6 Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen 2 Medborgarförslag - Utsiktsplats vid Tullingesjön 3 Medborgarförslag - Spärra av eller ta bort rondellen i änden av Tegelängsvägen senare utskick 4 Medborgarförslag - Förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan 5 Medborgarförslag - Övergångsställe vid korsningen Flädervägen - Södra Parkhemsvägen 6 Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen 7 Utgår 8 Medborgarförslag - Upphör med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Anlägg isbana utomhus i Brunna 10 Medborgarförslag - Kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningar 11 Medborgarförslag - Parkering längs med Stendalsvägen 12 Medborgarförslag - Gör allmänning till hundrastplats 13 Medborgarförslag - Rastgårdar för hundar i Tullinge 14 Yttrande över motion om bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge 15 Yttrande över motion om Brantbrinks idrottsplats parkering senare utskick 16 Yttrande över motion om att rusta upp badplatser i Uttran 17 Yttrande över motion om förutsättningar för tennis i Botkyrka 18 Yttrande över motion - Bostadsbyggnation för tillväxt senare utskick 19 Yttrande över motion - Bygg attraktiva seniorboenden efter Boveriankonceptet senare utskick 20 Utgår 21 Förslag till detaljplan för Riksten friluftstad del 4 22 Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 senare utskick 23 Förslag till detaljplan för Skårdal 24 Ekonomisk uppföljning juli 2012 senare utskick

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesordning 2013 senare utskick 26 Förvaltningschefen informerar 27 Delegationsbeslut 28 Anmälningsärenden Bygglov Peter Nyberg Ordförande Ann-Britt Karlsson Sekreterare Gruppsammanträden S, V och MP kl. 17:30, konferensrum Stange, plan 2, kommunalhuset i Tumba M, TUP, KD och FP, kl. 17:30, Mellanrummet, plan 7, kommunalhuset i Tumba Vi bjuder på kaffe och smörgås från kl. 16:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Ann-Britt Karlsson, tel , e-post ann-britt.karlsson@botkyrka.se

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:635 1 Medborgarförslag - Farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen (sbf/2011:635) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samtliga de vägar som nämns i medborgarförslaget är huvudgator och Tomtbergavägens koppling i sina båda ändar till Hallundavägen är också primär utryckningsväg. Detta innebär att stor hänsyn måste tas vid diskussioner om farthinder och andra liknande åtgärder. När det gäller fartkameror så sätts sådana normalt sett endast upp på de statligt ägda vägarna. Detta i enlighet med nu gällande regler om kameratillstånd. Det innebär att fartkameror inte är aktuella på någon av de vägar som nämns i medborgarförslaget. Idag finns åtta stycken upphöjda övergångsställen på Hundhamravägen. När det gäller Borgvägen är stora delar av vägen idag begränsad till 30 km/h (under skoltid). Problem finns med höga hastigheter när det gäller Tomtbergavägens nordvästra del. Eftersom vägen även trafikeras med SL-bussar kommer kommunen ta initiativ till en diskussion med SL om frågan. För övrigt ska en ny hastighetsplan snart antas av kommunfullmäktige. I den föreslås justeringar av hastigheten, från 50 km/h till 40 km/h. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående anläggande av farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen samt Borgvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

5 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:635 redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Dnr sbf/2011:635 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen och Borgvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag angående anläggande av farthinder och/eller fartkameror på Tomtbergavägen, Hundhamravägen samt Borgvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samtliga de vägar som nämns i medborgarförslaget är huvudgator och Tomtbergavägens koppling i sina båda ändar till Hallundavägen är också primär utryckningsväg. Detta innebär att stor hänsyn måste tas vid diskussioner om farthinder och andra liknande åtgärder. När det gäller fartkameror så sätts sådana normalt sett endast upp på de statligt ägda vägarna. Detta i enlighet med nu gällande regler om kameratillstånd. Det innebär att fartkameror inte är aktuella på någon av de vägar som nämns i medborgarförslaget. Idag finns åtta stycken upphöjda övergångsställen på Hundhamravägen. anser inte att några fler åtgärder behövs på den vägen. När det gäller Borgvägen är stora delar av vägen idag begränsad till 30 km/h (under skoltid) och förvaltningen ser i nuläget inte att några ytterligare åtgärder behövs för denna väg. Däremot finns problem med höga hastigheter när det gäller Tomtbergavägens nordvästra del. Men eftersom vägen även trafikeras med SL-bussar, så kommer kommunen ta initiativ till att noggranna utredningar genomförs tillsammans med SL, innan några åtgärder vidtas. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Dnr sbf/2011:635 För övrigt ska en ny hastighetsplan snart antas av kommunfullmäktige. Denna innebär att justeringar av hastigheter kommer att göras, från 50 km/h till 40 km/h. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

8 Tomtbergav/Hundhamrav/Borgv Skala 1:12800 Botkyrka kommun m

9

10

11

12

13 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:697 2 Medborgarförslag - Utsiktsplats vid Tullingesjön (sbf/2011:697) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att en utsiktsplats vore ett fint sätt att få njuta av den vackra utsikten över Tullingesjön. Det finns idag en yta på höger sida om Hamringevägen vid korsningen med väg 226 som är en tänkbar plats för en utsiktsplats. föreslår i sin tjänsteskrivelse daterad att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda ärendet vidare med tanke på buller, markförhållanden, trafiksäkerhet och annat som kan påverka möjlighet till genomförande. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Holm om anläggande av en utsiktsplats vid Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Huddingevägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2011:697 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Utsiktsplats vid Tullingesjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Daniel Holm om anläggande av en utsiktsplats vid Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Huddingevägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande anser att en utsiktsplats vore ett fint sätt att få njuta av den vackra utsikten över Tullingesjön. Det finns idag en yta på höger sida om Hamringevägen vid korsningen med väg 226 som är en tänkbar plats för en utsiktsplats. Förvaltningen kan dock inte utan vidare utredning säga om detta är genomförbart på den plats förslagsställaren föreslår, med tanke på buller från väg 226, eventuella lösa markförhållanden, trafiksäkerhet och annat som kan påverka förslagets möjlighet till genomförande. föreslår därför att samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda ärendet vidare. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

15

16 Tullingesjön med sina omgivningar är väldigt vacker vid många olika tidpunkter och väder. Bortsett från uppe på bergen på östra sidan finns dock inte något riktigt bra ställe att betrakta hela härligheten. Då man färdas utmed Väg 226 kan man se en och annan glimt mellan träden, men mer än så blir det inte. Mitt förslag är att man bygger en utsiktsplats söder om Tullingesjön, nära korsningen Hamringevägen/Väg 226. Några träd får offras för att utsikten ska bli en utsikt. Komplettera med några parkeringar och cykelställ för att underlätta för besökarna och sätt dit några parkbänkar och effektbelysning. Och någon papperskorg... / Daniel file:///g /...012/02%20MB%20-%20Utsiktsplats/02%20Medborgarförslag%20-%20Utsiktsplats%20vid%20Tullingesjön%20-%20publ.txt[ :22:15]

17 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:8 4 Medborgarförslag - Förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan (sbf/2012:8) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden välkomnar alla förslag som handlar om att utveckla kommunens felanmälan och därmed bidra till tryggare och mer trivsamma utemiljöer i kommunen. Botkyrka kommun har tidigare haft ett system som är exakt det som nu föreslås av förslagsställaren. Erfarenheterna från det systemet var att numret nöts bort eller förstörs. Det skulle också vara både kostsamt och tidskrävande att återinföra systemet på alla kommunens belysningsstolpar. Det kommer dock bli möjligt i framtiden att ta hjälp av mer tekniska lösningar, te ex med hjälp av Smartphone och appar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Johnni angående att förse alla belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

18 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:8 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Förse belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Pernilla Johnni angående att förse alla belysningsstolpar med ett unikt nummer för att underlätta felanmälan. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Botkyrka kommun har tidigare haft ett system som är exakt det som nu föreslås av förslagsställaren. Erfarenheterna från det systemet var att numret nöts bort eller förstörs. Det skulle också vara både kostsamt och tidskrävande att återinföra systemet på alla kommunens belysningsstolpar. upplever inte heller att det är något stort problem att hitta den stolpe som felanmälts. Det kommer dock bli möjligt i framtiden att ta hjälp av mer tekniska lösningar, t ex med hjälp av Smartphone och appar. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

19

20 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:75 5 Medborgarförslag - Övergångsställe vid korsningen Flädervägen - Södra Parkhemsvägen (sbf/2012:75) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att förslaget är bra och att ett övergångsställe bör anläggas på den plats där förslagsställaren föreslår. Förvaltningen har för avsikt att genomföra detta under nästa år. Kostnaden beräknas till ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Sofia Sandberg om anläggande av ett övergångsställe vid korsningen Flädervägen/Södra Parkhemsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

21 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:75 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Övergångsställe vid korsningen Flädervägen - Södra Parkhemsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Sofia Sandberg om anläggande av ett övergångsställe vid korsningen Flädervägen/Södra Parkhemsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande anser att förslaget är bra och att ett övergångsställe bör anläggas på den plats där förslagsställaren föreslår. Förvaltningen har för avsikt att genomföra detta under nästa år. Kostnaden beräknas till ca kr. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

22

23 Förnamn: Efternamn: Namn: Sofia Sandberg Sofia Sandberg Gatuadress: Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Hej! Jag onskar ett övergångställe vid korsningen Flädervägen Södra parkhemsvägen. Flädervägen där jag bor är en väl använd passage för många fotgängare och cyklister som kommer från flera olika delar av Tullinge. I närheten ligger även Tulinge Gymnasium och andra skolor som kan vara anledningen till detta. Då man ska korsa Södra Parkhemsvägen för att komma över på andra sidans gångbana kan det ibland vara svårt pga av en del biltrafik. Går själv där med barnvagn ganska ofta. Än värre är det vintertid om det är snö. Då plogas inte den vägsnutt som leder till gångbanan och en stor snövall gör att man måste gå längs med vägen en bit för att komma över på gångbanan.

24 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:76 6 Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen (sbf/2012:76) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Medborgarförslaget handlar om förbättringar av en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen och Flädervägen. Marken ägs av Botkyrka kommun, men eftersom stigen inte är någon iordningsställd gångväg har kommunen i nuläget inte för avsikt att göra de åtgärder som påtalas i medborgarförslaget. I ett senare skede kan viss röjning göras i området, i samband med övriga skogsåtgärder i Tullingeberg, vilka planeras att starta under Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Savås om att rensa i den skräpiga naturen. Mer konkret innebär förslaget ett önskemål om att kommunen bl a ska röja träd och göra ett bättre markunderlag på en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 fram till Flädervägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

25 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:76 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rensa den skräpiga Tullingenaturen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Inger Savås om att rensa i den skräpiga naturen. Mer konkret innebär förslaget ett önskemål om att kommunen bl a ska röja träd och göra ett bättre markunderlag på en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 fram till Flädervägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Medborgarförslaget handlar om förbättringar av en stig som går mellan Södra Parkhemsvägen och Flädervägen. Marken ägs av Botkyrka kommun, men eftersom stigen inte är någon iordningsställd gångväg har kommunen i nuläget inte för avsikt att göra de åtgärder som påtalas i medborgarförslaget. I ett senare skede kan viss röjning göras i området, i samband med övriga skogsåtgärder i Tullingeberg, vilka planeras att starta under Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

26

27 Förnamn: Efternamn: Namn: Inger Savås Inger Savås Gatuadress: Postadress: E- postadress: Förslag: Motivering: Föreslår en förbättring av den skräpiga Tullingenaturen, som nu blivit så förstörd att man inte alls kan gå där längre. Vi är många som nyttjar den stig som går i skogspartiet mellan Södra Parkhemsvägen 33 och 35 upp till Flädervägen för att kunna ta oss till Tullinge Centrum och stationen. Med lite trädröjning, bättre dikning och ett bra markunderlag skulle den bli användbar som utmärkt genväg till Tullinges centrala delar för oss som bor här. Det mest önskvärda skulle vara att den blir en riktig gång och cykelväg. Tillgängligheten behöver förbättras mellan Tullinge Villastad och Tullinges centrala delar. Valfriheten förbättras när det gäller bussar, närmare till butiker och pendeltågsstation, trivseln förbättras, naturen vinner på att bli rensad.

28 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:143 8 Medborgarförslag - Upphör med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten (sbf/2012:143) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att ge samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet tillstånd för spridning av vägsalt i halkbekämpningssyfte inom ett begränsat område som bl a innefattar de vägar som anges i medborgarförslaget. Tillståndet gäller till I tillståndet står också att det är viktigt att hålla nere saltgivorna inom vattenskyddsområdet och att väghållaren måste arbeta aktivt för att följa forskning och prövning av alternativa bekämpningsmedel. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Löfström om att upphöra med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

29 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:143 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Upphör med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Malin Löfström om att upphöra med saltningen på Kanslivägen och Flottiljvägen i Riksten. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att ge s gata/parkenhet tillstånd för spridning av vägsalt i halkbekämpningssyfte inom ett begränsat område som bl a innefattar de vägar som anges i medborgarförslaget. Tillståndet gäller till I sin motivering till beslutet skriver Miljö- och hälsoskyddsnämnden bl a att det i dagsläget saknas beprövade alternativ till vägsalt och att det därför måste göras en avvägning mellan de allmänna intressena att halkbekämpa de vägar som trafikeras av tung trafik och att skydda råvattnet i vattentäkten. I tillståndet står också att det är viktigt att hålla nere saltgivorna inom vattenskyddsområdet och att väghållaren måste arbeta aktivt för att följa forskning och prövning av alternativa bekämpningsmedel. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

30

31 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:144 9 Medborgarförslag - Anlägg isbana utomhus i Brunna (sbf/2012:144) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har inget att erinra mot ett anläggande av en isbana på Brunna IP, eller på annan plats i någon av stadsdelarna i norra Botkyrka, men konstaterar att det i första hand är kultur- och fritidsnämnden som får ta ställning till detta. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Päivi Järvinen angående att anlägga en isbana utomhus i Brunna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:144 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Anlägg isbana utomhus i Brunna Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Päivi Järvinen angående att anlägga en isbana utomhus i Brunna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande har inget att erinra mot ett anläggande av en isbana på Brunna IP, eller på annan plats i Norra Botkyrka, men konstaterar att det i första hand är kultur- och fritidsnämnden som får ta ställning till detta. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist t f Stadsbyggnadschef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

33

34

35 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Medborgarförslag - Kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningar (sbf/2012:232) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Divisionens samfällighetsförening ansvarar bl a för två gator och en parkeringsplats i Riksten. Detta reglerades i samband med detaljplaneläggningen av området. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till. Att ändra i en detaljplan är en relativt omfattande process som kräver noggranna utredningar om konsekvenser. I Riksten bestämdes tidigt en princip om att genomgående gator skulle vara kommunala medan förbindelsegator skulle läggas som kvartersmark, d v s förvaltas av de boende. Det hela är styrt via Lantmäteriets förrättning av området. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

36 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:232 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag om att kommunalisera Divisionens samfällighetsförening samt överta ansvaret för gemensamhetsanläggningarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till Yttrande Divisionens samfällighetsförening ansvarar bl a för två gator och en parkeringsplats i Riksten. Detta reglerades i samband med detaljplaneläggningen av området. En detaljplan är en plan för hur bebyggelse med mera inom ett område ska utformas. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till. Att ändra i en detaljplan är en relativt omfattande process som kräver noggranna utredningar om konsekvenser. I Riksten bestämdes tidigt en princip om att genomgående gator skulle vara kommunala medan förbindelsegator skulle läggas som kvartersmark, d v s förvaltas av de boende. Det hela är styrt via Lantmäteriets förrättning av området. Sammanfattningsvis anser samhällsbyggnadsförvaltningen att Divisionens samfällighetsförening inte bör kommunaliseras, eftersom ett sådant förfarande skulle kunna öppna upp för en princip och få konsekvenser som är svåra att överblicka. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Christina Lood t f stadsbyggnadschef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

37

38

39

40 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Medborgarförslag - Parkering längs med Stendalsvägen (sbf/2012:234) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlade nämnden två liknande medborgarförslag. Båda avslogs av nämnden. Den sträcka som de och det här medborgarförslaget handlar om har varit tilllåten för parkering, men vägen är smal och inte lämplig för parkering av bilar. Därför infördes ett parkeringsförbud på vägsträckan. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Jigell om att tillåta fordonsparkering längs med Stendalsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen

41 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:234 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Parkering längs med Stendalsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Leif Jigell om att tillåta fordonsparkering längs med Stendalsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Vid Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlade nämnden två liknande medborgarförslag. Båda avslogs av nämnden. Den sträcka som de och det här medborgarförslaget handlar om har varit tilllåten för parkering, men vägen är smal och inte lämplig för parkering av bilar. Därför infördes ett parkeringsförbud på vägsträckan. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

42

43

44 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Medborgarförslag - Gör allmänning till hundrastplats (sbf/2012:298) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. En hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och ytterligare en hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats denna ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Joachim Petersen om att göra en allmänning till en hundrastplats. Platsen ifråga finns vid Anna Maria Roos väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

45 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:298 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Gör allmänning till hundrastplats Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Joachim Petersen om att göra en allmänning till en hundrastplats. Platsen ifråga finns vid Anna Maria Roos väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. Förvaltningen anser att det är angeläget att en hundrastgård anläggs i Tullinge, eftersom kommundelen i dagsläget inte har någon sådan. I tjänsteskrivelsen från anges att en hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och denna beräknas också vara klar till september. En ytterligare hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats denna ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

46

47

48 Namn: Joachim Petersen Gatuadress: Anna Maria Roos väg 82 Postadress: Telefonnummer: E-postadress: Förslag: Motivering: Mittemot vår gata på anna MAria Roos Väg finns en allmäning. En stor äng, eller mindre åker. Här har det alltid varit en äng. Den ligger bakom Busshållsplats "Källvägen". Jag vill ge ett förslag om att göra om denna allmäning till en hundrastplats som är inhängnad. Där kan människor träffas med sina hundar och låta dom springa lösa och leka. man kan även sätta upp enklare agility leksaker där. Allmäningen är stor och mycket rymmlig. Flera eller väldigt många som bor i vårat område och i angränsande områden i Tullinge gård använder denna äng för att ströva över med sina hundar. Vi brukar släppa dom här för att få springa av sig. Det finns ingen hundrastgård i närheten. Det skulle vara ett väldigt bra sätt för alla som har hund att träffas och låta hundarna vara hundar tillsammans i en inhängnad. Platsen används endast vid ett tillfälle varje år. Som en extraparkering vid midsommarafton tikll långväga gäster till Trädgårdstorp. Annars är det bara...en äng... Jag är övertygad om att detta skulle bli ett lyft.

49 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Medborgarförslag - Rastgårdar för hundar i Tullinge (sbf/2012:407) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Yttrande Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. En hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och ytterligare en hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats den ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ingrid Lundgren om anläggande av rastgårdar för hundar i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

50 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:407 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rastgårdar för hundar i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Ingrid Lundgren om anläggande av rastgårdar för hundar i Tullinge. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Under framförallt 2010 och 2011 inkom flera medborgarförslag med önskemål om förbättrade och nya hundrastgårdar. Med anledning av detta beslutade samhällsbyggnadsnämnden att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram en nulägesbeskrivning och en åtgärdsplan för kommunens hundrastgårdar. Nulägesbeskrivningen redovisades vid nämndens sammanträde Vid sammanträdet beslutade nämnden att godkänna innehållet i förvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , och ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med förnyelsen av kommunens hundrastgårdar. Förvaltningen anser att det är angeläget att en hundrastgård anläggs i Tullinge, eftersom kommundelen i dagsläget inte har någon sådan. I tjänsteskrivelsen från anges att en hundrastgård ska anläggas under 2012 i Tullingeberg och denna beräknas också vara klar till september. En ytterligare hundrastgård ska anläggas i Tullinge under På vilken plats denna ska anläggas är i nuläget inte beslutat. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

51

52 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Ingrid Lundgren Ingrid Lundgren Hej, jag tycker att det saknas rastgårdar för hundar i Tullinge. Bra vore det om det fanns på fler ställen, dels för att Tullinge är stort, dels för att det finns en hel del hundar här. Kanske en belägen upp mot Brantbrink/Riksten, en vid Solskensvägen (en väldigt oanvänd grusplan med ett nästan helt staket finnes redan) och en i Parkhem/Trädgårdsstad skulle räcka. Hej, jag tycker att det saknas rastgårdar för hundägare i Tullinge. Det är inte tillåtet med lösspringande hundar, men hundar behöver chans att "rasa av sig" ofta för att må bra. Vi hundägare mår också bra av att kunna släppa våra hundar på ett "tillåtet" ställe, där ingen behöver titta snett på oss.

53 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010:94 14 Yttrande över motion om bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge (sbf/2010:94) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Huddingevägen (väg 226) är en statlig väg som förvaltas av Trafikverket. Vägen sträcker sig genom Tullinge och delar kommundelen i norra och södra Tullinge. Genom Tullinge har vägen sex korsningar. Fyra av dessa är signalreglerade, två trafiksignalanläggningar vid Flaggplan och vid Tullinge centrum, två gångsignalanläggningar vid korsningen med Hamringevägen och korsningen med Flottiljvägen. De kvarstående icke signalreglerade korsningarna är med Nyängsvägen och Tullige strand. För närvarande genomför Trafikverket i samarbete med kommunen ett projekt som syftar till att höja trafiksäkerheten på Huddingevägen mellan Tumba och Tullinge. I samband med det projektet kommer korsningarna som ansluter till Huddingevägen att ses över. Samtidigt pågår en förstudie tillsammans med Trafikverket för att koppla ihop de gång- och cykelvägar som finns mellan Tullinge och Tumba. Samhällsbyggnadsnämnden har i sin budget avsatt investeringsmedel som en medfinansiering till denna gång- och cykelväg. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra framkomligheten vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

54 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [3] Gata/Park enheten Dnr: Referens Ebrahim Khajeh Zadeh Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att förbättra framkomligheten vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge. Yttrande Huddingevägen (väg 226) är en statlig väg som förvaltas av Trafikverket. Vägen sträcker sig genom Tullinge och delar kommundelen i norra och södra Tullinge. Genom Tullinge har vägen sex korsningar. Fyra av dessa är signalreglerade, två Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post ebrahim.k.zadeh@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

55 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [3] Gata/Park enheten Dnr: trafiksignalanläggningar vid Flaggplan och vid Tullinge centrum, två gångsignalanläggningar vid korsningen med Hamringevägen och korsningen med Flottiljvägen. De kvarstående icke signalreglerade korsningarna är med Nyängsvägen och Tulligestrand. Korsningen Huddingevägen -Nyängsvägen En ombyggnation av korsningen är under projektering i samband med genomförandet av detaljplan för Östliden. Det finns förslag till en signalanläggning och separat vänsterersvängande körfält från väg 226 till Nyängsvägen och till bensinstationen. Korsningen Nyängsv- Huddingev Korsningen Huddingevägen- Tullingestrand Korsningen har dålig anslutning. Största problemet är vänstersvängande fordon från Tumba in på Tullingestrand. Högersvängande fordon mot Tumba har ganska bred yta att stå och vänta på tidsluckor, (se bilden nedan). Korsningen Tullinge Strand- Huddingev

56 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [3] Gata/Park enheten Dnr: Korsningen Huddingevägen- Hamringevägen- Bernströmvägen För att bygga ett separat högersvängskörfält från Bernströmvägen under viadukten krävs stora ingrepp i järnvägen. Idag är framkomligheten för högersvängande bilar från Bernströmsvägen mot Tullinge inte tillfredställande. Korsningen byggdes om Kommunen finansierade en gångsignalanläggning för att höja säkerheten för oskyddade trafikanter, (se bilderna nedan). Korsningen Hamringev- Huddingev Att öka vägbredden vid korsningar kräver mark och utrymme för infart till den naturliga bredden. Detta kräver en större utredning som Trafikverket måste göra. Idag genomför Trafikverket i samarbete med kommunen ett projekt som syftar till att höja trafiksäkerheten på Huddingevägen mellan Tumba och Tullinge. I samband med det projektet kommer korsningarna som ansluter till Huddingevägen att ses över. Samtidigt pågår en förstudie för gång- och cykelförbindelse mellan Tumba och Tullinge hos Trafikverket. Förvaltningen för diskussioner med Trafikverket angående en ihopkoppling av de gång- och cykel förbindelser som idag finns mellan Tullinge och Tumba. Detta är oförenligt med en ytterligare breddning av körbanan på väg 226. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef

57 MOTION Bättre framkomlighet vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 i Tullinge Förslag till beslut: att Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att vidta åtgärder vid icke signalreglerade korsningar på väg 226 genom Tullinge i enlighet med vad i motionen anförs. Motivering Trafikintensiteten på väg 226 genom Tullinge ökar dagligen och det kommer att dröja många år till innan Förbifart Tullinge är färdigställd. Lyckligtvis har vägverket nu utfärdat en avsiktsförklaring om att man avser att bygga en första etapp (1a) av förbifarten till en uppskattad kostnad av 490 miljoner kronor. Detta betyder samtidigt att de pengar som var reserverade för att förbättra den nuvarande vägen försvinner. Men även om nu byggnationen av Förbifart Tullinge skulle kunna påbörjas 2012/2013 (enligt förslaget) så kommer det dröja mycket länge tills både etapp 2 och etapp 3 är färdigställd. Varken denna etapp 1a eller etapp 2 kommer att minska trafiken på den nuvarande vägen, först den sista etappen (3) mot Tumba flyttar slutligen en stor del av trafikflödet till den nya vägen Förbifart Tullinge. När det var så svårt att hitta dessa 460 miljoner kronor Botkyrka antas bidra med 30 miljoner så är det idag ingen som vet när de resterande kanske 1 miljard kronor som kommer fram. Hur ska den nuvarande vägen och framförallt Tullingeborna klara den ökande trafiken genom Tullinge under alla dessa år som kommer? En sak som borde göras är att förbättra möjligheten att komma in på väg 226 från de anslutande vägarna i Tullinge som inte är signalreglerade. Ett enkelt sätt att öka möjligheten att svänga ut på väg 226 är att högra vägfältet i den anslutande vägen delas i två filer så att två fordon kan vänta bredvid varandra för att samtidigt avvakta en lucka i trafiken. För vänstersvängande fordon vore det också mycket bra om vägbredden på väg 226 kunde ökas något vid korsningarna, för att lämna ett utrymme för fordonen att vänta på för en lucka i trafiken åt vänster (detta när man väl har lyckats passera det första vägfältet för trafiken åt höger). Peter Siebert (FP)

58 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2010: Yttrande över motion om Brantbrinks idrottsplats - parkering (sbf/2010:447) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Sammanfattning Brantbrinks idrottsplats är en viktig och växande mötesplats. När Tullinge växer, inte minst med många nya invånare i Friluftsstaden Riksten, är det viktigt att också kapaciteten på Brantbrinks idrottsplats är tillräcklig. Det kan gälla parkeringsplatser för bilar, men även antalet cykelparkeringar behöver ses över. Som nämns i motionen har ett antal nya parkeringsplatser tillkommit under senare år. Samhällsbyggnadsnämnden utreder gärna tillsammans med kultur- och fritidsnämnden behovet av ännu fler parkeringsplatser. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara en motion om att utreda och planera för att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP.

59 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2010:447 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om Brantbrinks idrottsplats - parkering Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen bifalles. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara en motion om att utreda och planera för att utöka antalet parkeringsplatser vid Brantbrinks IP. Yttrande Ett antal nya parkeringsplatser har redan tillförts vid Brantbrinks idrottsplats, men samhällsbyggnadsförvaltningen har inget att erinra mot att samhällsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utreda och eventuellt planera för ännu fler parkeringsplatser. I sammanhanget vill dock förvaltningen påpeka att det inom området finns ett friluftsområde och ett vattenskyddsområde som kan komma att påverka var de presumtiva parkeringsplatserna kan anläggas. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

60 Kommunfullmäktige MOTION Brantbrinks idrottsplats Parkering Det har kommit påpekanden från utövare, besökare och boende i anslutning till Brantbrinks IP att det fortfarande är problem att få parkeringsplatser, speciellt när det är träning och fotbollsmatcher. Efter de investeringar och den utbyggnad som har skett av anläggningen, har intresset ökat för att utöva sina fritidsintressen på Brantbrink. Efter vår motion ( ) har det skett förbättringar och ett antal nya parkeringar har tillkommit men tyvärr är dessa inte tillräckligt många. Vi föreslog bl.a. att utnyttja en del av fastigheten 23:315 som yta för parkeringar. Det är viktigt att förvaltningen snarast tar tag i problemet och utreder området väster om fotbollsplanerna, när det gäller vidareutveckling av verksamheten och anläggningen av nya parkeringsplatser. När parkeringsplatserna inte räcker till sker parkering istället på kringliggande vägar i området, vilket leder till irriterade besökare och boende. Vi föreslår att kommunfullmäktige besluta: att Gata/Park får i uppdrag att snarast utreda och planera för att utöka befintliga parkeringsplatser på Brantbrinks idrottsplats. Lennart Lundell (M) Sid 1

61 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011: Yttrande över motion om att rusta upp badplatser i Uttran (sbf/2011:519) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att kommunen äger den mark där båda dessa badplatser ligger. Nämnden tar gärna med sig de beskrivna önskemålen i arbetet med ett nytt parkprogram. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp badplatser i Uttran. Den ena badplatsen är belägen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen, den andra vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen.

62 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2011:519 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att rusta upp badplatser i Uttran Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslut till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att rusta upp badplatser i Uttran. Den ena badplatsen är belägen vid Uttran i korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen, den andra vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen. Yttrande konstaterar att kommunen äger den mark där båda dessa badplatser ligger. Trots detta anser förvaltningen inte att någon upprustning av badplatserna ska ske i enlighet med intentionerna i motionen. Detta skulle nämligen innebära en acceptans av badplatserna som officiella och vi skulle då även fortsättningsvis vara tvungna att ta på oss ett underhålls- och driftansvar för dessa badplatser. Det innebär bl a att kommunen måste ta ansvar för badvattenkvalitet, renhållning, tillgänglighet och andra säkerhetskrav. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

63 MOTION Rusta upp badplatser i Uttran Uttrans lilla badplats vid korsningen Lillgårdsvägen och Strandvägen är förtjänt av en mindre ansiktslyftning. I detta fall kan mycket åstadkommas med små medel. Stranden som är cirka 10 meter bred och 10 meter djup är för liten om man ser till antalet besökare varav kommunen bör se över möjligheten att bredda stranden. För många år sedan hade badplatsen vid Övrasjön, vid förlängningen av Övrasjövägen, en fin botten och badande hade tillgång till bänkar och brygga. Idag finns inget av detta kvar. Det som bör göras är att iordningsställa en bänk samt förbättra badbotten. Boende i områdena bör få möjlighet att yttra sig i anslutningen till att badplatserna rustas upp. Med hänvisning till det som anförs ovan yrkar Folkpartiet: att kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att förbättra badplatserna i Uttran i enlighet med vad som anförs i motionen. Stig Bjernerup (FP)

64 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Yttrande över motion om förutsättningar för tennis i Botkyrka (sbf/2012:160) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslut till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Motionen har även remitterats till kultur- och fritidsnämnden. När det gäller förutsättningar för tennis i Botkyrka kommun (och för övrigt även för andra idrotter), är det i första hand kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning som har att bevaka olika idrotters förutsättningar och intressen. I kommunen finns redan idag ett antal tennisbanor, både i idrottshallar och utomhus för spontanidrott. Samhällsbyggnadsnämndens och samhällsbyggnadsförvaltningens roll är i detta sammanhang att på initiativ från och i samverkan med kultur- och fritid vara behjälplig med att hitta mark och lokaler för tennis. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om förutsättningar för tennis i Botkyrka. Motionären föreslår att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda hur tennisen som idrott ska kunna ges förutsättningar för att fortsatt kunna utövas inom kommunen.

65 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Dnr sbf/2012:160 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om förutsättningar för tennis i Botkyrka Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslut till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om förutsättningar för tennis i Botkyrka. Motionären föreslår att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda hur tennisen som idrott ska kunna ges förutsättningar för att fortsatt kunna utövas inom kommunen. Yttrande noterar att motionen även har remitterats till Kultur- och fritidsnämnden. När det gäller förutsättningar för tennis i Botkyrka kommun (och för övrigt även för andra idrotter), är det i första hand Kultur- och fritidsnämnden och dess förvaltning som har att bevaka olika idrotters förutsättningar och intressen. I kommunen finns redan idag ett antal tennisbanor, både i idrottshallar och utomhus för spontanidrott. Samhällsbyggnadsnämndens och samhällsbyggnadsförvaltningens roll är i detta sammanhang att på initiativ från och i samverkan med Kultur och fritid vara behjälplig med att hitta mark och lokaler för tennis. Mikael Nyberg t f Samhällsbyggnadschef Ulrika Persson Gata/Parkchef Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

66 Kommunfullmäktige MOTION Förutsättningar för tennis i Botkyrka Vi Moderater uppmuntrar hälsofrämjande verksamheter och tycker att det är viktigt att kommunen, i en större skala än idag, hjälper till med att ge bra grundförutsättningar för våra idrottsföreningar. Vi ska verka för att våra invånare erbjuds många olika former av idrottsaktiviteter, för att på så sätt kunna ge alla en värdefull och hälsofrämjande fritid. En av kommunens många idrottsföreningar är Tumba tennis, en sedan länge Uttranbaserad förening. Tumba tennis är en förening som genom åren fostrat många tennisspelare. De arrangerar både nationella och internationella tävlingar och bidrar därigenom att sprida kommunens varumärke. För att föreningen ska kunna fortsätta sin stora verksamhet som inte bara inrymmer tennis, utan även spontanaktiviteter i form av olika prova på -verksamheter i samarbete med kommunens skolor, finns det enligt dem själva, ett behov av att göra klubbens lokaler mer lättillgängliga. Detta vill man uppnå genom att flytta verksamheten mer centralt. Tennisklubbens lokaler är, enligt föreningen, i behov av en omfattande renovering. Vi Moderater är måna om att tennisen som idrott fortsatt har möjlighet att kunna utövas organiserat i kommunen. Vi har tidigare pekat på att vi vill se en multihallslösning som kan tillgodose flertalet idrotters behov av ytor för såväl utövande som åskådare. Vi föreslår kommunfullmäktige att besluta att ge i uppdrag att utreda hur tennisen som idrott ska kunna ges förutsättningar för att fortsatt kunna utövas inom kommunen. Petja Svensson

67 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Yttrande över motion - Bygg attraktiva seniorboenden efter Boverian-konceptet (sbf/2012:256) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden ser mycket positivt på planering för olika typer av boende för äldre. Bovieran-konceptet är ett av flera intressanta exempel. Bovieran AB:s affärsidé bygger på försäljning av en konceptmodul på cirka kvm kvadratiskt byggnadsarea i tre våningar. Bostadsdelarna byggs i ett u med den öppna delen inglasad kring en överbyggd gård. Både politiker och tjänstemän från kommunen har genom åren haft flera kontakter gällande Bovieran-konceptet och både försökt finna lämpliga placeringar på kommunal mark i centrumnära lägen och förmedlat kontakten till andra markägare. Kontakterna med företaget kommer att fortsätta under hösten. I Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering beskrivs det behov av mångfald gällande bostäder som kommunen behöver bland annat gällande alternativa boendeformer för äldre. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att ställa sig bakom förslaget på en etablering av ett Bovieran-projekt i kommunen och uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att aktivt medverka i projektet.

68 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Dnr sbf/2012:256 Referens Anna-Bie Agerberg Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion - Bygg attraktiva seniorboenden efter Boveriankonceptet Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens beslut till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att ställa sig bakom förslaget på en etablering av ett Bovieranprojekt i kommunen och uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att aktivt medverka i projektet. Yttrande Bovieran ABs affärsidé bygger på försäljning av en konceptmodul på cirka 3300 kvm kvadratiskt byggnadsarea i tre våningar. Bostadsdelarna byggs i ett u med den öppna delen inglasad kring en överbyggd gård. Bostadskvarteret blir på så sätt helt privatiserat. Foto från projektets hemsida på det närmast belägna färdigställda Bovieran i Nyköping. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post anna-bie.agerberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

69 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Dnr sbf/2012:256 Utformningen av modulen är statisk och den är därigenom svårplacerad när det handlar om att samspela med omgivningen. Både tjänstemän och politiker från kommunen har genom åren haft flera kontakter gällande Bovierankonceptet och försökt finna lämpliga placeringar på kommunal mark i det centrumnära läge som lämpar sig för projektet. Byggnaden bör ligga i ett ljust läge så att såväl gårdens vinterträdgård som de enskilda uteplatser och balkonger som vänder sig utåt får en bra miljö. Tomten bör dessutom vara plan för att få en bra markanpassning. Det har visat sig vara svårt att hitta lämplig centrumnära mark med dessa förutsättningar. I Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering beskrivs det behov av mångfald gällande bostäder som kommunen behöver bland annat gällande alternativa boendeformer för äldre. Projektidén stämmer väl med detta och ser ut att kunna ha stora kvaliteter för de boende. Konceptet är dock nytt och endast fem projekt finns enligt Bovierans hemsida färdigbyggda i Sverige. Förvaltningen ser det som väsentligt att utvärdera hur de genomförda projekten har fungerat ur miljö- och klimataspekt såväl som ur ett stadsbyggnadsperspektiv innan kommunen eventuellt ställer sig bakom att verka för en etablering av ett Bovieranprojekt. Mikael Nyberg t f samhällsbyggnadschef Anna-Bie Agerberg gruppchef plan Bilaga: Motion - Bygg attraktiva seniorboenden efter Boveriankonceptet Expedieras till Lena Bogne Kommunfullmäktige

70 MOTION Bygg attraktiva seniorboende efter Bovieran-konceptet I utdrag ur Svenska Dagbladet bilagan På ålderns höst kunde man läsa om äldres önskemål om framtida boende. De äldre själva föredrar valfrihet, tillgänglighet, trygghet och gemenskap. Vilket oftast är något helt annat än kvarboende om det nu finns några intressanta alternativ att tillgå I Stockholm sade sig nästan 80 procent av de 6000 över 65år som står i bostadsförmedlingens kö, att dom säkert eller troligen vill flytta till ett seniorboende. Förhållandena i Botkyrka är liknande. En stor grupp 40-talister vill gärna flytta till seniorboende när hus och trädgård blir en belastning. Problemet i Botkyrka kommun är att det inte finns några lediga attraktiva seniorlägenheter att flytta till. Ett attraktivt koncept på seniorlägenheter håller på att byggas i flera kommuner: Bovierankonceptet är ett lite annorlunda än traditionella seniorboendeprojekt. De 48 lägenheterna är fördelade på tre våningsplan med tvåor och treor. Placerade i tre huskroppar i U-form. Den fjärde sidan och taket över den cirka 1600 kvm stora trädgården är helt i glas och ger möjlighet till ett behagligt åretruntklimat. Alla lägenheter har skyddad ingång från vintertrådgården. Här går man från din trivsamma lägenhet direkt ut i en praktfull prunkande trädgård alla dagar på året. Boendet erbjuder här gemenskap och trygghet. Husen byggs enligt principen för lågenergihus. Den stora inglasade gården fungerar som en solfångare och värmen som ackumuleras används i lägenheternas golvvärmesystem. Lägenheterna om cirka 70 och 90 kvm är genomgående med loftgångsentré på insidan av byggnaden och balkong på utsidan. I entrébyggnaden ryms utöver lägenhetsförråd gemensamma utrymmen som matsal/samlingssal, hobbyrum och övernattingslägenhet för anhörig. Med hänvisning till ovan yrkar Folkpartiet: Att kommunfullmäktige ställer sig bakom förslaget för en etablering av ett Bovieranprojekt i kommunen och uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att aktivt medverka i projektet. Stig Bjernerup (FP)

71 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Förslag till detaljplan för Riksten friluftstad del 4 (sbf/2012:419) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Dessutom möjliggör den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad en utbyggnad av uppskattningsvis cirka 200 nya bostäder med blandad bebyggelse. Behovet av beredskap för att kunna bygga en ny förskola är stort och kommer att vara styrande för planarbetet. Planförslaget innehåller också möjligheten att skapa nya arbetsplatser och förbinda planområdet med Pålamalmsvägen. Detaljplanen hanteras med normalt förfarande. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade , 118, att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för område 4 i Rikstens friluftsstad. Under 2010 träffade Botkyrka kommun avtal med Trafikverket om genomförande av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan en ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av Förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad. Totalt kommer detaljplanerna för område 1 4 att uppgå till ca bostäder, inklusive studentbostäderna av de totalt som finns angivna i det långsiktiga detaljplaneprogrammet för området.

72 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:419 Området är idag inte detaljplanelagt. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Ett nytt ramavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning, där en kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till cirka kronor, vilket ska finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovtaxan.

73 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Dnr sbf/2012:419 Referens Eva Kamph Raad Al Khafagy Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Riksten friluftsstad del 4 (36-13) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Rikstens friluftsstad, del 4 (36-13). Sammanfattning Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Dessutom möjliggör den fjärde utbyggnadsetappen av Rikstens friluftsstad en utbyggnad av uppskattningsvis cirka 200 nya bostäder med blandad bebyggelse. Behovet av beredskap för att kunna bygga en ny förskola är stort och kommer att vara styrande för planarbetet. Planförslaget innehåller också möjligheten att skapa nya arbetsplatser och förbinda planområdet med Pålamalmsvägen. Detaljplanen hanteras med normalt förfarande. Bakgrund Detaljplanen grundar sig på tidigare program med följande handlingar: Program för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Miljökonsekvensbeskrivning för utvecklingen av Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i maj Detaljplaneprogram för del 1, som godkändes av kommunstyrelsen i mars Reviderat gestaltningsprogram för Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i juni Reviderat miljöåtgärdsprogram för Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i juni Reviderat belysningsprogram för Riksten, som godkändes av kommunfullmäktige i juni Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post eva.kamph@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

74 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Dnr sbf/2012:419 Kommunstyrelsen beslutade att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för område 4 i Rikstens friluftsstad. Under 2010 träffade Botkyrka kommun avtal med Trafikverket om genomförande av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan en ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av Förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad. Totalt kommer detaljplanerna för område 1 4 att uppgå till ca 1000 bostäder, inklusive studentbostäderna av de totalt 2500 som finns angivna i det långsiktiga detaljplaneprogrammet för området. Området är idag inte detaljplanelagt. Ekonomi Ett nytt ramavtal mellan Botkyrka kommun och Riksten Friluftsstad AB har upprättats för fortsatt planläggning och exploatering av området. Huvudändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar. Till det nya ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning, där en kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till cirka kronor, vilket skall finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovtaxan. Preliminär tidplan Beslut om planuppdrag i SBN augusti 2012 Beslut om samråd i SBN sommaren 2013 Beslut om utställning i SBN november 2013 Beslut om godkännande i SBN mars 2014 Beslut om antagande i KF april 2014 Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka fyra veckor efter antagandet. Tidplanen förutsätter att nödvändigt underlag från exploatören erhålls i tid. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Mikael Nyberg Eva Kamph Planarkitekt Tf samhällsbyggnadschef Raad Al Khafagy Planarkitekt

75 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Dnr sbf/2012:419 Bilagor: Föreslagen avgränsning av detaljplanen Expedieras till: Riksten Friluftstad AB

76

77 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011: Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 (sbf/2011:595) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att gå ut på samråd med förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten. Sammanfattning Detaljplanens syfte är att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. En behovsbedömning av planens miljöpåverkan har gjorts och bedömningen är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Planområdet är beläget i Tumba, ca 550 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen. För området gäller tre stadsplaner som fastställdes 1966, 1967 och I ett tidigt skede i planprocessen har risken med att Dalvägen är primär led för farligt gods samt närheten till verksamheter tittats närmare på. Dessutom har Dalvägen som bullerkälla, dagvattnets avrinning från berget bakom (Storvreten) och byggnadernas placering i förhållande till de höga naturvärdena utretts. Ekonomi Den 29 september 2011 godkände kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är att marken upplåtes med tomträtt. Budget för framtagande av detaljplan fastställs till kronor. Samtliga externa utredningar ska tas fram och bekostas av exploatören. Ett hållbart Botkyrka Samhällsbyggnadsnämnden bedömer att projektet främst svarar upp mot utmaningarna för ett hållbart Botkyrka genom att ungdomsbostäder skapas,

78 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2011:595 viket förstärker hemkänslan och skapar möjligheter till boendekarriär. Ärendet SW Projektutveckling AB har inkommit med ansökan om markanvisning gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba. Avsikten är att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 lägenheter på 1-2,5 rum och kök mellan 33 och 55 kvadratmeter. Lägenheterna ska upplåtas med hyresrätt där målgruppen är ungdomar som ska komma in på bostadsmarknaden. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 7 februari 2012, 11 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 Bergfotsvägen. Sedan dess har namnberedningen beslutat att egennamnet för planen är kv. Bergfoten istället för Bergfotsvägen. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad

79 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Dnr sbf/2011:595 Referens Anna Ahlstrand Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 (Bergfotsvägen) (plannr 10-41) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner att gå ut på samråd med förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten. Sammanfattning av förslaget Detaljplanens syfte är att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. En behovsbedömning av planens miljöpåverkan har gjorts och bedömningen är att detaljplanen inte innebär en betydande miljöpåverkan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 7 februari 2012, 11 att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 Bergfotsvägen. Sedan dess har namnberedningen beslutat att egennamnet för planen är kv. Bergfoten istället för Bergfotsvägen. Bakgrund Planområdet är beläget i Tumba, ca 550 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen. För området gäller tre stadsplaner som fastställdes 1966, 1967 och Platsen för ungdomsbostäderna är planlagd som allmän plats, park och plantering. Sydost om planområdet, upp mot Storvreten finns en nyare plan, detaljplan för kv. Ädelstenen som vann laga kraft SW Projektutveckling AB har inkommit med ansökan om markanvisning gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba. Avsikten är att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 lägenheter på 1-2,5 rum och kök mellan 33 och 55 kvadratmeter. Lägenheterna ska upplåtas med hyresrätt där målgruppen är ungdomar som ska komma in på bostadsmarknaden. Önskemålet är att marken upplåts med tomträtt. Bolaget avser att genomföra projektet tillsammans med Vestigia Fastigheter AB. I ett tidigt skede i planprocessen har risken med att Dalvägen är primär led för farligt gods samt närheten till verksamheter tittats närmare på. Dessutom Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post anna.ahlstrand@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

80 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Dnr sbf/2011:595 har Dalvägen som bullerkälla, dagvattnets avrinning från berget bakom (Storvreten) och byggnadernas placering i förhållande till de höga naturvärdena utretts. Ekonomi Den 29 september 2011 godkände Kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är att marken upplåtes med tomträtt. Budget för framtagande av detaljplan fastställs till kronor. Samtliga externa utredningar ska tas fram och bekostas av exploatören. Ett hållbart Botkyrka bedömer att projektet främst svarar upp mot utmaningarna för ett hållbart Botkyrka genom att ungdomsbostäder skapas, viket förstärker hemkänslan och skapar möjligheter till boendekarriär. Projekten bedöms marginellt bidra till arbete. Hållbarhetsbilden nedan ger en samlad bedömning. Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat

81 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Dnr sbf/2011:595 Preliminär tidplan Beslut om samråd i SBN Beslut om granskning februari 2013 Antagande av plan KF maj 2013 Laga kraft 4 veckor efter antagen plan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Mikael Nyberg Tf chef för Anna Ahlstrand Planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning av miljöpåverkan Utredningar: Bilaga 1- Dagvattenutredning Bilaga 2- Riskbedömning Bilaga 3- Översiktlig naturinventering Bilaga 3- Bullerutredning med bullerregn Bilaga 4- Bullerutredning utan bullerregn Expedieras till Text

82 9 17 P1 20,4 HAREN Dalvägen 20,3 18,8 20,2 18 Y Y TUMBA 7:206 20,0 serv. 19 PLANBESTÄMMELSER P Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser NATUR Kvartersmark B1 P1 Naturområde Ungdomsbostäder Gästparkering, marken förbereds men färdigställs först vid behov UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER dike Dike för avledning av dagvatten (slutligt läge avgörs i samband med projektering) PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering p Byggnader skall placeras i huvudsaklig överensstämmelse med illustrationen på plankartan Utformning VI Högsta antal våningar STÖRNINGSSKYDD Byggnaden ska utformas så att max avstegsfall A tillämpas med ljuddämpad sida Den ekvivalenta nivån ska vara max 60 db(a) vid fasad på ena sidan och max 50 db(a) ekvivalent nivå vid fasad på den andra sidan Den maximala nivån ska vara max 70 db(a) vid uteplats i anslutning till bostaden ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft Dagvatten UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e11000 Största byggnadsarea i m 2 e26000 Största bruttoarea i m 2 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får endast bebyggas med förråd MARKENS ANORDNANDE Parkering Parkering sker inom kvartersmark Dagvatten Minst 80% av fastighetens totala area ska vara infiltrationsvänlig Maximalt 4 l/s, ha får avledas till kommunalt ledningsnät vid ett regn med 10 års återkomsttid Lokalt omhändertagande av dagvatten Mark och vegetation n1 Naturlig markvegetation ska bevaras Om inmätta träd, mer än 5 meter från fasad fälls krävs bygglov X X VI 20,2 B1 p 22,0 21 Bergfotsvägen 20 e11000 e , ,5 25 n1 26 n1 dike 27 22, n ,7 32 serv. ÄDELSTENEN 1 23, meter 0 PLANBESTÄMMELSER FORTSÄTTNING 22,0 Högsta byggnadshöjd i meter Befintliga marknivåer ska i möjligaste mån bevaras GRUNDKARTEBETECKNINGAR Traktgräns Fastighetsgräns Skala: 1:1000 (A:3) Servitut Vägkant Höjdkurva Vattenledning Tele- och optikledning Elledning Fjärrvärmeledning Träd inmätt med gps VA/Dagvattentunnel Till planen hör: Plan- och genomförandebeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Detaljplan för del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten Tumba 7:206 Botkyrka kommun Stockholms län Samråd Dagvattenutredning Bullerutredning med bullerregn Bullerutredning utan bullerregn Översiktlig naturinventering Upprättad av samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutsdatum Instans Godkännande Antagande GRUNDKARTA Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH00 mätklass II Grundkartan upprättad i augusti månad 2010 genom utdrag ur kommunens kartbas Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad. SBN Upprättad enligt Plan- och bygglagen 2010:900 Anna-Bie Agerberg Anna Ahlstrand gruppchef för plan planarkitekt Laga kraft ILLUSTRATIONSPLAN, ritad av TOTAL ARKITEKTUR OCH URBANISM AB

83 SBN Samrådshandling Förslag till detaljplan för Del av Tumba 7:206 - kv. Bergfoten Tumba, Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

84 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 2 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN

85 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 3 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Innehållsförteckning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING...6 Handlingar...6 Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet...6 Planens syfte...6 Bakgrund...6 Planens läge och areal...6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...7 Översiktliga planer...7 Detaljplaner...7 Behovsbedömning/Miljöbedömning...8 Sammanfattning av behovsbedömningen...8 Kommunala beslut i övrigt...9 Klimatstrategi för Botkyrka...10 De sex hållbarhetsutmaningarna...10 FÖRUTSÄTTNINGAR...11 Markägoförhållanden...11 Rättigheter...11 Geotekniska förhållanden...11 Radon...11 Markföroreningar...11 Risk för skred och eller höga vattenstånd...12 Fornlämningar...12 Störningar...12 Buller...12 Risk...12 Bebyggelseområden...13 Bostäder...13 Arbetsplatser...13 Övrig bebyggelse...13 Service...13 Tillgänglighet och trygghet...13 Befintlig bebyggelse...13 Solstudier...15 Natur...15 Mark och vegetation...15 Lek och rekreation...16 Naturmiljö...16 Teknisk försörjning...16 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik...16 Kollektivtrafik...16 Kollektivtrafik...17

86 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 4 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Parkering, varumottagning, utfarter...17 Vatten, avlopp och dagvatten...17 El...17 FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER...18 Markägoförhållanden...18 Fastighetsbildning...18 Rättigheter...18 Geotekniska förhållanden...18 Störningar...18 Bebyggelseområden...19 Bostäder...19 Arbetsplatser...23 Service...23 Tillgänglighet...23 Solstudier...23 Natur...25 Mark och vegetation...25 Lek och rekreation...25 Naturmiljö...25 Teknisk försörjning...25 Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik...25 Kollektivtrafik...26 Parkering, utfarter...26 Vatten och avlopp, dagvatten...27 Avfall...28 ADMINISTRATIVA FRÅGOR...29 Preliminär tidplan...29 Genomförandetid...29 Huvudmannaskap...29 Avtal...29

87 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 5 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Inledning Detaljarbetet för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Tre veckor efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Tumba Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. Uppdrag Samråd Granskning Antagande Laga kraft Genomförande MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Kristofer Uddén Anna Ahlstrand Katja Larholt Anders Forsberg Britta Ahlgren Serop Bidros Stadsbyggnadsenheten, Stadsbyggnadsenheten, Sbf VA-enheten, Sbf Miljöenheten, Sbf Gata/Parkenheten, Sbf Gata/Parkenheten, Sbf e-post: namn.efternamn@botkyrka.se

88 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 6 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Behovsbedömning Fastighetsförteckning Dagvattenutredning Bullerutredning med bullerregn Bullerutredning utan bullerregn Översiktlig naturinventering Planens syfte Detaljplanen syftar till att skapa ungdomsbostäder i kollektivtrafiknära läge. Byggnadens placering och form anpassas till platsens terräng och höga naturvärden. Bakgrund SW Projektutveckling AB har inkommit med ansökan om markanvisning gällande en tomt vid Bergfotsvägen i Tumba, öster om Dalvägen. Avsikten är att bygga ett flerbostadshus med totalt ca 90 lägenheter på 1-2,5 rum och kök mellan 33 och 55 kvadratmeter. Lägenheterna ska upplåtas med hyresrätt där målgruppen är ungdomar som ska komma in på bostadsmarknaden. Önskemålet är att marken upplåts med tomträtt. Bolaget avser att genomföra projektet tillsammans med Vestigia Fastigheter AB. I ett tidigt skede i planprocessen har risken med att Dalvägen är primär led för farligt gods samt närheten till verksamheter tittats närmare på. Dessutom har Dalvägen som bullerkälla, dagvattnets avrinning från berget bakom (Storvreten) och byggnadernas placering i förhållande till de höga naturvärdena utretts. Planens läge och areal Planområdet är beläget i Tumba, ca 550 meter sydväst om Tumba centrum, på Bergfotsvägen, öster om Dalvägen.

89 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 7 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Den röda ringen visar området. Det ligger i en kuperad slänt som sträcker sig från Bergfotsvägen upp mot flerbostadshusen i området Storvreten. Parallellt med Bergfotsvägen ligger Dalvägen som är en av infarterna till Tumba. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige och aktualitetsförklarad Platsen för detaljplanen är inte utpekat som förändringsområde i översiktsplanen. Utöver förändringsområden innehåller översiktsplanen viss förtätning av bostads- och arbetsområden. Dessa ryms inom begreppet pågående markanvändning där den sakliga prövningen görs från fall till fall i en detaljplaneprocess. I översiktsplanen står det också uttryckt att bostadsbyggandet kommer att vara en betydande planeringsfråga framöver. För att kunna möta kommunens och till viss del regionens behov av bostäder behöver fler bostäder byggas. Detaljplaner För området gäller tre stadsplaner. För den södra delen gäller stadsplan för kv. Kalkstenen mm, 11-2 (A) och för den nordöstra delen gäller stadsplan för kv. Graniten mm, 11-3 (B). Platsen för ungdomsbostäderna i de båda planerna är planlagd som allmän plats, park och plantering. Planerna fastställdes 1966 respektive 1967 utan bestämd genomförandetid. För området gäller dessutom stadsplanen för Dalvägen III, (C) som vann laga kraft 1979 utan bestämd genomförandetid där marken är planlagd som

90 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 8 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN småindustri. Sydost om planområdet, upp mot Storvreten finns en nyare plan, detaljplan för kv. Ädelstenen som vann laga kraft 2009 med en genomförandetid på 5 år. (D) Området är planlagt för äldreboende och är genomförd. Bilden visar de tre stadsplanerna (A, B och C) som gäller för området. Detaljplanen för kvarteret Ädelsetenen (D) visas också. Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen De miljökonsekvenser som detaljplanen medför handlar främst om buller, naturvärden, risk och förorenat dagvatten. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid bostäder kommer att överskridas på byggnadernas mest bullerexponerade sida. Med anpassningar av byggnadernas form och lägenheternas planlösningar kan dock avstegsfall A klaras (bullerregn ej inräknat). Planområdets läge cirka 900 m från Tumba centrum bedöms vara tillräckligt nära för att kunna tillämpa avstegsfall A från bullerriktvärdet. Planen medför att en del av ett bostadsnära grönområde kommer att bebyggas. Grönområdet är även en del av ett naturvärdesområde i

91 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 9 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN kommunens naturvårdsprogram. Naturvärdesområdet är klassat till 4, på en skala 1-4 där 1 är högsta naturvärde. Bebyggelsen kommer att medföra en viss barriäreffekt, men eftersom den kommer ligga i den sydvästligaste delen av naturvärdesområdet bedöms den inte vara särskilt allvarlig. En naturinventering (Ahlgren, 2012) har utförts där värdefulla naturelement som bör sparas har pekats ut. En stor del av dessa bedöms kunna vara kvar även efter en exploatering enligt planen. Planområdet ligger cirka 80 m från Dalvägen (väg 226) som är primär transportled för farligt gods. Två bensinstationer finns på 150 m respektive 260 m avstånd från planområdet. I närområdet finns några mindre bilanknutna verksamheter. Södertörns brandförsvar har bedömt riskerna om detaljplanen realiseras. De bedömer att riskerna kommer att vara acceptabla och att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys ej behöver genomföras. Det förorenade dagvatten som kommer att uppkomma till följd av detaljplanen kommer delvis att infiltreras och delvis att avledas till ett fördröjningsmagasin och renas innan det förs vidare till det kommunala dagvattennätet. Belastningen av föroreningar från planområdet till Tumbaån och Tullingesjön bedöms därför bli liten. Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kommunala beslut i övrigt I juni 2010 genomförde kommunen en förstudie. Förstudiens syfte var att ge en tidig bedömning av miljöaspekter vid bostadsbyggande av ett förslag vid Bergfotsvägen i Tumba. De miljöaspekter som främst bedömdes vara viktiga att utreda i projektet var riskhantering, buller, landskapsbilden och ljusförhållanden. Den 7 februari 2011 uppdrog samhällsbyggnadsnämnden åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för del av Tumba 7:206 kv. Bergfoten.

92 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 10 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Dessa är: Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin

93 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 11 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Hela planområdet ägs av Botkyrka kommun. I direkt anslutning till planområdet i sydväst finns Ädelstenen 1 som ägs av Senectus Ädelboende. Norr om planområdet, på andra sidan om Bergfotsvägen, finns ett antal industritomter. Rättigheter Planområdet påverkas ej av några inskrivna rättigheter eller servitut. Under planområdet finns dock en dagvattentunnel som måste säkras upp innan en framtida fastighet säljs. Geotekniska förhållanden Marken består av postglacial sand och sandig morän. Markförhållandena anses tillräckligt bra för att inte kräva exploatören på en geoteknisk utredning i planskedet. Radon Området ligger inom normal- till lågriskområde för radon. Markföroreningar Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet.

94 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 12 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Risk för skred och eller höga vattenstånd Det råder ingen risk för skred, ras eller höga vattenstånd. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området. Om fornlämning påträffas ska det enligt lag anmälas. Störningar Buller I det föreslagna planområdet överskrids riktvärdena för maximalt och ekvivalent buller vid bostäder. Detta enligt den översiktliga bullerkartläggningen över Botkyrka kommun (Ingemansson, 2006). Beräkningarna är gjorda för att gälla 2 m över marknivån och med en osäkerhet på + 3 db. Enligt bullerkartläggningen ligger den ekvivalenta bullernivån på db(a), riktvärdet är 55 db(a). Den maximala bullernivån är enligt bullerkartläggningen db (A), riktvärdet för maximalt buller vid uteplats är 70 db (A). Det konstaterades då att en mer noggrann bullerutredning borde tas fram med förslag på hur bullerproblemen kan åtgärdas och byggnaderna anpassas. Enligt den tolkning som gjorts av riktvärdena i Stockholms län kan man under vissa förutsättning göra avsteg från riktvärdena. En sådan förutsättning är att planen har ett centralt läge. Risk Dalvägen (väg 226), som löper parallellt med Bergfotsvägen, utgör en primär farled för farligt gods och är belägen cirka 80 meter från planområdet. Enligt Länsstyrelsens riskpolicy ska riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 m från en farligt godsled då en ny detaljplan tas fram. Därför har Södertörns brandförsvarsförbund kontaktats i frågan. Nära planområdet, på motsatt sida av Bergfotsvägen, finns ett industriområde med mest bilanknutna verksamheter samt enstaka bostadshus. I de båda ändarna av Bergfotsvägen ligger bensinstationer (OKQ8 och Shell). De befintliga verksamheterna kan ge utsläpp till luft av motoravgaser, svetsgaser och lösningsmedel. I Boverkets/Naturvårdsverkets Bättre plats för arbete anges 50 m som riktvärde för skyddsavstånd från bostäder till bilverkstäder och 100 m till bensinstationer och bilverkstäder med omlackeringsverksamhet. Befintliga verksamheter klarar riktvärdena för skyddsavstånd med undantag för en av bilverkstäderna som ligger inom 50 m från de planerade bostäderna varpå även i detta fall Södertörns brandförsvarsförbund kontaktats. (se Förändringar och konsekvenser)

95 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 13 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Bebyggelseområden Bostäder De närmaste flerbostadshusen ligger i Storvreten och är inte synliga vid planområdet. Vid korsningen Dalvägen/Vattravägen ligger en grupp om fyra flerbostadshus med tre våningar. Dessa är inte heller synliga från planområdet och ligger cirka 550 meter mot sydväst. Arbetsplatser Området på motsatta sida av Bergfotsvägen är enligt gällande detaljplan utpekat som verksamhetsområde för småindustri. På andra sidan Dalvägen är området utpekat som handel, ej livsmedel. Inom områdena finns arbetsplatser. Fler arbetsplatser finns i anslutning till Tumba centrum, 900 meter nordöst om planområdet. Övrig bebyggelse Området kring Dalvägen består huvudsakligen av en- eller tvåplans småhus och småindustri i låga byggnader. Här bedrivs bland annat bilverkstäder av olika slag. Service Den närmaste kommersiella servicen är bensinstationen och dagligvaruhandeln söder ut på gatan. Närmaste förskola ligger på andra sidan Dalvägen (Kungstäppan) och sydväst om området i bostadsområdet Skäcklinge (Björkstugan). Övrig service som skola, bibliotek, vårdcentral och full kommersiell service hittar man i anslutning till Tumba centrum. Tillgänglighet och trygghet Bergfotsvägen har bitvis en trottoar på den västra sidan. När den tar slut finns ett övergångsställe och trottoaren fortsätter på den östra sidan. Detta är ingen bra utformning för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Bergfotsvägen är upplyst på kvällstid men kan upplevas otrygg då många av husen och verksamheterna längs gatan är inhägnade och stängda för allmänheten. Befintlig bebyggelse Området kring Dalvägen har förändrats under åren. Från att ha varit ett renodlat bostadsområde på varsin sida om Dalvägen har Dalvägen breddats, mer trafik har tillkommit och många av bostadshusen har övergått till att bli små verksamheter. Karaktären är fortfarande småskalig med huvudsakligen en- eller tvåplans småhus och småindustri. Många av fastigheterna är

96 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 14 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN inhägnade. På berget bakom, i Storvreten ligger stora, parentesformade flerbostadshus. Skogen och topografin gör att Storvreten inte är synligt från planområdet. Vid korsningen Dalvägen/Vattravägen ligger en grupp om fyra flerbostadshus med tre våningar. Dessa är inte heller synliga från planområdet och ligger cirka 550 m mot sydväst. Karaktäristiskt för området är att bostad, verksamhet och handel ligger sida vid sida vilket också kan ses som en kvalité. Området ligger nära Tumba centrum och har potential att växa och utvecklas. t.h visas bensinstationen som ligger om man fortsätter Bergfotsvägen mot Tumba. Nedanför den visas ett äldre bostadshus längs Bergfotsvägen samt hur gatan ser ut. t.v visas skogen i sluttningen upp mot äldreboendet samt ytterligare en bild på äldre bostadshus som ligger kvar längs Bergfotsvägen.

97 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 15 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Solstudier Eftersom området ligger i en nordvästvänd och ganska brant sluttning riskerar många av lägenheterna att få alltför liten tillgång på solljus. Därför har en solstudie tagits fram som presenteras i avsnittet Förändringar och Konsekvenser. Natur Mark och vegetation Området som detaljplanen avser är en skogssluttning insprängd i tätortsbebyggelsen. Den nordvästvända sluttningen mellan äldreboendet Ädelstenen, bebyggelsen vid Hålvägen, Storvreten och Bergfotsvägen är bevuxen med gles blandskog. Störst värde har de grövre tallarna men också den naturliga variationen av arter. I den nedre centrala delen av blandskogen finns blåsippor som är fridlysta enligt 8 i Artskyddsförordningen (2007:845). Den lite tätare vegetationen uppe i den delvis nordvända sluttningen ger en fuktig miljö där många mossor, lavar och svampar trivs. Den naturlig vegetationen ökar också förutsättningen för ett tätortsnära djurliv med t ex ekorrar och många fågelarter. I området har, förutom mindre tättingar, större hackspett och duvhök observerats. Ovanför planområdet, öster ut finns ett naturminne i form av en grov tall. Bilderna visar de grövre tallarna och det kuperade landskapet.

98 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 16 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Lek och rekreation Den närmaste lekplatsen ligger i området Skäcklinge 250 meter söder om Bergfotsvägen. På berget ovanför Bergfotsvägen, i bostadsområdet Storvreten finns ytterligare lekplats, fotbollsplaner och bollplan i anslutning till Storvretsparken. Naturmiljö Vinterskogens naturreservat, sydväst om området och Lidas naturreservat, syd till sydöst om området är två stora naturreservat som är lättillgängliga och inrymmer diverse rekreationsmöjligheter. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Bergfotsvägen är en liten lokalgata vars sträckning är parallell med den större Dalvägen (väg 226). Bergfotsvägen är 7 meter bred och försörjer ett verksamhetsområde, detaljplanelagt för småindustrier som ligger mellan dessa båda vägar. Gatan avslutas i en vändplan precis intill platsen detaljplanen avser och övergår i en gång- och cykelväg som fortsätter till Tumba. Till Tumba tar det 10 minuter att gå. Cykelvägen tillsammans med Bergfotsvägen utgör huvudcykelstråk enligt cykelplanen för Botkyrka kommun, upprättad Bergfotsvägen är försedd med en trottoar på gatans västra sida men saknar trottoar på gatans östra sida. Cyklister cyklar i gatan. Dalvägen som går parallellt med Bergfotsvägen är en tvåfilig väg och infarten till Tumba söderifrån. Vägsträckan på Dalvägen, förbi området utgörs av rak väg med god sikt och dubbelriktad trafik. Vägen tillhör trafikverket och hastighetsbegränsningen är 70 km/h. Dalvägen upplevs som en barriär mellan Bergfotsvägen och Storvreten på ena sidan och villabebyggelsen och verksamhetsområdet på den andra sidan. För att ta sig över Dalvägen till fots eller med cykel måste man använda någon av de två broarna, en norr och den andra söder om planområdet. Öster om Bergfotsvägen ligger Storvreten. Bebyggelse kan inte ses från Bergfotsvägen på grund av höga träd och nivåskillnaden. Storvreten och Bergfotsvägen binds samman av Däldvägen. Områdena binds även samman med upptrampande stigar i skogen. 3,5m 2,5m 1,5m 7 m 1,5m fastighetsgräns trottoar körfält dike Gatusektionen visar hur det ser ut idag och är tagen i höjd med den tänkta bebyggelsen. Bebyggelsen placeras till höger i bild, efter diket.

99 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 17 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Kollektivtrafik Området försörjs med kollektivtrafik som trafikerar Dalvägen. Närmaste busshållplats ligger 700 meter söder ut från platsen, i korsningen Dalvägen/Vattravägen. Turtätheten är ca var 15 minut beroende på destination. 800 meter norr om platsen ligger Tumba centrum med fler bussförbindelser samt pendeltågsstation. Pendeltåget in till centrala Stockholm tar ca 25 minuter och avgår varje kvart eller oftare. Parkering, varumottagning, utfarter I området idag sker parkeringen inom kvartersmark. Infarterna till verksamheterna längs Bergfotsvägen sker från gatan. Vatten, avlopp och dagvatten Området ligger inom verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp. Planområdet ligger inte i direkt anslutning till befintligt kommunalt ledningsnät för vatten och spillvatten. Vatten- och spillvattenledningar måste därför byggas ut för att försörja den framtida exploateringen. Bebyggelsen ligger nedanför en bergsknalle där avrinnande vatten riskerar att röra sig in i planområdet och påverka framtida bebyggelse. El Närmaste transformatorstation ligger i korsningen Däldvägen/Bergfotsvägen.

100 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 18 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Markägoförhållanden Inga förändringar i markägarförhållandena kommer ske i första skedet då ungdomsbostädernas fastighet planeras att upplåtas med tomträtt. I framtiden kan dock möjligheten finnas att fastigheten friköps. Fastighetsbildning En ny fastighet för ungdomsbostäderna kommer att bildas. Rättigheter Ungdomsbostädernas fastighet kommer att upplåtas med tomträtt. Geotekniska förhållanden Marken består av postglacial sand och sandig morän. Markförhållandena anses tillräckligt bra för att inte kräva exploatören på en geoteknisk utredning i planskedet. Däremot poängteras att en geoteknisk utredning är nödvändig i samband med byggskedet. Störningar Buller I ett tidigt skede konstaterade man att en detaljerad bullerutredning skulle krävas eftersom platsen planeras i sluttningen mot Dalvägen som är källa för buller. Riksdagens riktvärden för trafikbuller är högst 55 db(a) ekvivalentnivå vid byggnadens alla fasader och högst 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats. Eftersom det är mycket svårt och i många fall omöjligt att kunna hålla riktvärdena och samtidigt bygga bostäder i kollektivtrafiknära läge är det ofta nödvändigt att tillämpa avstegsfall. För att kunna uppnå avstegsfall A eller B, högst 50 respektive 55 db(a) ekvivalentnivå vid minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kan speciella lösningar krävas. En akustikkonsult, Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB, fick i uppdrag av exploatören att utreda bullerfrågan vidare. Först togs en bullerutredning fram, daterad som visade på att den ekvivalenta ljudnivån för dygn vid fasad visar på db(a) mot Bergfotsvägen och Dalvägen och db(a) mot byggnadens baksida, mot Storvreten. De höga värdena visade på att avstegsfall B skulle behöva tillämpas. Mätningarna hade gjorts på ett sätt där det även räknas på det så kallade bullerregnet som finns konstant i luften. Om den här typen av beräkningar skulle användas och samtidigt följa Boverkets riktlinjer skulle det inte vara möjligt att bygga någonstans i kommunen utan att använda avstegsfall B. Därför bads konsulten göra om

101 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 19 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN utredningen och mäta bullerkällan i anslutningen till platsen Dalvägen och Bergfotsvägen. Utredningen är daterad med uppdraget: Genomgång av förutsättningarna, med avseende på buller från trafiken på Dalvägen och Bergfotsvägen, för nya bostäder i längs Bergfotsvägen i Tumba, Botkyrka. Utredningen visar fortfarande på att platsen är bullerstörd men klarar avstegsfall A (46-50 db(a)) förutom några lägenheter i den norra delen vars ljuddämpade sida visar på db(a) och därmed avstegsfall B. Utredningen visar på att bostäder med god ljudkvalitet kan byggas med föreslagen byggnadsplacering, utformning och lägenhetsplanlösningar, se bilaga. Risk Dalvägen, väg 226 utgör en primär transportled för farligt gods och är belägen cirka 80 meter från det planerade huset. Vägsträckan förbi området utgörs av rak väg med god sikt och dubbelriktad trafik. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h. I närområdet ligger också tre bensinstationer på ett avstånd av cirka 250 meter från platsen. Södertörns brandförsvar bedömning, daterad , med avseende på de risker som finns är att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys för området ej behöver genomföras. Bebyggelseområden Bostäder Gestaltningen av byggnaden är viktig. Byggnaden ska planeras och utföras med högt ställda krav på utformningen för att lyfta de kvalitéer som finns på platsen. Byggnaden ska smälta in i landskapet, anpassas till topografin och de höga naturvärdena. Förslaget till ny bebyggelse utgörs av en bågformad huskropp som tar upp och relaterar till platsens topografi och den givna terrängen. Skalan är uppbruten och med rik variation. Byggnaden följer höjdkurvan +26 och smälter därför in och befintlig topografi bevaras. Förgårdsmarken mot väster görs som ett gestaltat parkrum och är i princip helt grönt. Det ska finnas plats för uppfart, nerfart och parkering där hela ytan görs infiltrerande. I öster ansluter byggnaden till naturen. Fastigheten planeras att inrymma ca 94 mindre lägenheter totalt, i tre storlekar. Lägenheterna är små, yteffektiva med genomgående planlösning. Byggnaden blir sex våningar hög (bottenvåning+ 5 våningar) med en total BTA (bruttoarea) på ca 5500 m 2 och en BOA (boarea) på ca 4050 m 2. Med B 1 i plankartan menas ungdomsbostäder. Fasadmaterialet kommer att vara främst i aluminium och trä. Balkonger mot gatan tillåts med varierande storlek som artikulerar fasaden ytterligare.

102 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 20 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Illustrationen visar den första våningen och förgårdsmarken. De tre sektionerna redovisas på nästa sida. Inspirationsbild: Umbau Alternheim Landeck, Gharakanzadeh Sandbichler Architects

103 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 21 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Sektion A Sektion B Sektion C Sektionerna A, B och C är tagna från situationsplanen på föregående sida

104 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 22 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Fasadprincip mot Bergfotsvägen Fasadprincip mot sluttning

105 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 23 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Arbetsplatser Detaljplanen innebär inga nya arbetsplatser förutom de som krävs vid framtagandet av planen och vid själva byggskedet. Service Tillkommande behov av skolor, daghem, vård- och fritidslokaler bedöms inte vara så stort att en utbyggnad av service i närområdet krävs. Tillgänglighet Tillgängligheten längs Bergfotsvägen kommer att öka i och med att en trottoar skapas även på den östra sidan av gatan. Även den befintliga belysningen kommer att ses över längs med gatan. Byggnaden som skapas ligger högre än vägen. För att göra tillgängligheten god planeras två gångvägar upp till fastigheten, förutom en uppfart och nerfart för bilister. Den ena gångvägen går rakt upp från trottoaren, delvis med trappor. Den andra gångvägen är längre och har svagare lutning. För att ta sig upp till lägenheterna finns det två hissar som ansluter till en loftgång på byggnadens baksida, mot skogen. Solstudier Solstudierna har tagits fram av Total Arkitektur och urbanism AB och visar på att ljusförhållandena är relativt goda trots det kuperade landskapet. Alla lägenheter är genomgående vilket innebär att ljuset kommer in i lägenheten från två håll.

106 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 24 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Solstudie vår- höstdagjämning Solstudie sommarsolstånd

107 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 25 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN Natur Mark och vegetation De kraftiga tallar som ska bevaras bör vid byggnadsarbetena skyddas så att varken bark eller rötter skadas. För övrigt ska så mycket som möjligt av de naturligt förekommande träden, buskarna och marknära vegetationen bevaras, istället för att ersättas med gräsmattor och parkväxter. Stigar kan anläggas för att underlätta passage och förhindra slitage. Om möjligt bör bestånd av blåsippor bevaras vid exploateringen. Länsstyrelsen kräver för närvarande inte att dispens lämnas in för exploatering av blåsippelokaler eftersom arten har god bevarandestatus i både länet och kommunen, och en inkommen dispens skulle därför beviljas. Vid plantering av växter i byggnadens omedelbara närhet är det lämpligt att välja inhemska och lokalt förekommande arter. Nya planteringar för att kompensera vegetations som försvinner vid exploatering kan bli aktuell. Dagvattenutredningen visar att avrinningen från området ökar markant. Detta beror på att naturmarken ersätts med hårdgjorda ytor som tak, asfalt och marksten. Reducering av avrinningen sker genom att belägga delar av områdena med något genomsläppligt material såsom armerat gräs, grus, gräsmatta eller plantering. Lek och rekreation Den närmaste lekplatsen ligger i området Skäcklinge 250 meter söder om Bergfotsvägen. På berget ovanför Bergfotsvägen, i bostadsområdet Storvreten finns ytterligare lekplats, fotbollsplaner och bollplan i anslutning till Storvretsparken. Ingen ytterligare lekplats avses anläggas i samband med den planerade bebyggelsen. Naturmiljö Vinterskogens naturreservat, sydväst om området och Lidas naturreservat, syd till sydöst om området är två stora naturreservat som är lättillgängliga och inrymmer diverse rekreationsmöjligheter. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Idag finns det en trottoar på den västra sidan av Bergfotsvägen. Den är 1,5 m bred och kommer inte att ändra utformning i det nya förslaget. På den andra sidan gatan finns en trottoar i början av gatan som upphör efter ca 80 meter med ett övergångsställe som hänvisar de gående till den västra sidan av gatan. I och med förslaget skapas en trottoar längs hela den östra sidan. Detta gör att

108 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 26 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN körfältet kommer att minska från 7 meter till 5 meter. Cyklisterna kommer även fortsättningsvis att cykla i gatan. Framför byggnaden kommer träd planteras som blir ett nytt inslag i gatubilden. 3,5m 2,5m 1,5m 7m 1,5m 3,5m 2,5m 1,5m 5m 2,5m 1m Fastighet fastighetsgräns trottoar körfält trottoar dike Gatusektionen är tagen i höjd med den tänkta bebyggelsen och visar hur det ser ut idag (överst) och hur gatan kan utformas vid en byggnation (underst). Byggnaden placeras till höger om diket. Kollektivtrafik Behovet av kollektivtrafik kommer inte att påverkas med denna detaljplan varpå kollektivtrafiken inte behöver byggas ut ytterligare. Parkering, utfarter Cykelparkering ska prioriteras på kvartersmark. Det ska lämnas plats för 90 cykelparkeringsplatsen i anslutning till bebyggelsen. Antalet parkeringsplatser hålls nere i anslutning till den planerade bebyggelsen då det rör sig om små lägenheter, så kallade ungdomslägenheter där många

109 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 27 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN troligtvis cyklar eller tar kollektivtrafik istället för bil. Det planeras för 31 parkeringsplatser inom kvartersmark till 94 lägenheter. Det planeras dessutom för 5-6 gästparkeringsplatser norr om byggnaden, i anslutning till vändplanen. Gästparkeringen byggs ut först när behovet finns. Det sammanlagda antal parkeringsplatser ger ett parkeringstal på 0,4. Tillfart till området sker från Bergfotsvägen. Infarten sker från söder och är enkelriktad. Utfarten sker i norr (också enkelriktad), ungefär i höjd med vändplanen i slutet av gatan. Vatten och avlopp, dagvatten Området ansluts till det kommunala VA-systemet. Ledningar för vatten och spillvatten finns inte i direkt anslutning till planområdet och måste därför byggas ut i samband med exploateringen. Dagvattnet ska i möjligaste mån hanteras genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och enligt kommunens dagvattenstrategi. En dagvattenutredning har tagits fram av Tyréns, daterad Utredningen visar på olika LOD-lösningar och åtgärder efter exploatering för att uppfylla kommunens krav. (se bilaga 1 med dagvattenutredningen) Kraven som kommunen ställer är: Avrinningen från tomten får inte öka efter exploatering. Om dagvatten behöver avledas så får maximalt 13 l/s, ha ledas till kommunalt ledningsnät (motsvarar cirka 4 l/s från planområdet). Fördröjningsmagasin och ledningar ska vara dimensionerat för 10- årsregn med 10 minuters varaktighet. Regnintensiteten ska räknas upp med 20 % som en anpassning till ett ändrat klimat. Inga instängda områden får skapas. Det sammanlagda utflödet från fördröjningsmagasin, direkt avrinning från körytor och liknande får inte överskrida 4 l/s vid dimensionerande regn. Reducering av avrinningen kan ske genom att belägga delar av områdena med genomsläppligt material (exempelvis armerat gräs) som fördröjer nederbörden och därmed hindrar omedelbar avrinning. För att undvika att belasta det interna dag- och dränvattensystemet inom fastigheten rekommenderas ett grunt dike i fastighetens östra del i angränsning mot naturmarken. Diket markeras i plankartan. Diket bör även ha en positiv inverkan vid snösmältning och perioder med högt mark/grundvatten. Eftersom markens infiltrationsförmåga inte är känd går det inte att bedöma om diket även kan fungera som infiltrationszon. Geotekniska undersökningar som utförs i ett senare skede kommer att ge mer information i denna fråga och dagvattenhanteringen ska anpassas till eventuell ny kunskap

110 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 28 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN om området. Skulle det visa sig att grundvattenströmningen från naturmarken kan påverka byggnaderna kan ett djupare avskärande dike behövas. Utöver ovanstående är det viktigt att planera ledningssystemet och marklutningar inom fastigheten så att en eventuell hydraulisk överbelastning internt inte drabbar hus och installationer. Allt dagvatten bör kunna avrinna i ytläge via sekundära avrinningsvägar. Diket mellan byggnaden och vägen bevaras för att kunna samla upp regnvatten från vägen och det bebyggda området. Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Recipient för dagvattnet är Tumbaån som mynnar i Hamringe reningsanläggning för dagvatten och därefter Tullingesjön. Förorenat dagvatten från parkeringsytor får inte anslutas till kommunalt ledningsnät. Avfall Avfallshantering sker från Bergfotsvägen. Vid utfarten från fastigheten mot vändplanen finns en avsatt plats för avfallshantering. Tanken är att sopbilen står kvar på Bergfotsvägen medan kärlen töms. Sopbilen vänder på vändplanen och åker tillbaka Bergfotsvägen.

111 10-41 BOTKYRKA KOMMUN 29 [29] Samrådshandling Stadsbyggnadsenheten SBN ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan KS beslut om planuppdrag SBN beslut om planuppdrag Utredningar februari-april 2012 Markanvisningsprocess inleds april 2012 Beslut om samråd i SBN Beslut om granskning februari 2013 Antagande av plan KF maj 2013 Laga kraft juni 2013 Genomförandetid Genomförandetiden för planen är 5 år från att den vinner laga kraft. Huvudmannaskap Planen genomförs med kommunalt huvudmannaskap. Avtal Den 29 september 2011 godkände Kommunfullmäktige ramavtal med tvåårig option på markanvisning till SW Projektutveckling AB för ett markområde vid Bergfotsvägen. Önskemålet är att marken upplåtes med tomträtt. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Anna Ahlstrand Kristofer Uddén Gruppchef plan Planarkitekt Mark- & exploateringsingenjör Bilagor: Bilaga 1- Dagvattenutredning Bilaga 2- Riskbedömning Bilaga 3- Övergripande naturinventering Bilaga 4- Bullerutredning med bullerregn Bilaga 5- Bullerutredning utan bullerregn

112 Behovsbedömning av detaljplan för del av Tumba 7:206 kvarteret Bergfoten Tumba, 2 augusti 2012

113 Behovsbedömningen av detaljplan för del av Tumba 7:206 kvarteret Bergfoten är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra om genomförandet av detaljplanen kommer att ge upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Utöver detta tar behovsbedömningen upp miljöfrågor som bör beaktas i den fortsatta planprocessen. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Anders Forsberg, miljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba

114 Inledning Den 21 juli 2004 kompletterades PBL beträffande kraven på konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL 5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att kallas behovsbedömning. Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömningen från kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

115 Beskrivning av planområdet Planområdet är beläget intill Bergfotsvägen i Tumba, ca 900 m sydväst om Tumba centrum. Bergfotsvägen är en mindre lokal väg, ca 500 m lång, som löper parallellt med den betydligt större Dalvägen (väg 226). Avståndet mellan de båda vägarna är ca 75 m i höjd med planområdet. I området mellan vägarna finns både enbostadshus och byggnader med mindre verksamheter, mest med bilanknytning. I båda ändarna av Bergfotsvägen finns en bensinstation. Bakom Bergfotsvägen (mot sydost) sluttar marken ganska brant uppåt mot Sandstugans äldreboende på fastigheten Ädelstenen och sedan vidare upp mot bostadsområdet Storvreten. Denna mark är naturmark och innehåller vissa naturvärden (Ahlgren, 2012). Enligt det geologiska kartbladet består jordlagren i den nedre delen av planområdet av glacial lera. Längre upp i slänten består jordlagren av morän och postglacial sand. Planområdet är beläget inom den streckade ovalen

116 Påverkan Planens påverkan på omgivningen Naturvärden Planen medför att en del av ett bostadsnära grönområde med vissa naturvärden ska bebyggas med en eller två flerbostadshus med totalt 94 lägenheter. Det aktuella planområdet är en del av ett större område som finns med i Botkyrkas naturvårdsprogram Botkyrkas gröna värden. Detta område har givits naturvärdesklass 4, på en skala mellan 1-4 och där 1 innebär de högsta naturvärdena. Detaljplanen innebär en viss fragmentering av detta naturvärdesområde. Naturvärdesområdets huvudsakliga utbredning är dock nordost om planområdet, varför barriäreffekten till följd av detaljplanen blir relativt begränsad. Träd- och buskskiktet samt även fältskiktet kommer att påverkas kraftigt på den plats byggnationen kommer att ske. Utanför detta område kommer påverkan att gradvis minska utåt. En naturinventering (Ahlgren, 2012) har gjorts där skyddsvärda naturelement som bör bevaras har pekats ut. Det handlar bl. a. om grövre tallar, hassel och sälg. Dessutom finns i den delvis nordvända sluttningen en ganska fuktig miljö som är gynnsam för mossor, lavar och svampar. Olovsvägen unga tallar Skriftlav Grafis scripta Skoglig signalart Blomsterv. Bergfotsvägen Blåsippor Sälg- och björkbuketter Hassel Björkpyrola Harsyra Hakmossa Blåbärsris Mossklädd blockmark i sluttningen Unga tallar Blåbärsris 1 av de inmätta tallarna m fägelbo Hassel höga tallar spara så många som möjligt Tråkig gräsmatta Gula kantareller Karta med skyddsvärda naturelement, planområdet inramat med orange linje. (Ahlgren, 2012)

117 Dagvatten En utbyggnad enligt detaljplanen kommer att ge upphov till att mer dagvatten bildas i området. En stor del dagvattnet blir vatten från byggnadernas tak och andra rena ytor, men även mer förorenat dagvatten kommer att bildas på tillkommande trafikerade ytor. Dagvattnet från planområdet avvattnas via ledningar mot nordost till Tumbaån och sedan vidare till Tullingesjön. Tumbaån är klassad till måttlig ekologisk status och Tullingesjön till god ekologisk status. Den kemiska statusen i båda dessa vatten är klassad till god. En dagvattenutredning har gjorts (Tyréns, 2012) där man föreslår att större delen av dagvattnet först leds till fördröjningsmagasin (ett mindre respektive ett större) innan det går vidare till det kommunala dagvattennätet. Fördröjningsmagasinen har funktion som reningssteg för dagvattnet innan det släpps vidare. De har också en viktig funktion som utjämningsmagasin för att förhindra översvämningar vid kraftig nederbörd. Avstånd till kollektivtrafik och centrum Ett gångavstånd på högst 400 m mellan bostad och hållplats nämns i TRAST (Trafik för en Attraktiv Stad) som en indikator då det kollektiva resandet upplevs som attraktivt för många människor. Turtätheten spelar naturligtvis också en viktig roll. De boende vid Bergfotsvägen kommer att ca 900 m gång-/cykelavstånd till Tumba centrum där turtätheten för tåg och bussar är mycket god. Bostäderna på Bergfotsvägen ska i första hand byggas för ungdomar och studenter. För denna grupp är förmodligen ett attraktivt gång-/cykelavstånd längre än för den genomsnittlige medborgaren. Gång- och cykelvägen från planområdet till Tumba centrum är separerad från vägtrafiken på väg 226. Omgivningens påverkan på planen Buller Planområdet är utsatt för buller, framför allt från vägtrafik på Dalvägen (väg 226). På byggnadernas mest bullerutsatta sida överskrids riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid bostäder (55 dba). Ljudnivån beräknas ligga mellan dba. Två bullerutredningar har gjorts (ÅHA AB, 2012); en där man räknar med ett visst bullerregn och ett utan bullerregn. Bullerregnet kommer från mer avlägsna källor än Dalvägen och inträffar endast under vissa väderlägen. Vid bullerberäkning utan bullerregn underskrids 50 dba ekvivalent ljudnivå på den bullerdämpade sidan för de flesta lägenheter. Vid bullerberäkning med bullerregn underskrids 55 dba (men inte 50 dba) på den bullerdämpade sidan för samtliga lägenheter. I båda fallen beräknas ljudkvalitetspoängen bli +8 för samtliga lägenheter. Risk Planområdet ligger ca 80 m från Dalvägen som är primär transportled för farligt gods. En bensinstation ligger ca 150 m från planområdet och en annan bensinstation ligger 260 m från planområdet. På andra sidan Bergfotsvägen, sett från planområdet, finns ett område med mindre verksamheter (bilverkstad, bilrekond, lackerare) samt några enbostadshus. Alla verksamheter utom en ligger på avstånd som klarar riktvärdena för skyddsavstånd i Bättre plats för arbete (Boverket m. fl., 1995). En verksamhet med biltvätt och -rekonditionering ligger inom 50 m avstånd från planområdet. Södertörns brandförsvar har gjort en bedömning av riskerna om detaljplanen realiseras (Södertörns brandförsvar, 2012) och funnit att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys för området ej behöver genomföras.

118 Ljusförhållanden Planområdet är beläget nedanför en nordvästvänd, ganska brant sluttning. Därför har en solstudie gjorts (SW Projektutveckling, 2012). Solstudien visar ljusförhållandena under vår- och höstdagjämning. Dessa tidpunkter kan ses som medelvärden av ljusförhållandena under vårar respektive höstar. Solstudien visar att under vår- och höstdagjämning begränsas antalet soltimmar i den södra delen av byggnaden av skuggning. Detta sker under timmarna kring lunchtid, på morgonen/förmiddagen och senare på eftermiddagen har lägenheterna tillgång till solljus. Radon Planområdet ligger huvudsakligen inom ett område som innebär lågrisk för markradon. Planen Planområdet ligger inom ett område som i Översiktsplanen för Botkyrka kommun (2002, aktualiserad 2006) anges som pågående markanvändning som inbegriper mindre förtätningar och enskilda etableringar. Planområdet ligger inom verksamhetsområdet för kommunalt VA och fjärrvärmeledningar finns i närområdet. Sammanfattande bedömning De miljökonsekvenser som detaljplanen medför handlar främst om buller, naturvärden, risk och förorenat dagvatten. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid bostäder kommer att överskridas på byggnadernas mest bullerexponerade sida. Med anpassningar av byggnadernas form och lägenheternas planlösningar kan dock avstegsfall A klaras (bullerregn ej inräknat). Planområdets läge cirka 900 m från Tumba centrum bedöms vara tillräckligt nära för att kunna tillämpa avstegsfall A från bullerriktvärdet. Planen medför att en del av ett bostadsnära grönområde kommer att bebyggas. Grönområdet är även en del av ett naturvärdesområde i kommunens naturvårdsprogram. Naturvärdesområdet är klassat till 4, på en skala 1-4 där 1 är högsta naturvärde. Bebyggelsen kommer att medföra en viss barriäreffekt, men eftersom den kommer ligga i den sydvästligaste delen av naturvärdesområdet bedöms den inte vara särskilt allvarlig. En naturinventering (Ahlgren, 2012) har utförts där värdefulla naturelement som bör sparas har pekats ut. En stor del av dessa bedöms kunna vara kvar även efter en exploatering enligt planen. Planområdet ligger cirka 80 m från Dalvägen (väg 226) som är primär transportled för farligt gods. Två bensinstationer finns på 150 m respektive 260 m avstånd från planområdet. I närområdet finns några mindre bilanknutna verksamheter. Södertörns brandförsvar har bedömt riskerna om detaljplanen realiseras. De bedömer att riskerna kommer att vara acceptabla och att en vidare utredning av riskerna i en detaljerad riskanalys ej behöver genomföras.

119 Det förorenade dagvatten som kommer att uppkomma till följd av detaljplanen kommer delvis att infilteras och delvis att avledas till ett fördröjningsmagasin och renas innan det förs vidare till det kommunala dagvattennätet. Föroreningsbelastningen från planområdet till Tumbaån och Tullingesjön bedöms därför bli liten. Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Referenslista Ahlgren Britta, Översiktlig naturinventering Bergfotsvägen. Miljöenheten, Botkyrka kommun. Boverket, Naturvårdsverket, Räddningsverket, Bättre plats för arbete. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Ingemansson Technology AB, Trafikbuller och planering II. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Ingemansson Technology AB, Trafikbuller och planering III. Södertörns brandförsvar, Yttrande angående detaljplan Bergfotsvägen Botkyrka. SW Projektutveckling AB, Futurum Botkyrka. Nybyggnad bostäder. Förslagshandling Tyréns AB, Futurum dagvattenhantering. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna. Åkerlöf Hallin Akustikkonsult AB (ÅHA AB). Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun. Trafikbullerutredning för detaljplan.

120 1(11) Futurum PM - dagvattenhantering Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Johan Ekvall Handläggare Kvalitetsgranskning Johan Ekvall Lena Kjellson

121 2(11) Johan Ekvall Sammanfattning SW projektutveckling ska uppföra studentbostäder vid Bergfotsvägen i Tumba, Botkyrka kommun. Kravet från VA- huvudmannen är att flödet ut från området inte får överskrida 13 l/s, ha vid ett regntillfälle med 10 års återkomsttid, 10 min varaktighet. Dessa krav uppfylls efter exploatering genom att vidta ett antal åtgärder för att fördröja dagvattnet innan detta släpps till allmänt ledningsnät. Den viktigaste åtgärden är ett fördröjningsmagasin med en volym på m 3 i områdets centrala del mot Bergfotsvägen. Fördröjningsmagasin måste vara åtkomligt för drift och underhåll. Magasinet kombineras med rasterytor på parkeringsplatser samt ett mindre fördröjningsmagasin (ca 3 m 3 ) för en yta i den norra delen som på grund av områdets höjdsättning troligen inte kan anslutas till det större magasinet. Hårdgjorda ytor på baksidan av husen som vetter mot naturmark undviks i största möjliga utsträckning. Angöringsvägarna till och från områdets centrala del lutar ut mot Bergfotsvägen vilket innebär att viss del av vägytan måste ledas ner mot Bergfotsvägen utan att kunna anslutas till något av fördröjningsmagasinen. För att undvika att ytlig avrinning vid intensiv nederbörd kan rinna ner mot husen i området från naturmarken öster om bebyggelsen rekommenderas någon form av avskärande mindre dike längs med gränsen mot naturmarken. Diket kan eventuellt anslutas till dagvattenledningarna i området eller i Bergfotsvägen. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

122 3(11) Johan Ekvall Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Krav från VA-huvudmannen Planområdet - nuläge Planområde - efter exploatering Avrinning flödesberäkningar Översvämningsrisk Referenser Bilagor: - 1. Situationsplan, före exploatering - 2. Situationsplan, efter exploatering - förslag dagvattenhantering - 3. Flödesberäkning, ytor enligt programhandling - 4. Flödesberäkning, all yta kopplad till ett magasin, raster på p-ytor - 5. Flödesberäkning, endast yta som med större säkerhet kan kopplas till stora magasinet, raster på p-ytor. Omslagsbild: Befintlig stig i utkanten av den mittre delen av planområdet. Foto taget mot nordväst och Bergfotsvägen O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

123 4(11) Johan Ekvall Bakgrund och syfte SW projektutveckling ska uppföra studentbostäder vid Bergfotsvägen i Tumba, Botkyrka kommun. Detta PM ska belysa hur avrinningen efter omdaning av området skiljer sig från dagens situation samt föreslå lämpliga LOD-lösningar för att uppfylla kommunen krav på fördröjning av dagvatten. 2 Krav från VA-huvudmannen Botkyrka kommun är VA-huvudman. Området ingår i verksamhetsområde för dagvatten. I samband med detaljplanearbetet har kommunen ställt följande krav inför en omdaning av området: - Avrinningen från tomten får inte öka efter exploatering. - Om dagvatten behöver avledas så får maximalt 13 l/s, ha ledas till kommunalt ledningsnät (motsvarar cirka 4 l/s från planområdet). - Fördröjningsmagasin och ledningar ska vara dimensionerat för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. - Inga instängda områden får skapas. Dessa krav kan uppfyllas efter exploatering genom ett antal olika LOD-åtgärder, se avsnitt 5. 3 Planområdet - nuläge Området som utgörs av naturmark med blandskog ligger strax öster om Bergfotsvägen med markant marklutning ut mot vägen. Berg i dagen förekommer i de yttre norra och södra delarna. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Va-systemet i närområdet är duplikat system (dagvatten avleds för sig), avrinningen leds via ett dike längs med Bergfotsvägen till en kupolbrunn som ansluter till dagvattennätet. Förutom avrinning från planområdet bedöms cirka 1 ha naturmark samt cirka 1200 m 2 vägyta avvattnas till diket längs med Bergfotsvägen. Slutlig recipient är Tullinge sjön via Tumbaån. Ledningssystemet i Bergfotsvägen bedöms ha dålig kapacitet, enligt underlag från Botkyrka kommun har ledningarna dimension Ø 225 mm. Kupolbrunnen ligger i en markant lågpunkt i Bergfotsvägen, risken för översvämning av gata samt fastigheter på den västra sidan av vägen bedöms som hög vid hydraulisk överlast av ledningsnätet. Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

124 5(11) Johan Ekvall Figur 1. Översiktskarta. Planområdet ungefärligen markerat. Markförhållandena i området är inte i detalj kända. Vid platsbesök i april 2012 har handsonderingar utförts som visar på finare jordarter i ytligt läge. Området ligger enligt översiktlig geologisk karta ( i ett område på gränsen mellan lägre liggande områden med lera i väster och morän/berg i dagen i öster. Infiltrationsförmågan i planområdet bedöms preliminärt som låg. Högre upp i terrängen öster om planområdet är infiltrationsförhållanden sannolikt bättre. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

125 6(11) Johan Ekvall Figur 2. Kupolbrunn i lågpunkt vid Bergfotsvägen. Planområde till vänster i bild. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Figur 3. Bergfotsvägen, foto mot nordost. Planerad bebyggelse till höger i bil, lågpunkten vid vägskyltar på högra sidan av vägen. Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

126 7(11) Johan Ekvall Planområde - efter exploatering Planområdet planeras med bebyggelse enligt situationsplan i bilaga. Marklutningen i öst-västlig riktning tas bort genom att marknivån höjs längs med Bergfotsvägen där en stödmur anläggs samt genom att marken i den östra delen delvis schaktas ur. Partier med lutning mot Bergfotsvägen kommer efter exploateringen främst att vara trappor och angöringsvägar i södra och norra delen. 5 Avrinning flödesberäkningar De gjorda beräkningarna (se bilaga) visar att avrinningen från området ökar markant. Detta beror på att naturmarken ersätts med hårdgjorda ytor som tak, asfalt och marksten. Avrinningen från gröna ytor kan vara underskattad i beräkningen av utflödet i nuläget eftersom marklutningen är relativt kraftig. Enligt programhandlingen är den planlagda ytan cirka 0,32 ha varav cirka 0,1 ha utgörs av tak, 0,14 ha av lokalgata för angöring, p-ytor, och övrig hårdgjord mark där tillkommande yta på den östra sidan av husen har uppskattats till 150 m 2. Cirka 0,07 ha utgörs av gröna ytor (ytor uppmätta i programhandling ). Andelen hårdgjord yta blir cirka 75 % och avrinnings-koefficienten för området 0,67. Utan fördröjningsåtgärder bedöms flödet ut från området vid dimensionerande regn bli cirka 47 l/s (145 l/s, ha). O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Tak Grönyta Hårdgjord yta Total Summa Tabell 1. Avrinningsyta i m 2 enligt programhandling (exklusive ytor i öster mot naturmark) Utöver föreslagna gröna ytor i programhandling kan ytterligare reducering av avrinningen ske genom att belägga delar av områdena med markplattor med någon form av raster som dels är genomsläpplig, dels lagrar ett antal mm nederbörd och därmed hindrar omedelbar avrinning. Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

127 8(11) Johan Ekvall Genom att förse parkeringsplatserna med rasterytor (antaget i bilagda beräkningar) kan avrinningskoefficienten sänkas något till cirka 0,58. Flödet ut blir dock inte är tillräckligt lågt för att kravet från VA-huvudmannen på maximalt flöde ut från fastigheten vid ett 10-årsregn ska uppfyllas (se avsnitt 2). För att uppfylla flödeskravet krävs ett utjämningsmagasin med en volym 1 på cirka 23 m 3. Magasinet kan tömmas med maximalt 4 l/s för att uppfylla kravet på maxflöde. Hänsyn måste dock tas till de områden som inte kan anslutas, vilket reducerar möjligt utflöde. En ungefärlig uppskattning av ej anslutbara ytor (se nedan) visar att magasinets tömning bör begränsas till cirka 1,7 l/s. Detta under förutsättning att dagvatten från viss del av angöringsgatorna ansluts direkt till allmänt ledningsnät, sker någons slags fördröjning av denna avrinning kan magasinet tömmas snabbare.. En längre tömningstid gör magasinet känsligare för överbelastning om ett nytt nederbördstillfälle kommer i anslutning till ett dimensionerande regn. Ett utflöde på 1,7 l/s ger ungefär 3,5 h tömningstid. I senare skede kan möjligheten att ersätta ytterligare ytor med raster samt utöka de gröna ytorna utredas, vilket kan leda till att magasinsvolymen kan minskas. Magasinets utformning får avgöras i ett senare skede när geoteknisk information med mera finns tillgänglig. På grund av områdets höjdsättning kan det vara svårt att fånga upp den del av avrinningen från angöringsvägarna som har fall mot Bergfotsvägen samt en mindre del av områdets norra del. Avvattningen av dessa vägytor, som utgör en mindre del av områdets avrinning, kan ledas ner till ett krossdike längs med Bergfotsvägen. I krossdiket fördröjs avrinningen innan det når det allmänna ledningsnätet i lågpunkten i Bergfotsvägen. Då det är fråga om avrinning från små ytor (uppskattat till 150 m 2 ), kan även en direkt anslutning till det allmänna ledningsnätet övervägas. Flödet blir endast cirka 2,5 l/s (166 l/s, ha), den totala volymen cirka 1,5 m 3 vid det dimensionerande regnet. Detta flöde bör dock i så fall vägas in vid dimensioneringen och tömningen av fördröjningsmagsinet. För den del av områdets norra del som troligen inte kan avvattnas till fördröjningsmagasinet bedöms fördröjning kunna ske i en slänt som planeras med buskar. Ytan är cirka 250 m 2 hårdgjord yta och cirka 130 m 2 p-yta med raster 2. Avrinningen vid ett dimensionerande regn bedöms ge ett flöde på 4-5 l/s (124 l/s, ha) och en total volym av cirka 3 m 3. Denna volym bör kunna hanteras i slänten genom att någon form av fördröjning sker i växtbäddar eller ett mindre konventionellt utformat fördröjningsmagasin. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx För övrig avrinning bör dagvatten kunna ledas till ett magasin under mark i det centrala grönområdet mellan Bergfotsvägen och planerade byggnader (se bilagd situationsplan). Planerad höjdsättning av området medger tillräckligt fall på ledningar för att kunna ansluta dagvattenbrunnar i de centrala och södra delarna. Höjdskillnaden mot det allmänna ledningsnätet i Bergfotsvägen medger problemfri tömning av ett magasin om detta inte förläggs 1 Dimensionerande regn är kortvarigt och har hög intensitet vilket innebär att magasinsvolym kan sättas ungefär lika med regnvolym för avrinningsområdet. 2 Ej enligt programhandling Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

128 9(11) Johan Ekvall djupt. Består marken här av täta jordarter så kan magasinet utgöras av dagvattenkassetter (konstruktion av plast med stor effektiv volym, ex. Wavin Q-bic). En otät magasinskonstruktion, exempelvis ett magasin med sprängsten utan täta väggar kan leda till skador på slänten ner mot Bergfotsvägen om vatten söker sig ut den vägen. Ett magasin med sprängsten har endast % effektiv volym vilket leder till att större ytor måste tas i anspråk. Då en stödmur planeras ut mot Bergfotsvägen kan ett utjämningsmagasin eventuellt integreras i denna. Sammantaget bedöms exploateringen, med ett korrekt utformat fördröjningsmagasin, kunna uppfylla de krav som ställts av VA-huvudmannan enligt avsnitt 2. Vid slutgiltiga beräkningar av magasinsvolymer bör en säkerhetsfaktor (klimatfaktor) läggas in vilket leder till att magasinsvolymen ökar med 10-30%. Fördröjningsmagasin måste vara åtkomliga för drift och underhåll (spolning slamsugning). Magasinet bör kontrolleras regelbundet så in- och utloppsledningar inte är igensatta samt för att bedöma slamnivå. Magasin ska förses med bräddledning, anslutet till det allmänna ledningsnätet, som används då magasinets kapacitet överskrids. 6 Översvämningsrisk Under förutsättning att byggnaderna med omgivning planeras så att inga lågpunkter uppstår i området bedöms förutsättningarna som goda att klara även extrema nederbördstillfällen. Detta beror dels på marklutningen mot Bergfotsvägen dit vatten vid händelse av extrem nederbörd kommer att avrinna via trappor och angöringsvägar vilka fungerar som sekundära avrinningsstråk. Översvämning av lågpunkten i Bergfotsvägen elimineras genom åtgärder beskrivna i avsnitt 5. Vid regn med ännu längre återkomsttid än det dimensionerande regnet, kan marköversvämning eventuellt uppstå på Bergfotsvägen. Någon beräkning av detta scenario (inbegriper ett större avrinningsområde med naturmark och delar av Bergfotsvägen med fall mot lågpunkt.) har inte utförts. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Den östra delen av planområdet som gränsar till naturmarken utgör en barriär som blockerar ett naturligt avrinningsstråk ner mot Bergfotsvägen. Ytlig avrinning vid intensiv nederbörd kommer därför att rinna ner mot husen i området. För att undvika att belasta det interna dag- och dränvattensystemet inom fastigheten rekommenderas ett grunt dike öster om fastighetens avgränsning mot naturmarken. För att samla upp avrinningen från naturmarken, vid regn med 10 års återkomstid och 10 min varaktighet, bedöms ett cirka 100 m långt svackdike med en meters bredd och 0,2 m djup vara tillräckligt (ungefärlig volym 13 m 3 ). Någon form av utlopp från diket vidare ner mot Bergfotsvägen bör finnas för att diket ska kunna tömmas om avrinningen blir större än dikets kapacitet (vattnet leds inte till utjämningsmagasin). Diket bör även ha en positiv inverkan vid snösmältning och perioder med högt mark/grundvatten. Då markens infiltrationsförmåga inte är Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

129 10(11) Johan Ekvall känd går det inte att bedöma om diket även kan fungera som infiltrationszon. Geotekniska undersökningar som utförs i ett senare skede kommer att ge mer information i denna fråga. Skulle det visa sig att grundvattenströmningen från naturmarken kan påverka byggnaderna kan ett djupare avskärande dike behövas. Utöver ovanstående är det viktigt att planera ledningssystemet och marklutningar inom fastigheten så att en eventuell hydraulisk överbelastning internt inte drabbar hus och installationer. Allt dagvatten bör kunna avrinna i ytläge via sekundära avrinningsvägar. O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

130 11(11) Johan Ekvall Referenser Programhandling, situationsplan, Total Arkitektur & Urbanism AB Utdrag ur VA-karta, Botkyrka kommun Muntliga referenser: Andreas Palme, Total arkitektur och Urbanism AB O:\sth\241923\Dagvatten\Futurum_dagvatten_ docx Rapportnamn: Futurum - dagvattenhantering Beställare: SW projektutveckling Uppdragsnr: Rapportnr: 1

131 Futurum, planområde Skala 1:1600 Botkyrka kommun m

132

133 Uppdrag: Bilaga 3 Dagvattenhantering - Futurum (all avrinning leds till ett magasin) Ytor enligt underlag från TOTAL Programhandling Naturmark utanför och hårdgjorda ytor (ca 150 m2) i anknytning till denna uppskattat. Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeffred area Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,102 0,9 0,092 12,0 7,2 15,7 9,4 20,7 12,4 Lokalgata, uteplatser mm 0,141 0,8 0,113 14,6 8,8 19,1 11,5 25,3 15,2 Rasterytor (p-pytor) 0,000 0,2 0,000 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gröna ytor 0,072 0,1 0,007 0,9 0,6 1,2 0,7 1,6 0,97 Summa 0,315 0,67 0,212 27,5 16,5 36, ,7 29 Före exploatering Tak 0,000 0,9 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Lokalgata, p-ytor mm 0,000 0,8 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Gröna ytor 0,316 0,1 0,032 4,1 2,5 5,4 3,2 7 4,3 Summa 0,316 0,1 0,032 4,1 2,5 5,4 3,2 7,1 4,3 Naturmark utanför * 1 0,1 0,10 13,0 7,8 17,0 10,2 22,5 13,5 Flöde efter exploatering: 28 l/s 36 l/s 48 l/s Flöde före exploatering: 4 l/s 5 l/s 7 l/s Diff i % 571 % 571 % 571 % Diff i l/s 23 l/s 31 l/s 41 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor (0,2) antagits. Se även text som berör dagvattenmagasin. *: Belastar ej utjämningsmagasin.

134 Uppdrag: Bilaga 4 Dagvattenhantering - Futurum (all avrinning leds till ett magasin, raster på P-ytor) Ytor enligt underlag från TOTAL Programhandling Naturmark utanför och hårdgjorda ytor (ca 150 m2) i anknytning till denna uppskattat. Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,102 0,9 0,092 12,0 7,2 15,7 9,4 20,7 12,4 Lokalgata, uteplatser mm 0,100 0,8 0,080 10,4 6,3 13,6 8,2 18,1 10,8 Rasterytor (p-pytor) 0,041 0,2 0,008 1,1 0,6 1,4 0,8 1,8 1,1 Gröna ytor 0,072 0,1 0,007 0,9 0,6 1,2 0,7 1,6 0,97 Summa 0,316 0,59 0,188 24,4 14,6 31, ,2 25 Före exploatering Tak 0,000 0,9 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Lokalgata, p-ytor mm 0,000 0,8 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Gröna ytor 0,316 0,1 0,032 4,1 2,5 5,4 3,2 7 4,3 Summa 0,316 0,1 0,032 4,1 2,5 5,4 3,2 7,1 4,3 Naturmark utanför * 1 0,1 0,10 13,0 7,8 17,0 10,2 22,5 13,5 Flöde efter exploatering: 24 l/s 32 l/s 42 l/s Flöde före exploatering: 4 l/s 5 l/s 7 l/s Diff i % 494 % 494 % 494 % Diff i l/s 20 l/s 27 l/s 35 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor (0,2) antagits. Se även text som berör dagvattenmagasin. *: Belastar ej utjämningsmagasin.

135 Uppdrag: Bilaga 5 Dagvattenhantering - Futurum (delområde som bedöms kunna ledas till stora magasinet) Ytor enligt underlag från TOTAL Programhandling Naturmark utanför och hårdgjorda ytor (ca 150 m2) i anknytning till denna uppskattat. Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 avrinnkoeff. red area Area (ha) ⱷ Area*ⱷ Efter exploatering Tak 0,102 0,9 0,092 12,0 7,2 15,7 9,4 20,7 12,4 Lokalgata, uteplatser mm 0,076 0,8 0,061 7,9 4,8 10,4 6,2 13,7 8,2 Rasterytor (p-pytor) 0,028 0,2 0,006 0,7 0,4 1,0 0,6 1,3 0,8 Gröna ytor 0,072 0,1 0,007 0,9 0,6 1,2 0,7 1,6 0,97 Summa 0,279 0,60 0,166 21,6 12,9 28, ,3 22 Före exploatering Tak 0,000 0,9 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Lokalgata, p-ytor mm 0,000 0,8 0,000 0,0 0 0,0 0,0 0 0,0 Gröna ytor 0,279 0,1 0,028 3,6 2,2 4,7 2,8 6 3,8 Summa 0,279 0,1 0,028 3,6 2,2 4,7 2,8 6,3 3,8 Naturmark utanför* 1,000 0,1 0,100 13,0 7,8 17,0 10,2 22,5 13,5 Flöde efter exploatering: 22 l/s 28 l/s 37 l/s Flöde före exploatering: 4 l/s 5 l/s 6 l/s Diff i % 495 % 495 % 495 % Diff i l/s 18 l/s 23 l/s 31 l/s Hänsyn ej tagen till rinntider eftersom området är litet till ytan. Uppgifter om avrinningskoefficient för rasterytor saknas i P90, i beräkningen har avrinningskoefficienten för grusade ytor (0,2) antagits. Se även text som berör dagvattenmagasin. *: Belastar ej utjämningsmagasin.

136

137 1 [2] Miljöenheten Referens Britta Ahlgren Mottagare Stadsbyggnadsenheten Översiktlig naturinventering Bergfotsvägen Bakgrund I samband med att undersökning om möjligheterna att bygga flerfamiljshus om ca 75 lägenheter i sluttningen sydost om Bergfotsvägen har behov uppkommit att göra en naturinventering av skogssluttningen. Besök på platsen gjordes 7/ och 13/ Vid första tillfället var det barmark och vid andra tillfället ett tunt ofullständigt snötäcke på någon centimeter. Beskrivning Träd- och buskskiktet Den nordvästvända sluttningen mellan äldreboendet Ädelstenen, bebyggelsen vid Hålvägen, Storvreten och Bergfotsvägen är bevuxen med gles blandskog. I den nordöstra delen är delar av marken täckt av delvis mossbevuxen blockmark. Här växer huvudsakligen större granar och tallar med visst inslag av löv. Längre norrut är marken jämnare, men även här består trädskiktet huvudsakligen av större gran och tall. I det nordvästra hörnet observerades på en hassel den skogliga signalarten skriftlav, Graphis scripta. Det är en skorplav som har höga krav på konstant hög luftfuktighet. I den nordvästra delen finns en del yngre tall. Strax söder därom, där sluttningen flackar ut något övergår trädskiktet i huvudsakligen yngre och medelålders asp. Ner mot den centrala mest flacka delen blir det ett större inslag av björk och sälg, flera av dessa består av dekorativa buketter. Även rönn och oxel förekommer. Här finns också ett antal grövre tallar. Längre österut upp mot sluttningen står en hel del hasselbuskar. Där sluttningen återigen blir allt brantare finns ytterligare en samling ungtall. I den allt brantare sluttningen i områdets södra del växer ett antal grövre tallar med inslag av klenare lövträd. Fältskiktet Även fältskiktet har karaktären av skogsvegetation. I de brantare delarna föekommer en hel blåbärs- och lingonris, blandat med mossor, med ett rikt inslag av den markväxande hakmossan. I den flackare delen med stort lövinslag är vegetationen mer gräs- och örtdominerad, med bland annat björkpyrola, Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post britta.ahlgren@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

138 BOTKYRKA KOMMUN 2 [2] Miljöenheten harsyra och i den nedre delen blåsippa. I områdets sydligaste sluttningen observerades även gul kantarell (så sent som i början av december). Bedömning Det är en fin skogsslutning insprängd i tätortsbebyggelsen. Om de planerade flerfamiljshusen kommer att uppföras är det värdefullt om så stor del av den ursprungliga vegetationen kan bevaras. Störst värde har de grövre tallarna. Men den naturliga variationen av arter och den lite tätare vegetationen uppe i den delvis nordvända sluttningen ger en fuktig miljö där många mossor, lavar och svampar trivs. När tätortsbebyggelsen tätnar alltmer är det värdefullt om naturliga skogspartier kan bevaras där det är möjligt. Det ökar förutsättningen för ett tätortsnära djurliv med t ex ekorrar och många fågelarter. Vid besöket i december observerades, förutom mindre tättingar, större hackspett och duvhök i området. Flertalet av de grövre tallarna har mätts in för att underlätta att hänsyn tas till så många som möjligt av dem. I en av de inmätta tallarna söder om äldreboendet finns ett större fågelbo. För att säkra återväxt av tallen bör de få förekommande yngre tallarna bevaras. Det är värdefullt om också buketter av björk, sälg och hassel kan bevaras, samt de enstaka fågelfruktbärande träden som rönn och oxel. Tydligast skogskaraktär har trädvegetationen i den nordöstra branten. Denna bevaras om åtminstone området från och med den höjdkurva som POL rb lämnas i ursprungligt skick Det är även värdefullt om så stor del som möjligt av den naturliga markstrukturen och -vegetationen kan lämnas kvar, med naturliga mossor, gräs, skogsörter och blåbärs- och lingonris.

139 Olovsvägen unga tallar Skriftlav Grafis scripta Skoglig signalart Blomsterv. Bergfotsvägen Blåsippor Sälg- och björkbuketter Hassel Björkpyrola Harsyra Hakmossa Blåbärsris Mossklädd blockmark i sluttningen Unga tallar Blåbärsris 1 av de inmätta tallarna m fägelbo Hassel höga tallar spara så många som möjligt Tråkig gräsmatta Gula kantareller

140 12012 RAPPORT A 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01, A Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för nya bostäder i längs Bergfotsvägen i Tumba, Botkyrka. Sammanfattning De föreslagna bostäderna utsätts för buller från trafiken på främst Dalvägen. Med föreslagen byggnadsplacering, utformning och lägenhetsplanlösningar kan bostäder med god ljudkvalitet byggas. Aktuella riktvärden innehålls. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Uppdragsansvarig Granskad Leif Åkerlöf Anne Hallin leif.akerlof@ahakustik.se anne.hallin@ahakustik.se ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

141 12012 RAPPORT A 2 (11) Innehåll 1. BAKGRUND 2 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 2 3. ÅTGÄRDER FÖR GOD MILJÖ 2 4. BEDÖMNINGSGRUNDER 3 5. MÖJLIGA LÖSNINGAR OCH SPECIALLÖSNINGAR 3 6. BERÄKNADE TRAFIKBULLERNIVÅER 6 7. KOMMENTARER 6 8. RIKTVÄRDEN 8 9. TRAFIKUPPGIFTER UNDERLAG 11 Bilagor Ritningar A01, A02 1. Bakgrund Nya bostäder, främst smålägenheter, planeras längs Bergfotsvägen i Tumba. Byggnaden planeras i sluttningen mot Dalvägen och utsätts för buller från vägtrafik. I denna rapport belyses förutsättningarna för de nya bostäderna med avseende på trafikbullret. 2. Sammanfattande bedömning Den skisserade byggnaden utsätts för måttliga trafikbullernivåer. Ekvivalentnivån överstiger inte 60 db(a) och en sida får högst 55 db(a). Med skisserad utformning och lägenhetsplanlösning kan målet för avstegsfall B innehållas. Alla lägenheter i projektet får +8 Ljudkvalitetspoäng. Poängen är högre än minimikravet, +5 respektive +0, och bostäder med god ljudkvalitet kan byggas. 3. Åtgärder för god miljö För att möjliggöra mycket god ljudmiljö föreslås följande åtgärder. Fönster, yttervägg och eventuella uteluftdon dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus blir högst motsvarande Ljudklass B. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

142 12012 RAPPORT A 3 (11) 4. Bedömningsgrunder I denna rapport kommenteras den föreslagna bostadsbebyggelsen utgående från möjligheterna att innehålla kraven på högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, Riksdagens riktvärde högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, Avstegsfall B högst 50 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, Avstegsfall A uteplats med högst 70 db(a) maximal ljudnivå högsta trafikbullernivåer inomhus enligt Ljudklass B lägst +5 ljudkvalitetspoäng i medeltal för alla lägenheter i projektet och ingen lägenhet med lägre än +0 poäng. 5. Möjliga lösningar och speciallösningar Eftersom det är mycket svårt och i de flesta fall omöjligt att innehålla riksdagens riktvärden för trafikbuller, högst 55 db(a) ekvivalentnivå vid byggnadens alla fasader, är det ofta nödvändigt att tillämpa avstegsfall. För att kunna uppnå avstegsfall B, högst 55 db(a) ekvivalentnivå vid minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kan speciella lösningar krävas. Två kategorier av lösningar kan diskuteras 1. Lösningar som är godkända av Boverket och då kan användas i alla sammanhang 2. Speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning Kategori 1 - Lösningar Två typer av lösningar som är godkända av Boverkets och kan användas i alla sammanhang är Burspråk Lokala bullerskydd på balkonger Burspråk Genom att förse rum med burspråk kan, beroende på ljudinfallets riktning och bullerregnets styrka, upp till 15 db(a) dämpning av bullernivåerna erhållas vid ett fönster i burspråket. Genom att förse ett eller flera rum i lägenheten med burspråk kan målet inomhus med vädringsöppet fönster innehållas. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

143 12012 RAPPORT A 4 (11) Lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser Med lokala bullerskydd på balkongen samt ljudabsorbenter i balkongtaken kan, beroende på ljudinfallets riktning, upp till 15 db(a) dämpning av bullernivåerna erhållas vid fönster som vetter mot balkongen. En avskärmning som omfattar tätt räcke samt högst 50 % av den ytan mellan balkongräcket och balkongtaket accepteras av Boverket och 75 % avskärmning kan accepteras i enstaka fall. Vid större avskärmning fås speciallösning enligt nedan. Exempel nedan Kategori 2 - Speciallösningar Två typer av speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning i ett bostadsprojekt är % inglasning av balkong Specialfönster ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

144 12012 RAPPORT A 5 (11) % inglasning av balkong Specialfönster Begränsad omfattning kan vara upp till ca 5 % av lägenheterna. I detta projekt I detta projekt bedöms inga av de ovan redovisade lösningarna behövas. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

145 12012 RAPPORT A 6 (11) 6. Beräknade trafikbullernivåer Beräkningarna av vägtrafikbuller har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen. Ekvivalent ljudnivå - Översikt På ritning A01 redovisas de dimensionerande ekvivalenta ljudnivåerna vid skisserade byggnader i steg om 5 db(a). Vid fasaderna mot Dalvägen/Bergfotsvägen blir ekvivalentnivån db(a). Byggnadens får en sida med lägre än 55 db(a). Beräkningsnoggrannheten för ekvivalent ljudnivå är + 2 db(a) varför finare indelning än i 5 db-steg inte är trovärdigt/relevant. Maximal ljudnivå De maximala ljudnivåerna är högst 15 db(a) högre än ekvivalentnivåerna och därmed inte dimensionerande. De maximala ljudnivåerna på gårdsytorna på ostsidan blir lägre än 70 db(a). Ingen särskild redovisning på ritning görs. Ekvivalent ljudnivå detaljer På ritningarna A02 redovisas de ekvivalenta ljudnivåerna på lägenhetsplaner. 7. Kommentarer Riksdagens riktvärde För att innehålla riksdagens riktvärde, högst 55 db(a) utanför alla boningsrum, krävs exempelvis att trafiken på Dalvägen minskas med ca 60 %. Detta bedöms inte realistiskt varför bedömningen av trafikbullret sker utgående från avstegsfall. Avstegsfall Avstegsfall B högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, kan med lämplig lägenhetsplanlösning innehålls i samtliga fall. Ljudnivå på uteplatser Nivån på uteplatser på ostsidan blir lägre än 70 db(a) maximal ljudnivå respektive lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

146 12012 RAPPORT A 7 (11) Ljudnivå inomhus Med lämpligt val av fönster och uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas. I detta skede anges översiktligt ljudkrav för öppningsbara fönster för tre intervaller enligt ritning A01. Ljudkraven varierar med fönsterstorleken. Noggrannare indelning kan göras i den fortsatta projekteringen. Dimensioneringen sker utgående från den sammanlagda ekvivalenta ljudnivån inomhus från väg- och spårtrafiken. För eventuella uteluftdon respektive ytterväggens övriga delar krävs 10 db högre Dnew respektive Rw. Ekvivalent ljudnivå vid fasad, db(a) Ljudkrav fönster, Rw db, vid följande fönsterarea/rumsarea 15 % 20 % 25 % 35 % > < För fasta fönster kan kraven enligt ovan minskas med 3 db. Utåtgående fönster och balkongdörrar med ljudkrav över ca R w = 43 db finns inte på marknaden. Dessa fönster och balkongdörrar måste därför vara inåtgående. Flerluftsfönster med ljudkrav över ca R w = 35 db kräver normalt fast mittpost. Mötande bågar fungerar inte. Summa ljudkvalitetspoäng Med föreslagen lägenhetsplanlösning får samtliga lägenheter +8 Ljudkvalitetspoäng. Poängen är högre än minimikravet och bostäder med god ljudkvalitet kan skapas. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

147 12012 RAPPORT A 8 (11) 8. Riktvärden Vid nybyggnad av bostäder gäller följande riktvärden för högsta ljudnivåer från trafik. Riksdagsbeslut I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder redovisas i följande sammanfattning. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus ) (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 2) Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 1) Värdet får överskridas med 10 db 5 gånger per natt. 2) Värdet får enligt Svensk standard SS överskridas 3 gånger per timme. I centrala lägen eller andra lägen med bra kollektivtrafik kan i vissa fall avsteg från dessa värden göras, men ekvivalentnivån ska vara högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller Trafikbuller och planering. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning: Kvalitetsmål 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

148 12012 RAPPORT A 9 (11) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 db(a) maximal ljudnivå och 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 db(a). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen. Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR, hänvisas när det gäller ljudmiljön till Ljudklass C enligt svensk standard för ljudklassning av bostäder SS Detta innebär följande riktvärden för trafikbuller inomhus. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer Utrymme Ekvivalentnivå, L pa Maximalnivå natt L pafmax Bostadsrum 30 db(a) 45 db(a) 1) Kök 35 db(a) - 3) Värdet, L pafmax får överskridas 5 gånger per natt ( ). Ljudklassning av bostäder I svensk standard SS anges värden för ljudklassning av bostäder. Ljudklass C uppfyller kraven enligt BBR, Ljudklass B innebär 4 db lägre nivåer inomhus och Ljudklass A ytterligare 4 db lägre nivåer. Ljudklass B kan sägas ge 50 % högre ljudstandard än vad BBR kräver och Ljudklass A dubbelt så hög ljudstandard. Ljudkvalitetspoäng I utredningen Trafikbuller och planering II som genomförts av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Stockholms miljöförvaltning samt Ingemansson Technology AB introduceras ett system som innebär vägning av positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av trafikbuller. Detta system har varit föremål för diskussioner i en seminarieserie i Kommunförbundets regi på 5 orter under 2004 samt i en BFAB-kurs våren Under 2005 och 2006 har ytterligare synpunkter inhämtats och en arbetsgrupp arbetat vidare. I oktober 2006 presenterades Trafikbuller och planering III som beskriver den genomarbetade metoden för ljudkvalitetspoäng. Vid bedömning av lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer: ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

149 12012 RAPPORT A 10 (11) Buller på trafiksidan Buller på gård Buller vid entré Buller inomhus Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor Planlösning Balkonger Grannskapet Varje faktor har olika vikt och innehåller fyra alternativ. Genom ett poängsystem kan dessa faktorer bedömas. För att projekt ska vara godkänt krävs ett medelvärde på minst +5 poäng för samtliga lägenheter och ingen lägenhet får ha lägre än +0 poäng. Boverkets allmänna råd I Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik anger Boverket vissa råd för trafikbuller och bostäder. När det gäller planerade bostäder med db(a) ekvivalentnivå anges följande. Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, bör vara vänd mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter på de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter somt vid uteplatser och gårdsytor. När det gäller uteplatser anges följande. En bra och trivsam utepalts eller balkong kan till exempel kännetecknas av en fin omgivning och utsikt, bra väderstreck och solljus och inte minst god ljudmiljö. Varje bostadslägenhet bör ha tillgång till uteplats, gemensam eller privat, med god ljudmiljö i sanslutning till bostaden. Balkong och uteplats bör normalt placeras på bostadens tysta sida. Om detta inte är möjligt så kan acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en genomtänkt planlösning, delvis inglasning eller ljudabsorberande ytskikt. När det finns tillgång till en uteplats med god ljudmiljö i anslutning till bostaden, bör en sämre ljudmiljö kunna accepteras vid en extra uteplats. En balkong i ett bullerutsatt läge kan ibland vara ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

150 12012 RAPPORT A 11 (11) ett önskvärt komplement genom att den kan erbjuda andra särskilda kvaliteter, såsom solljus eller en attraktiv utsikt. Boverket berömmer vidare arbetet med Trafikbuller och planering och anser att metoden med kompensationstänkande och Ljudkvalitetspoäng kan användas vid värdering av bullerfrågorna i planeringen. 9. Trafikuppgifter Följande trafikuppgifter erhållna från kommunen ligger till grund för beräkningarna. Väg Fordon/ÅMD Andel tung trafik Skyltad hastighet Dalvägen % 50 km/h Bergfotsvägen % 50 km/h 10. Underlag Situationsplan Skiss på möjlig bebyggelse Besök på platsen Trafikuppgifter erhållna från kommunen ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

151

152

153 12012 RAPPORT B 1 (11) Kund SW Projektutveckling AB Stig Mörtsjö Warfvinges väg Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor B01, B Rapport A Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport B Bergfotsvägen, Tumba. Botkyrka kommun Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdrag Genomgång av förutsättningarna, med avseende på buller från trafiken på Dalvägen och Bergfotsvägen, för nya bostäder i längs Bergfotsvägen i Tumba, Botkyrka. Sammanfattning De föreslagna bostäderna utsätts för buller från trafiken på främst Dalvägen. Med föreslagen byggnadsplacering, utformning och lägenhetsplanlösningar kan bostäder med god ljudkvalitet byggas. Aktuella riktvärden innehålls. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Uppdragsansvarig Granskad Leif Åkerlöf Anne Hallin leif.akerlof@ahakustik.se anne.hallin@ahakustik.se ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

154 12012 RAPPORT B 2 (11) Innehåll 1. BAKGRUND 2 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 2 3. ÅTGÄRDER FÖR GOD MILJÖ 3 4. BEDÖMNINGSGRUNDER 3 5. MÖJLIGA LÖSNINGAR OCH SPECIALLÖSNINGAR 3 6. BERÄKNADE TRAFIKBULLERNIVÅER 6 7. KOMMENTARER 6 8. RIKTVÄRDEN 8 9. TRAFIKUPPGIFTER UNDERLAG 11 Bilagor Ritningar B01, B02 1. Bakgrund Nya bostäder, främst smålägenheter, planeras längs Bergfotsvägen i Tumba. Byggnaden planeras i sluttningen mot Dalvägen och utsätts för buller från vägtrafik. I denna rapport belyses förutsättningarna för de nya bostäderna med avseende på bullret från trafiken i närområdet. 2. Sammanfattande bedömning Den skisserade byggnaden utsätts för måttliga trafikbullernivåer. Ekvivalentnivån överstiger inte 60 db(a) och en sida får högst 50 db(a). Med skisserad utformning och lägenhetsplanlösning kan målet för avstegsfall A innehållas. Alla lägenheter i projektet får +8 Ljudkvalitetspoäng. Poängen är högre än minimikravet, +5 respektive +0, och bostäder med god ljudkvalitet kan byggas. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

155 12012 RAPPORT B 3 (11) 3. Åtgärder för god miljö För att möjliggöra mycket god ljudmiljö föreslås följande åtgärder. Fönster, yttervägg och eventuella uteluftdon dimensioneras så att trafikbullernivån inomhus blir högst motsvarande Ljudklass B. Hastigheten på Bergfotsvägen begränsas till 30 km/h. Lokalt bullerskydd i öppning mellan byggnaderna 4. Bedömningsgrunder I denna rapport kommenteras den föreslagna bostadsbebyggelsen utgående från möjligheterna att innehålla kraven på högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, Riksdagens riktvärde högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, Avstegsfall B högst 50 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, Avstegsfall A uteplats med högst 70 db(a) maximal ljudnivå högsta trafikbullernivåer inomhus enligt Ljudklass B lägst +5 ljudkvalitetspoäng i medeltal för alla lägenheter i projektet och ingen lägenhet med lägre än +0 poäng. 5. Möjliga lösningar och speciallösningar Eftersom det är mycket svårt och i många fall omöjligt att innehålla riksdagens riktvärden för trafikbuller, högst 55 db(a) ekvivalentnivå vid byggnadens alla fasader, är det ofta nödvändigt att tillämpa avstegsfall. För att kunna uppnå avstegsfall A eller B, högst 50 respektive 55 db(a) ekvivalentnivå vid minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet kan speciella lösningar krävas. Två kategorier av lösningar kan diskuteras 1. Lösningar som är godkända av Boverket och då kan användas i alla sammanhang 2. Speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning Kategori 1 - Lösningar Två typer av lösningar som är godkända av Boverkets och kan användas i alla sammanhang är Burspråk Lokala bullerskydd på balkonger ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

156 12012 RAPPORT B 4 (11) Burspråk Genom att förse rum med burspråk kan, beroende på ljudinfallets riktning och bullerregnets styrka, upp till 15 db(a) dämpning av bullernivåerna erhållas vid ett fönster i burspråket. Genom att förse ett eller flera rum i lägenheten med burspråk kan målet inomhus med vädringsöppet fönster innehållas. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket. Lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser Med lokala bullerskydd på balkongen samt ljudabsorbenter i balkongtaken kan, beroende på ljudinfallets riktning, upp till 15 db(a) dämpning av bullernivåerna erhållas vid fönster som vetter mot balkongen. En avskärmning som omfattar tätt räcke samt högst 50 % av den ytan mellan balkongräcket och balkongtaket accepteras av Boverket och 75 % avskärmning kan accepteras i enstaka fall. Vid större avskärmning fås speciallösning enligt nedan. Exempel nedan ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

157 12012 RAPPORT B 5 (11) Kategori 2 - Speciallösningar Två typer av speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning i ett bostadsprojekt är % inglasning av balkong Specialfönster % inglasning av balkong Specialfönster Begränsad omfattning kan vara upp till ca 5 % av lägenheterna. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

158 12012 RAPPORT B 6 (11) I detta projekt I detta projekt bedöms inga av de ovan redovisade lösningarna behövas frö att uppnå avstegsfall B. För avstegsfall A kan exempelvis burspråk behövas i några lägenheter på östra sidan i den norra delen av projektet. 6. Beräknade trafikbullernivåer Beräkningarna av vägtrafikbuller har utförts enligt den samnordiska beräkningsmodellen. Ekvivalent ljudnivå - Översikt På ritning B01 redovisas de dimensionerande ekvivalenta ljudnivåerna vid skisserade byggnader i steg om 5 db(a). Vid fasaderna mot Dalvägen/Bergfotsvägen blir ekvivalentnivån db(a). Byggnadens får en sida som på större delen får högst 50 db(a). Beräkningsnoggrannheten för ekvivalent ljudnivå är + 2 db(a) varför finare indelning än i 5 db-steg inte är trovärdigt/relevant. Maximal ljudnivå De maximala ljudnivåerna är högst 15 db(a) högre än ekvivalentnivåerna och därmed inte dimensionerande. De maximala ljudnivåerna på gårdsytorna på ostsidan blir lägre än 70 db(a). Ingen särskild redovisning på ritning görs. Ekvivalent ljudnivå detaljer På ritningarna B02 redovisas de ekvivalenta ljudnivåerna på lägenhetsplaner. 7. Kommentarer Riksdagens riktvärde För att innehålla riksdagens riktvärde, högst 55 db(a) utanför alla boningsrum, krävs exempelvis att trafiken på Dalvägen minskas med ca 60 %. Detta bedöms inte realistiskt varför bedömningen av trafikbullret sker utgående från avstegsfall. Avstegsfall Avstegsfall A högst 50 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet, kan med lämplig lägenhetsplanlösning innehållas i de flesta fall. Avstegsfall B kan innehållas för samtliga lägenheter ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

159 12012 RAPPORT B 7 (11) Ljudnivå på uteplatser Nivån på uteplatser på ostsidan blir lägre än 70 db(a) maximal ljudnivå respektive lägre än 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Ljudnivå inomhus Med lämpligt val av fönster och uteluftdon kan god ljudmiljö inomhus erhållas. I detta skede anges översiktligt ljudkrav för öppningsbara fönster för tre intervaller enligt ritning B01. Ljudkraven varierar med fönsterstorleken. Noggrannare indelning kan göras i den fortsatta projekteringen. Dimensioneringen sker utgående från den sammanlagda ekvivalenta ljudnivån inomhus från väg- och spårtrafiken. För eventuella uteluftdon respektive ytterväggens övriga delar krävs 10 db högre Dnew respektive Rw. Ekvivalent ljudnivå vid fasad, db(a) Ljudkrav fönster, Rw db, vid följande fönsterarea/rumsarea 15 % 20 % 25 % 35 % > < För fasta fönster kan kraven enligt ovan minskas med 3 db. Utåtgående fönster och balkongdörrar med ljudkrav över ca R w = 43 db finns inte på marknaden. Dessa fönster och balkongdörrar måste därför vara inåtgående. Flerluftsfönster med ljudkrav över ca R w = 35 db kräver normalt fast mittpost. Mötande bågar fungerar inte. Summa ljudkvalitetspoäng Med föreslagen lägenhetsplanlösning får samtliga lägenheter +8 Ljudkvalitetspoäng. Poängen är högre än minimikravet och bostäder med god ljudkvalitet kan skapas. Bullerregn Under vissa förhållanden kan buller från avlägsna trafikleder, så kallat bullerregn, medföra en viss höjning av beräknade ekvivalentnivåer. Det gäller dock endast den bullerdämpade sidan och påverkar inte föreslagna åtgärder eller den allmänna bedömningen av ljudkvalitén för de planerade bostäderna. ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

160 12012 RAPPORT B 8 (11) 8. Riktvärden Vid nybyggnad av bostäder gäller följande riktvärden för högsta ljudnivåer från trafik. Riksdagsbeslut I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som antogs , fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. Dessa riktvärden för nybyggnad av bostäder redovisas i följande sammanfattning. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder. Utrymme Högsta trafikbullernivå, db(a) Ekvivalentnivå Maximalnivå Inomhus ) (nattetid) Utomhus (frifältsvärden) Vid fasad 55 På uteplats 70 2) Källa: Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 1) Värdet får överskridas med 10 db 5 gånger per natt. 2) Värdet får enligt Svensk standard SS överskridas 3 gånger per timme. I centrala lägen eller andra lägen med bra kollektivtrafik kan i vissa fall avsteg från dessa värden göras, men ekvivalentnivån ska vara högst 55 db(a) utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet. Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller Trafikbuller och planering. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning: Kvalitetsmål 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde) 40 db(a) ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde) 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde) ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

161 12012 RAPPORT B 9 (11) Avstegsfall A Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 db(a) maximal ljudnivå och 55 db(a) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 db(a). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. Avstegsfall B Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 db(a) för minst hälften av boningsrummen. Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR, hänvisas när det gäller ljudmiljön till Ljudklass C enligt svensk standard för ljudklassning av bostäder SS Detta innebär följande riktvärden för trafikbuller inomhus. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer Utrymme Ekvivalentnivå, L pa Maximalnivå natt L pafmax Bostadsrum 30 db(a) 45 db(a) 1) Kök 35 db(a) - 3) Värdet, L pafmax får överskridas 5 gånger per natt ( ). Ljudklassning av bostäder I svensk standard SS anges värden för ljudklassning av bostäder. Ljudklass C uppfyller kraven enligt BBR, Ljudklass B innebär 4 db lägre nivåer inomhus och Ljudklass A ytterligare 4 db lägre nivåer. Ljudklass B kan sägas ge 50 % högre ljudstandard än vad BBR kräver och Ljudklass A dubbelt så hög ljudstandard. Ljudkvalitetspoäng I utredningen Trafikbuller och planering II som genomförts av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Stockholms miljöförvaltning samt Ingemansson Technology AB introduceras ett system som innebär vägning av positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av trafikbuller. Detta system har varit föremål för diskussioner i en seminarieserie i Kommunförbundets regi på 5 orter under 2004 samt i en BFAB-kurs våren Under 2005 och 2006 har ytterligare synpunkter inhämtats och en arbetsgrupp arbetat vidare. I oktober 2006 presenterades Trafikbuller och planering III som beskriver den genomarbetade metoden för ljudkvalitetspoäng. Vid bedömning av lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer: ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

162 12012 RAPPORT B 10 (11) Buller på trafiksidan Buller på gård Buller vid entré Buller inomhus Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor Planlösning Balkonger Grannskapet Varje faktor har olika vikt och innehåller fyra alternativ. Genom ett poängsystem kan dessa faktorer bedömas. För att projekt ska vara godkänt krävs ett medelvärde på minst +5 poäng för samtliga lägenheter och ingen lägenhet får ha lägre än +0 poäng. Boverkets allmänna råd I Allmänna råd 2008:1. Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik anger Boverket vissa råd för trafikbuller och bostäder. När det gäller planerade bostäder med db(a) ekvivalentnivå anges följande. Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 db(a) vid fasad). Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, bör vara vänd mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter på de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter somt vid uteplatser och gårdsytor. När det gäller uteplatser anges följande. En bra och trivsam utepalts eller balkong kan till exempel kännetecknas av en fin omgivning och utsikt, bra väderstreck och solljus och inte minst god ljudmiljö. Varje bostadslägenhet bör ha tillgång till uteplats, gemensam eller privat, med god ljudmiljö i sanslutning till bostaden. Balkong och uteplats bör normalt placeras på bostadens tysta sida. Om detta inte är möjligt så kan acceptabel ljudmiljö ibland skapas till exempel med en genomtänkt planlösning, delvis inglasning eller ljudabsorberande ytskikt. När det finns tillgång till en uteplats med god ljudmiljö i anslutning till bostaden, bör en sämre ljudmiljö kunna accepteras vid en extra uteplats. En balkong i ett bullerutsatt läge kan ibland vara ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

163 12012 RAPPORT B 11 (11) ett önskvärt komplement genom att den kan erbjuda andra särskilda kvaliteter, såsom solljus eller en attraktiv utsikt. Boverket berömmer vidare arbetet med Trafikbuller och planering och anser att metoden med kompensationstänkande och Ljudkvalitetspoäng kan användas vid värdering av bullerfrågorna i planeringen. 9. Trafikuppgifter Följande trafikuppgifter erhållna från kommunen ligger till grund för beräkningarna. Väg Fordon/ÅMD Andel tung trafik Skyltad hastighet Dalvägen % km/h Bergfotsvägen % 30 km/h 10. Underlag Situationsplan Skiss på möjlig bebyggelse Besök på platsen Trafikuppgifter erhållna från kommunen Underhandskontakter med kommunen ÅKERLÖF HALLIN AKUSTIKKONSULT AB Månskärsvägen 10 B, Kungens kurva. Org nr Säte i Nyköping.

164

165

166 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[3] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2008: Förslag till detaljplan för Skårdal 22-3 (sbf/2008:248) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ställa ut detaljplan för Skårdal Sammanfattning Detaljplanen för Skårdal planläggs med normalt planförfarande enligt Planoch Bygglagen från Det beror på att planuppdraget gavs av samhällsbyggnadsnämnden i november 2007, innan den nya lagstiftningen började gälla. Detaljplanen har redan ställts ut en gång men nu behöver den ställas ut igen, eftersom den har ändrats. Den största ändringen är att fastighetsplanen har tagits bort vilket har påverkat flera bestämmelser i detaljplanen. Enligt uppdraget som gavs av nämnden 2007 är syftet med detaljplanen: Avsikten med ett planarbete är att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Detaljplanen berör Skårdal. Här finns 23 fastigheter som är bebyggda med bostadshus. I området finns både hus som är för fritidsboende och för permanentboende. De har anpassats till terräng och befintlig vegetation. Två av husen som har kulturhistoriska värden. Området angörs från grusvägarna Sjövägen och Aspenvägen. Detaljplanen innebär att området ansluts till den kommunala infrastrukturen. Vägarna byggs om och asfalteras för att förbättra standarden. Aspenvägen och Sjövägen kopplas ihop för att undvika stora vändytor i terrängen och en ny väg anläggs uppför den centrala höjden för att möjliggöra anslutningar till befintliga och nya tomter på höjden. VAnätet byggs ut i området med ett LPS system. Därmed kan de lokala infiltrationsbäddarna ersättas vilket innebär att vattenkvalitén för sjön Aspen på sikt kommer att förbättras.

167 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[3] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2008:248 Detaljplanen innebär att alla får en byggrätt som överskrider den befintliga byggnadsarean på respektive tomt. Detaljplanen innebär även att 30 nya bostadsfastigheter kan tillkomma varav hälften av dem på den centrala delen av Skårdal, som idag är relativt oexploaterad. 10 av fastigheterna kan avstyckas på åkermarken väster om Sjövägen. Utbyggnaden av väg betalas med gatukostnadsavgifter och utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet betalas via vatten- och avloppskollektivet. Beslut om att ställa ut gatukostnadsavgiften kommer att tas i september 2012 av kommunstyrelsen. Ärendet Kommunstyrelsen gav 2003 uppdraget att upprätta ett detaljplaneprogram för Skårdal. Kommunstyrelsen beslöt 2007 att avbryta arbetet med detaljplaneprogrammet eftersom marken redan användes för bostäder. Samtidigt gav man uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram en detaljplan för området. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i maj 2008 att gå ut på samråd med ett förslag till detaljplan för Skårdal. Detaljplanen samråddes med en gatukostnadsutredning för området. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i december 2009 att upprätta en fastighetsplan för Skårdal. Eftersom planen upprättas med normalt förfarande som kräver ett samråd och en utställning, så skickades även detaljplanen och gatukostnadsutredningen ut på förnyat samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i februari 2011 att detaljplanen för Skårdal ska ställas ut med en fastighetsplan för en del av Skårdal och med en gatukostnadsutredning för området. redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Ekonomi Marken inom planområdet ägs av såväl Botkyrka kommun som enskilda fastighetsägare. Delar av den kommunalägda marken planläggs för bostadsändamål och kommer att säljas. Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov. Parallellt med planarbetet har en gatukostnadsutredning arbetats fram. Utredningen har sin grund i planförslaget men det är kommunstyrelsen som

168 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[3] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2008:248 fattar beslut om utställning för denna. Utställning om gatukostnadsutredningen och detaljplanen sker samtidigt. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp är också ett av syftena med detaljplanen. Kommunens VA-enhet kommer att ta ut en anläggningsavgift enligt vid debiteringstillfället gällande vatten- och avloppstaxa.

169 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Dnr sbf/2008:248 Referens Olof Karlsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan för Skårdal ( plannr 22-3) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att ställa ut detaljplan för Skårdal Sammanfattning Detaljplanen för Skårdal planläggs med normalt planförfarande enligt Plan och Bygglagen från Det beror på att planuppdraget gavs av samhällsbyggnadsnämnden i november 2007, innan den nya lagstiftningen började att gälla. Detaljplanen har redan ställts ut en gång men nu behöver den ställas ut igen, eftersom den har ändrats. Den största ändringen är att fastighetsplanen har tagits bort vilket har påverkat flera bestämmelser i detaljplanen. Enligt uppdraget som gavs av nämnden 2007 är syftet med detaljplanen: Avsikten med ett planarbete är att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Detaljplanen berör Skårdal. Här finns 23 fastigheter som är bebyggda med bostadshus. I området finns både hus som är för fritidsboende och för permanentboende. De har anpassats till terräng och befintlig vegetation. Två av husen som har kulturhistoriska värden. Området angörs från grusvägarna Sjövägen och Aspenvägen. Skårdal ligger vid sjön Aspen och många har utsikt över sjön. Aspenstigen är en uppskattad promenadslinga som går igenom bostadsområdet. Skårdal upplevs som ett grönt område eftersom det är inbäddat av skogsbevuxna höjder. Detaljplanen innebär att området ansluts till den kommunala infrastrukturen. Vägarna byggs om och asfalteras för att förbättra standarden. Aspenvägen och Sjövägen kopplas ihop för att undvika stora vändytor i terrängen och en ny väg anläggs uppför den centrala höjden för att möjliggöra anslutningar till befintliga och nya tomter på höjden. VAnätet byggs ut i området med ett LPS system. Därmed kan de lokala Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

170 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Dnr sbf/2008:248 infiltrationsbäddarna ersättas vilket innebär att vattenkvalitén för sjön Aspen på sikt kommer att förbättras. Detaljplanen innebär att alla får en byggrätt som överskrider den befintliga byggnadsrean på respektive tomt. Detaljplanen innebär även att 30 nya bostadsfastigheter kan tillkomma varav hälften av dem på den centrala delen av Skårdal, som idag är relativt oexploaterad. 10 av fastigheterna kan avstyckas på åkermarken väster om Sjövägen. Utbyggnaden av väg betalas med gatukostnadsavgifter och utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet betalas via vatten- och avloppskollektivet. Den vanligaste byggrätten i Skårdal blir enligt planen 230 kvm varav 150 får användas till huvudbyggnad, men byggnadsarean får inte överskrida en sjättedel av fastigheten. I de fall befintliga komplementbyggnader eller huvudbyggnad redan överskrider den byggrätten har undantag gjorts. Ett undantag har även gjorts för återmarken där fastigheterna kommer att vara mindre. Den reglerade storleken på de minsta fastigheterna varierar kraftigt i området eftersom terrängen är kraftigt kuperad. Vissa tomter behöver vara betydligt större för att vara lämpliga. Värnandet om landskapsbilden har också vägts in i bedömningen av lämpliga fastighetsstorlekar. Byggrätten för huvudbyggnader har även begränsats i söder eftersom marken ligger i närheten av ett luftledningsstråk. För särskilt branta partier har också möjligheten att placera huvudbyggnader begränsats. Arbetet att ta fram en detaljplan för Skårdal har varit omfattande. Planen har redan ställts ut en gång tidigare. Nu behöver den ställas ut en andra gång bland annat för att fastighetsplanen har tagits bort. Vanligt förekommande synpunkter från ägarna till bostadsfastigheter i området är att den planerade standarden för vägen är för hög och att de inte vill att vägen ska ta deras mark i anspråk. Flera är även emot att Sjövägen och Aspenvägen kopplas ihop. Bostadsägarna menar också att gatukostnadsavgiften är oskälig och att kommunen ska ta en större del av kostnaden. Beslut om att ställa ut gatukostnadsavgiften kommer att tas i september av kommunstyrelsen. Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2003 uppdraget att upprätta ett detaljplaneprogram för Skårdal. Kommunstyrelsen beslöt 2007 att avbryta arbetet med detaljplaneprogrammet eftersom marken redan användes för bostäder. Samtidigt gav man uppdraget att påbörja arbetet med att ta fram en detaljplan för området.

171 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Dnr sbf/2008:248 Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i maj 2008 att gå ut på samråd med ett förslag till detaljplan för Skårdal. Detaljplanen samråddes med en gatukostnadsutredning för området. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i december 2009 att upprätta en fastighetsplan för Skårdal. Eftersom planen upprättas med normalt förfarande som kräver ett samråd och en utställning, så skickades även detaljplanen och gatukostnadsutredningen ut på förnyat samråd. Samhällsbyggnadsnämnden beslöt i februari 2011 att detaljplanen för Skårdal ska ställas ut med en fastighetsplan för en del av Skårdal och med en gatukostnadsutredning för området. Ekonomi Marken inom planområdet ägs av såväl Botkyrka kommun som enskilda fastighetsägare. Delar av den kommunalägda marken planläggs för bostadsändamål och kommer att säljas. Planavgift kommer att tas ut i samband med bygglov. Parallellt med planarbetet har en gatukostnadsutredning arbetats fram. Utredningen har sin grund i planförslaget men det är kommunstyrelsen som fattar beslut om utställning för denna. Utställning om gatukostnadsutredningen och detaljplanen sker samtidigt. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp är också ett av syftena med detaljplanen. Kommunens VA-enhet kommer att ta ut en anläggningsavgift enligt vid debiteringstillfället gällande vatten- och avloppstaxa. Ett hållbart Botkyrka Genom detaljplanen föreslås en byggrätt som överskrider den befintliga byggarean på fastigheterna. Det innebär ökade möjligheter att förverkliga sitt boende i området. Dessutom kan ytterligare 30 hushåll flytta till Skårdal och skapa ett nytt boende. En del av de boende har uttryckt att området blir för exploaterat och att det kommer att förlora en del av sin karaktär. Exploateringen innebär dock att området ansluts till det kommunala va-nätet vilket på sikt kommer att förbättra vattenkvalitén i Sjön Aspen och bland annat därför den att göra Skårdal till ett attraktiv bostadsområde. De boende får närhet till stora sammanhängande naturområde och sjön Aspen. Den begränsade trafikmängden innebär även att bullernivån kan begränsas. I arbetet med att ta fram detaljplanen har målet Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin berörts.

172 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Dnr sbf/2008:248 Skårdal ligger cirka en kilometer från närmaste busshållplats vilket innebär att de boende i området i stor del är beroende av bilen, ett bidrar till växthusgaser. Ett problem som blir större genom att området förtätas och byggs ut. Arbete Förtroende Hemkänsla Hälsa Skola Klimat Preliminär tidplan Beslut om godkännande för antagande i SBN november 2012 Beslut om antagande av KF i januari 2013 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Chef för plangruppen Olof Karlsson Planarkitekt BILAGOR 1. Detaljplan 2. Planbeskrivning 3. Genomförandebeskrivning 4. Illustrationsplan 5. Behovsbedömning 6. Utlåtande för utställningen Redogörelse för samrådet 2010

173 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Dnr sbf/2008: Redogörelse för samrådet Geoteknisk utredning 10. Arkeologisk förundersökning Expedieras till:

174

175 Stadsbyggnadsenheten 13 juli 2012 Plan nr: 22-3 Referens Olof Karlsson UTSTÄLLNINGSHANDLING Planbeskrivning till detaljplan för Skårdal Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb

176 BOTKYRKA KOMMUN 2 [22] Stadsbyggnadsenheten Det övre fotografiet på framsidan visar åkermarken i vid Sjövägen som kan utvecklas till bostadskvarter. På fotot till vänster ser man ekarna vid Sjövägen och i vägens förlängning finns en passage till sjön där man kan se ut över Aspen, enligt fotot till höger.

177 BOTKYRKA KOMMUN 3 [22] Stadsbyggnadsenheten Kommunala beslut... 5 Detaljplanens syfte... 5 Behovsbedömning av miljöpåverkan... 5 Plandata... 7 Planområdets läge och areal... 7 Markägoförhållanden... 7 Tidigare ställningstaganden... 8 Översiktliga planer... 8 Riksintresse för Bornsjön... 8 Detaljplaner... 8 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 8 Natur... 8 Mark och vegetation... 8 Landskapsbild... 9 Strandskydd... 9 Geotekniska förhållanden Förorenad Mark Radon Risk för skred och eller höga vattenstånd Fornlämningar Bebyggelseområden Bostäder Byggnadskultur och gestaltning Offentlig service Kommersiell service Tillgänglighet Skyddsrum Friytor Naturmiljö, rekreation och lek Vattenområden Gator och trafik Gatunät Kollektivtrafik Parkering Störningar Kraftledning Trafikbuller Övrigt buller Teknisk försörjning Vatten och avlopp, dagvatten Värme El Avfall Administrativa frågor... 22

178 BOTKYRKA KOMMUN 4 [22] Stadsbyggnadsenheten Handlingar Detaljplanen för Skårdal (22-3) består av följande handlingar: Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning Illustration Till detaljplanen är följande dokument och utredningar bilagda: Utlåtande Samrådsredogörelse från 2011 Samrådsredogörelse från 2009 Behovsbedömning Fastighetsförteckning Geoteknisk utredning Arkeologisk förundersökning Sammanfattning Detaljplanen omfattar ett förslag till förtätning och expansion av Skårdal. Området ligger i Tumba, norr om bostadsområdet Vretarna och söder om sjön Aspen. Trots sin närhet till andra bostadsområden, upplevs området avskilt och naturnära. Det har med tiden utvecklats från ett fritidshusområde till ett blandat område med både sommarstugor och hus för permanentboende. Eftersom området saknar detaljplan är det angeläget att planlägga området så att den fortsatta omvandlingen kan ske på ett strukturerat sätt, genom att lokalgatorna byggs om och vatten- och avloppsnätet byggs ut. I Skårdal finns 22 bebyggda fastigheter. Förslaget innebär att 20 nya bostadsfastigheter kan styckas av från de befintliga. Ytterligare 10 fastigheter kan tillkomma på åkermarken i anslutning till Sjövägen. Detaljplanen innebär att infrastrukturen förbättras för Skårdal, genom att området ansluts till det allmänna vatten- och avloppsnätet och genom att en ny lokalvägen anläggs. I stora delar kommer den nya vägen att följa den befintliga strukturen. Möjlighet till rundkörning föreslås av trafiksäkerhetsskäl. Dessutom föreslås en ny dragning av den södra delen av Aspenvägen liksom nya vägavsnitt centralt i området samt i anslutning till tomterna i väster.

179 BOTKYRKA KOMMUN 5 [22] Stadsbyggnadsenheten Kommunala beslut Kommunstyrelsen gav 2003 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplaneprogram för Skårdal, som ligger norr om Vretarna. Eftersom marken redan används för bostäder beslöt kommunstyrelsen oktober 2007 att avsluta arbetet med programmet och gav istället samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för Skårdal. Samhällsbyggnadsnämnden gav i november 2007 samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för Skårdal, Vretarna (22-3). I samband med beslutet formulerade följande syfte: Avsikten med ett planarbete är att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Nämnden beslöt att gå ut på samråd med ett förslag till detaljplan i maj Samrådet var mellan den 16 juni till den 13 oktober Samhällsbyggnadsnämnden beslöt den åttonde februari 2011 att detaljplanen för Skårdal ska ställas ut. Detaljplanens syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra utvidgning och förtätning av Skårdal samt att möjliggöra utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp och ett förbättrat vägnät. Bestämmelserna syftar också till att i möjligaste mån värna om områdets kuperade karaktär med närheten till naturen. Behovsbedömning av miljöpåverkan För alla detaljplaner ska kommunen göra en bedömning av planens miljöpåverkan. Resultatet blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Om en plan bedöms innebära betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning göras. Behovsbedömningen görs utifrån kriterier som handlar bland annat om riskerna som kan påverka människors hälsa och miljö. Kriterierna finns i bilaga 4 och 2 till MKB-förordningen och enligt PBL 5:18. Miljöenheten har gjort en behovsbedömning, daterad , och den sammanfattande bedömningen är: Marken inom Skårdal är till större delen redan ianspråktaget av befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse måste anslutas till kommunalt vatten och avlopp. För att minska belastningen på den redan mycket näringsrika sjön

180 BOTKYRKA KOMMUN 6 [22] Stadsbyggnadsenheten Aspen är det viktigt att rena dagvatten och att ansluta även befintliga avlopp till det kommunala nätet. Bostäder bör inte placeras närmare kraftledningen än 70 meter för att klara riktvärden under 0,4 mikrotesla. Det är av största vikt att bebyggelse och vägar anpassas efter de naturliga förutsättningarna och med stor hänsyn till naturen. Naturstigen runt sjön Aspen och övrigt friluftsliv bör inte skärmas av från området utan det ska fortfarande finnas lämpliga passager genom området. Det är av stor vikt att det finns möjlighet att komma ned till sjön. Tillgängligheten till stranden försämras inte genom detaljplanen eftersom alla fastigheter som har strandtomt redan är bebyggda. Den förtätning som kommer att ske i området är i huvudsak ovanför dessa sjötomter och på grund av det kan det inte anses påverka tillgängligheten om strandskyddet upphävs. Det finns inget som tyder på att några markundersökningar, avseende markföroreningar, krävs. Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan.

181 BOTKYRKA KOMMUN 7 [22] Stadsbyggnadsenheten Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är 196 hektar stort och ligger i anslutning till sjön Aspen, strax norr om bostadsområdet Vretarna. Tumba centrum ligger knappt 3 km från planområdet. På flygfotot syns planområdets avgränsning. Den infällda kartan illustrerar planområdets läge (röd pil) i förhållande till centrala Tumba. Markägoförhållanden Alla bostadsfastigheter är enskilt ägda förutom Tumba 7:30 som ägs av Botkyrka kommun. Vägmarken (Tumba 7:19, 7:20, 7:21, 7:33 och 7:35) ägs av Botkyrka kommun samt skogs- och jordbruksfastigheterna Lindhov 15:24, Tumba 7:34, 7:38 och 7:40.

182 BOTKYRKA KOMMUN 8 [22] Stadsbyggnadsenheten Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Planområdet omfattas av den kommuntäckande översiktsplanen, Översiktsplan 2002 för Botkyrka kommun, som antogs av kommunfullmäktige och som aktualitetsförklarades år I översiktsplanen pekas ett antal områden ut som bevarande- eller förändringsområden. För övriga delar, däribland Skårdal, föreslås pågående markanvändning inkluderat mindre förtätningar. Översiktsplanen belyser att det är kommunens avsikt att förse Skårdal med kommunalt vatten och avlopp. Riksintresse för Bornsjön Skårdal ingår i ett riksintresse för Bornsjön som syftar till att skydda kulturoch naturvärden. Riksintresset skyddar ett herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och Aspen. Från bronsåldern har området präglas av ett utvecklat jordbruk med kommunikationer på vatten och till land. Här finns skyddsvärda boplatser från stenålder och bronsålder, fornborgar och stora gravfält från järnåldern. Inom området finns gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Stora gårdar har ända sedan förhistorisk tid präglat landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker och alléer. Detaljplaner Området är inte reglerat genom en detaljplan men gränsar till planlagda områden. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Skårdal är ett bostadsområde med riklig och väletablerad vegetation. Terrängen är bitvis mycket kuperad, inte minst närmast vattnet. Bebyggelsen ligger dold i grönskan och är ofta anpassad till den kuperade terrängen. Den västra delen av området är flackare och delar av den utgörs av odlad mark som ägs av Botkyrka kommun. Kommunen arrenderar ut marken men den kan göras tillgänglig inför en eventuell exploatering. Brynzonerna, det vill säga området mellan öppet landskap och sluten skog, har höga naturvärden och i naturmarken som omger bebyggelsen i Skårdal finns flera intressanta nyckelbiotoper.

183 BOTKYRKA KOMMUN 9 [22] Stadsbyggnadsenheten En fullt ut genomförd detaljplan skulle innebära att obebyggd mark (naturlik tomtmark samt odlad mark) tas i anspråk för bebyggelse (se bebyggelseområden). Planbestämmelserna syftar dock till att värna områdets naturkaraktär. Bestämmelser om minsta tomtstorlek liksom minsta möjliga påverkan på befintlig topografi samt begränsade avstyckningsmöjligheter syftar till att undvika för tät exploatering. Det finns goda förutsättningar för en stor andel sparad natur även vid en fullt genomförd detaljplan. Landskapsbild Karaktären hus i natur är tydlig och en av områdets främsta kvaliteter. Närheten till vattnet är också betydelsefullt men sjön syns inte från hela området på grund av topografi och vegetation. På samma sätt är det endast delar av bebyggelsen som syns från sjösidan. Landskapet väster om bebyggelsen karaktäriseras av kontrasten mellan bevarad natur och odlad mark. Området öster om Skårdalsområdet utgörs av brantare terräng med skog ända ner till strandkanten. Detaljplanen möjliggör en förtätning av området, delar som är obebyggda kan bebyggas vilket kommer att förändra landskapsbilden i området och utsikten från några av de befintliga bostäderna. Upplevelsen från sjön kommer inte att förändras i samma utsträckning eftersom nya och avstyckade tomter i huvudsak ligger längre söderut. För att bevara landskapsbilden anger detaljplanen större fastigheter i den norra delen av Skårdal som har en kontakt med sjön Aspen. Mindre fastigheter får styckas av i den södra delen av området. Av samma skäl har även möjligheterna begränsats att bygga på de brantaste partierna. Strandskydd Aspens stränder omfattas av strandskydd. Inom bebyggelseområdet öster om Sjövägen gäller strandskyddet 100 meter från strandlinjen, vid normalvattenstånd, både ut i vattnet och in på land. Väster om Sjövägen gäller utökat strandskydd till 300 meter. Detta innebär att cirka hälften av tomterna inom planområdet samt den odlade marken omfattas av strandskyddet. Inför planens antagande behövs ett undantag från strandskyddet på kvartersmarken och för bryggområdet. Beslut om förordnande enligt Miljöbalken 2:a avdelningen 7:e kapitlet 15 (dvs. upphävande av strandskydd) har bilagts utställningshandlingarna. För detta upphävandet krävs särskilda skäl och att den nya markanvändningen är förenlig med strandskyddets intentioner för såväl friluftsliv som växt- och djurliv.

184 BOTKYRKA KOMMUN 10 [22] Stadsbyggnadsenheten Strandskyddet föreslås fortsätta gälla på allmän plats men upphävs för områden som i detaljplanen blir kvartersmark samt för bryggområdet (WB). Förslaget innebär inte att tillgängligheten till stranden försämras. Ny tomtmark lokaliseras inte längs stranden och de få passager inom planområdet som är allmänt tillgängliga idag ska bevaras vilket säkerställs genom planläggningen. Geotekniska förhållanden Inom den norra, centrala, delen av området utgörs terrängen huvudsakligen av skogsbevuxen moränmark och partier med berg-i-dagen som inom den nordligaste delen av området sluttar kraftigt ned mot sjön Aspen. I områdets västra och östra delar förekommer, under dalgångar med åker- och gräsytor, huvudsakligen sedimentlager av torrskorpelera och lera som underlagras av sand och morän. Närmast Aspen är leran mycket lös, speciellt inom områdets östra del. Inom områdets södra del förekommer även lokala partier med sedimentavlagringar. För de fastigheter där lera har påträffats har en geoteknisk undersökning utförts, dessa fastigheter är belägna inom de västra och östra delarna av området. Följande fastigheter berörs av den geotekniska utredningen: Lindhov 15:24 Tumba 7:11 Tumba 7:178 Tumba 7:17 Tumba 7:18 Tumba 7:30 bedömer att varken utfyllnad med massor eller utbyggnad av den norra delen av Tumba 7:178 är lämplig, därför är byggrätten begränsad på den norra delen av fastigheten. Denna slutsats har dragits av en geoteknisk utredning som är bilagd till detaljplanehandlingarna: Inom den norra delen av fastigheten 7:178 har mycket lös lera påträffats närmast sjön Aspen. Lerans fasthet ökar mot söder. Inom fastigheten 7:178 bör någon byggnation ej utföras norr om en gränslinje redovisad på ritning G-1. Fyllningar bör ej heller utläggas norr om denna linje då risken för långa glidytor (skred) föreligger. Byggnation av småhus söder om linjen markerad på ritning G-1 inom fastigheten 7:178 bedöms kunna utföras på hel bottenplatta eller på grundsulor. Byggnation av småhus inom planerad fastighet söder om 7:178 bedöms även kunna utföras på hela bottenplattor eller på grundsulor.

185 BOTKYRKA KOMMUN 11 [22] Stadsbyggnadsenheten Av den geotekniska utredningen bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att ytterligare utbyggnad och uppfyllning av den nordöstra delen av Tumba 7:18 inte medges. Nästa stycke är taget från den geotekniska utredningen varav förvaltningen gjort bedömningen att begränsa byggrätten för Tumba 7:18: Inom fastigheterna Tumba 7:17 och 7:18 har relativt omfattande uppfyllningar tidigare utförts. Eftersom jorden strax öster om fyllningen består av mycket lös lera med ökande mäktighet ned mot Aspen samtidigt som markytan även lutar ned mot Aspen föreligger stor risk för långa skred ned mot sjön om ytterligare fyllningar eller byggnation utförs inom denna del. Ytterligare uppfyllningar utanför de tidigare utförda fyllningarna avråds därför helt. Vidare bör den tidigare utlagda fyllningen säkras mot skred då bland annat ökade vattentryck vid nederbörd kan förorsaka framtida olägenheter. Följande stycke är taget av den geotekniska utredningen: Inom fastigheterna 7:17 och 7:18 sluttar marken ned mot sjön Aspen. Inom dessa fastigheter har relativt omfattande fyllningar utlagts. Under dessa fyllningar består jorden huvudsakligen av relativt tunna sedimentlager med torrskorpelera och lera som underlagras av sand och morän. Strax öster om släntfoten, för fyllningarna, är leran mycket lös med ökande mäktighet (maximalt ca 2,5 m) ned mot sjön Aspen. Den orudecerade skjuvhållfastheten i leran närmast Aspen har uppmätts till det relativt låga värdet av 9 kpa. De utlagda fyllningarna, vars mäktighet maximalt uppmätts till ca 3 m, innehåller blandade jordmassor (sten, grus, lera, sand, asfalt- och tegelrester samt sprängsten). Vissa sonderingar fick avbrytas då stopp erhölls på block eller andra fasta föremål i fyllningen. Packningen av fyllningen har ej undersökts. I en tidigare svacka (dike), som numer är igenfylld, avvattnades tidigare högre belägna områden samt en befintlig väg väster om fastigheten. I svackan har numer en ledning förlagts som förmodligen är underdimensionerad eftersom det vid undersökningstillfället visade sig att den befintliga vägen delvis eroderat och att vissa undantryckta massor förekom i den östra släntfoten av fyllningen. Förorenad Mark Inga kända föroreningar finns i området.

186 BOTKYRKA KOMMUN 12 [22] Stadsbyggnadsenheten Radon Större delen av området är klassat som normalriskområde för radonförekomst. Risk för skred och eller höga vattenstånd Risk för höga vattenstånd bedöms vara liten inom större delen av planområdet. Fornlämningar Fastigheten Lindhov som angränsar till Skårdal ingår i en fornlämningsmiljö som domineras av komplexa bronsåldersmiljöer med skärvstenshögar, terrasseringar, rösen och hällristningar. Här finns även rikligt med fornminnen från järnåldern. Det har även hittats flera fynd i närheten av Skårdal. Strax väster om planområdet har till exempel rester hittats från boplats. På bergshöjden strax norr om resterna från boplatsen finns ett stenröse och söder och sydväst om utredningsområdet finns ytterligare gravar och boplatsområden. För att ta reda på om det fanns ytterligare fornminnen i den delen av åkern som kan utvecklas till bostadstomter enligt detaljplanen så har Riksantikvarieämbetet utfört en arkeologisk förundersökning under sommaren Förundersökningen har sammanfattats i rapporten Skårdal: UV mitt, rapport 2009:17. Undersökningen bestod av att cirka 30 schakt grävdes med en traktorgrävare som försiktigt tog bort ytlagret. Schakten placerades jämnt ut över utredningsområdet. Därefter tittade arkeologer efter fynd och om de hittade något så rensandes schaktet för hand. I den nordvästra delen av utredningsområdet hittade arkeologerna fem stolphål, skärvsten och bitar av flinta. Den västra delen rymmer en fast fornlämning och ansluter till boplatsen väster om Skårdal. I den östra delen av undersökningsområdet fanns en bit bränd flinta.

187 BOTKYRKA KOMMUN 13 [22] Stadsbyggnadsenheten Kartan visar undersökningsområdet för utgrävningarna av jordbruksmarken väster om Sjövägen. Vid läget med beteckningen RAÄ 421 har lämningar från en boplats hittats och vid RAÄ 51 finns ett stenröse. Kartan är ett från RAA rapport av den arkeologiska förundersökningen av Skårdal. Bebyggelseområden Bostäder Planområdet berör 30 fastigheter, av vilka 24 är bebyggda. De flesta fastigheterna är mellan 2000 m² och 3000 m². Området är möjligt att förtäta, dels genom att tillåta avstyckning från några av de befintliga bostadsfastigheterna men också genom en mindre expansion av området. All ny bebyggelse ska anpassas till den rådande karaktären varför endast friliggande villor tillåts. Likaså ska stor hänsyn tas till områdets topografi vilket innebär begränsningar vad gäller markarbeten. Sprängning/schaktning och utfyllnader är inte tillåtet annat än vad som är nödvändigt för att på lämpligt sätt kunna utföra grundläggning av byggnader, göra ledningsdragning samt anlägga bilplats och in/utfart. Ändring av markens medelnivå vid hus och altan tillåts med max ± 0,5 meter (se även avsnitt om byggnadskultur och gestaltning). För att minska påverkan på terrängen har även möjligheten begränsats till att endast bygga komplementbyggnader, i det brantaste partiet i den centrala delen av Skårdal. För Skårdal gäller i huvudsak en byggrätt som innebär att man får bygga 230 kvm på sin tomt men högst 150 kvm får byggas för huvudbyggnaden, som kan uppföras i två plan. Den totala markytan för byggnader får inte överstiga en sjättedel av tomtens areal. Två undantag har gjorts från denna byggrätt: Undantag har gjorts för Tumba 7:11 och Tumba 7:177, eftersom dessa fastigheter har en befintlig bebyggelse som redan överskrider den beskrivna byggrätten.

188 BOTKYRKA KOMMUN 14 [22] Stadsbyggnadsenheten Undantaget syftar till att man inom dessa fastigheter ska kunna få bygga ut sina fastigheter som alla andra. För de planerade fastigheterna på åkermarken har byggrätten begränsats eftersom den minsta tomtstorleken är lägre än i det övriga planområdet. Storlekarna på fastigheterna regleras Angående krav på tomtstorlekar syftar bestämmelserna för kvarteren mot Aspensjön att bevara rådande fastighetsstruktur med en bredd på fastigheterna mot vägen som är cirka 30 meter och en storlek på fastigheterna som är cirka 2000 kvm. Med den storleken kan landskapsbilden bevaras och bebyggelsen kan anpassas till terrängen. Tre undantag från denna bestämmelse har gjorts: Undantag har gjort för Tumba 7:14 eftersom den befintliga huvudbyggnaden redan ligger otillgänglig och eftersom fastigheten har en bred anslutning till vägen. Därför ställs kravet att minsta storlek på fastigheter ska minsta vara 1500 kvm för att skapa en flexibilitet vid avstyckningen och för att möjliggöra en anpassning till befintlig tomt. Undantag har också gjorts för Tumba 7:11 och Tumba 7:177 eftersom dessa fastigheter rymmer en bebyggelse som har höga kulturvärden. Anledningen till att tomtstorleken är så stor för Tumba 7:17 och 7:18 är att fastigheterna är väldigt djupa och branta. Dessutom är en markförutsättningarna olämpliga för bebyggelse på en stor del av fastigheterna. För höjden söder om sammankopplingen mellan Aspenvägen och Sjövägen behöver tomterna vara 1600 kvm för att bevara landskapsbilden och för att tomterna är relativt branta. Den södra delen av höjden är mindre exponerad och flackare, därför gäller en minsta tomtstorlek på 1300 kvm för den delen. För Tumba 7:37 möjliggörs inte avstyckning eftersom fastigheten är belägen inom 70 meter från luftledningskabeln, se följande stycke: Risker och Störningar. Däremot medges en styckning av Tumba 7:36 eftersom fastigheten redan har två huvudbyggnader. Tomtstorleken är endast 1000 kvm eftersom för att möjliggöra att tomten till det mindre bostadshuset höjden som inte behöver delas upp vid en styckning. Det mindre bostadshuset planläggs som komplementbyggnad. För de nya tomterna på åkermarken är tomtstorleken 800 till 900 kvm. Marken här är helt flack och det behöver heller ingen anpassning till befintlig vegetation. Därför kan fastigheterna vara mindre.

189 BOTKYRKA KOMMUN 15 [22] Stadsbyggnadsenheten Byggnadskultur och gestaltning All ny bebyggelse i området bör utformas så att den rådande karaktären med hus i natur i möjligaste mån bevaras. Byggnader ska anpassas efter markens topografiska förutsättningar och inte tvärtom. Suterrängvåning, smala hus eller hus med flera volymer är exempel på hur byggnader kan anpassas till terrängen. I samband med ansökan om bygglov ska förändringar av marknivåer redovisas. Bebyggelsen är av skiftande kvalitet och karaktär. En byggnad (B190 Skårdal) har i Botkyrkas kulturmiljöinventering 1988 klassats som kulturhistoriskt intressant. Torpet Skårdal I Tumba 7:177 är torpet Skårdal beläget. Torpet är en tidstypisk enkelstuga och skyddas genom en varsamhetsbestämmelse i detaljplanen. Det innebär att bebyggelsens yttre särdrag och karaktär skall bevaras vid restaurering och andra åtgärder inom fastigheten. Här följer två stycken från Botkyrkas kulturmiljöinventering som beskriver Skårdalstorpets historiska sammanhang: Säteridriften på Lindhov krävde många torp och på 1700 talet fanns på ägorna 10 stycken. Lindhovstorpen har behållt en ålderdomlig prägel i sin helhet och i detaljer. Torpen Runsten (nuv. Mosstorp), Skårdal, Djupvik, Haga, Eneby, Grannmora, Bygget och Gatmötet etablerades i samband med säteribildningen. Vägarna mellan torpen tillkom samtidigt. Vad som idag är brukningsvägar var under 1600 och 1700 talet ett fungerande vägnät.

190 BOTKYRKA KOMMUN 16 [22] Stadsbyggnadsenheten Fotografi taget av torpet Skårdal Tumba 7:11 En byggnad med trädgård i nationalromantisk stil En byggnadsinventering i Stockholms län av utfördes från 1972 till 1978 av länets byggnadsantikvarie. Enligt inventeringen har tomten ett kulturhistoriskt värde. Tumba 7:11 är skyddad för att bevara byggnadens kulturmiljövärden I framtida bygglovsärenden bör behovet av att utföra en antikvarisk förundersökning av byggnaden, beroende på bygglovets karaktär. Syftet med skyddsbestämmelsen är att bland annat skydda byggnadens exteriör som de stensatta trapporna, den gjutna terassmuren och den dekorativa utsmyckningen från nationalromantiken. I samband med framtida bygglov bör aspekter beaktas som rör materialval och färgsättning Byggnaden och tomten omfattas av sådana särskilda kulturhistoriska värden som avses i PBL (2010) 8 kap 14 och 17 och byggnaden får inte förvanskas. Yttrande från Stockholms läns museum, augusti 2010 Tomten inventerades av en byggnadsantikvarie från Stockholms läns museum i augusti 2010, i samband med detaljplanearbetet för Skårdal. Slutsatserna av inventeringen sammanfattades i ett yttrande som är bilagda detaljplanens handlingar. Fastigheten är bebyggd med en större villa sannolikt uppförd omkring 1910 under den period som betecknas som nationalromantisk. Villan utgör med sina sammanfogade byggnadskroppar klädda med rödfärgad locklistpanel en god representant för nationalromantikens arkitektritade och individuellt utformade villor och ingår som en del av den historia som berättar om det tidiga 1900-talets arkitekturhistoria. Tidstypiska byggnadsdetaljer som burspråk, fönster, entréparti och vinterträdgård utgör väsentliga delar av byggnadens arkitektur som är mycket välbevarad sedan byggnadstiden. Byggnadens interiör bevarar en högkvalitativ fast inredning och dekorativ utsmyckning från byggnadstiden och är utförd med en stor omsorg och i en medveten utformning. Villabyggnaden är organiskt inplacerad på tomten i en sluttning på en väl tilltagen och anlagd trädgårdstomt med naturinslag som berättar om det nationalromantiska trädgårdsidealet där hus och natur samverkar. Den till byggnaden slutande naturlika trädgården med resliga träd, stensatta trappor med en arkitektoniskt utformad terrassmur med

191 BOTKYRKA KOMMUN 17 [22] Stadsbyggnadsenheten dekorativa ljushållare utgör värdefulla inslag i miljön kring byggnaden och speglar den nationalromantiska tomtens karaktär. Fotografi av huvudbyggnaden inom Tumba 7:11, augusti 2010 under inspektion av byggnadsantikvarie. Fotografier av interiören till huvudbyggnaden inom Tumba 7:11. Fotot är taget i augusti 2010 under inspektion av byggnadsantikvarie. Offentlig service Permanentningen av Skårdal kommer sannolikt att ske i relativt långsam takt och utbyggnaden kommer i mycket liten utsträckning att påverka skolkapaciteten i närområdet. Närmaste grundskola är Tunaskolan i Tumba som ligger inom 2 km avstånd och närmaste förskola finns vid Lindhovsvägen i Vretarna. Förskolan ligger cirka 1 km från planområdet. I Vretarna finns dessutom en planlagd skoltomt som ännu inte utnyttjats. Närmaste vårdcentral finns i Tunaområdet är cirka 2 km från planområdet.

192 BOTKYRKA KOMMUN 18 [22] Stadsbyggnadsenheten Kommersiell service En utbyggnad/förtätning av Skårdal kommer sannolikt att innebära ett större behov av kommersiell service. Etablering inom planområdet är inte aktuellt men ett ökat antal boende kan tillsammans med andra närliggande områden på sikt ge möjligheter att bygga ut servicen i närområdet. I Tunaområdet finns idag en mindre servicebutik. Större livsmedelsbutik liksom övrig service som t ex apotek, bank, post, restauranger finns i Tumba centrum. Avståndet till Tumba centrum är ca 3 km. Tillgänglighet Planområdet är delvis mycket kuperat och tillgängligheten till några av tomterna är begränsad. I de lägen där marken är kuperad ställs krav på större fastigheter för att kunna skapa en tillgänglig anslutning. Skyddsrum Planområdet ligger utanför det område där skyddsrum krävs. Friytor Naturmiljö, rekreation och lek I planområdet och dess närhet finns tillgång till goda rekreationsmöjligheter. Runt sjön Aspen har anlagt Aspens naturstig, en slinga som med stigar och spänger inbjuder till rekreation i naturmiljö. Naturstigen, som passerar planområdet, är drygt sju kilometer lång och indelad i två svårighetsgrader. Inom planområdet finns inga anlagda lekplatser men i Vretarna finns flera. Vattenområden Planområdet sträcker sig ut i sjön Aspen och den nordligaste delen består av flera strandtomter. För allmänheten är strandtillgången begränsad då större delen av stranden utgörs av tomtmark. Utanför planområdet finns dock god allmän tillgång till stranden men den kuperade terrängen begränsar möjligheten för den som har svårt att röra sig att komma nära vattnet. Planläggningen innebär inte att tillgängligheten till vattnet försämras (se även underrubriken strandskydd) eftersom de passager som finns bevaras. Närmast strandkanten (inom område betecknat med WB på plankartan) tillåts mindre flyt- och stolpbryggor om max 25 m²/ brygga under förutsättning att muddring kan undvikas. Endast 1 brygga får uppföras per fastighet och de får inte placeras närmare gräns mot grannfastigheten än 10 m. Byggnader får inte uppföras på bryggorna.

193 BOTKYRKA KOMMUN 19 [22] Stadsbyggnadsenheten Gator och trafik Gatunät Skårdal trafikförsörjs från Vreta gårds väg i Vretarna via Aspenvägen. Aspenvägen fortsätter in i den östra delen av Skårdal och avslutas med en vändplan. Den västra delen av området nås via Sjövägen respektive Skårdalsvägen som ansluts till Aspenvägen strax norr om kraftledningen. Väg- och trafiksäkerhetsstandarden i området är låg. För att vägnätet ska hålla en rimlig standard föreslås en rad åtgärder (ombyggnation, höjd- och breddjustering, nybeläggning mm). Längs Skårdalsvägen föreslås delvis nya dragningar och en kompletterande anslutning till Sjövägen. I samband med detta anläggs en gång- och cykelväg längs Sjövägen och Skårdalsvägen som ansluter till befintlig gång- och cykelväg vid Aspenvägen (den del som ligger utanför planområdet). I områdets mitt föreslås en drygt 150 meter lång gata, för att göra det möjligt att angöra avstyckade fastigheter. Planförslaget innebär också att befintlig vägfastighet utnyttjas för att knyta samman Aspenvägen och Sjövägen, vilket ger möjlighet till rundkörning vilket innebär att tillgängligheten till området underlättas. Det innebär även att Aspenstigen kan få en ny och genare dragning genom kopplingen. Upprustningen innebär också nyanläggning av gatubelysning samt anläggning och förbättringsåtgärder av dikesytor för att förbättra dagvattenhanteringen i området. Nuvarande vägområden där bland annat diken och gång- och cykelbana ingår har en bredd av totalt 5-6 meter. För att klara de föreslagna åtgärderna behöver vägområdet breddas något vilket innebär att delar av befintliga bostadsfastigheter berörs. Kollektivtrafik Närmsta busshållplats finns vid Tumbavägen på cirka 1 kilometers gångavstånd. Parkering På grund av den bitvis branta terrängen har inte alla fastighetsägare möjlighet att parkera på sin fastighet. Detta löses idag bland annat genom fickor längs vägen. Parkering ska ske inom respektive fastighet. Sprängning, schaktning och andra omfattande markarbeten tillåts generellt sett inte. Undantag kan göras

194 BOTKYRKA KOMMUN 20 [22] Stadsbyggnadsenheten för att anlägga bilplats och/eller in- och utfart. Marklov krävs för dessa åtgärder om marknivåerna ändras med mer än ± 0,5 meter. Ett in- och utfartsförbud har införts för de norra fastigheterna inom den centrala delen av Skårdal. Att anlägga in- och utfart från dessa fastigheter norr ut mot Sjövägen skulle innebära ett för stor förändring av terrängen och ett för stort ingrepp i landskapsbilden. Störningar Kraftledning I södra delen av planområdet finns ett kraftledningsstråk som består av en nordlig och en sydlig 220 kv ledning samt en 70 kv ledning. Runt elektriska anläggningar bildas elektromagnetsiska fält. En rad myndigheter har tillsammans tagit fram en policy med anledning av detta. Myndigheternas försiktighetsprincip grundar sig på osäkerheten gällande den elektromagnetiska strålningens påverkan på människans hälsa varför planering i närheten av ledningar ska ske med försiktighet. I praktiken innebär det att föreslagna riktvärden för elektromagnetisk strålning inte bör överskridas. Svenska myndigheter, institut och kommuner har dock olika gränsvärden men normalt ligger dessa mellan 0,1 0,4 µt för bostäder. 220 kv ledningen ligger närmast området och enligt de beräkningar som gjorts under åren kommer man ner i värden under 0,4 mikrotesla först på ett avstånd på meter från ledningen (Svenska Kraftnät). Nya bostäder bör därför inte placeras närmare ledningen än 70 meter. Detta har innebär att det inte är lämpligt med nya huvudbyggnader i den södra delen av Tumba 7:32, Tumba 7:23 och Tumba 7:36. Av samma anledning medges inte en avstyckning av Tumba 7:37. Trafikbuller Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse. Dessa riktvärden är 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus, 45 db(a) maxnivå inomhus nattetid, 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Enligt den bullerkartläggning som gjordes av Ingemansson under 2006 har planområdet en ekvivalent ljudnivå på mellan 45 och 55 db(a) och klarar därmed gällande riktvärden.

195 BOTKYRKA KOMMUN 21 [22] Stadsbyggnadsenheten Övrigt buller Planområdet ligger avskilt från övrig bebyggelse i anslutning till sjön Aspen. På motsatt sida sjön ligger bland annat Hågelbyparken och en ridskola. Dessa verksamheter ger inte upphov till överskridna bullernivåer i planområdet. Teknisk försörjning Vatten och avlopp, dagvatten Skårdal saknar idag kommunalt vatten och avlopp (VA) men det är kommunens avsikt att förse området med detta. Botkyrka kommun har utfört en intern förprojektering inför plansamråd. Planområdets topografi innebär att kommunen föreslår ett tryckavloppssystem för området. Detta innebär att huset man bor i har egen pumpenhet som pumpar iväg avloppet. Lokalt omhändertagande av dagvatten skall eftersträvas, vilket innebär att dagvatten på kvartersmark ska tas om hand inom respektive fastighet. Vidare anpassas gatorna så att dagvatten från vägarna kan tas om hand via vägdiken, något som idag fungerar bristfälligt. Värme Energieffektiva uppvärmningsmetoder ska eftersträvas. Det innebär att direktverkande el i största möjliga mån ska undvikas. Kapaciteten och möjligheten att förse Skårdal med fjärrvärme kommer att undersökas i den fortsatta planprocessen. Möjligheten att använda andra alternativa uppvärmningsmetoder kommer också att undersökas. El Ett ökat permanentboende kan innebära att elnätet kan behöva förstärkas. Ett område för transformatorstation har avsatts i detaljplanen för detta ändamål. Avfall Hushållavfall hämtas av verksamhetsutövaren vid fastighetsgräns. Övrigt avfall lämnas vid återvinningsstationer. De fordon som används vid avfallshanteringen kräver stora vändplaner. För den nya vägen in i de centrala delarna av Skårdal möjliggörs en t-vändning genom backning. Möjlighet till rundkörning i området innebär att antalet vändplaner kan minimeras och innebär samtidigt en säkrare trafiksituation.

196 BOTKYRKA KOMMUN 22 [22] Stadsbyggnadsenheten Administrativa frågor Kommunen är huvudman för allmän platsmark. För den allmänna platsmarken och för transformatorstationen är genomförandetiden 12 år och den tiden börjar den datum detaljplanen vinner laga kraft. För övriga områden är genomförandetiden 10 år och den tiden börjar räknas två år efter det datum detaljplanen vunnit laga kraft. Syftet med förskjutningen är att skapa tid att anlägga de allmänna anläggningarna innan nya tomter i Skårdal börjar att anläggas, så att dessa kan anpassas till de allmänna anläggningarna. Medverkande tjänstemän Olof Karlsson, planarkitekt, Stadsbyggnadsenheten Nina Vesterli, projektledare, Stadsbyggnadsenheten Ulrika Elveskog, miljöingenjör, Miljöenheten Ronny Lyberg, VA-ingenjör, VA-enheten Elisabeth Du Bois- Runesten, bygglovarkitekt, Stadsbyggnadsenheten Anna-Bie Agerberg Gruppchef plan Olof Karlsson Planarkitekt

197 UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 [9] Stadsbyggnadsenheten Plannummer: 22-3 Referens Nina Vesterli UTSTÄLLNINGSHANDLING Genomförandebeskrivning till detaljplan för Skårdal

198 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2 [9] Stadsbyggnadsenheten INLEDNING En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Den ska även redovisa vem som vidtar åtgärderna och när de ska vidtas. Denna beskrivning redovisar principiell ansvarsfördelning och möjligheter till genomförande av förslag till detaljplan för förtätning av bostäder i Skårdal. Planen ska ge möjlighet till en förtätning av området med nya tomter för bostadsändamål på befintliga bostadsfastigheter och även en utbyggnad av bostäder på åkermarken i väster. Planförslaget syftar också till att bygga ut gator och vatten- och avloppsnät som kommunen ansvarar för. Handlingar Planen består av följande handlingar: Detaljplanekarta med bestämmelser Planbeskrivning Denna genomförandebeskrivning Illustration Parallellt med detaljplanen upprättas en gatukostnadsutredning. Dessa två dokument samordnas innehållsmässigt och tidplanmässigt med varandra. ORGANISATORISKA FRÅGOR Placering Planområdet ligger i anslutning till sjön Aspen, strax norr om bostadsområdet Vretarna. Tumba centrum ligger knappt 3 km från planområdet. Syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra utvidgning och förtätning av Skårdal samt att möjliggöra utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp och ett förbättrat vägnät.

199 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 3 [9] Stadsbyggnadsenheten Parter Befintliga och tillkommande fastighetsägare i området kallas i denna genomförandebeskrivning för fastighetsägarna. Botkyrka kommun kallas nedan för kommunen. Tidplan Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan: november 2012 Kommunstyrelsen godkänner detaljplan och gatukostnadsutredning: december 2012 Kommunfullmäktige beslutar om antagande: januari 2013 Laga kraft: Tidigast 4 veckor efter beslut i kommunfullmäktige. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år och börjar två år efter den dagen då detaljplanen vinner laga kraft. Vanligtvis börjar genomförandetiden då detaljplanen vinner laga kraft. I detta fall är genomförandetiden förskjuten så att de allmänna anläggningarna kan byggas ut innan området förtätas, t.ex. utbyggnad av gator, ledningar samt vatten- och avloppsnätet. Ansvarsfördelning Kommunen upprättar detaljplanen och planarbetet sker genom normalt planförfarande. Kommunen ansvarar för att bygga ut de allmänna kommunala anläggningarna inom allmän platsmark. Respektive fastighetsägare svarar för eventuella utbyggnader och övriga åtgärder som detaljplanen medger inom kvartersmark. Huvudmannaskap Kommunen skall vara huvudman för allmänna anläggningar såsom gator, VA anläggningar, naturmark och parkmark. Avtal Det finns i dagsläget inga avtal. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning för allmän plats Kommunen tar initiativ till nödvändig fastighetsbildning för allmän plats när detaljplanen har vunnit laga kraft.

200 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 4 [9] Stadsbyggnadsenheten Flera enskilda fastigheter kommer att behöva avstå mark som enligt detaljplanen är allmän plats. Det kan röra sig om allt från mindre regleringar på några enstaka kvadratmeter till större regleringar om några hundra kvadratmeter. Kommunen tar initiativ till att upprätta överenskommelser med berörda fastighetsägare om bland annat ersättning. Finns ingen överenskommelse så begär kommunen att Lantmäteriet får göra en värdering av marken. Det kommer att bli nödvändigt att bilda servitut för gatans behov. Med ett servitut för exempelvis slänt får kommunen rätt att anlägga nödvändiga slänter till gatan på någon annans fastighet. Fastighetsbildning mm inom kvartersmark All fastighetsbildning på kvartersmark sker på den enskilda fastighetsägares initiativ genom en ansökan till Lantmäteriet. Planen medger möjlighet att bilda ett antal nya bostadsfastigheter. För dessa kan fastighetsägaren ansöka om avstyckning med stöd av detaljplanen. Vid fastighetsreglering mellan enskilda fastigheter ansvarar fastighetsägarna för att träffa eventuell överenskommelse. Detaljplanen ger möjlighet för fastighetsägare att bilda exempelvis gemensam infart för flera fastigheter inom kvartersmark. Gemensamhetsanläggning bildas i en lantmäteriförrättning och kan initieras av någon av de berörda fastighetsägarna. Nedan redovisas detaljplanens avstyckningsmöjligheter för bostadsändamål och möjligheter att skapa byggrätter genom fastighetsreglering. Lindhov 15:24 Den del av fastigheten som ligger inom detaljplaneområdet kan bilda 10 nya fastigheter för bostadsändamål. Tumba 7:11 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet. Tumba 7:12 Avstyckning medges ej Tumba 7:13 Avstyckning medges ej Tumba 7:14 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet.

201 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 5 [9] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:15 och Tumba 7:16 Möjlighet att tillsammans bilda 1 ny fastighet. Tumba 7:17 och Tumba 7:18 Avstyckning medges ej från någon av fastigheterna. Lämpligtvis bör mark regleras från 7:17 till 7:18 för att skapa en byggrätt på 7:18. Tumba 7:22 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet. Tumba 7:23 Avstyckning medges ej. Tumba 7:24 Avstyckning medges ej. Tumba 7:25 Avstyckning medges ej. Tumba 7:26 Avstyckning medges ej. Tumba 7:27 Avstyckning medges ej Tumba 7:28 Avstyckning medges ej Tumba 7:29 Avstyckning medges ej Tumba 7:30 Möjlighet att bilda 3 nya fastigheter. Om mark regleras över från Tumba 7:233 kan ytterligare en tomt bildas. Tumba 7:31 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet om mark regleras över från närliggande fastighet. Tumba 7:32 Möjlighet att bilda 7 nya fastigheter.

202 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 6 [9] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:36 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet. Tumba 7:37 Avstyckning medges ej Tumba 7:156 Avstyckning medges ej Tumba 7:177 Avstyckning medges ej. Tumba 7:178 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet Tumba 7:233 Möjlighet att bilda 1 ny fastighet. Nedanstående fastigheter är kommunala och berörs ej av några styckningsmöjligheter: Tumba 7:19-7:21, 7:33-7:35, 7:38, 7:40 EKONOMISKA FRÅGOR Gatukostnad, kostnader för allmänna anläggningar Kostnader för allmänna anläggningar fördelas i enlighet med förslag till gatukostnadsutredning, som utarbetas parallellt med denna detaljplan som ett eget dokument. Utställning för gatukostnadsutredningen och detaljplanen kommer att genomföras samtidigt. Huvudprincipen är att befintliga byggrätter debiteras med en halv andel och nytillkommande byggrätter med en hel andel. Mer information om belopp och när debitering sker finns i gatukostnadsutredningen. VA- kostnad I samband med detaljplanen sker en utbyggnad av VA-nätet. Ssamtliga fastigheter som inte redan är anslutna till VA-nätet kommer att anslutas. Kommunen tar ut en anslutningsavgift enligt vid debiteringstillfället gällande VAtaxa. Med gällande taxa 2012 innebär detta en preliminär Va-avgift på kr inom planområdet beroende på bl.a tomtyta, som i exemplet ovan har varierat mellan 800 och 1600 kvadratmeter.

203 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 7 [9] Stadsbyggnadsenheten VA-avgiften debiteras för befintliga fastigheter med byggnader vid färdigställandet av anslutningspunkt, och för nya byggnader i samband med bygglov. Bygglov- och planavgift Bygglov- och planavgift kommer att tas ut i samband med ansökan om bygglov enligt vid debiteringstillfället gällande taxa. För en normalstor villa på 150 kvadratmeter beräknas avgiften med gällande taxa 2012 uppgå till kronor för bygglov och kronor för plan. Fastighetsbildning Ersättningar för mark som överförs från en fastighet till en annan regleras vanligtvis i en frivillig överenskommelse innan ansökan om fastighetsbildning. Kommer man inte överens om ersättningen kan Lantmäteriet besluta om ersättningsnivåerna. Kostnaden för fastighetsbildning kommer att fördelas efter den nytta som respektive fastighetsägare har av föreslagen åtgärd. TEKNIK Tekniska utredningar samt anläggningar Miljö Enligt miljöenhetens behovsbedömning daterad med komplettering den , anses planen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Motivet är att marken inom planområdet till stor del redan är ianspråktagen för bebyggelse. Botkyrka kommuns miljöenhet kvarstår vid den bedömningen även med nuvarande planförslag. Dagvatten Botkyrka kommuns dagvattenstrategi skall tillämpas. Det innebär att lokalt omhändertagande av dagvatten skall eftersträvas. Vidare anpassas gatorna så att vägvattnet avvattnas via vägdiken, vilket idag fungerar bristfälligt. Se nedan under Gata. Buller En bullerkartläggning visar att bullervärdena ej överstiger gällande krav. Gata Botkyrka kommun har låtit FB Engineering AB, numera namnändrad till COWI, utföra en detaljerad förprojektering för utbyggnaden av gatan. I sam-

204 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 8 [9] Stadsbyggnadsenheten band med förprojekteringen genomfördes även geotekniska undersökningar för vägsträckningen. För att gatan skall hålla en rimlig standard samt för att förbättra tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och vägstruktur i området kommer en rad åtgärder att utföras i samband med detaljplanens genomförande. Detaljer beskrivs i gatukostnadsutredningen. När gatan byggs ut kommer befintliga infarter att återställas i samma standard som finns i dagsläget. Vatten och avlopp Området kommer att anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Skårdals topografi (höjdförhållanden) innebär att kommunen troligtvis kommer att bygga ett tryckavloppssystem för området. Detta innebär att huset man bor i har egen pumpenhet som pumpar iväg avloppet ut till det kommunala avloppsnätet. El, Tele, Fjärrvärme, Bredband Inför genomförandet kommer kommunen att kontakta ledningsdragande verk för samordning. Geoteknik De geotekniska förhållandena i området är kända, se planbeskrivningen. Kommunen har låtit COWI utföra geoteknisk undersökning för de fastigheter där lera har påträffats. Trafik Detaljplanen medför ökad biltrafik till området. De åtgärder som planeras för gatan bedöms tillräckliga för att tillgodose områdets trafikbehov. Parkering Parkering ska ske inom respektive fastighet. Riskanalys Exploateringen är av sådan art att ingen riskanalys kommer att behövas. Radon Större delen av området ligger inom normalriskområde för radon.

205 BOTKYRKA KOMMUN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 9 [9] Stadsbyggnadsenheten Kraftledning I södra delen av området finns en 400 kv kraftledning. Ledningen har varit styrande för detaljplanens utformning. Arkeologisk utredning Länsstyrelsen har låtit genomföra en arkeologisk utredning för del av Lindhov 15:24. Inom del av planområdet som föreslås för bebyggelse påträffades en bit bränd flinta. Fynden är dock inte av en sådan omfattning att ytterligare arkeologiska undersökningar behöver göras i detaljplaneskedet. Om det skulle påträffas ytterligare fynd i genomförandeskedet kan ytterligare undersökningar bli aktuella. Underlag för projektering Digital grundkarta finns för planområdet, och används för förprojektering och planläggning. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Agneta Engver Gruppchef Mark- och exploatering Nina Vesterli Projektledare

206 Illustration till detaljplan för Skårdal 22-3 Skala 1: meter Planområdesgräns Planområdesgräns Teckenförklaring Befintliga fastigheter efter eventuella avstyckningar Möjliga nya fastigheter och fastigheter som förutsätter markreglering Möjlig bebyggelse Fastighetsgränser Byggnader Höjdkurvor 5m Strandlinjer Grundkartan är upprättad genom ett utdrag från Botkyrka kommuns databas 11 juli 2012

207 1 [6] Miljöenheten Referens Ulrika Elveskog Mottagare Mark- och exploateringsenheten Behovsbedömning av detaljplaneprogram för Skårdal, 9132 har fått i uppdrag av Kommunledningsförvaltningen att ta fram ett förslag till ny detaljplan för Skårdal. Skårdal är ett område som idag består av ett 25-tal fastigheter. Området är idag ett fritidshusområde som redan till stor del övergått till åretruntboende. Skårdal saknar kommunalt vatten och avlopp och har ett vägnät som behöver förbättras. Enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en behovsbedömning göras av alla nya detaljplaner och planändringar för att utreda om de medför en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen ska ta ställning till om detaljplanen kräver en miljöbedömning.

208 BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Miljöenheten För att avgöra om planens genomförande kan medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömning utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beskrivning av planområdet Området omfattas av ett 25-tal fastigheter i Skårdal och är ca 150 hektar stort. Skårdal gränsar i norr mot sjön Aspen och i söder mot det nybyggda området Vretarna. Området är avgränsat i väster och öster mot större skogsområden. Större delen av området är idag redan bebyggt med privata fastigheter, totalt är det 25 bebyggda fastigheter varav hälften idag är permanentboende. 11 av fastigheterna är sjötomter. Alla fastigheter har egen vattenförsörjning, det vill säga att grundvattnet i området används som dricksvatten. Om det finns indraget vatten i byggnaderna har de egna avloppsanläggningar inom fastigheten. Miljöenheten har gett tillstånd till enskilda avlopp på 10 av de 25 bebyggda fastigheterna. Terrängen i området är kuperad och det är en höjd i mitten av området. Bebyggelsen är idag inbäddad av omkringliggande vegetation och smälter in i naturen. Markbeskaffenheten i området är blandad, ned mot vattnet består det av sandig morän, i de södra delarna samt jordbruksmarken av lera och i mitten av området av berg i dagen. Området klassas som normal till lågriskområde för markradon. I princip hela området i Skårdal är idag ianspråktaget av privata fastigheter. Planen skulle innebära en förtätning med avstyckningar från befintliga tomter samt att jordbruksmarken mellan Skårdalsvägen och Sjövägen skulle styckas och möjliggöra ca sju nya fastigheter. Skårdal ligger relativt centralt i Tumba och framtiden pekar mot en ytterligare permanentning. Området är beläget i Bornsjökilen. Runt området finns det fyra mindre områden som är klassade som nyckelbiotoper respektive höga naturvärden. Väster om Skårdal finns en nyckelbiotop, en lövlund med ädelträd som klassas som orörd och trolsk naturmiljö. Det finns även en tallskog med höga naturvärden direkt väster om området. Ned mot Aspens sjö väster om Skårdal finns ett sammanhängande skogsområde på mer än fyra hektar med döda träd och lågor som utgör en viktig livsmiljö för mossor, lavar, svampar och insekter. Österut gränsar planområdet mot en nyckelbiotop av barrskog. Sjön Aspen är en grund näringsrik lerslättsjö. Aspen klassas som mycket högt värde utifrån variationsrikedom och naturpedagogik enligt bedömningarna i Bornsjökilen. Det finns en anlagd naturstig som går runt hela sjön Aspen. En-

209 BOTKYRKA KOMMUN 3 [6] Miljöenheten ligt sjödatabasen har människans påverkan på sjön lett till övergödning, Skårdal ligger inom Aspens avrinningsområde. Inom området finns inga kända fornlämningar, däremot finns det väster om området ett gravröse från bronsåldern samt en boplats på åkern sydväst om röset (Sven-Gunnar Broström, samhällsbyggnadsförvaltningen). Enligt Kultur och fritids inventering från 1988 är området till väster om Skårdal en kulturmiljö att bevara. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft avseende kvävedioxid och partiklar (PM10) överskrids inte på platsen enligt Luftvårdsförbundets beräkningar. Det finns en kraftledning som går förbi söder om Skårdal. Kraftledningen består av en nordlig och en sydlig 220 kv ledning samt en 70 kv ledning. Kraftledningar avger magnetiska kraftfält. Det finns i dagsläget inga riktiga gränsvärden, men man arbetar ofta med att försöka ha värden under 0,4 mikrotesla. 220 kv ledningen ligger närmast området och enligt beräkningar som gjorts under åren kommer man ner i värden under 0,4 mikrotesla först på ett avstånd på meter från ledningen (Svenska Kraftnät). Området ligger inom en 250 meters zon till större väg eller bebyggelse samt inom bullerstört område över 45 db(a). Enligt den bullerkartläggning som gjordes av Ingemansson under 2006 har området en ekvivalent ljudnivå på mellan 45 och 55 db(a). Riktvärden för vägtrafikbuller är 55 db(a) för ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad. Enligt Mifo-databasen finns inga kända förekomster av markföroreningar i området. Påverkan Det är viktigt att det inte sker någon förtätning eller exploatering väster om Skårdalsvägen eftersom det är i anslutning både till fornlämningarna och områden med höga naturvärden. Friluftslivet förväntas inte påverkas nämnvärt av planen. Framkomligheten på naturstigen runt Aspen måste säkerställas och det måste inom området finnas minst en nedfart som ger tillgänglighet ner mot Aspen. Tillgängligheten till området väster om Skårdal får inte heller begränsas. På andra sidan sjön Aspen finns det eventuellt planer på att anlägga en nöjespark. Om det blir aktuellt förändrar det förutsättningarna för området. Området kan bland annat påverkas negativt av högre ljudnivåer från nöjesparken

210 BOTKYRKA KOMMUN 4 [6] Miljöenheten samt den ökade trafikmängden som det kan generera på Hågelbyleden. Det har även diskuterats förändringar av läget på Hågelbyleden eftersom den idag trafikeras relativt hårt. Man diskuterar tre olika förslag varav ett av förslagen går mellan Vretarna och Skårdal. Om en förtätning görs i Skårdal bedöms den dragningen inte vara ett framtida alternativ. Den kraftledning som passerar söder om Skårdal ger upphov till magnetiska kraftfält. Ingen förtätning bör ske närmare än de 70 meter som man under tidigare år räknat som ett avstånd för att komma under 0,4 mikrotesla. Höjdskillnaderna är stora i området vilket kan leda till större markarbeten i samband med grävningar och eventuella nya infarter till fastigheterna. Det är viktigt att inte förändra naturförutsättningarna i området utan att bebyggelsen får smälta in i naturen. Topografin bör i möjligaste mån bevaras. Projektet i sig kommer inte att generera några stora mängder avfall. Avfallet som uppkommer i Skårdal är från de egna fastighetsägarna. Samråd med SRV Återvinning AB bör göras för att se över möjligheterna för hämtning av hushållsavfall inom området när ytterligare förtätning av området blir aktuell. Projektet kommer troligen att leda till ökade personbilstransporter. Området ligger så till att man kan förvänta sig att många transporterar sig till och från arbetet med personbil. Vägarna kommer i genomförandet att förbättras och man kommer att kunna köra runt Sjövägen. Det gör att man inte behöver någon vändplan längsmed vägen. Området saknar genomfartstrafik och de transportökningar som kan förväntas anses ändå vara marginella. De befintliga bostäder som finns längsmed Aspenvägen kan däremot påverkas av trafiken som ska till och från Skårdal. Dagvattnet planeras att tas omhand lokalt och kommer inte generera någon större påverkan på yt- och grundvatten. Markförhållandena i området, med mycket berg och lera, ger inga bra förutsättningar för enskilda avloppsanläggningar vilket gör det extra angeläget att lösa avloppsfrågan även för dagens befintliga fastigheter. En kommunal anslutning av vatten och avlopp minskar även närsaltsbelastningen på sjön Aspen. Utökat strandskydd råder inom delar av området (300 meter). Strandskyddet behöver i och med detaljplaneläggningen upphävas. Planen möjliggör ingen förtätning ned mot sjön Aspen, de befintliga strandtomterna kommer inte att få möjlighet att styckas. Möjligheten att komma ned till sjön får inte försämras utan behöver säkerställas. Det område som framförallt berörs av strandskyddet är den jordbruksmark som kommer att tas i anspråk för ca sju nya

211 BOTKYRKA KOMMUN 5 [6] Miljöenheten fastigheter. Eftersom denna mark idag redan avgränsas av vägarna i området och befintlig bebyggelse bör planen inte påverka växt- och djurlivet nämnvärt. Planen I översiktplanen från 2002 står angivet att kommunens avsikter är att förse Skårdal med kommunalt vatten och avlopp samt att se över förtätnings- och kompletteringsmöjligheter. I samband med att nya bostäder uppförs är det viktigt att eftersträva att de följer kommunens riktlinjer med hållbar utveckling, en anslutning till SFAB:s fjärrvärmenät vore att föredra. Sammanfattande bedömning Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Marken inom Skårdal är till större delen redan ianspråktaget av befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse måste anslutas till kommunalt vatten och avlopp. För att minska belastningen på den redan mycket näringsrika sjön Aspen är det viktigt att rena dagvatten och att ansluta även de befintliga avloppen till det kommunala nätet. Bostäder bör inte placeras närmare kraftledningen än 70 meter för att klara riktvärden under 0,4 mikrotesla. Det är av största vikt att bebyggelse och vägar anpassas efter de naturliga förutsättningar och med stor hänsyn till naturen. Naturstigen runt sjön Aspen och det övriga friluftslivet bör inte skärmas av från området utan det ska fortfarande finnas lämpliga passager genom området. Det är av stor vikt att det finns möjlighet att komma ned till sjön. Tillgängligheten till stranden försämras inte eftersom alla fastigheter som har strandtomt redan är bebyggda. Den förtätning som kommer att ske i området är ovanför dessa sjötomter och på grund av det kan det inte anses påverka tillgängligheten om strandskyddet upphävs. Det finns inget som tyder på att några markundersökningar krävs.

212 BOTKYRKA KOMMUN 6 [6] Miljöenheten Referenslista Region- och trafikplanekontoret (2004). Bornsjökilen, Upplevelsevärden i Storstockholmsregionens gröna kilar 8:2004 Luftvårdsförbundet, PM10-karta för Botkyrka kommun 2005, senast uppdaterad Luftvårdsförbundet, NO2-karta för Botkyrka kommun år 2006, senast uppdaterad Ingemansson Technology AB, Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1, Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. FIN-88, FRITID I NATUR en utredning om kommunens friluftsliv. Kultur Fritid, Botkyrka kommun. Aspens naturstig, Informationsbroschyr. Kultur Fritid, Botkyrka kommun. Mifo-databasen, samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Sjödatabasen, Botkyrka kommun.

213 1 [31] Stadsbyggnadsenheten Referens Olof Karlsson Utlåtande- Detaljplan för Skårdal 22-3 Bakgrund Under februari 2011 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att ställa ut detaljplanen för Skårdal och fastighetsplanen för Kvarteret Fiskgjuset. I mars 2011 beslutade kommunstyrelsen att gatukostnadsutredningen för Skårdal skulle ställas ut med detaljplanen och fastighetsplanen. Utställningen pågick från den 15 mars till den 17 april. Under utställningstiden var detaljplanen och gatukostnadsutredningen för Skårdal samt fastighetsplanen för Fiskgjuset utställt i kommunhuset och i medborgarkontoret i Tumba. Handlingarna var även utlagda på kommunens hemsida. Planhandlingarna skickades ut till berörda myndigheter, intresseorganisationer och sakägare enligt en upprättad sändlista. Utställningen annonserades även i Dagens Nyheter den 14 mars och i lokaltidningen Mitt i Botkyrka-Salem den 15 mars. En av slutsatserna som drog efter utställningen var att inte gå vidare med en fastighetsplan för Kvarteret Fiskgjuset. Det beror på fastighetsägarnas motstånd mot en sådan plan. Ett annat skäl är att kommunen har köpt Tumba 7:30, en central fastighet i området. Inköpet underlättar detaljplanens genomförande. Därför behöver detaljplanen och gatukostnadsutredningen för Skårdal ställas ut igen. I samrådsredogörelsen för Skårdal 22-3 sammanfattades synpunkterna för detaljplanen, gatukostnadsutredningen och fastighetsplanen gemensamt, men i det här utlåtandet framgår endast synpunkter på detaljplanen. Synpunkterna på gatukostnadsutredningen redovisas i ett separat dokument. De synpunkterna som lämnades på fastighetsplanen redovisas inte eftersom förslaget till fastighetsplan har tagits bort. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

214 BOTKYRKA KOMMUN 2 [31] Stadsbyggnadsenheten Yttranden Här följer en sammanfattning av de yttranden som har kommit in. Originalen finns tillgängliga på plan sju i kommunhuset. De myndigheter, företag och föreningar som har skickat in yttranden är: Länsstyrelsen Trafikverket Lantmäteriet SL Vattenfall Skanova Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns fjärrvärme Naturskyddsföreningen Svenska turistföreningen Handikappsorganisationens samrådsgrupp, Botkyrka kommun Södertörns renhållnings verk De fastigheter vilkas ägare har yttrat sig är: Tumba 7:11 Tumba 7:14. Tumba 7:32 Tumba 7:31 Tumba 7:36 Tumba 7:177 Tumba 7:178 Tumba 7:233 De yttranden som har inkommit från ägare till bostadsfastigheter i området innehåller många liknande synpunkter. För att undvika upprepningar delas därför redovisningen av yttranden upp i olika teman. Yttranden från Myndigheter, företag och intresseföreningar Länsstyrelsen Länsstyrelsen avför ärendet utan åtgärd. Trafikverket Planen redovisar att lokalvägnätet rustas upp och att en gång- och cykelväg byggs ut med en koppling till anslutande befintlig gång- och cykelväg läng Aspenvägen. oskyddade trafikanter ges därmed en möjlighet att kommunicera med omvärlden på ett trafiksäkert sätt, bl.a. kan busshållplatsen vid Tumbavägen nås inom ca 1 km gångavstånd.

215 BOTKYRKA KOMMUN 3 [31] Stadsbyggnadsenheten I detaljplaneprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov föreslås en gång- och cykelväg/stig runt Södra Aspen som inta har beaktats i den utställda detaljplanen. Med tanke på den långa genomförandetiden bör en planmässig förberedelse för denna gång- och cykelväg /stig göras. Frågan om framtida bullerstörning från den framtida nöjesparken i Hågelby behandlas i det ovan nämnda detaljplaneprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. I övrigt har Trafikverket Region Stockholm inget att erinra. Kommentar: Programmet för Eriksberg och Lindhov redovisar den befintliga Aspenstigen som går runt sjön. Passagen genom Skårdal går via Sjövägen. Detaljplanen försämrar inte möjligheten att ta sig fram längs med Aspenstigen. Lantmäteriet I plankartan står det som vi tolkar som utfartsförbud endast angivet Utfart, stängsel. Ett förtydligande om att det är ett utfartsförbud. Ska det vara ett utfartsförbud över huvudtaget? Det går att lösa utfartsfrågan för varje fastighet på annat sätt om utfartsförbudet tas bort. Om utfartsförbudet tas bort är den planerade gemensamma utfarten inte aktuell eftersom det då endast är en fastighet (M och L) på vardera sida som behöver få sin utfart ordnad på något sätt. Det sker då lämpligen med servitut. Gemensamhetsanläggningen saknas i fastighetsplanen! Behövs en gemensamhetsanläggning för va-ledningar? Eller planerar kommunen att varje fastighet kan anslutas till det kommunala va-nätet vid fastighetsgränsen. G-området är även u-märkt. Är det tänkt att de underjordiska vatten- och avloppsledningarna ska går där och ingå i gemensamhetsanläggningen? Kommentar: In- och utfartsförbudet samt kravet på gemensamhetsanläggningar har tagits bort. SL Området ligger i RUFS 2010 inom övrig regional stadsbyggd. Här redovisas områden inom tätorter med lägre tillgänglighet till kollektivtrafiken. Till övrig regional stadsbygd hör perifera stationslägen samt fritidshusområden bedöms bli omvandlade till områden med åretruntbostäder under planperioden I dessa områden kan viss fortsatt bebyggelseutveckling

216 BOTKYRKA KOMMUN 4 [31] Stadsbyggnadsenheten förväntas. Den prioriteras dock inte från regional utgångspunkt. Förhållningssättet ska vara att ny bebyggelse bör lokaliseras inom eller i direkt anslutning till befintliga tätorter. Bebyggelsen bör få en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning. En förtätning av detta område kommer att öka efterfrågan på närheten till kollektivtarfik. Därför bör kommunen se till att de riktlinjer som finns i RUFS Idag finns närmaste busshållplats 1,1 km från planområdet vilket SL anser vara oacceptabelt långt bort. SL har studerat möjligheterna till att inrätta en ny busslinje som skulle kunna trafikera områdena Vretarna och Skårdal. Det troligaste sträckningen för en eventuell ny linje är utmed Vreta Gårds Väg som även kan trafikera Solhöjden. En förutsättning för denna lösning är att en ny väg byggs genom Solhöjden. Om kommunen inte ser en ny busslinje som en bra lösning avråder SL från att utveckla detta område med bakgrund till RUFS Kommentar: bedömer att det är förenligt med RUFS med mindre förtätningar där det redan finns utbyggd infrastruktur. Skårdal är ett befintligt omvandlingsområde från en bebyggelse med fritidshus till en bebyggelse med bostadshus för som kan brukas året runt. Avståndet till den närmaste busshållplatsen bedöms vara tillräckligt. Vattenfall Det måste lämnas utrymme i vägområdet för tillkommande markförlagda ledningar. I övrigt har vattenfall inget ytterligare att erinra på detaljplanen. Kommentar: Vägområdet är tillräckligt brett för att rymma allmänna ledningar. Skanova Skanova önskar att så långt som möjligt behålla de befintliga teleanläggningarna i deras nuvarande lägen för att undvika olägenheter och kostnader som kan uppkomma i samband med flytt. För att genomföra detaljplaneförslaget kan det krävas att en telestolpe flyttas. Tvingas Skanova att flytta stolpen så förutsätter Skanova att den part som initierar flytten även bekostar den.

217 BOTKYRKA KOMMUN 5 [31] Stadsbyggnadsenheten Skanova förutsätter att kommunen i planhandlingarna och speciellt i genomförandebeskrivningen beskriver de tekniska och ekonomiska konsekvenserna avseende nödvändiga åtgärder i telenätet. Skanova är eventuellt intresserade att markförlägga sina luftledningar i samband med att andra ledningsägare utför markarbeten. Kommentar: Stolpen försörjer endast fastigheten Tumba 7:178 varför den anses vara en servis. Stolpen är därmed varken av allmänt intresse eller en detaljplanefråga. Servisen kan ersättas med en markförlagd servis i samband med vägarbeten. Kontakt kommer att tas med Skanova för att samordna detta i samband med detaljprojekteringen av vägen. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har tidigare lämnat synpunkter på rubricerat planärende, vilka beaktas i upprättad samrådsredogörelse av Botkyrka kommun om Skårdal den 8 mars Södertörns brandförsvarsförbund har inga ytterligare synpunkter. Södertörns fjärrvärme Södertörns fjärrvärme AB har ingen erinran. Naturskyddsföreningen Området ligger i kanten till Bornsjökilen som vid Aspen är ganska smal. Den kringränns, naggas i kanten och urholkas av andra exploateringar som Loviseberg, Solhöjden, Hågelby Familjepark, ny dragning av Hågelbyleden och även av Loviseberg i Huddinge och annan exploatering i Gömmarenområdet. Syftet med planen är att möjliggöra förtätning, anslutning till kommunalt vatten och avlopp samt ett bättre vägnät. En annan målsättning är att i görligaste mån värna områdets kuperade och naturrika karaktär. Det låter bra! Naturskyddsföreningen är dock starkt skeptisk till hur mycket av naturvärdena som kommer att återstå efter en omvandling av fritidshusområdet till ett ordinärt förortsområde. Erfarenheten visar ofta att det är mycket litet av den ursprungliga vegetationen och markytan som finns kvar när tomterna ställts i ordning efter husbyggena. Detaljplanen utgör inget skydd mot sådant. Det finns inga restriktioner mot att avverka träd. Man kan dessvärre befara att inte ens reglerna för marknivåer alltid kommer att följas och att överträdelser inte kommer att upptäckas och beivras. Vi på Naturskyddsföreningen är inte ens

218 BOTKYRKA KOMMUN 6 [31] Stadsbyggnadsenheten säkra på att den famösa skövlingen och utfyllnaden på strandskyddat områden på Tumba 7:18 kommer att hanteras på ett adekvat sätt, att staketet tas bort från den kommunala naturmarken eller att den förstörda sträckan av naturstigen runt sjön Aspen skyndsamt kommer att återställas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det varit lyckligast för de naturintressen som föreningen vill slå vakt om att ambitionerna hade inskränkts till att genomföra VA-planerna och om att strandskyddet kunde vara kvar längs hela sträckan. På en punkt anser Naturskyddsföreningen att detaljplanen har en fördel: sammanbindningen av Aspenvägen och Sjövägen. Den blir ett trevlig alternativ till den nuvarande passagen förbi Skårdal. Kommentar: Skårdal ligger inte inom Bornsjökilen enligt den avgränsning som redovisas i RUFS Konsekvensen för Bornsjökilen av andra detaljplaneringar bedöms i respektive utredning. Kartan nedan visar ett utdrag från plankartan i RUFS. Illustrationen visar visar Bornsjökilens utbredning med grön yta. Det röda området visar Skårdal. När detaljplanen är genomförd så kommer naturområdet i mitten av Skårdal att vara exploaterat av bostadstomter. Detaljplanen reglerar tomtstorleken på det området för att skapa förutsättningar att bevara stora delar av den befintliga vegetationen. Markåtgärderna inom Tumba 7:18 berör inte detaljplanen.

219 BOTKYRKA KOMMUN 7 [31] Stadsbyggnadsenheten Svenska turistföreningen Svenska Turistföreningen Stockholmskretsen lämnar några synpunkter över förslag på detaljplan i Skårdal. Stockholmskretsen anser och vill att de två föreslagna helt nya bostadskvarteren i planområdets västra del ska tas bort. Se bifogade kartor. Utklipp från bilaga till yttrandet från den Svenska turist föreningen Planområdet berör en av Stockholms mycket viktiga gröna kilar, Bornsjökilen. Kilområdet finns med i nya regionalplanen RUFS och ska därmed ha ett visst skydd. Botkyrka kommun var med i arbetet med RUFS, men vad vi kan se inte lämnat någon brasklapp om exploatering i vare sig SKårdal, Hågelby, eller om igentäppning av Kilen som nu planeras på var sida av Aspen. Det är således med stor förvåning som vi ser att Botkyrka går emot RUFS. Botkyrka är även med i Länsstyrelsens program för skydd av tätortsnära natur "Aldrig långt till naturen". Där blev kommunen klart medveten om behovet av skydd av olika tätortsnära grönområden. Längs sjön Aspen finns bestämmelser om strandskydd. Runt Aspen går även en väl använd vandringsled som blir störd och mindre attraktiv att använda om förslaget med de två nya tomtplatserna ute på åkern går igenom. Mot bakgrund av det ovan redovisade och att Botkyrka på andra platser är relativt välvilliga inställd mot natur, rekreation och friluftsliv så är vi förvånade över de två nya tomplatserna i planområdets västra del. Ta bort de två! I andra kommunala handlingar som berör områdena kring Aspen och Hågelby så har ni uttryckt en vilja att få till stånd en central grön

220 BOTKYRKA KOMMUN 8 [31] Stadsbyggnadsenheten Botkyrkapark. Vi anser det då självklart att Botkyrka i så fall bildar ett naturreservat av er del av Bornsjökilen omkring Aspen. Kommentar: Skårdal ingår inte i Bornsjökilen, se illustrationen som är med i kommentaren till Naturskyddsföreningens yttrande. bedömer att Aspenstigen kan bli attraktivare eftersom sammankopplingen av Sjövägen och Aspenvägen innebär att Aspenstigen kan gå längst med vattnet. Passager har sparats ut i detaljplanen mellan lokalgatorna och stigarna i närområdet. anser att nya bostäder i första hand ska ske i lägen där det finns en befintlig kommunal infrastruktur, eller där det ändå finns ett behov att bygga ut t.ex. gator och ledningar. Det handlar om resurshushållning. Det är även av allmänt intresse att skapa nya attraktiva bostäder i Botkyrka och dessa bostäder får ett bra läge med närhet till naturområden och förskola. Detta innebär t.ex. att enskilda infiltrationsanläggningar kan ersättas med kommunala nät, vilket skapar en bättre vattenkvalitet. Handikappsorganisationernas samrådsgrupp Vi avstår denna gång att ge synpunkter utan hänvisar till tidigare lämnade synpunkter, som avgivits ur ett funktionsperspektiv vid den föregående remissomgången, för området Skårdal. SRV SRV återvinning AB har inget att erinra mot planen. Yttranden från ägare av bostadsfastigheter i Skårdal Uppdelning av inkomna yttranden Eftersom yttranden från ägare till bostadsfastigheter har delats upp i teman, så redovisas i detta stycke i vilka rubriker de enskilda yttranden finns sammanfattade. Tumba 7:11 Tomtstorlekar och byggrätter Medges avstyckning? Tumba 7:14 Utformning av gatan Koppla inte samman Aspenvägen och Sjövägen Ta inte privat tomtmark för att bredda vägen

221 BOTKYRKA KOMMUN 9 [31] Stadsbyggnadsenheten Bättre rening av dagvatten från ägaren Tomtstorlekar och byggrätter Otydligt hur små tomterna får vara Minska den minsta tomtstorleken till 1500 kvm för Tumba 7:14 Varför är det inte lämpligt att bebygga den norra delen av Tumba 7:178? Vatten och avlopp Vatten- och avlopsavgifterna är för dyra Utred alternativa vatten- och avloppslösningar Bornsjökilen, strandskyddet och miljövärden Blockera inte Bornsjökilen Detaljplanen är inte förenlig med programmet och MKB för Lindhov, Eriksberg och Hågelby Buller från Hågelbyparken Behåll vägnamnet Sjövägen Tumba 7:22 Tomtstorlekar och byggrätter Medges avstyckning? Tumba 7:31 Tomtstorlekar och byggrätter Ta bort gemensamhetsanläggning för infart Behåll vägnamnet Sjövägen Tumba 7:32 Utformning av gatan Koppla inte samman Aspenvägen och Sjövägen Behåll den befintliga dragningen av Sjövägen Tomträtter och byggrätter Vi kräver en ökad tomtstorlek för den centrala delen av Skårdal. Detaljplanens genomförande Vad kommer marken att kosta Kommunen ska genomföra markutväxlingarna Behåll vägnamnet Sjövägen Tumba 7:36 Utformning av gatan Koppla inte samman Aspenvägen och Sjövägen Ta inte privat tomtmark för att bredda vägen Bättre rening av dagvatten från ägaren Tomtstorlekar och byggrätter Medges avstyckning? Otydligt hur små tomterna får vara

222 BOTKYRKA KOMMUN 10 [31] Stadsbyggnadsenheten Minska tomtstorleken för avstyckning av Tumba 7:36 Detaljplanens genomförande Vi kräver kompensation för värdeminskning av fastigheten. Vatten och avlopp Tumba 7:36 är redan ansluten till det kommunala va-nätet. Utred alternativa vatten- och avloppslösningar Bornsjökilen, strandskyddet och miljövärden Blockera inte Bornsjökilen Bevara strandskyddet Det behövs fler arkeologiska undersökningar Detaljplanen är inte förenlig med programmet och MKB för Lindhov, Eriksberg och Hågelby Buller från Hågelbyparken Fel i planhandlingarna Begränsa tung trafik på Aspenvägen och Sjövägen Tumba 7:177 Utformning av gatan Koppla inte samman Aspenvägen och Sjövägen Ta inte privat tomtmark för att bredda vägen Bättre rening av dagvatten från ägaren Behåll grusvägarna Tomtstorlekar och byggrätter Inga tvåvåningshus på jordbruksmarken vid Skårdalsvägen Utökad byggrätt för Tumba 7:177 Detaljplanens genomförande Tvingas eller erbjuds vi att köpa vägen fram till vår fastighet? Vatten och avlopp Att lösa vatten- och avloppsproblemet förutsätter inte en detaljplan Utred alternativa vatten- och avloppslösningar Bornsjökilen, strandskyddet och miljövärden Blockera inte Bornsjökilen Bevara områdets karaktär Tumba 7:178 Tomtstorlekar och byggrätter Varför är det inte lämpligt att bebygga den norra delen av Tumba 7:178? Ta bort begränsningen för byggrätten för att bevara kulturmiljön inom Tumba 7:177 och 7:178 Utöka byggrätten för Tumba 7:178 Tumba 7:233 Tomträtter och byggrätter Otydligt hur små tomterna får vara

223 BOTKYRKA KOMMUN 11 [31] Stadsbyggnadsenheten Ta fram ett underlag som visar varför byggrätten har begränsats inom Tumba 7:233 Utformning av gatan Behåll grusvägarna Detaljplanens genomförande Vad kommer marken att kosta Bornsjökilen, strandskyddet och miljövärden Gör en inventering av miljövärden i Skårdal Bevara strandskyddet Det behövs fler arkeologiska undersökningar Detaljplanen är inte förenlig med programmet och MKB för Lindhov, Eriksberg och Hågelby Buller från Hågelbyparken Utformning av gatan Koppla inte samman Aspenvägen och Sjövägen Tumba 7:14, Tumba 7:233, Tumba 7:32, Tumba 7:36, Tumba 7:177 Flera fastighetsägare är emot en sammankoppling av Sjövägen och Aspenvägen. Sammankopplingen kommer att leda till en ökad trafikbelastning av vägen och att obehöriga kommer att köra ut till Skårdal enligt ägarna. Det kommer även att leda till en ökad risk för trafikolyckor för alla de som går Aspenstigen. En del av Aspenstigen består av vägarna i Skårdal. Enligt en fastighetsägare är det flera tusen som går stigen varje år, bland annat grupper av skolbarn. har argumenterat att en sammankoppling är nödvändig för att klara trafiksäkerheten. Alternativet att förstärka de befintliga vändplanerna är inte rimligt enlig förvaltningen, eftersom diametern på planerna ska vara 21 meter. Denna diameter krävs för att fordon ska kunna vända utan att behöva backa. Fastighetsägarna håller inte med om detta argument. En vändplan på 14 meter anses räcka. På flera andra nybyggda områden har det räckt med den diametern. En förstärkning av befintliga vändplaner är dessutom billigare än att spränga genom terrängen för att koppla samman vägarna. I Skårdal borde större hänsyn tas till områdets karaktär och landskapet vilket kräver mindre vändplaner än 21 meter. Om ett argument är att otymplig trafik inte får backa så varför medger kommunen en t-vändning för den nya vägen upp på höjden i mitten av Skårdal? Kommentar: bedömer inte att en sammankoppling kommer att leda till en ökad trafik eftersom det inte finns några allmänna målpunkter i Skårdal. Däremot skapar sammankopplingen en

224 BOTKYRKA KOMMUN 12 [31] Stadsbyggnadsenheten alternativ väg att ta sig förbi den branta delen av Sjövägen när det är risk för halka. Sammankopplingen innebär även att vändning med backning undviks vid vändplanerna vilket skapar en högre trafiksäkerhet. En vändplan bör vara 21 meter för att rymma en vändning av otymplig trafik, enligt Trafikverkets råd om allmänna vägar och gators utformning (VGU). Bedömningen om vilket trafiklösning som är lämpligast görs från fall till fall. På höjden mellan Aspenvägen och Sjövägen Skårdal har samhällsbyggnadsförvaltningen bedömt att en t- vändning är lämplig, vilket är en enklare trafikrörelse än att vända i en för liten vändplan. Ta inte privat tomtmark i anspråk för att bredda vägen Tumba 7:14, Tumba 7:31, Tumba 7:177 och Tumba 7:36 De breddningar av vägarna i Skårdal som detaljplanen innebär är meningslösa och innebär ett övergrepp mot äganderätten. Om breddningarna ändå ska göras, så ska i första hand mark som inte är använd tomtmark tas i anspråk. Inte som enligt förslaget där vägen breddas på privata tomter. Vissa tomter blir av med garageplan och gräsmattor. Ägaren till Tumba 7:31 motsätter sig mot att kommunen tänkt lösa in mark från dennes fastighet. Breddningen innebär att mark tas i anspråk som används för gräsmatta och för uppställning av bil. På andra sidan vägen äger kommunen flera kilometer med jordbruksmark, bredda vägen mot den sidan istället. Inte heller ägaren till Tumba 7:36 accepterar att diket breddas in på den fastigheten. Ägaren är orolig att ingreppet kommer att underminera huset. Det finns också en oro att den befintliga infarten till garaget blir otillgängligt. Ägaren kräver att diket anläggs på andra sidan vägen. har tidigare hävdat att breddningen krävs för att anlägga diken längs med vägen. Men det behövs inte bredare diken än de som finns idag, enligt flera ägare. De som funnits i flera hundra år och har alltid klarat av det vatten som den markytan har för avsikt att betjäna. Kommentar: De breddningar som detaljplanen innebär är nödvändiga för att klara de utrymmesbehov som upprustningen av vägen innebär. En ny vägkropp innebär att slänter och stödmurar behöver anläggas. Dessutom behöver utrymmen för avrinning av dagvatten säkerställas. I avvägningen om vilka utrymmen som behöver lösas in väger flera faktorer, t.ex. vägens lutning, terrängen, markens beskaffenhet och hur marken används idag, t.ex. om det är häckar eller infarter som tas i anspråk. Tillgängligheten

225 BOTKYRKA KOMMUN 13 [31] Stadsbyggnadsenheten till samtliga in- och utfarter kommer att vara oförändrad efter vägens utbyggnad. Mot Tumba 7:36 kommer en stödmur att resas för att inte underminera fastighetens huvudbyggnad. För att minska den mark som måste lösas in kommer det området som behövs för slänter att säkerställas genom servitut istället för att marken planläggs för gata. Det innebär att det avsedda vägområdet har blivit mindre i detaljplanen, men motsvarande område kommer ändå att belastas av servitut. Detta skapar en flexibilitet eftersom om behovet av slänt upphör kan servitutet tas bort lättare än om marken vore planlagd som lokalgata. Förprojekteringen som ligger till grund till detaljplanen har ändrats vilket även påverkat detaljplanen. Ändringarna består i följande: Den planerade vägdragningen har ändrats så att den följden den befintliga dragningen vilket ger ett minskat ingrepp i Tumba 7:32. Stödmurar planeras istället för slänter på två platser, vilket har gett ett mindre ingrepp i Tumba 7:23 och Tumba 7:27. Bättre rening av dagvatten från vägen Tumba 7:14, Tumba 7:177 och Tumba 7:36 Den föreslagna lösningen att leda ner dagvattnet från vägarna till Aspen försämrar sjöns vattenkvalitet. Kommunen ställer krav på att fastighetsägarna ska omhänderta dagvattnet lokalt. Då borde samma krav gälla för reningen av vägens dagvatten. Dessutom beläggs vägen med asfalt som är ett material som urlakar miljöfarliga ämnen. Flera fastighetsägare uppfattar att avrinningen från vägarna fungerar bra och att vattnet blir relativt rent eftersom det infiltreras i de befintliga dikena där det tas upp av växtligheten. Planhandlingarna behöver kompletteras med en utredning som visar hur dagvattnet ska omhändertas från vägarna. Kommentar: Dagvattnet från vägarna kommer att infiltreras i diken och kommer endast att ledas ner till sjön Aspen vid kraftig nederbörd. Eftersom dikena är rätt dimensionerade behövs inga ytterligare reningsanläggningar för att nå en tillräcklig reningsgrad. För säkerhetsskull har utrymme för fördröjning säkerställts i korsningen av Sjövägen och vägförbindelsen ner mot Aspensjön. Behåll grusvägarna Tumba 7:177 och Tumba 7:233

226 BOTKYRKA KOMMUN 14 [31] Stadsbyggnadsenheten Behåll grusvägarna i Skårdal. Gruset är en viktig del av områdets karaktär och bidrar till känslan av lantlighet. Upprusta och underhåll istället de befintliga vägarna. Ägaren till Tumba 7:233 kräver att medborgarförslaget till KS/2009:309 ska besvaras av kommunfullmäktige, det innehåller bland annat krav på att områdets karaktär ska bevaras och att grusvägen ska behållas. Kommentar: Asfaltsväg ger vägen en bättre bärighet och en snabbare avrinning av dagvatten vilket bland annat innebär mindre risk för blixthalka. Asfaltsvägen kräver även mindre i underhåll och medför därför en mindre belastning av den kommunala driftsbudgeten. Begäran att besvara medborgarförslaget har skickats till kommunledningsförvaltningen. Behåll den befintliga dragningen för Sjövägen vid Tumba 7:32 Tumba 7:32 I förslaget har en uträtad dragning av Sjövägen presenteras som innebär ett intrång på vår tomt och äventyrar våra fruktträd. Motiveringen är att dragningen skulle ge bättre vy mot sjön för resande på vägen. På frågan om rakare dragning inte driver upp hastigheten svarar ansvariga på kommunen att man kan stävja på fastighetsdämpande åtgärder vilket låter onödigt. Vi kräver en justering av dragningen längs vår befintliga fastighetsgräns och att fruktträden skonas. Kommentar: Den planerade dragningen av gatan är ändrad är anpassad till befintlig vägdragning och tomtgräns. Tomtstorlekar och byggrätter Medges avstyckning? Tumba 7:11, 7:22 och 7:36 I detaljplanen medges en avstyckning från Tumba 7:11 och 7:22 men i genomförandebeskrivningen medges den inte. Vad gäller? Ägaren till Tumba 7:11 önskar att egenskapsgränsen ska följa rakt ut i vattnet och inte böjas som utställningshandlingarna redovisar. Kommentar:

227 BOTKYRKA KOMMUN 15 [31] Stadsbyggnadsenheten Avstyckning medges av Tumba 7:11 och Tumba 7:22. Genomförandebeskrivningen har justerats för att överensstämma med detaljplanen. Även egenskapsgränsen har ändrats i enlighet med fastighetsägarens önskemål. Otydligt hur små tomterna får vara Tumba 7:14 Tumba 7:233 och Tumba 7:36 Planhandlingarna är otydliga för hur små tomterna får vara enligt detaljplanen. Är det 1200 kvm eller 1000 kvm. Kommentar Detaljplanen har ändrats. Nu framgår det med tydlighet vilka tomtstorlekar som gäller. Ta bort gemensamhetsanläggningen för infart Tumba 7:31 Jag anser fortfarande att tillfart till den nya lotten på min fastighet bäst görs från Sjövägen. Kommunens angivna anledning till att detta inte går är lutningen. Men Sjövägen kommer även efter ombyggnaden att luta mera. Därför anser jag att det skälet inte är relevant. Tumba 7:32 Den högsta och mest attraktivaste platsen inom fastigheten Tumba 7:32 har reglerats för gemensamhetsanläggning enligt detaljplanen. Syftet är att möjliggöra en in- och utfart för en framtida avstyckning av den intilliggande fastigheten Tumba 7:31. Detta är båda berörda fastighetsägare emot. Enligt ägarna så borde denna plats istället användas som en rekreationsyta. Behovet av in- och utfart kan lösas med andra alternativ. Kommentar: Kravet på gemensamhetsanläggning har tagits bort. Däremot är motsvarande markområde fortfarande belagt med byggnadsförbud, för att möjliggöra en in- och utfart till de avstyckningar som detaljplanen möjliggör. Minska den minsta tomtstorleken till 1500 kvm för Tumba 7:14 Tumba 7:14 Ägaren till Tumba 7:14 är emot att avstyckningsrätten inom fastigheten måste vara minst 1900 kvm. Istället bör den minsta storleken minsta storleken vara mellan 1000 kvm till 1500 kvm. En mindre storlek innebär bättre förutsättningar att passa in anlägga en ny bostadstomt till den befintliga tomten.

228 BOTKYRKA KOMMUN 16 [31] Stadsbyggnadsenheten Kommentar: Den minsta tomtstorleken för avstyckning är minskad till 1500 kvm. Varför är det inte lämpligt att bebygga den norra delen av Tumba 7:178? Tumba 7:178 och Tumba 7:14 Ägarna till Tumba 7:14 och Tumba 7:178 motsätter sig att möjligheten att bygga har begränsats för den norra delen av Tumba 7:178, i jämförelse med samrådsförslaget till detaljplan för Skårdal. Enligt ägarna innebär dagens teknik att det går att bygga med vilka markförutsättningar som helst. Pålning är den vanligaste lösningen för mark som är lös. Kräv möjligen ett underlag för de geotekniska förutsättningarna men ta inte bort byggrätten. Tumba 7:11 har samma markförutsättningar som Tumba 7:178 men där medges en byggrätt och en möjlighet till avstyckning. Lika behandling måste råda, enligt fastighetsägaren för Tumba 7:178. Kommentar: Under sommaren 2010 har det utförts en geoteknisk utredning för bland annat Tumba 7:11 och Tumba 7:178. Enligt utredningen var markförutsättningarna lämpliga för bebyggelse för Tumba 7:11 men olämpliga för Tumba 7:178. bedömer att underlaget som den geotekniska utredningen innebär är tillräckligt för att begränsa möjligheten att bygga på den norra delen av fastigheten Tumba 7:178. Inga tvåvåningshus på jordbruksmarken vid Skårdalsvägen Tumba 7:177 Tvåvåningshus är olämpligt på åkermarken på åkermarken, vid Skårdalsvägen och Sjövägen. Dessa hus kommer att upplevas som skyskrapor. Förövrigt bör det inte bildas några nya fastigheter alls på åkermarken. Kommentar: Med begränsningen att ett tvåvåningshus endast får byggas med 90 kvm i markyta så bedömer inte samhällsbyggnadsförvaltningen att utbyggnaden av åkern kommer att ge ett för massivt eller storskaligt intryck. Utökad möjligheterna att bygga inom Tumba 7:177 Vad gäller Tumba 7:177 så motsätter vi oss den föreslagna byggrätten för fastigheten.

229 BOTKYRKA KOMMUN 17 [31] Stadsbyggnadsenheten Det är viktigt att behålla bebyggelsens särdrag och karaktär. Men för att locka framtida fastighetsägare som kan sköta om fastigheten som borde byggrätten utökas med minst 100 kvm. Med den föreslagna byggrätten kan ingen normalstor familj bebo torpet. Kommentar På tomten finns en huvudbyggnad som är 55 kvm och fyra komplementbyggnader som sammanlagt är 105 kvm. Med huvudbyggnaden blir det 160 kvm. Enligt utställningsförslaget så har byggrätten för fastigheten utökats till 300 kvm. Det innebär att en ny huvudbyggnad kan uppföras som är 140 kvm utan att några komplementbyggnader behöver rivas. Utöka möjligheten att bygga i den norra delen av Tumba 7:178 Byggrätten begränsas i den västra delen av Tumba 7:178 för att bevara terrängen och befintliga träd. Möjligheten att utveckla Tumba 7:177 har också begränsats för att bevara kulturmiljön. Genom att medge en avstyckning av Tumba 7:11 så kommer park- och naturkänslan helt att förstöras. Därför borde kommunen vara konsekvent och ta bort byggnadsförbudet för den västra delen av Tumba 7:178. Jag kräver att mina fyra befintliga byggnader blir komplementbyggnader och att jag får en byggrätt för en ny huvudbyggnad på minst 250 kvm per plan. Kommentar: Avstyckningen av Tumba 7:11 är reglerad med en bestämmelse som innebär att en anpassning ska ske till den intilliggande kulturmiljön. Fastigheterna Tumba 7:11 och Tumba 7:178 har helt olika naturvärden och därför har olika bedömningar gjorts vilket får ett genomslag i regleringen av respektive fastighet. En del av prickmarken har tagits bort mot Tumba 7:177 och en avstyckning medges. För varje tomt inom fastigheten finns en byggrätt för en huvudbyggnad på 230 kvm varav högst 150 kvm får användas för huvudbyggnad. Det befintliga fritidshuset, garaget och förrådsbyggnaden är cirka 140 kvm. Det innebär att en ny huvudbyggnad ha en byggnadsyta som är 110 kvm. Ta fram ett korrekt underlag som redovisar varför byggrätten har begränsats inom Tumba 7:233

230 BOTKYRKA KOMMUN 18 [31] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:233 Fastighetsägaren till Tumba 7:233 anser att marken som är belagd med byggförbud på fastigheten är för omfattande. Om skälet för inskränkningen beror på de hälsorisker som närheten till luftledningarna så kräver ägaren att ett korrekt underlag redovisats, t.ex. från mätningar av den elektromagnetiska strålningen. Kommentar: Anledningen till att marken har belagts med byggförbud är den mikrotesla strålning som kommer från luftledningen. Svenska kraftnät har beräknat att inga nya bostäder bör tillkomma inom 70 meter från ledningen. Denna beräkning redovisas i planbeskrivningen. Vi kräver en ökad tomtstorlek för den centrala delen av Skårdal Tumba 7:32 Fastighetsägarna till Tumba 7:32 kräver en ökad minsta tomtstorlek till 1500 kvm över hela planområdet vilket skulle göra exploateringen mer harmonisk och ge större möjligheter att bevara grönområden. Förtätningen skulle även bli mindre påtaglig och bättre fördelad som följd. Det är viktigt att området behåller sin karaktär efter detaljplanens genomförande. Karaktären består av stora tomter med stora inslag av skog och natur. Förslaget tar bara hänsyn till att behålla karaktären i de kvarter som ligger vid sjön Aspen medan de centrala delarna och den obebyggda åkern ska bära den större delen av förtätningen. En föreslagen tomtstorlek på så lite som 1000 kvm innebär för att ge utrymme för en modern nybyggnation att tomten måste röjas i sin helhet. Inslaget av skog och natur i områdets mitt kommer helt att försvinna. Vi kräver en justering av detaljplanen så att vår kvarvarande befintliga fastighet ges en generösare byggrätt eftersom tomten är större, 4246 kvm. En möjlighet till en större huvudbyggnad och fler komplementbyggnader kan motiveras med den större tomtytan. Kommentar: De medgivna tomtstorlekarna i Skårdal varierar eftersom förutsättningarna att anlägga tomter varierar i området. En del tomter är kraftigt kuperade och behöver vara större för att klara av kraven på tillgänglighet o.s.v. Andra tomter har kulturmiljövärden som ska skyddas. De tomterna som planeras på åkermarken är enkla att exploatera eftersom marken är flack och eftersom det inte finns någon

231 BOTKYRKA KOMMUN 19 [31] Stadsbyggnadsenheten befintlig terräng eller vegetation att ta hänsyn till. Det innebär att mindre tomter och mindre byggrätter är lämpliga på åkermarken. Att värna om områdets karaktär och att tillskapa nya attraktiva tomter är två värden som har vägts mot varandra. Om områdets karaktär inte varit en faktor så skulle ännu mer tomter kunna tillskapas i Skårdal. Nu föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att en tomtstorlek på 1300 kvm och 1600 kvm är lämpliga för områdets centrala delar. Med de storlekarna kan en anpassning göras till befintlig terräng och vegetation. För den centrala delen av Skårdal så föreslogs i den förra utställningen en fastighetsplan. Det fanns möjliga tomter som skulle kunna vara lämpliga med en storlek på 1000, om dessa tomter reglerades i detalj genom fastighetsplanen. Nu när fastighetsplanen har tagits bort så har den minsta tomtstorleken höjts till 1300 kvm. Utgångspunkten har varit att samtliga tomter i Skårdal har fått en byggrätt på 150 kvm i två våningar om det inte funnits särskilda skäl. Byggrätten förhåller sig till den minsta medgivna tomtstorleken istället för den befintliga tomtstorleken. Minska tomtstorleken för avstyckning av Tumba 7:36 Tumba 7:36 Ägaren till Tumba 7:36 framför att den minsta tomtstorleken är 1200 kvm för att stycka av Tumba 7:36. Storleken begränsar att avstyckningen kan anpassas till den befintliga tomten. Sänk storleken till 800 kvm. Kommentar: Kravet på minsta tomtstorlek för Tumba 7:36 har minskats till 1000 kvm. Syftet med minskningen är att öka flexibiliteten att stycka av utan att den avstyckade tomten blir olämplig. Eftersom marken är kuperad behövs en större yta än 800 kvm för den nya fastigheten. Detaljplanens genomförande Vad kommer marken att kosta? Tumba 7:233 och Tumba 7:32 För att kunna ta ställning till inköp av mark behöver fastighetsägarna som kommer att beröras att veta vad marken och lantmäteriförrättningen kommer att kosta. Först då kan de ge ett besked om de är intresserade av att köpa mark eller inte.

232 BOTKYRKA KOMMUN 20 [31] Stadsbyggnadsenheten Kommentar: Markpriset är beroende på marknaden så kan inte lämna ett pris i dagsläget eftersom vi inte vet när försäljningen kommer att ske. Marköverföringen tas på någon av markägarnas initiativ och kan tidigast ske efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. Kan inte inblandade parter komma överens om ett pris så gör lantmäteriet en värdering som en del av lantmäteriförrättningen. Kommunen ska genomföra markutväxlingarna Tumba 7:32 Fastighetsägaren till Tumba 7:32 kommer inte att inleda förhandlingar med kommunen, lantmäteriet eller grannar för att genomföra de markutväxlingar som planen kräver. Därför ska den de föreslagna markutväxlingarna som fastighetsplanen slår fast genomföras inom ramen av detaljplaneprojektet och ta de kostnader som då uppkommer. Fastighetsägaren för Tumba 7:32 saknar en tydlig redogörelse för hur och till vilka kostnader de markutväxlingar som föreslås i planförslaget kan ske. Ägaren kommer inte att inleda förhandlingar med varken kommunen eller grannar om markutväxklingar. Kommentar: Kommunen kommer att ta initiativ till den marköverföring som är nödvändig dels för gatan dels för kvartersmarken som kommunen äger. Detaljplanen ger en möjlighet att skapa men det sker i så fall på någon av markägarnas initiativ. Kan inte markägarna komma överens om ett pris så kan lantmäteriet göra en opartisk värdering av marken om någon markägare begär det. Vi kräver kompensation för värdeminskning av fastigheten 7:36 Tumba 7:36 Vi kräver kompensation för värdeminskning av fastigheten. Kommentar: Det är en grundläggande rättighet att få kompensation för värdeminskningen om man tvingas avstå mark. Tvingas eller erbjuds vi att köpa vägen fram till vår fastighet? Tumba 7:177

233 BOTKYRKA KOMMUN 21 [31] Stadsbyggnadsenheten Av planförslaget framgår inte hur ägaren till Tumba 7:177 ska komma fram till sin fastighet. Skårdalsvägen förbinder fastigheten med Sjövägen men den sista delen av Skårdalsvägen blir kvartersmark, marken som planläggs för lokalgata går inte hela vägen fram till den befintliga infarten. Ägaren undrar om ny väg ska anläggas fram till fastigheten, eller om kommunen erbjuder eller tvingar fram en försäljning av den sista delen av Skårdalsvägen. Kommentar: Kommunen kommer inte att anlägga någon väg på kvartersmarken och ägaren till Tumba 7:177 kommer att erbjudas att köpa kvartersmarken. Vatten- och avlopp Vatten- och avloppsavgifterna är för dyra Tumba 7:14 Enligt ägaren till Tumba 7:14 så belastas en befintlig fatighet med en avgift som är mellan till kronor. Ägaren anser inte att en anslutningspunkt i vägkant för tillför fastigheterna det mervärde som vägkostnadsutredningen kräver. Kommentar: Det är en stor vinst att dra ut vatten- och avlopp i området. Den vinsten är dels marknadsvärdeshöjning men framförallt så är det en stor miljövinst att byta ut gamla enskilda avloppslösningar till en långsiktigt hållbar lösning. Att lösa vatten- och avloppsproblemet förutsätter inte en detaljplan Tumba 7:177 Vatten- och avloppsfrågan kan och bör lösas utan detaljplan, enligt det förslag som föreslagits ifrån samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommentar: Vägarna måste bli bredare om de ska rymma vatten- och avloppsledningar. Det finns en samordningsvinst att anlägga vatten- och avloppsnätet samtidigt som vägen byggs ut. Därmed förutsätter utbyggnaden av infrastruktur en detaljplan. Tumba 7:36 är ansluten till det kommunala va-nätet Tumba 7:36 Ägaren till Tumba 7:36 informerar om att fastigheten redan är ansluten till kommunalt vatten- och avlopp. Ägaren är orolig att den befintliga

234 BOTKYRKA KOMMUN 22 [31] Stadsbyggnadsenheten servisledningen ska gå sönder när vägen rustas upp och accepterar inget uppehåll i vattenförsörjningen. Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med information om att Tumba 7:36 har vatten- och avloppsanslutning till de kommunala ledningarna. Utred alternativa vatten- och avloppslösningar Tumba 7:14, Tumba 7:177 och Tumba 7:36 Vi är för att området får en väl fungerande vatten- och avloppslösning men alternativa lösningar finns, t.ex. väl fungerande småskaliga lösningar. Den lösningen med 50 avloppspumpar som föreslår är inte en miljövändlig lösning. Systemet är mer känsligt för störningar och beroende av pålitlig elförsörjning. Ägarna föredrar ett traditionellt säkert system med egenfall från fastigheterna eller gärna en utredning om enskilda avloppssystem. Kommentar: Detaljplanen styr till största delen inte vilken teknisk vatten- och avloppslösning som kommer att användas. Synpunkterna om vilken lösning som kan genomföras har framförts till va-enheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Bornsjökilen, strandskyddet och miljövärden Blockera inte Bornsjökilen Tumba 7:14, Tumba 7:177 och Tumba 7:36 Detaljplan blockerar den gröna kilen på den södra sidan av sjö Aspen enligt ägaren till Tumba 7:14. Ägaren framhåller att detaljplanen innebär att djur inte längre kan ta sig fram söder om sjön Aspen. Bornsjökilens fantastiska naturvärden inskränks. Vi har ofta besök av skogsmård och andra mindre vanliga djur. Vintertid har en björn passerat över sjön. Regelbundet ses örn ugglor och andra fåglar. Här är gott om kräldjur som ormslå, snokar, paddor och grodor. Miljökonsekvensbeskrivning över flora och fauna saknas helt i kommunens dokumentation. Området Skårdal ingår i översiktsplanen som en viktig del av Bornsjökilen och är en viktig spridningskorridor för växter och djur. En avstängning av

235 BOTKYRKA KOMMUN 23 [31] Stadsbyggnadsenheten Bornsjökilen får negativa konsekvenser. Med den föreslagna fastighetsplanen kommer Skårdalstoppen att avverkas och bebyggas. Den gröna kilen kommer effektivt att klippas av med vägar och staket. Inte alls överstämmande med översiktsplanen eller vad som framgår av RUFS Kommentar: Enligt RUFS 2010 angränsar Skårdal till grönkilen men ingår i bebyggelsestrukturen övrig regional stadsbygd. I utställningsförslaget till planbeskrivning framgick att Skårdal ingår i grönkilen, men den ingår inte i grönkilens värdekärna som beskrivs i RUFS. Planbeskrivningen har nu justerats för att bli tydligare. Däremot ingår Skårdal i Riksintresse för Bornsjön, för kultur- och naturvård. Bevara områdets karaktär Tumba 7:177 Vi vill inte ha ett förfulat bostadsområde. De ovan nämnda planer resulterar i en förlora idyll vilket innebär försämrade kultur- och naturvärden. Vi får ofta besök av skogsmård och andra mindre vanliga djur. Vintertid har björn passerat över sjön. Under det övriga årstiderna samlas fåglar kring sjön, här finns örn, ugglor och andra fåglar. Här finns även gott om kräldjur. Även det blivande kvarteret Fiskgjuset kommer att bidra menligt till områdets karaktär. Avverkning av skog krävs för byggnation tät bebyggelse på berget på grund av små tomter, sprängningsarbeten och ny väg. Kommentar: bedömer att detaljplanen skapar möjlighete att utveckla Skårdal till ett attraktivt bostadsområde. Regleringar föreslås som skyddar terrängen, bland annat genom minsta medgivna tomtstorlek. För höjden i mitten av Skårdal är den minsta

236 BOTKYRKA KOMMUN 24 [31] Stadsbyggnadsenheten fastighetsstorleken 1600 kvm. Det innebär att bebyggelse kan anpassas till terrängen och att träd kan bevaras. Gör en inventering av miljövärden i Skårdal Tumba 7:233 Vi saknar underlag som visar hur miljön påverkas. Det behöver tas fram en miljöinventering av växter och djur. Vad händer med vår koloni av fladdermöss och sällsynta fågelarter. Området är en del av Bornsjökilen och enligt flera utredningar ska detta grönområde värnas. Kommentar: Skårdal ingår inte i Bornsjökilen enligt RUFS 2010, se kommentaren på föregående sidan, under rubriken bevara områdets karaktär. Det finns inga kända naturvärden inom det område som planläggs för bostäder. Därmed har bedömningen gjorts att ingen särskild miljöinventering är nödvändig. Behovsbedömningen redovisar de avvägningar som har gjorts angående miljövärden i Skårdal. Bevara strandskyddet för Skårdalsgärdet Tumba 7:233 och Tumba 7:36 Vi anser att kommunen inte redovisar fullgott skäl för att upphäva strandskyddet på Skårdalsgärdet i utställningshandlingarna är det endast ekonomiska skäl som åberopas. Vi yrkar på att strandskyddet åberopas för att tillgodose strandskyddets syften om att trygga förutsättningarna för växt och friluftsliv. Skårdalsgärdet är idag porten med fri siktlinje mot sjön och vinterns skidspår talar tydligt om att detta område nyttjas för friluftsliv. Vi kräver att områdets karaktär behålls och att inga blockeringar av Bornsjökilen tillåts. Att nu enbart upphäva det utökade strandskyddet för den brukade jordbruksmarken enbart för att stycka av attraktiva strandnära tomter anser vi strider mot Miljöbalken 1, 3 och 4 kapitlet. Miljöbalken kap 7 18 c ej kan tydas så att det ger rätt till att upphäva strandskyddet. Djurspår i snön även andra vilda djur visar tydligt bruk av gärdet. Sommartid är det fullt med fåglar och senaste året har gärdet hyst en kaninfamilj som samsas med rådjuren och ibland betande älgar. Vintertid är skidspåren över skårdalsgärdet den enda och populär. Upphäv inte strandskyddet! Det finns inte en fullgod motivering till upphävandet.

237 BOTKYRKA KOMMUN 25 [31] Stadsbyggnadsenheten Kommentar bedömer att strandskyddet kan upphävas för jordbruksmarken som planläggs till bostadstomter, enligt detaljplanen. Området är avskilt från stranden av en höjd som bryter siktlinjerna till vattnet. Passager till stranden Aspensjön och till Aspenstigen bevaras genom att motsvarande markområden planläggs till natur eller till park. Därmed saknar området betydelse för strandskyddets syften. Det behövs fler arkeologiska undersökningar Tumba 7:233 och Tumba 7:36 Vi kräver att en arkeologisk undersökning ska genomföras av kvarteret Fiskgjusen innan en sådan viktigt förändring som en fastighetsplan genomförs. Notera även att fornfynd har gjorts inom den åkermark där detaljplanen nu föreslår en byggrätt för bostäder. Vi anser det mycket troligt att intressanta spår från tidig bebyggelse finns på Skårdalens mitt, därför kräver vi en enklare arkeologisk undersökning av Skårdalens mitt innan en föreslagen tvingande fastighetsplan eller detaljplan genomförs. För att föreslagen plan ska ta hänsyn till eventuella fynd. Kommentar: Det finns inga kända fornminneslämningar inom det planerade kvarteret Fiskgjusen. En bit bränd flinta bedöms inte vara tillräckligt för att kräva ytterligare undersökningar på jordbruksmarken. Om arkeologiska fynd påträffas under byggskedet så kommer en ny förundersökning att genomföras. Detaljplanen är inte förenlig med programmet och MKB för Lindhov, Eriksberg och Hågelby Tumba 7:36, Tumba 7:233 och Tumba 7:14 Flera ägare till bostadsfastigheter i Skårdal kräver en ny genomarbetning av detaljplanen med hänsyn till detaljplaneprogrammet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Avvikelser från programmet ska redovisas och motiveras. Ägaren till Tumba 7:36 kräver att miljökonsekvensbeskrivningen till programmet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov ska vara med i underlaget till detaljplanen för Skårdal. Eftersom den inte är bilagd uppfattar ägaren att remissinstanserna inte ha fått ett riktigt underlag och att de har blivit vilseledda.

238 BOTKYRKA KOMMUN 26 [31] Stadsbyggnadsenheten Kommentar bedömer att planeringen för Skårdal överstämmer med programmet för Eriksberg, Lindhov och Hågelby. Detaljplanen för Skårdal och för programmet för Lindhov, Eriksberg och Hågelby hanteras genom två parallella processer. För båda planerna har en behovsbedömning upprättats. För programmet har det även tagits fram en miljökonsekvensbeskrivning. Den MKB rör de förändringar som programmet åsyftar, inte detaljplanen för Skårdal. Det finns inga motsägelser mellan behovsbedömningen och MKB. Buller från Hågelbyparken Tumba 7:14, Tumba 7:233 och Tumba 7:36 Skårdal är bullerstört. Alla vet ju att vi störs kraftigt av Hågelbyparken och det pågår sedan flera år en utredning om detta. Vi kräver att denna bullerkälla redovisas i de nya utställningshandlingarna. Kommunens miljöenhet utreder redan de höga värdena. Hågelby själva medger att värdena överskrids och försöker sänka nivån. Detta gäller danskvällar i Hågelbys regi men de värsta är då Hågelby är uthyrt för privata fester. Dokumentationen finns för volym dag för dag. Varför har man inte bilagt de utredningar som redan pågår? Kommentar: Ljud från dansmusik från Hågelby är ett tillsynsärende och ingen detaljplanefråga. Tillsynen för Hågelby sker av samhällsbyggnadsförvaltningen, miljöenheten. Fel i planhandlingarna Tumba 7:36 Ägarna till Tumba 7:36 har uppmärksammat fel i planhandlingarna och drar av detta slutsatsen att detaljplanen måste ställas ut på nytt. I planbeskrivningen framgår att planområdet är 196 hektar stort men i behovsbedömningen framgår att planområdet är 150 hektar stort. Enligt behovsbedömningen finns inga kända fornlämningar som har påträffats inom den del av planområdet som föreslås för bebyggelse. Ingen förtätning medges ned mot sjön Aspen enligt behovsbedömningen. Men tre nya byggrätter föreslås nu på strandtomter varav två är nya avstyckningar.

239 BOTKYRKA KOMMUN 27 [31] Stadsbyggnadsenheten På planbeskrivningen och i behovsbedömningen framgår att det inte finns förorenad mark påstås motsägelsefullt, det finn inga kända förekomster av förorenad mark i området vilket är fel. Det har tippats asfaltsflak på Tumba 7:17 och Tumba 7:18. Ägaren har också uppmärksammat motstridiga uppgifter angående om tomtstorlekar och om styckning medges eller inte. Dessa har kommenterats i avsnittet tomtstorlekar och byggrätter. Kommentar: En behovsbedömning upprättas i början av planprocessen för att göra ett underlag till en behovsbedömning av en särskild miljöbedömning. Enligt behovsbedömningen behövs ingen sådan särskild miljöbedömning. Miljökonsekvenserna beskrivs istället i planbeskrivningen som är uppdateras inför varje skede i planprocessen. I planbeskrivningen framgår att det har hittats en bit bränd flinta i den delen av Skårdal som kommer att exploaterats. Av detaljplanen framgår att det även sker en förtätning nere vid stranden. Behovsbedömningen har ändrats för att överstämma med resten av planhandlingarna. Behåll vägnamnet Sjövägen Tumba 7:14, Tumba 7:31 och Tumba 7:32 Jag ber er starkt att omvärdera att ta bort namnet Sjövägen för att använda Aspenvägen till hela området. Det blir svårt att hitta detta område som ligger avsides om det får ha ett eget vägnamn, för brevbärare besökare budfirmor m.m. Dessutom har vägen redan ett eget vägnamn. Eller att ta ett nytt namn men inte samma som området utanför. Det finns ingen anledning att byta namn på Sjövägen bara för att man kopplar ihop den med Aspenvägen. Ska man byta vägnamn så borde den delen av Aspenvägen som ligger i Skårdal byta namn till Sjövägen. Några diskussioner kring vägnamn har inte hanterats i dialogen. Att ge hela slingan namnet Aspenvägen bygger bara vidare på den utökade numreringen som ni tidigare infört och ger besökare svårare att hitta rätt. Vi anser att Aspenvägen kan byta namn vid infarten till Skårdal så hela slingan ska då heta Sjövägen med lägre gatunummer som följd. Mer kraft nedlagt för att ge olika område kvartersnamn medan det används i dagligt tal, vägnamnet bara utan eftertanke blivit att förlänga Aspenvägen och de två lokalgatorna nya namn. Detta är mycket felprioriterat för oss boende i området.

240 BOTKYRKA KOMMUN 28 [31] Stadsbyggnadsenheten Kommentar: Vilka namn vägarna kommer att få är ingen detaljplanefråga. Framförda synpunkter på namnen har skickats till namnberedningen. Det är samhällsbyggnadsnämnden som beslutar om namn på bland annat gator. Begränsa tung trafik på Aspenvägen och Sjövägen Tumba 7:36 För att undvika ytterligare slitage så kräver vi ett beslut på att tung trafik i nuläget begränsas på Aspenvägen och Sjövägen. En bestämmelse om max axeltryck ska införas och vara i bruk till hela vägnätet i Skårdal har reparerats och upprustats. Kommentar: Förslaget att inrätta begränsningar för trafiken i Skårdal är förmedlade till gata- och parkenheten inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Förslaget berör inte detaljplanen. Ändringar av detaljplanen Detaljplanen Användning I beskrivningen för användning för bostäder, har texten texten tagits bort om att bostäderna ska vara friliggande. Detta framgår under rubriken placering, utformning och utförande. Den delen av Sjövägen som kommer att ersättas med en ny dragning söder om Tumba 7:32 planlades under tidigare utställning för användningen natur. Nu när fastighetsplanen inte längre föreslås så avses marken istället planläggs för användningen bostäder. En fastighetsplan hade tvingat intilliggande fastigheter att köpa marken medan detaljplanen endast möjliggör en sådan försäljning. Utformning av allmänna platser; nya plushöjder för vägen Under rubriken utformning av allmänna platser har de föreskrivna gatuhöjderna marginellt justerats p.g.a. en ny projektering, för att minska ingreppet i Tumba 7:32 Utnyttjandegrad / Fastighetsindelning Bestämmelse om minsta tomtstorlek har blivit en egen bestämmelse. Bestämmelsen att endast en huvudbyggnad medges per tomt har blivit en övergripande bestämmelse. I den övergripande bestämmelsen

241 BOTKYRKA KOMMUN 29 [31] Stadsbyggnadsenheten framgår även att 30 kvm ska reserveras för garage och att vattenområden ej räknas i beräkningen av fastighetsytan. Eftersom fastighetsplanen har tagits bort för den centrala delen av Skårdal har den minsta tomtstorleken ökats till 1300 respektive 1600 kvm. Minsta tomtstorlek har sänkts till 1500 kvm för Tumba 7:14 och till 1000 kvm för Tumba 7:36. Möjligheten att bygga inom Tumba 7:177 har utökats för att möjliggöra en ny huvudbyggnad. Möjligheten att bygga inom Tumba 7:178 har utökats för att möjliggöra en avstyckning. Möjligheten att stycka har utökats för Tumba 7:14. Tumba 7:15 och Tumba 7:16 kan tillsammans kan skapa en avstyckningslott. Genom att fastighetsplanen har tagits bort så har Tumba 7:32 och Tumba 7:223 fått möjligheten att stycka ytterligare fyra fastigheter, genom att dela upp de befintliga tomterna. Begränsning till markens byggande Eftersom fastighetsplanen har tagits bort får ett större område längst med en höjd endast bebyggas med komplementbyggnader. Begränsningen syftar till att styra fastighetsindelningen och till att skydda landskapsbilden. Krav på gemensamhetsområden och tillgänglighet för underjordisk ledning har tagits bort. Bestämmelsen om tillgänglighet för underjordisk ledning genom Tumba 7:17 har ersatts med en bestämmelse om dike: marken ska vara tillgänglig för avledning av dagvatten från allmän väg. Begränsningen att marken ska vara tillgänglig för underhåll av befintlig ledning har tagits bort för den gamla anslutningen av Sjövägen till Aspenvägen. Därför har även byggförbudet tagits bort för den delen. Markens anordnande; inget in- och utfartförbud Begränsningen mot att ordna in- och utfart mot Sjövägen har tagits bort på grund av att fastighetsplanen har tagits bort. Eftersom kommunen inte längre säkerställer att de berörda fastigheterna får tillgång till den nya vägen så begränsar vi inte längre heller möjligheterna att ansluta till befintliga vägar. Placering- utformning och utförande Bestämmelser med beteckningar under rubriken placering-, utformning och utförande har arbetats in i den övergripande texten. Bestämmelsen om byggnadsteknik har lyfts in i planbeskrivningen eftersom syftet med bestämmelse var just att informera.

242 BOTKYRKA KOMMUN 30 [31] Stadsbyggnadsenheten Administrativa bestämmelser Bestämmelsen om att bygglov ska överstämma med gällande fastighetsplan har tagits bort eftersom fastighetsplanen inte längre föreslås av samhällsbyggnadsförvaltnigen. Genom att fastighetsplanen har tagits bort har även genomförandetiden minskats till tio år. Anledningen till att den tidigare föreslogs att vara 15 år var att den tvingande verkan. Med en längre tid så får ägarna större möjlighet att själva genomföra planens intentioner. Däremot har genomförandetiden skjutits upp för kvartersmarken med två år. Därmed hinner kommunen bygga ut den kommunala infrastrukturen innan Skårdal förtätas. Planbeskrivningen Kommunala beslut De beslut som rör gatukostnadsutredningen och fastighetsplanen har tagits bort från rubriken kommunala beslut. Texten om planens syfte under stycket har lyfts ut och ersatt texten som förut stod under nästa rubriken planens syfte. Kommunala beslut i övrigt Under rubriken Kommunala beslut i övrigt så beskrivs i utställningshandlingarna från 2010 två ärenden som inte berör detaljplanen för Skårdal. Det ena är program för Hågelby och det andra är ett ärende om strandskyddsbrott och olovligt upplag av massor. Detta stycke har tagits bort från planbeskrivningen och beskrivs istället i utlåtandet. Bebyggelseområden: Bostäder Stycket bostäder under rubriken bebyggelseområden är ändrat så att en motivering framgår av föreslagna byggrätter och bestämmelser om tomtstorlekar. Genomförandebeskrivningen Genomförandebeskrivningen har strukturerats om så att det tydligare ska framgå hur genomförandet kommer att ske, framförallt genom att tydligare beskriva fastighetsbildningsprocessen med bland annat vem som har initiativrätt och hur kostnader och ersättningar fördelas. Komplettering med information om att befintliga utfarter kommer att återställs efter gatan byggts. Under rubriken Arkeologiska utredningar har texten kompletterats med att bränd flinta påträffats.

243 BOTKYRKA KOMMUN 31 [31] Stadsbyggnadsenheten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna-Bie Agerberg Gruppchef plan Olof Karlsson Planarkitekt

244 1 [28] Plan- och bygglovsenheten Referens Olof Karlsson Detaljplan för SKÅRDAL Lindhov/Vretarna, Botkyrka kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Innehållsförteckning...Fel! Bokmärket är inte definierat. Ärendet...1 Uppdrag...1 Samråd...2 Planarbete efter samrådet...2 Yttranden...3 Yttrande från berörda myndigheter...3 Kommunala nämnder...5 Bolag...6 Skårdalsborna...8 Ändringar av detaljplanen efter samrådet...21 Lokalgata...21 Natur och Park...22 Bostäder...23 Transformatorstation...24 Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning...24 Begränsning av markens byggande...25 Placering, utformning och utförande...27 Administrativa bestämmelser...27 Illustrationslinjer...27 Ändringar av planbeskrivningen...27 Ändringar av genomförandebeskrivningen...27 Ändringar av behovsbedömningen...28 Ny illustration...28 Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen gav 2003 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplaneprogram för Skårdal. Men eftersom marken redan används för bostäder beslöt kommunstyrelsen i oktober 2007 att avbryta Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

245 BOTKYRKA KOMMUN 2 [28] Plan- och bygglovsenheten arbetet med programmet och gav istället samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för Skårdal. I november 2007 gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan för Skårdal, Vretarna (22-3) till samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med planarbetet formulerades enligt följande: Avsikten med ett planarbete är att skapa byggrätter inom och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, att skapa en fungerande VA- och vägsituation samt att få underlag för debitering av gatukostnadsersättning. Samråd I juni 2008 beslöt kommunstyrelsen beslöt att gå ut på samråd med gatukostnadsutredningen och samhällsbyggnadsnämnden beslöt att gå ut med samråd med detaljplanen. Samrådet var från den 16 juni till 13 oktober Information om samrådet annonserades den 17 juni 2008 i lokaltidningen Mitt i Botkyrka-Salem, genom annonsen kommunaktuellt. Förslagen till detaljplan och gatukostnadsutredning fanns utställt i kommunhuset och i Tumba medborgarkontor. Förslagen fanns även att ta del av på kommunens hemsida: Förslaget till detaljplan och gatukostnadsutredning skickades ut till berörda sakägare och myndigheter. Planarbete efter samrådet Uppdrag om fastighetsplan Samhällsbyggnadsnämnden gav i december 2008 samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en fastighetsplan för Skårdal. Syftet med fastighetsplanen är att utgöra ett underlag till debitering för gatukostnaden. Fastighetsplan ska även säkerställa att Skårdal exploateras på ett ändamålsenligt sätt, vilket bland annat innebär att landskapsbilden och tillgänglighetskraven ska beaktas. Förprojektering av gatunätet Under våren 2009 har en förprojektering utförts av vägnätet. Projekteringen har gett samhällsbyggnadsförvaltningen en bättre uppskattning av kostnader för vägen, vilka områden som behöver tas i anspråk och vilka egenskaper vägen kan få när projektet är genomfört. Arkeologisk förundersökning Under sommaren 2009 har en arkeologisk förundersökning utförts av Riksantikvarieämbetet. Öster om Skårdal i åkermarken finns fornminnen. Enligt undersökningen fanns inga fynd i det område som enligt detaljplanen kan ut-

246 BOTKYRKA KOMMUN 3 [28] Plan- och bygglovsenheten vecklas till bostadstomter. Kommunen drar slutsatsen av utredningen att ytterligare två tomter kan planeras väster av Skårdalvägen utan att ytterligare arkeologiska undersökningar behövs. Dialog med fastighetsägare Under 2009 har en dialog förts med fastighetsägare i Skårdal om hur deras fastigheter kan utvecklas. I synnerhet med de fastighetsägare som blir berörda av en fastighetsplan, eftersom utvecklingsmöjligheterna för dessa fastigheter fastslås genom en fastighetsplan. Den första juni 2009 hölls ett informationsmöte med fastighetsägarna i Skårdal om detaljplanen. Där visade kommunen ett förslag på hur fastigheterna kunde utvecklas. Begäran om uppdrag för nytt samråd Skissen har utvecklats till ett förslag för fastighetsplan för Skårdal. Förslaget kommer att skickas ut på samråd tillsammans med en detaljplanen och gatukostnaden för Skårdal. Det föreslagna tiden för det nya samrådet är mellan den 9 februari till 31 mars Yttranden I denna del av samrådsredogörelsen sammanfattas inkomna yttranden och kommenteras av kommunen. Yttrande från berörda myndigheter Under samrådet inkom yttranden från myndigheterna Länsstyrelsen, Vägverket och Södertörns Brandförsvarsförbund. Från Botkyrka internremiss inkom ett yttranden från Barn- och Ungdomsnämnden, och ett från Miljö- och Hälsonämnden. Det inkom även fem yttranden från bolag: från Vattenfall, Södertörns fjärrvärme; Svenska kraftnät, SRV och SL. Länsstyrelsen Kulturmiljö Väster om planområdet ligger en fornlämning, vars avgränsning är oklar. En arkeologisk utredning måste sannolikt göras inom den delen av planområdet. Kommentar: Riksantikvarieämbetet utförde under juni 2009 en arkeologisk förundersökning av jordbruksmarken väster om Skårdal. Kommunen tolkar att utredningen innebär att de åtta tomter på åkermarken kan utvecklas enligt detaljplanen, utan att ytterligare arkeologiska utredningar behövs. Dessutom kan ytterligare två tomter väster om Skårdalsvägen skapas.

247 BOTKYRKA KOMMUN 4 [28] Plan- och bygglovsenheten Jordbruksmark och bebyggelse Av planhandlingarna framgår att föreslagen utvidgning av Skårdal innebär att delar av jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse, endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk, enligt miljöbalken 3 kapitlet 4. Länsstyrelsen anser att kommunen i det fortsatta planeringsarbetet bör redovisa sina överväganden beträffande dessa frågor. Kommentar: Att en del av jordbruksmarken innebär att Aspensjön kan skyddas, vilket är av stort allmänt intresse. Att jordbruksmarken kan utvecklas till bostadstomter innebär att kostnaden för anläggandet av gatan kan fördelas på ytterligare tio andelar vilket gör projektet ekonomiskt genomförbart. Det är i samband med utbyggnaden av vägen som det allmänna vatten- och avloppsnätet kan utvecklas för att ansluta bostäderna i Skårdal. Idag finns det flera enskilda avloppsanläggningar i området. Men förutsättningar att lösa avloppet enskilt i Skårdal är begränsat på grund av markens beskaffenhet och den kuperade terrängen. Närheten till sjön och enskilda brunnar innebär att det finns en risk att vattenkvalitén försämras. Det finns inga andra områden vid Skårdal som kan utvecklas till bostadstomter. Söderut begränsas möjligheterna av skyddsavståndet till kraftledningsgatan. Den angränsande naturområden rymmer skyddsvärda biotoper och skyddas av strandskyddet. Det är dessutom ett allmänt intresse att skapa bostadstomter i Botkyrka. Delen av jordbruksmarken är tydligt avgränsad av landskapet. Strandskydd Strandskydd gäller även för de tio tomterna som detaljplanen möjliggör på jordbruksmarken väster om Sjövägen. Vilka särskilda skäl gäller för att upphäva strandskyddet för dessa tomter? Kommentar: Det finns två särskilda skäl för att upphäva strandskyddet. Delen av jordbruksmarken är avgränsad från stranden och saknar betydelse för strandskyddets syften. Den delen av åkermarken som planeras för bostäder är avgränsade från Aspensjön av bebyggda bostadsfastigheter. Den är även avgränsad av en höjd som innebär att jordbruksmarken inte upplevs att höra samman med det landskapsrummet som Aspensjön är en del av. Syftet med strandskyddet är att säkerställa det tillgängligheten till stranden för det rörliga friluftslivet och skydda de naturvärden som finns vid

248 BOTKYRKA KOMMUN 5 [28] Plan- och bygglovsenheten vattenbrynet. Men friluftslivets tillgänglighet till stranden säkerställs genom Aspenstigen. Jordbruksmarken är en monokultur och den jordbruksmark som åsyftas saknar samband med naturvärdena vid vattenbrynet. Betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att betydande miljöpåverkan inte bör föreligga för aktuell plan. Vägverket Enligt vägverket är det bra att kommunen planerar en standardhöjning av lokalgatan i Skårdal. För att minska bilberoendet och belastningen av vägtransportsystem är det viktigt att tillgängligheten till kollektivtrafiken är god. Till exempel kan bil och cykelparkeringar ordnas i anslutning till närmaste busshållplats. Kommentar: Möjligheten att anlägga parkeringsplatser i anslutning till närmaste busshållplats kommer att bedömas under samrådstiden. I Skårdal är det 1100 meter till närmsta hållplats från planområdet. Ett kortare avstånd bör eftersträvas för att underlätta kollektivtrafikanvändandet. Kommentar: Det långa avståndet till busshållplatsen kompenseras av andra kvalitéer i den övervägda bedömningen om Skårdal är lämpligt att förtäta. Vägverket vill även påpeka vikten av att riktvärden för trafikbuller inte överskrids och att kommunen bör beakta planerna på en eventuellt framtida familjepark/nöjespark vid Hågelby, då denna kan komma att förändra förutsättningarna i planområdet vad gäller exempelvis buller. Kommentar: På vilket sätt familjeparken i Hågelby påverkas miljön i Skårdal kommer att utredas i samband med det planarbetet. Södertörns brandförsvarsförnund Södertörns brandförsvarsförbund har skickat in två PM: PM 608 och PM 609. Dessa PM redovisar räddningstjänstens krav på framkomlighet och brandvattenförsörjning. Kommunala nämnder Miljö- och hälsoskyddsnämnden Naturstigen samt det övriga friluftslivet runt Aspen får inte avskärmas. Tillgängligheten ner till Aspen måste säkerställas.

249 BOTKYRKA KOMMUN 6 [28] Plan- och bygglovsenheten Förtätning sker inte närmare är 70 meter från kraftledningen. Vid exploatering är det viktigt att bebyggelse och vägar anpassas till områdets karaktär och naturliga förutsättningar med stor hänsyn till de höga naturvärden och fornlämningar som finns i områdets västra del. För att minska belastningen av närsalter till Aspen ska all bebyggelse vara ansluten till det kommunala avloppsnätet, även de befintliga fastigheterna ansluts till kommunala avloppsnätet. Kommentar: Detaljplanen överstämmer med miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande. Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden godkänner föreslaget till detaljplanen för Skårdal. Ökningen av antalet barn i området får plats i närliggande förskolor och skolor. Bolag SL Området ligger cirka 1100 meter från närmsta busshållplats vilket är dåligt ur kollektivtrafiksynpunkt. Avståndet kommer att bidrar till ett stort bilberoende i området. Bilberoende leder till påverkan på luftutsläpp och är och är missgynnsamt för en hållbar samhällsutveckling. För närvarande planeras ingen kollektivtrafik till området eftersom befolkningsunderlaget är för litet. Kommunen bör informera nyinflyttade om detta. Kommentar: Kommunen bedömer att avståndet till närmaste busshållplats är tillräckligt. Det långa avståndet till busshållplatsen kompenseras av andra kvalitéer i den övervägda bedömningen att Skårdal är ett lämpligt bostadsområde för förtätning. Södertörns fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme AB godkänner detaljplanen för Skårdal. De har fjärrvärme i närområdet och det finns ledningar för fjärrvärme vid Aspenvägen, vägen som förbinder Skårdals vägar till det allmänna vägnätet. Uppvärmningen av bostäderna i Skårdal kan ske med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet. Skanova

250 BOTKYRKA KOMMUN 7 [28] Plan- och bygglovsenheten Skanova försörjer idag området med tele via luftledningar. De önskar att behålla de befintliga teleanläggningarna i deras nuvarande lägen för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Tvingas ledningarna att flyttas så förutsätter Skanova att den som tar initiativet till flytten även bekostar den. Det förutsättes även att planhandlingarna ändras för att tydligare redovisa vilka tekniska och ekonomiska konsekvenser plangenomföradet innebär för Skanova. De är eventuellt intresserade av att markförlägga sina luftledningar i samband med att andra ledningsägare utför markarbeten. Kommentar: Skanovas ledningar behöver inte påverkas av detaljplanen. Men planen gör det möjligt att tele-ledningarna kan läggas ner i marken när lokalvägen anläggs. Vattenfall Vattenfall har anläggningar för el inom och i närheten av planområdet. Bland annat har de en nätverksstation inom planområdet och de planerar att uppföra en ny, nordväst om den befintliga. Båda områdena regleras genom detaljplanen till tekniskt ändamål. Men den befintliga stationen ska avvecklas när den har ersatts. Vattenfall har även markförlagda ledningar, dessa får inte byggas över. Kommentar: Det södra området för teknisk anläggning har tagits bort i detaljplanen. Området regleras istället för ändamålet natur. De markförlagda kablarna kommer inte att byggas över. Vattenfall informerar att om det krävs förändringar av läget för vår regionnätsledning på grund av exploatering så innebär detta en ny linjekoncession hos energimarknadsinspektionen och en ny ledningsrätt hos lantmäteriverket. Det tar lång tid för myndigheterna att handläggas sådana ärenden. Därför är det viktigt att Vattenfall meddelas i god tid om förändringar av deras ledningar skulle behövas. Alla kostnader för ledningsflytt inklusive ledningsrätt och om koncessionering bekostas av beställaren eller regleras genom avtal. Arbetsskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut har utarbetat en vägledning för att minimera risker av elektromagnetiska fält som uppkommer vid bland annat kraftledningar. När det gäller nya anläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen eftersträva att placera dessa så att exponeringen begränsas. ( Boverket, Boken om översiktsplan del 3, Allmänna intressens behandling i översiktsplanen 1996, ISBN ). Hänsyn har tagits till detta genom ett sjuttio meters zon utan nybyggnation.

251 BOTKYRKA KOMMUN 8 [28] Plan- och bygglovsenheten Enligt elsäkerhetverkets starkströmsföreskrifter ELSÄK-FS 1999:5 gäller tio meter byggnadsfri zon för våra ledningar ur elsäkerhetssynunkt. Vattenfalls regionnätsledning hamnar inom område för allmän platsmark, natur och lokalgata med ett avstånd längre än tio meter till kvartersmark och behöver inte erhålla luftledningsområde. Kommentar: Detaljplanen har ändrats genom att ett byggnadsfritt avstånd har införts på tio meter från ledningarna. För den södra delen av Tumba 7:37 medgav detaljplanen som var på samråd under hösten 2008 att komplementbyggnader uppfördes. Nu råder istället ett byggförbud för den delen. Befintliga anläggningar för el måste hållas tillgängliga under alla skeden av plangenomförandet. I samband schaktningsarbeten ska kabelutsättning begäras. SRV återvinning SRV återvinning har tagit del av detaljplanen och har inget att erinra. Skårdalsborna Under samrådet inkom 18 yttranden från fastighetsägare till sammanlagt 16 fastigheter. Dessutom inkom ett yttrande från Skårdalens intresseförening. Enligt ett e-brev från föreningens representant står ägare till 16 fastigheter bakom föreningens yttrande. Samtliga yttranden har mer eller mindre varit kritiska mot samrådshandlingarna. Fastighetsägarnas synpunkter som rör detaljplanen och gatukostnadsutredningen har sammanfattas i fem ämnen. Gatukostnad Utformning av vägnätet Vatten- och avlopp Områdets karaktär Detaljplanens bestämmelser Efter dessa fem ämnen redovisas synpunkter som rör enskilda fastigheter. Att yttranden har sammanfattats gemensamt beror på att detta dokument är avsett att publiceras på nätet. Det strider mot PUL (Personuppgiftslagen) att publicera yttranden från privatpersoner utan deras samtycke. Yttranden finns att läsa i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. De enskilda yttrandena finns att läsa på samhällsbyggnadsförvaltningen. Gatukostnaden

252 BOTKYRKA KOMMUN 9 [28] Plan- och bygglovsenheten Om kostnaden för den nya lokalvägen En gatukostnad på är för hög för så få som 24 befintliga fastigheter. Den motivering som angetts för gatukostnaden är att fastigheterna i Skårdal ökar i värde. Men det motiverar inte den avgift som en halv andel medför, mellan och kronor. Istället minskar fastigheternas värde på grund av planerna att utveckla Hågelby till en familjepark. Fastighetsägare i Skårdal har blivit lovade av representanter från kommunen att kostnaden inte kommer att överstiga kronor, men nu är den kronor. En översyn bör göras för att minska kostnaden för den nya lokalvägen. Kommentar: Gatukostnaden fördelas inte bara på 24 befintliga fastigheter utan även på 26 stycken tillkommande fastigheter eller så kallade avstyckningsmöjligheter. Att fastigheterna stiger i värde är ett av flera argument för att förbättra vägen. Planerna att utveckla Hågelby till en familjepark är i ett tidigt skede och det är svårt att i dagsläget bedöma hur parken påverkar fastighetsvärdena. Inga löften har getts om att gatukostnaden max ska kosta kronor. Att begränsa kostnaden för vägen är ett mål som har vägts mot andra mål under planeringen av trafiknätet i Skårdal. Därför är en översyn för att minska kostnaden inte nödvändig. Om fördelningen av gatukostnaden Kommunen bör ta en större del av de kostnader för den delen av vägen som får en ny sträckning, genom ett skogsparti. Även den separata gång- och cykelvägen bör betalas till en större del av kommunen. Dessa investeringar gynnar endast kommunens avstyckningsmöjligheter och är inget som efterfrågas av de boende i Skårdal. Kommentar: Omdragningen av den södra delen av Sjövägen innebär att korsningen av Sjövägen och Aspenvägen blir säkrare. Helhetskostnaden för bilvägen och gång- och cykelvägen blir billigare med en ny dragning. Framkomligheten på vägen kommer i överlag att bli bättre när anläggandet av lokalvägen är genomförd. Därför bedömer kommunen att den åsyftade delen av vägen är av intresse för hela området. Merparten av de nya möjligheterna till avstyckning ligger vid infarten till området. Den nya lokalgatan gynnar inte de befintliga fastigheterna utan borde betalas av de tillkommande fastigheterna. Om kommunen vill utnyttja möj-

253 BOTKYRKA KOMMUN 10 [28] Plan- och bygglovsenheten ligheten att betala vägen genom avstyckningar bör den i så fall betala hela kostnaden. Kommentar: Kommunen bedömer att anläggandet av lokalgatan gynnar både de befintliga fastigheterna och de tillkommande fastigheterna. Tillgängligheten med bil är för låg till de befintliga bostäderna om Skårdal ska utvecklas till ett bostadsområde för åretruntboende. När anläggandet av lokalvägen är genomförd så kommer siktförhållanden på vägen att bli bättre, avrinningen från vägen kommer att bli bättre och vägkroppen kommer att bli stabilare. Byggherren borde betala gatukostnaden. Kommentar: För de befintliga fastigheterna som är bebyggda tas gatukostnaden ut när planen vinner laga kraft. Kostnaden kan betalas under en period med minst en tiondel per år, det innebär att kostnaden kan förskjutas framåt i max tio år. Avgifterna för de tomter som inte är avstyckade tas ut i samband med bygglovet. Därmed kommer byggherren att betala en stor del av gatukostnaden. Behovet att anlägga en ny väg hade inte funnits om kommunen skött underhållet av vägen. Därför bör kommunen belastas med en större del av hela gatukostnaden. Kommunen anger sina minskade underhållskostnader som ett argument för den nya lokalgatan. Det innebär att kommunen borde ta en del av vägkostnaden som en nödvändig del i det normala vägunderhållet. Kommentar: Kommunen har skött underhållet av vägen. Det är normalt att kostnaden för framtida underhåll beaktas när nya vägar projekteras. Kommunen kommer att belastas enligt gatukostnadsutredningen som alla andra fastighetsägare i Skårdal. Om en större del av kostnaden lades på de kommunala andelarna så hade inte ägare till fastigheter i Skårdal varit tvingade att sälja. Kommentar: Enligt Plan- och Bygglagen 6 kapitlet 35 kan gatukostnaden avbetalas med minst en tiondel per år. Om kostnaden ändå är betungade så kan den jämkas. På det sättet blir ingen tvingad att sälja.

254 BOTKYRKA KOMMUN 11 [28] Plan- och bygglovsenheten Den nya vägen borde betalas via skatten. De flesta som äger fastigheter i Skårdal bor i Botkyrka och betalar skatt till kommunen. Nya vägar har tidigare anlagts och betalats med skattemedel i andra delar av Botkyrka. De boende i Skårdal har rätt till en normal vägstandard som alla andra i kommunen. Kommentar: Det allmänna intresset av att förbättra vägen i Skårdal är inte tillräckligt stort för att betalas av skattemedel. Kommunen är inte skyldig att anlägga och underhålla en lokalväg i Skårdal eftersom det inte finns någon detaljplan för området som anvisar mark för det ändamålet. Istället för att fördela kostnaderna på befintliga och möjliga avstyckningar så borde den endast fördelas mellan befintliga fastigheter, där andelen beräknas utifrån storleken. En förbättrad infrastruktur i området innebär att skillnaden i värdet på fastigheterna i Skårdal kommer att öka. Gatukostnaden hade kompenserats av värdeökningen på ett bättre sätt om storleken hade räknats in i fördelningen av gatukostnaden. Kommentar: Värdet av en fastighet ökar inte proportionerligt med storleken. Om fastigheten till exempel är kuperad kan den också vara svårutnyttjad. Det är svårare att klara tillgänglighetskraven när en tomt planeras i brant terräng och det innebär även större ingrepp på landskapsbilden. Genom att fördela kostnaden på befintliga och framtida fastigheter fördelas den även på antalet hushåll i Skårdal. Ett hushåll som bor på en stor tomt sliter inte mer på vägen än ett hushåll som bor på en mindre tomt. Istället för att fördela kostnaden på befintliga fastigheter och avstyckningsmöjligheter kan kommunen få betala en del av gatukostnaden genom att sälja vattenområden. Ägare till fastigheter som ligger vid stranden kan köpa vattenområden för att anlägga till exempel bryggor. Kommentar: Detaljplanen gör det möjligt för de som äger strandtomter att köpa till vattenområden, som motsvarar det område som är avsatt för bryggområde. Om betalning av gatukostnaden Fastighetsägarna i Skårdal har blivit lovade att det ska finnas tre möjligheter att betala gatukostnaden, som beror på ägarnas möjlighet till att betala. 1. Full betalning sker direkt.

255 BOTKYRKA KOMMUN 12 [28] Plan- och bygglovsenheten Betalningen delas upp på tio år. 3. Kostnaden skjuts framåt med ett diskonto på +2% tills det att fastigheten säljs. Kommentar: Enligt Plan- och Bygglagen 6 kapitlet 35 så kan gatukostnaden avbetalas med minst en tiondel per år. Om kostnaden ändå är betungade så kan kostnaden jämkas. Det tredje alternativet att kostnaden skjuts framåt till dess att fastigheten säljs gäller inte. Inga sådana löften har gjorts. Betalningen för ska det ske när och om ägare till fastigheter i Skårdal väljer att stycka av. Kommentar: Gatukostnaden för befintliga bostadsfastigheter kommer att ske när detaljplanen vinner laga kraft. Kostnaden kan avbetalas med minst en tiondel per år. Om kostnaden blir allt för betungande kan den jämkas. Hur gatukostnaden betalas är reglerat i Plan- och bygglagen 6 kapitlet 35. Bygglov för en tomt förutsätter att fastigheten överstämmer med fastighetsplanen. Kommunen kan lösa in fastigheter som inte stämmer med fastighetsplanen när genomförandetiden har gått ut. Genomförandetiden på den föreslagna detaljplanen och fastighetsplanen är 15 år. Gatukostnaden för framtida avstyckningsmöjligheter ska betalas när bygglov söker för dessa tomter. Efter samrådet hösten 2008 har upplägget att betala gatukostnaden ändrats. Enligt gatukostnadsutredningen ska kostnaden betalas när man väljer att söka bygglov för fastigheten. Om eller när områdena exploateras väster och öster om Skårdal så ska en återbetalning ske till fastighetsägarna som får betala gatukostnaden. Kommentar: Möjligheterna att exploatera mark utöver det som möjliggörs genom detaljplanen begränsas av att kvartersmarken är avgränsad av ett naturområde. Det innebär att någon ytterligare exploatering inte kommer att ske innan planens genomförandetid har löpt ut, det vill säga 15 år från det att detaljplanen vunnit laga kraft. Om en framtida exploatering drar nytta av vägnätet i Skårdal ska betala en del av gatukostnaden i efterhand får utredas i samband med den detaljplanen.

256 BOTKYRKA KOMMUN 13 [28] Plan- och bygglovsenheten Vi kräver en tydligare redogörelse för när och hur kostnader för de markutväxlingar som föreslås i detaljplanen ska ske. Kommentar: Kostnaderna för marken sker genom överenskommelse mellan markägarna. Om inte en överenskommelse kan nås så kan lantmäteriet uppskatta markvärdet. Genom fastighetsplanen kan därmed en markägare som äger en del av en av planen fastslagen tomt, tvinga sig till ett inköp av mark från en intilliggande fastighet. Marköverföringarna sker därmed på markägarnas initiativ. Bygglov kommer inte att beviljas för en fastighet som inte stämmer med fastighetsplanen. Utformningen av lokalvägen En ny lokalväg för Skårdal med en gång- och cykelväg behövs inte. Det räcker med att kommunen återställer vägen med en ny grusbeläggning och därefter sköter underhållet. Kommentar: Kommunen bedömer att en ny lokalväg behövs för att klara tillgängligheten med bil till Skårdal. Grusvägar är för dyra att underhålla. Lokalvägen behöver inte asfalteras. Grusvägen ger vägen mer friktion som förhindrar halka. Sjövägen lutar kraftigt vid en sträcka, där skulle en beläggning av asfalt innebära att öka risken att bilar kör av vägen. Kommentar: Vägens friktion beror inte på om den är belagd med grus eller asfalt. Behovet att förbättra vägen beror på de nya avstyckningsmöjligheter som kan tillkomma i den inre cirkeln och på åkermarken öster vid Aspenvägen. Därför räcker det med att anlägga en ny lokalväg till de nya tomterna. Kommentar: Behovet att förbättra vägen beror också på att säkerställa tillgängligheten till de hushåll som redan finns i Skårdal. Varför ska Sjövägens sträckning ändras? Den nya föreslagna sträckningen innebär att vägen blir rakare vilket i sin tur innebär att bilar kan köra med högre hastigheter. Även den föreslagna ökningen av bredden på vägen till 4,5 meter kommer att öka hastigheten på vägen.

257 BOTKYRKA KOMMUN 14 [28] Plan- och bygglovsenheten Kommentar: Den nya sträckningen innebär att kostnaden för vägen och gång- och cykelvägen blir billigare. Det innebär även att siktförhållanden vid korsningen mellan Sjövägen och Aspenvägen blir bättre. Om en väg är 4,5 meter bred så kan två bilar mötas i 30 kilometer per timme utan att sänka hastigheten. Men vid högre hastigheter måste hastigheten ändras vid möte. Om för höga hastigheter blir ett problem kan hastighetsdämpande åtgärder vidtas. Flera fastighetsägare är emot sammankopplingen av Sjövägen och Aspenvägen. Det kan leda till mer trafik med högre hastigheter och mer buller i Skårdal. Mopedister mer höga hastigheter kommer att köra runt på vägen. En sammankoppling kan även öka risken för inbrott, eftersom det blir svårare att spärra av vägen då det ger en alternativ flyktväg. Istället för att koppla samman vägarna så kan förstärkta vändplaner anläggas. Ett av kommunens argument för att koppla samman vägarna har varit att skapa en framkomlighet för SRV s (Södertörns Renhållnings Verk) sophämtningsfordon, som är otympliga. Därför föreslår två fastighetsägare olika alternativ till att klara sophämtningen. Ett exempel är att SRV kan använda mindre fordon för att nå hushållen. Eller så kan en gemensam plats för att hämta sopor ordnas vid Skårdals infart, där Aspenvägen ansluter Sjövägen. Kommentar: Genom att koppla ihop vägarna så skapas en alternativ väg att ta sig till och från sin fastighet för de fastigheter som idag måste köra längst med den sträckan av Sjövägen som lutar cirka 15%. En sammankoppling innebär även en säkrare trafiksituation eftersom otympliga fordon inte behöver vända. Det gäller inte bara sophämtningsfordon utan även till exempel flyttfordon, lastbilar och uttryckningsfordon. Den föreslagna vägen som går upp för höjden kan göras betydligt kortare och samtidigt möjliggöra nya avstyckningsmöjligheter. Kommentar: Syftet med den nya föreslagna vägen är inte endast att möjliggöra nya avstyckningsmöjligheter, men även att säkerställa tillgängligheten till de befintliga fastigheter som är på höjdens norra del. Vatten och avlopp En fastighetsägare efterlyser en utredning med alternativa lösningar för vatten- och avlopp i Skårdal. Ett system med 30 enskilda avloppspumpar är inte den bästa lösningen. Att ansluta Skårdal till kommunens avloppsnät bidrar

258 BOTKYRKA KOMMUN 15 [28] Plan- och bygglovsenheten inte till miljön, tvärt om. Varför kan man inte ha självfall till en central pumpstation eller enskilt vatten- och avloppssystem? Eller varför inte låta Skårdal bli en ekoby, där avloppsslammet kan återföras till jordbruksmarken. Kommentar: Kommunen bedömer att det blir bättre för miljön att ansluta Skårdal till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Centrala pumpstationer i Skårdal är inte lämpligt eftersom det skulle innebära störningar genom buller och lukt för intilliggande bostadstomter. En fastighetsägare har en egen brunn och en nyinstallerat trekammarsystem. Ägaren är i nuläget inte intresserad att ansluta sig till det kommunala nätet men vill ha möjligheten att göra det. Kommentar: Om fastigheter måste ansluta sig till det allmänna vattenoch avloppsnätet beror på de enskilda vatten- och avloppsanläggningarna. Om miljöenheten bedömer att de inte är lämpliga så kommer fastighetsägaren att åläggas att ta dem ur drift. Kostnaden för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen ska betalas när fastighetsägarna väljer att stycka av sina fastigheter. Kommentar: Kommunen kan ta betalt för vatten- och avloppsnätet i samband med att anslutningspunkter till fastigheterna har upprättas. Anslutningspunkter kommer att upprättas för alla bostadsfastigheter i området när vatten- och avloppsnätet anläggs. Kommunen kan ta betalt för framtida avstyckningsmöjligheterna när de förverkligas. Vad kommer utbyggnaden för vatten- och avlopp att kosta för fastighetsägare i Skårdal? Kostnaden för vatten- och avlopp regleras genom kommunens vattenoch avloppstaxa. En sammanfattning av taxan med ett räkneexempel finns i genomförandebeskrivningen. Taxan finns även på kommunens hemsida. Områdets karaktär Områdets karaktär kommer att försvinna om detaljplanen medger en tät villabebyggelse på jordbruksmarken väster om Sjövägen. En fastighetsägare föreslår istället att tomter kan skapas längst med skogsbrynen vid åkermarken så att utsikten över åkerlandskapet blir kvar.

259 BOTKYRKA KOMMUN 16 [28] Plan- och bygglovsenheten I mitten av Skårdal finns en höjd som till större delen är bevuxen med ett skogsparti. Om detaljplanens intentioner genomförs så kommer skogspartiet att avverkas. På höjden planeras bostadstomter som är 1200 kvm. Med så små tomter kommer ingen sammanhängande grönska att bevaras. Det är viktigt att bevara karaktären i Skårdal eftersom området ingår i Bornsjökilens riksintresse och eftersom Aspenstigen går genom bostadsområdet. När planen genomförts kommer den delen av stigen som går genom Skårdal att bli ett avbrott genom ett vanligt villaområde, istället för som idag genom ett grönt område med grusvägar. Att vägarna i Skårdal är grusade bidrar också till områdets karaktär. Om vägarna blir asfalterade så förändras karaktären till det sämre. Kritik har även riktats mot att bredda vägen till 4,5 meter, eftersom detta uppfattas som en försämring av miljön vid vägen. Kommentar: Detaljplanen innebär att områdets karaktär kommer att förändras. Att bevara områdets karaktär har beaktats och vägts emot andra intressen som att skapa nya bostadstomter, hålla ner kommunens underhållskostnader på vägen och få en hållbarhet i projektets ekonomi. Det är viktigt att ekallén bevaras, som finns mellan Sjövägen och åkermarken. Kommentar: Ekallén kommer att bevaras. Detaljplanens bestämmelser Fastighetsägare i Skårdal uppfattar att den föreslagna detaljplanen är överdrivet djupgående. Det finns inget behov att reglera i detalj hur stora fastigheterna ska vara, hur stort och högt man får bygga och hur mycket komplementbyggnader man får ha, enligt en fastighetsägare. För övrigt bör det inte regleras i detalj hur fastigheterna ska styckas av. Kommentar: Detaljplanen är djupgående för att Skårdal är ett komplext område. Det är nödvändigt att ta ställning till vilken bebyggelse som är lämplig i Skårdal för att kunna ta ställning till detaljplanen. Det även nödvändigt att reglera hur fastigheter styckas av eftersom fastighetsstrukturen påverkar hur ett Skårdal exploateras. Istället för att ha olika bestämmelser med minsta tomtstorlekar kan en generell minsta storlek gälla över hela området, menar flera fastighetsägare. De minsta storlekar som föreslås av fastighetsägarna är mellan 1500 kvm och 2000 kvm. En storlek på 1500 kvm skulle innebära att Skårdal blev jämnare exploaterat, det hade blivit fler avstyckningsmöjligheter vid Aspensjön och

260 BOTKYRKA KOMMUN 17 [28] Plan- och bygglovsenheten färre på höjden. En annan fastighetsägare föreslår att bestämmelsen med minsta tomtstorlek kan kompletteras med texten: hänsyn ska tas till bebyggelsens och naturens beskaffenhet. Det skulle öka detaljplanens flexibilitet. Kommentar: Olika planförutsättningar gäller för olika delar av Skårdal, därför är det inte lämpligt med en generell minsta storlek. Att området ska bli jämt exploaterat är inget mål som är eftersträvansvärt i sig. Den föreslagna bisatsen till bestämmelsens text skulle innebära att detaljplanen blev ett svagt styrmedel. Medelstorleken på fastigheterna i Skårdal är 2870 kvm har en fastighetsägare räknat ut. Om Skårdals karaktär ska bevaras bör de nya tomterna vara större än det som detaljplanen föreslår. Detaljplanen som har varit ute på samråd föreslår en minsta storlek på 1200 kvm, vilket innebära att Skårdal blir lika tätt bebyggt som ett vanligt villaområde. Kommentar: Detaljplanen kommer att innebära att Skårdals karaktär kommer att förändras. Den minsta storleken som föreslås i detaljplanen är 800 kvm. Det bör vara möjligt att uppföra byggnader med en area av 200 kvm i två våningar med suterrängvåning på höjden mellan Aspenvägen och Sjövägen. Kommentar: Om storleken på byggrätten skulle utökas borde även storleken på tomterna utökas, för att säkerställa att området inte ska bli för tätt och för att det ska finnas plats att anpassa till terrängen, utrymme för vegetation och fria siktlinjer utöver det omgivande landskapet. Större tomter skulle alltså innebära färre tomter. För att ta tillvara markens resurser gör kommunen bedömningen att flera medelstora tomter är bättre än färre och större tomter. Fler tomter innebär dessutom fler andelar att fördela gatukostnaden på. Detaljplanen ska säkerställa att de avstyckningsmöjligheter som fastighetsägare belastas för, men en fastighetsplan är inte nödvändig för detta. Kommentar: Avstyckningsmöjligheterna säkerställs genom att en fastighetsplan upprättas med detaljplanen. En detaljplan är inte rätt styrdokument att säkerställa avstyckningsmöjligheter. Tumba 7:11 Om vägen blir högre på grund av utvecklingen av lokalgatan så försämras infarten till fastigheten Tumba 7:11.

261 BOTKYRKA KOMMUN 18 [28] Plan- och bygglovsenheten Kommentar: Lokalgatan kommer att utformas så att infarterna till intillliggande fastigheter inte försämras. Den minsta tomtstorleken för Tumba 7:11 kan minskas till 900kvm eller 1200 kvm. Det skulle innebära att två mindre tomter skulle kunna bildas från Tumba 7:11. Ett annat alternativ är att bygga mindre båthus längst med stigen ner till Aspensjön som kan avslutas med en brygga till de åtta nya bostadstomterna ute på åkern vid Sjövägen. Kommentar: Den minsta tomtstorleken har minskats till 1200 kvm på fastigheten Tumba 7:11. Ändringen har gjorts så att den nya tomten på ett bättre sätt ska kunna anpassas till den befintliga bebyggelsen. Det innebär dock att den nya huvudbyggnaden kommer närmare strandlinjen. Ändringen beror på att den befintliga huvudbyggnaden är karaktäristisk och kräver att förgården bevaras. Att skapa ytterligare en tomt och bevara förgården bedöms däremot inte som lämpligt. Tomten skulle bli för smal för att rymma ett normalt bostadshus. Kommunen är i dagsläget inte intresserad att köpa in mark från Tumba 7:11 för att bygga båthus till bostadstomterna på jordbruksmarken vid Sjövägen. Tumba 7:17 och Tumba 7:18 Ett förslag har inkommit att överföra mark från 7:18 till 7:17, för att därefter stycka av två bostadstomter från Tumba 7:17. Tumba 7:17 är idag bebyggd med ett bostadshus och 7:18 är bebyggt med ett skjul vid strandlinjen. Förslaget innebär att dessa två fastigheter utvecklas till fyra bostadstomter. Kommentar: Detaljplanen som var ute för samråd under 2008 medgav ingen byggrätt för Tumba 7:17. Det innebar att fastigheterna kunde utvecklas till en bostadstomt. Detaljplanen har ändrats så att en byggrätt medges för Tumba 7:17. Det innebär att båda fastigheterna kan utvecklas till två bostadstomter, om mark överförs från Tumba 7:18 till Tumba 7:17. Detaljplanen som var ute för samråd bevarade den uppdelning av mark i fastigheter som gäller idag för fastigheter vid Aspensjön, förutom de två största fastigheterna som är flackare. Nu har detaljplanen ändrats och den medger en utveckling av de fyra största fastigheterna vid Aspensjön. Det innebär en anpassning till hur området redan är bebyggt och den befintliga fastighetsstruktur som är gällande idag. Tumba 7:22

262 BOTKYRKA KOMMUN 19 [28] Plan- och bygglovsenheten Ingen mark ska överföras från Tumba 7:22 till intilliggande fastigheter som det redovisades på ett möte hos kommunen 1 juni En avstyckning för en ny bostadstomt är lämplig inom bostadstomten, i enlighet med den detaljplan som var på samråd under Kommentar: För att möjliggöra utvecklingen av gatorna inom Skårdal behöver en del av fastigheten tas i anspråk för att säkerställa diken och slänter till den intilliggande vägen. En avstyckning av den östra delen av tomten är inte lämplig. Avstyckningen hade inneburit ett för stort ingrepp i landskapsbilden. Den ena tomten hade dessutom fått en form på fastigheten som hade blivit svårutnyttjad. Infarten till den ena tomten hade legat i en kurva som är i anslutningen till den branta backen på Sjövägen. Tumba 7:233 Ägaren till fastigheten Tumba 7:233 belastas med en hel och en halv andel av gatukostnaden. Den hela andelen beror på att en del av fastigheten söder om huvudbyggnaden har bedömts som lämplig för att styckas av till en ny bostadstomt. Men den delen är belagd med byggförbud eftersom det inte klarar kraven för strålning som alstras från den luftlednignsgata med starkström som finns söder om tomten. Därmed bör den avstyckningsmöjligheten tas bort. Kommentar: Avstyckningsmöjligheten har tagits bort. En ny väg har dragits över en del av tomtens garageplan. Det innebär ett stort ingrepp i fastigheten och för garagets funktion. Kommentar: Den nya vägen som går upp för höjden har flyttats ut från fastigheten. Därmed består den större delen av garageplanet. Fastigheten avgränsas mot Aspenvägen med en björkallé, som bland annat avskärmar kraftledningarna. Den ska bevaras. Kommentar: Björkallen kommer att bevaras. Tumba 7:24 Fastigheten är svårtutnyttjad eftersom den ligger i en sluttning. Därför borde vändplanen flyttas cirka 20 meter söderut så att mark kan överföras från Tumba 7:30 till Tumba 7:24, enligt en överenskommelse mellan fastighetsägarna. Därmed kan mark som är planare ingå i Tumba 7:24. Det kan även bilda en skyddszon mellan vändplanen och den befintliga byggnaden med tillhörande friyta.

263 BOTKYRKA KOMMUN 20 [28] Plan- och bygglovsenheten Kommentar: Den nya vägen upp för höjden har flyttats sex meter söderut så att Tumba 7:24 kan utökas söderut med motsvarande sträcka. Det finns en muromgärdad parkeringsficka för tre bilar inom fastighetens norra del i anslutning till Aspenvägen. Den ska fortsätta att ingå i fastigheten när detaljplanen har genomförts. Kommentar: Det är viktigt att det är finns en tydlig gräns mellan allmän platsmark och kvartersmark som är lätt att uppfatta. Det innebär att ansvaret för gatan tydligt framgår, till exempel att den underhålls, hur den används. Parkeringsfickan upplevs som en del av den allmänna lokalgatan och ska därför tillhöra den allmänna vägfastigheten i framtiden. Men kommunen har inte för avsikt att lösa in marken för parkeringsfickan i första skedet. Det kommer istället att ske på fastighetsägarens initiativ, när bygglov begärs för att utveckla tomten. En förutsättning att få bygglov är att fastigheten överstämmer med fastighetsplanen. Den befintliga parkeringslösningen inte lämplig att försörja ett hushåll året runt, eftersom den inte är avgränsad från gatan och eftersom den inte är tillgänglig från huvudbyggnaden. Att anlägga en huvudbyggnad med entrén mot parkeringen hade inneburit ett för stort ingrepp i landskapet. Därför måste parkeringssituationen ändå förändras i framtiden. Tumba 7:31 Ingen mark ska överföras från Tumba 7:31 till intilliggande fastigheter, som det redovisades vid ett möte hos kommunen 1 juni Utsikten från bostaden försämras om åkermarken öster om Sjövägen bebyggs. Kommentar: För att möjliggöra en utveckling av gatorna inom Skårdal behöver en del av fastigheten tas i anspråk för att utvecklas till diken och slänter för den intilliggande vägen. För den inre cirkeln där fastigheten Tumba 7:31 ingår, planerar kommunen att upprätta en fastighetsplan. Den redovisar att en ny tomt kan bildas som består av merparten av en del av Tumba 7:31 och en mindre del av Tumba 7:32. Att mark från Tumba 7:32 ingår beror på att bebyggelsen på tomten kan byggas högre upp vilket innebär ett mindre ingrepp i landskapet och bättre solförhållanden för bostaden. Det innebär även att

264 BOTKYRKA KOMMUN 21 [28] Plan- och bygglovsenheten en infart kan ordnas till den nya vägen som kommer att gå upp för höjden. Därmed får tomten en infart som klarar tillgänglighetskraven. Kommunen bedömer att det allmänna intresset att skapa tio stycken bostadstomter väger tyngre än att bevara utblickar från Tumba 7:31 över ett öppet jordbrukslandskap. Tumba 7:32 I illustrationskartan som var ute på samråd har bostadstomten inom fastigheten delats upp i flera avstyckningsmöjligheter. Underlaget ska ändras så att bostadstomten med infarten, bostadshuset och garaget inte delas upp i olika tomter. Kommentar: Illustrationskartan har ändrats så att bostadstomten med huvudbyggnad, garage och infart behålls intakt. Tumba 7:37 Det är lämpligt att stycka fastigheten Tumba 7:34 som är 2113 kvm. Fastigheten ligger i närheten av en luftledningsgata för starkström, som alstrar strålning vilket kan innebära en hälsorisk. Bostäder bör därför inte medges inom det område där strålningen överstiger 0,4 mikrotesla. Enligt Svenska Kraftnät som äger ledningarna klarar den befintliga byggnaden på fastigheten kravet. Därför bör en avstyckning av Tumba 7:37 medges. Kommentar: För en del av fastigheten överstiger strålningen 0,4 mikrotesla. Den befintliga byggnaden klarar kravet precis. Eftersom en större del av fastigheten klarar kravet har plan- och bygglovsenheten bedömt att fastigheten är lämplig för avstyckning. Ändringar av detaljplanen efter samrådet Lokalgata Justering av gatuområdet på grund av förprojektering Sedan samrådet under sommaren och hösten 2008 har lokalgatan förprojekterats. Alla användningsgränser för lokalgatan har justerats för att stämma med det område som behövs för vägen enligt projekteringen. Inom området som avses som lokalgata ingår även diken och slänter som behövs för att säkerställa vägen. Sträckningen ändrad för den nya delen av gatan i centrala Skårdal Sträckningen för den nya delen uppför höjden har ändrats. Den nya vägens anslutning till Aspenvägen har flyttats 35 meter i nordostlig riktning. Flytten har gjorts för att minska påverkan av de befintliga tomterna.

265 BOTKYRKA KOMMUN 22 [28] Plan- och bygglovsenheten Två infarter regleras från lokalgata till kvartersmark Två sträckor av lokalgatan har tagits bort. Den ena sträckan skulle ha fungerat som infart till Tumba 7:32 och Tumba 7:233. Den andra skulle ha fungerat som infart till Tumba 7:177. Eftersom det enskilda intresset av dessa två sträckor är större än det allmänna har ändamålet för motsvarande områden ändrats. Enligt det nya förslaget till detaljplan regleras dessa område för ändamålen bostad. Delen av lokalgatan mellan Aspensjön och Sjövägen är ändrad Lokalgatan har även ändrats för den delen som förbinder Sjövägen med Aspenjön. Utformningskravet gång- och cykelväg har tagits bort för att två föreslagna avstyckningar från Tumba 7:178 och Tumba 7:11 ska kunna förverkligas. Denna del kommer att fungera som infart för Tumba 7:178 och för två framtida bostadstomter. Den delen av gatan som inte behövs för infart är avsatt för ändamålet park enligt detaljplanen. Trots att delen av gatan används för infart så överväger det allmänna intresset att äga marken, eftersom gatan kantas av ett dike som sköter avvattningen av lokalvägen och fortsättningen av ek-allen längst med Sjövägen. Delen av gatan är dessutom viktig för att säkra siktlinjen från Sjövägen ut mot vattnet. Gcm- väg Enligt samrådsförslaget från 2008 kan en del av lokalvägen utformas till gång- cykel och mopedväg. Eftersom hastigheten endast är 30 kilometer per timme kan mopederna köra på lokalgatan. Kravet på att lokalgatan ska utformas till gång- cykel och mopedväg har tagits bort för den delen av lokalgatan förbinder Sjövägen med Aspensjön. Det har tagits bort för att fastigheten Tumba 7:178 samt två framtida avstyckningsmöjligheter ska kunna använda delen som infart. In- och utfartsförbud Ett in- och utfartsförbud har införts från tomterna mot den delen av lokalgatan som är mot Aspensjön. Att ordna parkeringsplatser och in- och utfarter på ett tillgängligt sätt som är väl avgränsat från lokalgatan är inte lämpligt eftersom det skulle innebära för stora förändringar av terrängen. Syftet med bestämmelsen är att värna om landskapsbilden. Gemensamma infarter För bostadsfastigheterna söder om vägen kan infarter istället ordnas från den nya vägen som går upp för höjden. För att möjliggöra detta har två områden i den nya vägens förlängning reglerats för gemensamhetsanläggning. Natur och Park

266 BOTKYRKA KOMMUN 23 [28] Plan- och bygglovsenheten En mindre del har även planerats för ändamålet park, se fjärde stycke under lokalgata. Planområdet har utökats västerut. Merparten av den nya delen av detaljplanen regleras till ändamålet natur. Syftet med utökningen är att ge Skårdal en tydlig avgränsning i detaljplanen och en försäkran att det inte planeras ytterligare bostadsområden förutom de som framgår av planhandlingarna. Utbyggnaden av vägen innebär att den första delen av Sjövägen som ansluter Aspenvägen ersätts med en ny sträckning. Den ersatta delen planerades för ändamålet natur och lokalgata enligt samrådsförslaget från Enligt det nya samrådsförslaget kommer området att regleras för bostadsändamål. Aspenstigen går via den ersatta delen. I framtiden kan Aspenstigen istället gå längst med vattnet. Därför bedöms den ersatta delen av Sjövägen inte vara av allmänt intresse. Bostäder Två nya bostadstomter öster om Skårdalsvägen Enligt det nya samrådsförslaget kan ytterligare en mindre del av åkermarken väster om Skårdal har avsättas för två bostadstomter som är cirka 800 kvadratmeter. Tomterna har utformats för att säkra siktlinjer från Sjövägen ut över jordbrukslandskapet och lämna ett respektavstånd till naturområdet norr om de två nya tomterna. Varför var tomterna inte med under förra samrådet? De två tomterna var inte med i förra samrådsförslaget från 2008 eftersom Skårdalsvägen var en tydlig avgränsning för exploateringen. Dessutom fanns det en osäkerhet om fornminnets avgränsning öster om Skårdal. En tredje anledning var att ha fria siktlinjer ut mot det intilliggande jordbrukslandskapet, ett argument som stärks ytterligare av att Aspenstigen går längst med Skårdalsvägen. Varför föreslår kommunen att skapa ytterligare två tomter? Under sommaren 2009 utfördes en arkeologisk förundersökning som enligt kommunens bedömning visar att fornminnet väster om Skårdal inte begränsar möjligheten att skapa två tomter till. De som går runt Aspen kommer istället för att gå via Skårdalsvägen att gå via kopplingen, eftersom det innebär en genare väg med sjöutsikt. Siktlinjer bevaras utöver jordbrukslandskapet söder och norr om tomterna. Ytterligare två tomter sänker kostnaderna för vägförbättringen i Skårdal, eftersom det blir ytterligare två andelar att dela upp kostnaden på. Det är dessutom ett allmänt intresse att skapa bostadstomter.

267 BOTKYRKA KOMMUN 24 [28] Plan- och bygglovsenheten Transformatorstation Ett område som var avsatt för transformatorstation har tagits bort, eftersom Vattenfall har planer på att avveckla transformatorstationen som området är avsatt för. Istället kommer en ny transformatorstation att byggas. Detaljplanen har avsatt ett område för transformatorstation nordväst om den som kommer att avvecklas. Utnyttjandegrad/Fastighetsindelning e1 Minskad tomtstorlek för att skapa flexibilitet i uppdelningen av tomter Bestämmelsen e1 har ändrats. Den minsta tillåtna tomtstorleken är nu 800 kvm istället för 900 kvm. En av tomterna bör bli aningen större eftersom den får en form som blir svårare att utnyttja, det innebär att de andra tomterna får en tomtyta som blir mellan från 800 kvm och uppåt. Dessutom har kvarteret blivit mindre på grund av marken som behövs för lokalgatan. e2 Minskad tomtstorlek för att möjliggöra fastighetsindelning enligt fastighetsplan Bestämmelsen e2 har ändrats. Den reglerar bland kvarteret i den centrala delen av Skårdal, bland annat hur små tomter som får bildas. Den minsta tomtstorleken har ändrats från 1200 kvm till 1000 kvm. I samband med att ett förslag till fastighetsplan har arbetats fram, har även möjligheterna att dela in den centrala delen in fastigheter studerats ytterligare. För en del fastigheter bedöms det som lämpligt att stycka av tomter som är mellan 1000kvm till 1200 kvm. Risken för en överexploatering av Skårdal motverkas genom detaljplanen kompletteras med en fastighetsplan. e3 Minskad tomtstorlek för att anpassa till huvudbyggnad med förgård Bestämmelsen e3 har ändrats. Den reglerar minsta tomtstorleken för ett område som motsvarar Tumba 7:11, som har ändrats från 1900 kvm till 1000 kvm. Bestämmelsen är en anpassning till fastighetens huvudbyggnad som är orienterad mot sydost och för att bevara byggnadens förgård. Anpassningen till den befintliga tomten hade inte hade varit möjligt med en minsta tomtstorlek på 1900 kvm. Byggrätten för en ny huvudbyggnad har också ändrats för att en mindre tomt ska kunna vara lämplig, med bestämmelsen att den största sammanlagda byggnadsarean är en sjättedel av tomten. e4 Minskad tomtstorlek för strandnära tomter Bestämmelsen e4 har ändrats. Den reglerar bland annat den minsta tomtstorleken för de fastigheter som är vid Aspensjön. Storleken har ändrats från 1900 kvm till 1400 kvm. Ändringen beror på att vissa fastigheter som berörs är redan mindre än 1900 kvm. Storleken 1400 kvm innebär dessutom att Tumba 7:14 kan styckas av. En sådan avstyckning skulle innebära en anpass-

268 BOTKYRKA KOMMUN 25 [28] Plan- och bygglovsenheten ning till den exploateringsgrad och den fastighetsstruktur som redan finns för angränsande strandtomter. Risken att minskningen skulle innebära en överexploatering av strandtomterna i Skårdal begränsas av bestämmelsen om högst antal tomter. e6 Upplysning om fastighetsplan Bestämmelsen e6 har ändrats från att reglera antalet tomter till bestämmelsen att det avsedda områdets fastighetsindelning regleras av en fastighetsplan. Det högsta antalet tomter regleras nu genom bestämmelsen e7 e7 5 mindre tomter i centrala partiet och 1-2 tomter till vid Aspensjön Bestämmelsen e7 har tillkommit som reglerar det högsta antalet tomter. Det reglerades innan med bestämmelsen e6. För den centrala delen av Skårdal kommer en fastighetsplan att upprättas. Enligt fastighetsplanen kan den centrala delen delas upp i 22 fastigheter. I samrådsförslaget från 2008 kunde den centrala delen delas upp i 27 tomter. Av de fem tomter som har tagits bort, har två tagits bort på grund av de risker det innebär att förtäta i närheten av kraftledningsgatan söder om Skårdal. De övriga tre har tagits bort eftersom de hade inneburit en för stor påverkan av landskapet. Högsta antalet har uttökats för de tomter som är vid Aspensjön, från 9 tomter till 11 tomter. Avsikten är att möjliggöra en avstyckning av Tumba 7:14 och att Tumba 7:18 kan utvecklas till en bostadstomt. Men det är osäkert om Tumba 7:18 är en lämplig tomt av geotekniska skäl. En förutsättning att göra den bedömningen är att en geoteknisk undersökning utförs lämnas in till kommunen innan detaljplanen går ut på samråd. Begränsning av markens byggande Utökad begränsning av markens byggande mot lokalgata Enligt detaljplanen som var ute på samråd under 2008 medgavs ingen byggrätt en meter från lokalgatan. Endast komplementbyggnader fick uppföras från en till tre meter från lokalgatan. Begränsningen har utökats till att man inte får bygga fyra meter från lokalgatan. Anledningen till det utökningen är att säkerställa siktlinjer längst med lokalgatan. Begränsningen av byggrätten innebär även att parkering till fastigheten inte sker på lokalgatan. För fastigheterna mot Aspensjön gäller fortfarande de gamla bestämmelserna, från samrådet Det beror på att totmerna är branta och ett generellt byggförbud på fyra meter kan innebära ett större ingrepp i terrängen.

269 BOTKYRKA KOMMUN 26 [28] Plan- och bygglovsenheten Tumba 7:11 Begränsningen att endast uppföra uthus och garage har tagits bort för en del av Tumba 7:11. Förändringen möjliggör att fastigheten kan styckas av och att den nya huvudbyggnaden kan anpassas till den befintliga fastighetens huvudbyggnad och förgård. Tumba 7:17 En del av Tumba 7:17 har belagts med byggförbud för att säkerställa ett dike eller ledning för avrinning av dagvatten från lokalvägen. Byggförbudet har lagts så att Tumba 7:18 i framtiden ska kunna utökas fram till diket, för att bilda en lämplig bostadstomt. Tumba 7:18 Byggförbudet har lyfts för Tumba 7:18. En förutsättning att byggförbudet fortfarande ska vara lyft är att fastighetsägaren kan visa att det är geotekniskt lämpligt att bebygga marken. Annars kommer byggförbudet att återinföras inför utställningen av detaljplanen. Tumba 7:178 Delar av Tumba 7:178 och en mindre del av den kommunala jordbruksfastigheten har belagts med byggförbud. Det beror på att skapa ett skyddsavstånd till den kulturskyddade tomten är inom fastigheten Tumba 7:177. Byggförbudet möjliggör en utökning av byggrätten, från att kunna uppföra byggnader i en våning till att kunna uppföra byggnader i två våningar. Tumba 7:30 och 7:32 Byggförbud har införts för de delar som ska vara tillgängliga för gemensamma infarter. Byggförbudet rör Tumba 7:30 och Tumba 7:32. Tumba 7:30 och Tumba 7:233 Byggrätten för Tumba 7:32 och Tumba 7:233 har begränsats genom att marken närmast luftledningsgatan söder om Skårdal endast får bebyggas med uthus och garage. Syftet med begränsningen är att motverka en förtätning vid luftledningsgatan. Tumba 7:36 En del av fastigheten Tumba 7:36 har belagts med byggförbud. Delen är tio meter norr om den nordligaste ledningen som ingår i luftledningsgatan för starkström. Införandet av byggförbudet är en skyddsåtgärd. Byggrätten har ytterligare begränsats för fatigheten Tumba 7:36 genom att det inom området närmast ledning endast får uppföras komplementbyggander.

270 BOTKYRKA KOMMUN 27 [28] Plan- och bygglovsenheten Placering, utformning och utförande Detaljplanen regleras av en bestämmelse under rubriken placering, utformning och utförande som gäller för hela planområdet. Bestämmelsetexten har kompletterats med bestämmelsen som i samrådsförslaget från 2008 hade beteckningen v3. Eftersom bestämmelsen v3 gäller för hela området behöver den ingen betecknig. Ytterligare en bestämmelse har införts som gäller hela området: att 30 kvm av byggrätten ska reserveras för att uppföra garage. Högsta antal våningar har utökats från en till två våningar för Tumba 7:178 och en del av den kommunala jordbruksmarken. Enligt förslaget från 2008 gällde två våningar för resten av Skårdal men inte för denna del. Det var en anpassning till en kulturskyddad tomt som ryms inom Tumba 7:177. Nu sker detta istället genom att byggrätten för den angränsande delen beläggs med byggförbud. Administrativa bestämmelser Genomförandetiden har utökats från tio till femton år. Utökningen ger fastighetsägare en större rätt att påverka förändringar av detaljplanen under femton år. Detaljplanen har kompletterats med en administrativ gräns som visar för vilken del i Skårdal som regleras genom detaljplan. Bestämmelsen a1 har införts för den delen av Skårdal som kommer att regleras av fastighetsplanen. Den informerar att bygglov inte får medges om fastigheten inte stämmer med gällande fastighetsplan. Illustrationslinjer Detaljplanen har kompletterats med illustrationslinjer, som redovisar de gränser för indelningen av marken som kan komma att regleras genom den föreslagna fastighetsplanen. Ändringar av planbeskrivningen Styckena Sammanfattning av förslaget har ändrats och bakgrund till detaljplanearbetet för Skårdal. Förövrigt är det endast redaktionella ändringar för att planbeskrivningen ska stämma med de ändringar som gjorts av plankartan och av bestämmelserna. Ändringar av genomförandebeskrivningen Beskrivningen har kompletterats med text om fastighetsplanen. Texten som sammanfattar alla rättigheter/belastningar på respektive fastighet har tagits bort och redovisas endast i fastighetsförteckningen. Under rubriken Fastighetsrättsliga frågor har en komplettering gjorts med underrubrikerna Kvar-

271 BOTKYRKA KOMMUN 28 [28] Plan- och bygglovsenheten tersmark och Allmän plats. Styckena om Vibrationer och om Släntservitut har tagits bort och ett stycke om gemensamhetsanläggningar har tillkommit. De ekonomiska frågorna har kompletterats med huvudprinciper för gatukostnadsfördelning. Exempel på kostnader har även infogats under Gatukostnad, VA och Administration. Dokumentet har även kompletterats med text om de geotekniska utredningar som behöver göras på två av fastigheterna innan byggnation kan avgöras möjlig. Även text om den arkeologiska utredningen som gjorts har tillkommit. I övrigt är det endast redaktionella ändringar som gjorts för att genomförandebeskrivningen ska överensstämma med planbeskrivningen och övriga dokument. Ändringar av behovsbedömningen Ett tillägg har gjorts till behovsbedömningen. Det beror på att detaljplanen har ändras sedan behovsbedömningen upprättades. Ny illustration Illustrationen som var på samråd under hösten 2008 kommer att ersättas med en ny. Denna är inte framställd än, utan finns endast i skissformat.

272 Stadsbyggnadsenheten Referens Olof Karlsson Utställningsförslag Normalt Planförfarande Samrådsredogörelse om Skårdal: Detaljplan för Skårdal (22-3) Fastighetsplanen för kvarteret Fiskgjusen (92-32) Gatukostnadsutredning för Skårdal Kollage över de mest använda orden i samrådsredogörelsen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

273 BOTKYRKA KOMMUN 2 [53] Stadsbyggnadsenheten Om samrådet Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att gå ut på samråd med förslaget till detaljplan för Skårdal (22-3) tillsammans med förslaget till fastighetsplan för Skårdal (92-32). Kommunstyrelsen beslutade att samråda förslaget till gatukostnadsutredning för Skårdal i samband med detaljplanen och fastighetsplanen. Dessa tre beslut fattades i februari Samrådet för de tre planerna var mellan den 9 mars till den 21 april, under våren Under samrådstiden har samrådshandlingarna varit utställda på Tumba medborgarkontor och Botkyrkas kommunhus. De har även funnits tillgängliga på kommunens hemsida. Samrådet har annonserats i rikstidningen Dagens Nyheter den 8 mars och i lokaltidningen Mitt i Botkyrka. Detaljplanen, fastighetsplanen och gatukostnadsutredningen har även skickats till berörda myndigheter och sakägare enligt upprättat fastighetsförteckning. I samband med samrådet ordnades ett informationsmöte där berörda fick ett tillfälle att ställa frågor om detaljplanen till kommunens representanter. Under samrådet fattade samhällsbyggnadsnämnden beslut om vilka namn gatorna och kvarteren i Skårdal kommer att få om planerna för bostadsområdet går vinner laga kraft. Sammanfattning Synpunkter på planhandlingarna av berörda myndigeter Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att strandskyddet kan upphävas för delar av Skårdal och att en del av jordbruksmarken kan byggas utan att ytterligare förundersökningar behöver utföras för att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft. Länsstyrelsen bedömer att Tumba 7:11 borde k- märkas och Stockholm länsmuseum avråder från att avstyckning medges av fastigheten av kulturmiljöskäl. SL framför att avståndet till närmsta busshållplats är för långt men de är i överlag positiva till framtidsplanerna för Skårdal. Trafikverket är för att det allmänna vägnätet byggs ut. Synpunkter på planhandlingarna av ägare till fastigheter i Skårdal Flera ägare till fastigheter i Skårdal erinrar sig mot detaljplanen, fastighetsplanen och gatukostnadsutredningen för Skårdal. Ägarna bedömer inte att det är rimligt att de ska betala för gatukostnaden. De är även kritiska till den planerade gatans utformning. Exempel på detta är att Aspenvägen och Sjövägen sammankopplas, att vägarna asfalteras och breddas. Ägarna är även kritiska till samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att det är nödvändigt att ta deras i mark i anspråk för att anlägga vägen.

274 BOTKYRKA KOMMUN 3 [53] Stadsbyggnadsenheten Flera fastighetsägare vill även ha mer flexibilitet för att kunna bygga större hus och stycka av större tomter. Detta är en av anledningarna till att de även är emot att en del av Skårdal kan regleras genom fastighetsplan. s kommentarer på inkomna synpunkter: bedömer att det är nödvändigt att förbättra vägarna i Skårdal av trafiksäkerhetsskäl, för de befintliga och de tillkommande bostäder. Det är rimligt att ta ut gatukostnadsavgifter av fastighetsägarna eftersom det är ägarna som har nytta av utbyggnaden av vägen. Till exempel får fastighetsägarna möjligheter att stycka av, de får byggrätter och de får tillgång till en bättre vägstandard. En fastighetsplan för den centrala delen av Skårdal är nödvändig för att säkerställa att området exploateras på ett sätt så att tomterna blir lämpliga för sitt ändamål. Detta innebär att tomterna ska bli tillgängliga, attraktiva och att de passar in i landskapsbilden. Fastighetsplanen säkerställer även ett ekonomiskt underlag till vägutbyggnaden. Planarbete efter samrådstiden Under samrådet har ett allmänt möte ordnats med fastighetsägarna och flera enskilda. Bland annat har en planarkitekt träffat berörda fastighetsägare på fastighetsägarna samtidigt som kart- och mät tekniker har märkt ut de föreslagna fastighetsgränserna enligt fastighetsplanen. Under samrådstiden har samhällsbyggnadsförvaltningen beställt en omprojektering av gatan, en geoteknisk utredning och ett yttrande från Stockholms länsmuseum. De fyra mest betydande förändringarna av handlingarna är: Avstyckning medges för Tumba 7:22 och för Tumba 7:14. Avstyckning medges inge för Tumba 7:178 och för Tumba 7:11. Byggrätten har begränsats inom fastigheterna Tumba 7:178 och Tumba 7:18. Avgränsningen för allmän väg har ändrats för att minska anspråkstagandet av intilliggande fastigheter. Bredden för Sjövägen har minskats med 1,4 meter genom att en annan dikeslösning har projekterats. Intrånget har minskats av Tumba 7:27 genom att en kurva har blivit skarpare. Kommunen finansierar halva kostnaden för gång- och cykelbanan eftersom den bedöms fylla det allmänna behovet av ökad tillgång till sjön Aspen och till Aspenstigen för allmänheten.

275 BOTKYRKA KOMMUN 4 [53] Stadsbyggnadsenheten Med dessa ändringar av samrådshandlingarna bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanen, fastighetsplanen och gatukostnadsutredningen kan ställas ut för att sedan antas. Innehållsförteckning Yttranden från myndigheter, företag och intresseorganisationer...5 Länsstyrelsen i Stockholms län... 5 Vägverket... 5 SL... 6 Stockholms länsmuseum... 7 Södertörns brandförsvarsförbund... 7 Tekniska nämnden, Botkyrka kommun... 8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 8 Utbildning och arbetsmarknad, Botkyrka kommun... 8 Kommunala handikapprådet, Botkyrka kommun... 8 SRV återvinning AB... 9 Friluftsfrämjandet, Botkyrkas lokalavdelning... 9 Södertörns fjärrvärme... 9 Vattenfall Inkomna yttrande från ägare till fastigheter i Skårdal...10 Detaljplanens bestämmelser Fastighetsplan Utformning av gatan Gatukostnadsutredningen Vatten- och avlopp Buller från Hågelby Behovsbedömningen Fornlämning Planens genomförande Ändringar efter samrådet...45 Ändringar av detaljplanen Skårdal (22-3) Ändringar av fastighetsplanen Fiskgjusen (92-32) Ändringar av Gatukostnadsutredningen Planarbete efter samrådet...49 Möte med fastighetsägare Planarbete av detaljplan för Skårdal (22-3) Planarbete av fastighetsplan för Fiskgjusen (92-32) Nya namn på gator och vägar i Skårdal...52 Nya namn på gatorna Nya namn på kvarteren... 52

276 BOTKYRKA KOMMUN 5 [53] Stadsbyggnadsenheten Yttranden från myndigheter, företag och intresseorganisationer I detta stycke har inkomna yttranden sammanfattats och kommenterats av samhällsbyggnadsförvaltningen. Yttranden från sakägare sammanfattas i ett eget stycke. Samtliga yttranden finns i sin helhet att ta del av på samhällsbyggnadsförvaltningen. Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen är positiv till att området ansluts till kommunalt vatten- och avlopp och håller med kommunen om att det är viktigt att rena dagvattnet inom planområdet. Inom planområdet finns två byggnader som har uppmärksammats för sina kulturhistoriska värden. I planen införs varsamhetsbestämmelse för torpet Skårdal. Länsstyrelsen anser att varsamhetsbestämmelse även bör införas för den kulturhistoriskt intressanta byggnaden på fastigheten Tumba 7:11. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning i samrådsredogörelsen avseende delar som rör fornlämningar. Länsstyrelsen vill erinra om att en särskild begäran om strandskyddsupphävande ska lämnas in till Länsstyrelsen lämpligen i samband med utställning av detaljplanen. s kommentar: Detaljplanen har ändrats genom att detaljplanen har kompletterats med en varsamhetsbestämmelse för fastigheten Tumba 7:11, bestämmelsen har beteckningen k. Vägverket Vägverket ser positivt på planförslagets åtgärder för att öka vägnätets standard och trafiksäkerhet. Det är bra att en gång- och cykelväg anläggs längs Sjövägen och som ansluter till befintlig gång- och cykelväg utanför planområdet. Vägverket har tidigare påpekat vikten av att tillgängligheten tillkollektivtrafiken är god. Vägverket anser det därför av vikt att kommunen tillsammans med SL utreder möjligheterna att anlägga parkeringsplats vid närmaste busshållplats.

277 BOTKYRKA KOMMUN 6 [53] Stadsbyggnadsenheten Vägverket anser att riktvärdena som finns för trafikbuller och som anges i regeringens proposition 1996/97:53 ska följas vid planering av ny bebyggelse. Vägverket anser också att det är av betydelse att planerna på en eventuellt framtida familjepark/nöjespark vid Hågelby beaktas i detta skede, då denna kan komma att förändra förutsättningarna i planområdet vad gäller exempelvis bullernivåer. Vägverket vill även informera om att en förstudie enligt väglagen för väg 258, Hågelbyleden, ska tas fram samt att Vägverket och Botkyrka kommun för diskussioner om detaljplanen för området Loviseberg II och den trafikutredning avseende kapaciteten för cirkulationsplats Tunarondellen som genomföras i samband med planarbetet. s kommentar: bedömer inte att parkeringsplatser vid närmsta busshållplats är en förutsättning för detaljplanens genomförande. bedriver ett kontinuerligt arbete med att förbättra tillgängligheten till busshållplatserna. Konsekvenserna av planerna att anlägga en familjepark Hågelby kommer att bedömas i den pågående program och detaljplane processen. I planeringen av Skårdal utgår från den befintliga situationen. bedömer inte att förstudien för väg 258 påverkar förutsättningarna att genomföra den föreslagna detaljplanen för Skårdal. SL En förtätning av detta område kommer att öka efterfrågan på närheten till kollektivtrafik. Idag finns närmaste busshållplats cirka 1 km från planområdet. Det anser SL är oacceptabelt långt bort. Kommunen bör undersöka intresset hos de boende att inrätta en ny busslinje som skulle trafikera områdena Vretarna och Skårdal utmed Vreta Gårds väg. Den nya linjen skulle även kunna trafikera Solhöjden. De nya fastighetsägarna bör i detta fall informeras om att det inte planeras någon busstrafik i närheten av området ifall det blir så. Det är även viktigt att det finns gena, trygga och attraktiva gång- och cykelstråk mellan bebyggelsen och hållplatserna. Utformningen av vägar mellan hållplatser och bebyggelse ska utgå från barnperspektiv och vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

278 BOTKYRKA KOMMUN 7 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: En ny bussförbindelse hade skapat bättre förutsättningar att förtäta Skårdal men den planerade förtätningen förutsätter inte en ny bussförbindelse enligt samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning. Förvaltningen bedömer inte heller att kommunen är skyldiga att informera framtida köpare att det inte är planerat en ny bussförbindelse. Stockholms länsmuseum Botkyrka kommun har begärt ett yttrande från Stockholms länsmuseum att göra en kulturhistorisk beskrivning av kulturmiljövärden inom Tumba 7:11 samt att komma med synpunkter om en eventuell avstyckning. Enligt en bebyggelseinventering från 1972 till 1978 är byggnaden av ett kulturhistoriskt intresse. Det är länsmuseéts bedömning att byggnaden sammantaget omfattas av sådana särskilda kulturhistoriska värden som avses i plan och bygglagen, 3 kapitlet 12 och får därmed inte förvanskas. Byggnaden bör i detaljplanen förses med skydd av byggnadens exteriör. Vidare utgör Sjövägens sträckning kantad med ekar samt miljön vid vattnet en känslig natur och kulturmiljö som kan påverkas negativt om en ny villatomt uppförs vid vägen. Det rekommenderas att en styckning av kulturhistoriska hänsyn inte medges och att en antikvarisk förundersökning utförs av byggnaden och tomten inför framtida bygglov. s kommentar: har gjort bedömningen att inte medge en avstyckning av Tumba 7:11 av kulturhistoriska skäl, i enlighet med länsmuseets yttrande. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har lämnat synpunkter planförslaget under samrådet Inga förändringar av detaljplanen har gjorts som innebär att brandförsvarsförbundet behöver lämna ytterligare synpunkter. I detta samrådsyttrande framförde brandförsvarsförbundet att deras PM 608 och PM 609 bör beaktas i projekteringen i syfte att säkerställa räddningstjänstens framkomlighet och brandvattenförsörjning.

279 BOTKYRKA KOMMUN 8 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: PM 608 och PM 609 har beaktats under förprojekteringen och kommer att beaktas i den fortsatta planeringen av vägen och vattennätet. Tekniska nämnden, Botkyrka kommun Tekniska nämnden har inget erinra mot förslaget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden har beslutat att hänvisa till nämndens tidigare yttrande i ärendet. Under samrådet under hösten 2008 framförde miljö- och hälsoskyddsnämnden fyra synpunkter. Naturstigen samt det övriga friluftslivet runt Aspen får inte avskärmas. Tillgängligheten ner till Aspen måste säkerställas. Förtätning sker inte närmare än 70 meter från kraftledning. Vid exploatering är det viktigt att bebyggelse och vägar anpassas till områdets karaktär samt naturliga förutsättningar och med stor hänsyn till de höga naturvärden och fornlämningar som finns i områdets västra del. För att minska belastningen av närsalter till Aspen ska all bebyggelse vara ansluten till det kommunala avloppsnätet. Även de befintliga fastigheterna ansluts till kommunala avloppsnätet. s kommentar: Detaljplanen överstämmer med miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande. Utbildning och arbetsmarknad, Botkyrka kommun Utbildning och arbetsmarknad vill fästa uppmärksamheten kring att den sammantagna ökningen av bostäder i kommunen ger på sikt ökat elevunderlag för den gymnasiala skolverksamheten. Bedömningen är dock att den ökningen kan komma att rymmas inom befintlig gymnasial skolverksamhet. I övrig har Utbildning och arbetsmarknad inga synpunkter kring detaljplanen. Kommunala handikapprådet, Botkyrka kommun Ritningsgranskningsgruppen är positiv till detaljplanen. Gruppen utgår från att man tar med tillgänglighetsaspekterna i planeringen av området. Ritningsgranskningsgruppen understryker vikten av att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har trätt i kraft vilket ger kommunen ett stort ansvar.

280 BOTKYRKA KOMMUN 9 [53] Stadsbyggnadsenheten Vi vill också uppmärksamma att kommunen är ansluten till Västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas och att dess ritktlinjer ska finnas med i alla projekteringsanvisningar. Ritningsgranskningsgruppen har även bifogat till sitt yttrande med allmänna råd om hur man bör anlägga gång- och cykelvägar, uppföra belysning och ordna miljöstationer så att tillgänglighetskraven klaras. s kommentar: Detaljplanen överstämmer med handikapprådets rekommendationer. De allmänna råden om t.ex. gång- och cykelvägar kommer att beaktas i detaljprojekteringsfasen. SRV återvinning AB SRV återvinning AB har inget att erinra mot detaljplanen. Friluftsfrämjandet, Botkyrkas lokalavdelning Detaljplanen innebär att Bornsjökilen som är en av Stockholms gröna kilar inskränks. I rapporten Sociala värden i Botkyrkas tätortsnära grönområden beskrivs området kring sjön Aspen som Bornsjökilens svaga länk eftersom den är så smal där. Den svaga länken hotas nu av planerna över Hågelby, Eriksberg, Lindhov, Loviseberg och nu Skårdal. Även om planeringen av Skårdal inte innebär någon större påverkan så blir den sammanlagda påverkan av pågående planarbeten betydande. Det största hotet är nog från planeringen av Familjeparken i Hågelby. Vi förstår inte riktigt kommentaren i samrådsredogörelsen som lyder enligt följande: Att en del av jordbruksmarken kan styckas av till bostadstomter innebär att Aspensjön kan skyddas. s kommentar: I vilken utsträckning planeringen av Familjeparken i Hågelby påverkar den gröna kilen bedöms i programmet för Hågelby och i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram samtidigt som programmet. Avstyckningen av tomter på jordbruksmarken skapar ekonomiska förutsättningar till att genomföra detaljplanen, vilken bland annat innebär att det kommunala avloppsnätet kan byggas ut. Södertörns fjärrvärme Södertörns fjärrvärme har inget att erinra mot den föreslagna detaljplanen.

281 BOTKYRKA KOMMUN 10 [53] Stadsbyggnadsenheten Enligt ett förslag från Södertörns fjärrvärme kan uppvärmningen av de nya husen ske med vattenburna system som kan anslutas till fjärrvärmenätet, som är utbyggt till Vretagårdsväg och Kvarteret Sillen. s kommentar: Möjligheten att ansluta bostäderna till fjärrvärmenätet kommer att utredas i genomförandeskedet. Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB yrkar på ett u-område i enlighet med bifogad omarbetad detaljplan med en minsta bredd på 4 meter. s kommentar: Den avsedda markanvändningen har ändrats från det andra samrådsförslaget till utställningsförslaget, från kvartersmark till allmän platsmark. Ett u-område behövs inte eftersom marken där ledningarna ligger på allmän platsmark för gång- och cykelväg. Ett så kallat u-område innebär ett område där byggrätten är begränsad för att säkerställa tillgänglighet till allmänna ledningar. Inkomna yttrande från ägare till fastigheter i Skårdal har sammanfattat och kommenterat inkomna synpunkter från fastighetsägare i Skårdal. Vi har sammanfattat yttrandena i olika teman eftersom flera av de inkomna synpunkterna handlar om samma saker. Exempel på sådana synpunkter är utformningen av vägen, synpunkter på medgiven byggrätt och tomtstorlek och så vidare. Förvaltningen har avvikit från praxis för att få synpunkterna att framgå tydligare. Du kan hämta de fullständiga yttranden på samhällsbyggnadsförvaltningens kontor. Detaljplanens bestämmelser Det ska vara större byggrätter och större tomter Tumba 7:24 Detaljplanen bör ändras så att den minsta tomtstorlek blir cirka 1700 kvm och så att den största byggnadsarean i den centrala delen blir 200 kvm. Byggrätten i detaljplanen bör utökas till tre våningar, inklusive suterrängvåning.

282 BOTKYRKA KOMMUN 11 [53] Stadsbyggnadsenheten Stora delar av planbeskrivningen betonar vikten att områdets karaktär behålls i största möjliga grad. Till områdets karaktär omfattats bland annat den kuperade terrängen, de skogsklädda naturlika tomterna, de stora tomterna och så vidare. Det nu liggande förslaget bidrar inte i sin helhet till att bevara områdets karaktär utan att förändra det till ett konventionellt bostadsområde. Tumba 7:32 Vi kräver en ökad minsta tomtstorlek till 1500 kvm över hela planområdet vilket skulle göra området mer likformigt exploaterat. Förtätningen skulle bli mindre påtaglig och tomterna hade blivit attraktivare. Vi kräver en justering av detaljplanen så att vår kvarvarande befintliga fastighet ges en större byggrätt eftersom den är uppförd på en större tomt. Tumba 7:177 Den förtätning som föreslås är alldeles för omfattande. Om karaktären på områdes ska behållas så bör ingen tomt understiga 2000 kvm. s kommentar: Detaljplanen innebär att huvudbyggnader får uppföras friliggande med en yta av 150 kvm för den större delen av Skårdal Enligt samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är en generell byggnadsyta för huvudbyggnad på 150 kvm lämplig i Skårdal. Byggnaderna kan uppföras i två våningar och husen ska uppföras friliggande. Undantag har gjorts för den medgivna byggnadsytan för Tumba 7:11 eftersom den befintliga huvudbyggnaden överskrider 150 kvm i markyta. Undantag har också gjorts för det kvarteret som kan anläggas på åkern eftersom denna mark är jämn vilket innebär att tomterna inte behöver vara lika stora för att möjliggöra en anpassning av bebyggelsen till terrängen. Detaljplanen innebär inte att områdets karaktär bevaras utan att den utvecklas Detaljplanen kommer inte att innebära att områdets karaktär bevaras utan att karaktären kommer att utvecklas. De största förändringarna av områdets karaktär är att höjden mellan Aspenvägen och Sjövägen bebyggs samt att åkermarken väster om Sjövägen exploateras. s mål är att Skårdal fortfarande kommer att uppfattas som ett grönt bostadsområde där husen har anpassats till terrängen, inte att terrängen anpassas till bebyggelsen. Bebyggelsen ska vara friliggande så att siktlinjer kan bevaras ut över jordbrukslandskapet, sjön Aspen och över de skogsbevuxna höjderna som omger bostadsområdet.

283 BOTKYRKA KOMMUN 12 [53] Stadsbyggnadsenheten Bedömningen av den lämpliga tomtstorleken och den medgivna byggrätten har gjorts i en avvägning mellan att skapa attraktiva bostadstomter och att planera för ett område som fortfarande upplevs som grönt och genomsläppligt med bevarade siktlinjer utöver det intilliggande naturlandskapet. Den föreslagna byggrätten är framtagen i en övervägning mellan att anpassa bebyggelsen till landskapsbilden och att skapa fler bostadstomter Det blir svårare att anpassa bebyggelsen till landskapsbilden om byggnadsytan utökas och ingreppen i terrängen blir förmodligen större om huvudbyggnanden uppförs sammanbyggd med komplementbyggnaden. Större byggnader borde kompletteras med större tomter vilket hade inneburit färre attraktiva bostadstomter och att färre fastighetsägare hade fått möjligheten att stycka av sina fastigheter. Det hade även inneburit att färre hushåll hade fått möjligheten att få bo i Skårdal. Tumba 7:11- Medge avstyckning av fastigheten och minska diket! Bakgrund Den 17 september skickade en arkitekt in en situationsplan för en möjlig avstyckning på uppdrag av ägaren till Tumba 7:11. Syftet med situationsplanen var att visa hur en lämplig avstyckning kan genomföras. Situationsplanen var ett underlag till en inventering av platsen för att avgöra om fastigheten är lämplig för avstyckning. Inventeringen utfördes av en byggnadsantikvarie från Stockholms länsmuseum. Ägaren till fastigheten och den ansvarige planarkitekten närvarade under inventeringen. Samtidigt markerade kart- och mättekniker ut gränserna för den planerade avstyckningen enligt det inskickade förslaget.

284 BOTKYRKA KOMMUN 13 [53] Stadsbyggnadsenheten Illustration som visar föreslagen avstyckning av Tumba 7:11 samt alternativ utformning av den allmänna förbindelsen mellan Sjövägen och sjön Aspen I september 2010 skickade Stockholms länsmuseum sitt yttrande till samhällsbyggnadsförvaltningen med slutsatsen att en avstyckning av tomten inte bör genomföras. Förvaltningen skickade yttrandet till den berörda fastighetsägaren som inkom med sina synpunkter på länsmuseets bedömning. Yttrande av fastighetsägaren till Tumba 7:11 på Stockholms läns museums yttrande Det är med stor förvåning som sakägaren har tagit emot yttrandet, enligt sakägarens inskickade yttrande. Under mötet upplevde sakägaren att byggnadsantikvarien var positiv till en avstyckning. Sakägaren har även tagit kontakt med en arkitekt och en expert hos tidningen Gård och Torp, båda var lika förvånade som sakägaren till länsmuseets överdrivna rekommendation. Sakägaren upplever att den allmänna bedömningen är att en avstyckning inte skulle medföra intrång i den befintliga villabyggnadens närmiljö eller vara till skada för byggnadens och tomtens kulturvärden.

285 BOTKYRKA KOMMUN 14 [53] Stadsbyggnadsenheten Om samhällsbyggnadsförvaltningen följer länsmuseets rekommendation så kan förvaltningen inte heller medge nya byggrätter vid allén av ekar söder om fastigheten, enligt sakägaren. s kommentar: delar länsmuseets bedömning att en avstyckning inte är lämplig. Enligt länsmuseets yttrande bör avstyckningen inte genomföras för att: Byggnadens kulturhistoriska värde består även i sammanhanget mellan hus, tomt, natur och landskap. Det är länsmuseets uppfattning att en styckning av tomten, med avsikten att uppföra en ny villabyggnad med anordnande av villatomt kan medföra intrång i den befintliga villabyggnadens närmiljö och kan vara till skada för byggnadens och tomtens kulturvärden. bedömer att frågan att medge bostadstomter på åkermarken och att medge avstyckning av Tumba 7:11, eftersom platserna har olika förutsättningar. Bild av huvudbyggnaden inom Tumba 7:11

286 BOTKYRKA KOMMUN 15 [53] Stadsbyggnadsenheten Bild av huvudbyggnaden inom Tumba 7:11 Tumba 7:14 Förslaget är inte verklighetsanpassat eller demokratiskt Jag anser att utredningen i sin helhet inte är baserad på ett allmänt behov eller på det behovet de boende i området har. Förslaget bör i sin helhet rivas och göras om, det är varken genomtänkt eller verklighetsanpassat. Förslaget upplevs som att några har haft ett examensarbete att ta fram ett förslag med alla styrmedel som finns, d.v.s. oerhört överarbetat och i detalj onödigt beskrivet. Varför ska jag och alla med bestämmelsen e4 ha en max storlek komplementbyggnader som är 45 kvm. Vi har minsta storlek på tomt som är 1400 kvm medan till exempel e2 får ha 50 kvm största byggnadsyta för komplementbyggnader och 1000 kvm minsta medgivna tomtstorlek. Varför ska Tumba 7:11 ha 310 kvm i byggnadsarea mot mina 230 kvm? s kommentar: Detaljplanen är baserad på ett allmänt behov bedömer att förslaget är baserat på ett allmänt behov, bland annat behovet att bygga ut vatten- och avloppsnätet samt behovet att skapa tillgängliga tomter. Olika delar av Skårdal har olika förutsättningar och därmed olika bestämmelser Planens detaljeringsgrad syftar till att uppnå en för platsen lämplig bebyggelse. Skårdal är ett komplext bostadsområde där olika delar har olika förutsättningar. Tumba 7:14 har andra förutsättningar än Tumba 7:11.

287 BOTKYRKA KOMMUN 16 [53] Stadsbyggnadsenheten Till exempel överskrider huvudbyggnaden inom Tumba 7:11 byggnadsytan på 150 kvm som är den medgivna ytan för huvudbyggnader för den större delen av detaljplanen. Därför har ett undantag gjorts för Tumba 7:11 där bestämmelsen har anpassats till den befintliga byggnadsytan. Tumba 7:15- Hur har ni tänkt med vår huvudbyggnad vid vattnet och varför får vi inte avstycka fastigheten? Hur har ni tänkt med vår huvudbyggnad som ligger vid vattnet? Finns det utvecklingsmöjligheter där i detaljplanen? Varför medges inte avstyckning för Tumba 7:15? s kommentar: Samhällsbyggnadsnämnden har inte medgett bygglov för att utveckla förrådsbyggnaden vid vattnet till huvudbyggnad. Därför betraktar samhällsbyggnadsförvaltningen byggnaden som en komplementbyggnad vilket bekräftas i den föreslagna detaljplanen. De förändringar som har gjorts med byggnaden innan ni köpte den saknar bygglov. Byggnaden är inte lämplig att användas som huvudbyggnad eftersom tillgänglighetskraven inte kan klaras på grund av den branta lutningen. En ny huvudbyggnad kan uppföras på den övre delen av fastigheten Detaljplanens intentioner är att nya huvudbyggnader i Skårdal kan uppföras med 150 kvm markyta och att byggnaderna ska vara friliggande. Dessutom ställs krav på att infarterna ska vara säkra och att tillgänglighetskraven ska klaras. Med dessa föresatser så är inte fastigheten lämplig för att exploateras med två bostadstomter. Därmed medges ingen avstyckning av fastigheten. Tumba 7:27 Hur får man bygga? Jag skulle vilja bygga ett tvåvåningshus lite upphöjt på kullen. Dessutom vill jag bygga ett garage på den plana delen av tomten. Garaget ska vara insprängt i kullen med en terrass på taket. Främre delen av huset ska vila på garaget. Kommer detta att vara möjligt? s kommentar: Enligt detaljplanen ska byggnaderna vara friliggande. Syftet med bestämmelsen är att anpassa byggnaderna till terrängen vilket är enklare om byggnaderna är friliggande istället för att de har byggts ihop till ett enda byggnadskropp.

288 BOTKYRKA KOMMUN 17 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:32 Begränsa möjligheten att bygga på toppen Begränsa möjligheterna att bygga på den toppen av den centrala delen av Skårdal för att säkerställa siktlinjer över det landskapet. s kommentar: Möjligheten att bygga på toppen kommer att prövas i framtida bygglovsförfarande. I det skedet kan bygglovshandläggaren bedöma till exempel siktförhållanden och påverkan av landskapsbilden. Tumba 7:36 Vi vill ha tillgång till båtplats vid stranden Som ägare av Tumba 7:36 har vi alltid haft vår roddbåt liggande vid sjön vid stigen ned från Aspenvägen. Vintertid har ekan dragits upp från Aspenvägen intill fastigheten Tumba 7:18. Båten har använts för fiske, bad och rekreation i sjön Aspen. Vi kräver att vår tillgång till båtplats intill Tumba 7:18 kvarstår och skrivs in i planen. Vi vill ha garantier att vi har kvar tillgång till att med trailer kunna sjösätta vår båt vid nedfarten till sjön Aspen och att denna sjösättning inte blir blockerad för de boende i närområdet. s kommentar: Detaljplanen påverkar inte förutsättningarna att använda platsen för båtuppläggningsplats. För den beskrivna platsen för båten gäller strandskydd och allemansrätt. Marken får inte privatiseras för att nyttjas till en privat uppläggningsplats för båt utan strandskyddsdispens. Tumba 7:177 Bebygg inte åkermarken All nyexploatering bör ske i samklang med naturen. Ingen åkermark bör tas i anspråk för annat ändamål än just för jordbruk. Lägg nyexploateringen hellre utmed skogsranden. s kommentar: har bedömt att intresset att skapa attraktiva bostadstomter väger tyngre än bevarandet av åkermarken och att spara utblickar över jordbrukslandskapet från Sjövägen. Istället för att ta nya markområden i anspråk för bostadsändamål är det bättre att förtäta befintliga bostadsområden där det redan finns en infrastruktur. Exploateringen av åkern är en ekonomisk förutsättning att genomföra detaljplanen, den betalar drygt en fjärdedel av gatukostnaden betalas av exploateringen av åkermarken. Förlusten av jordbruksmarken och landskapsbilden väger lättare än de fördelar som detaljplanen i sin helhet medför, en sådan fördel är till exempel en på sikt bättre vattenkvalité i Aspensjön.

289 BOTKYRKA KOMMUN 18 [53] Stadsbyggnadsenheten Fastighetsplan Skårdal ska inte ha en fastighetsplan! Tumba 7:14 Ingen del i området ska ha en fastighetsplan. Ange istället en minsta tomtstorlek och max antal tomter för området. Tumba 7:233 Jag anser att lägga en fastighetsplan i detta område är ett övergrepp eftersom fastighetsgränserna flyttas och fastighetsägarna måste skifta mark med varandra. Tumba 7:32 Vi motsätter oss en fastighetsplan där tomtgränserna inom vår fastighet fastslås. Vi anser att en separat bestämmelse som reglerar hur marken får styckas är tillräckligt för att nå kommunens mål. Fastighetsplanen är dåligt genomarbetad. Vi motsätter oss att bygglov på vår befintliga fastighet villkoras av en eventuell fastighetsplan. Mindre tillbyggnader bör kunna ske utan krav på avstyckningar. Vi vill se en skriftlig utredning som visar på de fördelarna med en fastighetsplan som en detaljplan inte kan ge. s kommentar: Syftet med fastighetsplanen bedömer att det är nödvändigt med en fastighetsplan för den centrala delen av Skårdal. Syftet med fastighetsplanen är att säkerställa en ändamålsenlig fastighetsbildning som beaktar aspekter som tillgänglighet, landskapsbild och lämpliga anslutningar till det allmänna vägnätet. Syftet med fastighetsplanen är också att skapa ett underlag för att ta ut gatukostnader. Det är i detaljplaneskedet som beslutet fattas om vilken styrandegrad som är nödvändig för att klara kraven som ställs för att tomter ska vara lämpliga. Samma krav som kan ställas i detaljplanen kan varken ställas i bygglovsskedet eller i skedet för lantmäteriförätning. Därför ska just den centrala delen av Skårdal ha en fastighetsplan Anledningen till att fastighetsplan bara föreslås för den centrala delen av Skårdal beror främst på två faktorer.

290 BOTKYRKA KOMMUN 19 [53] Stadsbyggnadsenheten Den ena faktorn är att en ny väg att anläggas upp för höjden vilket innebär att marken får helt nya förutsättningar att exploateras. Den befintliga fastighetsstrukturen är inte anpassad för den nya vägen och för att nyttan med vägen ska förverkligas måste möjligheterna att ansluta till vägen samordnas. Den andra faktorn är att terrängen är kuperad vilket innebär sämre förutsättningar att exploatera området. Bland annat blir det svårare att anpassa bebyggelsen till terrängen och landskapsbilden, det blir svårare att få lämpliga in- och utfarter samt att klara tillgänglighetskraven. Vi vill ha infarten från Sjövägen Tumba 7:31 - En infart från Sjövägen hade lutat mellan 13% till 14,5% Ägaren till Tumba 7:31 har representerats en person som har skissat på vilken lutning en skaftväg skulle få från lott M till Sjövägen. Fastighetsägaren har även anlitat en arkitekt för att ta fram förslag som visar att det är möjligt att bebygga en tomt som ansluter till Sjövägen. Enligt representanten kommer en skaftväg från Sjövägen att få en lutning från 13% till 15%. Representanten har även tagit fram ett flertal sektioner av den föreslagna skaftvägen. Representanten hänvisar även till Huddinge Kommuns riktlinjer om lutningen på tomtinfarter. Enligt representanten hade Huddinge hade accepterat en skaftväg med den föreslagna lutningen. Illustrationen visar hur en huvudbyggnad kan uppföras på lott M. Byggnaden i tre plan, med garage i suterrängplan,

291 BOTKYRKA KOMMUN 20 [53] Stadsbyggnadsenheten Illustrationer som visar hur en avstyckning kan genomföras och hur den avstyckade tomten kan bebyggas, enligt fastighetsägaren för Tumba 7:31. Enligt illustrationen kan lutningen på skaftvägen vara 15%. Tumba 7:31 - Den övre delen av tomten ska användas till uteplats, inte till infart Enligt samrådsförslaget ska den övre delen av fastigheten användas till bostadens angöring. Ägaren vill istället ha som en privat friyta på grund av platsens fina utsikt och solförhållanden.

292 BOTKYRKA KOMMUN 21 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:31 -Ett hus som byggdes in i sluttningen hade inneburit en varierad profil på Skårdal Enligt fastighetsägaren kan tillgängligheten klaras och lutningen på infarten hållas ner genom att spränga in den planerade huvudbyggnaden i sluttningen. Enligt representanten hade ett sådant hus inneburit att Skårdal får en mer varierad profil och att utbyggnaden på Skårdalshöjden inte hade upplevts bli lika massiv. Sakägaren har anlitat en arkitekt som visar hur den nya byggnaden kan passas in i landskapet och hur brant infarten kan bli. Enligt förslaget kan byggnaden uppföras i tre våningar, en våning för garaget och två våningar för bostaden. Tumba 7:32 Den högsta och attraktivaste toppen i Skårdal ska användas av människor, inte bilar. I planförslaget används områdets högsta och attraktivaste punkt för angöring och bilparkering. Vi har gemensamt med fastighete7:31 enats om en lösning för angöring till två av de nya fastigheterna via en gemensam anslutning mot Sjövägen som gör att området i toppen istället kan användas till människor. s kommentar: En skaftväg från Sjövägen blir för brant och för lång En skaftväg från lott M till Sjövägen är inte lämplig eftersom den är för brant. För lutningar som överstiger 10 % får vanliga personbilar problem vid halka. Dessutom kommer skaftvägen att luta en längre sträcka, cirka 40 meter. har tagit del av Huddinges riktlinjer och bedömer inte att den föreslagna in- och utfarten är förenlig med dessa riktlinjer. Den föreslagna utbyggnaden enligt illustrationen klarar inte tillgänglighetskraven eftersom en fungerande bostad ska kunna anordnas i entréplan som enligt illustrationen endast används för garage. Den föreslagna utbyggnaden medges inte heller enligt den föreslagna detaljplanen som medger friliggande bebyggelse, därmed kan inte garaget byggas ihop med huvudbyggnaden.

293 BOTKYRKA KOMMUN 22 [53] Stadsbyggnadsenheten En skaftväg från Sjövägen innebär att huvudbyggnaden uppförs i det brantaste partiet vilket hade inneburit ett ingrepp i landskapsbilden En skaftväg från Sjövägen innebär att huvudbyggnaden för lott M måste anläggas i det brantaste partiet av sluttningen. Detta är en förutsättning för att klara tillgänglighetskraven som bland annat innebär att entréplan ska kunna fungera som en fullvärdig bostad. En huvudbyggnad i det läget hade inneburit en kraftig sprängning av höjdpartiet och dåliga solförhållanden för huvudbyggnaden. Om byggnaden uppförs på höjden innebär detta att träd och terräng kan sparas ut i branten ner mot Sjövägen som kan skärma av bebyggelsen på höjden. Avstyckning av Tumba 7:31 förutsätter att skaftvägen anordnas från den nya vägen som planeras öster om fastigheten. Lämpligheten att medge en avstyckning av Tumba 7:31 förutsätter att en skaftväg ordnas mot den nya vägen uppför höjden, öster om fastigheten. Möjligheten att skapa en ny tomt överväger intresset att använda den naturliga utsiktsplatsen till uteplats. Fotokollage som visar den platsen för den nya huvudbyggnaden inom lott M. I bakgrunden ser man utsikten över Aspen och över jordbrukslandskapet. Tumba 7:22 - Medge avstyckning för min fastighet En representant till sakägaren har skickat in ett yttrande. Enligt representanten bör Tumba 7:22 styckas i två lotter i enlighet med kommunens samrådshandlingar från våren Han motsätter sig samrådsförslaget från Representanten skriver att ingen hänsyn behöver tas till den befintliga huvudbyggnaden eftersom den ska rivas.

294 BOTKYRKA KOMMUN 23 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: har ändrat detaljplanen så att en avstyckning av Tumba 7:22 medges. Tre kommunalt anställda arkitekter besökte platsen och gjorde en bedömning utifrån platsen och möjligheterna att passa in en ny huvudbyggnad i landskapsbilden. Efter besöket ändrade samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen från samrådet till att en avstyckning av Tumba 7:22 är lämplig. Tumba 7:233 Varför ska en del av min tomt ändras och hur ska jag lösa min infart? Jag vill ha en redogörelse varför man måste inkräkta på min tomt och flytta mina tomtgränser för att ge plats till angränsande tomter. I det senaste förslaget som ligger ska vägen som angör min fastighet säljas och bli privat mark. Hur löser ni min angöring till fastigheten då? s kommentar: Fastighetsplanen innebär att en del av fastigheten Tumba 7:233 regleras till den intilliggande tomten. Nyttan för den intilliggande lotten Q överväger nackdelen för lotten R, som i stor den överstämmer med Tumba 7:233. Överföringen innebär att byggnaderna kan disponeras på den planerade tomten enligt detaljplanens intentioner. Detaljplanen syftar till att skapa tomter som är friliggande och som kan anpassas till terrängen. Fastigheten har idag två fungerande in- och utfarter. Fastighetsplanen medger överföring av mark till Tumba 7:233 så att fastigheten kan anslutas direkt mot Aspenvägen. Tumba 7:32 Synpunkter på fastighetsplanens gränser Inga satelittomter och skaftvägar Sattelittomter med skaftvägar bör inte finnas i en modern föreslagen plan. s bedömning: Det kan vara lämpligt att planera skaftvägar i en detaljplan när det innebär en mer resurseffektiv hushållning av markens resurser.

295 BOTKYRKA KOMMUN 24 [53] Stadsbyggnadsenheten Angående sattelittomter så diskuterades ett alternativ i ett tidigare skede av ägaren till Tumba 7:31 och samhällsbyggnadsförvaltningens planarkitekt. Alternativet var att skapa en tomt för garage i anslutning till t-vändplanet i avslutningen av den nya vägen. Den så kallade sattelittomten skulle förbindas med lott M via en skaftväg. har valt att inte föreslå detta alternativ. Gör den gemensamma vägen till en skaftväg för lott M och ändra vägens dragning. Om en väg planeras på toppen skall den enbart betjäna lott M. Lott B kan istället angöra direkt vid t-vändplanen. Den vägen ska följa befintlig fastighetsgräns och inte placeras närmare än 4 meter från befintliga byggnader. s bedömning: Dragningen av vägen har gjorts den rakaste sträckan från t-vändplanet till den norra avgränsningen till Tumba 7:31. En justering har gjort för att undvika ett mindre intrång på Tumba 7:23. Intresset att göra en kort skaftväg med god sikt är tyngre än att göra ett minimalt intrång på Tumba 7:32. Kravet som samhällsbyggnadsförvaltningen brukar ställa att byggnad inte får uppföras närmare än 4 meter är till för att förhindra spridning av brand. Eftersom vägen inte får bebyggas så är 4 meters regeln onödig. Angör lott O med en skaftväg via Sjövägen istället för via den nya vägen Angöringen till lott O bör ges en möjlighet att göras från Sjövägen om detta bedöms lämpligast. Detta ger även en bättre lösning för den mindre tomte bakom garaget som slipper anpassas mot skaftvägen. s bedömning: Lott H bör angöras från den nya vägen eftersom det ger en lägre lutning. Dessutom skulle en angöring från Sjövägen innebära att lotterna U och T blev betydligt smalare vilket hade begränsat möjligheterna att bebygga dessa med en friliggande bebyggelse. Vi vill köpa en mindre bit mark för en ny in- och utfart, inte 700 m 2. Enligt samrådsförslaget från våren 2010 påtvingas vår fastighet 700 kvm i anslutning till fastighetens södra gräns. Vi har i möten framfört önskemål att köpa en mindre bit mark för en ny in- och utfart, vilket kräver en omplacering av markreservatet för transformatorstationen.

296 BOTKYRKA KOMMUN 25 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: De 700 kvm motsvaras av en del av Sjövägen som blir överflödig för biltrafik på grund av en delvis ny dragning av vägen. Längst med vägen går Aspenstigen men de som vandrar längst med stigen kommer förmodligen att gå via kopplingen mellan Sjövägen och Aspenvägen för att ta del av utsikten över sjön Aspen. Därför bedömde samhällsförvaltningen i samrådsförslaget att den delen av Sjövägen inte längre var av allmänt intresse och planerade därför vägen som kvartersmark för att fungera som in- och utfart till intilliggande fastigheter. Detaljplanen är ändrad för att möjliggöra en in- och utfart till lott S (den befintliga tomten inom Tumba 7:32) mot Sjövägen. Mellan den planerade in- och utfarten och den planerade transformatorstationen har ett släpp lämnats på 3 meter för att möjliggöra allmänhetens passage. Tills den nya in- och utfarten är anlagd kan fastigheten angöras via den befintliga Sjövägen som planeras till naturmark. Fastighetsägaren kan upprätta ett avtal med kommunen där ägaren får rätt att underhålla den naturmark som kommer att användas till in- och utfart. Flytta gränserna för lotterna U och T med 6 meter Bakre gränserna för de två tilltänkta fastigheterna mot Sjövägen bör backas cirka 4 till 6 meter för att anpassa till terrängen och för att ge dessa en större areal. s kommentar: De bakre gränserna för de två planerade tomterna är flyttade 6 meter. Flytta fastighetsplanens gränser från vår tomt Gränslinjen närmast vårt hus är påträngande nära och bör förskjutas cirka 2 meter från huset. Gränslinjen bakom garaget bör förskjutas minst 1 till 2 meter av samma skäl. s kommentar: Gränsen är flyttad så att det är fyra meter från verandan i anslutning till huset. Gränsen bakom garaget är flyttat 1 meter. Ta bort kilarna Föreslå inga kilar och mindre markskiftningar om ni inte kan genomföra detta helt inom projektet.

297 BOTKYRKA KOMMUN 26 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: De mindre markskiftningar som fastighetsplanen innebär är motiverade. Det är upp till berörda fastighetsägare att ta initiativet att förverkliga sina tomter enligt fastighetsplanen. Fastighetsplanen har anpassats till de befintliga fastighetsgränserna på två områden för att undvika mindre transaktioner av kilformade markområden. Det ena kilen tillföll i samrådsförslaget lott R, men i utställningsförslaget tillfaller kilen lott P. Den andra kilen har tagits bort genom att S1 har anpassats till gränsen till Tumba 7:23. Utformning av gatan Ingen sammankoppling av Sjövägen med Aspenvägen, behåll de befintliga vändplanerna istället Tumba 7:14 Sammankoppla inte Aspenvägen med Sjövägen. Ingen av de boende önskar detta. Skälet sägs vara att man inte kan göra vändplanerna som följer dagens norm. Aspenvägens vändplan är lika stor som flertalet av relativt nybyggda områden. Ett av argumenten är att sopbilarna inte får backa, hur kan man då i planen vilja anlägga en återvändsgata med formen av ett T där sopbilarna tvingas backa? Tumba 7:13 Vi köpte fastigheten för drygt 2 år sedan med hänsyn till husets enskilda läge vid återvändsgatan. Det var detta lugna läge som gjorde att vi bjöd på huset över huvudtaget. Vi vill gärna se vårt barn växa upp i ett lugnt och ett otrafikerat område och inte behöva vakta henne varje minut. I nuläget finns det bara en ytterligare granne som nyttjar sista delen av gatan tillsammans med oss. Tumba 7:15 Varför anser ni att det är ett bättre förslag att sammankoppla Aspenvägen med Sjövägen än att anlägga godkända vändplan i slutet av de båda gatorna. Tumba 7:16 Vi reserverar oss till förslaget att sammanbinda Aspenvägen och Sjövägen eftersom vi inte kan se att detta bidrar till ökad trafiksäkerhet.

298 BOTKYRKA KOMMUN 27 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:24 Vändplanerna vid Aspenvägen och Sjövägen ska vara kvar. Det anförda skälet att sopbilar har svårt att vända på den nuvarande vändplanen kan inte anses vara relevant då man i alla städer använder sig av små sopbilar som är anpassade till rådande omständigheter. Tumba 7:32 Se till möjligheten att förbättra vändplanen på Sjövägen istället för att nyanlägga väg för att binda samman Aspenvägen och Sjövägen. Kommunen överdriver behoven av en vändplan med 21 meters diameter. Exempel visar att nyplanerade vändplaner i närområdet endast är 12 meter. Tumba 7:36 Sakägaren kräver att det ska framgå i planhandlingarna att samtliga i området är emot en sammankoppling av Aspenvägen och Sjövägen. Renoveringen av vägen motiveras av att väg- och trafiksäkerhetsstandarden i området är för låg. Detta är fel. Med en trafikbelastning idag av cirka 20 till 30 fordon per dygn och en hastighetsbegränsning på 30 km/tim samt återvändsgator har ingen personskada med motorfordon inblandat skett på 100 år! Familjer med barnvagnar, hundar och cyklister samt vandrare går säkert. Aspens naturstig med 1000 tals vandrare per år går stillsamt och säkert på grusvägen. Planeringen av Hågelby innebär att ännu fler kommer att gå på Aspenstigen vilket innebär att kraven på trafiksäkerheten kommer att höjas. Vi kräver att hänsyn ska tas i detaljplanen för den betydande ökning av gångtrafikanter som kommer att använda naturstigen. Därför kräver vi att Aspenvägen och Sjövägen inte ska sammankopplas. Tumba 7:177 Vi har inget att vinna på en vägsträckning från Sjövägen till Aspenvägen. Det skulle leda till mer trafik och okynneskörning. En sammankoppling skulle leda till högre hastigheter. En rundbana kommer att medföra mer trafik och med högre hastigheter. En sammankoppling av vägarna kommer att leda till ökad okynneskörning. I det fallet en sammankoppling anläggs är det viktigt att den är dubbelriktad för att minska trafiken.

299 BOTKYRKA KOMMUN 28 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: Sammankopplingen av gatan är nödvändig eftersom Sjövägen lutar cirka 15 % i ett brant parti som är cirka 40 meter. Genom en sammankoppling skapas en alternativ väg för de boende att ta sig till och från bostaden. Att anlägga förstärkta vändplaner med en diameter av 21 meter hade inneburit ett för stort ingrepp i terrängen och inlösen av stora delar av intilliggande fastigheterna. Denna diameter är nödvändig för att otympliga bilar ska kunna vända på ett trafiksäkert sätt. Vägen behöver inte bli bredare Tumba 7:11 En extern planarkitekt har yttrat sig på uppdrag av sakägaren till Tumba 7:11. Enligt planarkitekten så är det orimligt att kräva så stora diken vid Tumba 7:11 som försvårar en avstyckning när det finns alternativa lösningar. Planarkitekten föreslår även en alternativ lösning som ger samma reningsgrad av dagvattnet. Tumba 7:14 Vägen behöver inte breddas. Enda delen med fler fordon än idag blir sträckan från åkertomt 7:30 som kommunen äger och tänker stycka upp för att sälja med vinst utanför projektet. Det behövs inte bredare diken än de som finns idag. De har funnits i flera hundra år och fungerat väl. Det kommer inte att bli mer markyta för att man avstyckar fler fastigheter. Tumba 7:24 Den muromgärdade parkeringsfickan för upp till 3 parkerade bilar vid Sjövägen och tomt 7:24 ligger inom tomtgränsen för Tumba 7:24. Tumba 7:27 Jag vill ha presenterat för mig varför vägen inte kan ligga kvar där den är och att breddningen delas mellan angränsande tomter om båda sidor av vägen. Tumba 7:31 Sakägaren önskar behålla häckarna inom tomten. Enligt detaljplaneförslaget kommer marken som häckarna står på att tas i anspråk av den allmänna vägen. Häckarna fyller en viktig funktion att ta upp dagvattnet från vägen.

300 BOTKYRKA KOMMUN 29 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:32 Avsättningen för Sjövägens breddning är i förslaget 4 meter. Vägen är idag 4 meter bred och ska ökas till 4,5 meter. Detta borde kunna åstadkommas på en mindre yta än föreslaget. En sådan lösning skulle rädda kvar våra äldre fruktträd. På den aktuella delen krävs inga släntutrymmen eftersom marken ligger i nivå med vägen. Anpassa den nya vägen till den befintliga dragningen istället för en rak linje. Det hade inneburit ett mindre intrång i fastigheten. Den planerade dragningen är rak vilket leder till en ökad hastighet och ett större intrång vilket innebär att flera träd på min tomt kan behöva avverkas. s kommentar: har bedömt att en avstyckning av Tumba 7:11 är olämplig. Det är inte diket som försvårar avstyckningen utan fastighetens kulturmiljövärden. Eftersom fastigheten ändå inte ska avstyckas har förvaltningen kvar den dikeslösning som redovisades under samrådet med större diken ner mot Aspensjön från den allmänna vägen. Större diken skapar större möjligheter till infiltration i marken vilket ger en större reningsgrad av dagvattnet innan det når Aspensjön. Detaljplanen har ändrats för att minska ingreppen i de befintliga fastigheterna har minskat. Det beror på att valet av dike har ändrats från ett öppet dike till en stenfyllt dike som är smalare. Utställningsförslaget innebär att cirka 1,4 meter mindre mark från angränsande fastigheter kommer att tas i anspråk för gatumark. bedömer att gatan bör vara rak för att ge bättre siktförhållande längst med vägen. En rak väg innebär även ett trivsammare gaturum eftersom vyn ner mot Aspensjön kan ses från en längre sträcka. Vi vill ha kvar vår grusväg, den ska inte asfalteras Tumba 7:177 Vi vill inte ha asfalt på vägarna i Skårdal. Tumba 7:24 och Tumba 7:31 Det är inte nödvändigt med en asfaltväg. Trafikintensiviteten kommer att vara oförändrad, därför är det onödigt att bygga en dyr asfaltväg. En bred asfaltväg kommer att leda till höga hastigheter vilket tyvärr kommer att stävjas med opraktiska fartgupp.

301 BOTKYRKA KOMMUN 30 [53] Stadsbyggnadsenheten På Sjövägen finns det en mycket brant backe som i vintertid kommer att vara oframkomlig med stor olyckrisk. En grusväg ger betydligt bättre grepp och framkomlighet är därför att föredra. Tumba 7:36 Idag uppfyller Aspenvägen och Sjövägen kvar på trafiksäkerhetssttandard och gruset på vägen är ett naturligt inslag i denna idyll. Dessutom bli avrinningen av dagvatten mer utspridd då denna vägbeläggning absorberar regnvatten bättre än den föreslagna asfalteringen. För att minska belastningen på den redan mycket näringsrika sjön Aspen är det viktigt att rena dagvattnet. Men tjänstemän har muntliga bekräftat att ingen rening av dagvattnet kommer att ske utan det kommer att det kommer att ledas ner till sjön Aspen. Den begränsade infiltrationen i Skårdals marken med lera och morän är allmänt känd. Vi saknar underlag som visar på att utökningen av vägnätet och asfalt är mer miljövänlig än dagens grusväg med naturlig infiltration. s kommentar: En asfaltväg har flera fördelar, bland annat minskade underhållskostnader för kommunen. Standarden på vägen måste bli bättre även om trafiken inte ökar. Den befintliga vägen är inte dimensionerad för att vara en gata i ett bostadsområde, utan den är dimensionerad för att vara en gata i ett fritidshusområde. Det finns både för- och nackdelar med asfalt ur ett halkperspektiv, dagvattnet avvattnas snabbare från en asfaltväg vilket innebär mindre is på vägen. Vi vill inte ha någon gång- och cykelväg Tumba 7:14 Trottoarer med mera är till för övriga kommuninvånare som ska ge möjligheten att komma åt sjö och natur, som kommunrepresentanter tidigare sagt så ska detta inte att belasta projektet. Tumba 7:177 Vem skulle nyttja en gång- och cykelväg utmed Sjövägen ner till Aspen? Har kommunen råd att underhålla gång- och cykelvägen? Det finns inget behov av en gång- och cykelväg. Det ökar inte heller tillgången för allmänheten ner till Aspensjön.

302 BOTKYRKA KOMMUN 31 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: bedömer att gång- och cykelvägen i första hand är till för de boende i Skårdal. Gång- och cykelvägen kommer även att utgöra en förbindelse till allmänheten till sjön Aspen med Aspenstigen. Tumba 7:15 Vad händer om det börjar brinna hos någon idag? Vad händer om det börjar brinna hos någon idag? Vem är då ansvarig för att brandkåren inte kan ta sig fram? Det är väl idag kommunens ansvar att vägen klarar av dessa stora bilar? Om den nya vägen anläggs för att tunga och stora fordon kan ta sig fram, hur förklarar ni då det hittills fungerat med dessa transporter? s kommentar: Kommunen är huvudman för vägen och har ansvaret för att räddningstjänstens fordon ska kunna ta sig fram. Det är bland annat därför vägen kommer att förändras så att kommunen kan uppfylla sitt ansvar. Den befintliga vägen är inte dimensionerad för tunga transporter. Konsekvensen av att den trafikeras av tunga transporter är att kommunen är tvungen att betala dyra reparationskostnader. Därför finns det planer på att förbättra vägkroppen så att den klarar en tyngre belastning. Tumba 7:24 Flytta t-vändplanet söderut T-vändplanens placering bör flyttas 5 meter söderut för att möjliggöra inköp av mark till Tumba 7:24. s kommentar: Om vändplanen förflyttas 5 meter söderut så får det en större negativ effekt för den tillkommande tomten söder om vändplanen som väger tyngre än den positiva effekten för den befintliga fastigheten Tumba 7:24. Gatukostnadsutredningen Vi vill inte betala för en gata vi inte vill ha, som vi inte behöver och som vi redan har betalat för. Tumba 7:15 Vi är inte beredda att betala för en gata som vi inte alls vill ha!

303 BOTKYRKA KOMMUN 32 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:16 Botkyrkas beslut att tillämpa den möjligheten som lagen ger, att debitera fastighetsägarna kostnaderna för underhåll och förbättring av befintliga vägar inom området, anser vi vara orimligt. Detta speciellt för befintliga bebyggda fastigheter som i detta område redan har belastats med kostnader för nuvarande vägar. Tumba 7:17 Vi accepterar inte förslaget på gatukostnader. Kostnaderna bör inte till någon del betalas av nuvarande fastighetsägare eftersom vi vill ha grusvägarna kvar. Det är inte rimligt att vi ska stå för gatukostnaden för ett förslag som inte gynnar oss. Tumba 7:24 Skårdalsborna ska inte betala gång- och cykelvägen. Området har inget behov av en gång- och cykelväg eftersom den är lågt trafikerad. Tumba 7:32 Gatukostnaden ska inte belasta fastighetsägarna till 100 % eftersom de föreslagna åtgärderna överstiger det som fastighetsägarna har efterfrågat. Den planerade gång och cykelvägen bör inte belasta planområdet då denna planeras för att tillgodose behov utanför planområdet. Vårt krav är att gång och cykelvägen inte genomförs. Tumba 7:36 Nya lokalgator ska självklart finansieras av exploatören samt de som kommer att få direkt nytta av nyanlagda gator och cykelbanor. Vi kräver en omarbetning av gatukostnadsfördelningen och att den sker på en mer rättvis grund. Vi anser att Aspenvägen och Sjövägen renoveras för att tillgodose allmänhetens behov, inte för att tillgodose området behov. Därför bör en större del av gatukostnaden betalas av skattemedel. Det är allmänheten som har ett behov att ta sig till Aspen och Aspenstigen. Det är inte rättvist att vi ska betala en gatukostnadsavgift eftersom vi inte får någon nytta av den. Vår fastighet är redan ansluten till det kommunala vattenoch avloppsnätet och vi har asfalt fram till vår infart.

304 BOTKYRKA KOMMUN 33 [53] Stadsbyggnadsenheten Befintliga bebyggda fastigheter med idag fungerande väganslutningar ska inte vara med och betala nya vägar eller omfattande ombyggnader av den befintliga vägen. s kommentar: Kommunen är skyldig att utforma allmänna vägar enligt en standard Kommunen är skyldig att förse sina medborgare i bostadsområden med en allmän väganslutning som håller god standard. Eftersom kommunen har denna skyldighet har kommunen även möjligheten att ta ut en gatukostnadsavgift. Den kommunala kommunen är inte dimensionerad för att bygga nya vägar. Medborgarna kan inte välja vilken standard de vill ha på vägen utan denna bedömning görs av kommunen som utgår från gällande riktlinjer och föreskrifter, dessa beskrivs bland annat i trafikverkets allmänna råd och vägar och gators utformning (VGU). I planeringen av vägen kan samråd ske med berörda sakägare. Skårdalsborna har nytta av utbyggnaden av det allmänna vatten- och vägnätet bedömer att det är Skårdalsborna i första hand som har behovet att detaljplanens genomförande. Det är inte bara asfalteringen av vägen som kommer att innebära förbättringar för de boende, vägen kommer även att få en bättre bärighet, bättre dagvattenavrinning, bättre siktförhållande och så vidare. Gång- och cykelbanan är både av allmänt intresse och det förbättrar tillgängligheten i Skårdal Gång- och cykelväg ska omfattas av detaljplanen för att skapa tillgänglighet för Skårdalsborna till intilliggande målpunkter, till exempel busshållplatsen. Men gång- och cykelbanan är även av allmänt intresse varav kommunen betalar halva kostnaden. Gång- och cykelbanan ökar allmänhetens tillgång till sjön Aspen och Aspenstigen. Kommunen borde ta kostnaden för ombyggnaden av vägen liksom övriga reparations- och underhållskostnader av allmän väg. Tumba 7:16 Vi reserverar oss mot det förslag till kostnadsunderlag och fördelningsgrund som har presenterats. Kostnaden bör tas från skattemedel liksom övrig förbättring av infrastrukturen. Tumba 7:32 En subventionering bör kunna ske eftersom kommunen vill genomföra en förbättring för att öka standarden och minska framtida underhållskostnader.

305 BOTKYRKA KOMMUN 34 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:36 Gatukostnaden ska betalas av kommunen från budgeten för reparation och underhåll av allmänna vägar. s kommentarer: Det är ingen reparation av vägen utan det är en ny väg som planeras Kommunens ekonomi är inte dimensionerad för att kunna finansiera så omfattande vägförbättringsåtgärder som det handlar om i Skårdal. Åtgärderna kommer att bli så omfattande att det är att likna vid att anlägga en ny väg. Underhåll och reparation av gatan kommer att betalas genom skatten men utbyggnaden av vägen kommer att betalas genom gatukostnadsutredningen. Den befintliga vägen är inte dimensionerad för ett bostadsområde, den är dimensionerad för ett fritidshusområde Skårdal är inget bostadsområde utan ett fritidshusområde och de befintliga vägarna är därför inte heller dimensionerade för att försörja ett bostadsområde. I nybyggnadsområden tas gatukostnaden med i tomtpriset vilket inte är möjligt i Skårdal eftersom fastighetsägarna redan har köpt sina fastigheter. De befintliga fastighetsägarna borde debiteras för vägen eftersom den är ägarna till nytta, till exempel får vägen en bättre lutning, siktförhållande och bärighet. Kommunen ska inte subventionera utbyggnaden av allmänna vägar för att de utformas för att hålla nere underhållskostnader När vägar projekteras så beaktas även intresset att begränsa framtida underhållskostnader. Om kommunen skulle subventionera vägen eftersom den beaktar intresset att hålla nere underhållskostnaderna så skulle kommunen få subventionera utbyggandet att alla vägar som kommer att användas av allmänheten. Eftersom kommunen har misskött vägen så bör kommunen betala en större del av gatukostnaden. Tumba 7:14 Innan fanns det en vägförening som ägde och skötte vägen. Hur kan detta området då räknas som ett nybygge? Vägarna finns och är en gång betalda av de boende. Kommunen har misskött vägarna de senaste 20 åren.

306 BOTKYRKA KOMMUN 35 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:24 Kostnaden för upprustning och asfaltering av den befintliga vägen ska kommunen finansiera genom skattemedel eller så ska byggherren för det nya området på åkern betala gatukostnaden. En välskött grusväg lämnades över till kommunen av vägföreningen för många år sedan och har efter en långt gången misskötsel förfallit till ett dåligt skick. Kommunen har ett moraliskt ansvar att rätta det som kommunen har gjort fel, detta ska inte Skårdalsborna lastas för. s kommentar: bedömer inte att vägunderhållet har misskötts. Kommunen har tidigare uppgett att kostnaderna endast skulle uppgå till kronor Tumba 7:14 Fastighetsägaren hävdar att kommunen ska vara bunden vid vad en enstaka tjänsteman har sagt vid ett offentligt möte. Enligt ägaren har en tidigare anställd tjänsteman lovat att kostnader för gatan inte kommer att överstiga kronor. Tumba 7:36 Vi kräver att det i samrådsredogörelsen tas med att i ett tidigt informationsmöte gavs ett felaktigt besked till fastighetsägarna och att detta nu förnekas i samrådsredogörelsen. Tjänstemannen uppgav att kostnaden skulle bli cirka kronor för vägrenoveringen. s kommentar: Det står ord mot ord. Enligt den åsyftade tjänstemannen har aldrig någon sådan uppgift yttrats. Kommunen är inte bunden av vad en enskild tjänsteman säger på ett offentligt möte. Kommunen är bunden av beslut som fattas av myndighetsdelarna av kommunen, till exempel samhällsbyggnadsnämnden. Därför påverkar det inte detaljplanen, om tjänstemannen uppgav eller inte.

307 BOTKYRKA KOMMUN 36 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:15 - Det är fel att Skårdalsborna ska betala för att Botkyrka ska tjäna pengar på att Skårdal exploateras Tumba 7:15 Det är glädjande att kommunen använder sig av affärstänk när de skriver att en ny väg kommer att sänka underhållskostnader. En investering brukar gå ihop om den leder till framtida ökade intäkter eller sänkta kostnader. Men då är investerarna och de som kan räkna hem fördelar en och samma person/parti. Så är inte fallet i ert förslag. Där profiterar bara kommunen från fördelar och vi får ta kostnaderna för detta. Tumba 7:32 Att belasta området med kostnader på 10,6 miljoner kronor för att få 23 nya fastigheter varav kommunen äger 14 är oskäligt. Det innebär en kostnad på kronor per tillkommande fastighet vilket motsvarar knappt halva marknadsvärdet. Botkyrka kommun har gjort valet att låta fastighetsägarna stå för kostanden för den allmänna vägen till 100 % trots att kommunen står för mer än hälften av nyexploateringen. s kommentarer: Kommunen är en myndighet med skyldigheten att säkerställa en god vägstandard på allmänna vägar. Därför har kommunen även befogenheten enligt PBL att ta gatukostnader. Kommunen är den största markägaren inom detaljplanen kommer att få möjligheten att stycka av 14 tomter. Det innebär att kommunen kommer att betala kronor av gatukostnaden. Tumba 7:14 Gatukostnaderna är orimliga! Hade inte kommunen nekat alla bygglov med egen brunn från 12 till 14 år sedan hade det troligen varit från 50 % till 100 % fler permanentbostäder och fastigheter i området. Detta hade inneburit mer skatteintäkter till kommunen som vida överstigit vad man nu kan få in i form av vägkostnadsavgifter. Samrådsförslaget baseras i sin helhet på att området är ett nybygge. Kommunen har inte tidigare tagit ut vägkostnader och det verkar inte klokt att göra det på ett så litet och redan bebyggt området då det inte kommer att leda till fortsatta exploateringar.

308 BOTKYRKA KOMMUN 37 [53] Stadsbyggnadsenheten Det som verkligen retar mig och som jag undrar om det är lagligt är detta: Kommunen avser att köpa in mark för vägen av ägarna till de berörda fastighetsägarna för att skänka till kommunen och låta kostandens betalas av fastighetsägarna genom gatukostnadsfördelningen. Det vägavgiften ska handla om är inte markköp, det ska handla om schaktning, bärmassor, vägbeläggning och så vidare. Närheten till Hågelby och dess troliga utbyggnad påverkar området negativt vilket också gör att man starkt ifrågasätter att ta ut 100 % i vägavgifter. s kommentar: nekade till avstyckningar i Skårdal eftersom det inte var möjligt att skapa en långsiktigt hållbar avloppslösning för de nya hushållen. Syftet med de nekade beskeden var att skydda vattenkvaliteten för sjön Aspen. Detaljplanen kommer att leda till att två områden som nyexploateras, dels ett område på Skårdalshöjden och på Skårdalsgärdet. Gatukostnadsfördelningen är ett bra sätt att fördela kostnaden mellan de som redan bor i området och de som kommer att bosätta sig. Gatukostnadsavgiften täcker kostnaden för gatan. I detta ingår inköp av mark för att kunna anlägga gatan. Det är lagligt att bekosta inköp för gatumark genom gatuavgift. Om det uppstår buller från Hågelby så bör detta anmälas till miljöenheten som kan påbörja en utredning. Buller från planerade verksamheter i Hågelby ska hanteras i detaljplanen och programmet för Hågelby. Tumba 7:233- Gatukostnaderna är orimliga! Avgifterna för väg och avlopp är inte rimliga. I mitt kommer avgifterna att bli 180 tusen kronor plus kronor i vatten- och avloppsavgift och 150 tusen kronor i vägavgift plus inlösen av grannens mark. Det blir nästan 400 tusen kronor för ingenting. Dessutom får jag en mindre tomt och kommunalt vatten och avlopp. Jag har redan asfalt fram till min tomt. Dessutom får jag en mindre fastighet på grund av fastighetsplanen. s kommentar: Fastighetsägaren kommer att få betala kronor i gatukostnadsavgift. Om fastighetsägaren redan är uppkopplad till det kommunala vatten- och avloppsnätet så behöver inte anlsutningsavgiften till det kommunala vatten- och avloppsnätet betalas igen.

309 BOTKYRKA KOMMUN 38 [53] Stadsbyggnadsenheten Fastighetsägaren kommer att skifta mark med den intilliggande fastigheten enligt fastighetsplanen. Hans fastighet kommer att bli marginellt mindre men användningen av fastigheten kommer inte att påverkas. Fastighetsägaren kommer att tjäna pengar på markutväxlingen. Tumba 7:32 Gatukostnaderna är orimliga! Vi kräver en justering av fördelningen för gatukostnaden eftersom förslaget är idag baserat helt på kommunens vision om förtätning. Ingen hänsyn tas till tomternas storlek och läge. Kommunens förslag kommer att ge stora skillnader i värde mellan områdets olika fastigheter. Det förslag som nu ligger belastar vår fastighet med 15 % av den totala gatukostnaden. Det motsvarar 1,6 miljoner kronor vilket vi anser är en orimlig kostnad. Vi anser att den nu föreslagna periodiseringen av gatukostnaden till den idag då bygglov söks är den enda acceptabla formen. Om kommunen beslutar att använda gatukostnad som finansiering måste också denna periodisering användas. Vi kräver att en översyn görs för att minska fastighetsägarnas kostnader för gaturenoveringen som vi anser är helt orimliga. För att få fler och tydligt debiterbara andelar som underlag till gatukostnaden väljer ni att genomföra den fastighetsplan trots att det finns andra alternativ. Ni har själva angett att en fastighetsplan inte skulle vara nödvändig om inte gatukostnad hade valts som finansieringsform. s kommentar: Fördelningen är inte motiverad utifrån fastigheternas värdeökning utan på slitaget på vägen. Eftersom kommunen inte kan veta hur mycket ett hushåll sliter på vägen utgår vi ifrån att alla sliter lika mycket. De som redan bor i Skårdal betalar en halv andel medan de som ska bygga bostadshus i området betalar en hel andel. Denna fördelning beror på att de som redan äger hus inte har något val medan de som planerar att bygga ett hus har ett val.

310 BOTKYRKA KOMMUN 39 [53] Stadsbyggnadsenheten Fastighetsägaren är varken belastad med 15 % av gatukostnaden eller 1,6 miljoner. Fastighetsägaren är belastad med en halv andel, det vill säga kronor. Fastigheten är stor och kan rymma förutom den befintliga tomten, ytterligare fem tomter enligt fastighetsplanen. Om fastighetsägaren avstyckar och bebygger dessa fem tomter med bostadshus så bekostar ägaren 15 % av gatukostnaden. Detta är rimligt enligt samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning. Under förprojekteringen av vägen har intresset att hålla nere på kostnaderna beaktats. Därför är ingen ny översyn nödvändig. Det är missledande att benämna det planerade vägarbetet för en renovering. Arbetet är så omfattande att det närmare kan liknas vid att bygga en ny väg. Syftet till att samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår en fastighetsplan beror inte endast på att skapa ett underlag till gatukostnadsutredningen. Syftet är även att skapa möjligheter till en ändamålsenlig markanvändning. Tumba 7:36- Alla är emot gatukostnadsutredningen Vi kräver att det framgår av underlaget att alla i Skårdal är emot den presenterade gatukostnadsutredningen med orimliga avgifter. Protestlistor finns på hemsidan: s kommentar: Det framgår av denna samrådsredogörelse vilka som är emot den presenterade gatukostnadsutredningen. Om det ska framgå att alla fastighetsägare är emot så förutsätter det att alla skickar in ett yttrande där detta tydligt framgår. Vatten- och avlopp Tillkalla möte om kostnader för vatten- och avlopp Vatten- och avlopp är förprojekterade men ska projekteras i detalj innan utställningen. Det vore bra om kommunen kallade till ett möte med de boende i området för att presentera den detaljerade projekteringen innan utställningen varvid de ekonomiska frågorna kan dryftas.

311 BOTKYRKA KOMMUN 40 [53] Stadsbyggnadsenheten s kommentar: En förprojektering räcker som underlag att ta fram detaljplanen. Ni kommer att debiteras för anslutningen till den kommunala vatten- och avloppsledningen enligt kommunens vatten- och avloppstaxa. Den finns på kommunens hemsida. Kommunen ska ta fram en bättre vatten- och avloppslösning för Skårdal Tumba 7:14 Det finns mycket bättre och billigare ekosystem som har testats av flera miljömedvetna kommuner som alternativ metod för att ta hand om avlopp med mera. Det finns alternativ som är mer miljövänligare och mer ekonomiskt fördelaktigt än det föreslagna kommunala tryckavloppssystemet är. Tumba 7:177 Att ansluta fastigheter till det kommunala avloppsnätet bidrar visserligen till förbättrad miljö lokalt. Det finns ingen anledning att transportera avloppet ner till Himmersfjärdsveket där det beblandas med avlopp från industrier. Kretsloppstänkande är ett måste. Varför inte låta Skårdal bli en ekoby, det finns småskaliga avloppslösningar som håller en hög standard. Ett ytterligare förslag skulle vara att återföra det till jordbruksmarken. s kommentar: s bedömning är att en anslutning av Skårdal till det allmänna vatten- och avloppsnätet innebär en bra rening av avloppsvattnet och att vattenkvalitén på sjön Aspen kommer att förbättras. Buller från Hågelby Vi har högt buller från Hågelby Tumba 7:14 Vi har idag ett mycket högt buller från Hågelby och från ridanläggningen vid Skrevsta, detta buller kommer inte att minska. Det är inte sant att de rådande bullernivåerna inte överskrids som det står i samrådsförslaget. Tumba 7:24 Bullerförutsättningarna kommer att förändras om nöjesparken genomförs. Det vore bra om kommunen kallade till möte med de boende i området för att presentera hur bullerförutsättningarna förändras, nu när det förefaller vara beslutat att parken ska byggas. Mötet ska vara innan utställningen.

312 BOTKYRKA KOMMUN 41 [53] Stadsbyggnadsenheten Tumba 7:36 Vi kräver också att det i samrådet ska framgå att planområdet redan nu berörs av bullernivåer som överstiger gränsvärdet. Det ska tydligt framgå i underlaget att Skårdal redan i dag är utsatt för buller väl över godtagbara nivåer kvällar och helger från Hågelby folkpark. Planerandet av en nöjespark 700 meter från planområdet innebär att lämpligheten att förtäta Skårdal kan ifrågasättas. I den senaste miljökonsekvensbeskrivningen från november 2009 för familjeparken står att läsa att den planerade scenen riskerar att ge ljudnivåer över 55 db(a) vid bostäder närmast vatten vid Sjövägen. Det planeras ytterligare en utomhusscen för en publik på personer. Stoppa detaljplanen för bostäder vid Skårdal tills det kan garanteras att de boende inte kommer att utsättas för störande buller. Kommer Skårdal att ingå i en bullermatta från Hågelbyparken så kan inlösen av fastigheter bli aktuellt. s kommentar: Planeringen av Hågelby och planeringen av Skårdal är två skilda exploateringsprojekt. Konsekvenserna för utbyggnaden i Hågelby kan lämpligast diskuteras i planmöten om Hågelby. Hur Skårdal påverkas av utvecklingen i Hågelby ska utredas i samband med detaljplaneprogrammet i Hågelby och i samband med de detaljplaner som kommer att tas fram i samband med programmet. Planprocessen för Skårdal påverkas inte av planeringen av familjeparken i Hågelby eftersom detaljplanen utgår från den befintliga situationen. Enligt en övergripande bullerutredningar för Botkyrka så överstiger inte någon bostadsfastighet gällande gränsvärden. Utredningen har upprättats 2006 av Ingermanssons Technology AB på uppdrag av Botkyrka kommun. Utredningen heter Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Om Skårdal är utsatt för buller från Hågelby som överskrider gällande riktvärden så ska detta ärende rapporteras till miljöenheten. Gällande gränser för buller gäller oavsett om detaljplanen upprättas eller inte.

313 BOTKYRKA KOMMUN 42 [53] Stadsbyggnadsenheten Behovsbedömningen Det finns en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning offentliggjord november 2009 för programmet för Hågelby, Eriksberg och Lindhov. Denna omfattande utredning visar hur en exploatering påverkar området Skårdal/ Bornsjökilens stränder och närområdet för sjön Aspen. Denna MKB saknas helt i planbeskrivningen och i samrådshandlingarna! Istället har enbart en enkel behovsbedömning av miljöpåverkan gjort av samhällsbyggnadsförvaltningen. s kommentar: Det har tagits fram en behovsbedömning för Skårdal. Eftersom planeringen av Skårdal var påbörjad innan programarbetet för Hågelby påbörjades så löper de båda planprocesserna parallellt. Fornlämning Gör ytterligare arkeologiska förundersökningar för Skårdal Tumba 7:14 Man påstår att inga fornlämningar hittats vilket starkt betvivlas. Enligt hörsägen av folk som har läst utredningar så hittades fornlämningar på åkern. Kanske inte så mycket men om byggnation finner mer fornlämningar så har kommunen genast överfört kostnader och byggstopp till nästa ägare om undersökningen/borrhålen bara utfördes på fel plats. Jag vet att själv att bara man går igenom området finns ytliga kvarvarande lämningar av boplatser med mera. Man har inte genomfört någon undersökning på den nya vägen som går upp för höjden vilket är underligt. Tumba 7:36 Vi kräver att området som är aktuellt för fastighetsplan ska genomgå en arkeologisk förundersökning. Vi misstänker att det finns fynd inom detaljplanen och kräver att en arkeologisk förundersökning görs för hela området och att resultatet offentliggörs. Rykte gör gällande att det finns en domarring inom det område som nu ska tvångsindelas genom en fastighetsplan. s kommentar: Det har hittats spår av boplatsen i området. Den arkeologiska förundersökningen visar att fynden är mer samlade än vad man tidigare bedömt. Exploateringen av Skårdal sker så långt ifrån fyndplatsen att några ytterligare utgrävningar inte behövs under planarbetet.

314 BOTKYRKA KOMMUN 43 [53] Stadsbyggnadsenheten Det finns inga kända fornminnen i övriga delar av Skårdal. Om ytterligare spår hittas vid utbyggnaden av området så kommer inte merkostnader för utgrävningar att belasta fastighetsägarna. Om det uppstår fördyranden omständigheter efter detaljplaneskedet så tar kommunen extrakostnaderna. Planens genomförande Tumba 7:15 Kommer ni att ansluta Skårdal till stadsnätet? Kommer ni att dra in stadsnät i samband med vatten- och avloppsledningar? s kommentar: Tumba 7:13 Vi vill ha förtur till att köpa tomterna på Skårdalsgärdet Vi vill gärna se att kommunen bjuder nuvarande utarrenderade mark till Skårdals boende först för att ge oss chansen att profitera från Skårdals framtida utveckling. Omvandling från åkermark till bygg-tomter kommer att vara en vinstaffär för kommunen som vi gärna vill delta i. Istället för en negativ utveckling av våra fastigheter i samband med planerad detaljplan (gatukostnad, VA-anslutningskostnader, pump o.s.v., kommer inte att kunna täckas av proportional stigande fastighetspriser) Av denna anledning anmäler vi härmed intresse för fastigheten 15:24 innan detaljplanen träder i kraft. s kommentar: Tomterna på jordbruksmarken kommer att säljas på den öppna marknaden. bedömer att detaljplanen kommer att påverka området positivt då fastigheterna får en byggrätt genom detaljplan, en anslutning till det allmänna vatten- och avloppsnätet och en bättre väganslutning. Hur blir jag kompenserad för marken som kommunen tar i anspråk till gatumark? Tumba 7:15 Den nya vägen går över vår fastighet, hur är det tänkt att vi kompenseras där? Tumba 7:24 Ni har inte presenterat hur ni ska kompensera mig för det i handlingarna som ni har arbetat fram.

315 BOTKYRKA KOMMUN 44 [53] Stadsbyggnadsenheten Enligt förslaget ska vägen flyttas in mot min tomt. Detta innebär att min tomt minskar med en femtedel, från 2300 kvm till 1872 kvm. Dessutom är det den plana delen av tomten som kommunen har planerar att använda för som gatumak. s kommentar: Ägaren till fastigheten kommer att bli kompenserad för fastighetens värdeminskning plus 25 % enligt den nya plan- och Bygglagen som träder i kraft under våren I samband med att marken tas i anspråk så kommer den att värderas. Fastigheten Tumba 7:24 minskar med cirka 180 kvm, det vill säga till från 2216 kvm till 1966kvm. Detaljplanen har ändrats för att göra ett mindre ingrepp på fastigheten genom att planera för en skarpare kurva. I samrådsförslaget var vändradien 40 kvm men i utställningsförslaget är den 30 kvm. Tumba 7:32 Redogör för hur och till vilka kostnader markutväxlingarna kommer att få! Vi kräver en tydlig redogörelse för hur och till vilka kostnader de markutväxlingar som föreslås av detaljplanen ska ske. Valet att omfördela mark mellan markägarna är kommunens och dä ska kommunen vara beredd att erbjuda en lösning och ange grunderna för prissättning. Vårt förslag är att inga onödiga markutväxlingar sker och att var markägare hanterar sin egen yta inom ramen för detaljplanen. s kommentar: Eftersom det ligger en fastighetsplan för området så kan utväxlingen av mark sker på fastighetsägarnas initiativ samtidigt som fastighetsstrukturen för området utvecklas till en fungerande helhet. Det är i samband med markskiften som en förhandling kan ske om priser. Kommunen har inget intresse i när markutväxlingarna sker.

316 BOTKYRKA KOMMUN 45 [53] Stadsbyggnadsenheten Ändringar efter samrådet Ändringar av detaljplanen Skårdal (22-3) Ändringar av allmänna platser Naturmark blir kvartersmark för att möjliggöra en framtida in- och utfart till Tumba 7:32 Detaljplanen har ändrats för att gå ägaren till Tumba 7:32 till mötes. Ägaren har planer på att anlägga en ny in- och utfart mot Sjövägen. Ändringen innebär att den större delen av en befintlig sträcka av Sjövägen kommer att planeras till naturmark förutom marken till in- och utfarten som planeras till kvartersmark, in- och utfart. Ett släpp för allmänheten har ordnats mellan den planerade in- och utfarten och transformatorstationen. Lokalgatan har blivit 1,4 meter smalare Ytan för lokalgata som motsvaras av Sjövägen har ändrats från samrådsförslaget så att den har blivit 1,4 meter smalare. Ändringen beror på att dikeslösningen har ändrats från ett öppet dike till ett stenfyllt dike. Ändringen syftar till att göra ett mindre ingrepp på intilliggande fastigheter. Lokalgatans kurva har blivit skarpare Förprojekteringen av vägen har ändrats så för att göra ett mindre ingrepp i Tumba 7:27. Ändringen innebär att den planerade kurvan som tar en del av fastigheten i anspråk har blivit skarpare. Svängradien har ändrats från 40 meter till 30 meter. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning - e 2 Bestämmelsen e 2 reglerar möjligheterna att stycka av och bebygga den centrala delen av Skårdal. Bestämmelsen har ändrats så att det inte längre finns en bestämmelsen om minsta tomtstorlek. Den delen av bestämmelsen är onödig eftersom området kommer att styras av en fastighetsplan. Föreskriven höjd över nollplanet Detaljplanen har kompletterats med en bestämmelse som reglerar plushöjden för vägmitt efter att de allmänna vägarna i Skårdal har anlagts.

317 BOTKYRKA KOMMUN 46 [53] Stadsbyggnadsenheten Ändring av kvartersmark Byggrätten har begränsats för Tumba 7:178 och Tumba 7:18 Under samrådet har en geoteknisk utredning beställts. Slutsatsen av utredningen var bland annat att markförutsättningarna inom fastigheterna Tumba 7:178 och Tumba 7:18 inte var lämpliga för bebyggelse. Därför har byggrätten ändrats så att endast komplementbyggnader medges de delar av fastigheterna som är närmast sjön Aspen, vilket innebär att det medgivna utrymmet att placera huvudbyggnader har begränsats. Avstyckning medges inte för Tumba 7:11 och för Tumba 7:178 På grund av dåliga markförutsättningar inom Tumba 7:178 har en avstyckning tagits bort. På grund av kulturmiljövärden inom tomten för Tumba 7:11 har en avstyckningsmöjlighet tagits bort. Se yttrandet för Stockholms läns museum för motivering. Eftersom en utbyggnad av Tumba 7:11 inte är lämplig så har begränsningen för byggrätten utökas vid vattnet. Under samrådsförslaget hade möjligheten för att uppföra huvudbyggnader inom fastigheten utökats för att möjliggöra en ny huvudbyggnad. En sådan anpassning är inte längre nödvändig. Avstyckning av Tumba 8:14 och av Tumba 7:22 medges Samrådsförslaget syftade till att möjliggöra en avstyckning av Tumba 7:14. I utställningsförslaget har den möjligheten bekräftats genom att fastigheten har fått egna egenskapsbestämmelser. För den centrala delen av Skårdal har antalet medgivna fastigheter utökats från 22 till 23, från samrådsförslaget till utställningsförslaget. Förändringen syftar till att medge en avstyckning för Tumba 7:22. Del av Tumba 7:36 ska vara tillgänglig för allmän luftledning Över den södra delen av Tumba 7:36 går högspänningsledningar. Den södra delen har därmed fått egenskapsbestämmelsen att marken ska vara tillgänglig för underhåll av allmän luftledning. Del av Tumba 7:34 tillgänglig för underhåll av allmän ledning Detaljplanen innebär att den sydligaste sträckan av Sjövägen ersätts med en ny sträcka. Längst med den ersatta sträcka ligger en allmän el-ledning. Fastighetsägaren till Tumba 7:32 har framfört önskemål att köpa in en del av den ersatta sträckan vilket har medgetts i detaljplanen. Den delen av sträckan har belagts med en begränsning av byggrätten för att marken ska vara tillgänglig för underhåll och reparation av allmän ledning, bestämmelsen har beteckningen u.

318 BOTKYRKA KOMMUN 47 [53] Stadsbyggnadsenheten Placering, utformning och utförande - v 2 Detaljplanebestämmelsen har ändrats till att suterrängvåning får uppföras från att: Suterrängvåning får upprättas utöver angivet våningsantal. Där suterrängvåning utnyttjas får högst ytterligare en våning byggas Syftet med ändringen är at undvika missförstånd. I planen medges två våningar. Om en suterrängvåning uppförs så räknas denna som en av de två medgivna våningarna. Ändringar av planbeskrivningen Planbeskrivningen har kompletterats på ett antal punkter: Information om den geotekniska utredningen under stycket Markförustättningar. Under stycket om övriga kommunala beslut beskrivs ett tillsynsärende om en olovlig uppfyllnad av Tumba 7:18 och Tumba 7:17. Här beskrivs även vilka beslut som har tagits angående programmet för Hågelby, vars planområde innefattar Skårdal. Under stycket Fornminne har planbeskrivningen kompletterats med information om en arkeologisk förundersökning Under stycket Riksintresse har planbeskrivningen kompletterats med en beskrivande text om riksintresset Bornsjökilen. Under stycket kulturmiljö har en text kompletterats från Stockholms länsmuseums yttrande om Tumba 7:11. Ändringar av fastighetsplanen Fiskgjusen (92-32) Nytt namn på fastighetsplanen Samhällsbyggnadsnämnden har beslutat att ge det inre Kvarteret i Skårdal namnet Fiskgjusen. Därför har namnet för fastighetsplanen bytt namn, från Fastighetsplan för Skårdal (22-3) till Fastighetsplan för Kvarteret Fiskgjusen (92-32) eftersom det endast är det kvarteret som planen avser. Ändrade gränser Fastighetsplanen har förövrigt ändrats på flera punkter: F- Mindre markanspråk för gatumark Vändradien för kurvan av Aspenvägen vid lott F har förändrats från 40 meter till 30 meter. Lott F motsvaras av Tumba 7:27. Förändringen innebär att den planerade gränsen mellan vägen och fastigheten har ändrats så att 90 m 2 mindre mark tas i anspråk för gatumark.

319 BOTKYRKA KOMMUN 48 [53] Stadsbyggnadsenheten M Marginellt ändrade gränser Gränsdragningen den tilltänkta avstyckningen från Tumba 7:31 har marginellt ändrats, bland annat för att anpassat till en befintlig terrass som kan komma att upplevas som en naturlig avgränsning. O, T och U Gräns flyttad 6 meter De föreslagna tomtgränserna inom fastigheterna Tumba 7:31, Tumba 7:32 och Tumba 7:223 har ändrats för att till viss del gå fastighetsägarnas vilja till mötes. Bland annat har gränsen för de två avstyckningarna vid Sjövägen från Tumba 7:32 flyttats österut med sex meter. R Marginellt ändrade gränser Gränsen mellan lotterna R och P har ändrats. I samrådsförslaget skulle en mindre del mark tillföras lotten R som till stor del motsvaras av Tumba 7:223. Eftersom nyttan av marktillförseln inte stod i proportion till kostnaden för lantmäteriets förrättning och på grund av fastighetsägarens begränsade betalningsvilja tillförs marken istället till lotten P enligt utställningsförslaget. S Marginellt ändrade gränser Lotten S som består av tomten till Tumba 7:32 har marginellt ändrats. Gränsen mellan lotterna S och T har ändrats så att det är ett avstånd på 4 meter från altanen i anslutning till huvudbyggnaden inom Tumba 7:32. Gränsen mellan lotterna S och P har ändrats så att avståndet har ökat med en meter från en förrådsbyggnad som tillhör tomten inom Tumba 7:32. S, T; U, V och X Mindre markanspråk för det planerade diket till Sjövägen Efter samrådet har en annan dikeslösning projekterats för Sjövägen vilket innebär ett smalare dike som även innebär att lotterna S, T; U, V och X har blivit 1,5 meter djupare. Det innebär även att det planerande markanspråket har begränsats för gatumark av fastigheterna Tumba 7:30, Tumba 7.31 och Tumba 7:32. S1 Gränsdragningen har S1 har marginellt förändrats, bland annat så den inte längre tar mark i anspråk av Tumba 7:23. X Avstyckning medges för Tumba 7:22.

320 BOTKYRKA KOMMUN 49 [53] Stadsbyggnadsenheten En planbeskrivning och en mer detaljerad fastighetsplan Plankartan för fastighetsplanen har utvecklats i enlighet med ändringarna i detaljplanen. Den har även kompletterats med en redogörelse för respektive lott och den planerade längden på de planerade fastighetsgränserna. Fastighetsplanen har även kompletterats med en planbeskrivning som upprättades i november Ändringar av Gatukostnadsutredningen En mindre tomt och kommunen betalar halva gång- och cykelbanan Eftersom utbyggnaden av gång- och cykelvägen är av både ett allmänt intresse och ett intresse för skårdalsborna så kommer kommunen att betala halva kostnaden. Utbyggnaden innebär att skårdalsborna får bättre tillgång till närliggande målpunkter och det innebär att allmänheten får bättre tillgång till sjön Aspen och Aspenstigen. Dessutom innebär ändringarna av detaljplanen att en mindre tomt kan styckas av vilket påverkar gatukostnadsfördelningen. Förändringarna innebär att det totala kostnadsunderlaget minskar från kr till samt att fördelningsgrunden förändras marginellt. Nya förslaget innebär att befintliga bebyggda byggrätter får en kostnad på kronor, och nytillkomna obebyggda fastigheter får en kostnad på kronor. Planarbete efter samrådet Möte med fastighetsägare Representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen har deltagit i flera möten med fastighetsägare på plats och i kommunhuset samt över telefon. Under dessa möten har förvaltningens representanter och fastighetsägarna försökt förtydliga och förklara samhällsbyggnadsförvaltningens bedömningar. Efter mötet har även flera brev där nya synpunkter inkommit och de synpunkter som inkom under samrådet upprepats och förtydligats. Flertalet av dessa synpunkter har samhällsbyggnadsförvaltningen inte kunnat gå till mötes. Ägarna till dessa fastigheter har varit mest aktiva: Tumba 7:32, Tumba 7:31, Tumba 7:11, Tumba 7:17, Tumba 7:37, Tumba 7:36.

321 BOTKYRKA KOMMUN 50 [53] Stadsbyggnadsenheten Planarbete av detaljplan för Skårdal (22-3) Kulturmiljöutredning för Tumba 7:11 har beställt ett yttrande från Stockholms länsmuseum. Syftet med beställningen är att ta ställning om en avstyckning om fastigheten Tumba 7:11 är lämplig och i så fall under vilka omständigheter. Syftet är också att beskriva de kulturmiljövärden som finns inom fastigheten och om den är av den arten att fastigheten borde k-märkas. Yttrandet inkom till samhällsbyggnadsförvaltningen i september 2010 och finns sammanfattat under rubriken yttranden: myndigheter. Byggnadsantikvarien som upprättade yttrandet har inventerat fastigheten och samtidigt träffat den berörda fastighetsägaren och den ansvarige planarkitekten. Sakägaren har tagit fram ett förslag på avstyckning med fasadritning för att visa att en avstyckning är lämplig och passar in i tomten. Kulturmiljöutredningen finns sammanfattad under rubriken Yttrande: Stockholms länsmuseum. Fastighetsägarens synpunkter på yttrandet finns sammanfattat under rubriken Yttrande på Detaljplan för Skårdal: Skårdalsborna: Tomt- och byggrätter. En avstyckning av Tumba 7:11 är olämplig Enligt yttrandet är en avstyckning olämplig på grund av tomtens bevarandevärde. har valt att följa Stockholms länsmuseums rekommendation. Sakägaren har lämnat in ett kritiskt yttrande där länsmuseets slutsatser ifrågasätts. Fastighetsägarens yttrande finns sammanfattat under rubriken yttranden: Skårdalsborna. Geoteknisk utredning för delar av planområdet I juni 2010 beställde samhällsbyggnadsförvaltningen en geoteknisk utredning av Skårdal. Utredningen berörde kommunens mark i området och de enskilda fastigheterna som behövde utredas för att ta ställning till lämpligheten att medge avstyckningar. Utredningen sammanfattades i en rapport och ett pm som inlämnades till förvaltningen under augusti Delar av utredningen har lyfts in i planbeskrivningen under rubriken markförutsättningar.

322 BOTKYRKA KOMMUN 51 [53] Stadsbyggnadsenheten Begränsad byggrätt och en mindre möjlig avstyckning Tumba 7:178 och Tumba 7:18 Den geotekniska utredningen har inneburit att området med byggförbud inom fastigheterna Tumba 7:178 och Tumba 7:18. Utredningen har även inneburit att dessa tomter regleras med en särskild bestämmelse vars innebörd är att särskild hänsyn ska tas till de geotekniska förutsättningarna i samband med anläggningen av tomterna. Ändringar vägens förprojektering har beställt att förprojekteringen av vägen ändras för att minska intrånget på de enskilda fastigheterna. Minskad vändradie vid Aspenvägen Aspenvägens vändradie har ändats vid Tumba 7:27 från en radie på 40 meter till en radie på 30 meter för att minska intrånget på fastigheten. Trafiksäkerheten på kurvan kommer ändå att vara acceptabel och en betydande förbättring än idag. Minskade diken vid Sjövägen Sjövägens bredd har minskat eftersom dikeslösning har ändrats till ett stenfyllt dike. Ändringen innebär att cirka 1,4 meter av angränsande fastigheter kommer att tas i anspråk istället för cirka 2 meter. Även ändringar på diket utmed Tumba 7:11 har projekterats för att skapa bättre förutsättningar att avstycka fastigheten. Eftersom en avstyckning inte var lämplig enligt Stockholms Länsmuseums yttrande så har den ändrade projekteringen av diket inte påverkat gränsdragningen av detaljplanen. Planarbete av fastighetsplan för Fiskgjusen (92-32) Markering av föreslagna gränser i terrängen tillsammans med fastighetsägare I augusti 2010 har representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen träffas fastighetsägare till Tumba 7: 31, Tumba 7:32 och Tumba 7:233. Mötena har ägt rum på fastigheterna. I samband med möten har karttekniker från samhällsbyggnadsförvaltningen markerat i terrängen de fastighetsgränser som föreslogs under samrådet under mars till april 2010.

323 BOTKYRKA KOMMUN 52 [53] Stadsbyggnadsenheten Möte med fastighetsägare till Tumba 7:30 och Tumba 7:31 Den före detta stadsarkitekten för Botkyrka kommunen, en bygglovsarkitekt och en planarkitekt har träffat fastighetsägaren för Tumba 7:31 och en representant för fastighetsägaren till Tumba 7:30 för att ompröva samhällsbyggnadsförvaltningens beslut i samrådsförslaget att inte medge avstyckning av Tumba 7:30 och att inte medge en skaftväg från lott M till sjövägen. Omprövningen gjordes med fastighetsägarens yttrande som underlag, där bland annat en arkitektritad sektion och fasadritning ingick. Efter besöket ändrade förvaltningen ståndpunkt genom att medge en avstyckning av Tumba 7:30, där av skapades lott X. Förvaltningen ändrade dock inte ställning i bedömningen att en in- och utfart till lott M mot Sjövägen är olämplig. Nya namn på gator och vägar i Skårdal Den 3 mars 2010 har samhällsbyggnadsnämnden fastställt kvarters och gatunamn inom Skårdal. De angivna namnen kommer att börja användas i samband med att detaljplanen vinner laga kraft. Nya namn på gatorna Sjövägen utgår och blir en del av Aspenvägen Eftersom Aspenvägen och Sjövägen byggs ihop enligt planförslaget så kommer gatunamnet Sjövägen att utgå. Fastigheterna som låg vid Sjövägen ligger idag vid Aspenvägen. Skårdalsvägen Vägen från Aspenvägen till Skårdalstorpet har fått namnet Skårdalsvägen. Wendelas väg Den nya vägen som ansluter den centrala delen av Skårdal kommer att få namnet Wendelas väg. Vägen är döpt efter författarinnan och journalisten Wendela Hebbe som bodde på Hågelby under 1840 talet. Namnet kompletterar flera gatunamn i Vretarna som är uppkallade efter manliga markägare. Nya namn på kvarteren Kvarteren är namngivna efter sjöfåglar som är typiska för sjön Aspen, förutom ett kvarter som är namngivet efter det bevarade torpen Skårdal. Skårdal Tumba 7:177 och Tumba 7:178 kommer tillsammans med två tomter på åkern söder om fastigheterna bilda ett kvarter som får namnet Skårdal. Det beror på att torpet Skårdal är bevarat inom kvarteret.

324 BOTKYRKA KOMMUN 53 [53] Stadsbyggnadsenheten Hägern Ett kvarter har namnet Hägern och består av fastigheter som angränsar till Aspen, mellan fastigheterna Tumba 7:11 och Tumba 7:18. Rörhönan Rörhönan heter kvarteret som är beläget sydost om Aspenvägen. Fastigheten består av två fastigheter, Tumba 7:36 och Tumba 7:37. Fiskgjusen Fiskgjusen heter kvarteret mitt i Skårdal som omges av Aspenvägen. Detta Kvarter är det största i Skårdal och omfattas av 12 fastigheter t.ex. Tumba 7:31 och Tumba 7:233. Efter planens genomförande ingår 23 fastigheter i Fiskgjusen. Skäggdoppingen Väster om Skårdalsvägen kommer två bostadstomter att anläggas. Idag består marken av åkermark. De båda fastigheterna kommer att utgöra kvarteret Skäggdoppingen. Knölsvanen På åkermarken skapas ytterligare sex bostadstomter mellan Skårdalsvägen och Aspenvägen (som förut hette Sjövägen). Dessa sex tomter kommer att utgöra kvarteret Knölsvanen. Maja Nilheim Stadsbyggnadschef Olof Karlsson Planarkitekt

325 Sidan 1 av 4 SKÅRDAL BOTKYRKA KOMMUN Detaljplaneutredning för Skårdal 22-3 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM ANGÅENDE MARKFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRSLAG TILL GRUNDLÄGGNING M M Arb nr Solna COWI AB Solna Strandväg SOLNA tel 070 / Handläggare: Anders Grén uppdrag08\230314\16-prj\01-rit\g-tomter\dok\pm\pm.docx

326 Sidan 2 av 4 Skårdal Botkyrka kommun Detaljplaneutredning för Skårdal 22-3 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rubrik Sida 1. Topografi och geologi 3 2. Geohydrologi 3 3. Förslag till grundläggning m m 4 4. Övrigt 4 uppdrag08\230314\16-prj\01-rit\g-tomter\dok\pm\pm.docx

327 Sidan 3 av 4 Skårdal Botkyrka kommun Detaljplaneutredning för Skårdal 22-3 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING PM angående markförhållanden och förslag till grundläggning m.m. Denna PM redovisar i sammandrag en bedömning av markförhållandena och förutsättningar för grundläggning m m av planerade villor m m inom detaljplan Skårdal Bedömningar baseras på resultat från markundersökningar redovisade i separat handling Dokumentation över utförda markundersökningar (RGeo), upprättad av COWI AB, daterad Topografi och geologi Inom den norra, centrala, delen av området utgörs terrängen huvudsakligen av skogsbevuxen moränmark och partier med berg-i-dagen som inom den nordligaste delen av området sluttar kraftigt ned mot sjön Aspen. I områdets västra och östra delar förekommer, under dalgångar med åker- och gräsytor, huvudsakligen sedimentlager av torrskorpelera och lera som underlagras av sand och morän. Närmast Aspen är leran mycket lös, speciellt inom områdets östra del. Inom områdets södra del förekommer även lokala partier med sedimentavlagringar. Tomter där särskilda geotekniska undersökningar har utförts ligger inom de västra och östra delarna av området där lera påträffats. Inom den norra delen av fastigheten 7:178 har mycket lös lera påträffats närmast sjön Aspen. Lerans fasthet ökar mot söder. Vid västra delen av fastigheten 7:11 visar undersökningarna att de översta jordlagren består av fyllning som underlagras av naturligt lagrad sand på fast torrskorpelera vilande på sand och morän. Inom fastigheten 7:17 och inom norra delen av 7:18 förekommer mycket lös lera vars mäktighet ökar ned mot Aspen. Inom fastigheten 7:17 har relativt mäktiga fyllningslager utlagts. Undersökningarna som utförts utanför fyllningarna visar att lerlagren under fyllningarna förmodligen är relativt tunna eller fast lagrade. Den orudecerade skjuvhållfastheten i leran närmast Aspen har uppmätts till det relativt låga värdet av 0,9 kpa. 2. Geohydrologi Grundvattenytan närmast sjön Aspen uppmättes vid områdets västra och östra delar till nivån + 18,4 ( ) vilket sammanfaller med vattennivån i Aspen. Grundvattenytan kan förutsättas stiga något mot söder med stigande marknivå. uppdrag08\230314\16-prj\01-rit\g-tomter\dok\pm\pm.docx

328 Sidan 4 av 4 3. Förslag till grundläggning m m Inom fastigheten 7:178 bör någon byggnation ej utföras norr om en gränslinje redovisad på ritning G-1. Fyllningar bör ej heller utläggas norr om denna linje då risken för långa glidytor (skred) föreligger. Byggnation av småhus söder om linjen markerad på ritning G-1 inom fastigheten 7:178 bedöms kunna utföras på hel bottenplatta eller på grundsulor. Byggnation av småhus inom planerad fastighet söder om 7:178 bedöms även kunna utföras på hela bottenplattor eller på grundsulor. Vid den västra delen av fastigheten 7:11 bedöms småhus kunna grundläggas på hel bottenplatta eller på grundsulor. Inom fastigheten 7:17 har relativt omfattande uppfyllningar tidigare utförts. Eftersom jorden strax öster om fyllningen består av mycket lös lera med ökande mäktighet ned mot Aspen samtidigt som markytan även lutar ned mot Aspen föreligger stor risk för långa skred ned mot sjön om ytterligare fyllningar eller byggnation utförs inom denna del. Ytterligare uppfyllningar utanför de tidigare utförda fyllningarna avråds därför. Vidare bör den tidigare utlagda fyllningen säkras mot skred då risk förekommer att lös lera kan kvarligga under fyllningen. Vid den östra delen av fastigheten 7:18, närmast sjön Aspen, gäller samma förutsättningar som inom fastigheten 7:17. Inom den västra delen av fastigheten är dock grundläggningsförhållandena gynnsammare och småhus bedöms kunna byggas med grundläggning på hel bottenplatta eller grundsulor. 4. Övrigt Eftersom denna utredning baseras på sonderingar från en översiktlig geoteknisk undersökning är det av största vikt att ytterligare geotekniska undersökningar utförs före byggnation och då särskilt inom fastigheterna 7:178, 7:17 och 7:18. Solna COWI AB Anders Grén uppdrag08\230314\16-prj\01-rit\g-tomter\dok\pm\pm.docx

329 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012: Ekonomisk uppföljning juli 2012 (sbf/2012:279) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av den ekonomiska rapporten som avser helårsprognos 2012 för nämnden. Sammanfattning Prognosen för helåret 2012 beräknas bli 3,7 mnkr bättre än budget Eftersom en del av resultatet består av en fastighetsförsäljning är det egentliga resultatet en negativ avvikelse på 0,7 mnkr. Det förklaras av en fastighet såldes under första halvåret för 4,4 mnkr som ska räknas ifrån nämndens egentliga resultat. Förvaltningen vidtar fortsättningsvis åtgärder för att nå budgetbalans. Den främsta förklaringen är en negativ avvikelse inom gata och park på 1,3 mnkr som delvis kompenseras med en positiv avvikelse inom stadsbyggnad. Ärendet redogör för ärendet och lämnar ekonomisk uppföljning juli 2012 i tjänsteskrivelse daterad

330 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Dnr sbf/2012:279 Referens Gunilla Melkersson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomisk rapport prognos juli 2012, samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av den ekonomiska rapporten som avser helårsprognos 2012 för nämnden. Sammanfattning Prognosen för helåret 2012 beräknas bli 3,7 mnkr bättre än budget Eftersom en del av resultatet består av en fastighetsförsäljning är det egentliga resultatet en negativ avvikelse på 0,7 mnkr. Det förklaras av en fastighet såldes under första halvåret för 4,4 mnkr som ska räknas ifrån nämndens egentliga resultat. Förvaltningen vidtar fortsättningsvis åtgärder för att nå budgetbalans. Den främsta förklaringen är en negativ avvikelse inom gata och park på 1,3 mnkr som delvis kompenseras med en positiv avvikelse inom stadsbyggnad. Gata och park Juliprognosen visar i stort samma resultat som tidigare prognos. Den negativa avvikelsen beror fram för allt på högre kostnader för avhjälpande underhåll. En stormig vår och ökade skadegörelse är förklaringen inom detta område. En risk finns att översvämningar under sommaren kommer att medföra ökade kostnader. Den negativa avvikelsen beräknas till 1,3 mnkr. Stadsbyggnad Stadsbyggnadsenheten beräknas totalt klara sin budget Bygglovverksamheten som ingår i stadsbyggnad har för närvarande ett sämre resultat jämfört med budget. Detta beror till stora delar på att den nya lagstiftningen har medfört att bygglovhanteringen tar mer tid och kräver mer resurser. Vi har gjort en omvärldsanalys och ser att många kommuner har samma situation. Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post gunilla.melkersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

331 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Dnr sbf/2012:279 Bygglovverksamheten genomför också åtgärdsprogrammet som nämnden antog tidigare i år i syfte att stärka kompetensen och effektivisera verksamheten. Att prognostisera faktureringen är p g a av en mer resurskrävande hantering till vissa delar osäker och en bedömning görs löpande. Det beror också på en osäkerhet avseende hur sanktionsavgifter ska bokföras. Vi försöker här via SKL få klarhet i hur tillämpning av lagen är tänkt. Vissa sanktionsavgifter kan vara osäkra fordringar. Inom stadsbyggnad visar övriga enheter totalt sett en positiv avvikelser vilket kompenserar och medför att resultatet beräknas bli 4,9 mnkr positivt gentemot budget. Tas fastighetsförsäljningen på 4,4 mnkr bort blir den egentliga avvikelsen positiv på 0,5 mnkr. Övriga enheter Övriga enheter visar smärre avvikelser. Se nedan för budgetavvikelse per enhet.

332 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Dnr sbf/2012:279 Mikael Nyberg Tf samhällsbyggnadschef Gunilla Melkersson Chef ekonomienheten Övrig rubrik Text Expedieras till Text

333 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden / 25 Sammanträdesordning 2013 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder under 2013 på följande dagar: 29 januari 19 februari 12 mars 16 april 21 maj 18 juni 27 augusti 24 september 22 oktober 12 november 10 december Ärendet Datum för 2013 års nämndsammanträden ska meddelas till kommunledningsförvaltningen senast den 28 september 2012.

334 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2012:28 27 Delegationsbeslut (sbf/2012:28) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Handlingar Redovisning av bygglov under tiden Redovisning av arrenden och tomträtter omreglering

335 REDOVISNING AV ÄRENDEN GJORDA PÅ DELEGATION ÅT SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN DNR DATUM INNEHÅLL INGÅENDE FASTIGHETER KÖPESKILLING DELEGAT Arrenden Avtalstid 12/ Odlarna/Höders koloniträdgårdsförening Hallunda 4: år KU 12/ Nytt arrendeavtal för Tumbagrillen/Soutzouki AB Tumba 7: AZ 12/ Uppsägning av befintligt arrendeavtal Tumba 7:206 AZ 12/ Nytt jordbruksarrende/nils Gustaf Gustafsson Riksten 3:2 3+1 AZ Tomträtter omreglering Avgäld/år 2011/ Ny avgäld fr.o.m Solskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Solskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Nämndemannen :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Nämndemannen :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2011/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hantverkaren :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Ensta 1: :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Hammarskiftet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tjoget :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tjoget :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tjoget :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tjoget :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tjoget :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Fjällstorpet :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL

336 REDOVISNING AV ÄRENDEN GJORDA PÅ DELEGATION ÅT SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN DNR DATUM INNEHÅLL INGÅENDE FASTIGHETER KÖPESKILLING DELEGAT 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Tingshagen :- AEL 2012/ Ny avgäld fr.o.m Ensta 1: :- AEL Delegater AEL MN KU AZ Agneta Engver Lindquist Maja Nilheim Kristofer Uddén Anna Zidén

337 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden har tagit del av anmälningsärendena Handlingar Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 126 Frigg 2 i Hallunda - planuppdrag för generationsboende Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 127- Förhandlingsupphandling Stockholm SkiCenter Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 60 Tornet 4 i Norsborg Antagande av detaljplan samt budget för genomförande Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 68 Svar på motion Snöröjning av kommunens vägar Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 75 Framtid Fittja, program för stadsbyggnad antagande och planuppdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 78 Flerårsplan Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 79 Delårsrapport 1, prognos för 2012 samt omdisponeringar och tilläggsanslag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 81 Tumba centrum ramavtal och förnyat planuppdrag Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 82 Försäljning av mark Del av fastigheten Tullinge 19:653 Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 83 Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4

338 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 84 Hallunda 4:37, Hallunda Gårdsväg 104 omreglering av tomträttsavgälden Kommunfullmäktiges protokollsutdrag , 85 Tornet 4 i Norsborg köpe- och exploateringsavtal Revisionsskrivelse Granskning av ekonomistyrning Minnesanteckningar Dialogforum Tumba- om Uttran och Broängen

339 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012: Frigg 2 i Hallunda - planuppdrag för generationsboende (KS/2012:257) Beslut Kommunstyrelsen beviljar positivt planbesked för fastigheten Frigg 2. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ändra detaljplanen och att träffa överenskommelse med sökanden om tidplan och hantering av kostnader. Sammanfattning Botkyrkabyggen har tomträtt för fastigheten Frigg 2 och har kontaktats av sökanden för att se på möjligheter till utveckling av fastigheten för att möjliggöra för ett äldreboende eventuellt i kombination studentbostäder. Fastigheten har varit bebyggd tidigare. har tagit ställning till ansökan om planbesked och anser att det finns förutsättningar att uppföra en byggnad på platsen. En förutsättning är att parkeringsbehovet går att lösa i samarbete med omkringliggande fastigheter. Bebyggelse här innebär att redan ianspråktagen mark nyttjas liksom utbyggd infrastruktur. Ytterligare studier och möjligheter till byggnadens anpassning till platsen, ledningar i marken, intilliggande bostadshus och naturmarken prövas av samhällsbyggnadsnämnden i en detaljplaneprocess. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 24.

340 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2012:257 Expedieras till: - Sökanden - Samhällsbyggnadsnämnden - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Planarkitekt Anna Ahlstrand, samhällsbyggnadsförvaltningen - Områdesutvecklare Ronnie Dahl, serviceförvaltningen

341 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2008: Förhandlingsupphandling - Stockholm SkiCenter (KS/2008:73) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att genomföra en förhandlingsupphandling avseende Stockholm SkiCenter i enlighet med tjänsteskrivelsen. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med föreslagen projektorganisation ansvara för att genomföra en förhandlingsupphandling. Kommunstyrelsen beslutar att tilldela projektet kronor för förberedelse och genomförande av förhandlingsupphandling inkluderat marknadsföring. Projektet finansieras ur 2012 års anslag för medel till kommunstyrelsens förfogande. Sammanfattning Redan 2007 föddes idén om att utveckla Lidaområdet genom att uppföra en skidtunnel. Under de efterföljande åren har flertalet utredningar genomförts och centrala dokument upprättats, såsom förstudie avseende energi och marknad, affärsplaner, miljökonsekvensbeskrivning, långsiktig klimatundersökning, kalkyler, marknadsanalys följt av reviderad kalkyl samt affärsmodeller. Sedan 2010 har projektet inriktat sig på att finna extern finansierare i allt högre grad. Inriktningen har varit framgångsrik, där vi idag ser intresse från potentiella investerare. Under intensifierade dialoger med investerare står det klart att denna typ av investeringsprojekt kräver kommunens delaktighet, där kommunen kan spela olika roller i affärens slutliga modell. Dock kräver investerarna att kommunen som aktör ingår i slutuppgörelsen.

342 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2008:73 Förverkligandet av en skidtunnel på Lida friluftsområde bör genomföras med stor hänsyn till miljön i området samt på vilket sätt anläggningen ska energiförsörjas. Skidtunneln kommer att placeras på kommunens mark utanför Lida naturreservat. Ett underlag för miljökonsekvensbeskrivning visar på initiala ingrepp i naturen under byggperioden men där dessa är avtagande med tiden. Ett skäl till detta är att skidtunneln till största delen kommer att grävas ned, vilket innebär att den göms undan och att det inte är några problem för djur och människor att röra sig i området. Anläggningen ska energiförsörjas från en förnyelsebar energikälla (vindkraft) och all överskottsvärme ska användas för att värma friluftsgården i övrigt. Förutom att tunneln möjliggör för kommunens skolor och lokalt föreningsliv att kunna åka skidor under perfekta förhållanden bidrar tunneln även starkt till en förbättrad folkhälsa. Vidare ökar möjligheterna att starta upp ett skidgymnasium. En skidtunnel kommer att sätta Tullinge och Botkyrka på kartan. Anläggningen blir både en anledning att resa till såväl Botkyrka kommun som Stockholmsområdet i stort och kommer att addera något nytt till kommunens varumärke. Ett ökat besökande innebär även en förstärkt lokal ekonomi samt ökad sysselsättning. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Lars Johansson (FP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Anders Thorén (TuP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Bosse Olsson (MP) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Jimmy Baker (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner att ordföranden ställer förslagen mot varandra. Särskilt yttrande Ulla-B. Ludvigsson (BP), bilaga.

343 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2008:73 Expedieras till: - Upplev Botkyrka AB - Samhällsbyggnadsnämnden - Näringslivschef Peter Jemtbring, kommunledningsförvaltningen - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Planeringschef Lars Olson, kommunledningsförvaltningen - Kommunikationschef Marica Nordwall, kommunledningsförvaltningen

344 YRKANDE Förhandlingsupphandling Stockholms SkiCenter Förslag till beslut Folkpartiet yrkar avslag på ordförandeförslaget Motivering Folkpartiets ställningstagande i ärendet om en eventuell skidtunnel vid Lida har tidigare varit att vi endast accepterar en skidtunnel om det är externt kapital som finansierar den. I ärendet står det att även om det finns externa finansiärer så krävs det att kommunen som aktör ingår i slutuppgörelsen. Detta innebär att Folkpartiet inte kan ställa sig bakom förslaget. Det finns en allt för stor risk med hela projektet Det finns också oklarheter i ärendet. Det förefaller inte finnas någon intressent som vill gå, även om vi förstår att det är bla därför en upphandling ska genomföras. Hur en eventuell anläggning ska försörjas med energi är också osäker. Vi vill också påpeka att upphandlingen ska finansieras genom 2012 års anslag för medel till kommunstyrelsens förfogande. Detta är ett anslag som flitigt används till det ena och det andra och som snart är tömt. Trots att det är mer än ett halvår kvar på året.

345 Kommunstyrelsen Yrkande Förhandlingsupphandling Stockholm SkiCenter (KS/2008:73) Tullingepartiet är positiva till att skapa förutsättningar och utveckla skidåkningen vid Lida. Botkyrka kommun bör dra mer nytta av varumärket Lida Friluftsgård. Vi vill förbättra, marknadsföra och utveckla verksamheten mer. Därför stödjer vi en ökad information, genom bättre skyltning och information på hemsidan om de utmärkta möjligheter till skidåkning som finns i kommunen. Skidåkare som bor utanför Botkyrka har kanske inte kännedom om kvalitén på de fina skidspår som finns. Ungdomar i Botkyrka som ännu aldrig provat på längdskidåkning skulle med all säkerhet uppskatta skidspåren. Det kanske går att göra Lida mer tillgängligt genom t ex en skidbuss som ett alternativ till kommunens cirkusaktiviteter? Däremot finns det många frågetecken runt hur en skidtunnel skulle finansieras samt hur det påverkar miljön. Ur ett miljöperspektiv är det osäkert om tunnelprojektet påverkar utvecklingen av området på ett för kommunen långsiktigt hållbart sätt. Om en tunnel med kapacitet för flera tusen människor ska byggas kommer det naturligtvis ställa krav på infrastrukturen vid Lida vad gäller vägar och tillgänglighet. Det är oklart hur det i sin tur påverkar Riksten och den närliggande miljön. Skidtunneln kommer visserligen att energiförsörjas från en förnyelsebar energikälla och överskottsvärmen kommer att värma fastigheter. Det är bra. Men hur klimatsmart är det när många besökare som vill ägna sig åt skidåkning transporterar sig med bil? Det är osannolikt att en majoritet av skidåkarna skulle välja andra transportalternativ. Från början var budskapet att en skidtunnel på Lida skulle finansieras av en extern finansiär, inte av skattemedel. Förutsättningarna för att bygga en skidtunnel har varit extern finansiering. Men nu står det klart, precis som vi befarat, att denna typ av investeringsprojekt kräver kommunens delaktighet. Investerarna kräver till en början att kommunen ska ingå i slutuppgörelsen. Det finns en stor risk för att skattebetalarna får skjuta till ännu mera pengar i framtiden. Det är inte ekonomiskt ansvarsfullt då projektet innebär stora risker. Om ovissheterna varit mindre och lönsamheten högre, tror vi att externa finansiärer hade velat driva projektet på egen hand. Det pratas i olika sammanhang om att sätta Botkyrka på kartan. I det här fallet vill man skapa ett starkt varumärke förknippat med skidåkning. Men är det realistiskt att Botkyrka ska få möjlighet att starta upp ett skidgymnasium? Kommunen bör istället för att satsa på olika PRjippon undersöka vad som gör att människor vill bo och leva i en kommun. Det handlar inte om att vara först med spektakulära projekt. Det finns andra faktorer som gör att invånarna mår bra och trivas där de bor. Vi ser hellre att majoriteten börjar i det lilla och marknadsför Lida ordentligt istället för att satsa på konstgjord andning genom visionära projekt. Hälsoperspektivet räcker inte för att väga upp de finansiella och miljömässiga risker som finns. Tullingepartiet stödjer inte förslaget baserat på den information som finns tillgänglig. Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

346 Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå ordförandeförslaget. Anders Thorén (TuP) Therese Strömberg (TuP) Tullingepartiet - med målet Tullinge egen kommun - blev största partiet i Tullinge och 3:e största partiet i Botkyrka kommun i valet 2010.

347 bp BOTKYRKAPARTIET Kommunstyrelsen Yttrande Förhandlingsupphandling Stockholm SkiCenter (KS/2008:73) Vi i BP ställer oss synnerligen tveksamma till projektet, som otvivelaktigt drar med sig kostnader, som skall betalas med skattemedel, medel som istället bör avsättas till kommunens kärnverksamheter såsom skola, vård och omsorg. Satsning på en skidtunnel vid Lida i Tullinge kan mer ses som PR-jippo för kommunens tillväxtpolitik med risk för en felaktig satsning som kan ge skadliga samhällsekonomiska effekter längre fram, vilket framkommit tidigare i en del rapporter av samhällsforskare. Ulla-B. Ludvigsson Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

348 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2012:212, KS/2012: Tornet 4 i Norsborg - Antagande av detaljplan samt budget för genomförande (KS/2012:212, KS/2012:174) Beslut Kommunfullmäktige fastställer förslag till budget för genomförande av detaljplan Tornet 4 och del av Hallunda 4:34 (53-31). Kommunfullmäktige antar förslag till detaljplan för Tornet 4 och del av Hallunda 4:34 (53-31). Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kommunstyrelsen gav i november 2009 uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för Tornbergsskolans tomt i Norsborg som skulle medge bostadsbebyggelse inklusive äldreboende. I december samma år beslutade kommunfullmäktige om rivning av Tornbergsskolan. Kommunfullmäktige beslutade vidare i oktober 2011 att ge Bo Klok Housing AB (Skanska) en option på köp av marken för att uppföra lägenheter i tvåvåningshus och radhus för att komplettera utbudet i området. Slutförhandlingar med intressenten pågår, men för att inte fördröja tidplanen ytterligare för äldreboendet föreslår kommunledningsförvaltningen i samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen att detaljplanen förs upp för antagande. Samhällsbyggnadsnämnden har i mars 2012 godkänt detaljplaneförslaget och överlämnat det till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplanen omfattar en möjlighet att bygga cirka 70 bostäder i flerfamiljs- respektive radhus, samt ett äldreboende för cirka 50 personer. Kommunledningsförvaltningen har med underlag från samhällsbyggnadsförvaltningen upprättat ett förslag till budget för genomförande av projektet. Kommunen svarar för att bygga ut allmänna gator och vatten- och avlopps-

349 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:212, KS/2012:174 försörjning till området. Projektet belastas sedan tidigare av kostnader för rivning av Tornbergsskolan. En kostnadsfördelning sker mellan den fastighet som bildas för äldreboende och den fastighet som kan säljas till en bostadsexploatör. Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 15. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 40. Yrkanden Kia Hjelte (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, bilaga. Ulla Ludvigsson (BP), Peter Nyberg (S), Stefan Dayne (KD), Lars Johansson (FP), Gabriel Melki (S) och Dan Gahnström (MP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Yttrande Ulla-B. Ludvigsson (BP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Tekniska nämnden - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Projektledare Kristofer Uddén, samhällsbyggnadsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Martin Hodosi, samhällsbyggnadsförvaltningen - Områdesutvecklare Ronnie Dahl, serviceförvaltningen

350 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 87 Tornet 4 i Norsborg Antagande av detaljplan samt budget för genomförande (KS/2012:212, KS/2012:174) Vi moderater har under flera år påtalat behovet av att bygga fler äldreboenden i Norra Botkyrka. Vi har även försökt övertala den styrande majoriteten S+V+MP om att det är viktigt att det finns möjlighet för våra medborgare att kunna göra boendekarriär i sin egen kommundel. Med detta förslag till beslut så går man Moderaterna till mötes. Vi välkomnar att det kommer till stånd ett nytt äldreboende samt att förslaget även därutöver bidrar till att området får en ännu större blandning av upplåtelseformer samt standard på bostäderna. Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla ordförandeförslaget Jimmy Baker Edip Noyan

351 bp BOTKYRKAPARTIET Särskilt yttrande Tornet 4 i Norsborg Antagande av detaljplan samt budget för genomförande (KS/2012:212, KS/2012:174) Vi i BP ser mycket positivt på förslaget till detaljplan för Tornet 4 i Norsborg, som bl a kommer innebära att det uppförs ett äldreboende inom området, vilket är ett steg i rätt riktning för att få till stånd en mix i bebyggelsen. Det är vår förhoppning att sådan utformning både ska kunna startas upp och få fortsättas med då det finns och kommer finnas ökat behov av äldreboenden under kommande år. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

352 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2011: Svar på motion - Snöröjning av kommunens vägar (KS/2011:356) Beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen. Ärendet Ulla-B. Ludvigsson (BP) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde en motion Snöröjning av kommunens vägar. Motionären föreslår att ansvarig nämnd uppdras planera för förbättrad snöröjning inför kommande vintersäsong. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker motionen. Nämnden delar motionärens uppfattning att kommunens snöröjning ständigt behöver utvecklas. Nämnden beslutade hösten 2011 om en standard för vinterväghållning med en prioriteringsordning. Nämnden kommer inför varje vintersäsong att återkomma till frågan om kommunens prioriteringar gällande vinterväghållningen. Information och utbildning av personal vid kommunens kontaktcenter och medborgarkontor har skett i frågor om vinterväghållning och nya informationskanaler har upprättats för att förbättra informationen till medborgarna. Yrkanden Ulla-B. Ludvigsson (BP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, bilaga. Peter Nyberg (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

353 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2011:356 Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden

354 bp BOTKYRKAPARTIET Yrkande Svar på motion Snöröjning av kommunens vägar (KS/2011:356) Vi i BP yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag som innebär ett bifall till motionen Det är med stor tillfredsställelse vi har tagit del av samhällsbyggnadsnämndens svar på vår motion om förbättrad snöröjning av kommunens vägar. Nämnden har tidigare tagit fram en standard för vinterväghållning och det är i och för sig vällovligt. Vi anser att det dessutom måste finnas en bättre framförhållning/planering och uppdatering för vinterväghållning, vilket nu ser ut att bli verklighet med en relativt liten ekonomisk insats och till gagn för botkyrkaborna. Ulla-B. Ludvigsson Lena Karlsson Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

355 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2007:1 75 Framtid Fittja, program för stadsbyggnad - antagande och planuppdrag (KS/2007:1) Beslut Kommunfullmäktige godkänner förslaget till Detaljplaneprogram för stadsutveckling - FRAMTID FITTJA. Kommunstyrelsens beslut i ärendet Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för villor på vatten i Fittja. Budget för detaljplanen sätts till kronor och finansieras genom exploateringsprojektets kommande intäkter för markförsäljning. Vidare ger kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för bostäder på den så kallade Triangeltomten söder om tunnelbanestationen. Budget för detaljplanen sätts till kronor och finansieras genom exploateringsprojektets kommande intäkter från markförsäljning. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förbereda markanvisning för Triangeltomten. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. För att bidra till en hållbar utveckling i Fittja under den kommande 30- årsperioden föreslår Framtid Fittja - detaljplaneprogram för stadsutveckling tre strategier. Strategierna är kopplade till utveckling av Fittjas bebyggelse, trafikstruktur och grönområden. Bebyggelse: Det finns stora möjligheter att utveckla stadsdelen och dess centrum genom förtätning. Det finns också möjligheter att anlägga bryggor vid Fittja äng för båtar och villor på vatten. De nya byggnader som tillkommer ska komplettera Fittja på olika sätt. De ska ha en hög arkitektonisk nivå och vara anpassade till stads- och landskapsbilden.

356 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2007:1 Trafikstruktur: Trafikmiljön i Fittja behöver ändras för att främja ett hållbart resande. Det innebär att gång- och cykelvägarna ska bli genare, tillgängligare och attraktivare. Gaturummen kring lokalgatorna ska få en omgivande bebyggelse för att sänka hastigheter och öka tryggheten. För att skapa en ny struktur för trafiken till Fittja och intilliggande områden föreslås nya kopplingar. Två exempel på kopplingar är att ansluta Hallundavägen till Botkyrkaleden och att ansluta Krögarvägen till Värdshusvägen. Grönområden: För att skapa fler möjligheter till lek, rekreation och spontanidrott behöver Fittjas parker bli mer attraktiva och tillgängliga. Ett förslag som bidrar till detta är att anlägga dammar och mindre kanaler genom dalgången i södra Fittja. Samtidigt som dessa renar dagvatten kan de erbjuda plats för konst och vara ett attraktivt promenadstråk. Programmet föreslår ett fokus på centrala delar av Fittja på närmare sikt och på de perifera delarna på längre sikt. I Framtid Fittja finns också idéer kring kommande uppdrag till detaljplaner och utredningar. Ett led i Framtid Fittjas förverkligande är att ge följduppdrag för efterföljande planering. Här föreslås för det första ett detaljplanuppdrag för den så kallade Triangeltomten precis söder om Fittja centrumanläggning och tunnelbanespåret. Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten för byggnation av bostäder/verksamheter/lokaler. Som ett andra följduppdrag föreslås att ta fram en fördjupad förstudie kring villor på vatten vid Fittja udde. Samtliga förslag följer kommunens riktlinjer för boendeplanering. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 20. Yrkanden Peter Nyberg (S), Stefan Dayne (KD), Anders Thorén (TUP), Ulla-B. Ludvigsson (BP) och Anna Herdy (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

357 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2007:1 Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Enhetschef Charlotte Persson, kommunledningsförvaltningen

358 SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 110 Framtid Fittja, program för stadsbyggnad antagande och planuppdrag (KS/2007:1) Fittja skulle behöva en uppgradering av det allmänna rummet. Detta bör bl.a. göras genom ett aktivt arbete med gestaltningsfrågor. I stort sett i hela kommunen finns det gator, vägar, torg, rondeller, korsningar, gångstråk och cykelvägar som inte bara skulle kunna fylla en praktisk funktion utan också vara vackra och trivsamma platser, med hjälp av t.ex. grönska, konstnärlig utsmyckning eller utformning. Vi vet att Stockholmsregionens befolkning växer och Botkyrka måste ha beredskap och en plan för att få många av dessa inflyttare att vilja bosätta sig här. I Bokyrka finns det plats för fler nya invånare och vårt läge intill Stockholm blir mer och mer attraktivt. Vi har, jämfört med exempelvis Tyresö, Nacka eller Vallentuna, konkurrensfördelen med nära avstånd till såväl tunnelbana, pendeltåg som E4:an för de som behöver pendla till sitt arbete. Vi ser gärna en utveckling där området mellan Fittja-Alby-Slagsta utvecklas till en stadsmiljö, med en överdäckning av E4:an som en tänkbar väg för att förverkliga detta. Denna stadsmiljö bör främst innehålla främst bostäder och arbetsplatser. Vi tror inte på en stor stadspark i det geografiska läget, med närheten till såväl Stockholms Stad, som Flemingsberg, som Södertälje. Vi har länge förespråkat förtätningar i främst kollektivtrafiknära lägen, då den typen av exploateringar är klimatsmarta och då dessa exempelvis uppmuntrar till att fler använder sig av kollektivtrafiken. Vi ska inte vara rädda för att planera för att bygga på höjden, med bilparkeringarna under marknivå. Vi vill inte bara skapa förutsättningarna för utvecklandet av stadsmiljöer som tål att jämföras med Stockholms innerstad, vi behöver därutöver även bygga ihop våra stadsdelar/kommundelar i en allt större utsträckning. Ett framtida exempel skulle kunna vara att, runt Tullingesjön, bygga ihop Hamringe med Alby, Fittja och Tullinge. Vi står bakom tanken att prova förutsättningarna för att bygga villor på vattnet vid Fittja. Jimmy Baker Edip Noyan Christina Lundgren

359 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2012:11 78 Flerårsplan (KS/2012:11) Beslut Kommunfullmäktige fastställer förslaget till flerårsplan för perioden Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (TUP), (FP), (SD), (KD) och (BP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Förslaget till flerårsplan bygger på föregående flerårsplan och de framåtsikter som de olika nämnderna har lämnat. Ett preliminärt förslag till flerårsplan har varit på remiss hos kommunens nämnder som haft möjlighet att lämna synpunkter. Flerårsplanen består av en verksamhetsplan och en ekonomisk plan. Verksamhetsplanen innehåller mål och visioner för flerårsplaneperioden. Den ekonomiska planen innehåller i likhet med tidigare år ekonomiska ramar för driftskostnader och investeringar. Yrkanden Katarina Berggren m.fl. (S), Bosse Olsson m.fl. (MP) och Mats Einarsson m.fl. (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa majoritetens förslag till flerårsplan, bilaga. Jimmy Baker (M) yrkar bifall till moderaternas förslag till flerårsplan, bilaga.

360 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:11 Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till tullingepartiets förslag till flerårsplan, bilaga. Lars Johansson (FP) yrkar bifall till folkpartiets förslag till flerårsplan, bilaga. Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till kristdemokraternas förslag till flerårsplan, bilaga. Östen Granberg (SD) yrkar bifall till sverigedemokraternas förslag till flerårsplan, bilaga. Ulla-B. Ludvigsson (BP) yrkar bifall till botkyrkapartiets förslag till flerårsplan, bilaga, samt yrkar att botkyrkapartiets tredje beslutssats ställs under särskild proposition. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ställer botkyrkapartiets tredje beslutssats under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar att avslå yrkandet. Därefter ställer ordförande kommunstyrelsens förslag mot övriga yrkanden om förslag till flerårsplaner mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Särskilt yttrande Katarina Berggren m.fl. (S), Bosse Olsson m.fl. (MP) och Mats Einarsson m.fl. (V) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samtliga förvaltningar och nämnder

361 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Delårsrapport 1, prognos för 2012 samt omdisponeringar och tilläggsanslag (KS/2012:283, KS/2012:251, KS/2012:190, KS/2012:164, KS/2012:163, KS/2012:156, KS/2012:264) Beslut Kommunfullmäktige beslutar om tilläggsanslag och omfördelningar i ettårsplan 2012 enligt de förslag som framgår i ärendet. Kommunfullmäktige uppmanar vård- och omsorgsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets budgetavvikelse till högst 15 miljoner kronor. Kommunfullmäktige uppmanar utbildningsnämnden att vidta åtgärder som begränsar årets underskott till det som kan förklaras av volymförändringar i förhållande till beräkningarna i 2012 års budget. Kommunfullmäktige uppdrar till övriga nämnder som befarar negativa budgetavvikelser att vidta åtgärder så att man når minst ett nollresultat. Reservation Samtliga ledamöter för (FP) reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna yrkandet. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Årets första delårsrapport innehåller som vanligt ett delårsbokslut för perioden januari-april och en prognos för hela budgetåret. I anslutning till detta behandlas även ett antal framställningar av ekonomisk karaktär som nämnderna initierat i delårsrapporterna rörande tilläggsanslag eller omdisponeringar inom befintliga ramar i årets ettårsplan.

362 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:163 Utfallet för perioden januari-april innebär ett positivt resultat med 87,3 miljoner, vilket i princip är samma resultat som föregående år. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 5,9 procent och ligger 71,8 miljoner högre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Skatteintäkterna ligger 63,2 miljoner högre än föregående år och har därmed ökat med 4,9 procent. Prognosen över helårsutfallet 2012 ligger på plus 97 miljoner kronor vilket är 16,9 miljoner bättre än budget. I jämförelse med budget räknar vi med ett överskott för skatteintäkterna medan nämndernas prognoser sammantaget ligger sämre än budget. Totalt sett ligger prognosen för verksamhetens kostnader 41,1 miljoner över budget. Här ingår prognostiserade underskott för vård- och omsorgsnämnden på 27,5 miljoner kronor och för utbildningsnämnden på 24,1 miljoner. Vård- och omsorgsnämnden har efter att prognosen lämnats redovisat åtgärder som ska förbättra det prognostiserade resultatet med minst 10 miljoner. Från kommunledningsförvaltningens sida ser vi det som angeläget att arbetet med att nå en budgetbalans kommer igång och följer uppsatta mål. Mot den bakgrunden föreslår vi att nämnden/förvaltningen under hösten månadsvis ska lämna en prognos över utfallet för 2012 samt vid dessa tillfällen även redovisa en uppföljning gentemot den upprättade åtgärdsplanen. Vi föreslår dessutom att vård- och omsorgsnämnden ska sträva efter att för 2012 begränsa budgetavvikelsen till högst 15 miljoner kronor. Utbildningsnämnden redovisar en budgetavvikelse på 24,1 miljoner kronor. Av detta kan cirka 12,5 miljoner kopplas till volymökningar som inte är budgeterade för Mot den bakgrunden föreslår kommunledningsförvaltningen att nämnden får i uppdrag att begränsa årets budgetavvikelse till det som kan förklaras av konstaterade volymförändringar i förhållande till årets budget. Övriga nämnder med befarade underskott i sina helårsprognoser uppmanas att vidta åtgärder för att åstadkomma balans mellan kostnader och tilldelad budgetram för Utöver detta föreslås omfördelningar av medel mellan olika nämnder och att medel som avsatts för särskilda ändamål i budgeten för 2012 fördelas i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkanden Katarina Berggren (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Karin Pilsäter (FP) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag, bilaga.

363 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:163 Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.. Särskilt yttrande Kia Hjelte (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samtliga förvaltningar och nämnder - Folkets Hus Hallunda - Botkyrka Ridsällskap - Föreningen för Alby folkhögskola - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Deltagarna i Almedalsveckan: - Katarina Berggren (S) - Jimmy Baker (M) - Ebba Östlin (S) - Anna Herdy (V) - Dan Gahnström (MP) - Emanuel Ksiazkiewicz, politisk sekreterare (S) - Utvecklingschef Helena Rojas, kommunledningsförvaltningen - PR/pressansvarig Hediye Güzel, kommunledningsförvaltningen - Leif Magnusson, Mångkulturellt centrum

364 Yrkande Delårsrapport 1, prognos för 2012 samt omdisponeringar och tilläggsanslag Förslag till beslut Folkpartiet yrkar avslag på de ombudgeteringar som gäller kommunens deltagande i Almedalsveckan samt bidrag till Alby Folkhögskola. Motivering Det är positivt att utfallet visar på ett positivt resultat för perioden januari-april. Det är bra att skatteintäkterna ökar med 4,9 procent jämfört med samma period förra året. Det är dock oroande att verksamheternas nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna.. När det gäller förslagen till ombudgeteringar så har Folkpartiet invändningar på ett par punkter kr avsätts för deltagande i Almedalsveckan. Det är naivt att tro att Botkyrka "bedöms kunna få stor uppmärksamhet i media och ytterligare bidra till att Botkyrka uppmärksammas på ett positivt sätt". Det är ju i själva verket den absolut sämsta veckan på hela året att försöka få uppmärksamhet i media. Eller bland nationella aktörer. Vill man ha uppmärksamhet kring den interkulturella strategin på nationell nivå finns det 51 bättre veckor. Alby Folkhögskola föreslås få kr. Det anges inte någonstans varför man vill ha pengarna och till vad. Treårssatsningen går ut med innevarande år, och man har inte ännu påbörjat någon verksamhet som skulle göra att man kvalificerar sig formellt för att kunna bli en folkhögskola. Folkpartiet anser att det nu är dags att lägga ner Alby Folkhögskola.

365 SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 114 Delårsrapport 1, prognos för 2012 samt omdisponeringar och tilläggsanslag (KS/2012:163) Vi kan till en början konstatera att, ännu en gång, skatteintäkterna för 2012 ser att bli betydligt högre än förväntat. Sverige och Botkyrka kommun är, vilket de senaste åren har visat, gynnade av att ha en alliansregering som prioriterat ordning i statsfinanserna, prioriterat arbetslinjen och infört reformer som ROT, RUT och sänkt restaurangmoms. Det är fler som jobbar och betalar skatt och Sverige står idag ännu starkt, omgivet av länder som får skära ner i offentlig sektor. Botkyrka ser ut att gå mot ännu ett år med ett högre överskott än budgeterat i ettårsplan. Tyvärr finns det även problem att peka på i delårsrapporten. Det är givetvis inte bra att Vård- och omsorgsnämnden (VoN) och Utbildningsnämnden (UTBN) ser ut att gå mot stora underskott. Det inte heller bra att det endast återstår 0,5 mnkr av medlen som står till kommunstyrelsens förfogande. När det gäller det sistnämnda är det ett halvår kvar på året, så sannolikheten för att nya medel behöver tillskjutas får nog anses som hög. Underskottet i UTBN kan vi förstå till stora delar (ex. fler barn i förskoleålder) och medel måste förstås tillskjutas. Vi ställer oss dock tveksamma till hur 1-1 programmet har hanterats och hur Serviceförvaltningen (IT) tillåts gå med stora överskott på UTBN:s bekostnad. VoN har en annan problembild, här beror underskotten på flera saker. En årlig, återkommande underbudgetering är en anledning. Många köpta platser i andra kommuner är en annan. Höga LSS-viten är en tredje. En hemtjänst som det inte går att få kontroll över är en fjärde. Vi moderater kommer därför, i vårt förslag till flerårsplan, lägga en särskild tonvikt vid att adressera Vård- och omsorgsnämndens problem och behov. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Christina Lundgren

366 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Tumba centrum - ramavtal och förnyat planuppdrag (KS/2012:255) Beslut Kommunfullmäktige godkänner ramavtal med Tumba centrumfastigheter AB för utveckling av Tumba centrum med option på köp av del av fastigheten Tumba 8:36. Kommunstyrelsens beslut i ärendet Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden förnyat uppdrag att senast i december 2013 ha tagit fram ett förslag till detaljplan för utveckling av handel, verksamheter och bostäder i Tumba centrum. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att parallellt med planprocessen träffa erforderliga avtal för genomförande av planläggning av Tumba centrum. Kommunstyrelsen ger exploateringsprojektet ett tilläggsanslag om 1 miljon kronor för framtagande av detaljplan. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Tumba centrumfastigheter AB ägs av Citycon AB som ingår i koncernbolaget Citycon Oyj med huvudsäte i Helsingfors. Citycon äger 9 köpcentrum i Sverige och har bland annat under 2009 och 2010 färdigställt omfattande omvandling av både Liljeholmstorget Galleria och Åkersberga centrum. Citycon tog över Tumba centrum 2008 och inkom då till kommunen med ett förslag om utveckling av nya byggrätter genom överdäckning av busstorget. Kommunstyrelsen lämnade i juni 2008 uppdrag till samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till ny detaljplan för utveckling av Tumba centrum. Kommunledningsförvaltningen fick vid samma tillfälle i uppdrag

367 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:255 att ta fram ett exploateringsavtal. Det visade sig efter en tid att enbart nya handelsbyggrätter inte skulle kunna bära kostnader för en överdäckning av busstorget liksom övrig utbyggnad av centrum utan att ett större grepp skulle behöva tas i omvandlingen av Tumba centrum. Parterna har sökt lösningar på detta och Citycon har under 2011 återkommit med en samarbetspartner för bostadsutveckling i Strabag, en österrikisk koncern som nu etablerar sig på den svenska marknaden. Kommunledningsförvaltningen har i ett ramavtal med Citycon utvecklat ett förslag till ansvarsfördelning för plan- och utvecklingskostnader för centrum med målsättning att skapa en stabil grund för parterna att fortsätta planarbetet. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 22. Yrkanden Peter Nyberg (S), Lars Johansson (FP), Björn Pettersson (S), Dan Gahnström (MP), Mats Einarsson (V), Stefan Dayne (KD) och Kia Hjelte (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Planeringschef Lars Olson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Martin Hodosi, samhällsbyggnadsförvaltningen - Områdesutvecklare Tumba John Rawley, serviceförvaltningen - Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

368 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Försäljning av mark - Del av fastigheten Tullinge 19:653 (KS/2012:285) Beslut Kommunfullmäktige godkänner huvudavtal innehållande femårig option på framtida markköp för del av den framtida fastigheten Tullinge 19:653 till Blickabergets Fastighets AB (org. nr ) samt en femårig option att efter detaljplaneläggning förvärva mark för expansionsändamål. Huvudavtalet innehåller även en femårig option för Oslo Naeringsejendom A/S (org. nr ) att förvärva framtida tomter för nyetablering inom medicinteknik. Kommunfullmäktige godkänner avtal om upplåtelse av tomträtt för den framtida fastigheten Tullinge 19:653 till Blickabergets Fastighets AB (org. nr ). Kommunfullmäktige godkänner sidoavtal till tomträttsavtal för den framtida fastigheten Tullinge 19:653 till Blickabergets Fastighets AB (org. nr ). Kommunfullmäktige beslutar att tilldela samhällsbyggnadsnämnden ett investeringsanslag på 4 miljoner kronor för utbyggnad av väg till fastigheterna. Medlen tas från kommunfullmäktiges avsatta medel för investeringar. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Botkyrka deltar aktivt i att stärka Flemingsberg som regional kärna genom utveckling av både näringsliv och bostadsförsörjning. I en dialog med nyckelaktörer inom området Life Science framkom behovet av mark för etablering av ett medicintekniskt bolag. En sådan snabb etablering fungerar som en attraktionskraft för ytterligare företag.

369 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:285 Botkyrka kommun har i nuläget tillgänglig mark planlagd för verksamhetsändamål längs Alfred Nobels allé. Kommunledningsförvaltningen har i kontakt med Oslo Naeringsejendom A/S identifierat en plats där etableringen skulle kunna förverkligas. Oslo Naeringsejendom A/S har intresse av att själv eller genom dotterbolag etablera verksamheter inom Life Science vid Blickaberget i Tullinge i Botkyrka kommun. Syftet med huvudavtalet är att dels säkerställa överlåtelse av mark för en första etablering och dels att säkerställa att Oslo Naeringsejendom A/S har en exklusiv rätt att inom 5 år etablera ytterligare verksamheter inom Life Science. I ett första skede avser Oslo Naeringsejendom A/S att låta markägandet ligga på det helägda dotterbolaget Blickabergets Fastighets AB. Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen stämt av lokaliseringen mot förslag till fördjupad översiktsplan för Flemingsberg. Etableringen ligger i linje med uttryckta ambitioner innehåll och gestaltning genom en förtätning med bostäder och verksamheter längs Alfred Nobels allé. Kommunledningsförvaltningen föreslår att fastigheter enligt bifogade avtal avstyckas och upplåts med tomträtt till Blickabergets Fastighets AB. Utformningen tar höjd för behovet av vägförsörjning till det potentiellt framtida utvecklingsområde som utpekas i fördjupad översiktsplan för Flemingsberg strax norr om fastigheterna. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunen bygger ut den del av vägen som krävs för att försörja fastigheterna med en bedömd kostnad om 4 miljoner kronor för projektering och anläggning. Kommunledningsförvaltningen föreslår vidare att Blickabergets Fastighets AB får option på ytterligare mark för att ge möjlighet till expansion liksom att Oslo Naeringsejendom A/S får option på nya etableringar inom branschen medicinteknik. Delar av markområdena kräver ändring av detaljplanen vilket kommunledningsförvaltningen får återkomma kring. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

370 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:285 Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Näringslivschef Peter Jämtbring, kommunledningsförvaltningen - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Planeringschef Lars Olson, kommunledningsförvaltningen - Projektledare Kristofer Uddén, samhällsbyggnadsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Martin Hodosi, samhällsbyggnadsförvaltningen - Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

371 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Riksten friluftsstad - nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 (KS/2012:256) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Kommunfullmäktige godkänner reviderat gestaltningsprogram. Kommunfullmäktige godkänner reviderat miljöåtgärdsprogram. Kommunfullmäktige godkänner reviderat belysningsprogram. Kommunfullmäktige godkänner ramavtal med Rikstens Friluftsstad AB. Kommunfullmäktige godkänner tilldelning om kronor till projektet för ersättning till Riksten Friluftsstad AB i samband med att ramavtalet vinner laga kraft. Reservation Samtliga ledamöter för (FP), (TUP), (SD) och (BP) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Kommunstyrelsens beslut i ärendet Kommunstyrelsen beslutar följande för egen del, under förutsättning att ramavtalet vinner laga kraft: Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för etapp 4 av Rikstens friluftsstad. Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till erforderliga avtal för genomförande av detaljplanen.

372 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:256 Kommunstyrelsen fastställer budget för detaljplanen till kronor (utöver ovanstående tilldelning från kommunfullmäktige). Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Mellan Botkyrka kommun och Rikstens friluftsstad AB finns sedan 2003 flera ramavtal och samarbetsavtal som reglerar planläggning och exploatering av Rikstens friluftsstad. Hittills har tre etapper av planläggning genomförts för totalt 800 bostäder av de totalt som finns angivna i det långsiktiga detaljplaneprogrammet för området. Under 2010 träffade kommunen avtal med Trafikverket om genomförande och kommunal delfinansiering av etapp 1 a av Förbifart Tullinge. Det vill säga sträckan mellan en ny trafikplats vid Pålamalmsvägen och en ny trafikplats Högskolan vid Huddingevägen. Denna första etapp av förbifarten skapar förutsättningar för fortsatt utbyggnad av Rikstens friluftsstad med ytterligare cirka bostäder i en takt om i genomsnitt 100 bostäder per år. Kommunledningsförvaltningen har därför, i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, arbetat fram ett nytt ramavtal med Riksten Friluftsstad AB för fortsatt planläggning av området. Huvudförändringen i avtalet är att kommunen, från och med etapp 4, tar tillbaka ansvar för planering och utbyggnad av allmänna anläggningar liksom den samordning med ledningsdragande verk som detta innebär. Till ramavtalet läggs en reviderad tidplan och etappindelning för fortsatt planläggning, där en kommunal tomt reserveras i varje etapp för att möjliggöra etablering av gruppbostäder, förskolor och liknande. Kommunen och bolaget har inför fortsatt planläggning även gjort en översyn av övergripande programhandlingar för området med utgångspunkt från erfarenheter som vunnits i de tre etapper som hittills genomförts. Detta har resulterat i förslag till ett reviderat gestaltningsprogram, miljöåtgärdsprogram och belysningsprogram. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att planläggning av etapp 4 nu kan inledas. Kommunens kostnader för planprocessen uppskattas till cirka kronor vilket ska finansieras genom avgifter enligt plan- och bygglovtaxan. Projektet behöver särskild tilldelning om 5 miljoner kronor för ersättning till Riksten Friluftsstad AB i samband med att kommunen övertar ansvar för utbyggnad av allmänna anläggningar.

373 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:256 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet , 23. Yrkanden Peter Nyberg (S), Mats Einarsson (V), Stefan Dayne (KD) och Yngve R K Jönsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Lars Johansson (FP) yrkar att ärendet återremitteras, bilaga. Jörgen Gustafsson (TUP) yrkar bifall till (FP):s återremissyrkande. Östen Granberg (SD) yrkar, med likalydande motivering som (FP), att ärendet återremitteras, bilaga. Nils Junker (BP) yrkar att ärendet återremitteras, bilaga. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer först återremissyrkandet från (FP), (TUP) och (SD) under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma och att ärendet ska avgöras idag. Kommunfullmäktiges ordförande ställer därefter återremissyrkandet från (BP) under proposition och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma och att ärendet ska avgöras idag. Slutligen ställer ordföranden kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Martin Hodosi, samhällsbyggnadsförvaltningen - Projektledare Ulf Ekberg/Nina Vesterli, samhällsbyggnadsförvaltningen - Områdesutvecklare Tullinge Björn Adelly, serviceförvaltningen - Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

374 Yrkande Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 Förslag till beslut: Folkpartiet yrkar på återremiss på ordförandeförslaget Motivering: Folkpartiet har hela tiden sedan planering av Rikstens Friluftsstad påbörjades konsekvent hävdat att vi endast anser att området ska bebyggas varsamt. Vi har till tidigare framtagna detaljplaner krävt en halverad volym på bebyggelsen och det vidhåller vi också nu. Förvisso så ska ny en första etapp av förbifart Tullinge byggas. Denna medger att fler bostäder än de nu 800 som är planlagda byggs. För att man ska kunna bygga så många som 1000 ytterligare bostäder som föreslås i ärendet krävs att hela förbifarten byggs. Folkpartiet anser att i det förnyade ramavtalet och planuppdraget endast bör finnas utrymme för max 500 bostäder.

375 Yrkande Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 Sverigedemokraterna ser med oro på den exploatering som Rikstens friluftsstad utsätts för. Enligt vår mening är det alldeles för stor volym som kommunstyrelsen föreslår bygga. Sverigedemokraterna anser att en halvering av antalet bostäder, d.v.s. 500 bostäder bör ingå i det förnyade ramavtalet med Rikstens friluftsstad. Förslag till beslut Sverigedemokraterna yrkar på återremiss. Faller återremiss yrkandet yrkar Sverigedemokraterna på avslag. Östen Granberg Robert Stenkvist

376 bp BOTKYRKAPARTIET Yrkande Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 (KS/2012:256) Botkyrkapartiet yrkar att kommunfullmäktige beslutar att återremittera rubricerat ärende till kommunstyrelsen och berörd nämnd Vi i BP har redan i inledningsskedet med planerna på utformningen av Riksten framfört att vi vill ha en försiktig utbyggnad av området med ett lägre antal bostäder. I ett tidigt skede tog vi fram att det kunde finnas förorenad mark i området med både rester av flygbränsle och gammal asfalt med stenkolstjära under landningsbanorna från flygfältsepokens dagar. Det framkommer i handlingarna att det bl a förekommer markföroreningar och att det under 2011 upptäckts förhöjda halter av ämnet PFOS i både ytvatten och grundvatten. Betänkligheter uppstår då det står att man har som mål att inte öka förorening av grundvattnet inom den del av Riksten som ligger inom Tullinge vattenskyddsområde. Vi anser att målet måste vara att inga föroreningar av grundvattnet skall få finnas inom vattenskyddsområdet, därför bör såväl gestaltningsprogram som miljöåtgärdsprogram revideras ytterligare. Därutöver ställer vi oss mycket skeptiska till att en helhetslösning för trafiken med förbifart Tullinge saknas, vilket kommer försvåra en fortsatt planläggning och utbyggnad av Riksten. Ulla-B. Ludvigsson Nils Junker Postadress: Box 239, TUMBA Hemsida: Pg: Besöksadress: Munkhättevägen 45, TUMBA E-postadress: bp@botkyrkapartiet.se Org: Tel:

377 SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Ärende 118 Riksten friluftsstad nytt ramavtal, planuppdrag etapp 4 (KS/2012:256) Moderaterna i Botkyrka har tidigare drivit en försiktig linje gällande exploateringen av Riksten. Dagens moderater vill i och med detta yttrande förtydliga att vi står bakom ordförandeförslaget till beslut och den utbyggnadstakt som förslaget stipulerar. Botkyrka behöver kunna attrahera nya medborgare i en snabbt växande Stockholmsregion. Riksten är ett område som ligger rimligt nära Stockholms Stad, kollektivtrafik och inte minst utmärkta friluftsområden. Det är vidare positivt att det på området blir en blandning av upplåtelseformer. De som idag flyttar in på Riksten är oftast barnfamiljer där båda föräldrarna förvärvsarbetar och därmed bidrar till kommunens skattekraft. Vi vill bara skicka med att vi ser det som ytterligare ett positivt tillskott till området om vi också skulle kunna få till stånd att kunna bygga ett gruppboende respektive ett äldreboende på området. Jimmy Baker Yngve RK Jönsson Christina Lundgren

378 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Hallunda 4:37, Hallunda Gårdsväg omreglering av tomträttsavgälden (KS/2012:266) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att tomträttsavgälden från och med 27 juni 2013 sätts till kr/år för Hallunda 4:37. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Den 27 juni 1983 uppläts fastigheten Hallunda 4:37 med tomträtt. Tomträttsavgälden kan omregleras vart tionde år. Nuvarande avgäld är från 1993 är på kr/år. Föreslagen avgäld är kr/år. redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet, Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

379 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige DnrKS/2012: Tornet 4 i Norsborg - köpe- och exploateringsavtal (KS/2012:212) Beslut Kommunfullmäktige godkänner köpe- och exploateringsavtal med BoKlok Housing AB. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Kommunfullmäktige antog i april 2012 detaljplan för Tornet 4 och del av Hallunda 4:34 (53-31) och fastställde samtidigt en budget för exploateringsprojektet. Kommunfullmäktige beslutade redan i oktober 2011 att ge Bo Klok Housing AB (Skanska) en option på köp av marken för att uppföra lägenheter i tvåvåningshus och radhus för att komplettera utbudet i området. Kommunledningsförvaltningen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen nu träffat en slutlig överenskommelse med bolaget som följer den budget som fastställdes vid förra sammanträdet. Bo Klok Housing AB erlägger en köpeskilling om 6 miljoner kronor för tomten och har åtaganden i fråga om områdets utformning, bland annat ska en lekplats och bollplan byggas. Kommunen kommer att, i enlighet med enprocentsregeln, att tillföra området konstnärlig utsmyckning på allmänt tillgänglig plats. Denna bekostas genom ett tillägg om 1 % på köpeskillingen liksom att kommunen lägger 1 % av investeringskostnad för gata och park. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

380 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2012:212 Expedieras till: - Samhällsbyggnadsnämnden - Tekniska nämnden - Exploateringschef Anna Holm, kommunledningsförvaltningen - Projektledare Kristofer Uddén, samhällsbyggnadsförvaltningen - Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen - Ekonomiassistent Suzana Milosavljevic, kommunledningsförvaltningen - Ekonom Martin Hodosi, samhällsbyggnadsförvaltningen - Områdesutvecklare Hallunda-Norsborg Ronnie Dahl, serviceförvaltn. - Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

381 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Kommunstyrelsen Granskning av ekonomistyrning På vårt uppdrag har PwC genomfört en granskning av ekonomistyrning via en webbaserad enkät. Granskningsresultatet i sin helhet framgår av bifogad revisionsrapport. Utifrån enkätresultatet är vår sammanfattande bedömning att styrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte i alla delar upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, främst när det gäller områdena uppföljning och kontroll samt rutiner kring stöd och information. Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen relativt väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen). Vi önskar kommunstyrelsens syn på granskningsresultatet och en redovisning av vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning detta.

382 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Svaret på denna skrivelse ställs till kommunens revisorer och inges till revisionskontoret på plan 9 i kommunalhuset, senast För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Kommunledning Politiska sekreterare Samtliga facknämnder

383 Revisionsrapport Granskning av ekonomistyrning Botkyrka kommun Jan Nilsson Göran Person- Lingman Anders Hägg Maj 2012

384 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 2 2 Inledning Bakgrund och uppdrag Revisionskriterier Avgränsning Metod och redovisning 4 3 Granskningens resultat Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner kring stöd och information Kompetens Avslutande kommentarer 15 Bil 1: Lämnade kommentarer kring mål och styrande dokument 18 Bil 2: Lämnade kommentarer kring budgetprocessen 21 Bil 3: Lämnade kommentarer kring uppföljning och kontroll 23 Bil 4: Lämnade kommentarer kring ledning och styrning 27 Bil 5: Lämnade kommentarer kring stöd och information 32 Bil 6: Lämnade kommentarer kring kompetens 36 Bil 7: Starka och svaga frågor i kommunen 38 Bil 8: Interkommunala jämförelser per fråga 39 PwC 1 av 43

385 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer För att nå önskade effekter med den strategiska processen ekonomistyrning krävs att de som har budget- och verksamhetsansvar har rätt kompetens, ett bra administrativt stöd, en rimlig budget och att ekonomistyrningsprocessen i övrigt fungerar tillfredsställande. Föreningen Sveriges kommunalekonomer (KEF) har i samverkan med PwC utvecklat ett verktyg ta pulsen på ekonomistyrningen, i form av en webbaserad enkät, att använda i syfte att kunna få indikationer på hur ekonomistyrningen fungerar. Studier med detta verktyg har skett i närmare 90 kommuner inkl landsting, varför interkommunala jämförelser även kan göras. Mot ovanstående bakgrund och utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har en översiktlig granskning av ekonomistyrningen prioriterats inom ramen för 2012 års revisionsplan. Granskningen har genomförts på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer. Den revisionsfråga som formulerats är om kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Utifrån den övergripande revisionsfrågan har enkätfrågorna klassificerats inom nedanstående kontrollområden: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner kring stöd och information Kompetens Utifrån enkätresultatet är vår sammanfattande bedömning att styrelsens och nämndernas ekonomistyrning inte i alla delar upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, främst när det gäller områdena uppföljning och kontroll samt rutiner kring stöd och information. Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). PwC 2 av 43

386 På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. I nedanstående spindeldiagram 1 redovisas kommunens resultat i jämförelse med andra kommuner. Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen relativt väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen). 1 Om kommunen tillhör de 10 % bästa kommunerna tilldelas en 10:a (bäst i klassen) Om kommunen ligger mellan 10 % och 20 % av kommunerna tilldelas en 9:a. Mellan 20 % och 30 % en 8:a osv. PwC 3 av 43

387 2 Inledning 2.1 Bakgrund och uppdrag För att nå önskade effekter med den strategiska processen ekonomistyrning krävs att de som har budget- och verksamhetsansvar har rätt kompetens, ett bra administrativt stöd, en rimlig budget och att ekonomistyrningsprocessen i övrigt fungerar tillfredsställande. Föreningen Sveriges kommunalekonomer (KEF) har i samverkan med PwC utvecklat ett verktyg ta pulsen på ekonomistyrningen, i form av en webbaserad enkät, att använda i syfte att kunna få indikationer på hur ekonomistyrningen fungerar. Studier med detta verktyg har skett i närmare 90 kommuner inkl landsting, varför interkommunala jämförelser även kan göras. Mot ovanstående bakgrund och utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har granskning av ekonomistyrningen prioriterats inom ramen för 2012 års revisionsplan. Granskningen har genomförts på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer. 2.2 Revisionskriterier Den revisionsfråga som formulerats är om kommunstyrelsens och nämndernas ekonomistyrning upplevs fungera på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Utifrån den övergripande revisionsfrågan har enkätfrågorna klassificerats inom nedanstående kontrollområden: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner stöd och information Kompetens 2.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till enkätfrågorna inom de kontrollområden som redovisades i delavsnitt 2.2. Granskningsobjektet är kommunstyrelsen och samtliga nämnder. Ett särskilt fokus läggs på kommunstyrelsen när det gäller granskningsresultat och lämnade rekommendationer, utifrån styrelsens samordnande roll i kommunen. 2.4 Metod och redovisning Granskningsmetod är en webbaserad enkät, med ett 30-tal frågor, som gått ut till budgetansvariga i kommunen. Totalt har 248 personer besvarat enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 72 % utifrån de som tagit emot enkäten. Erhållen lista med e-postadresser innehöll en del kvalitetsproblem, främst med avseende på att den innehöll vissa perso- PwC 4 av 43

388 ner som inte hade budgetansvar, aktualitetsproblem etc. Någon närmare analys av bortfallet har inte gjorts, men vi kan konstatera att svarsfrekvensen i Botkyrka är något högre än för kommunerna i jämförelsematerialet, som sammantaget är 88 (86 kommuner och två landsting). Enkätresultatet har diskuterats vid ett sammanträffande med kommundirektör och ekonomichef, utifrån resultatet för kommunen inkl interkommunala jämförelser. Granskningsresultatet redovisas i ett sammanhållet avsnitt med våra kommentarer under varje delavsnitt. Vidare finns ett avsnitt kring sammanfattande bedömningar och rekommendationer. Det senare avsnittet återfinns först i revisionsrapporten. Lämnade kommentarer till de olika enkätfrågorna återfinns som bilagor till rapporten. Detta utgör dock ett redigerat material. Inom olika avsnitt och bilagor visas grafik med användarsvar utifrån enkätfrågorna. Användarna har angett hur väl ett påstående stämmer. I nedanstående ruta framgår hur de olika färgerna ska tolkas. Värden till vänster i diagrammen innebär att användare besvarat frågan med : stämmer mycket dåligt eller dåligt Värden till höger i diagrammen innebär att användare besvarat med: bra eller mycket bra Grå färg innebär andelen svarande som svarat vet ej alt ej tillämpligt. Siffror som visas i liggande staplar i diagrammen visar antalet svarande. PwC 5 av 43

389 3 Granskningens resultat 3.1 Mål och styrande dokument Tre frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring förekomsten av tydliga mål förutom budgeten, realismen i målen kontra ekonomin samt kännedom om styrdokument. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet mål och styrande dokument. Mål och styrande dokument Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Totalt Arbetsmarknad/vuxenutbildning 0% 5% 33% 60% 2% 100% Kommunledningsförvaltningen 6% 14% 58% 19% 3% 100% Kultur-och fritidsförvaltningen 0% 15% 43% 42% 0% 100% 11% 15% 50% 24% 0% 100% Serviceförvaltningen 3% 12% 47% 38% 0% 100% Socialförvaltningen 0% 6% 44% 46% 3% 100% Utbildningsförvaltningen 3% 9% 41% 45% 1% 100% Vård och omsorg 6% 16% 50% 27% 0% 100% Totalt 4% 11% 45% 39% 1% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på en god kännedom när det gäller de styrdokument som reglerar verksamheten samt att det finns tydliga mål för verksamheten. Ett sämre resultat erhålls dock kring om fastställda verksamhetsmål är möjliga att uppnå med de eko- PwC 6 av 43

390 nomiska resurser som ges via budgeten, dvs kopplingen mellan verksamhetsmål och ekonomiska ramar. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 1. De kommentarer som lyfts fram är bl a mängden av styrdokument och dess verklighetsförankring samt diskrepans mellan mål och ekonomiska resurser. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 84 %, med en spännvid på mellan 74 % och 93 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (93 %) samt socialförvaltningen (90 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (74 %) och kommunledningsförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen (båda 77 %). 3.2 Budgetprocessen Två frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring budgetprocessen utifrån tidplaner samt delaktighet och påverkansmöjlighet. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet budgetprocessen. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Budgetprocessen Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 0% 28% 35% 33% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 8% 50% 29% 13% 0% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 28% 40% 33% 0% 100% 11% 25% 34% 25% 5% 100% Serviceförvaltningen 9% 18% 45% 27% 0% 100% Socialförvaltningen 9% 27% 47% 9% 8% 100% Utbildningsförvaltningen 9% 17% 38% 26% 10% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 9% 27% 48% 14% 3% 100% Totalt 8% 24% 41% 22% 6% 100% PwC 7 av 43

391 Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister när det gäller väl avvägd tidplan för budgetarbetet som medger tid till analys och förankring. Ett betydligt bättre resultat uppnås kring delaktighet och påverkansmöjlighet i budgetprocessen. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 2. De kommentarer som lyfts fram kring budgetprocessen är främst kring tidsplanering samt möjlighet till analys. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 63 %, med en spännvid på mellan 42 % och 72 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (73 %) samt serviceförvaltningen (72 %). De förvaltningar som har lägst värden är kommunledningsförvaltningen (42 %) samt socialförvaltningen (56 %). På totalnivå har 32 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var tredje person som besvarat enkäten. Detta visar på behov av att utveckla budgetprocessen. Frågan kring tidplan för budgetarbetet har ett betydligt sämre resultat än frågan kring delaktighet i budgetarbetet. 3.3 Uppföljning och kontroll Fyra frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring uppföljning och kontroll. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. PwC 8 av 43

392 I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet uppföljning och kontroll. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Uppföljning och kontroll Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 1% 15% 43% 36% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 13% 23% 42% 19% 4% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 3% 20% 38% 39% 1% 100% 17% 20% 49% 9% 5% 100% Serviceförvaltningen 9% 15% 57% 19% 0% 100% Socialförvaltningen 4% 20% 50% 22% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 12% 19% 37% 22% 11% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 7% 28% 43% 19% 2% 100% Totalt 9% 20% 43% 22% 5% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring interkommunala relationer, kontroll och analys av kostnader samt information kring den ekonomiska utvecklingen. Ett betydligt bättre resultat uppnås när det gäller kontrollen kring det verksamhetsmässiga resultatet. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 3. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring personalsystem (HRM-system) och beslutsstödssystem. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 65 %, med en spännvid på mellan 58 % och 79 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (79 %) samt kulturoch fritidsförvaltningen (77 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (58 %) och kommunledningsförvaltningen (61 %). På totalnivå har 29 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var femte person som besvarat enkäten. Detta visar på ett stort utvecklingsbehov när det gäller den ekonomiska uppföljningen och kontrollen. PwC 9 av 43

393 3.4 Ledning och styrning 10 frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring ledning och styrning. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet ledning och styrning. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Ledning och styrning Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 1% 5% 47% 44% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 3% 23% 54% 18% 2% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 2% 9% 36% 51% 2% 100% 12% 18% 44% 23% 4% 100% Serviceförvaltningen 5% 16% 45% 32% 1% 100% Socialförvaltningen 0% 12% 50% 30% 7% 100% Utbildningsförvaltningen 5% 12% 41% 33% 8% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 3% 16% 49% 29% 4% 100% Totalt 4% 13% 45% 33% 5% 100% PwC 10 av 43

394 Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring bl a förändringsklimat samt återkoppling kring avvikelser. Ett betydligt bättre resultat uppnås exempelvis kring tydligt ansvar för intäkter och kostnader samt användning av styrdokument. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 4. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring stödsystem (HRM-system och ekonomisystem) samt resursfördelning. Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 78 %, med en spännvid på mellan 67 % och 91 %. De förvaltningar som har högst värde är arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (91 %) samt kulturoch fritidsförvaltningen (87 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (67 %) och kommunledningsförvaltningen (72 %). På totalnivå har 17 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var femte person som besvarat enkäten. Detta visar på ett behov av att utveckla vissa delar av området ledning och styrning. 3.5 Rutiner kring stöd och information Sju frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring rutiner kring stöd och information. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. PwC 11 av 43

395 I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet rutiner för stöd och information. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Rutiner för stöd/uppföljning Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 5% 21% 54% 16% 4% 100% Kommunledningsförvaltningen 10% 25% 50% 15% 0% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 12% 60% 26% 2% 100% 16% 31% 44% 6% 3% 100% Serviceförvaltningen 10% 21% 58% 8% 2% 100% Socialförvaltningen 1% 21% 58% 17% 3% 100% Utbildningsförvaltningen 16% 22% 43% 10% 9% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 6% 32% 50% 9% 3% 100% Totalt 9% 24% 50% 12% 5% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på stora upplevda brister inom frågeområdet kring ekonomiinformationens tillförlitlighet och generellt IT-stöd. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 5. De kommentarer som lyfts fram gäller främst brister kring personalsystem (HRM-system), beslutsstödssystem samt generellt IT-stöd. PwC 12 av 43

396 Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 62 %, med en spännvid på mellan 50 % och 86 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltning (86 %) samt socialförvaltningen (75 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (50 %) och utbildningsförvaltningen (53 %). På totalnivå har 33 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs var tredje person som besvarat enkäten. Detta visar på stora utvecklingsbehov när det rutinerna kring stöd och information avseende de ekonomiadministrativa rutinerna inkl IT. PwC 13 av 43

397 3.6 Kompetens Två frågor ställdes avseende svarsgruppens bedömning kring kompetens. I nedanstående diagram redovisas resultatet per fråga totalt för kommunen. I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende frågeområdet kompetens. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Radetiketter Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 0% 5% 45% 38% 13% 100% Kommunledningsförvaltningen 0% 21% 42% 33% 4% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 0% 25% 45% 30% 0% 100% 9% 14% 55% 18% 5% 100% Serviceförvaltningen 7% 7% 66% 20% 0% 100% Socialförvaltningen 0% 24% 50% 21% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 4% 17% 46% 23% 9% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 5% 28% 53% 11% 3% 100% Totalt 4% 19% 50% 22% 6% 100% Kommentarer Resultatet av enkäten visar på relativt stora upplevda brister kring möjligheterna till kompetensutveckling inom ekonomiområdet. Ett betydligt bättre resultat uppnås kring den faktiska kompetensen inom ekonomiområdet, dvs när det gäller budget, uppföljning och prognos. Urval av kommentarer som lämnats inom frågeområdet redovisas i bilaga 4. De kommentarer som lyfts fram gäller främst en beskrivning av den faktiska utbildningsnivån samt i viss mån behov av ytterligare ekonomiutbildning. PwC 14 av 43

398 Totalt inom frågeområdet ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 74 %, med en spännvid på mellan 65 % och 88 %. De förvaltningar som har högst värde är serviceförvaltningen samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (båda 88 %). De förvaltningar som har lägst värden är utbildningsförvaltningen (65 %) samt vård- och omsorgsförvaltningen (67 %). På totalnivå har 20 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var femte person som besvarat enkäten. Detta visar ett behov av att säkerställa kompetensutvecklingen inom det ekonomiadministrativa området. 3.7 Avslutande kommentarer I tidigare delavsnitt har redovisats resultatet av granskningen inom de olika frågeområdena, såsom: Mål och styrande dokument Budgetprocessen Uppföljning och kontroll Ledning och styrning Rutiner stöd och information Kompetens I nedanstående tabell redovisas det sammantagna resultatet på förvaltningsnivå och totalt för kommunen avseende samtliga frågeområden. Mycket dåligt Dåligt Bra Mycket bra Ej tilllämpligt Samtliga frågeområden Totalt Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen 2% 12% 46% 36% 5% 100% Kommunledningsförvaltningen 7% 24% 49% 18% 2% 100% Kultur- och fritidsförvaltningen 1% 14% 44% 39% 1% 100% 13% 21% 45% 17% 3% 100% Serviceförvaltningen 7% 16% 52% 24% 1% 100% Socialförvaltningen 2% 17% 51% 25% 5% 100% Utbildningsförvaltningen 9% 16% 41% 26% 8% 100% Vård- och omsorgsförvaltningen 5% 23% 49% 20% 3% 100% Totalt 6% 18% 46% 25% 5% 100% Totalt inom samtliga frågeområden ligger andelen som svarat inom kategorierna bra eller mycket bra på totalt 71 %, med en spännvid på mellan 62 % och 83 %. De förvaltningar som har högst värde är kultur- och fritidsförvaltningen (83 %) samt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen (82 %). De förvaltningar som har lägst värden är samhällsbyggnadsförvaltningen (62 %) samt utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen (båda 67 %). På totalnivå har 24 % angett svarsalternativet dåligt eller mycket dåligt, dvs närmare var fjärde person som besvarat enkäten. Detta visar på ett generellt behov av att utveckla ekonomistyrningen inom kommunen. PwC 15 av 43

399 I bilaga 7 redovisas de starkaste kontra de svagaste sju frågorna för kommunen, vilket även detta ger signaler på utvecklingsområden på enskild frågenivå. I bilaga 8 återfinns interkommunala jämförelse per fråga. I nedanstående spindeldiagram 2 redovisas kommunens resultat i jämförelse med andra kommuner. Utifrån ett interkommunalt perspektiv ligger kommunen väl framme när det gäller områdena mål och styrande dokument, kompetens samt budgetprocessen (övre kvartilen). Området ledning och styrning ligger kring mellanskiktet (mellankvartilen), medan områdena uppföljning och kontroll samt rutiner för stöd och information har bottenresultat (nedre kvartilen) Om kommunen tillhör de 10 % bästa kommunerna tilldelas en 10:a (bäst i klassen) Om kommunen ligger mellan 10 % och 20 % av kommunerna tilldelas en 9:a. Mellan 20 % och 30 % en 8:a osv. PwC 16 av 43

400 Jan Nilsson Projektledare Anders Hägg Uppdragsansvarig PwC 17 av 43

401 Bil 1: Lämnade kommentarer kring mål och styrande dokument Sammanställning kring lämnade kommentarer: Min del av budgetansvaret gäller bara läromedel. Resten av budgeten ligger på skolans rektor. Jag är ny i min roll och har ej ännu fått fullt grepp om alla de olika styrdokumenten. Det finns politiska mål/åtaganden, men dessa är huvudsakligen av utvecklingskaraktär. Mål för att styra den förvaltande verksamheten finns för min egen verksamhet, men det saknas en röd tråd uppåt. Det finns politiskt uppsatta mål på fyra års sikt. Vi saknar systematik för att skapa målsättningar på kortare sikt, dvs vilka mål ska vi nå det kommande året. Botkyrka är på god väg att bygga en bra grund för de verksamheter som finns var ett år där mycket hände gällande målen och ekonomin. Det märks att det är nyanställda tjänstemän som vill förändra VOF, det är bra. Många styrdokument komplicerar styrningen i praktiken. Svårt då gällande dokument t ex för året 2011 ändras under året för att anpassas till målen Då måste man använda onödig tid och anpassa till nya texter. Våren är inte samma upplägg som hösten och ändringar görs från år till år. Mer hållbara dokument önskas. Vi kanske är på väg dit, hoppas jag. Påståendet avser framförallt behovet av fler resurser för elever som har omfattande språkstörningar och som därmed inte kan uppnå kunskapskraven. För många styrdokument och system. Samla alla styrdokument i beslutstöd. Tyvärr är styrdokumenten inte verklighetsförankrade. Politikerna vill ha allting, men förstår inte att det kostar pengar. Vi arbetar utifrån de politiska målen och riktlinjerna men behöver bli bättre. Vi kommer att under detta år kunna bli bättre på att följa verksamhetsmålen då grundbemanningen har utökats. Eftersom vi alltid strävar efter en budget i balans så måste vi ta hänsyn till detta när vi lägger organisation och budget, dvs vad vi kan åstadkomma med de medel vi får. Organisationen är oerhört slimmad och saknar adekvat administrativt stöd varför chefer på strategisk nivå alltför mycket sysslar med administration och operativt arbete. Det är med dagens organisation omöjligt att nå verksamhetsmålen med befintliga resurser. Jag är nyanställd och har ännu inte hunnit läsa flerårsplanen! PwC 18 av 43

402 De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar. Ja, då verksamheten bemannas av en majoritet av barnskötare. Svårare i en verksamhet som bemannas av förskollärare. Mina svar blir ju lite konstiga eftersom våra rektorer och förskolechefer är de som har budgetansvar för sin resp. budget. Jag har mer rollen som stödfunktion och hjälper till med uppföljningar på resp enhet samt redovisar områdets totala prognoser och resultat löpande. Bristen på nämnd- och verksamhetsmål gör att fokus i stället ligger på åtaganden = "aktiviteter", dvs mer på vad vi gör än på uppnådda resultat och effekter. Indikatorer i stället för mätbara mål i nya flerårsplanen gör styrningen mer otydlig. Oklarhet kring rollen för kommunövergripande strategier såsom t ex interkulturell strategi och folkhälsplan. Hur, var och av vem ska de användas? Detta behöver förtydligas inom ramarna för styrsystemet. Sammantaget - många mål och många ambitioner att bidra till: prioritering sker på enhets- och ibland medarbetarnivå, eftersom den inte görs tydligare på mer övergripande nivå. Är ny sedan augusti 2011 och inte helt insatt i alla styrdok. Vi har många KF mål. Många strategier som alla är viktigast. Det är svårt med styrning då. Givetvis har jag argumenterat för och drivit önskemål om högre budget för min verksamhet men verkar inom budget för att uppnå målen på bästa möjliga sätt. Vissa mål har inte varit möjliga att nå. Jag har ej budgetansvar, men attesträtt för en del av utvärderings- och utvecklingsenhetens verksamhet. Det finns en stor mängd kommuncentrala policydokument och strategier som inte alltid är levande i våra verksamheter. Det är inte heller rimligt att så skulle vara fallet. Vi försöker samla så mycket som möjligt av såväl statliga som kommunal styrning i utbildningsnämndens ettårsplan. Tydliga fastställda mål : det beror på vilken utgångspunkt man tar... "mitt" verksamhetsområde är beroende av vilka mål resp vad som genomförs inom alla förvaltningar/nämnder. Det i sin tur beror ju på om/vilka nämndmål de antagit. Annars är det vilka åtaganden de tagit för det några av flerårsplanens mål. När det gäller mitt eget ansvar - så finns det inget mål för det, endast målet i flerårsplanen samt några åtaganden och aktiviteter för detta. Dessa skulle behöva preciseras ytterligare. Min budgetavvikelse är förvaltningens beslut för att hantera en svårbudgeterad post. Fastställda verksamhetsmål kommer att vara möjliga att uppnå då organisationen under tertial kommer att bemannas med nya roller och ansvariga för budgetunderlag i olika delar av verksamheten. I min budget ingår viss bidragsgivning. Att jag angett dåligt beror på att dessa inte har en tydlig styrning idag. Något som vi uppmärksammat och arbetar på att förbättra. PwC 19 av 43

403 Verksamheten skulle utökas och vi anställde flera personer och skaffade flera bilar, men beställaren ångrade/ändrade sig så det uppstod en övertalighet som vi inte blev av med så fort det behövdes. De politiska målen för min verksamhet är högt satta och tidsangivna på år. 5- årsmålet ska vara uppfyllt om 3½ år, jag jobbar hårt med det, men resurser för måluppfyllelsen är inte identifierade varken personella eller ekonomiska. Jag jobbar som stöd till förvaltningarna för uppfyllandet av de interna målen. Förvaltningarna förväntas avsätta egen budget för detta. Problemet är att bara den interna insatsen skulle kräva en heltid och jag bara har högst 20 % av min arbetstid avsatt för detta. Det är för enkelt att klaga på budgeten. Man kan alltid säga att budgeten är alltid för liten, men det gäller att använda de medel man har så att de gör nytta för verksamheten. Tydliga mål finns men innehållet behöver utvecklas rejält. I dagsläget fel fokus för målen och styrningen. Effekt och verksamhetsmässiga resultat saknas dessutom. Vad gäller budget skulle kvaliteten kunna höjas om det fanns ett större ekonomiskt utrymme. Svårigheten med styrdokumenten är den enorma textmassan. Det saknas även bra modeller för att bryta ner enhetens handlingsplan så att den blir ett bra arbetsverktyg för personalen. Jag provar mig fram, men tycker inte att jag kommit fram till en bra arbetsgång. Utöver att jag har en del av förvaltningens intäkter kopplade till min ansvarskod för att jag ska kunna följa upp dem lite extra så är jag en av tre controllers på förvalt-ningen. Jag svarar på frågorna ur perspektivet som ägare av budgeten på min ansvarskod. PwC 20 av 43

404 Bil 2: Lämnade kommentarer kring budgetprocessen Sammanställning kring lämnade kommentarer: Jag får ett antal pengar för läromedel eller annan pedagogisk aktivitet, och om de pengarna inte skulle räcka så brukar det finnas möjligheter att ta från något annat håll. Jag har egentligen inget ansvar för vår budget. Ingen egentlig insyn heller. Hur ser budgetprocessen ut i kommunen, var hittar jag den och hur är den anpassade till de olika förvaltningarna? I år har jag ännu inte fått in datum för uppföljning ännu. Delaktig i processen men finns ofta tidspress som innebär svårigheter. Vi har oftast alldeles för kort tid för detta. Planen och verkligheten ät långt från varandra. Svårt att svara på då vi först 2012 kommer att följa den nya rutinen. Under 2011 implementerades en ny budgetprocess och det blev väldigt komprimerat under Planen är bra hoppas 2012 kan hålla tidsplanen. Vi har inget system att tillgå där vi kan göra prognoser för hur olika utfall blir med olika slags tjänstefördelningar eller ändringar i elevunderlaget. Saknar även system för personaluppföljning. Jag skulle helst vilja att uppföljningen mot ettårsmålen skedde två gånger per år, halvårsvis och årsredovisning. Däremot bör budgetuppföljningen kunna göras oftare och bättre. Har ej budgetansvar. Tidplanen blir ofta väldigt kort eftersom nämndbeslut om en helt klar budget kommer väldigt sent på året i slutet av november även om ambitionen är att få ut den snabbare. Budget brukar vara inlagd i ekonomisystemet på alla enheter 31 januari. Borde vara klart mycket tidigare. Krockar varje år med bokslut och verksamhetsberättelse från enheterna, skolor och förskolor. Höga politiska ambitioner kring externt riktad verksamhet och eftersatt utveckling av grundläggande verksamheter som förvaltningen ansvarar för i kombination med bristande ekonomiska resurser gör att budgeten inte är verklighetsförankrad. Bristande prioritering gör att mål och medel inte går ihop. Utrymmet för analys och förankring är alltför snävt tilltaget. I år var jag inte nöjd med mitt budgetmöte. Fick mycket kortare tid än mina kollegor. Gör att jag är osäker kring tanken kring min budget och kände mig inte lika delaktig då min chef var väldigt stressad och detta spred sig. Tidplanen för budgetarbetet är väl avvägd så att budgetprocessen blir effektiv och medger tid för analys och förankring anser jag att förvaltningskontoret (läs ek. ansvarig/controller) har mycket låg kunskap om förvaltningens verksamheter. Konsekvensen blir att tidplaner för budgetprocessen läggs utan någon som helst hänsyn till verksamheternas dagliga drift och förutsättningar. Så någon tid för analys och förankring finns aldrig. Det är bedrövligt tycker jag, oprofessionellt helt enkelt. För kort tid för prognoser och analyser. Målens omfattning är betydligt bredare än vad budgeten medger. Som sagt - tidplanen är inte verklighetsanpassad! PwC 21 av 43

405 Har blivit bättre och förhoppningsvis blir det i år ännu bättre. Från det att siffrorna är inlagda i beslutsstöd till det att uppföljningen ska vara klar, är det ofta mycket liten tid. Detta beror bl.a. på att det är flera instanser/personer som ska ha "min" uppföljning och prognos innan den övergripande ansvarige på förvaltningen ska sammanställa allt. Alldeles för kort om tid mellan rapportuttag och rapportering! Jag har endast ansvar för viss del av skolans läromedel samt del av mina lärares fortbildning. Inom ramen för budgeten kan vi ju styra som vi vill, men vi kan ju inte på något sätt påverka ramen som sådan. Inför 2012 så startade budgetarbetet i mitten/slutet av november! Men förhoppningsvis så startar 2013 års budgetarbete tidigare. Det är svårare att påverka personalbudgeten (största utgiften) den har jag blivit tilldelad utifrån personaltäthet och färdigt vårddygnspris. Vi har fått alldeles för lite tid till budgetarbetet i controllerrollen. I rollen på min ansvarskod kan jag bara göra rimliga uppskattningar av barnunderlaget och föräldrarnas betalningsförmåga. PwC 22 av 43

406 Bil 3: Lämnade kommentarer kring uppföljning och kontroll Sammanställning kring lämnade kommentarer: Månadsuppföljning sker varje månad utom jan, feb, jul, nov och dec. Det är vår intendent eller rektor som står för rapportering. Det är lätt att hålla koll på min lilla budget! Budgeten beslutas inte förrän samma år och har i år ännu inte kommit in i systemet (beslutsstöd) så att jag kan följa upp. Detta innebär att vi ännu inte på ett enkelt sätt har möjlighet att kontrollera den ekonomiska verksamheten för de första tre månaderna. Beslutsstöd är inte utformat på ett användarvänligt sätt och är svårt att överblicka. Framförallt är det i systemet svårt att prognostisera personalkostnader med de rubriker som man har satt i systemet att följa efter. Detta gör att vi inte har aktuell och tydlig information och att vi inte kan styra verksamheten som vi vill. Jag tar fram den ekonomiska information själv. Eftersom jag är inte utbildad i sådana uppgifter och har andra uppgifter finns ofta tidsbrister här. Skulle underlätta mycket om andra personal tog fram uppgifterna och jag själv kunde fokusera mer på analys och åtgärd. För mycket tid går åt att ta fram siffror. Ibland följs ekonomin upp oftare, men inte varje månad. Verksamhetsuppföljningen rapporteras till affärsområdeschefen vid behov t ex när objekt stänger eller det öppnas nya objekt men minst 2 gånger/år. Ibland hänger ej resultatet (in och utgifter) med i Beslutsstöds siffror så man måste ha lite extra koll på vad som är med där eller inte. Uppföljning av min verksamhet sker årsvis samt vid avstämningstillfällen med min närmaste chef, förvaltningschefen. Ena stunden är det + andra -. Hur kan det svänga så? Beslutsstöd kan bli bättre! Svårt att särskilja intern tidsdebitering för att kunna se hur olika personer debiterar tid i projekt. Det gör att det är svårt att veta för kommande projekt hur budgeten ska läggas. Interna fakturor är inte spårbara på samma sätt som externa fakturor i det ekonomisystem vi använder. Det gör att man måste samla de interna fakturorna i en pärm för att ha kontroll. I övrigt kan jag enkelt kontrollera och analysera kostnader. Ekonomiintendenten rapporterar. Personalkostnader kan jag analysera. Är hela tiden beroende av ekonomiintendent Ekonomiuppföljning 6 gånger per år (inkl årsredovisning). Verksamhetsuppföljning 3 gånger per år (inkl årsredovisning). Verksamhetsuppföljningen sker löpande ifall något verkar avvika. Ekonomiuppföljning görs i samband med fastställda tider för prognoser. Dåligt bara pga enorma problem med HRM o överföring därifrån. Tidigare har detta funkat bra. Vi rapportera 6 ggr/år. Vi gör delvis en automatisk ekonomiuppföljning hos oss, det sker per månad. PwC 23 av 43

407 Har möte med intendent varje månad med uppföljning och eventuellt planerade åtgärder. Internfakturor går ej att spåra i ekonomisystemet efter betalning. Har kund betalt eller ej=? vilket belopp tillhör vilken faktura? I dag är det helt omöjligt att följa personalkostnaderna pga av det nya systemet HRM. Lagom intervall för uppföljning men alldeles för trögt när det ska gå via nämnden. Bra stöd från ekonomienheten när det gäller att få fram siffror men svårt att själv ha koll då systemet är krångligt och saknar en beställningsmodul. Krångligt med uppföljningen av investeringarna. Ett nytt lönesystem som gör att kostnader har kommit helt fel och sannolika prognoser har varit svåra att göra. Ekonomiuppföljning med intendent. Jag har behov av att system med projektredovisning för interna projekt som blir en allt större del av verksamheten så att vi kan följa upp även dessa enkelt och kostnadseffektivt. Uppföljningar görs vid varje ledningsgrupp, dvs varannan vecka. Fortfarande sker förändringar/fel inom ramen av beslutstöd (förvaltningsövergripande). Intendenten ansvarar för den ekonomiska uppföljningen. Vi har inget system att tillgå där vi kan göra prognoser för hur olika utfall blir med olika slags tjänstefördelningar eller ändringar i elevunderlaget. Saknar även system för personaluppföljning. Budget ej inlagd än i beslutstödet. Fortfarande svårigheter/brister med HRM-systemet. Jag tycker att beslutsstöd inte är helt tydligt med resultaträkning i tertilaluppföljningarna, jag litar inte alltid på siffrorna, eller också förstår jag dem inte. Jag tycker också att siffrorna förändras. Det gör att jag inte litar på beslutstöd. Min chef ansvarar för rapportering av ekonomi. Jag har ännu ingen anledning att tro att den ekonominformation jag får inte är tillförlitlig men är inte tillräckligt insatt i ekonomisystemet ännu för att kunna avgöra om den inte är det. På väg att bli bättre. Jag har egen kontroll och uppföljning eftersom jag upplever att jag inte kan lita på den digitala uppföljningen. Jag rapporterar mina arbetade timmar i projekt månatligen. Mitt teams verksamhet sammanfattas till förvaltning och nämnden årligen. Det är oerhört dåliga möjligheter att följa upp sin egen ekonomi och budget. Har ingen aning om utfall. Det är ett mycket dåligt ekonomisystem. Siffrorna som prenteras är mycket sällan tillförlitliga! Det har varit stora problem HT-11 eftersom vi haft stora problem med det nya lönesystemet HRM. Lönekostnaderna är ju den absolut största delen av vår driftbudget och när inte rapporteringen fungerat har det varit svårt att ge bra prognoser. Vi rapporterar såväl ekonomi, volym, produktion tertial och allt hänger ihop och går ej att särredovisas. Det är ju alltid ett eftersläp på kommande fakturor och statsbidrag som man måste boka upp och hålla koll på. Ett problem i uppbokningen är att vi gör en prognos av inkommande statsbidrag på individbasis och intäkten påverkas av ex sjukdomsbortfall eller avhopp etc. Information och kontroller får jag själv ansvara för. Krångliga ekonomisystem. PwC 24 av 43

408 Det saknas en controller för förvaltningens egen verksamhet, vilket påverkar mina svar på ovanstående och tidigare frågor. Sedan mitt jobb kom in har jag verkligen problem att läsa mina siffror som sänds från HRM till beslutstöd. Jag har även många frågetecken kring lönerna som jag inte längre kan hantera att läsa av och förstå mina kostnader. Har varit lite mycke trassel i beslutstöd som gjort att jag känner mig osäker om ekonomi informationen är tillförlitliga. Saknar internräkningar går inte att öppna upp. Om man glömmer att dra ut en räkning så har jag sedan inte möjlighet att öppna upp den i beslutstöd igen när jag gjort den klar i IOF. Jag har god hjälp av förv controller. HRM-systemet har just nu inte kunnat ge tillförlitlig information Beslutsstöd upplevs av sällananvändare som svårt. Oklart med vilket system som har korrekta siffror. IoF? Beslutsstöd? Mitt "interna hemmasnickrade excelark"? Jag behöver mer stöd i detta och har efterfrågat stöd i just att analyser budgetresultatet. Vi gör tertialrapporter på ekonomi och verksamhet, men kvaliteten på rapporterna är skiftande och vi har utvecklat ett system med resultat- och indikatorpalett, kvalitetsredovisningar och kvalitetsdialoger som genomförs årligen och som försöker vara ett instrument för en ordentlig genomlysning av de olika enheternas verksamhet. Vi har problem med anpassningen av beslutsstöd till förskolans och skolans verklighet, med prestationsrelaterade ersättningar och verksamheter som är styrda av läsår. Men uppföljningen skulle kunna användas bättre! Eftersom vi bytt till HRM nyligen så blir svaret nej, finns för mycket osäkerhet i det systemet. Tycker att beslutsstöd är ett otympligt redskap. Överordnad chef följer alltid upp målen både vad gäller verksamhet och ekonomi. Problem med kontroll o analys pga HRM o beslutstöd inte fungerar till fullo. Vi har inget fungerade beslutsstödsystem och för närvarande har jag heller ingen tillgång till en egen intendentfunktion (köper tjänst från Serviceförvaltningen) Systemet fungerar dåligt för en sällananvändare. Övergången till HRM systemet har varit mycket dålig. Mina prognoser jag lämnar ifrån mig stämmer ej med de rapporter jag sedan läser, från övergripande sammanfattningar. Någonting händer med siffrorna på vägen, dvs korrigeras eller dylikt. Vi har inlagda prognoser och ekonomiska avstämningar med jämna mellanrum. Vi går gemensamt igenom budgeten i ledningsgruppen. Jag tycker personligen att det är för tätt att ha redovisningar varje kvartal. Det tar för mycket tid från en verksamhet som redan är underbemannad! Med ekonomiuppföljare menar jag närmsta chef - Sektionschef, vi har inte direkt dialog med ekonomen. Ekonomiinformation gällande personalkostnaderna är ej tillförlitliga pga nytt lönesystem som kom i oktober och som ännu inte fungerar som det ska! Ett flertal rättningar på lön får göras varje månadsskifte och ett stort antal allvarliga fel har inträffat under tiden oktober till februari. Även i programmet Beslutsstöd så har det ibland varit felaktiga siffror. Intendent samt högsta chef kan se alla "mina utgiftsposter " kontinuerligt Svårt att lita på HRM. Vi har prognoser och delårsbokslut, ej i jämna intervall. PwC 25 av 43

409 Vi gör ekonomiska uppföljningar i mars, april, juli, augusti, oktober, december samt årsbokslut. därutöver går jag igenom saldot på mitt ansvar (liksom övriga ansvar på förvaltningen i min controllerroll) till och från under övriga månader och flaggar jag för om något ser konstigt ut. Inom förvaltningen tillhandahåller jag och mina controllerkollegor god ekonomisk information. När det gäller central ekonomiinformation från SF har det varit lite si och så men jag vet att det beror på hög belastning och personalomsättning hos dem. Jag har i stort sett inga kostnader på min ansvarskod då den är till för att följa upp intäkter. I controllerrollen för hela förvaltningen använder jag beslutstöd och economa- ROR vilket oftast fungerar bra men nuvarande version av beslutsstöd har brister, t ex att man inte kan eliminera interna transaktioner på prognoserna i RR, samt att vi måste kunna följa upp flera verksamhetskoder och andra koddelar som inte ligger i löpnummerordning men som numer organisatoriskt hör ihop och i beslutsstöd (vårt enda verktyg där vi ser prognoser) kan man inte klumpa ihop flera verksamhetskoder utan måste göra utdrag för var och en och pussla ihop det i excel vilket är mkt tidskrävande. PwC 26 av 43

410 Bil 4: Lämnade kommentarer kring ledning och styrning Sammanställning kring lämnade kommentarer: De ekonomiska målen är självklart viktiga och vi eftersträvar att anpassa verksamheten efter dessa. Men, i en lagstyrd och behovsstyrd verksamhet uppstår ibland konflikter och därför kan verksamhetsmål, särskilt på kort sikt, ta överhand. Sista frågan är felaktigt ställd. Vi är en lagstyrd verksamhet som ibland vid konflikt mellan intressen måste välja verksamheten framför ekonomin. Jag kan inte kryssa i att påståendet stämmer mycket dåligt eftersom det inte är dåligt att verksamheten i dessa fall går före ekonomin utan helt nödvändigt. Beror på vilka verksamhetsmål det är som ska uppnås. Ofta kan man omdisponera medel inom sin egen ram så att mycket angelägen verksamhet ändå kan klara måluppfyllelsen. Det är inte min närmsta chef jag har dialog med beträffande budget utan förvaltningens ekonom. Vi har en bra dialog och ekonomen har i sin tur dialog med förvaltningschefen. Vissa kostnader är svårt att förutse därför blir det lite svårare att ha 100 % kontroll över min verksamhetsekonomi. Brukarnas välbefinnande och säkerhet är viktigare än pengarna. Verksamhetsmålen prioriteras om möjligt. Är beroende av ekonomiindentent för att följa upp budgeten. Har ingen åtgång till ekonomiprogram, är van att arbeta med ekonomiprogram sedan tidigare chefsuppdrag. Vid konflikt mellan verksamhetsmål och ekonomiska mål blir det en prioritering av verksamhetsmålen så på så vis är det ekonomin som styr. Vi har sedan årsskiftet en ny budgetmodell med nya ansvar. Jag känner inte att jag har fullständig kontroll och det beror just på att fördelningen i den nya modellen inte är gjord utifrån behov utan lika för alla. Vår uppföljning kan definitivt bli skarpare. I stort sätt så är det de ekonomiska målen som prioriteras, men aldrig på bekostnad av barnen eller personalens säkerhet var ett frustrerande år gällande ekonomiarbetet. Budgeten överensstämde inte med kravet vi hade på verksamheten. Timersättningen för 2012 har ökat med 30-40% jämfört med 2011, det förklarar underskottet Svaret på frågorna är det jag upplever idag. Det är en tydligare styrning idag än Pga att myndighet som idag köper tjänst inte har någon upparbetad system, rutiner gör att jag själv måste räkna och ha kollen (det tar mycket tid). Vi har ett nytt lönesystem som har krånglat sedan start november Dessa uppgifter kan vi inte lita på. Viljan är stor, men jag tror att vår stress begränsar oss. Befogenhet ja, men möjlighet nej. I grunden är det biståndsbeslutet som styr. Vi kan inte ta bort insatser själva utan myndighet beslutar om det som kostar hos oss. Vi kan effektivisera till viss gräns. Brukarna har rätt till sitt beslut. Egentligen borde verksamheten kosta mer om man verkligen vill följa lagstiftningen om värdegrunden med värdigt liv och välbefinnande. Individuella insatser kostar. PwC 27 av 43

411 Verksamhetskraven har inte hängt ihop med ekonomiska krav. Trots massa ekonomiska åtgärder så får man kritik, för att man går back. Fast utan åtgärder skulle det ha blivit värre. Vi måste följa vissa avtal och system som inte gynnar ekonomin, men som beslutas uppifrån. Jätteadministration för att sköta olika system, som nya HRM som inte passar verksamheten med dagliga förändringar. Införandet av HRM med massa problem kostar pengar från verksamheten. Dyr administration för brukaren (TES). Dyra städavtal som måste användas. Ingen koll på interna prisökningar t ex bilar, transporter INNAN budgeten läggs. Fel att vissa förvaltningar skall gå plus på andras bekostnad. Bara vof har endast pratat pengar de sista fyra åren. Goda ambitioner och mål måste få kosta pengar. Krav på verksamhet och krav på ekonomi matchar inte. Läget är oklart då resursfördelning inte funkar och vi vet inte hur det påverkar. Måste alltid göras en noga övervägande mellan budget verksamhetsmål och elevernas behov. Jag måste lägga budgeten så att jag har marginaler att ta av om t ex en resurs behövs tas in, eller förstärka timmar för en elevgrupp etc. Jag tycker att jag har kontroll över budgeten. Överskottet 2011 berodde på att lönerna blev fel pga införandet av nytt lönesystem och jag kunde inte få korrekta siffror. Tidigare år har budgeten varit helt i balans. Har främst dialoger med intendent som rapporterar till områdeschef men även egen dialog kring budget med områdeschef. Personal och brukarnas säkerhet och trygghet går i första hand Dåligt dimensionerad budget i förhållande till uppdrag. Dåliga stödsystem i kommunen. Tidredovisningssystem saknas, dåligt IT-stöd, ingen beställningsmodul i Economa (fakturasystemet). Dålig måluppföljning och trögt samt godtyckligt styrsystem med en ettårsplan som nästa bara hanterar utvecklingsåtaganden och glömmer bort kärnverksamheten. Kapitalkostnaderna urholkar min budget och kommunledningen fortsätter att blunda för det. Chefen har 3 nämnder att hålla reda på och förvaltningschefsposten är ständigt TF så det är svårt med förändring. Har inte tillgång till ekonomiprogram. Uppföljning sker via intendent. Frustrerande! Det är svårt att lägga en budget då vi inom hemtjänsten får mer/mindre insatser som skall utföras. Brukare som flyttar till annat boende, avlider och brukare som blir sämre och får utökning av insatser eller att en brukare får större omvårdnadsbehöv och det blir en dubbelbemanning vilket innebär att två personal behöver gå till brukaren för att kunna utföra insatsen. Jag har ok befogenhet gällande kostnader, men inte på intäktssidan som finansierar en stor del av verksamheten. Jag har inte en verksamhet där budgeten kan förbättras med nerskärningar. Min chef kräver konkreta åtgärder, dock inte snabba utan långsiktiga och hållbara åtgärder. Vårt underskott i verksamhet är förklarat pga sen intäkt från samarbetande part. Vi utbildar för morgondagens behov på arbetsmarknaden och skulle vilja ligga i framkanten med inköp av t ex IT men har inte ekonomiska möjligheter att göra detta. Centrala beslut påverkar våra möjligheter till inköp och utveckling. Förutom skolassistent som är delaktig så har området en intendent som gör uppföljning med oss. Beslut och idéer som rör vår egen enhet kännetecknas av ett positivt förändringsklimat. Det som rör förvaltningen är svårt att påverka. Jag är nyanställd och kontrollen vad gäller kvalitet och effektivitet har varit eftersatt men ett arbete för att åtgärda detta pågår och där är jag aktiv. PwC 28 av 43

412 Jag har inte rapporterat avvikelser ännu. På andra och tredje frågan vet jag inte riktigt hur snabbt det kan gå. Vi har vid årsskiftet gjort en stor omorganisation i förvaltningen. Den innefattar ansvarskoder och hela HRM systemet. Omorganisationen hade kunnat genomföras på ett bättre sätt. Tyvärr är det många fel och brister som gör att framförallt löner inte återfinns där de borde vara och mycket tid och energi går åt att försöka hitta utfall på olika ställen. Det för med sig att de uppföljningar och förslag till prognoser som ingår i mina arbetsuppgifter är mycket svåra att göra vilket naturligtvis inte är tillfredställande för någon. Återkopplingen kunde vara betydligt bättre. Vore bra om större krav uppifrån ställdes på chefernas ekonomiska ansvar och engagemang. Det är de respektive cheferna som har budgetansvaret för sin verksamhet. Mitt arbete är bl.a. fördela pengar ut till enheterna, göra budgetuppföljningar med enhetscheferna, signalera avvikelser till vår gemensamma chef och föreslå en prognos med allt vad det innebär. Otydligt budgetsystem som är svårt att följa upp. Intäkterna kan inte garanteras eftersom de ändras vid förändringar i antal elever. Utgifterna är delvis svåra att beräkna då det är otydligt ansvar när det gäller lokalkostnader som tillkommer vartefter i dåliga och slitna byggnader. Dessutom tillkommer kostnader när elever har behov för större anpassningar än de som ligger inom ramen för verksamheten. Går ekonomin dåligt behöver man revidera verksamhetsmål som innebär kostnader. Jag är inte verksamhetschef eller -ansvarig. Jag har endast budgetansvar för enstaka projekt. Jag får återkoppling från områdets intendent. Utan denna skulle jag vara helt förlorad i ekonomin. Skollagen påverkar verksamhetsmålen och måste ibland prioriteras före de ekonomiska målen. Min chef och jag tar kontakt med resp budgetansvarig rektor, förskolechef för dialog om uppkommet underskott samt går igenom lämpliga åtgärder för att minimera underskottet. Om det är möjligt. Eftersom vi arbetar mot staten som har överenskommelser med högsta volym och ej lägsta volym. Så finns inga garantier på intäkter och föregående år hade AF problem med upphandlade insatser och därmed nyttjade kommunal verksamhet i större omfattning är vår lagda budgetplan Ett av problemen är om man bergärt ombudgetering mellan budgetåren, så får man beslutet i maj och verksamheten tappar styrfart eftersom man kan inte agera och startsträckorna kan vara långa om man behöver samarbete mellan förvaltningsgränserna. Mina svar bygger främst på tidigare roll som chef med personalansvar. Merparten av förvaltningens medel är bundna i form av personalkostnader och olika avtal. Budgeten för insatser är mycket snävt tilltagen samtidigt som politikens och förvaltningens egna ambitioner som de uttrycks i åtaganden i ettårsplanen är väldigt ambitiösa. Personella och ekonomiska resurser står därmed inte i paritet med nämndens och förvaltningens åtaganden - och då prioriteras de ekonomiska målen. Brister i underlag och utrymme (tid) för kvalitets- och resultatuppföljning samt återkoppling. Svag prioriterings- och beslutsförmåga gör att goda idéer i många fall går i stå. På grund av bristande uppföljningssystem är det inte tydligt vilka intäkter och kostnader jag har. Jag har en lagstyrd verksamhet, som naturligtvis påverkar kostnaderna. PwC 29 av 43

413 Vi har bra system för uppföljning på förvaltningen och dialoger med verksamheten så att jag vet vad som sker i verksamheten när det gäller ekonomi och kvalitet i relation till målen. Har inte fått någon återkoppling alls på den skriftliga resultatanalys för 2011 som jag lämnade in. Elevernas säkerhet går före vid en konflikt mellan budget och säkerhet. Vi gör mycket verksamhet med väldigt lite resurser, vilket begränsar verksamheten. Svår balans: Ekonomiska mål kontra barn och ungdomars behov. Akuta behov kan inte vägras, vi har en lag att följa, gör det hela svårt att i förväg beräkna. Jag har inte fått tillräckligt med utbildning när det gäller budget/ekonomin. Kontroll på så sätt att jag vet vad som händer, sker och varför men som ny jobbar på att finna/arbeta fram strukturer på hur jag bättre ska kunna kontrollera för att nå andra resultat. Jag kan påverka kostnaderna, men inte intäkterna. Den sista frågan är inte möjlig att besvara. Vi arbetar med så komplexa sammanhang där ekonomin är en parameter, elevernas ingångsvärden en annan. Personal och lärmiljökvaliteter en tredje. Pedagogiska ledarskapet en fjärde o.s.v. Vår principiella inställning är att vid varje givet tillfälle är det möjligt att nå lite bättre resultat med de resurser som vi har - även om vi egentligen tycker att vi skulle behöva mer resurser. I praktiken blir det ju ekonomin som styr vad vi kan genomföra eftersom målen är så breda så kan vi inte genomföra allt som det finns behov av. Men det finns heller ingen sammanräkning av alla medel som används i förvaltningen som bidrar till vårt mål (eftersom många mål sätts i annat syfte än vårt mål, men i praktiken bidrar deras arbete även till vårt mål). Jag får återkoppling, men det beror på vad man menar med "avvikelse". Vi kan ju förstås "önska" att det kunde göras mer i förvaltningarna/nämnder när man tänker på de breda målen/åtagandena. Men samtidigt har kommunen bara en viss budget att röra sig med... och det är bra att målen är breda så många förvaltningar/nämnder kan bidra till dem på det sätt som hänger ihop med deras huvudsakliga verksamhet. Alltså - jag rapporterar inte in "avvikelser" i uppföljning av mål/åtaganden som andra gör. Jag har en öppen och konstruktiv dialog kring budget med min närmaste chef, men intäkterna kommer inte därifrån! Det tar längre tid att nå målen med gällande ekonomiska förutsättningar, ekonomin styr över hur vi kan nå målen men eftersom det är människor vi jobbar med så blir valet ibland ett annat. Känner att det har börjat bli bättre. Det är för många led emellan för att det ska gå snabbt. Kontot jag förfogar över är kostnader som kan uppstå överallt i förvaltningen. Jag har endast ansvar för viss del av skolans läromedel samt del av mina lärares fortbildning. Det finns inte något budgetuppföljningssystem där jag kan se hur jag ligger till INNAN det är för sent. Ambitionsnivån i insatserna till stöd för verksamhetsmålen är satta i relation till budget. De ekonomiska målen prioriteras självklart men det håller inte i längden varken för den politiska ambitionen med måluppfyllelsen eller för den (i detta fall jag) som ska leverera önskat resultat. Jag har frihet/förtroende att använda budget men den är extremt liten så handlingsutrymmet påverkas av det. PwC 30 av 43

414 Det klimatet finns, men återigen är bristen att frigörandet av resurser inte kopplas till genomförandet. Följer budget så långt som det är möjligt om det inte menligt inverkar på min verksamhet. De äldres säkerhet, särskilda behov och önskemål har hög prioritet och kvalitet kostar. Nej! - det handlar om att använda de medel som står till förfogande och att prioritera, allt behöver inte kosta. Ibland kan det vara bra att fundera över om allt som man gjort tidigare behöver finnas med eller... Jag ansvarar endast för en liten del av verksamhetens utgifter. Vår verksamhets resultat är nöjda människor inte vinst i pengar. Den nya dygnspengen är för första gången införd from 2012 och går ju inte att påverka. Kostnader går ju att påverka till viss del men täckningen för semester är beräknad på 25 dagar och vi har ett antal medarbetare som har mer än 25 dagar i semester. Vi har även löner som ligger ca 1000 över snittpriset redan från årets början. Många kvinnor inom verksamheten, vilket leder till kostnader för VAB. Täckning för sjukdom saknas. Förändringsklimatet är inte snabbt. Den nya vårddygnspengen införd 2012, går ej att påverka. Kostnader går att påverka till viss del men täckning för semester saknas för de som har mer än 25 dagar. Många kvinnor i verksamheten vilket leder till kostnader för VAB. Täckning för frånvaro vid sjukdom saknas. Alla tveksamheter om ekonomiska frågor tar jag upp på ledningsgrupp och med min chef. I och med att vi har regelbundna prognoser syns ju alla avvikelser mot budget tydligt. Vid prognoserna följer även möten med ekonom och förvaltningens administrativa chef. I samband med delårsbokslut är det även ett möte där kostnader ställs mot verksamhetsmål där jag som enhetschef har möte tillsammans med verksamhetschef, förvaltningschef och administrativ chef. Ibland är även ekonomen med på dessa möten. Vi dessa möten diskuteras och beslutas om medel ska omfördelas eller om jag behöver lösa det ekonomiska problemet inom ram. Vad som inte fungerar på ett bra sätt är uppställningen och uppföljningen av personalkostnaderna. De är mycket svåra att följa och det är ju ett problem eftersom så stor del av budgeten ligger där. Även lokalkostnader är svåra eftersom de varierar. Kall vinter, skadegörelse, larm, mm men där är förståelsen och stödet från förvaltningen tydligare. Nytt system har gjort budgetarbete svårare under förra året och detta. Jag är ny på den enhet jag nu är vilket gör att jag ännu inte upplever att jag har "koll" på läget. Intäkterna på min ansvarskod är fasta intäkter från skolverket samt föräldraavgifter för barn i barnomsorg. Jag kan inte påverka intäkterna alls under löpande år. Jag kan bara följa upp dem och göra rimliga prognoser för att kunna använda i min roll som controller där intäkterna ställs i paritet till kostnader och resursfördelning (och framåtsikter för dessa) som inte ligger på min ansvarskod utan på flera andra ansvarskoder i förvaltningen. Jag kan inte direkt påverka intäkterna på min ansvarskod då de dels fastställs av skolverket och föräldraintäkterna styrs av antalet barn samt föräldrarnas årsinkomst. PwC 31 av 43

415 Bil 5: Lämnade kommentarer kring stöd och information Sammanställning kring lämnade kommentarer: Kritiken handlar om rutinerna inför delårsuppföljning och att cheferna får alldeles för kort tid på sig för att göra delårsuppföljningarna. Det blir alldeles för stressigt och är ett hälsoproblem. Inget gehör från ekonomiledning på kommunledningsnivå har märkt Jag vet inte vart jag skulle vända mig om det fanns behov Systemen är ålderdomliga och inte användarvänliga. Det finns ingen bra uppföljning av verksamhetens åtaganden. Det skulle vara önskvärt att kommunen tittar på de system som används av exempelvis stora företag för att lära sig och modernisera och möjliggöra för chefer att prognostisera på ett tillförlitligt sätt. Det behövs system som är användarvänliga för verksamheten och som är ett verktyd för verksamheten. Beslutsstöd verkar vara ett verktyg utvecklat för att kommunens övergripande styrning, men inte för de enskilda förvaltningarna och enheterna att styra och följa upp sina verksamheter. Det finns inte en dokumenterad kvalitetssäkrad process med rutiner för vad som förväntas när det gäller uppföljning eller bokslut, vilken nivå det ska vara och vad som förväntas ingå. Det ändras efter hand beroende på vad kommunledning och politiker efterfrågar just det året. Trögjobbat att få till stånd förändringar i IT stöd och rutiner. Jag kunde använda tiden på mycket bättre sätt om mer av den manuella hantering gjordes av någon annan och fokuset skulle vara på analysen. Skulle behöva jobba mycket mer med processer och ha bättre IT stöd Jag tycker att förvaltningens rutiner är komplicerade och röriga. Ibland svåra att följa och förstå. Har bra kontakt med kunnig personal på Ekonomiavdelningen Jag upplever att våra system inte har varit helt enkla och logiskt uppbyggda. Det sker ständigt förbättringar så det blir enklare och bättre hela tiden. Jag upplever också att vi skriver lite samma saker fast i olika sammanhang vilket tar mycket tid. Eftersöker ibland högre kompetens hos våra ekonomiansvariga/assistenter Beslutsstöd fungerar inte som tillförlitligt uppföljningssystem i vår mångfacetterade verksamhet och därför måste vår ekonom göra mera separata uppföljningar. Det är svårt att följa upp löner som hamnat fel eftersom inte alla kostnader syns i det systemet. Lägger ner mycket tid för att området intresserar mig mycket. Stödsystem fungerar inte tillräckligt bra. Är inte pedagogiskt utformat för chefer utan för ekonomiexperter, vilka inte är den största användargruppen. Pga svårigheterna att hitta rätt siffror i det krångliga systemet samt problemen med HRM så lägger jag ner massor av tid på detta. Får varken stöd i detta eller stöd att följa LOU. Det viktigaste är att det går fort, inte att det blir rätt. Hjälp av ekonomiintenden. Ekonomisystemet är i sig mycket bra men det fungerar inte så bra ännu. Myndighetssystem som ska stötta oss fungerar ännu inte. Eftersom det inte fungerar som det ska ännu så tar det för mycket tid. Uppföljningen görs en gång per månad, inga siffror finns att tillgå däremellan. PwC 32 av 43

416 Alltid allt är försenat. Budget kom förra året i maj. Nu skulle vi ha resursfördelning. Detta är inte igång. Enorm osäkerhet hos chefer pga det. Man vet inte vem som bestämmer vad. Om vi skall in i köp och sälj så är det inte lämpligt att både myndighet och utförare är under samma chef. Jag vet inte vad som anses rimligt. Det tar två-tre arbetsdagar per månad. Är jag för grundlig eller är det normalt. Har nyss bytt ekonom, vet ej än. Varför inte ett system? Flera system samt svårt att följa upp gör att det tar längre tid än behövligt. Då vår arbetstid är knapp bl a på grund av HRM så finns det inte tid och utrymme för analys och reflektion. Finns dock problem med kapitalkostnaderna som påförs min verksamhet utan bra dialog. Lägger ner otroligt mkt tid på att ta fram uppgifter som redan finns i verksamhetens system. Endast från min närmaste chef. Har inte tillgång till IT-stöd för ekonomi. Det är många administrativa uppgifter som ska skötas jämsides med det pedagogiska uppdraget. Önskemål om ett system att arbeta i för att kunna simulera effekter och konsekvenser. Beslutsstödet är enkelt att använda vid uppföljningar, men svårt att hantera till vardags. Vid byte av system har felaktigheter uppkommit som inte kunnat åtgärdas förrän nu vid årsskiftet. Större kompetens och tid hos ekonomer borde finnas att bistå budgetansvariga Gäller endast våra interna verktyg - men vi kan även behöva stöd gällande budget för EU frågor redovisning av externa bidrag etc. Det stödet borde också finnas mer självklart. Datasystemen stöder inte den typ av verksamhet vi bedriver, skolan. Vi skulle behöva ett system som gör prognoser. Men är beroende av en persons närvaro. I den organisationsstruktur vi har finns inte det här på mitt ansvar. Jag har ännu inte fått ta del av IT-stöd enligt första frågan. Saknar goda uppföljningsrutiner samt tillförlitliga prognoser. Finns inte heller nåt system för simulering. Arbetet blir krångligt, oöverskådligt och trist IT-stöd beror ju lite på vad som avses. Beslutstöd fungerar ju lite som det själv vill, men jag har fördelen att ha en egen ekonom som gör briljanta uppföljningar fortlöpande. Så vi förlitar oss mer på hennes sakkunskap än på IT-stödet. Idag saknar vi datum för delårsbokslut och bokslut vilket naturligtvis på ett negativt sätt påverkar planering. Vart jag ska vända mig för att lämna förslag är tydligt, däremot är det inte alltid så att det kommer respons. Tyvärr är läget så att den information jag behöver från assistenter inte är riktigt tillfredställande vilket gör att jag även lägger tid på att gå på djupet. Detta för att få en bra uppföljning som gagnar enhetscheferna. Jag skulle dock vilja jobba mer övergripande och analyserande. Vem ska jag vända mig till? Datastödsprogram som bara är öppna vid givna tillfällen gör verktyget trubbigt och inte åtkomligt PwC 33 av 43

417 HRM- system som inte är anpassat så att vi kan se övergripande och ej se var varje individ belastar kostnaden Otymplig och oklar intern budgetprocess där mottagarens intresse och respons är otydlig. Förutom HRM-systemet som är bristfälligt! Jag skulle behöva lägga mer tid på dessa uppgifter, men hinner inte med det. Vill ha en större koll. Tidplanen är inte bra. Den är alldeles för sen, vilket gör att förvaltningens övriga tidplan också blir svår att hålla. Rutinerna är säkert bra men vi har mallar för ettårsplan och budget som inte gör läsbarheten särskilt bra. Mycket upprepningar. För kort tid för prognosuppföljning. Jag upplever att utbildningsförvaltningen arbetar framgångsrikt med att förbättra interna rutiner för budgetuppföljning och att de är mycket lyhörda för verksamhetens önskemål. Jag ser till att inte grotta ner mig för mkt i ekonomin utan ser till att jag har kompetent administrativt stöd som sköter det mesta av det löpande. Jag vill gärna stå för analysen och strukturen. Lägger ner mycket tid på alla dokument som ska göras. Planerna är många. Jag tycker det är svårtillgängligt och bristande utbildning i detta. Jag vill men saknar kunskaper om hur jag ska göra det. Beslutsstöd fungerar inte för vår förvaltning - men vi håller på att jobba på det. Samma uppgifter ska rapporteras på ett flertal ställen och till olika personer. Uppgifter som finns i Beslutsstöd ska läggas in i diverse mallar vilket är tidkrävande. Statistik på det som utförs måste hämtas manuellt i verksamhetssystemet. Synkningen mellan personalsystem och Beslutsstöd har fungerat dålig, tveksamt om siffrorna är tillförlitliga. Kommunens rutiner och anvisningar skulle kunna förtydligas när det gäller åtaganden till mål i flerårsplanen, t.ex olika perspektiv som man bör ta hänsyn till. Kommunens rutiner när det gäller årscykelns periodisering/tidpunkter skulle kunna anpassas efter verkligheten - dvs möjligheten att ha tid att arbeta med delarna så att det blir en bättre kvalitet på dem (gäller inte den ekonomiska delen utan mer mål/åtaganden, omvärldsanalys, framåtsikt, uppföljningar mm). Uppföljning och bokslut: jag hinner göra "min" egen uppföljning och bokslut men eftersom jag är beroende av andras (framförallt) bokslut så är den tiden efter bokslut kort för att vi ska kunna analysera andra nämnders bokslut på ett bra sätt. Det är även svårt att engagera förvaltningarnas nyckelpersoner i det arbetet eftersom de har mycket kort tid på sig. Vi har ett ypperligt praktiskt stöd i systemet! Även här är det på väg att bli bättre. Men det finns fortfarande för mycket oklarheter. Skulle behöva lägga ner ännu mer för att det skulle bli riktigt bra. Jobbar på att få till det men arbetsbelastningen är hög. Även här känns det som att det är på väg att bli bättre. Intendenten förbereder arbetet efter diskussion med mig, sedan sker fortlöpande uppföljning i ledningsgruppen. Beslutsstödsystemet har utvecklats successivt så att mer och mer kan hanteras i ett och samma system. Jag måste ha stödfunktioner för att göra detta! Jag tycker inte att det system som finns idag till fullo stödjer hela processen, det ska exporteras, klippas och klistras för att få till en produkt som ska lämnas in vid delåren. PwC 34 av 43

418 Så länge inte systemet stödjer detta till fullo på ett användarvänligt sätt så borde det inte krävas att det ska lämnas in på det sätt som det görs idag. Processen måste stödjas till fullo för att man ska styras till att använda det. Förbättringar tar alldeles för lång tid att få genomförda. Man måste kunna importera från den ekonomiska delen in i ettårsplanen man borde också se till så att systemet kan räkna ut nyckeltal eftersom siffrorna finns i systemet istället för att lägga ner orimligt mycket arbete på att lägga in dem manuellt. Uppföljning och prognos för investeringar/byggprojekt kan bli bättre. Lägger ner för mycket tid på fakturahantering! Uppföljningsunderlag mm kommer från intendenterna och det är bra. Koppling intendenter till verksamhetscontroller haltar med brister i framförhållning som följd. Prognosuppföljningsmall i G-mapp är ok. Vad menas med "rutiner för budget"? Har inte sett sådana alls. Har fått en Årstidsplan för ekonomi- och uppföljningsprocess, men hittills har den inte stämt i tid. Önskvärt vore att kunna träffa ekonomen oftare. Går till Intendent eller min chef om det är något kring budget jag undrar över. Har inte uppföljning och prognoser kring ekonomi som arbetsuppdrag. Själv har jag stort personalansvar men litet ansvar vad beträffar budget. Jag uppfattar enkätens frågor inte helt tillämpliga på vår verksamhet inom utbildningssektorn. Vissa delar av mallarna är inte riktigt klara ännu, vilket gör att prognosen läggs på flera ställen. Jag vet inte riktigt vart jag vänder mig med mina förslag. Skulle vilja lägga mer tid på denna process men har svårt att få tiden att räcka till pga allt annat som också åligger oss. Har bra stöd från närmaste chef och ekonom. Vissa delar av mallarna är inte riktigt klara ännu, vilket gör att prognosen läggas på flera ställen. Vet inte riktigt vart jag vänder mig med mina förslag. Skulle vilja lägga mer tid på denna process men har svårt att få tiden att räcka till pga av allt annat som också måste göras. Bra stöd från närmsta chef och ekonom. Sedan nya systemet är det sämre än nånsin...vi vet inte hur det ser ut. Innan hade vi tydliga uppföljningar men även de stämde inte alltid. Svaret på IT stödet är väl "halvbra" Frågar vi får vi hjälp och mycket info går ut men själva systemen har brister. Återigen kan jag inte svara då jag har en dubbel roll. Min ansvarskod kräver minimal uppföljning då det bara är intäkter. I övrigt är mitt jobb stressigt och det är svårt att få tiden att räcka till för att göra en så bra ekonomisk uppföljning av förvaltningens olika delar som jag skulle vilja. Jag är det ekonomiska stödet på förvaltningen, och jag tycker jag gör ett bra jobb... stödet från central ekonomi på SF är...varierade. PwC 35 av 43

419 Bil 6: Lämnade kommentarer kring kompetens På tidigare arbetsplatser har jag fått utbildning. Har dessutom varit företagsledare i privat bolag i ca: 20 år med 100% budgetansvar för verksamhet med en omsättning på 25 milj och ca:75 anställda. Den ekonomiutbildning jag har gör att jag har lätt att sätta mig in i ekonomiska frågor. Jag kan dessutom redovisning och bokföring i grunden, vilket jag haft stor nytta av. När det gäller den kommunala ekonomin, är det lång erfarenhet som tillsammans med grundläggande ekonomikunskaper och stort intresse för ekonomi som gett mig den kompetens jag har idag. Utbildning i Företagsekonomi Behöver jag stöd vänder jag mig till ekonomiintendent. Jag har arbetat som budgetansvarig chef i 15 år i Botkyrka kommun. Jag har varit med om många omorganisationer. Jag måste säga att nu har det börjat att fungera - budgetarbetet. Tidigare arbeten, delvis självlärd. Även en del intern fortbildning av arbetsgivaren. Behov av ekonomiutbildning för enhetschefer finns. När vi jämför oss med andra måste vi veta vad vi jämför. Jag kan inte svara för hur vi ligger till avseende ekonomi och verksamhetsresultat gentemot andra kommuner. Har fått viss ekonomiutbildning via rektorsprogrammet. Jag är självlärd genom att lära genom ansvaret. Jag började som förvaltare med budgetansvar och nu enhetschef. Jag gick ekonomisk linje på gymnasiet och gått kurser inom vuxenskolan. Har utbildning i nationalekonomi inom ramen för akademisk utbildning men praktisk utbildning bör ligga internt - och gör så också. Har under väldigt många år efterfrågat utbildning kring ekonomi och budget. Men det tycks inte finnas utrymme och tid för det. Ingen aning vad gäller tredje frågan. Jag har magisterexamen i företagsekonomi och har arbetat med statistik och bokföring så jag tror det räcker mer än väl. Jag har tillräckliga kunskaper för att på ett säkert och effektivt sätt kunna utföra de uppgifter jag ansvarar för rörande budget, uppföljning och prognos. Kommentar: kunskaper ja, information från enheterna för att göra en korrekt bedömning - fungerar tyvärr inte alltid som det ska. Därför besvarar jag inte frågan. Om jag ser ett behov av utbildning för att höja min kompetens rörande ekonomi upplever jag att det är enkelt för mig att få detta tillgodosett. Kan inte svara eftersom det ännu inte blivit aktuellt. Tidigare arbetsgivaren har erbjudit utb. Ej Botkyrka kommun Jag har god tillgång på kunskap på förvaltningen Utbildning för att höja kompetens rörande ekonomi: jag kan få ett ypperligt stöd i själva systemet och där har jag också fått ett stöd för att börja, men egentligen saknar jag en grundkompetens rörande ekonomi och den vet jag inte hur jag ska få. Men å andra sidan kan jag tillräckligt för att betala räkningarna och göra (rätt) prognoser PwC 36 av 43

420 inom min i jämförelse lilla budget. Min huvudsakliga uppgift är inte ekonomi utan verksamhetsutveckling och samordning. Jag har en ekonomiutbildad intendent som jag arbetar tillsammans med i budgetarbetet. Jag tycker att det är svårt att svara på i o m att jag endast har ett litet ekonomiskt ansvar. Jag har alltid hållit min budget och vi på skolan samarbetar när det gäller övergripande frågor på skola. Har fått utbildning från föregående arbetsgivare men inte från min nuvarande arbetsgivare. Jag har kompetens för att förstå och sätta min budget. Eftersom brister finns i systemstöd och strukturer och i mitt fall även personellt på ekonomisidan så har jag inte tillgång till de resurser jag behöver för att mer aktivt arbeta med min budget. Det är inte en kompetensfråga för min egen del eftersom jag i min chefsroll inte ämnar att träda in i en stödfunktion som ekonomiassistent, vilket nu förutsätts. Med det begränsade ekonomiansvar jag har krävs ingen omfattade utbildning utan jag har lärt mig internt och genom erfarenhet. Har 2-årig ekonomiutbildning fr IHM (utb.tid 2000 och 2001) Ekonomi fokus verksamhetsstyrning. Utbildningen bekostad av min dåvarande arbetsgivare i det privata näringslivet. Jag får information i ledningsgruppen hur vår verksamhet ligger till budgetmässigt. Just i denna position har jag arbetat sen 1 september 2011 och är inte helt på det klara med alla rutiner än. Ekonom från förvaltningsledningen stödjer mig i processen. Jag har ingen specifik ekonomisk utbildning men har lärt mig av min arbetsgivare. PwC 37 av 43

421 Bil 7: Starka och svaga frågor i kommunen De starkaste 7 frågorna De svagaste 7 frågorna PwC 38 av 43

422 Bil 8: Interkommunala jämförelser per fråga Nedan redovisas samtliga frågor med de tre bästa kommunerna för respektive fråga samt Botkyrka kommuns resultat. Botkyrkas bästa placeringar är plats 21, 22 och 24, som är markerade med grönt. Kommunens sämsta placeringar är plats 82, 85 och 88, som är markerade med rött. Sammantaget ingår 88 kommuner i materialet Frågor Kommuner med bästa värden Botkyrka Förutom budget finns det också tydliga mål fastställda för min verksamhet. Munkedal Grästorp Pajala 24 De mål som är fastställda för min verksamhet följs upp regelbundet av överordnad chef eller nämnd Svenljunga Vänersborg Trollhättan 21 De fastställda verksamhetsmål som finns för min verksamhet är möjliga att uppnå med de resurser som jag disponerar. Sölvesborg Härryda Älvdalen 22 Jag har god kännedom om de styrdokument (t ex verksamhetsplaner, personalpolicy) som reglerar min verksamhet Hedemora Hofors Hultsfred 36 PwC 39 av 43