekundär entré till pendeltågsstationen Tullinge. - En upprustning av befintlig entré till Tullinge station. - Tätare turtäthet för busslinjer mellan norra Botkyrka och Tumba - Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på busshållplatser utefter Trafikverkets vägar i Grödingelandet Ärendet Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har inkommit med en remiss till kommunen gällande förslag till trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18). Förslaget avser linjesträckningar, turtäthet, trafikeringstid och innebär både utökningar och reduceringar i trafiken samt omfördelningar. Genom denna remiss får kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Trafikförvaltningen önskar få synpunkter på dessa förslag senast den 12 maj Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

206 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:80 Referens Ebrahim Khajeh Zadeh Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Uppdrag att svara på remiss för kommunens räkning - Trafikförändringar i SL-trafik 2017/2018 (T18) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta sända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som svar på Trafikförvaltningens remiss gällande trafikförändringar i SLtrafiken 2017/2018 (T18). Bakgrund Trafikförvaltningen har inkommit med en remiss till kommunen gällande förslag till trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18). Förslaget avser linjesträckningar, turtäthet, trafikeringstid och innebär både utökningar och reduceringar i trafiken samt omfördelningar. Genom denna remiss får kommunen möjlighet att redovisa synpunkter och förslag till förändringar som är viktiga för kommuninvånarna. Trafikförvaltningen önskar få synpunkter på dessa förslag senast den 12 maj De förändringar som berör Botkyrka kommun sammanfattas nedan, och kompletteras med samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande: Förvaltningens yttrande Buss Linje 151 Norsborg Fridhemsplan Botkyrka kommun motsätter sig Trafikförvaltningens förslag med indragen trafikering under högsommaren med hänvisning till parallellgående tunnelbana. Busslinje 151 trafikerar hållplatser som inte kan nås via tunnelbana. Förslaget skulle innebära en försämring för jämställdhet och likabehandling. Tillgänglighetsaspekten försämras, vilket är i motsatt linje mot vad kommunen strävar efter. Förslaget innebär att 7 busshållplatser inom kommunen ej skulle trafikeras av linjen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

207 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:80 Linje 172 Norsborg - Skarpnäck Botkyrka kommun ställer sig positiva till Trafikförvaltningens förslag om utökad trafik från 30 till 20 minuters trafik mellan (kl ), helger från 30- till 15-minuterstrafik och utökad trafik under sommaren till 12 och 6 minuters trafik. Kommunen har också en positiv inställning till extra nattrafik med 60 minuters avgångar. Detta tillgodoser behovet för de fyra dygnsverksamheterna längs linjens sträcka. Från Ekerö kommun Linje 303 Brommaplan Jungfrusund, Linje 342 Jungfrusund Älvnäs och den nya linje 340(Ekerö C- Träkvista-Jungfrusund-färjan-Fittja) Botkyrka kommun är positiv till en förlängning av de tre linjerna till och från Fittja centrum. Förslaget skapar resvägar för pendlare mellan Ekerö och södra Stockholm och kopplar Fittja till Ekerö centrum och Brommaplan. Åtgärden kräver ombyggnation av färjeläget i Slagsta, kollektivtrafikfält på Botkyrkasidan och nattuppställningsplatser för 3 bussar i depån. Detta kräver ett gemensamt projekt mellan Trafikförvaltningen, Botkyrka kommun samt Ekerö kommun där finansiering av åtgärderna diskuteras mellan Ekerö kommun och Trafikverket. Åtgärderna kommer inte att vara genomförda inom trafikperiodens aktualitet. Linje 702 Hallunda C Kvarnhagen Botkyrka kommun ser mycket positivt på en utökad trafik på helger mellan Fittja och Kvarnhagen (kl ) och kvällstrafik mellan Fittja och Kvarnhagen alla dagar. Linje 716 Tumba station Bremora Förslaget att förlänga trafikeringstiden med en timme under lördagar och söndagar är kommunen positiv till. Dock saknar remissförslaget en motivering till förslaget om att ersätta linje 716:s motrusning med linjerna 717 eller 719. Att förändra ett invant resemönster kan påverka resenärerna negativt, och motverka kommunens ambition om ett ökat kollektiv resande. Linje 717 Tumba station Bremora Enligt förslaget får resenärerna till området Solbo och industriområdet en längre restid och drabbas negativ, vilket inte är acceptabelt för Botkyrka kommun, som vill främja det lokala företagandet, och möjliggöra för kommuninvånarna att förvärvsarbeta inom kommunen. Linje 719 Skäcklinge Tumba station Botkyrka kommun ser positivt på förslaget om en utökad turtäthet från 15- till 7½minuterstrafik från Skäcklinge (kl ) och från Tumba (kl ). Linje 721 Tullinge station Riksten (- Lida) Botkyrka kommun uppskattar Trafikförvaltningens förslag om 60 minuter tidigare avgångar (från kl 04.30) för kollektivtrafiken mellan Riksten och Tullinge station och förslaget ligger

208 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:80 i linje med ett ökat bostadsbyggandet i Riksten. En tidigare avgång på morgonen lördag och söndag är också positivt. Samhällsbyggnadsförvaltningens dialog med områdets exploatör gällande vänd möjligheten för bussen vid Hanvedens allé, fortsätter. Linje 721X Tullinge station Riksten (- Lida) Förslaget om tätare trafik mellan ca kl lördagar och söndagar, från 60 minuters trafik till 30 minuters trafik och en extra avgång på morgonen lördag och söndag ca kl , ser Botkyrka kommun som en mycket bra förändring. Förhoppningsvis kan detta leda till en avlastning på infartsparkeringarna i Tullinge. Linje 725 Nytorp Tumba station Botkyrka kommun är positiva till en tätare trafik, från 30 minuters trafik till 15 minuters trafik. Linje 726 Fridhemsplan Tumba station Genom att ändra linjesträckningen till/från Riksten, får detta konsekvenser för linje 713. Resenärer från Tumba station med målpunkten Tullinge gymnasium, Södertörns Högskola eller Huddinge sjukhus får en försämrad resekvalitet. Vidare kommer linje 713 att drabbas av framkomlighetsproblem då väg 226 byggs om av Trafikverket. Botkyrka kommun förutsätter att Trafikförvaltningen och Trafikverket upprättar en kommunikationsplan med speciella insatser för att upplysa resenärer om att välja pendeltåget. Linje 727 Tumba station Skanssundet Botkyrka kommun ser positivt på att linjen får en utökad turtäthet till 60-minuterstrafik mellan ca kl och även en ny avgång tur- och retur mellan ca kl Kommunen vill framföra till Trafikförvaltningen om behov av tidigare avgångar från Skanssundet på helger samt senare avgångar från Tumba station. Vidare framför kommunen behovet av en tidsanpassning mellan busslinjens hållplats Skanssundet och färjan mot Mörkö. Dessutom saknas anpassning mellan färjan till Mörkö och busslinje 785 från Skanssundet till Södertälje station. Linje 743 Skäcklinge Fridhemsplan Botkyrka kommun är positiva till en utökad turtäthet från 12- till 10-minuterstrafik från Skäcklinge (kl ) och från 20- till 15-minuterstrafik (kl ). Botkyrka kommun förutsätter att Trafikförvaltningen även utökar perioden 07:00 till 07:30 till 10-minuterstrafik, för att underlätta för resenärerna. Linje 791 Stockholms C Södertälje centrum Botkyrka kommun motsätter sig Trafikförvaltningens förslag om att ersätta linje 791 med den nya linjen 796, eftersom dessa lnjer ej trafikerar samma hållplatser efter stationen

209 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:80 Tumba station. Vidare förslås den nya linjen 796 ej heller att trafikera sträckan Tumba station Södertälje centrum, vilket är en försämring för kommuninvånarna i Botkyrka. 795 Fittja Tumba station Storvreten (-Bremora) Tumba station Fittja Botkyrka kommun förutsätter att linje 796 inrättas. Dock framgår det inte av remissen vilka hållplatser som linje 796 kommer att trafikera, varför kommunen tolkar detta som att linje 796 skall trafikera samtliga hållplatser lika tidigare linje 795 sträckningen. Ny linje 796 Stockholms C Huddinge Tumba station Storvreten (-Bremora) Tumba station Botkyrka kommun ser positivit på en ny nattlinje på helgnätter. Dock framgår inte av Trafikförvaltningens remiss hur sträckningen för linje 796 planeras, vilket betyder att Botkyrka kommun förutsätter att båda slutstationerna för före detta linjerna 791 och 795 trafikeras av linje 796 Tunnelbana Botkyrka kommun är positiva till en utökad tunnelbanetrafik under julhelgen och framför även behovet av utökad tunnelbanetrafik under nyårshelgen framför vikten av en framförhållen god information till resenärer på röda linjen då Trafikförvaltningen fortsätter arbetet med linjens uppgradering. Detta gäller även hänvisning under period då röda linjen har tågbyte vid Sätra. Pendeltåg Den 10 juli kommer Citybanan att öppnas, vilket medför att pendeltågen får egen väg genom Stockholms centrala delar. Detta innebär en ökning av tillgänglig spårkapacitet. Botkyrka kommun är positiva till att citybanan medför en utökning av pendeltågtrafiken. Det är bra med 7.5 minuters trafik på Södertälje linjen. Botkyrka kommun är även positiva till den bytesfria kopplingen mellan Tumba och Kallhäll, vilket Trafikförvaltningen nu föreslår enligt remissen. Botkyrka kommun är positiva till införandet av snabbtåg mellan Upplands Väsby/ Uppsala och Södertälje station, men framhärdar vikten av att utreda ett stopp även vid Tullinge station. Kommunen förutsätter att station Tullinge ska trafikeras enligt ordinarie tidtabell, och inte påverkas av snabbtågen. I övrigt vill Botkyrka kommun upprepa kommunens önskemål om att det finns ett stort behov av ombyggnation och uppfräschning av Tullinge Station. Tullinge station är undermålig med sina trånga utrymmen och enda ingång. Stationen behöver byggas ut och rustas upp. kommunen önskar att Trafikförvaltningen utreder möjligheten att öppna upp en ny entré i öster till följd av den ökade inflyttningen i Tullinge, samt planerad exploatering i kommundelen.

210 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:80 Medborgarförslag Under året har kommunen erhållit flera medborgarförslag som handlar om busslinjer inom Botkyrka. Dessa förslag har vi vidarebefordrat till trafikförvaltningen och vi önskar få en avstämning av dessa. Sammanfattning Botkyrka kommun är i stort positiv till trafikförvaltningens förslag till trafikändringar (T18). Dock vill Botkyrka kommun framföra ett antal kollektivtrafikknutna behov för sitt fortsatta arbete med en strategi om ett fossilfritt Botkyrka år Tätare turtäthet på den spårbundna kollektivtrafiken. - En sekundär entré till pendeltågsstationen Tullinge. - En upprustning av befintlig entré till Tullinge station. - Tätare turtäthet för busslinjer mellan norra Botkyrka och Tumba - Trafiksäkerhetshöjande åtgärder på busshållplatser utefter Trafikverkets vägar i Grödingelandet Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Anders Öttenius tf Gata- och parkchef

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295 Hej! Här kommer en ny remiss till er på besvara för kommunens räkning: KS/2017:135 - Remiss- Trafikförändringar i SL-trafik 2017/2018 (T18) Se bifogade filer. Vänliga hälsningar.. Robina Dar Registrator Kommunarkiv och registratur BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Tumba besöksadress: Munkhättevägen 45 direkt: sms: e-post: :robina.s.dar@botkyrka.se

296

297

298

299

300

301

302

303

304

305

306

307

308

309

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321

322

323

324

325

326

327

328

329

330

331

332

333

334

335

336

337

338

339

340

341

342

343

344

345

346

347

348

349

350

351

352

353

354

355

356

357

358

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369

370

371

372

373

374

375

376

377

378 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Uppföljning och begäran om anstånd av uppdrag från samhällsbyggnadsnämndens Mål och budget 2017 (sbf/2016:166) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens muntliga redovisning för uppdrag nr 5 och förvaltningens reviderade svar på uppdrag nr 8. Sammanfattning I bifogad bilaga framgår uppdragen och en genomgång av desamma. I bilagan återges status för de olika uppdragen. Tre uppdrag är nu slutförda, övriga avrapporteras på kommande sammanträden i maj och juni. Ärendet I samband med samhällsbyggnadsnämndens beslut om Mål och budget för 2017 gav nämnden följande uppdrag till förvaltningen: 1) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. 2) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en strategi för att skapa en modern och attraktiv bygglovsmyndighet med fokus utifrån medborgarens perspektiv. 3) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram strategi/handlingsplan för att få fler byggklara bostäder. 4) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram strategi för att möjliggöra Kommunens kommande etableringar (skolor, vård- och omsorgsboende, m.m.). 5) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda hur man kan effektivisera planprocessen. 6) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen om utredning för att ta fram förslag på löfte till Medborgarna - Servicegarantier inom ex Bygglov och Gata/park.

379 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:166 7) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen om utredning om att ta fram principer för hur bygger vi för en ökad stad och stadskänsla. 8) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att tillsammans med AVUX utreda möjligheterna till att starta en bygglovsutbildning för Södertörn på Xenter.

380 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:166 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens muntliga redovisning för uppdrag nr 5 och förvaltningens reviderade svar på uppdrag nr 8. Sammanfattning I bifogad bilaga framgår uppdragen och en genomgång av desamma. I bilagan återges status för de olika uppdragen. Tre uppdrag är nu slutförda, övriga avrapporteras på kommande sammanträden i maj och juni. Ärendet I samband med samhällsbyggnadsnämndens beslut om Mål och budget för 2017 gav nämnden följande uppdrag till förvaltningen: 1) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. 2) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram en strategi för att skapa en modern och attraktiv bygglovsmyndighet med fokus utifrån medborgarens perspektiv. 3) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram strategi/handlingsplan för att få fler byggklara bostäder. 4) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram strategi för att möjliggöra Kommunens kommande etableringar (skolor, vård- och omsorgsboende, m.m.). 5) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda hur man kan effektivisera planprocessen. 6) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen om utredning för att ta fram förslag på löfte till Medborgarna - Servicegarantier inom ex Bygglov och Gata/park. 7) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen om utredning om att ta fram principer för hur bygger vi för en ökad stad och stadskänsla. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

381 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:166 8) Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att tillsammans med AVUX utreda möjligheterna till att starta en bygglovsutbildning för Södertörn på Xenter. Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef

382 Återrapportering av Mål och budget uppföljning och anstånd Ta fram Kompetensförsörjningsstrategi. Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Anstånd beviljat på nämnsammanträde i mars. Detta på grund av att HR behöver mer tid, då det pågående rekryteringsarbetet måste prioriteras. Kommer upp på majnämnden. 2. Ta fram strategi för att skapa en modern och attraktiv bygglovsmyndighet med fokus utifrån medborgarens perspektiv. Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Anstånd beviljat på nämndsammanträde i mars. Kommer att tas upp på nämnden den 13/6. Digitaliseringsarbete ingår bl a i denna punkt. Även beroende av KLF. 3. Ta fram strategi/handlingsplan för att få fler byggklara bostäder. Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Anstånd beviljat till den 30 april. Kommer upp på majnämnden Ta fram strategi för att möjliggöra Kommunens kommande etableringar (skolor, vård- och omsorgsboende, mm). Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen 5. Utreda hur man kan effektivisera planprocessen? Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas muntligt på nämnden den 4 april.

383 Ta fram förslag på löfte till Medborgarna Servicegarantier inom ex Bygglov och GAPA? Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen GAPA Genom de politiskt beslutade aktualiserade styredokument som kontaktlöften, riktlinjer och servicelöften, kommer Gata/Park att arbeta igenom sina rutiner för medborgarkontakter och tider för dessa. Medborgarfokus och kontaktlöfte kommer att vara en stående punkt på enhetens arbetsplatsträffar. Vidare kommer Gata/Park att utarbeta ett vikariatsystem i händelse av en enskild medarbetares frånvaro. Varje medarbetare inom Gata/Park ska ha ett personligt inspelat meddelande på mobilsvaret. Bygglov Det finns aktualiserade styrdokument som kontaktlöften, riktlinjer och servicelöften som beslutades i KF som man ska arbeta efter. 7. Ta fram principer för hur bygger v för en ökad stad och stadskänsla. Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Anstånd beviljat till

384 Tillsammans med AVUX utreda möjligheterna att starta en bygglovsutbildning för Södertörn på Xenter. Återrapporteras SBN Samhällsbyggnadsförvaltningen Enligt branschen finns det brist inom denna sektor och det finns en efterfrågan på bygglovshandläggare och byggnadsingenjörer i regionen. Xenter skickade i september 2016 in en ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få starta en utbildning för bygglovshandläggare/byggnadsinspektör. Tyvärr avslogs denna ansökan.

385 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017: Ekonomisk uppföljning mars 2017 (sbf/2017:101) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att delegera till samhällsbyggnadsnämndens presidium att besluta om nämndens ekonomiska uppföljning för perioden januari till och med mars Sammanfattning Kommunens tidplan för budget och uppföljningsprocess 2017 består av fem obligatoriska uppföljningstillfällen. Rapporter som efter nämndbeslut sedan går vidare för beslut av kommunstyrelsen. Två av uppföljningstillfällena är delårsrapporter och tre tillfällen är när förvaltningarna ska lämna ekonomiska månadsuppföljningar för perioden till och med mars, juni och oktober månad. Året avslutas sedan med årsredovisningen för det aktuella året. Den ekonomiska brytpunkten för de ovan nämnda uppföljningstillfällena är i början av de respektive månaderna. Vid dessa tillfällen ska de ekonomiskt ansvariga för sina respektive verksamheter analysera resultatet samt lämna en prognos för hela året. Ärendet Den ekonomiska brytpunkten för mars månads uppföljning är den 4 april, vilket innebär att analys- och prognosarbetet av det ekonomiska resultatet inte är klart vid nämndens sammanträde den 4 april. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår därför att nämnden uppdrar till nämndens presidium att fatta beslut om den ekonomiska uppföljningen för perioden januari till och med mars Den ekonomiska uppföljningen för mars ska lämnas till kommunledningsförvaltningen den 12 april. En återrapportering av presidiets beslut kommer ske på nämndens sammanträde Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

386 Samhällsbyggnadsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE [2] Dnr sbf/2017:101 Referens Inga-Lill Segnestam Inger Larsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomisk månadsuppföljning mars Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsnämndens presidium att besluta nämndens ekonomiska uppföljning för perioden januari till och med mars Sammanfattning Kommunens tidplan för budget och uppföljningsprocess 2017 består av fem obligatoriska uppföljningstillfällen. Rapporter som efter nämndbeslut sedan går vidare för beslut av kommunstyrelsen. Två av uppföljningstillfällena är delårsrapporter och tre tillfällen är när förvaltningarna ska lämna ekonomiska månadsuppföljningar för perioden till och med mars, juni och oktober månad. Året avslutas sen med årsredovisningen för det aktuella året. Det ekonomiska brytet för de ovan nämnda uppföljningstillfällena är i början av respektive månaderna. Vid dessa tillfällen ska de ekonomiskt ansvariga för sina respektive verksamheter analysera resultatet i itverktyget Hypergene samt lämna en prognos för hela året. Det ekonomiska brytet är den 4 april vilket innebär att analys- och prognosarbetet av det ekonomiska resultatet inte är klart vid nämndens ordinarie sammanträde den 4 april. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att nämnden uppdrar till nämndens presidium att fatta beslut om den ekonomiska uppföljningen för perioden januari till och med mars Den ekonomiska uppföljningen för mars ska lämnas till kommunledningsförvaltningen den 12 april. Inga-Lill Segnestam förvaltningschef Inger Larsson tf chef ekonomienheten

387

388 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017: Återrapportering Effektiviseringsuppdrag (sbf/2017:107) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samhällsbyggnadsförvaltningens redogörelse om möjliga effektiviseringar inom verksamheterna och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår i första hand åtgärder som förvaltningen anser inte ska påverka nämndens uppfyllelse av kommunens övergripande mål. Utifrån de beskrivna alternativa besparingar och effektiviseringar i förvaltningens tjänsteskrivelse, förordar nämnden alternativ 1 och 2. Detta får på sikt en positiv effekt på organisationen, vilket är en förutsättning för att kunna leverera efterfrågade utbyggnadsplaner och för att kunna tillmötesgå de politiska målen. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet , 211, om särskilda uppdrag i mål & budget 2017 med inriktning , att nämnderna ska ta fram möjliga effektiviseringar inom nämndens ansvarsområde. En första nulägesbeskrivning ska göras i samband med delår till kommunstyrelsen och en slutlig rapportering ska göras i delår Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

389 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:107 Referens Inga-Lill Segnestam Inger Larsson Mottagare Samhällsbyggandsnämnden Redovisning av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna om besparingar inför 2018 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att samhällsbyggnadsnämnden godkänner förvaltningens redogörelse om möjliga effektiviseringar inom verksamheterna och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet , 211 om särskilda uppdrag i mål & budget 2017 med inriktning , att nämnderna ska ta fram möjliga effektiviseringar inom nämndens ansvarsområde. En första nulägesbeskrivning ska göras i samband med delår till kommunstyrelsen och en slutlig rapportering ska göras i delår Förvaltningen föreslår i första hand åtgärder som förvaltningen anser inte ska påverka nämndens uppfyllelse av kommunens övergripande mål. Förvaltningens förslag och synpunkter Alternativa besparingar och dess konsekvenser Nedan följer samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till besparingar och effektiviseringar om 2%, vilket motsvarar tkr. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under våren 2017 analyserat möjliga åtgärder för att minska kostnaderna framåt. Botkyrkas tillväxt ökar vilket medför att organisationen hela tiden behöver sträva efter rätt kompetens och att utföra arbetsuppgifter effektivt. 1. Förvaltningen föreslår att samla och föra över ansvaret för all drift av gata/park till tekniska förvaltningen. Detta skulle på sikt få en ökad organisatorisk effektivitet, då vissa samordningsvinster kan uppnås. Detta förslag tas också upp i tekniska förvaltningens redovisning av effektiviseringar. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms - E-post inger.larsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

390 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:107 2.De åtgärder som förvaltningen redovisar handlar främst om den effekt som uppstår som en konsekvens av verksamheternas övergång till den redovisningsmetod (komponentavskrivning) som ska användas. Projektplanen för övergången till denna redovisning innebär att utfall och konsekvenser ska analyseras varje halvår och redovisas i nämnd. Byte av redovisningsmetod innebär att större andel av det som tidigare benämndes som åtgärder inom planerat underhåll ska aktiveras som en investering. Detta innebär inledningsvis att överskotten i nämnden kommer att vara på motsvarande nivå för 2017 men på sikt kommer överskotten att balanseras mot verksamheternas kostnader för kapitaltjänster. En trolig effekt år 1 är att 8 000tkr omklassificeras från driftbudget till re-investering vilket innebär ett driftöverskott om cirka 7 000tkr efter verksamhetens nya kostnader för kapitaltjänster. 3.Ett annat alternativ är att återgå till traditionell snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar, istället för att saltsopa kvm gång- och cykelvägar, då kan en besparing om tkr uppnås. Dock innebär detta en minskad tillgänglighet för kommuninvånarna då gång- och cykelbanorna ej uppnår barmarks standard. 4.Bibehålls saltsopningen på gång- och cykelvägarna i nuvarande omfattning, men med en egen saltlakeanläggning, kan besparingar om ca 450 tkr uppnås, då saltlaken ej behöver köpas in. 5.Genom att överföra ansvaret för handläggningen av inkomna medborgarförslag, till befintliga resurser inom gata-parkenheten, kan del av en administrationstjänst minskas. En konsekvens vid detta alternativ kan vara att nämndens mål om att förkorta handläggningstiden från 25 veckor till 20 veckor ej uppfylls. 6.Minskad budget för personalens kompetensutveckling. Totalt för samhällsbyggnadsförvaltningen kan detta ge ca 1 000tkr. Dock föreligger en stor risk vid detta alternativ att tjänstemännen fattar beslut som inte håller kvalitet om kravet om en rättssäker handläggning. Vidare kan detta ge signaler i organisationen som kan öka personalomsättningen. Utifrån ovan beskrivna alternativa besparingar och effektiviseringar, förespråkar samhällsbyggnadsförvaltningen alternativ 1 och 2. Detta får på sikt en positiv effekt på organisationen, vilket är en förutsättning för att kunna

391 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2017:107 leverera efterfrågade utbyggnadsplaner och för att kunna tillmötesgå de politiska målen. Inga-Lill Segnestam Förvaltningschef Inger Larsson tf chef ekonomienheten

392 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1]Sa Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2017:27, sbf/2017:26, sbf/2017:25 24 Delegationsärenden (sbf/2017:27, sbf/2017:26, sbf/2017:25) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut. Handlingar Bygglov Fordonsärenden Trafikanordning Schaktärenden Markupplåtelse

393 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:482, sbf/2016:410, sbf/2016:399, sbf/2015: Anmälningsärenden (sbf/2016:482, sbf/2016:410, sbf/2016:399, sbf/2015:377) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av anmälningsärendena. Sammanfattning Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 31 Svar på motion: Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba (L). Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 7 Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplaner för Södra Porten och Botkyrka kyrkogård. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 3 Förvärv av Stockholms stads tomträttsmark. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 29 Årlig ekonomisk ram för att driva exploateringsprojekt.

394 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015: Svar på motion: Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba (L) (KS/2015:619) Beslut Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservationer Samtliga ledamöter för (L), (M), (TUP) och (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Lars Johansson (L) och Karin Pilsäter (L) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 140 lämnat en motion: Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba. Motionärerna ser ett behov av att så snabbt som möjligt lägga fram ett politiskt uppdrag med syfte att hitta en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba, inte minst med tanke på vägraset i slänten ner mot Tullingesjön år Trafikverkets långvariga arbete med resulterande trafikstockningar påvisar behovet ytterligare. Stockholm och Botkyrka växer, och alla nya invånare i regionen behöver kunna förflytta sig, ett gammalt vägnät som tidigare räckte, räcker inte idag. Med anledning av ovan föreslår motionärerna att kommunen tillsammans med DeLaval utreder förutsättningarna för hur en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba genom Hamradalen kan komma till stånd. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 163. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

395 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:619 Motivering Utvecklingen av centrala Tumba och kopplingen mellan våra stadsdelar är en mycket viktig fråga för den rödgröna kommunledningen. Med målet om att bygga 4000 nya bostäder på fyra år kommer Botkyrkastaden växa fram och Botkyrka blir åter nytt. I den utvecklingen, är centrala Tumba mycket viktig. Idag är Åvägen farlig att föra motortrafik på. Motionärerna önskar att utreda möjligheten till att öppna Åvägen igen. Kopplingen mellan Tumba och Tullinge är mycket viktig för kommunens utveckling. Dock ser vi inte i nuläget Åvägen som ett alternativ eller komplement till Huddingevägen. Att återöppna Åvägen kräver omfattande förstärkningsarbeten till en hög kostnad som inte är rimlig i förhållande till nyttan ur trafiksynpunkt. Vid planering av nya bostäder och eventuell exploatering av området kring Delaval kommer självfallet Åvägen och dess funktion att åter övervägas. Yrkanden Gabriel Melki (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Lars Johansson (L) yrkar bifall till motionen, bilaga. Yngve RK Jönsson (M), Carl Widercrantz (TUP), Stefan Dayne (KD) och Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot bifallsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden (för kännedom)

396 Yrkande Ärende 29: Svar på motion: Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba (L) Förslag till beslut Att motionen bifalls Motivering Det viktigaste skälet för vår motion framgår redan av vår rubrik. Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba. I motiveringen för att man säger sig ha besvarat motionen sägs det Utvecklingen av centrala Tumba och kopplingen mellan våra stadsdelar är en mycket viktig fråga för den rödgröna kommunledningen.. Med detta bekräftas egentligen också behovet av att säkra denna vägförbindelse. Men sedan kommer den alltför vanliga reflexen från den rödgröna kommunledningen. Det är i och för sig viktig men inte nu. Man fortsätter sedan med påpekandet att man i nuläget inte ser Åvägen som ett alternativ eller komplement till Huddingevägen. Men vilket annat alternativ har man? Kommunen har under lång tid trott att den alternativa vägen skulle vara en Förbifart Tullinge, men nu borde väl även en optimistisk rödgrön kommunledning inse, att denna väg inte kan realiseras på årtionden om någonsin. Trafikverket själv säger numera även offentligt att vägsnutten man kommer att bygga skulle vara Infart Riksten. Behovet av en förstärkt trafikkapacitet mellan Tullinge och Tumba ska också ses i det perspektivet av att den befintliga bron vid Hamra på Huddingevägen måste bytas ut då den helt enkelt är i dåligt skick. Ett brobyte kommer att ta flera år att göra och under tiden kommer kapaciteten på Huddingevägen att bli än sämre. Detta är ytterligare ett skäl att återöppna Åvägen. Dessutom finns det också miljövinster på att öppna Åvägen då vägen mellan Tullinge och Norra Botkyrka blir avsevärt kortare. Varför vill inte kommunledningen ta sitt ansvar för infrastrukturen som enligt den egna uppfattningen är mycket viktig för kommunens utveckling. Lars Johansson (L)

397 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:841 7 Ramavtal och plankostnadsavtal avseende detaljplaner för Södra Porten och Botkyrka kyrkogård (KS/2016:841) Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner bilagt ramavtal med Botkyrka Södra Porten AB avseende ny detaljplan för fastigheten Eriksberg 2: Kommunfullmäktige godkänner bilagt plankostnadsavtal med Botkyrka Södra Porten AB avseende ny detaljplan för fastigheten Eriksberg 2: Kommunfullmäktige godkänner bilagt ramavtal med Botkyrka församling avseende ny detaljplan för fastigheterna Eriksberg 2:9, Eriksberg 2:27 och Eriksberg 2:1. 4. Kommunfullmäktige godkänner bilagt plankostnadsavtal med Botkyrka församling avseende ny detaljplan för fastigheterna Eriksberg 2:9, Eriksberg 2:27 och Eriksberg 2:1. 5. Kommunfullmäktige godkänner en utjämningsbudget för planeringsfasen för exploateringsprojekt Södra Porten och Botkyrka kyrkogård på kronor. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kommunen har ingått ramavtal och plankostnadsavtal med Botkyrka Södra Porten AB och Botkyrka församling avseende ny detaljplan för Södra Porten och utvidgning av Botkyrka kyrkogård. Avtalen innebär att samtliga kostnader för och i samband med framtagande av detaljplan bärs av Botkyrka Södra Porten AB och Botkyrka församling men kommunen behöver en utjämningsbudget under planeringsfasen för projektet på kronor.

398 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:841 Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade , 287 om planuppdrag för Södra Porten och Botkyrka kyrkogård (Dnr sbf/2016:314). Botkyrka Södra porten till Stockholm (Södra Porten) är en del av Eriksberg som enligt kommunens översiktsplan och program för området ska utvecklas till att bli en tydlig och attraktiv entré till Storstockholm. Södra Porten omfattar ett nytt handelsområde vid Eriksberg invid E4:an, en ny trafikplats vid E4 och en omdragning av Hågelbyleden i utkanten av Eriksberg så att den ansluter till den nya trafikplatsen. Kommunen och Skanska har under flera år arbetat gemensamt med utvecklingen av området Södra Porten bildade kommunen och Skanska ett gemensamt bolag, Botkyrka Södra Porten AB. Kommunstyrelsen beslutade om att ge positivt planbesked i juni 2014 för utvidgning av kyrkogården runt Botkyrka Kyrka efter begäran från Botkyrka församling. Området ska utökas med plats för ytterligare gravplatser, cirka 1700 kistgravar och cirka 3500 urngravar, ny ceremonibyggnad, minneslund, maskingård, bullervall, parkeringsplatser och ny infart. Botkyrka Södra Porten AB och Botkyrka församling har för avsikt att pröva förutsättningar för en detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden av Södra Porten och utvidgning av kyrkogården. Området ska planläggas i två eller flera etapper. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 393. Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Mark- och exploateringschef Antonio Ameijenda, samhällsbyggnadsförv. Avdelningschef Sara Wrethed, kommunledningsförvaltningen Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

399

400

401

402

403 PROTOKOLLSUTDRAG 1[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:844 3 Förvärv av Stockholm stads tomträttsmark (KS/2016:844) Beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner köpeavtal med Stockholm stad där Botkyrka kommun köper 884 fastigheter upplåtna med tomträtt, 41 fastigheter upplåtna med gemensamhetsanläggningar och 7 fastigheter upplåtna med arrende enligt bilaga A för en köpeskilling om kronor med tillträde Kommunfullmäktige godkänner köpeavtal med Stockholm stad där Botkyrka kommun köper 29 fastigheter upplåtna med tomträtt enligt bilaga B för en köpeskilling om kronor med tillträde Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att genomföra förvärv av Brunna Äng 1 när lagakraftvunnet beslut finns om vilken tomträttsavgäld som ska gälla för den avgäldperiod som började Köpeskillingen inklusive lagfartskostnaden (1,5 % av köpeskillingen) finansieras genom nya lån. 5. Kommunfullmäktige beslutar att avgäldsintäkterna från den mark som förvärvas ska tillfalla kommunstyrelsen. Eventuella administrativa merkostnader för samhällsbyggnadsnämnden hanteras år 2017 genom att nämnden söker ersättning från kommunstyrelsens medel till förfogande och för kommande år hanteras det i samband med Mål och budget för år Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att göra en översyn av kommunens principer för tomträtter, till exempel vid omreglering av tomträttsavgälden, friköp med mera. Uppdraget ska redovi-

404 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:844 sas till kommunfullmäktige senast Botkyrka kommun förbinder sig att verkställa friköp på de villkor som Stockholm stad har för de tomträttshavare som från och med nu och fram till tillträdesdagen anmäler intresse för friköp. Detta under förutsättning att friköpen ska vara slutförda , därefter lyder de under Botkyrka kommuns principer för friköp. Reservationer Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Samtliga ledamöter för (KD), (L), (C) och (TUP) reserverar sig mot avslagsbeslutet på tilläggsyrkandet till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Stockholm stad köpte mark i Botkyrka kommun 1899 för att bland annat trygga sin försörjning av mark till bostadsbebyggelse. Stockholm stad äger därför en stor del av den tomtmark i Fittja, Hallunda och Norsborg som är upplåten med tomträtt till AB Botkyrkabyggen, kommersiella fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och ett stort antal småhusägare. Stadens markägande utgör normalt sett inte något problem, men när det blir aktuellt med nybyggande och fastighetsutveckling uppstår komplikationer som i praktiken kan hindra en ändamålsenlig stadsutveckling. Det är en fördel om Botkyrka kommun genom ett stort, strukturellt markköp kan överta Stockholm stads roll som markägare och tomträttsupplåtare. Köpet är uppdelat på tre olika kontrakt. Det första omfattar alla småhusfastigheter och flerbostadshusen med annan tomträttshavare än AB Botkyrkabyggen samt arrendelotterna med tillträde den 1 juli Det andra omfattar AB Botkyrkabyggens tomträtter, med tillträde den 1 januari Till sist har vi Brunna Äng 1 där Stockholm stad och tomträttshavaren har ett ärende i mark- och miljödomstolen om vilken avgäld som ska gälla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under diskussionerna med Stockholm stad haft en nära samverkan med kommunledningsförvaltningen, som bland annat gått igenom de ekonomiska konsekvenserna för kommunen. För att vara intressant behöver en markaffär vara i stort sett kostnadsneutral - och det är möjligt nu.

405 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:844 Ekonomiska konsekvenser Som framgår av samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse är ett markköp i princip kostnadsneutral på kort sikt. Tomträttsavgälderna uppgår sammantaget till 26,6 miljoner kronor, motsvarande 1,7 procent av köpesumman. Det är för närvarande marginellt lägre än räntan på ett tioårigt lån med fast ränta. Med en mer normal blandning av lån med fast och rörlig ränta och lån med kort respektive lång löptid är den förväntade genomsnittliga räntan lägre än 1,7 procent. Det gäller särskilt på kort sikt med nuvarande räntenivåer. Den förväntade initiala effekten är därför positiv för kommunens ekonomi, det vill säga avgäldsintäkterna förväntas de första åren överstiga de tillkommande räntekostnader som uppstår i samband med markförvärvet. På längre sikt är de ekonomiska konsekvenserna mer svårbedömda. Nuvarande avkastning på 1,7 procent av köpesumman är låg i ett längre perspektiv. Det är högst sannolikt att räntenivåerna kommer att vara väsentligt högre om 5, 10 eller 20 år. Grunden för avgäldernas storlek är markvärdet. Köpesumman utgår från nuvarande taxeringsvärden. Avgäldernas storlek och därmed kommunens intäkter bygger dock på taxeringsvärdena när nuvarande avgäld fastställdes. Det är i många fall relativt långt tillbaka i tiden. Det innebär att även vid en relativt försiktig beräkning av framtida avgälder, utifrån nuvarande taxeringsvärden och kommunens principer vid omreglering av tomträttsavgälder, kommer dessa att öka väsentligt och ge intäkter som ungefär motsvarar 3 procent av köpesumman om 10 år. Det överensstämmer relativt väl med marknadsbedömningar av räntenivåer om cirka 10 år. Eftersom markpriserna fortsatt kommit att öka sedan senaste taxeringar innehåller beräkningen dessutom en viss marginal för sjunkande markpriser. Ett markköp av denna storleksordning innebär ett kommunalt risktagande. Hur räntor och markvärden utvecklas på lång sikt går helt enkelt inte att förutse. Slutsatsen är ändå att villkoren och de ekonomiska förutsättningarna för markköpet är goda. Även om det är svårt att uppskatta storleksordningen är det också rimligt att förvänta sig att markinnehavet ger upphov till framtida exploateringsvinster. Avgäldsintäkterna bör tillföras kommunstyrelsen Avgäldsintäkterna från nuvarande tomträtter tillfaller samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden debiteras en räntekostnad utifrån markvärdet och administrerar och debiterar tomträttsavgälden.

406 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[4] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:844 För ett markköp av denna storleksordning är det rimligt med en annan ordning. För kommunen innebär markköpet ökade räntekostnader och ökade intäkter i form av tomträttsavgälder. Dessa matchas enklast mot varandra om även avgäldsintäkterna tillförs kommunstyrelsen och därmed budgeteras och redovisas tillsammans med finansiella kostnader och intäkter. Administrationen av tomträttsavgälderna bör dock hanteras av samhällsbyggnadsnämnden. Det är rimligt att kompensera nämnden för eventuella merkostnader som detta innebär. För år 2017 får det hanteras genom att nämnden söker ersättning från kommunstyrelsens medel till förfogande och för kommande år hanteras det i samband med Mål och budget för år Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig i ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet Yrkanden Ebba Östlin (S), Bo Johansson (S), Robert Steffens (C), Anders Thorén (TUP) och Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Yngve RK Jönsson (M) och Jimmy Baker (M) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag. Lars Johansson (L), Robert Steffens (C), Anders Thorén (TUP) och Stefan Dayne (KD) lämnar ett tilläggsyrkande, bilaga. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer först kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges ordförande ställer sedan tilläggsyrkandet under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår tilläggsyrkandet. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Tf ekonomichef Krister Stralström, kommunledningsförvaltningen Controller Monica Blommark, kommunledningsförvaltningen Controller Frida Enocksson Wikström, kommunledningsförvaltningen Projektekonom Inger Larsson, tekniska förvaltningen Markchef Agneta Engver Lindquist, samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

407 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Förvärv av Stockholm stads tomträttsmark (sbf/2016:410) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner köpeavtal med Stockholm stad där Botkyrka kommun köper 884 fastigheter upplåtna med tomträtt, 41 fastigeter upplåtna med gemensamhetsanläggningar och 7 fastigheter upplåtna med arrende enligt bilaga A för enköpeskilling om kronor med tillträde den 1 juli Kommunfullmäktige godkänner köpeavtal med Stockholm stad där Botkyrka kommun köper 29 fastigheter upplåtna med tomträtt enligt bilaga B för en köpeskilling om kronor med tillträde den 1 januari 2018 Kommunfullmäktige ger Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att genomföra förvärv av Brunna Äng 1 när lagakraftvunnet beslut finns om vilken tomträttsavgäld som ska gälla för den avgäldperiod som började Köpeskillingen inklusive lagfartskostnaden (1,5 % av köpeskillingen) finansieras genom nya lån Samhällsbyggnadsnämnden beslutar för egen del att delegera genomförandet av förvärvet av Brunna Äng 1 till markchefen. Moderaterna, Tullingepartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna anmäler att de inte deltager i beslutet. Sammanfattning Stockholm stad köpte mark i Botkyrka kommun 1899 för att bland annat trygga sin försörjning av mark till bostadsbebyggelse. Stockholms stad äger därför en stor del av den tomtmark i Fittja, Hallunda och Norsborg som är upplåten med tomträtt till Botkyrkabyggen, kommersiella fastighetsbolag,

408 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:410 bostadsrättsföreningar och ett stort antal småhusägare. Stadens markägande utgör normalt sett inte något problem, men när det blir aktuellt med nybyggande och fastighetsutveckling uppstår komplikationer som i praktiken kan hindra en ändamålsenlig stadsutveckling. Det är en fördel om Botkyrka kommun genom ett stort, strukturellt markköp kan överta Stockholms stads roll som markägare och tomträttsupplåtare. Köpet är uppdelat på tre olika kontrakt. Det första omfattar alla småhusfastigheter och flerbostadshusen med annan tomträttshavare än Botkyrkabyggen samt arrendelotterna med tillträde den 1juli Det andra omfattar Botkyrkabyggens tomträtter, med tillträde den 1 januari Till sist har vi Brunna äng 1 där Stockholm stad och tomträttshavaren har ett ärende i mark- och miljödomstolen om vilken avgäld som ska gälla. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under diskussionerna med Stockholms stad haft en nära samverkan med kommunledningsförvaltningen, som bland annat gått igenom de ekonomiska konsekvenserna för kommunen. För att vara intressant behöver en markaffär vara i stort sett kostnadsneutral - och det är möjligt nu. Expedieras till Kommunfullmäktige Monica Blommark Inger Larsson Agneta Engver Lindquist

409 Yrkande Ärende 3: Förvärv av Stockholms stads tomträttsmark Förslag till beslut Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Tullingepartiet yrkar: 1. Bifall till ordförandeförslaget 2. Regelverk och avgifter för småhus med tomträtter som ingår i markförvärvet ska vara oförändrade i tio år. Därmed ska samma villkor som gällde före köpet från Stockholms stad fortsätta att gälla. 3. Under denna tioårsperiod ska kommunen successivt avveckla sina tomträtter för småhus genom att småhusägarna erbjuds att friköpa sin tomt. Motivering Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Tullingepartiet anser att grundtanken bakom markförvärvet är riktig. Grundprincipen är att en kommun inte ska äga mark i en annan kommun. Därför är det bra att Botkyrka kommun nu köper mark av Stockholms stad så att kommunen får rådighet över den. Vi ställer oss därmed bakom markförvärvet. Men vi har också invändningar i ärendet. Det gäller den delen som avser mark som idag är upplåten med tomträtt med småhusbebyggelse. Det finns en fara att småhusägarna i Norra Botkyrka kan drabbas av kostnadsökningar i samband med att Botkyrka kommun tar över ägandet av marken från Stockholms stad. Därför förslår vi att ärendet kompletteras med åtgärder så att den enskilde husägaren skyddas. Vi menar att det regelverk och avgifter som gäller för tomträtterna för småhus idag ska vara oförändrade under tio år framåt. Under denna tioårsperiod ska kommunen successivt avveckla sina tomträtter för småhus genom att småhusägarna erbjuds att friköpa sin tomt. Tomrätter för småhus förekommer idag till största del enbart i de norra kommundelarna och därför är det också en rättvisefråga att tomträtterna blir färre och eget ägda tomter fler. Därför ska tomträtterna på sikt försvinna enligt vår uppfattning. Lars Johansson (L) Stefan Dayne (KD) Robert Steffens (C) Anders Thorén (TuP)

410

411

412

413

414

415

416