1 Medborgarförslag - Ta bort kuren i lekparken på Månstorpsvägen. 3 Medborgarförslag - Rensa upp sjön Aspen

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3] Samhällsbyggnadsnämnden Tid , Kl 18:30 Plats Kommunalhuset, Tumba, plan 2, rum 3 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag - Ta bort kuren i lekparken på Månstorpsvägen 2 Medborgarförslag - Blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan 3 Medborgarförslag - Rensa upp sjön Aspen 4 Medborgarförslag - Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg 5 Medborgarförslag - Skapa en minirondell i korsningen Slättvägen- Solparksvägen- Soltorpsvägen 6 Medborgarförslag - Avstängning av Oxelvägen i Tullinge 7 Medborgarförslag - Använd en del av grusplanen på vilken Albyskolan stod till parkering 8 Medborgarförslag - Vita ränder och justering av skyltar vid övergångsställena 9 Medborgarförslag - Sätt upp fler väggupp på Lövholmenvägen

2 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om busshållplats vid Alby äng 11 Yttrande över motion om att åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång- och cykelvägar 12 Yttrande över motion om att återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba 13 Nämndinitiativ - Ljusreglering vid Nibblevägen/Huddingevägen 14 Uppdrag om utredning avseende infartsparkeringar i Tumba och Tullinge Senare utskick 15 Temporära infartsparkeringsplatser under ombyggnation av Tumba centrum Senare utskick 16 Yttrande över förslag från dialogmöte i Grödinge Yttrande över förslag från dialogmöte i Fittja Senare utskick 18 Exploatering Fittja C - Forbonden 4 19 Antagande av detaljplan för Fittja Centrum 20 Förslag till detaljplan avseende Tumba 8: Förslag till detaljplan för Lugnet Antagande av upphävande av en del av detaljplan för Hamra 4:1 23 Begäran om planbesked för Bärnstenen 1 24 Begäran om planbesked för Orren 3 25 Begäran om planbesked för Sörgården 1

3 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Samhällsbyggnadsnämnden Partsbyte exploateringsavtal JM, Solhöjden 27 Skyttbrink 28 och 15 - överenskommelse om fastighetsreglering 28 Försäljning av Loviseberg 5 29 Planbesked för Tullinge 21: Delårsbokslut 1 (januari-april) Senare utskick 31 Parkeringsprogram för Botkyrka kommun Senare utskick 32 Delegationsbeslut 33 Anmälningsärenden 34 Förvaltningschefen informerar Bygglov Gabriel Melki Ordförande Ann-Britt Karlsson Nämndsekreterare

4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:407 1 Medborgarförslag - Ta bort kuren i lekparken på Månstorpsvägen (sbf/2015:407) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Den kur som det talas om i medborgarförslaget är ett lekhus för barn. Förslagsställaren vill att detta tas bort eftersom ungdomar sitter där och tjuvröker. Vi anser inte att problemet med tjuvrökande ungdomar försvinner bara för att lekhuset tas bort, utan detta problem kommer möjligtvis att flyttas till något annat ställe. Vi har också varit i kontakt med chefen för förskolan, som anser att det vore mycket olyckligt om lekhuset togs bort, eftersom det här är en bra plats för barnen att leka vid. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jenny Lundberg om att ta bort ett lekhus vid lekplatsen på Månstorpsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

5

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:407 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Ta bort kuren i lekparken på Månstorpsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jenny Lundberg om att ta bort ett lekhus vid lekplatsen på Månstorpsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Den kur som det talas om i medborgarförslaget är ett lekhus för barn. Förslagsställaren vill att detta tas bort eftersom ungdomar sitter där och tjuvröker. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att problemet med tjuvrökande ungdomar försvinner bara för att lekhuset tas bort, utan detta problem kommer möjligtvis att flyttas till något annat ställe. Vi anser istället att det i första hand är ett föräldraansvar att förhindra ungdomarna från att röka och i andra hand en polisiär fråga. Vi har också varit i kontakt med chefen för förskolan, som anser att det vore mycket olyckligt om lekhuset togs bort, eftersom det här är en bra plats för barnen att leka vid. Av ovanstående anledningar avstyrker förvaltningen medborgarförslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

7 Medborgarförslag Ta bort kuren i lekparken på Måntorpsvägen - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Jenny Lundberg Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Ta bort kuren /huset i lekparken på Månstorpsvägen 14. Motivering Vi är många i området som önskar att kuren i lekparken tas bort då den endast används som ungdomsgård. Ungdomarna sitter där varje eftermiddag och tjuvröker. Hela parken ser ut som en soptipp med fimpar, burkar, glas och godispapper. Trots många tillsägelser slutar dom inte så nu vill vi i området ha bort kuren! Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :26 av Systemkonto Senast ändrad :26 av Systemkonto

8 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:405 2 Medborgarförslag - Blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan (sbf/2015:405) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Som förslagsställaren antyder så har det tidigare funnits en bom vid infarten till fotbollsplanen. Denna har blivit utsatt för skadegörelse och är därför ur funktion. Tullingebergsskolan har lämnat in en felanmälan på bommen och det är upp till utbildningsförvaltningen att avgöra och i så fall bekosta ett återställande av bommen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Johan Sjöberg om att blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan. Önskemålet från förslagsställaren är att infarten blockeras genom att åter stänga bommen bakom skolan eller genom att sätta upp hinder, exempelvis genom staket. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

9 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:405 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Johan Sjöberg om att blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan. Önskemålet från förslagsställaren är att infarten blockeras genom att åter stänga bommen bakom skolan eller genom att sätta upp hinder, exempelvis genom staket. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Som förslagsställaren antyder så har det tidigare funnits en bom vid infarten till fotbollsplanen. Denna har blivit utsatt för skadegörelse och är därför ur funktion. Tullingebergsskolan har lämnat in en felanmälan på bommen och det är upp till utbildningsförvaltningen att avgöra och i så fall bekosta ett återställande av bommen. I så fall hanteras detta ärende vidare av utbildningsförvaltningen och tekniska förvaltningen. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

10 Medborgarförslag Blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Johan Sjöberg Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Mitt förslag är att blockera infarten för bilar till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan, antingen genom att åter stänga bommen bakom skolan eller genom att sätta hinder i den stora öppningen i staketet, till exempel 1-2 berongsuggor. Det är mycket buskörning med bil på planen, på kvällstid. Bilar kör in på planen och sladdar runt. Det för ett väldigt oväsen och de kör även snabbt bakom skolan där det är väldigt dåligt upplyst och många promenerar. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :46 av Systemkonto Senast ändrad :46 av Systemkonto

11 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:383 3 Medborgarförslag - Rensa upp sjön Aspen (sbf/2015:383) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att frågan om vidare undersökning och restaurering av sjön Aspen hanteras inom ramen för det arbete som pågår med att ta fram ett vattenprogram för kommunen. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser att medborgarförslaget är bra och tillsammans med berörda förvaltningar och enheter håller vi för närvarande på att ta fram ett vattenprogram för Botkyrka kommun. Vattenprogrammet kommer förhoppningsvis att antas av kommunfullmäktige i februari Inom ramen för detta program har SWECO fått i uppdrag att ta fram lokala åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Tullingesjöns avrinningsområde, det vill säga bl.a. i sjön Aspen. Denna utredning ska vara klar under våren 2016, varpå den kan ligga till grund för åtgärder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Yvonne Bergström om att rensa upp vid sjön Aspen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

12 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:383 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Rensa upp sjön Aspen. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att frågan om vidare undersökning och restaurering av sjön Aspen hanteras inom ramen för det arbete som pågår med att ta fram ett vattenprogram för kommunen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Yvonne Bergström om att rensa upp vid sjön Aspen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att medborgarförslaget är bra och tillsammans med berörda förvaltningar och enheter håller vi för närvarande på att ta fram ett vattenprogram för Botkyrka kommun. Vattenprogrammet kommer förhoppningsvis att antas av kommunfullmäktige i februari Inom ramen för detta program har SWECO fått i uppdrag att ta fram lokala åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i Tullingesjöns avrinningsområde, det vill säga bl.a. i sjön Aspen. Denna utredning ska vara klar under våren 2016, varpå den kan ligga till grund för åtgärder. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

13 Rubrik Förnamn Efternamn Rensa upp sjön Aspen - publicering Yvonne Bergström Förslag Motivering Sjön Aspen: växtligheten i sjön har ökat för varje år sedan ca 20 år tillbaka, i år var nästan 1/3 av sjön igenväxt med alger som ligger & flyter ovanpå vid vattenytan. Det har inte gjorts någonting åt denna sjö på många herrans år, vi flyttade till Gamla Norsborg 1988 har aldrig sett någon röjning tex. ner vid strandkanterna. Nu har det gamla badet från 70-tal intill S:t Botvids väg växt igen totalt med vass. Det behöver rensas upp från vass & sly m.m. inte enbart vid badet utan längs med S:t Botvids väg också. För att utföra detta behövs maskiner som klarar av detta. Det behövs även röjas efter SL:s tunnelbanebygge i Aspberget påbörjan & fällde träd vid sjökanten & som lämnades kvar att ruttna (själv) i början av viken till sjön Aspen. Eftersom den nya gång & cykelvägen används flitigt numera-bör det åtgärdas. Det behövs trädfällning/gallring närmast sjön Aspen (borttagning av sly + vass etc.) på en ca 500 meters sträcka. Kommunen som har tillsynen bör åtgärda detta snarast, ex ta ut ett arbetslag, kanske från arbetslösa med hjälp av Arbetsförmedlingen el. dyl. under tillsyn av områdesansvariga från Kommunen.(som gjordes på talet. Detta är av stor vikt då många människor numera använder gång & cykelvägen från Kyrkbyn och promenerar runt till Norsborg, Hallunda etc. Vi boende är stolta över vår Natur i Norra Botkyrka & vill bevara densamma.

14 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:375 4 Medborgarförslag - Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg (sbf/2015:375) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagsställaren har skrivit flera medborgarförslag om denna väg, (som egentligen är en skogsstig), och vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlades ett av dessa. Då beslutade nämnden att förbättra framkomligheten på stigen. Detta åstadkoms bl.a. genom att ojämnheter fylldes i med grus och att sly togs bort. Nu återkommer förslagsställaren med ett önskemål om lampor längs med stigen. Den policy som finns är att lampor kan sättas upp om den aktuella vägen vintervägshålls, medan detta inte görs om vägen inte vinterväghålls. När det gäller den här stigen så vinterväghålls inte denna. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Caroline Thurgren om att sätta upp lampor längs med grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

15 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:375 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Caroline Thurgren om att sätta upp lampor längs med grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Förslagsställaren har skrivit flera medborgarförslag om denna väg, (som egentligen är en skogsstig), och vid samhällsbyggnadsnämndens sammanträde behandlades ett av dessa. Då beslutade nämnden att förbättra framkomligheten på stigen. Detta åstadkoms bl.a. genom att ojämnheter fylldes i med grus och att sly togs bort. Nu återkommer förslagsställaren med ett önskemål om lampor längs med stigen. Stigen utnyttjas inte i någon större omfattning och den policy som finns inom förvaltningen är att lampor kan sättas upp om den aktuella vägen vintervägshålls, medan detta inte görs om vägen inte vinterväghålls. När det gäller den här stigen så vinterväghålls inte denna, vilket gör att förvaltningen avstyrker medborgarförslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

16

17 Medborgarförslag Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg -publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Caroline Thurgren Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken (allra lägst upp från lekparken) till Sylwanders väg. Det behövs troligen endast två gatulampor då det redan finns gatubelysning upp till lekparken samt på Sylwanders väg. Skolbarnen som går och cyklar där själva varje dag kan fortsätta gå en säker väg till skolan även vintertid. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :15 av Systemkonto Senast ändrad :15 av Systemkonto

18 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:374 5 Medborgarförslag - Skapa en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen- Soltorpsvägen (sbf/2015:374) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Ingen av de aktuella vägarna som det här medborgarförslaget handlar om har någon större genomfartstrafik, utan en mer blygsam lokal trafik. Den föreslagna rondellen skulle bli ganska smal och inte enligt standard. Av dessa skäl avstyrker nämnden medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Johan Bjuvgård om att bygga en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen-Soltorpsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

19 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:374 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Skapa en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen-Soltorpsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Johan Bjuvgård om att bygga en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen-Soltorpsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Ingen av de aktuella vägarna som det här medborgarförslaget handlar om har någon större genomfartstrafik, utan en mer blygsam lokal trafik. Den föreslagna rondellen skulle bli ganska smal och inte enligt standard. Av dessa skäl avstyrker samhällsbyggnadsförvaltningen medborgarförslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

20

21 Medborgarförslag Skapa en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen-Soltorpsvägen - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Johan Bjuvgård Gatuadress Postadress mailto:johan.bjuvgard@gmail.com Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Jag bor på Slättvägen i Broängen och vi har problem med fartdårar. Mitt förslag är att skapa en minirondell i korsningen slättvägen/solparksvägen/soltorpsvägen. Ett cement avloppsrör mitt i korsningen med lite låga fina blommor i. Rädda liv på alla barnen som dagligen går tii lekplatsen Solparken strax bredvid. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :43 av Systemkonto Senast ändrad :43 av Systemkonto

22 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:51 6 Medborgarförslag - Avstängning av Oxelvägen i Tullinge (sbf/2016:51) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Bostadsrättsföreningen Tullinge Trädgårdsstads Pärla, genom sin ordförande, tillika förslagsställaren Christoffer Rippling, föreslår i medborgarförslaget att Oxelvägen ska stängas av för all genomfartstrafik. Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar att en avstängning av Oxelvägen skulle innebära en stor olägenhet för närboende inom området. Om en avstängning skulle bli av skulle det innebära att trafiken istället skulle ledas till Apelvägen, som har en kraftig lutning och som saknar gångbana. Dessutom är Oxelvägen ombyggd för att kunna användas som uppsamlingsgata för de närboende. På vägen finns bl.a. en gångbana och flera fartdämpande åtgärder. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Christoffer Rippling om avstängning av Oxelvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

23 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:51 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Avstängning av Oxelvägen i Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Christoffer Rippling om avstängning av Oxelvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Bostadsrättsföreningen Tullinge Trädgårdsstads Pärla, genom sin ordförande, tillika förslagsställaren Christoffer Rippling, föreslår i medborgarförslaget att Oxelvägen ska stängas av för all genomfartstrafik. Förslaget till avstängning framgår av bifogad bilaga. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att en avstängning av Oxelvägen skulle innebära en stor olägenhet för närboende inom området. Om en avstängning skulle bli av skulle det innebära att trafiken istället skulle ledas till Apelvägen, som har en kraftig lutning och som saknar gångbana. Dessutom är Oxelvägen ombyggd för att kunna användas som uppsamlingsgata för de närboende. På vägen finns bl.a. en gångbana och flera fartdämpande åtgärder. I övrigt är Oxelvägen, till skillnad från Nibblevägen och Katrinebergsvägen, ingen genomfartsled för de som ska genom Tullinge. Allt detta sammantaget gör att förvaltningen avstyrker medborgarförslaget. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

24 MEDBORGARFÖRSLAG Avstängning av Oxelvägen Förslag Härmed föreslås att Oxelvägen i Tullinge stängs av för all genomfartstrafik. Placeringen av avstängningen föreslås bli i enlighet med Bilaga Avstängning av Oxelvägen. Bakgrund Oxelvägen i Tullinge har på senare år fått flera åtgärder för sänkt hastighet och ökad trafiksäkerhet med hjälp av fartgupp samt avsmalning av vägen på de ställen som visas i Bilaga Avstängning av Oxelvägen. Oxelvägen har blivit något av en genomfartsled till och från de områden/vägar som visas med blå pilar i Bilaga Avstängning av Oxelvägen. Mitt i mellan avsmalning 1 & 2 finns en lång raksträcka som har lämnats helt utan fartdämpande åtgärder. Anledningen förmodas vara parkeringar tillhörande Brf Tullinge Trädgårdsstads Pärla (Oxelvägen 23 A-Ä) som uppenbart försvårar sådana åtgärder. På just denna raksträcka åker dock bilarna väldigt fort, uppskattningsvis >90% håller inte skyltade 30km/h. På framförallt tidiga kvällar, men även andra tider på dygnet, finns det bilar som kör MYCKET fort på denna sträcka, hastigheter på 80km/h är tyvärr varken ovanligt eller någon överdrift. Brf Tullinge Trädgårdsstads Pärla består till majoriteten av barnfamiljer, en mycket stor del av dessa har barn i förskoleålder. Föreningen har ca: 30st parkeringar som vetter ut mot Oxelvägen, längs med hela ovan nämnda raksträcka. Detta gör även att barn, och i många fall inte heller vuxna, syns bakom bilarna när man ska korsa vägen för att komma till trottoaren som finns på andra sidan. Lägg därtill att rakt över gatan från föreningen ligger den väldigt populära Körsbärsparken som används flitigt av både barnfamiljer och olika förskolor. I anslutning till denna park finns även förskolan Bäverhyddan. Mellan de föreslagna avstängningarna finns en övergång med gång och cykelbana som från Mellanbergsvägen består av en brant backe. På denna övergång färdas mycket barn tack vare förskolan Bäverhyddan och Körbärsparken. När man kommer ner från backen har man även begränsad sikt åt vänster tack vare att vägen i samband med avsmalning 2 svänger. Genomförande Avstängningen förslås ske i enlighet med de röda markeringarna i Bilaga Avstängning av Oxelvägen. Förslaget innehåller alltså en avstängning från varje håll där gång- och cykelbanan löper i mitten. Avstängningen kommer inte att hindra någon trafik till och från fastigheter. Transporter och leveranser till förskolan Bäverhyddan kommer även dessa kunna fortsätta utan hinder. Med vänliga hälsningar Kontaktperson: Christoffer Rippling

25 MEDBORGARFÖRSLAG Avstängning av Oxelvägen Bilaga TECKENFÖRKLARING: Fartdämpande åtgärder (1, 2 & 5 avsmalning, 3 & 4 farthinder) - Färdväg för genomfartstrafik - Förslag på placering av avstängning

26 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:36 7 Medborgarförslag - Använd en del av grusplanen på vilken Albyskolan stod till parkering (sbf/2016:36) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Delar av Albyskolans tidigare tomt används för närvarande till en förskola under den tid då andra förskolor byggs om. Botkyrka kommuns kommunledningsförvaltning fick under förra året i uppdrag att påbörja ett arbete med att ta fram en lösning för Albyskolans tomt. I riktlinjerna för uppdraget står bl.a. att den södra delen av tomten bör inriktas på byggande av permanenta bostäder för barnfamiljer och att den norra delen bör inriktas på jobbskapande verksamheter och tillfälliga boenden för exempelvis ungdomar eller äldre. Ovanstående innebär att någon parkering, i enlighet med medborgarförslaget, inte är aktuell. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Anders Edström Frejman om att använda en del av grusplanen, där Albyskolan fanns, till parkering. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

27 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:36 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Använd en del av grusplanen på vilken Albyskolan stod till parkering Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Anders Edström Frejman om att använda en del av grusplanen, där Albyskolan fanns, till parkering. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Delar av Albyskolans tidigare tomt används för närvarande till en förskola under den tid då andra förskolor byggs om. Botkyrka kommuns kommunledningsförvaltning fick under förra året i uppdrag att påbörja ett arbete med att ta fram en lösning för Albyskolans tomt. I riktlinjerna för uppdraget står bl.a. att den södra delen av tomten bör inriktas på byggande av permanenta bostäder för barnfamiljer och att den norra delen bör inriktas på jobbskapande verksamheter och tillfälliga boenden för exempelvis ungdomar eller äldre. Ovanstående innebär att någon parkering, i enlighet med medborgarförslaget, inte är aktuell. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Mark- och exploateringschef Samhällsbyggnadsförvaltningen/Eget_Förvaltning/ Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

28 Rubrik Använd en del av grusplanen på vilken albyskolan stod till parkering - publicering Förnamn Efternamn Namn Anders Edström Frejman Förslag Använd en del av grusplanen på vilken albyskolan stod till parkering för alby c. Det behöver bara vara för dagtid. Motivering Öka tillgängligheten till alby c bilvägen. Handlare missgynnas kraftigt av det totala p-kaoset. Det händer minst en gång i veckan att jag helt väljer bort butiker i Alby c enbart pga att jag inte hittar parkering.

29 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:13 8 Medborgarförslag - Vita ränder och justering av skyltar vid övergångsställena (sbf/2016:13) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Kommunens samtliga övergångsställen kommer att gås igenom under våren och sommaren 2016 och målning kommer då att ske på de övergångsställen där så är nödvändigt. I samband med detta ses även skyltningen över. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av John Staberg om att måla vita ränder och justera skyltar på övergångsställen i Vretarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

30 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:13 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Vita ränder och justering av skyltar vid övergångsställena Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av John Staberg om att måla vita ränder och justera skyltar på övergångsställen i Vretarna. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Kommunens samtliga övergångsställen kommer att gås igenom under våren och sommaren 2016 och målning kommer då att ske på de övergångsställen där så är nödvändigt. I samband med detta ses även skyltningen över. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

31 Medborgarförslag Vita ränder och justering av skyltar vid övergångsställena - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn john staberg Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Önskar få vita ränder på övergångsställerna i vretarna. Om man kunde passa på att justera skyltarna för övergångställerna vore toppen. Det vore bra att markera var övergångställerna finns både för biluster men också för oss som promenerar i området. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :57 av Systemkonto Senast ändrad :57 av Systemkonto

32 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:7 9 Medborgarförslag - Sätt upp fler väggupp på Lövholmenvägen (sbf/2016:7) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att synliggöra de befintliga guppen bättre, t ex genom en förbättrad skyltning. Sammanfattning Lövholmenvägen är visserligen en lång väg, men den är inte någon genomfartsgata. Redan idag finns tre gupp på vägen och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte för avsikt att anlägga några fler. Däremot anser vi att de redan befintliga guppen bör synliggöras på ett bättre sätt. Detta ska göras bl.a. genom en bättre skyltning. Genom denna åtgärd skulle troligtvis hastigheterna kunna sänkas ytterligare. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jonas Angelöf om att sätta upp flera väggupp på Lövholmenvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivele, daterad , utgör underlag för beslutet.

33 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:7 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Sätt upp flera väggupp på Lövholmensvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget besvarat. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att synliggöra de befintliga guppen bättre, t ex genom en förbättrad skyltning. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Jonas Angelöf om att sätta upp flera väggupp på Lövholmenvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Lövholmenvägen är visserligen en lång väg, men den är inte någon genomfartsgata. Redan idag finns tre gupp på vägen och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte för avsikt att anlägga några fler. Däremot anser vi att de redan befintliga guppen bör synliggöras på ett bättre sätt. Detta ska göras bl.a. genom en bättre skyltning. Genom denna åtgärd skulle troligtvis hastigheterna kunna sänkas ytterligare. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

34 Lövholmenvägen Skala 1:6400 Botkyrka kommun m

35 Rubrik Sätt upp flera väggupp på Lövholmenvägen - publicering Förnamn Efternamn Namn Jonas Angelöf Förslag Motivering Hej, Jag sitter med i styrelsen i samfäldhetsföreningen Rådjuret på Lövholmenvägen. Vi har fått mycket klagomål om att bilarna kör väldigt fort på Lövholmenvägen och många är oroliga att det snart sker en ordentlig olycka där. Vi tror anledningen är att det saknas väggupp på stora delar av vägen, vilket resulterar att bilarna gasar på efter de passerat de guppen som finns i ena delen av vägen, alternativt om man kommer från andra hållet håller en hög fart till vägguppen startar. Tyvärr finns det risk att det snart sker en olycka i området och det oroar oss specielt då det är mycket lekande barn i området. Vi anser att det ska sättas upp ett antall väggupp till för att på så sätt minska farten på bilarna och därmed minska risken för olyckor.

36 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Yttrande över motion om busshållplats vid Alby äng (sbf/2014:216) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Det är Stockholms läns trafiknämnd (f.d. SL) som är huvudman för kollektivtrafiken i Stockholms län och det är de som beslutar om vilka busshållplatser som ska finnas, medan det är respektive kommun som har hand om anläggandet och underhållet av desamma. Anläggandet av nya busshållplatser sker dock alltid i samverkan mellan kommunen och landstinget. Inför beredningen av den här motionen har samhällsbyggnadsförvaltningen varit i kontakt med landstingets trafikförvaltning. De har då berättat att idag trafikeras Hangaren vid Suptopia med en buss som går sju turer per dag. Det genomsnittliga antalet påstigande är en(!) passagerare per dag. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att anlägga en busshållplats vid äldreboendet Alby äng. I motionen yrkas att kommunfullmäktige ska besluta att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med SL, verka för att det anläggs en busshållplats längs den nya busslinjen nedför Albyvägen, vid äldreboendet Alby äng. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

37 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:216 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om busshållplats vid Alby äng Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att anlägga en busshållplats vid äldreboendet Alby äng. I motionen yrkas att kommunfullmäktige ska besluta att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med SL, verka för att det anläggs en busshållplats längs den nya busslinjen nedför Albyvägen, vid äldreboendet Alby äng. Yttrande Det är Stockholms läns trafiknämnd (f.d. SL) som är huvudman för kollektivtrafiken i Stockholms län och det är de som beslutar om vilka busshållplatser som ska finnas, medan det är respektive kommun som har hand om anläggandet och underhållet av desamma. Anläggandet av nya busshållplatser sker dock alltid i samverkan mellan kommunen och landstinget. Inför beredningen av den här motionen har samhällsbyggnadsförvaltningen varit i kontakt med landstingets trafikförvaltning. De har då berättat att idag trafikeras Hangaren vid Suptopia med en buss som går sju turer per dag. Det genomsnittliga antalet påstigande är en(!) passagerare per dag. Trafiken ner till Hangaren innebär att bussarna kör s.k. skaftkörning. Sådan körning vill trafikförvaltningen normalt sett undvika. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

38 Kommunfullmäktige MOTION Busshållplats vid Alby Äng Vi har länge drivit frågan och är glada över att SL nu trafikerar hela Albyvägen ner till Hangaren vid Albysjön. Vi anser dock att det vore bra med en ny busshållplats vid äldreboendet Alby Äng. Busshållplatser och dess placeringar är ett delat ansvar mellan kommunerna, Landstinget och SL. Som det ser ut idag så finns det ingen säker G/C-väg vid närmaste busshållplats för de som besöker en anhörig eller för de som arbetar på Alby Äng. Det är även en uttalad trygghetsfråga för personalen kvälls- och nattetid att, utan att behöva promenera i mörkret genom centrala Alby, kunna ta sig från sin arbetsplats och vidare till exempelvis tunnelbanan eller pendeltåget. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med SL, verka för att det anläggs en busshållplats längs den nya busslinjen nedför Albyvägen, vid äldreboendet Alby Äng. Kia Hjelte Jimmy Baker

39 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Yttrande över motion om att åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång- och cykelvägar (sbf/2015:376) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Kommunen sätter årligen upp ett antal nya hinder som försvårar fortåkning av mopeder och motorcyklar, men tyvärr är det så gott som omöjligt att på ett effektivt sätt förhindra mopedisters och motorcyklisters framfart. Det finns redan idag ett samarbete med Polisen, men till skillnad från exempelvis bilar går det inte att sätta upp tillräckligt bra hinder för att förhindra att mopeder och motorcyklar ändå tar sig förbi exempelvis de bommar som satts upp av kommunen. Därför handlar den här frågan till stor del om omdöme och om att föräldrar måste ta ansvar för sina minderåriga barn. De konkreta förslag som nämns i motionen är förslag som Polisen bör ta ställning till, t.ex. juridiska påföljder för olaglig körning och att bevakningen utökas inom vissa områden. Den nya lokala polisorganisationen öppnar förhoppningsvis för ett tätare samarbete mellan kommunen och Polisen i dessa och i andra lokala frågor. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång- och cykelvägar. I motionen yrkas att kommunen i samarbete med närpolisen prioriterar och upprättar en åtgärdsplan för att komma till rätta med olaglig mopedoch motorcykelåkning på promenad- och cykelvägar. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

40 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:376 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång- och cykelvägar Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång- och cykelvägar. I motionen yrkas att kommunen i samarbete med närpolisen prioriterar och upprättar en åtgärdsplan för att komma till rätta med olaglig mopedoch motorcykelåkning på promenad- och cykelvägar. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen får med jämna mellanrum in både synpunkter och medborgarförslag avseende moped- och motorcykelåkning på kommunens gångvägar. Samtliga förslag handlar om ett missnöje med att fordonen framförs på gångvägar och/eller cykelvägar. Kommunen sätter årligen upp ett antal nya hinder som försvårar fortåkning av mopeder och motorcyklar, men tyvärr är det så gott som omöjligt att på ett effektivt sätt förhindra mopedisters och motorcyklisters framfart. Det finns redan idag ett samarbete med Polisen, men till skillnad från exempelvis bilar går det inte att sätta upp tillräckligt bra hinder för att förhindra att mopeder och motorcyklar ändå tar sig förbi exempelvis de bommar som satts upp av kommunen. Därför handlar den här frågan till stor del om omdöme och om att föräldrar måste ta ansvar för sina minderåriga barn. De konkreta förslag som nämns i motionen är förslag som Polisen bör ta ställning till, t.ex. juridiska påföljder för olaglig körning och att bevakningen utökas inom vissa områden. Den nya lokala polisorganisationen öppnar förhoppningsvis för ett tätare samarbete mellan kommunen och Polisen i dessa och i andra lokala frågor. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

41 Kommunfullmäktige Motion Åtgärda mopedåkning och motorcykelåkning på gång och cykelvägar Problemet med moped och motorcykelåkning främst på gångvägar men även på cykelvägar har genom de sista åren gått lite upp och ned i Botkyrka, men är ändå av den omfattningen att det är ett uppenbart problem och en säkerhetsrisk. Små barn har blivit påkörda som Mitti har rapporterat om och boendemiljön har påverkats negativt då bullret är påfallande och besvärande. Många gånger har också farterna varit mycket höga då de nya s.k. EUmopederna kan komma upp i farter lång högre än våra gamla mopeder. Att köra både EUmopeder och motorcyklar på gångvägar är självklart olagligt. Närpolisen har uppmärksammats på problemet med busåkning, som också temporärt blivit bättre. Efter en tid verkar det som att moped och motorcykelkörningen ökar igen efter en insats. Därför vill vi att kommunen tillsammans med polismyndigheten gör upp en verkningsfull handlingsplan för att åtgärda detta problem. Några nödvändiga åtgärder anser vi är att allmänheten snabbt bör kunna tipsa om busåkning, det måste bli någon slags påföljd för de som beslagtas för olaglig körning samt att bevakningen ökar i vissa utsatta områden. Att kommunen samarbetar och kommer med prioriteringar tillsammans med polisen är helt i enlighet med den nya polisorganisation som nu sjösatts och är dessutom en av huvudtankarna bakom hela omorganisationen. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: Att kommunen i sitt samarbete med närpolisen prioriterar och upprättar en åtgärdsplan för att komma tillrätta med olaglig moped och motorcykelåkning på promenad och cykelvägar. För Sverigedemokraterna Botkyrka

42 Robert Stenkvist Östen Granberg Sebastian Lindqvist Helén Spaak

43 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Yttrande över motion om att återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba (sbf/2015:377) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gångoch cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Anledningen till detta är de geotekniska problem som finns med vägen och därmed den rasrisk som föreligger. Om Åvägen ska bli ett realistiskt alternativ till Huddingevägen krävs därför en upprustning och en breddning av vägen, inklusive ombyggnad av korsningar. Trafikverket har genomfört en utredning av vad detta skulle komma att kosta och har då kommit fram till summan 19 mnkr. Den utredning som motionärerna önskar är således redan genomförd och kan ligga till grund för framtida beslut. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att återöppna Åvägen. I motionen yrkas att kommunen ska ta initiativ till att, tillsammans med DeLaval, utreda förutsättningarna för hur en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba genom Hamradalen kan komma till stånd. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

44 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:377 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att återöppna Åvägen. I motionen yrkas att kommunen ska ta initiativ till att, tillsammans med DeLaval, utreda förutsättningarna för hur en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba genom Hamradalen kan komma till stånd. Yttrande Motionärerna yrkar att kommunen, tillsammans med DeLaval, ska utreda förutsättningarna för en alternativ förbindelse mellan Tullinge och Tumba. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att det inte finns någon annan alternativ förbindelse än Åvägen. Åvägen är sedan några år tillbaka stängd för biltrafik, men öppen för gångoch cykeltrafik via en befintlig gång- och cykelväg. Anledningen till detta är de geotekniska problem som finns med vägen och därmed den rasrisk som föreligger. Om Åvägen ska bli ett realistiskt alternativ till Huddingevägen krävs därför en upprustning och en breddning av vägen, inklusive ombyggnad av korsningar. Trafikverket har genomfört en utredning av vad detta skulle komma att kosta och har då kommit fram till summan 19 mnkr. Den utredning som motionärerna önskar är således redan genomförd och kan ligga till grund för framtida beslut. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

45 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:377 I samband med eventuell framtida bostadsbebyggelse kan ovanstående komma att förändras, men i så fall förutsätter det att fler intressenter än kommunen är intresserad. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef

46 Motion Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba Förslag till beslut att kommunen tar initiativ att tillsammans med DeLaval utreda förutsättningarna för hur en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba genom Hamradalen kan komma till stånd. Motivering Tekniska nämndens majoritet i Botkyrka i juni 2003 att under en period av högst två år stänga av Åvägen för motorfordon på delen mellan Hamra gårds väg och Hamringevägen. Avstängningen genomfördes sedan från och med november Folkpartiet lyckades tyvärr inte att avstyra detta beslut. Under 2003 beslutade dessutom Kommunstyrelsen att ett detaljplaneförslag för gator och gång- och cykelvägar i Hamradalen mellan Hågelbyvägen och Huddingevägen skulle tas fram. Detta som en konsekvens för den då planerade bostadsbebyggelsen av Sjöudden, vid vita villorna intill Tullingesjön. Tanken var att man i detta arbete kunde hitta en lösning på för hur en ny alternativ väg mellan Tullinge och Tumba kunde dras i närområdet till den befintliga Åvägen. Sedan dess har det gått 12 år och markägaren (DeLaval) har sedan en längre tid tillbaka ändrat sitt ställningstagande till projektet Sjöudden. Detaljplaneuppdraget är numera avskrivet och därmed tankarna på en ny alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba. Det är nu viktigt att så snabbt som möjligt lägga fram ett nytt uppdrag för att hitta en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba.

47 Förra årets vägras i slänten ner mot Tullingesjön, samt Trafikverkets långvariga arbete och de av detta resulterande trafikstockningarna, visar att det är inte är rimligt att vi bara har en enda vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba. Vad skulle t ex hända om något liknande hände på Tumbasidan av avfarten till Åvägen Hur blir det när vägverket åter uppta sitt arbete med en cykelväg mellan Tullinge och Tumba? Hur blir det när vägen blir avstängd när man vid Skyttbrink ska byta ut bron över järnvägen? Även utan trafikhinder är trafikflödet idag så stor att bilarna vid vissa tider måste köa ändå från Flemingsberg genom Tullinge till Tumba. Trafikflödet ökar hela tiden och det är inte hållbart att sätta sin tro på lösningar av detta problem genom ökad kollektivtrafik, cykling och en Förbifart Tullinge som kan komma till stånd långt in på framtiden om överhuvudtaget. Storstockholm och Botkyrka växer snabbt och alla de nya invånarna i vår region behöver förflytta sig, samtidigt som det måste finnas en tillförlitlig varudistribution och service. Till detta duger tyvärr inte ett gammalt vägnät som räckte för ett fåtal. Folkpartiet vill att ett ökad bostadsbyggande går hand i hand med en motsvarande utveckling av infrastrukturen. Mot den bakgrunden anser vi att kommunen bör ta initiativ att tillsammans med DeLaval utreda förutsättningarna för hur en alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba genom Hamradalen kan komma till stånd. Lars Johansson (FP) Karin Pilsäter (FP)

48 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Nämndinitiativ - Ljusreglering vid Nibblevägen/ Huddingevägen (sbf/2016:131) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser nämndinitiativet besvarat. Sammanfattning I samband med ombyggnationen vid Tullinge station har även Huddingevägen påverkats. Detta har bl.a. inneburit att de intervallmätare som normalt sett påverkar ljussignalen i korsningen Huddingevägen/Nibblevägen kommit ur sin funktion. Trafikverket har dock kännedom om denna situation och har meddelat kommunen att det hela kommer att rättas till senast till sommaren Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att besvara ett nämndinitiativ från Tullingepartiet om ljusreglering vid Nibblevägen/Huddingevägen. I förslaget föreslås att förvaltningen får i uppdrag att kontakta Trafikverket för diskussioner angående intrimningen av trafikljuset i korsningen Nibblevägen/Huddingevägen och att nämnden ålägger förvaltningen att snarast återrapportera om utfallet av dessa diskussioner. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

49 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:131 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Nämndinitiativ - Ljusreglering vid Nibblevägen/Huddingevägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden anser nämndinitiativet besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att besvara ett nämndinitiativ från Tullingepartiet om ljusreglering vid Nibblevägen/Huddingevägen. I förslaget föreslås att förvaltningen får i uppdrag att kontakta Trafikverket för diskussioner angående intrimningen av trafikljuset i korsningen Nibblevägen/Huddingevägen och att nämnden ålägger förvaltningen att snarast återrapportera om utfallet av dessa diskussioner. Yttrande I samband med ombyggnationen vid Tullinge station har även Huddingevägen påverkats. Detta har bl.a. inneburit att de intervallmätare som normalt sett påverkar ljussignalen i korsningen Huddingevägen/Nibblevägen kommit ur sin funktion. Trafikverket har dock kännedom om denna situation och har meddelat kommunen att det hela kommer att rättas till senast till sommaren Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

50 Samhällsbyggnadsnämnden Nämndinitiativ Ljusreglering vid Nibblevägen/Huddingevägen I samband med de arbeten som Trafikverket utför på Huddingevägen vid Tullinge Centrum har medborgare upplevt att intervalltiderna vid trafikljuset i korsningen Nibblevägen / Huddingevägen försämrats. Vid utfart från Nibblevägen har väntetiden kraftigt ökat vilket leder till både irritation bland trafikanterna samt långa köer på Nibblevägen ända upp mot Eklidsskolan. Det vore angeläget om förvaltningen kunde starta en dialog med Trafikverket för att få en bättre balans mellan genomfartstrafikens och Tullingebornas intressen. Vi föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att kontakta Trafikverket för diskussioner angående intrimningen av trafikljuset i korsningen Nibblevägen / Huddingevägen. ålägga samhällsbyggnadsförvaltningen att snarast återrapportera till samhällsbyggnadsnämnden om utfallet av dessa diskussioner. Per Börjel (TUP) Christian Dalberg (TUP)

51 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Yttrande över förslag från dialogmöte i Grödinge (sbf/2016:173) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som yttrande över de förslag som återfinns i minnesanteckningarna från dialogmötet. Sammanfattning De tre första förslagen handlar alla om väg 225. Den vägen ägs av Trafikverket Det är således inte Botkyrka kommun som bestämmer om fartkameror ska sättas upp, om hastigheten ska sänkas eller om digitala skyltar ska sättas upp. Dessa frågor kommer att tas upp i något av de framtida kontinuerliga möten som vi har med Trafikverket. När det gäller den fjärde frågan, så är den kopplad till det parkeringsprogram som samhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till Framöver kommer ett utökat antal infartsparkeringsplatser att anläggas i Tumba och en översyn av infartsparkeringarna ska göras både i Tullinge och i Tumba. Nämnden är dock tveksam till idén med en infartsparkering i Vårsta, eftersom infartsparkeringar mest är lämpade att anläggas vid tunnelbane- och pendeltågsstationer, eftersom de flesta trafikanter ska vidare med buss till något av de spårbundna trafikslagen. Risken blir då att en sådan infartsparkering inte kommer att utnyttjas fullt ut. Vi vill dock inte utesluta en infartsparkering i Vårsta, men i så fall så måste det kopplas till en förbättrad turtäthet för bussarna och allra helst till någon form av direktbuss till Stockholms mer centrala delar. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över förslag från ett dialogmöte i Grödinge I minnesanteckningarna från mötet

52 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:173 finns följande förslag: 1. Sätt upp fartkameror vid in- och utfarten till Vårsta 2. Sänk hastigheten längs hela sträckan inom Botkyrka kommun av väg Sätt upp digitala skyltar som visar hastigheten som trafikanten håller 4. Anlägg en infartsparkering i Vårsta och bered ytterligare infartsparkeringsplatser i Tumba C Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

53 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:173 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över förslag från dialogmöte i Grödinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , som yttrande över de förslag som återfinns i minnesanteckningarna från dialogmötet. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över förslag från ett dialogmöte i Grödinge I minnesanteckningarna från mötet finns följande förslag: 1. Sätt upp fartkameror vid in- och utfarten till Vårsta 2. Sänk hastigheten längs hela sträckan inom Botkyrka kommun av väg Sätt upp digitala skyltar som visar hastigheten som trafikanten håller 4. Anlägg en infartsparkering i Vårsta och bered ytterligare infartsparkeringsplatser i Tumba C Yttrande De tre första förslagen handlar alla om väg 225. Den vägen ägs av Trafikverket Det är således inte Botkyrka kommun som bestämmer om fartkameror ska sättas upp, om hastigheten ska sänkas eller om digitala skyltar ska sättas upp. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer därför ta upp dessa frågor i något av de framtida kontinuerliga möten som vi har med Trafikverket. När det gäller den fjärde frågan, så är den kopplad till det parkeringsprogram som samhällsbyggnadsnämnden ska ta ställning till vid något av sina kommande möten. Framöver kommer ett utökat antal infartsparkeringsplatser att anläggas i Tumba och en översyn av infartsparkeringarna ska göras både i Tullinge och i Tumba. Förvaltningen är dock tveksam till idén med en infartsparkering i Vårsta, eftersom infartsparkeringar mest är lämpade att anläggas vid tunnelbane- och pendeltågsstationer, eftersom de flesta trafikanter ska vidare med buss till Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

54 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:173 något av de spårbundna trafikslagen. Risken blir då att en sådan infartsparkering inte kommer att utnyttjas fullt ut. Förvaltningen vill dock inte utesluta en infartsparkering i Vårsta, men i så fall så måste det kopplas till en förbättrad turtäthet för bussarna och allra helst till någon form av direktbuss till Stockholms mer centrala delar. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef

55 MINNESANTECKNINGAR 1 [3] Kommunledningsförvaltningen Referens Alexander Szögi Till fots, cykel och bil i Grödinge Dag och tid Onsdag 16 mars kl. 19 Plats Närvarande Ej närvarande Malmsjö skola Birgitta Mörk (S), ordförande Björn Pettersson (S) Johanna Hammarström (S) Sven-Erik Holm (M) Rasmus Linusson (V) Anders Gustafsson (M) John Rawley, områdesutvecklare Lars Olsson, planeringschef Serop Bidros, trafikplanerare Alexander Szögi, kommunikatör Inger Grönberg (MP) Ander Gustavzon (S) Nils-Gustav Gustavsson (C) Kajsa Bogstedt Svärd (S) Kjell Sjöberg (TUP) Medborgare: 22 män, 21 kvinnor. Minnesanteckningar från dialogmöte på Malmsjö skola om trafiken i Grödinge. Mötet handlade om hur trafiken kan utvecklas i kommundelen. På mötet medverkade Lars Olsson som är planeringschef hos kommunledningsförvaltningen samt Serop Bidros som är trafikplanerare hos kommunen.

56 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen MINNESANTECKNINGAR [3] Sammanfattning och förslag/fråga Efter Lars Olssons och Serop Bidros föredragning om de aktuella trafikfrågorna i Grödinge med dess omnejd, framkom det tydligt i gruppdiskussionerna som följde att den tunga trafiken på väg 225 måste åtgärdas eftersom den orsakar miljöstörande buller, sliter ner vägarna och orsakar stor rasrisk utefter vägen. För att minska biltrafiken, minska miljöstörande effekter, köbildning på 226 an och Hågelbyleden, samt för att göra det möjligt för många att ta sig vidare med kollektivtrafiken, behövs det infartsparkeringar. Förslag till samhällsbyggnadsnämnden: - Sätt upp fartkameror vid in- och utfarten till Vårsta. - Sänk hastigheten längs hela sträckan inom Botkyrka kommun av väg Sätt upp digitala skyltar som visar hastigheten som trafikanten håller. - Anlägg en infartsparkering i Vårsta och bered ytterligare infartsparkeringsplatser i Tumba C. Lars Olsson, planeringschef Just nu genomförs två studier för att kartlägga brister och problem för trafiken längs med väg 225 samt väg 226. Trafikverket arbetar också med att ta fram en vägplan för tvärförbindelsen Södertörn Haninge Masmo. Det genomförs även en utredning av E4/E20 (Kungens kurva Hallunda). Detta påverkar Hågelbyleden och många Botkyrkabor. Botkyrka kommun har framfört att det är viktigt med skydd av oskyddade trafikanter längs med 225. Samt att den tunga trafiken från Nynäshamn mot Södertälje inte ska underlättas. SL:s utgångspunkt är att upprätthålla den befintliga kollektivtrafiken. Samtidigt upphandlar SL trafik utifrån hur många passagerare som reser längs med en linje. Detta är en diskussion som pågår mellan Botkyrka kommun och SL. Kommunen bygger just nu gång- och cykelvägar. Ofta längs med statliga vägar. Om ett år påbörjas arbetet med att anlägga en gång- och cykelväg mellan Vårsta och Sibble. Serup Bidros, trafikplanerare Arbetar bland annat med planering av parkeringsytor och får ofta frågor om infartsparkeringar. De infartsparkeringar som finns är väl använda och det finns en stor efterfrågan. I dagsläget finns önskemål om infartsparkering i Vårsta. Det finns tankar på att bygga en parkeringsplats i Vårsta. Men en viktig förutsättning är att bussturerna ökar mellan Vårsta och Tumba. Det är en diskussion som Botkyrka kommun för med SL.

57 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen MINNESANTECKNINGAR [3] Kommunen ser över möjligheten att avgiftsbelägga sina befintliga infartsparkeringar för att minska konkurrensen om platserna. Frågor och synpunkter: Kommer det en cykelväg mellan Vårsta till Tegelvreten? Svar: Det är svårt att genomföra idag. Trafikverket är inte särskilt intresserad av en sådan lösning. Kommunens syn är att det viktigaste för väg 225 är säkerheten för gående och cyklister. Det borde anläggas en infartsparkering vid grustaget i Kassmyra. Mittemot Förskolan Trollet borde en tillfällig infartsparkering anläggas. Jag är småbarnsförälder och vi som är småbarnsföräldrar byter till pendeltåget i Tumba. Hur löser ni parkeringen i Tumba? Svar: vi tittar på att utöka parkeringsplatserna vid Alfa Lavall. Vad händer med ABC-tomten? Svar: den tomten uppdelad i två delar. Halva ska bli handelsytor och ägs av Coop. Den andra halvan är oklar vad den ska bli. Gruppdiskussioner Vilka är de viktigaste frågorna för att förbättra trafiken i Grödinge? - Begränsa den tunga trafiken som passerar genom Vårsta. - Sätt upp fartkameror nedanför Bremora. - Hastighetskameror vid in- och utfarter i Vårsta. - Sänk hastigheten längs med väg Sätt upp digitala skyltar som visar hastigheten som trafikanter håller. - Sänk hastigheten på Dalvägen. - Sätt upp fartkameror längs med Dalvägen. - Bygg infartsparkering vid Brotorpsvägen. - Gör tillfälliga infartsparkeringar på hyrd mark. - Mellan Sjövreten och Smällan borde en infartsparkering kunna anläggas på åkermarken som inte används idag. - En ny infartsparkering kan byggas vid Slättmalm, Hästmossevägen eller vid Brosjövägen. - Bygg en tillfällig infartsparkering vid förskolan Trollet. - Bygg ett parkeringshus med flera våningar i Tumba. - Öka antalet parkeringsplatser i Tumba. - Gör infartsparkering på ABC-tomten. - Bygg ett parkeringshus med flera våningar i Tumba. - Öka bussturerna mellan Vårsta och Tumba. - Öka bussturerna på Grödinge landsbygd. - Bygg en bro från Vårsta centrum till Vårsta strandpark.

58 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Exploatering Fittja C - Forbonden 4 (sbf/2014:612) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag till exploateringsavtal med Fittja Centrum Fastigheter AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudget för projektet Fittja centrum. Sammanfattning Detaljplanen för Fittja Centrum omfattar ca 300 nya bostäder, ett äldreboende samt utökad yta för lokaler. Exploateringsavtal har träffats med de Fastighetsägarna för Fittja centrum. Fittja Centrum Fastigheter AB, som reglerar genomförandet samt ett markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Exploateringsavtalet regler genomförandet på Fastighetsägarnas fastighet Forbonden 4, samt markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnad av kvartersmarken. För att klara transporter och parkeringsplatser till och från fastigheten ska kommunala mark idag planlagd som allmän plats om ca1 900 kvm överförs över till fastigheten. För att säkerställa att marken fortsatt ska vara tillgänglig för gående och cyklister ska ett servitut ska bildas på berörda delar. Mark för ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen i Fittjahöjdens park överlåts till Fittja Centrumfastigheter AB. Utbyggnad av planområdet beräknas pågå ske under 5 år. De nya bostäderna planeras i huvudsak upplåtas med hyresrätt.

59 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:612 Ärendet Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Ett ramavtal godkänndes som innebar att kommunen skulle utreda, genom ett detaljplanearbete, möjligheten för ca 300 nya bostäder och utökade kommersiella lokaler. Fastighetsägarna fick även option på att förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för byggrätterna på minst kr. Inga allmänna anläggningar byggs ut inom planområdet, vilket innebär att kommunen inte får några utökade driftskostnader för exploateringsområdet. Dock har 1 miljon kronor avsatts som grönkompensation för att upprusta parkområdet norr om det nya bostadshuset.

60 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 Referens Åsa Hansson Mottagare Styrelse/nämnd Exploatering Fittja C - Forboden 4 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Fittja Centrum Fastigheter AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudget för projektet Fittja centrum. Sammanfattning av förslaget Detaljplanen för Fittja Centrum omfattar ca 300 nya bostäder, ett äldreboende samt utökad yta för lokaler. Exploateringsavtal har träffats med de Fastighetsägarna för Fittja centrum. Fittja Centrum Fastigheter AB, som reglerar genomförandet samt ett markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1 Bakgrund Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Ett ramavtal godkänndes som innebar att Kommunen skulle utreda, genom ett detaljplanearbete, möjligheten för ca 300 nya bostäder och utökade kommersiella lokaler. Fastighetsägarna fick även option på att förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. Avtalet Ett förslag till ny detaljplan har upprättas för område som medger utökade lokalytor, ett äldreboende och ca 300 nya bostäder och ett exploateringsavtal /Eget_Förvaltning/ Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post asa.hansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

61 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 har träffats med fastighetsägarna inom planområdet, Fittja Centrum Fastigheter AB. Exploateringsavtalet regler genomförandet på Fastighetsägarnas fastighet Forbonden 4, samt markköp av del av kommunens fastighet Fittja 17:1. Fastighetsägarna ansvarar för utbyggnad av kvartersmarken. För att klara transporter och parkeringsplatser till och från fastigheten ska kommunala mark idag planlagd som allmän plats om ca1900 kvm överförs över till fastigheten. För att säkerställa att marken fortsatt ska vara tillgänglig för gående och cyklister ska ett servitut ska bildas på berörda delar Mark för ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen i Fittjahöjdens park överlåts till Fittja Centrumfastigheter AB. Utbyggnad av planområdet beräknas pågå ske under 5 år. De nya bostäderna planeras i huvudsak upplåtas med hyresrätt. Ekonomi Markpris för byggrätterna är satt efter en värdering som gjordes av Forum Fastighetsekonomi i november 2015 och kommunen får en intäkt för byggrätterna på minst kr. Inga allmänna anläggningar byggs ut inom planområdet, vilket innebär att kommunen inte får några utökade driftskostnader för exploateringsområdet. Dock har 1 miljon kronor avsatts som grönkompensation för att upprusta parkområdet norr om det nya bostadshuset. Samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till budget för genomförande av detaljplanen i enlighet med bilaga 2. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Exploateringschef Bilagor: Bilaga 1, Exploateringsavtal Bilaga 2, Kalkyl för genomförandet

62 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:612 Expedieras till Åsa Hansson, Projektledare Sbf Antonio Ameijenda, Exploateringschef Sbf

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FITTJA CENTRUM GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Fittja centrum 56-56

82 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PROGRAMMETS SYFTE Programmet ska säkerställa att områdets övergripande utformning sker i enlighet med markägarens och kommunens intentioner och förväntningar för området, genom att valda lösningar och kvaliteter illustreras och formuleras i ett tidigt skede. Genom text och bild beskrivs de ambitioner och riktlinjer som byggherren i samråd med kommunen och arkitekten kommit fram till. Gestaltningsprogrammet har upprättats i ett samarbete mellan Botkyrka kommun, Fittja centrumfastigheter AB och Enterarkitektur och omfattar fastigheten Forbonden 4 och del av fastigheten Fittja 17:1. PROGRAMMETS FUNKTION Gestaltningsprogrammet fungerar som en fördjupning av detaljplanen och är ett stöddokument vid utformningen av byggnader, landskap, vägar och parkering. Programmet utgör referensmaterial i den kommande processen som framtagna handlingar kommer att prövas mot - vid ansökan om bygglov, projektering, byggande och förvaltning. TANKAR OCH VISIONER Förslaget byggde på att skapa en ny bygggestaltning i Fittja. En analys av befintlliga områdets struktur visar tydligt hur identiska, repeterade höghus placerats i strikta rader efter utblickar, väderstreck och rationalitet - den klassiska modellen för det sk Miljonprogrammet. Enligt framtaget detaljplaneprogram för stadsdelen (Framtid Fittja, maj 2012) så efterfrågas att nya byggnader ska komplettera Fittja med olika sätt. Variation kom att bli ett motto för den nya gestaltningen. Man vill skapa oregelbundenhet och nya alternativa uttryck för vår tids byggnader. I likhet med befintliga byggnader ska de nya husen anpassas efter stads- och landskapsbilden. Nuvarande höghus och loftgångshus är byggda i serier och är anpassade efter landskapet. Den för Fittja så karaktäristiska skylinen med sina befintliga höghus ska behållas, men kompletteras av ett annat, mer spetsigt avslut mot himlen. En modern vidareutveckling av betong som utrycksmedel. En av Miljonprogrammets grundidéer var att skilja funktioner ifrån varandra. Bo på ett ställe och jobba, handla på ett annat. Man vill med förslaget istället göra tvärtom. Inom det nya centrumet ska man kombinera bostäder, handel, vård, kontor och mötesplatser. Här ska det röra sig människor på dygnets alla timmar för en tryggare och mer levande stadsmässig karaktär än idag. BOSTADSHUSEN Utgångspunkten blev de två vinklade bostadshusen som varierar i våningstal efter en klättrande modell med de högsta punkterna tydligt markerade i en, av tomten given, spetsig planform. Dessa två husvolymer placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel, parkering eller andra lokaler. Den vinklade principen bygger på en

83 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder, där varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta, bara för de närmasta grannarna. Ett mer privat komplement till bostadsgårdarna. Grillkvällar och egna odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. De stora husen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gul-rött. De nya husen talar om något annat och kläs i vitt med accentkulörer i en grön-blå färgskala. Ett sätt att tydligt, med respekt för stadsdelens befintliga arkitektur markera skillnaden mellan gammalt och nytt. För att förstärka en grön karaktär föreslås att utvalda utomhusytor får konstgräs, en annorlunda och välkomnade tya som passar lika bra till lek som umgänge även när det inte är sommar och det riktiga gräset blommar. PÅBYGGNAD BEFINTLIG CENTRUMFASTIGHET I vinkel mot de två bostadshusen föreslås en påbyggnad av befintligt centrumhus för stadsdelens nya äldreboende. Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier ihop med täta delar i bronsglimmer. Ljus och utblickar för de många gånger stillasittande boende. Den slitna plåtfasaden på den befintliga husdelen renoveras och byter sin blekta beigeröda kulör mot svart med de tydliga fönsterbanden förstärkta i kontrasterande vitt. För att binda ihop centrumfastighetens olika delar kläs entrévåningen, i såväl den befintliga gallerian som vid de nya lokalerna med en helt ny glasfasad. En konskvent vertikal indelning på glaspartierna ger en tydlig, egen karaktär. Varierade bredder på täta (ev. svarta) respektive genomsiktliga glasytor, som likt en streckkod löper runt om hela fastigheten. I fastighetens sydvästra del, nära tunnelbanestationen, föreslås ett spetsigt närmast skulpturalt torn (Fittja Tower) som kan vara kontor, studentbostäder eller hotel. FITTJAHÖJDEN Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder.

84 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET OFFENTLIGA RUMMET INOM KVARTERET FORBONDEN 4 Känslan av stadsmässighet ökar med trängre gaturum. Gatorna inom kvarteret Forbonden 4 bör vara avgränsade och väl definirade av golv och väggar. Väggar utgörs av husfasader och vegetation. Golvets horisontella avgränsning utgörs av gatans markbeläggning. Husens och gatans användning bör stämma överens eftersom gaturummets utformning ger förutsättningen för hur stor grad av liv och aktiviteter som uppstår i gatumiljön. Träd och samordnad materialanvändning ger tydlighet och riktning i gaturummet. Gator som är breda visuellt smalnas av genom trädplanteringar och lägra höjd på stolpbelysning. Gatorna bör innehålla enhetliga och igenkännbara material och typutformningar. MÖBLERING Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. CYKELSTRÅK Cykeltrafiken sker i blandtrafik i en shared-lösning på föreslagna gator inom området och cykelparkeringar föreslås på flera ställen. Cykelställen bör ha en utformning som ökar stöldsäkerheten och därmed gör det möjligt att låsa cykeln fast i ramen. BELYSNING En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande fasad- och skyltfönsterbelysningen är viktigt för att få balans mellan ljuskällor. Det är viktigt att samma typ av armatur används längs ett stråk och inom ett sammanhängande område. Kvartersmarkens belysning bör harmoniera med den allmänna platsmarkens belysning. GRÖNYTOR Träd och grönska bör utgöra ett viktigt inslag i gatumiljöerna i området. Träden är ett effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel. Träden kan fungera som rumsavskiljare och därmed hjälpa till att smalna av breda gator. En annn positiv effekt är att en trädplanterad gata har en hastighetsdämpande effekt eftersom gatan omfattas som smalare. Trädgroparna kan med fördel även utnyttjas till lokalt omhändertagande av dagvatten.

85 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA CENTRUMSTRÅKET Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot Fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs gaturum som idag är lite av en baksida. Verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. Stråket består av flera delar som sammanbinds med befintligt gångstråk norrifrån. Stråket är huvudsaktligen bilfritt men de vändzoner som finns integrerade utformas som en shared space-lösning som fokuserar på samspelet mellan trafikanter. Stråket bör gestaltas med material, markbeläggning, möblering, plantering och belysning som bidrar till att skapa en stadsmässig och inbjudande karaktär. Här bör ges möjlighet till olika typer av aktiviteter och inbjuda till vistelse och möten. Möjligheter för uteserveringar möjliggörs i gestaltningen av stråket. Stråket bör ges en god belysning för att öka tryggheten. GÅRDSGATAN MELLAN DE NYA BOSTADSHUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där endast trafik för inkommande transporter tillåts. detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockel- våningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Den stadsmässighet i gaturum som föreslås i centrumstråket bör återspeglas även i detta gaturum. Focus bör ligga på de oskyddade trafikanterna och gatan utformas som en shared space-lösning med fokus på att få ner hastigheten. GATA FÖR VARUTRANSPORTER I OMRÅDETS NORRA DEL Denna gata utformas främst för varutransporter men utgör även ett viktigt gång- och cykelstråk som bör beaktas i gestaltningen av gatan. BOSTADSGÅRDAR OCH TERRASSER Även om bostadsgårdar och terrasser har en halvprivat/privat karaktär så är de viktiga inslag i den yttre miljön. Gårdarna ligger på takbjälklag. Det är därför extra viktigt att skapa planteringsytor med djupa växtbäddar för träd samt gestalta gårdarna med omsorg.

86 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IDAG - HÖGA VOLYMER - ENFORMIGHET - LÅNGA VOLYMER - REPETITION Fittja centrum består idag av repetitiva, storskaliga strukturer tidstypiska för miljonprogramsåren. Rätvinkliga block i beige/röd färgskala bidrar till områdets entoniga karaktär. Man har idag problem med de baksidesområden som dessa rätvinkliga strukturer skapar och den otrygghet som dessa ofta ger upphov till. Även områden där människor naturligt passerar blir då otrygga. Man kan se arkitektoniska kvaliteér med denna tidstypiska gestaltning, inte minst med hur husen har placerats i landskapet. Bristande underhåll av såväl byggnaderna som kringliggande utemiljöer har dock en negativ påverkan på intrycket. Förhållningssättet till den befintliga arkitekturen är att man av respekt och förtåelse till en annan tid ska undvika att kopiera eller efterlikna det vidare i Fittjas framtida utveckling.

87 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IMORGON - VARIERAD HÖJD - LEKFULLA FASADER - VARIERAD LÄNGD - AVVIKANDE MÖNSTER OCH RIKTNINGAR Målet i arbetet med Fittja centrum har utgått ifrån att bryta upp den liksidiga struktur som råder idag och att genom en diversitet i höjd och uttryck möta och plocka ner skalan till en en mer mänsklig nivå. Tankarna om just diversitet går igen i arkitekturen med varierade fasader i glas, betong och skivmaterial, samtidigt som centrumet hålls samman genom en återhållen färgskala i svart och vitt, med grönt som accentkulör. Formspråket i arkitekturen talar om en ny tid i ett område där just tiden länge stått stilla. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs centrumet och gaturummet som idag är baksidan av torget aktiveras med verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet samt ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser.

88 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA FÖRSLAGET Fittja Tower Forbonden Fittjahöjden Befintlig LIDL-butik Bostadshus väster Bostadshus öster FITTJA TOWER Föreslagen hotell-, student- eller kontorsbyggnad med verksamhetslokaler i de nedre planen. FORBONDEN Verksamhetslokaler i nedre plan, befintlig verksamhet samt föreslaget äldreboende i de övre planen. FITTJAHÖJDEN Bostadshus med verksamhetslokaler i de nedre våningsplanen. BOSTADSHUS VÄSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över verksamhetslokaler för ex. bibliotek i bottenplan. BOSTADSHUS ÖSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över parkering i två plan.

89 BEFINTLIG LIDL-BUTIK MÖJLIG VERKSAMHET GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM SITUATIONSPLAN BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA / EV. FÖRSKOLA BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA MÖJLIG LOKALYTA BEFINTLIG KÄLLARE TEKNIK/ LGHSFRD PARKERING TEKNIK/ LÄGENHETSFÖRRÅD PARKERING LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION

90 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FASAD MOT ÖSTER, SKALA 1:400 (A3) NYTT TRAPPHUS (UTRYMN) FORBONDEN 4 (BEFINTLIGT CENTRUM) Principer för material och fasader NYTT TRAPPHUS PÅBYGGNAD Fasadprincip enligt fasadutsnitt BEFINTLIG BYGGNAD Befintliga fönster och täta partier byts eller målas om. Plåtfasaden målas svart. BEFINTLIG BYGGNAD Uppglasad sockelvåning, för princip se sida 14 FASADPRINCIP FASAD MOT VÄSTER, SKALA 1:400 (A3) FASADGLAS grått grått FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar FASADGLAS varmgul/koppar RÄCKE glas glas i varierande i kulörer kulörer lika lika fasad fasad RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad FRANSK BALKONG FRANSK BALKONG FASAD MOT NORR, SKALA 1:400 (A3) FÖNSTER ingen ingen bröstning, höjd höjd FÖNSTER FASAD MOT SÖDER, SKALA 1:400 (A3) ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart svart FASADGLAS svart FASADUTSNITT FASADUTSNITT, SKALA 1:100 1:100 (A3) (A3) FASADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3)

91 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJAHÖJDEN Principer för material och fasader BOSTÄDER i fyra plan FÖRSKOLA i två plan VERKSAMHETSLOKALER exempelvis konsthall, bibliotek och restaurang Fasad mot söder FASADPRINCIP BURSPRÅK Burspråk i accentkulör VY FRÅN NORDOST FASAD Vita fasadskivor A005 FÖNSTER Ramar kring fönster SOCKELVÅNING Uppglasad FASADUTSNITT

92 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM BOSTADSHUS Principer för material och fasader BOSTÄDER SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FASADPRINCIP BALKONGER & ENTRÉER Indragen fasad i accentkulör FASADER Matrisgjuten betong i varierat mönster FÖNSTER Fönster i kontrasterande svart BALKONGFRONTER Glas FASADUTSNITT

93 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Principer för material och fasader BOSTÄDER Fasaden delas in i horisontella band av glas och mörka skivor, vilka ges extra djup för att skapa liv i fasaden. SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FITTJA CENTRUM - BOENDE Kv FORBONDEN, BOTKYRKA IDÉSKISS johan.ljungqvist@enterarkitektur.se johan.lund@enterarkitektur.se

94 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR UPPGLASAD SOCKELVÅNING UPPGLASAD SOCKELVÅNING En uppglasad sockelvåning binder samman centrums olika delar. Fasaden återkommer både i butikslokaler och i garagedelar som en röd tråd för såväl nya som befntliga fasadytor i markplan. FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar NYT Där räcke finns ovan sockelvåningen får den samma indelning som våningen under. RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad De glasade sockelvåningarna delas in i olika vertikala delar. Klarglas varieras med tonade glasytor, eventuellt i svaga färger på såväl FRANSK transparanta BALKONG som täta delar. FÖNSTER ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart ADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) REFERENS FÖR FASAD - KV. RUDAN PARKERINGSGARAGE, SOLNA

95 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR PARKERINGSDÄCK Öster om de nya bostadshusen föreslås ett två våningar högt parkeringsdäck, vilket anpassas till befintliga marknivåer och leder vidare till intilliggande garage. Byggnadens fasad föreslås bli klädd med ett yttre skikt av transparant sträckmetall vilken ges en lekfull, storskalig mönstersättning i varma toner. En transparant och tidlös volym med möjlighet att låta omgivande grönska klättra upp och bli en tydlig del av fasaden.

96 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM GÅRDSGATA MELLAN HUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där fotgängaren lämnas företräde och endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockelvåningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Markbeläggning och ljussättning bidrar till att skapa en stadsmässig karaktär och ge trygghet under hela dygnet.

97 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM VY FRÅN ANDRA SIDAN TÅGSPÅREN Entrén till nya Fittja centrum markeras av bostadshusen och Fittja Tower. Byggnaderna fungerar med sitt formspråk som identitetsskapare och visuell knutpunkt för området och är det som besökare och boende först möter när de kliver av vid stationen.

98 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Fittja tower föreslås som en påbyggnad på befintlig centrumfastighets södra del. Det närmast skulpturala höghuset markerar den nya entrén till stadsdelen.

99 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER En flexibel fönsterbandsfasad skapar möjlighet för flera olika funktioner i huset. Med sitt centrala läge kan huset tänkas inrymma allt ifrån studentbostäder till stadsdelens första hotell.

100 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY UPPGLASAD ENTRÉVÅNING Befintlig galleria rustas upp med en ny glasfasad. Uttrycket på denna följer runt hela centrum och länkar samman de olika delarna.

101 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NYTT CENTRUMSTRÅK Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken.

102 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY GLASFASAD RUNT CENTRUM Entrévåning av det befintliga centrumet och av den nya bebyggelsen ska få en ny glasfasad. Detta ska öka ljuseffekter särskilt för de låga husen norr om planområdet och skapa kontakt mellan inne och utemiljö.

103

104

105

106

107 PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM SLUTRAPPORT

108 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Planerad exploatering Bilparkering Nulägesbeskrivning Tillkommande ytor Parkeringsnorm Parkeringsefterfrågan Sammanställning Cykelparkering Utbyggnadstakt Trafikmiljö Rörelseanalys Gator inom exploateringsområdet Rekommendationer Uppdrag Titel på PM: Trafik- och parkeringsutredning för exploatering vid Fittja centrum Status: Slutrapport, revidering nr 9 Datum: Medverkande Beställare: Kontaktpersoner: Fittja Centrumfastigheter AB Martin Sundqvist Konsult: Uppdragsansvarig Trafikplanerare Trafikplanerare Tyréns AB Kjell Ericson Johan Swärd Ali Esmaili Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 2(24)

109 1 Inledning I Fittja Centrum planeras för nybyggnation av nya fastigheter innehållande bostäder, kontor, handel, förskola med mera. I samband detaljplanearbetet framarbetas denna trafik- och parkeringsutredning. 1.1 Syfte Syftet med denna utredning är att klarlägga den planerade exploateringens parkeringsbehov och analysera trafiksäkerhet och utformningsfrågor kopplat till exploateringen. Parkeringsutredningen omfattar både bil- och cykelparkering och ska bedöma antalet nödvändiga parkeringsplatser efter ombyggnation. Den nya trafikmiljöns utformning ska analyseras utifrån trafiksäkerhet, rörelsemönster för oskyddade trafikanter och angöringsvägar. Förslag till åtgärder ska redovisas. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 3(24)

110 2 Planerad exploatering Tillkommande ytor inom exploateringen sammanställs nedan. Figur 1. Översikt tillkommande ytor. Enter arkitektur Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 4(24)

111 3 Bilparkering Parkeringsutredningen beskriver efterfrågan för befintliga och tillkommande fastigheter. 3.1 Nulägesbeskrivning Befintlig fastighet I Fittja centrum finns idag följande verksamheter: Handel och restauranger (ca 2700 kvm). Totalt finns 76 anställda inom dessa verksamheter. Skiftarbete förekommer och maximalt 2/3 av de anställda är samtidigt på plats. Antalet samtidiga besökare uppskattas till 200 i maxtimman. Den mest besöksintensiva perioden infaller på eftermiddagar mellan Vårdcentral, mödravårdscentral, tandläkare, beroendemottagning och psykiatri. Inom dessa verksamheter arbetar 96 personer. Skiftarbete förekommer och maximalt 2/3 av de anställda är samtidigt på plats. Antalet samtidiga besökare uppskattas till 80 i maxtimman. Den mest besöksintensiva perioden infaller vardagar mellan klockan Socialtjänsten. Totalt är 43 personer anställda inom socialtjänsten. Arbetet innebär mycket fältarbete och som mest är hälften av de anställda är samtidigt på plats. Antalet besökare samtidigt på plats är som mest cirka 20 st. Den mest besöksintensiva perioden infaller vardagar mellan klockan Bibliotek och öppen förskola har totalt 9 anställda. Den mest besöksintensiva perioden infaller på förmiddagar mellan klockan 9-12 då maximalt 30 personer besöker de båda verksamheterna samtidigt. Den sammanlagda ytan för vårdcentral, mödravårdscentral, tandläkare, beroendemottagning, psykiatri, socialtjänsten, bibliotek och öppen förskola uppgår till cirka BTA Befintliga parkeringsplatser Idag finns två parkeringsytor i Fittja Centrum, se figur 2. Vid parkeringsyta A finns 15 parkeringsplatser varav två är handikapparkering och två är reserverade för taxi. Parkeringsyta B består av 182 parkeringsplatser. Här samutnyttjar besökare till vården och handel platserna. Parkeringsyta A är korttidsparkering och gratis en timma. Parkeringsyta B är gratis i två timmar med p-skiva eller fri p-biljett och därefter avgift alla dagar För yta B finns ca 200 parkeringstillstånd utdelade till anställda i Fittja Centrum, dessa tillstånd är gratis och idag finns ingen övervakning av parkeringarna. Tabell 1. Dagens parkeringsutbud. Parkeringsyta Antal p-platser Hkp-platser Reglering Totalt A (taxi) 1 h gratis 15 B h gratis därefter avgift alla dagar Totalt: Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 5(24)

112 Figur 2. Befintliga parkeringsytor, karta från openstreetmap.org. 3.2 Tillkommande ytor Utbyggnationen av lokalytor och äldreboende inom hela exploateringsområdet innebär att cirka arbetstillfällen tillkommer. Skiftarbete innebär att endast 2/3 är på plats samtidigt. Fittja centrum (Forbonden) Äldreboende med 60 vårdplatser. Antalet anställda samtidigt på plats är som mest 16 stycken. 500 kvm utbyggd handel och restauranger. Antalet tillkommande anställda samtidigt på plats är cirka 9 stycken. Samma besöksintensitet per kvm antas gälla som för befintlig handelsyta. Bostadshus väster och öster 2200 BTA ny lokalyta. Lokalytan kommer att innehålla miljöhus, lägenhetsförråd, teknikytor, trapphus med mera. På en del av ytan (ca 400 kvm) kommer kontor att kunna skapas. Antalet anställda samtidigt på plats är cirka 8 stycken. Som mest antas 10 personer att samtidigt besöka kontorsdelen inom lokalytan. 276 lägenheter. Lägenhetsstorlekar varierar mellan 1-3 rum och kök. Fittjahöjden 36 lägenheter. Lägenhetsstorlekar varierar mellan 1-3 rum och kök. Förskola, 1000 BTA, vilket innebär ca tre avdelningar med totalt 54 barn. Varje avdelning antas ha fem anställda vilket innebär totalt 15 anställda (inklusive kökspersonal och chefer). Konsthall, 1000 BTA. I Tumba finns en liknande verksamhet i samma storlek och med sju anställda. Den mest besöksintensiva perioden kommer att infalla på kvällar och helger och då kommer som mest 50 personer besöka konsthallen. Fittja Tower Studentlägenheter, cirka 50 stycken. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 6(24)

113 3.3 Parkeringsnorm Botkyrka kommun saknar fastställd parkeringsnorm. En sådan är under framarbetning och denna utredning grundar sig till viss del på förslaget samt på kompletteringar och avsteg som är utförda i samråd med Botkyrka kommun Bostäder Antalet erfoderliga parkeringsplatser för tillkommande bostäder regleras i det exploateringsavtal som upprättats mellan kommunen och exploatören: För bostäderna ska ett parkeringstal om minst 0,33 uppnås. Beroende av lägenheternas storlek kan parkeringstalet ändras. Utöver vad som står angivet i exploateringsavtalet kräver kommunen 0,05 besöksparkeringsplatser per lägenhet. För studentlägenheter ska ett parkeringstal om 0,1 parkeringsplatser per lägenhet användas Anställda Antalet parkeringsplatser per anställd ska uppgå till 0,2 vid exploatering inom zon A vilken Fittja centrum tillhör Besökare Enligt överenskommelse med kommunen kan något lägre parkeringstal än vad normtalen i remissversionen av ny parkeringsnorm föreslår. Fittja centrum har ett mycket gott läge för att erhålla hög andel kollektivtrafikresenärer. Tabell 2. Antal bilplatser för besökande till olika verksamheter inom zon A, vilken Fittja centrum tillhör. Besöksmål Generellt (bilplats / besökande) 0,2 Äldreboende (bilplats / vårdplats) 0,1 Förskola (bilplats/barn) 0,05 Lägenhet (bilplats / lägenhet) 0,05 Parkeringstal Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 7(24)

114 3.4 Parkeringsefterfrågan Nedan redovisas en sammanställning av befintligt och tillkommande parkeringsbehovet fördelat per verksamhet och per byggnad. Befintliga verksamheter har en parkeringsefterfrågan på 95 platser och parkeringsefterfrågan för tillkommande bostäder och verksamheter uppgår till 166 platser. Den totala framtida parkeringsefterfrågan landar på 261 platser varav 112 ska avsättas för besöksparkering. Tabell 3. Sammanställning av den totala parkeringsefterfrågan av bilparkeringsplatser. Antal Anställda Besökare / maxtimma Efterfrågan anställda /boende Efterfrågan besökare Total efterfrågan Fittja centrum Befintligt 95 Handel VC, MVC, Psykiatri, Tandläkare Socialtjänsten Bibliotek + öppen förskola Tillkommande 128 Handel Lokalyta Äldreboende Bostäder Fittjahöjden Tillkommande 31 Konsthall Bostäder Förskola Fittja tower Tillkommande 8 Studentbostäder Total summa 261 Varav besöksparkering 112 Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 8(24)

115 3.4.1 Samutnyttjande Förhållanden mellan olika verksamheters behov har undersökts av Victoria-institutet 1 och resultatet redovisas i Tabell 4. Maxtimmarna för olika verksamheter infaller olika tider under veckan. Efterfrågan varierar under veckan och dygnet. Tabell 4. Parkeringsbehov över dagen för olika verksamheter. Användare Mån Fre 8 17 Mån Fre Mån Fre 0 6 Lör Sön 8 17 Lör Sön Lör Sön 0 6 Bostäder 60 % 100 % 100 % 80 % 100 % 100 % Verksamhet i Fittja Bostäder, studentbostäder Kontor 100 % 20 % 5 % 5 % 5 % 5 % Lokalyta Handel 90 % 80 % 5 % 100 % 70 % 5 % Handel Restaurang 70 % 100 % 10 % 70 % 100 % 20 % Underhållning (konsthall) Dagöppna (institution) 40 % 100 % 10 % 80 % 100 % 50 % Konsthall 100 % 20 % 5 % 10 % 10 % 5 % Vårdcentral, mvc, tandläkare, socialtjänst, psykmottagning, förskola, öppen förskola, bibliotek Vårdboende 10 % 5 % 5 % 100 % 50 % 5 % Äldreboende Genom samutnyttjande kan antalet parkeringsplatser minskas. Detta kan ske under förutsättning att de regleras så att vissa parkeringsplatser för boende kan användas dagtid av anställda i centrumet. För att erhålla så stor flexibilitet som möjligt ska ett parkeringsköp för boende och anställda inte reserveras för en särskild plats, utan endast ge rätt att parkera inom anläggningen. 1 Victoriainstitutet (2012) Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 9(24)

116 Tabell 5. Efterfrågan per del av dygn och vecka. Enligt norm Mån Fre 8 17 Mån Fre Mån Fre 0 6 Lör Sön 8 17 Lör Sön Lör Sön 0 6 Fittja centrum Befintligt handel vc, mvc, psyk, tandläkare Socialtjänsten Bibliotek + öppen fsk Tillkommande handel lokalyta (miljöhus, lgh förråd, teknikytor, trapphus mm) äldreboende bostäder Fittjahöjden Tillkommande konsthall bostäder förskola Fittja tower Tillkommande Studentbostäder Total summa Högst efterfrågan sker under vardagskvällar och uppgår till 200 platser. Då är efterfrågan från boende och konsthall maximal men de dagöppna institutionerna (vårdcentral, förskolor med mera) har neddragen verksamhet. Handeln har fortfarande ett behov av cirka 80 % av sina platser. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 10(24)

117 3.5 Sammanställning Ett optimal utnyttjande innebär att cirka 90 % av parkeringen är fullbelagd. Då undviks onödig söktrafik och parkeringsytorna blir väl fungerande. I sammanställningen nedan justeras därför behovet uppåt med cirka 10 %. Tabell 6. Sammanställning av tillkommande bilparkeringsbehov. Verksamhet Parkeringsbehov (bilplatser) Befintliga verksamheter 95 Tillkommande ytor 166 Avgår genom samutnyttjande - 61 Summa 200 Optimal beläggningsgrad, + 10 % + 20 Summa 220 Varav besöksparkering 100 I tabellen nedan redovisas antalet parkeringstal efter samutnyttjande och justering för optimal beläggning per kvm BTA. Övriga ytor inkluderar vård, omsorg, bibliotek, förskola med mera. Tabell 7. Parkeringstal per BTA verksamhetstyp. Verksamhetstyp Handel 15.5 Kontor 8.4 Övriga ytor 4.9 Parkeringsplatser per kvm BTA Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 11(24)

118 4 Cykelparkering Idag finns endast 15 cykelplatser i området. Det begränsade utbudet kan vara en av anledningarna till att väldigt få väljer att cykla i Fittja. För att öka andelen cyklister bör parkeringsutbudet och kvaliteten på cykelparkeringarna förbättras. Det bilparkeringstal som används för bostäder är lågt, viktigt är då att utbudet av cykelparkering är tillräckligt. I Botkyrkas cykelplan pekas cykelparkering ut som ett åtgärdsområde för ökad cykling. I cykelplanen finns en cykelparkeringsnorm som redovisas i figuren nedan. Figur 3. Cykelparkeringsnorm som redovisas i Botkyrkas cykelplan. Vid beräkning av parkeringsbehov för förskolan används parkeringstalet 10 cykelparkeringar per BTA. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 12(24)

119 Tabell 8. Sammanställning av tillkommande behov av cykelparkering. Lokaltyp Parkeringsnorm Storlek Parkeringsbehov Bostäder Fittja Centrum 2 cpl/bostad 276 lägenheter 552 Bostäder Fittjahöjden 2 cpl/bostad 36 lägenheter 72 Bostäder Fittja Tower 2 cpl/bostad 50 lägenheter 100 Handel 15-20/1000 kvm 500 BTA 8 Konsthall 15-20/1000 kvm 1000 BTA 15 Förskola 10/1000 BTA BTA 10 Äldreboende 0,3/boende 60 boende 18 Kontor/lokalyta 10-20/1000 kvm 400 BTA 4 Totalt 779 Idag cyklar väldigt få i Fittja, en anledning till detta kan vara det låga utbudet av cykelparkering. Idag finns 15 cykelparkeringar, dagens behov är dock svårt att bedöma. Exploateringen innebär dock ett tillkommande parkeringsbehov på 779 cykelplatser. Av dessa föreslås 25 % placeras inomhus. 4.1 Utbyggnadstakt Att bygga ut samtliga cykelparkeringar samtidigt kan innebära risk för en onödig investering där beläggning blir låg och ett tillgänglig mark utnyttjas ineffektivt. Samtidigt är cykelparkeringen en viktig del för att få fler i Botkyrka kommun att cykla. Endast delar av cykelparkeringen bör byggas ut initialt och en option skapas för byggnation av resterande platser om beläggningen visar sig bli hög. Eftersom det i efterhand är komplicerat att skapa nya parkeringsplatser inomhus bör samtliga dessa byggas initialt. Utbyggnad utomhus sker initialt med 25 % av totalsumman. I Figur 4 visas cykelparkering i Lund, parkeringsgaraget/förrådet är yteffektiv och ordnat, vilket är samma typ som föreslås för de nya bostäderna i Fittja. Tabell 9. Utbyggnad av cykelparkeringar. Cykelparkering Behov Utgår till option Byggs initialt Inomhus (bostäder) Utomhus (bostäder) Inomhus (verksamheter) Utomhus (verksamheter) Totalt Parkeringstal ändrad jämfört med norm. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 13(24)

120 Figur 4. Yteffektiv cykelparkering i Lund. Cykelparkeringar utomhus placeras nära entréer till bostadshus och verksamheter. Cykelställen bör vara av sådan typ att det finns möjlighet att låsa fast cykeln samt ha väderskydd. I Figur 5 visas denna typ av cykelparkering och i Figur 6 redovisas lämpliga lokaliseringspunkter för cykelställen. Figur 5. Cykelparkering med väderskydd. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 14(24)

121 Figur 6. Cykelställen placeras i små grupper nära entréer. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 15(24)

122 5 Trafikmiljö Etableringen av de nya fastigheterna innebär nya målpunkter i Fittja Centrum men också att mängden trafik i området ökar. Området kommer innehålla många nya bostäder dessutom tillkommer en förskola, äldreboende och bibliotek etcetera. 5.1 Rörelseanalys Det finns risk för att vissa av de nya husen kan påverka rörelsemönstret för framför allt oskyddade trafikanter i området. I Figur 7 redovisas dagens stora gång- och cykelstråk. I nuläget är de stora målpunkterna i området: Tunnelbanestation och busshållplatser Entréer till Fittja C (vård och handel) Länkar/stråk ut ifrån området sträcker sig i samtliga vädersträck - nordost mot Botkyrka Handel - sydöst mot bostadsområde på andra sidan tunnelbanan - västerut mot bostäder och förskolan Myran - norrut mot bostäder Figur 7. Rörelsemönster i nuläget (karta från openstreetmap.org). Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 16(24)

123 Idag genar många gående över den stora parkeringen öster om centrumet och det är också här den största påverkan för gående uppstår i och med de nya husens placering. En ny gårdsgata planeras tvärs parkeringen i nordsydlig riktning som till stor del uppfyller gåendes behov av rörelse i området, se Figur 8. Efter att exploateringen är genomförd har följande målpunkter i området tillkommit: Fittja Centrum har vuxit med äldreboende och mer handel. Förskola bibliotek/konsthall Figur 8. Framtida rörelsemönster. Streckad grön linje innebär rörelser som utgår. Blått streck illustrerar ersättande rörelser. Främst är det rörelsen mot Botkyrka handel och tunnelbanestationen som påverkas negativt av de nya husens placering. Den tänkta gårdsgatan gör dock att omvägen blir minimal men det är viktigt att gatan får en utformning som också passar gångtrafik. Nya gångvägar placeras längs det östra husets fasader åt både öster och söder. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 17(24)

124 5.2 Gator inom exploateringsområdet Exploateringen bidrar med nya målpunkter i området och som i sin tur genererar mer liv och rörelse av framför allt oskyddade trafikanter på gång- och cykelvägnätet. Störst bedöms ökningen bli på gång- och cykelvägarna norr och väster om Fittja Centrum. Det är viktigt att konflikter mellan oskyddade trafikanter och lastfordon minimeras och åtgärder behöver vidtas i gatunätet för att minimera konsekvenserna. Vägar inom området kan också användas av räddningstjänsten. De når samtliga byggnader via föreslagna vägar och gång- och cykelvägar, dock inte innergårdarna vid Fittja centrum. Figur 9. Angöringsvägar kring Fittja Centrum. 1. Mot gång- och cykelvägen mellan nya gårdsgatan i riktning mot Botkyrka handel öppnas nya entréer för gående upp. 2. Gårdsgatan mellan Fittjavägen och gång- och cykelvägen norr om Fittjacentrum får begränsad mängd biltrafik och endast fordon med tillstånd tillåts trafikera vägen. Fordon längre än 12 meter förbjuds genom skyltning, och genom avtal med Lidl kommer storleken på deras leveransfordon att säkerställas. Gångtrafik kommer att förekomma på vägen som byggs med trottoarer eller i en yta med material som avviker från asfalt. Längs vägen finns utrymme för att placera cykelställ och annan möblering. 3. På gång- och cykelvägen norr om centrumet väster om gårdsgatan förekommer angöringstrafik för lastning och lossning. Förslaget bygger på att fordonen färdas in gårdsgatan för att sedan efter rundköring nordväst om Fittja Centrum sköta lastning och lossning vid befintligt lastintag (ungefär där siffran 3 är placerad i kartan). Genom en breddning av vägen till ca nio meter kan breda och långa fordon ta sig genom korsningarna, se kapitel 5.2.1, och oskyddade trafikanter får en trafiksäker och väl tilltagen yta att vistas på. 4. I norra delen av området utförs en torgbildning som också fungerar som vändplats för leveransfordon till Lidl. Vändplatsen utformas så att fritt utrymme för lastbilar uppnås (diameter 25,25) och endast leveransfordon kommer tillåtas trafikera ytan. Ytan får en hög kvalité på markbeläggning och visst möblemang kan förekomma i utkanten såsom sittmöbler och cykelställ. Se även körspår i kapitel Ytan är väl tilltagen för Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 18(24)

125 vändande fordon så när en lastbil utför vändning finns vistelseytor för oskyddade trafikanter kvar runt torget. 5. Ytan mellan Fittja Centrum och Fittjahöjden blir helt fredad från biltrafik. En yta i mitten avsätts för cykeltrafik och är tillräckligt bred för att räddningsfordon ska kunna trafikera gatan. Övriga delar av gatan anpassas efter de gåendes behov och plats för vistelse skapas. Figur 10. Referensbild vistelsegata, Olai kyrkogata i Norrköping. 6. Krögarvägens vändplats vid adressen Krögarvägen 8 flyttas till nytt läge vid södra änden av Fittjahöjden. Här möjliggörs lastning och lossning till Fittjahöjden. Gatan byggs om till 7,5 meter bred gångfartsgata alternativt en 5,5 meters bred lokalgata med 2 meter bred trottoar. Hämtning och lämning av barn till förskolan med bil sker på samma plats som idag. 7. Den södra delen av dagens gång- och cykelväg kommer också att tjäna som angöringsväg för färdtjänstfordon och bilar på väg till parkeringsplatser för rörelsehindrade vid det nya äldreboendets entré. Vägen kommer också att användas av leveransfordon till äldreboendet. Allmän biltrafik tillåts inte längs sträckan som också enkelriktas norrut. Uppställning av fordon sker intill Fittja Centrum och ska inte komma in konflikt med gång- och cykeltrafikanter. 8. En ny angöringsväg öppnas upp från Krögarvägen för att möjliggöra en enkelriktad slinga för leverans och färdtjänstfordon som ska nå det nya äldreboendet i Fittja Centrum. Allmän trafik tillåts inte denna sträcka. Vägen bör vara 4,5 meter bred så att oskyddade trafikanter kan möta bredare fordon. 9. Busslingan påverkas inte. 10. Gång- och cykelvägen söder om Fittja Centrum påverkas inte. 11. Infarten mot parkeringsplats från Forvägen utförs cirka 10 meter från Fittjavägen. Från infarten når man två plan i parkeringsgaraget samt cirka 64 markparkeringsplatser öster om Fittja centrum. Vid infart till parkeringsgaraget uppnås god sikt mot gående på gångbanan längs fasaden genom att genomsiktlighet skapas, exempelvis genom att ett hugget hörn (2,5 meter) utförs i fasaden invid utfarten. Infarten trafikeras av cirka 850 Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 19(24)

126 fordon per dag, antaget att platserna i garaget omsätts 1,5 gånger per dag och markparkeringen omsätts 3 gånger per dag. Maxtimmen antas 15 % av resorna ske och 75 % av rörelserna antas ske i östlig riktning på Fittjavägen. Det ger en belastningsgrad på 0,24 på Forvägen vilket innebär god standard 1. Infarten innebär således inte olämplig konflikt med fotgängare eller fordonstrafik på Forvägen eller Fittjavägen Kapacitet längs Fittjavägen Idag trafikerar cirka fordon Fittjavägen (mätpunkt 2015 direkt väster om Forvägen). Två nya infarter planeras till Fittjavägen utöver den befintliga infarten till dagens parkering och busshållplatser. En känslighetsanalys genomförs för att klargöra vilken av infarterna som är begränsande för trafikflödet på Fittjavägen. 1. Längs österut planeras ny infart till P-hus. Från infarten nås cirka 70 parkeringsplatser som antas omsättas i snitt 1,5 gång per dag. I maxtimmen antas 15 % av resorna ske och 75 % av rörelserna antas ske i östlig riktning på Fittjavägen. Det ger en belastningsgrad på 0,17 på Fittjavägen vilket innebär god standard 3. Känslighetsanalys visar att rent hypotetiskt kan genomgående trafik på Fittjavägen öka 3,5 gånger, från 300 fordon per riktning i maxtimmen till ca fordon per riktning i maxtimmen innan dess att mindre god standard uppnås. På dygnsnivå innebär det en ökning från dagens fordon per dygn till ca innan mindre god standard uppnås i korsningarna. 2. Direkt öster om befintlig infart till Fittja centrum planeras en ny infart där enstaka leveransfordon ges tillåtelse att trafikera. Trafikflödet uppskattas vara lägre än till parkeringsdäcket (se punkt 1 ovan) och en känslighetsanalys visar att än mer trafik kan passera denna punkt innan mindre god standard uppnås. 3. Dagens infart mot centrumet trafikeras av busstrafik, leveransfordon till bland annat Lidl, bilister till korttidsparkering och långtidsparkering kring centrumet. I den framtida trafikstrukturen kommer endast bussar och bilar till korttidsparkeringen att trafikera korsningen. Korttidsparkeringen rymmer 15 platser vilka antas omsättas var 30 minut under centrumets öppettider, dvs 20 gånger per dag. Biltrafikflödet uppgår efter exploatering till totalt 600 och antalet bussar som trafikerar infarten per dag uppgår till cirka 215 stycken. Det ger en belastningsgrad på 0,19 på Fittjavägen vilket innebär god standard 1. Känslighetsanalys visar att samtlig trafik i korsningen kan öka 1,7 gånger, från 300 fordon per riktning i maxtimmen till ca 800 fordon per riktning i maxtimmen innan dess att mindre god standard uppnås. I beräkningarna har även trafiken in mot centrumet (buss och bil) ökat med 1,7 gånger. På dygnsnivå innebär det en ökning från dagens fordon per dygn till ca innan mindre god standard uppnås i korsningarna. Trafiknivåerna kan enligt ovanstående analys öka markant (från till fordon per dygn) innan dess att mindre god standard 1 uppnås. Trafikalstringen i Fittja centrum uppskattas enligt Trafikverkets alstringsverktyg till fordon per dygn, och med marginal klaras gränsvärdena i känslighetsanalysen. Inom överskådlig tid är en ökning till fordon per dygn orimlig Körspår Körspår har utförts för tre korsningar. I Figur 11 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) vid in- och utfart. Infartens radier anpassas så att svängrörelsen går att utföra utan att fordonen inkräktar på Fittjavägens södra körbana. 3 God standard < 0.6, 0.6 < mindre god standard < 0.8, 0.8 < låg standard. I låg standard växer köer snabbare än vad de avvecklas. I god standard avvecklas eventuella köer snabbt. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 20(24)

127 Figur 11. Körspår för korsningen mellan ny gårdsgata och Fittjavägen. I Figur 12 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) i korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelvägen norr om Fittja centrum. En lokal breddning av gång- och cykelvägen är nödvändig för att möjliggöra svängrörelsen. Figur 12. Körspår för korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelväg. I Figur 12 illustreras utrymmesbehovet för en lastbil (12 meter) i korsningen mellan ny gårdsgata och gång- och cykelvägen norr om Fittja centrum. En lokal breddning av gång- och cykelvägen är nödvändig för att möjliggöra svängrörelsen. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 21(24)

128 I Figur 13 redovisas ytbehovet för en vändning på den planerade vändplatsen nordväst om Fittja centrum. En lastbil (12 meter) klarar av vändningen utan backrörelser, men behöver större delen av den fria ytan mellan befintliga och planerade hus för att det ska vara möjligt. Figur 13. Körspår för vändplats nordväst om Fittja centrum. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 22(24)

129 6 Rekommendationer För att skapa förutsättningar för leveransfordon måste flertalet åtgärder vidtas. För att Lidl ska kunna ta emot varor nära nuvarande läge måste gårdsgatan i kombination med gång- och cykelvägen norr om Fittja Centrum användas. Breddning av gång- och cykelvägen måste ske och det är nödvändigt att fastighetsägaren avtalar med Lidl om kortare leveransfordon vilket minskar transporternas negativa konsekvenser. I sydvästra delen föreslås en ny angöringsgata byggas från Krögarvägen mot det sydvästra hörnet av Fittja Centrum. Denna väg kommer färdtjänst, leveransfordon och fordon mot parkeringsplats för rörelsehindrade tillhörande äldreboendet att använda. För att leveransfordon ska kunna nå Fittjahöjden föreslås Krögarvägen förlängas fram till Fittjahöjden södra del. Här skapas en vändplats och gång- och cykelvägen breddas till 7,5 meter och tillåts trafikeras av angörande biltrafik. Mellan Fittjahöjden och Fittja Centrum byggs gång- och cykelvägen om till en vistelsegata där endast gång- och cykeltrafik tillåts. Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 23(24)

130 Tyréns AB Västgötegatan Norrköping Besök: Västgötegatan 13 Västgötegatan Norrköping Tel: Uppdrag: , Fittja C Specialutredningar tidigt skede Beställare: Fittja Centrumfastigheter AB 24(24)

131

132

133 Exploateringsprojekt PROJEKTBUDGET Upprättad: Botkyrka Kommun Projekt: Projektledare: TOTAL PROJEKTPROGNOS Kostnader Intäkter Netto EXPLOATERING Kr Kr Kr Mark (från reserven) Mark Övriga kostnader Planavgifter Summa generell exploatering INVESTERING ALLMÄN PLATS Kostnader/intäkter gata/park Summa allmän plats INVESTERING VATTEN/AVLOPP Utgifter VA Anläggningsavgifter VA Summa kommunalt va TOTAL VARAV REDOVISAT T O M 20XX-XX-XX Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Exploatering Investering allmän plats 0 Investering kommunalt va TOTAL Erhållen budget för tidigare skeden Differens att lämna över till nästa skede UPPSKATTAD ÅTERSTÅENDE KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE Exploatering Investering allmän plats Investering kommunalt va KOSTNADER INTÄKTER NETTO Kr Kr Kr TOTAL TOTALT ATT ÄSKA/ÖVERSKOTT UTÖVER TIDIGARE ERHÅLLEN DRIFTKONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN GATAPARK Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 0 0 0

134 -driftkostnad park allmän plats (kapitaltjänst) TOTALT DRIFTKONSEKVENSER TEKNISKA NÄMNDEN VA Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad vatten/avlopp vatten/avlopp (kapitaltjänst) TOTALT

135 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014: Antagande av detaljplan för Fittja Centrum (sbf/2014:539) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Fittja centrum. Sammanfattning Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Syftet med detaljplanen är att göra möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Detaljplanen föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, äldreboende, förskola, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet men ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två ovanpå den befintliga parkeringen. Den tredje byggnaden, väster om det befintliga centrumhuset på Fittjahöjden, planeras som en lamellvolym upp till sju våningar med främst bostäder men även en konsthall/bibliotek och en förskola i nära kontakt med befintliga grönytor. På stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad för äldreboende med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower), som kan vara för bostäder, kontor eller hotell. Centrumets markplan kommer att utökas och tillbyggas med en våning och med två trapphus som når upp till de övre våningarna på västra sidan av den befintliga centrumbyggnaden.

136 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2014:539 Mellan den 1 februari till 22 februari var planen på granskning. Totalt har 13 yttranden inkommit under granskning varav 8 yttranden som inte har något att erinra. Ärendet Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättats med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har även option på att under 2 år förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det exploateringsavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Kommunen debiterar fastighetsägaren för alla planrelaterade kostnader. Kommunen kommer att få en intäkt om den kommunala marken enligt optionen säljs.

137 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Referens Raad Al Khafagy Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Antagande av detaljplan för Fittja Centrum (plannr: 56-56) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Fittja centrum. Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att göra möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Detaljplanen föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, äldreboende, förskola, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet men ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två ovanpå den befintliga parkeringen. De nya två husen ovan parkeringsytan ska trappas ner i höjd mot motsatta riktningar för att skapa variation och undvika karaktär av ytterligare rätblock. Husen varierar i våningsantal och har spetsig planform. De ska placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel eller andra centrumverksamheter. Varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. En del av de nya bostäderna ska vetta direkt mot busstorget, vilket skapar mer liv och trygghet särskilt under mörka kvällar. I samband med exploateringen av bostäder tillkommer ett parkeringsgarage i två plan. Den tredje byggnaden, väster om det befintliga centrumhuset på Fittjahöjden, planeras som en lamellvolym upp till sju våningar med främst bostäder men även en konsthall/bibliotek och en förskola i nära kontakt med befintliga grönytor. På stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad för äldreboende med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower), som kan vara för bostäder, kontor eller hotell. Centrumets markplan kommer att utökas och tillbyggas med en våning och med två trapphus som Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post raad.alkhafagy@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

138 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 når upp till de övre våningarna på västra sidan av den befintliga centrumbyggnaden. Mellan den 1 februari till 22 februari var planen på granskning. Totalt har 13 yttranden inkommit under granskning varav 8 yttranden som inte har något att erinra. De inkomna yttrandena berör främst fyra frågor: Genomförandeavtal: Trafikförvaltningen vill att genomföravtal ska upprättas för att säkra tunnelbana anläggning under byggskedet. Fittja Centrum Fastigheter AB kommer att upprätta ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen innan detaljplanen antas. Planbeskrivning: Lantmäteriet vill att konsekvenserna av detaljplanen kompletteras angående x-område, E-område och kostnader. Planbeskrivningen har kompletterats med Lantmäterietsynpunkter. E-område: Vattenfall anser att den triangulära formen av det södra E- området ska vara rektangulär och att tillfartsvägen vara tillgänglig. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med Vattenfall och Botkyrka byggen kommit överens om E-områdets placering, form och tillgänglighet. Skugga: 100 Hyresgäster på Forvägen anser att sol- och dagsljusförhållande kommer att försämras för dem och att de nya husen inte byggs högre än deras låga hus. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att det ligger i allmänintresset att utveckla och förtäta bebyggelse i Fittja centrum och att projektet ligger i linje med kommunens översiktsplan och programmet för området Framtid Fittja. Att sänka de nya byggnaderna till samma nivå som de låga befintliga husen, minskar exploateringsgraden på planområdet väsentligt, vilket motverkar planens syfte. De största ändringarna i granskningsförslaget är följande: Reviderade och kompletterade solstudier. Några justeringar har gjorts i plankartan angående taklutning, x-område och villkorat bygglov för Fittja Tower. Bakgrund Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet

139 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Ekonomi Ett ramavtal och plankostnadsavtal har upprättats med fastighetsägaren. Fastighetsägaren har även option på att under 2 år förhandla med kommunen om köp av del av den angränsande fastigheten Fittja 17:1. I ramavtalet och plankostnadsavtalet klargörs ansvarsförhållanden under planprocessen samt inriktningen i det exploateringsavtal som ska godkännas innan kommunen antar detaljplanen. Kommunen debiterar fastighetsägaren för alla planrelaterade kostnader. Kommunen kommer att få en intäkt om den kommunala marken enligt optionen säljs. Preliminär tidplan Beslut om godkännande maj 2016 Antagen plan juni 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Raad Al Khafagy Planarkitekt Bilagor: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Granskningsutlåtande Solstudier

140 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2014:539 Expedieras till Planadministratör Fittja Centrum Fastigheter AB

141 V-XVI LOKALGATA v3 f1 f2 b1 n2 P BCS 26.0 VI f1 v1 e11000 g u v4 u f3 g n 1 f 3 I u g f 3 C II BCD CD I V-XII v 2 v 3 f1 f2 BPC f 3 b1 g PC II BP P II v 2 HUVUDGATA z v4 E n1 trappa DCB ILLUSTRATIONSFASAD MOT BUSSTORGET 0 5 u g SKALA (A1) 1 : 500, SKALA (A3) 1: f m VIII f1 XV-XVIIII 65.0 GRUNDKARTA Koordinatsystem SWEREF Höjdsystem RH2000 Planområdesgräns Grundkartan upprättad i januari 2015 Användningsgräns genom utdrag ur kommunens kartbas. Egenskapsgräns Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad b1 I f3 E v 2 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. HUVUDGATA LOKALGATA Kvartersmark BCD BCS BKCR BP Trafik mellan områden Lokaltrafik Bostäder, centrum, vård. Centrum och vård kan endast vara på bottenvåning och våning ovan. Bostäder, centrum, förskola. Centrum ska vara på suterrängvåning och kan vara på våning ovan. För förskola ska lekplats finnas Bostäder, kontor, centrum, hotell Bostäder, garage g II II BKCR BPC C CD DCB E P PC Bostäder, garage, centrum Centrum Centrum, vård Vård, centrum, bostäder Transformatorstation Garage, parkeringplats Garage, centrum g u z Marken får inte bebyggas Marken får endast bebyggas med uthus, ramp och parkering Marken får byggas under med uthus och parkeringplats och över med två körbara bjälklag Marken ska byggas över med planterbart bjälklag med minst 0,45m tjockt jordlager Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Marken skall vara tillgänglig för allmän körtrafik till fri höjd av minst 6,0m UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e11000 Största byggnadsarea MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation n1 Vegetation ska finnas n2 Marken skall vara tillgänglig för inlastning till fri höjd av minst 5 meter Körbar utfart får inte anordnas Utformning I 0.0 Högsta byggnadshöjd i meter VIII-XVI trappa v1 v2 v3 v4 Högsta antal våningar Lägsta respektive högsta antal våningar Trappa som kopplar samman markplan med intilliggande park ska byggas Suterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar Skärmtak får byggas Bostadsvåningar ska trappas ner i höjd och i riktning med de ritade pilarna Mur får byggas Gestaltningsprogram ska vara styrande för gestaltning och utformning av mark och hus inom planområdet Utseende f1 f2 f3 Byggnadsteknik b1 Takform ska vara platt med max 5 grader taklutning Högsta fasadkant ska vara en heldragen lutande linje lika illustrationsfasad mot busstorget Markbeläggning ska ha lika utseende Byggnader med bostadsändamål ska utformas så att minst hälften av boningsrum i varje lägenhet får högst 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster. Dock ska högst 50 db(a) eftersträvas. Summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum får inte överstiga 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå Byggnad ska uppföras så att vibrationsnivå inte överstiger 0.4mm/s Stomljudnivå från tunnelbana får inte överstiga 30 dba vid tågpassage Byggnad ska uppföras så att vibrationsnivå inte överstiger 0.4mm/s Stomljudnivå från tunnelbana får inte överstiga 30 dba vid tågpassage Källare får inte byggas under de nya husen Bygglov får inte ges för Fittja Tower innan entrévåning i det befintliga centrumet och i den nya bebyggelsen kläs med en ny glasfasad med lika material och färg. Del av befintliga fasader som är klädda med tegel får undantas. Planinformation Planområde ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattentäkter och skyddsföreskrifter som berör dagvatten och markingrepp ska följas. Rent dagvatten från tak ska tas omhand lokalt och förorenat dagvatten från gator och större parkeringsplatser ska renas enligt skyddsföreskrifter för Östra Mälarens vattenskyddsområde. LOD-anläggnig ska dimentioneras för att minst klara 20 årsregn över tid. Vidare information finns i kommunens dagvattenstrategi. PLANHANDLINGAR - plankarta med planbestämmelser - plan- och genomförandebeskrivning - gestaltningsprogram Detaljplan för FITTJA CENTRUM Botkyrka Kommun Stockholms län ANTAGANDEHANDLING Beslutsdatum Godkännande Instans SBN Antagande Upprättad enligt PBL 2010:900 av Samhällsbyggnadsförvaltning 201x-xx-xx KF Laga kraft CHARLOTTE RICKARDSSON Planchef RAAD AL KHAFAGY Planarkitekt 201X-XX-XX 56-56

142 SBN Antagandehandling Förslag till detaljplan för FITTJA CENTRUM Fittja, Botkyrka kommun Plan- och genomförandebeskrivning

143 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 2 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Innehållsförteckning Inledning PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 5 Handlingar... 5 Planens syfte... 6 Bakgrund... 6 Planens läge och areal... 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 7 Program för planområdet... 7 Översiktliga planer... 7 Detaljplaner... 7 Riksintressen... 7 Strandskydd... 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT... 8 Behovsbedömning/Miljöbedömning... 8 Sammanfattning av behovsbedömningen... 8 Klimatstrategi för Botkyrka... 9 De sex hållbarhetsutmaningarna... 9 FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Rättigheter Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Markföroreningar Höga vattenstånd Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Befintliga bostäder Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Kulturmiljö Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering, varumottagning, utfarter Vatten, avlopp och dagvatten Värme El... 19

144 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 3 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Avfall FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Konsekvenser för befintliga fastigheter Servitut, ledningsrätt mm Avtal Projektekonomi VA-kostnad Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Stabilitets och sättningar Förslag till fortsatt undersökning Markföroreningar Höga vattenstånd Fornlämningar Störningar Bebyggelseområden Bostäder Äldreboende Fittja Tower Fittjahöjden Arbetsplatser Service Tillgänglighet och trygghet Kulturmiljö Befintlig bebyggelse Natur Mark och vegetation Lek och rekreation Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Kollektivtrafik Parkering Varumottagning och angörning Cykelparkering Gestaltningsprogram Riskanalys Dagvatten Vatten och avlopp Värme El Avfall ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap... 40

145 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 4 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Inledning Detaljarbetet för Fittja centrum genomförs med normalt planförfarande. Arbetet med att ta fram en detaljplan regleras i plan- och bygglagen, PBL och kan delas in i olika skeden. Detaljplanen ska ge en samlad bild av markanvändningen och hur miljön är tänkt att förändras och bevaras. Under samrådsskedet tas ett förslag till detaljplan fram och berörda ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter sker en bearbetning av planförslaget som sedan blir föremål för granskning. I antagandeskedet godkänns detaljplanen av samhällsbyggnadsnämnden innan den antas av kommunfullmäktige. Efter antagande vinner detaljplanen laga kraft, under förutsättning att den inte överklagas. Plan- och bygglagen 1987:10 ersattes i maj 2011 av Plan- och bygglagen 2010:900. Arbetet med föreliggande detaljplan inleddes efter maj 2011 och planen har därför utformats och handlagts med stöd av den nya lagen. Tumba MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Raad Al Khafagy Åsa Hansson Anders Forsberg Mitzie Molin Ebrahim Zadeh Lotta Magnuson Eva Hagland Jeanette Olofsson Planenheten Mark och exploateringsenheten Miljöenheten Gata/parkenheten Gata/parkenheten Gata/parkenheten VA-enheten Bygglovenheten E-post: förnamn.efternamn@botkyrka.se

146 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 5 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna plan- och genomförandebeskrivning Gestaltningsprogram Övriga handlingar som tagits fram under planarbetet Fastighetsförteckning Utredningar; Dessa finns delvis sammanfattade i planbeskrivningen samt i dess helhet att tillgå på nätet. - Behovsbedömning av detaljplan för Fittja centrum, Botkyrka kommun Ett gravfält i Fittja centrum, Arkeologisk förundersökning etapp 1, RAÄ Botkyrka 83:1, Fittja 17:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland PM Trafik- och parkeringsutredning för exploatering vid Fittja centrum, Tyréns Projekteringsunderlag geoteknik med bilaga 1 (kalibreringsprotokoll), Fittja C, Tyréns , Reviderad MUR (Markteknik undersökningsrapport)/geoteknik, Fittja C, Tyréns Utredning befintliga bärande konstruktioner, Påbyggnad av centrumfastighet, Structor Eskilstuna AB Svar angående förfrågan om riskbedömning, Fittja centrum, Södertörns brandförsvarsförbund Dagvattenutredning, Fittja Centrum, Tyréns Trafikbullerutredning, Forbonden 4 Fittja C, Tyréns Solstudie, Fittja Centrum, EnterArkitektur Riskhänsyn i detaljplan, Fittja centrum, Tyréns

147 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 6 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planens syfte Syftet med förslaget är att ta fram en ny detaljplan och pröva möjligheten för utökade kommersiella lokaler och bostadsbebyggelse om ca 300 lägenheter i nuvarande Fittja centrum, fastigheten Forbonden 4. Syftet är också att utveckla Fittja centrum till en attraktiv möteplats och boendemiljö. Viktiga frågor att hantera i detaljplanen är buller, parkeringsbehov, gestaltning, och kapacitet i befintliga anläggningar och ledningar. Beroende på projektets omfattning kan utrymme för kommunal service behöva utredas i området, som till exempel ett äldreboende inom centrumanläggningen och behov av förskoleplatser. Även behov av utrymmen för bibliotek och lokaler för konstverksamhet ska utredas. Planarbetet genomförs med normalt förfarande. Bakgrund Ägarna till Fittja centrum, Fittja Centrum Fastigheter AB bildat , har gjort en framställan till Botkyrka kommun om att utveckla Fittja centrum med dels bostadsbebyggelse och dels med ökad mängd affärslokaler. Att utveckla centrumet är en av de idéer som togs fram i detaljprogrammet Framtid Fittja för att utveckla stadsdelen, Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till detaljplan ( ). Samhällsbyggnadsnämnden antog ett beslut att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för utökad bebyggelse i Fittja centrum För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Planens läge och areal

148 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 7 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planområdet är beläget i norra Botkyrka, stadsdel Fittja och nära Fittja tunnelbanestation. Planområdet är ca 2 hektar stort TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Program för planområdet Ett program för området Framtid Fittja upprättades och godkändes Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle kunna ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Läget lämpar sig väl för en etablering. Områdets stora fördel är dess närhet till kollektivtrafik, att infrastruktur redan finns och att det finns utrymme för nya verksamheter. En högre exploatering medför ett bättre utnyttjande av VA-kapaciteten. Med ett större antal bostäder kan området utvecklas tydligare med särdragen i centrumbebyggelse. Översiktliga planer Översiktsplanen är antagen av kommunfullmäktige den 22 maj 2014 och anger att Fittja är avsett för tät stadsbygd och att man ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse. Förslaget till detaljplanen ligger väl i linje med översiktsplanens intentioner för Fittja. Detaljplaner För området gäller detaljplan PI , som fastställdes Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Bredvid områdets västra del finns ett område med bostäder och förskola, detaljplan PI som fastställdes 1971 och norra delen av planområdet begränsas av detaljplan PI som fastställdes Riksintressen Det finns inga riksintressen i området. Strandskydd Plangränser ligger inte inom strandskyddsområde.

149 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 8 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Behovsbedömning/Miljöbedömning För detaljplaner ska kommunen göra en behovsbedömning, för att avgöra om en miljöbedömning ska göras eller inte. Resultatet av behovsbedömningen blir ett ställningstagande till om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Sammanfattning av behovsbedömningen Detaljplanen bedöms sammantaget inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som detaljplanen främst berörs av är buller och ljusförhållanden men även dagvattenfrågan, riskhanteringen och vibrationer behöver utredas. Om delar av parkområdet Fittjahöjden ska exploateras tillkommer även utredningar av fornlämningar och värdefulla träd. Planområdet är utsatt för buller från vägtrafik och spårbunden trafik som överskrider gällande riktvärden vid bostadshus. En bullerutredning behöver utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att framtida boende ska få en god ljudmiljö. Eftersom planområdet ligger mycket centrumnära och har goda kommunikationer bör avsteg kunna göras från riktvärdena. Befintliga hus närmast norr om planområdet riskerar att få en kraftig slagskugga från planerade höga bostadhus inom planområdet. Ansträngningar behöver göras för att minska denna påverkan. Idag leds det mesta av dagvattnet från planområdet orenat till Albysjön. Även om den nya exploateringen kommer att medföra fler parkeringsplatser finns det goda möjligheter att med medvetna åtgärder minska områdets föroreningsbelastning på Albysjön. Den östra delen av planområdet ligger inom 150 m från Botkyrkaleden som är primär transportled för farligt gods. En bedömning av sakkunnig bör göras om riskreducerande åtgärder behöver vidtas inför en exploatering enligt detaljplanen. I stora delar av det område som planeras att bebyggas består marken av postglacial lera. Mark med lera i kombination med tung trafik medför risk för vibrationer.

150 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 9 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Ansträngningar bör göras för att öka andelen grönytor inom planområdet. Fler och större grönytor kan öka trivseln, den biologiska mångfalden och möjligheterna att lokalt ta hand om dagvatten. Klimatstrategi för Botkyrka Botkyrka kommun har arbetat fram en klimatstrategi med målsättningen att bland annat minska utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin pekar främst på fyra områden: a. Fossilbränslefri kommunal organisation senast år 2015 b. Fossilbränslefritt Botkyrka senast år 2030 c. Klimatneutral kommunal organisation senast år 2020 d. Klimatneutralt Botkyrka senast år 2040 De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. Botkyrkaborna har arbete Botkyrkaborna känner sig hemma Botkyrka har de bästa skolorna Botkyrkaborna är friska och mår bra Botkyrkaborna bidrar inte till klimatförändringar Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin

151 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 10 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Karta över markägande i området 1. FORBONDEN 4 ägs av Fittja Centrumfastigheter AB 2. FITTJA 17:1 ägs av Botkyrka kommun 3. FORBONDEN 2 OCH FORBONDEN 3 ägs av Stockholms kommun och Willhem Stockholm AB innehar dessa fastigheter med tomträtt 4. FORBONDEN 5 ägs av Stockholms kommun och AB Botkyrka Byggen innehar denna fastighet med tomträtt 5. MYRAN 1 ägs av Botkyrka kommun Inom planområdet finns två stora fastighetsägare; Fittja Centrumfastigheter AB som äger centrumet och Botkyrka kommun som äger fastigheten Fittja 17:1 runt den största delen av centrumet. Fastigheten Forbonden 2 och 3 gränsar till planområdet i norr och fastigheten Forbonden 5 gränser planområdet från sydväst.

152 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 11 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Rättigheter Forbonden 4 belastas av två servitut, varav ett är ett avtalsservitut, avseende skyddsrum. Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Generellt består jorden av lager av sand och silt, i vissa fall med lerinnehåll, som vilar på en bergyta som varierar mycket i nivå över området. För att säkerställa de geotekniska grundförutsättningarna har en Geoteknisk utredning gjorts av Tyréns som kommit med tre rapporter; MUR (Markteknisk undersökningsrapport) Geoteknik Fittja C, daterat reviderad , Projekteringsunderlag Geoteknik Fittja C, och Utredning. Enligt kommunkartor av radonmätningarna klassificeras området som lågoch normalriskområde. I dagsläget föreligger ingen skredrisk i området. Markföroreningar Det finns inte kända föroreningar inom planområdet. Höga vattenstånd Enligt kommunens översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys finns inte risk för höga vattenstånd inom detaljplaneområdet. Fornlämningar På norra delen av Fittjahöjden och nära planområdet finns ett gravfält och en arkeologisk förundersökning har gjorts för att avgränsa fornlämningen mot planerad bebyggelse i samband med en förtätning av centrumet. Störningar Buller Området är utsatt för buller från tunnelbanetrafik, bussar och biltrafik på intilliggande vägar: Fittjavägen och Forvägen. Luft I Östra Sveriges Luftvårdsförbunds kartläggning (2010) av luftföroreningarna kvävedioxid och partiklar (PM10) i Stockholms län är halterna i Fittja centrum under miljökvalitetsnormerna med god marginal. Vibrationer Eftersom jorden består av växelvisa lager av sand, silt och i vissa fall med lerinnehåll kan detta och i kombination av buss- och tunnelbanetrafik medföra risk för förhöjda markvibrationer. De kan fortplanta sig till

153 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 12 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN närliggande bebyggelse och ge upphov till kännbara störningar i intilliggande byggnader. Närheten till led för transport med farligt gods De risker som finns i närområdet är väg 259 Botkyrkaleden som är primär transportväg för farligt gods, vilket kan innebära risker för planområdet. Hastigheten är begränsad till 40 km/h förbi området och sikten bedöms som god. Cirka 200 meter norr om planområdet finns en bensinstation OKQ8 belägen. Skugga De befintliga tre separata bostadshusen, som finns strax norr om planområdet är i tre våningar och har en loftgång på sidan mot gården. En del av husen ligger under befintlig parkeringsnivå och kan påverkas av den nya bebyggelsen. Bebyggelseområden Befintliga bostäder Stadsdelen Fittja planerades och ritades av arkitektbyrån Höjer och Ljungqvist. Stadsdelen byggdes i samband med det så kallade Miljonprogrammet. Området är utpekat som kulturmiljö i kommunens kulturmiljöprogram. Centrumbyggnaden har L-form och är i fyra våningar och källare med fasader av plåt. Mot torget finns huvudentrén med direkt anslutning till busstation och tunnelbanestation. Vy från torget mot centrum och tunnelbanestation

154 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 13 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planområdet gränsar i norr och sydväst till de höga hus och loftgångshus som byggdes i serier och anpassades efter landskapet. De höga hus, som finns runt planområdet är 11 våningar och består av två parallellt förskjutna lameller. De gestaltades som skulpturer i det öppna landskapet, vilka bildar ett landmärke för sitt omland. Vy från befintligt centrum mot torg, parkering, loftgångshus och höga hus Loftgångshusen är 3 våningar och placerades som ett band av bebyggelse framför de höga husen och utformar gemensamma gårdar. Vy mot loftgångshus och gc-väg som går norr om planområdet I anslutning i syd och sydost om planområdet och söder om tunnelbanespåret finns också höga bostadshus.

155 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 14 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Vy från befintligt centrum mot busshållplatser, tunnelbanespåret och de höga husen söder om planområdet Albysjön sträcker sig från öst till söder om planområdet och på viss höjd har man en härlig utsikt mot sjön. Utformningen av loftgångshusen och höghusen är enhetlig med dess fasader som består av betong och fönster placerade i mitten av betongelementet och med balkonger som är ordnade i tydliga grupper. Vy från befintligt centrum mot Albysjön Arbetsplatser I befintlig centrumbyggnad finns idag flera typer av verksamheter. Den största delen är vård, bland annat en vårdcentral, psykiatri, mödravård m.m.

156 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 15 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Här finns även handelsverksamhet i form av Lidl och småbutiker. Totalt finns ca 240 anställda i fastigheten, dock är ej alla där samtidigt eftersom deltidsoch skiftarbete förekommer i viss utsträckning. Service I Fittjahöjden finns förskolan Myran med sina 9 avdelningar. Grundskolan, Tallidsskolan år 1-6, ligger ca 350 meter väster om planområdet och har för närvarande förskoleklass med 40 barn, fritids med 170 barn och en särskola år 1-9. I centrumbyggnaden finns ett flertal affärer bl. a. matbutiker, livsmedelsbutik (Lidl), restaurang, café och frisör. Centrumbyggnaden rymmer även offentlig service som t.ex. bibliotek, familjecentral, kvinnorådgivning, vårdcentral och psykiatrisk mottagning. Tillgänglighet och trygghet Fittja centrum med dess närhet till busstorget och tunnelbanestation är idag anpassad till personer med nedsatt rörelseförmåga. Fittjahöjden är kuperat varför några meter höjdskillnader förekommer. Området väster och norr om centrumet upplevs otryggt särskilt på kvälltider eftersom centrumfasaderna är slutna inuti och mot torget. Kulturmiljö Dalgångarna i norra Botkyrka har sedan stenåldern befolkats av människor som brukat jorden. Innan Fittja byggdes grävdes flera fornminnen bort från marken som senare exploaterades. Namnet Fittja kom ursprungligen från det gamla namnet för fuktäng som är fit. I Fittjahöjden bakom centrumet och på nordvästra sidan av planområdet finns ett gammalt gravfält. Fittja är utpekat som kulturmiljö i kommunens kulturmiljöprogram med några riktlinjer för bebyggelse: - Möjligheten att avläsa och uppleva de två tydliga tidslagren: Gårdsmiljö och Miljonprogram respekteras. Fittja gårdsbebyggelse, såväl äldre som yngre mangårdsbebyggelse, bevaras. - Allén vid Fittja gård och dess kontakt med vattnet värnas. - Punkthusens vertikala strävan och skulpturala funktion i det omgivande stadslandskapet respekteras. Bebyggelsens repetitiva estetik med avseende på materialbehandling, volymer och detaljbehandling värnas. - Den trafikseparerade grundstrukturen med bilfria innergårdar bibehålls och den gröna rumsligheten mellan husen värnas. Natur Mark och vegetation

157 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 16 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Förutom parkområdet Fittjahöjden som ligger väster om Fittja centrum är andelen gröna ytor inom planområdet mycket liten. I östra och sydöstra delen av planområdet finns en kulle och en grön yta med några träd. Vy från parkering mot kulle som ligger på östra delen av planområde En allé av träd finns norr om planområdet och parallellt med den gc-väg som går över Botkyrkaleden. Det finns några små gröna ytor som ligger omedelbart väster om centrumbyggnaden. Vy från parkering mot gc-väg och bro som går över Botkyrkaleden Lek och rekreation Fittjahöjdens park ligger på höjden väster om centrumet. I parken finns en lekplats och en förskola med två stora dungar av tall, poppel och asp. Fittjahöjden är en luftig bevuxen park med relativt stora lövträd och tallar. Lönnar, fågelbärsträd och rhododendron finns också i parken. En stig går inom parken och förbinder centrumet med bostadshus norr om planområdet.

158 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 17 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Några stora tallar med fler trädarter står längs gc-vägen norr om centrumsparkeringen. Träden erbjuder en livsmiljö för fåglar och insekter och har ett estetiskt värde och rofylldhet för de människor som kommer att vistas i området. Vy från gc-väg bakom centrum mot Fittjahöjden Vy från befintligt centrum visar stig som går inom Fittjahöjdens park Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Två vägar går runt planområdet; Fittjavägen/Krögarvägen i söder och Forvägen i norr och öster. Parallellt med Forvägen och lite längre från

159 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 18 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN planområdet går Hallundavägen som ansluter till E4/E20 norr om Fittja och Botkyrkaleden. Huvudentré för biltrafiken till området går via en rondell på Botkyrkaleden och det finns ytterligare två kopplingar till området från Hallundavägen, en norrifrån till Forvägen och en till Krögarvägen som endast är för bussar. Tunnelbanestation, busstation och centrumet med dess service och verksamheter är viktiga mål för fotgängare och cyklister men det finns flera barriärer som försvårar framkomligheten. I norr och öster avgränsas området av Hallundavägen/E4 och Botkyrkaleden i och söder av tågspåret. Några gångbroar finns över respektive barriär för att förbinda centrumet med områden omkring. En gc-väg går norr om planområdet över Botkyrkaleden och en annan går bakom centrumbyggnaden över tunnelbanespåret. Karta över planområde (markerat med gul färg och huvudcykelstråk med röd linje) Kollektivtrafik I Fittja centrum finns tunnelbanestation till den röda linjen, som förbinder Botkyrkas norra kommundelar med bl.a. centrala Stockholm. I anslutning till tunnelbanestationen finns flera busshållplatser. Härifrån kan man nå andra stadsdelar som Tumba, Skäcklinge, Huddinge, Skarpnäck, Södertälje, Fruängen, Skärholmen och Liljeholmen. Parkering, varumottagning, utfarter Idag finns två parkeringsytor i Fittja centrum. En öppen parkeringsyta, som ligger inom planområdet öster om centrumet, består av 182 p-platser med

160 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 19 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN gratis parkeringstid i två timmar. Den andra parkeringsytan, som ligger på torget och intill planområdet, består av 15 p-platser varav två för handikapparkering och två för taxi och fungerar som korttidparkering som är gratis en timme. Varumottagning till Lidl finns i direkt anslutning till den stora parkeringen. Från Lidls varumottagning och runt centrumbyggnaden i norr och väst går en gc-väg som används idag som leveransgata till butiker och verksamheter i centrumet. Sopbilar kommer från sydvästra hörnan av planområdet via Krögarvägen. Vatten, avlopp och dagvatten Planområdet ligger inom sekundär skyddszon för Östra Mälarens vattentäkter och dess skyddsföreskrifter, som berör dagvatten och markingrepp måste följas. Enligt skyddsföreskrifterna får utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdytor till exempel nya trafik-, parkerings- och industriytor inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Idag leds det mesta av dagvattnet från planområdet orenat till Albysjön. Albysjön är av Vattenmyndigheten bedömd (år 2015) att klara god ekologisk status samt uppnår inte god kemisk ytvattenstatus (bedömt år 2014). Miljökvalitetsnormen för Albysjön är att den år 2015 ska klara god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Värme Centralt inom området finns en fjärrvärmeledning varför möjligheterna är goda för anslutning. El Intill planområdet finns tre elstationer. Avfall Det finns en stor återvinningscentral nära planområdet, Hallundavägen 4, och det finns några återvinningsstationer i bostadsområdet omkring. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Konsekvenser för befintliga fastigheter Nedan följer en redovisning av konsekvenserna för de fastigheter som påverkas av förslaget till detaljplan. Fittja 17:1

161 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 20 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Från fastigheten Fittja 17:1 ska mark om ca 2638 kvm, markerad med orange enligt bild nedan, bli kvartersmark enligt föreslagen detaljplan för att möjliggöra en ny byggnad för bostäder och lokaler. Fastighetsdelen kan avstyckas till egen fastighet alternativt överlåtas till fastigheten Forbonden 4 genom fastighetsreglering. Ytor, markerade med blått enligt bild nedan, planläggs som kvartersmark och ska överföras genom fastighetsreglering från Fittja 17:1 till Forbonden 4. Ytan markerad med gult planläggs som allmänplats och ska överföras från fastigheten Forbonden 4 till Fittja 17:1 genom fastighetsreglering. Forbonden 4 Ytor, markerade med blått enligt bild nedan, blir kvartersmark, centrumändamål enligt föreslagen detaljplan och ska överföras genom fastighetsreglering från Fittja 17:1 till Forbonden 4. Marken ska användas endast för transporter och angöring/ avlastning till fastigheten Forbonden 4. En gemensamhetsanläggning/ alternativet ett servitut ska upprättas för gator på kvartersmark, som ska användas för gång-och cykelstråk för allmänheten. Ytan markerad med gult ska överföras från fastigheten Forbonden 4 till Fittja 17:1 genom fastighetsreglering. Byggnaderna på fastigheten ska vara möjliga att dela i fler fastigheter genom tredimensionell fastighetsbildning. Dock kräver detta att erforderliga rättigheter och gemensamhetsanläggningar bildas. Forbonden 3 Ytan, om ca 400 markerad med grönt på fastigheten Forbonden 3 ska överföras genom fastighetsreglering till fastigheten Forbonden 4 för att möjliggöra vändplan för transporter. Forbonden 5 En placering för en elstation möjliggörs på Forbonden 5, markerad med rött. Marken ska upplåtas med servitut eller ledningsrätt. Angöring ska ske från Forbonden 3 och den rätten ska säkerställas med servitut eller ledningsrätt.

162 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 21 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Karta över planområde visar ytor som kan överlåtas. Servitut, ledningsrätt mm I den mån servitut, ledningsrätt och gemensamhetsanläggningar i övrigt kommer att behövas inom planområdet kommer de att upprättas inom fastighetsbildningen. Avtal Gällande ramavtal mellan kommunen och fastighetsägaren Forbonden 4 utgör grunden för pågående detaljplanearbete. Ett exploateringsavtal ska tecknas mellan kommunen och fastighetsägaren till Forbonden 4 innan detaljplanen antas. Avtalet kommer att reglera köpeskilling, fastighetsregleringar, genomförandefrågor som teknisk försörjning och uppförande av bebyggelse inom planområdet. Avtal om fastighetsreglering ska träffas mellan fastighetsägarna/tomträttshavarna till Forbonden 3 och Forbonden 4 angående överenskommelse om fastighetsreglering. Avtalet ska reglera frågor om ersättning och övriga krav. Avtal angående servitut ska tecknas med fastighetsägaren/tomträttshavaren till fastighetsägaren till Forbonden 5 angående åtkomst till maken innan detaljplanen vinner laga kraft. I avtalet ska frågor angående ersättning och tillträde, skötsel regleras mellan parterna. Ett genomförande avtal ska tecknas mellan SLL och fastigetsägaren till Forbonden 4 innan detaljplanen vinner laga kraft.

163 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 22 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Projektekonomi Kommunen kommer att överlåta kvartersmark för bostads- och centrumändamål till den exploatör som ska bebygga marken. Marken kommer att överlåtas till ett pris som motsvarar marknadsvärdet för marken vid försäljningstillfället. Projektet kräver ingen utbyggnad av nya allmänna anläggningar. Blivande exploatör bekostar utbyggnad av kvartersmark och ersättning enligt avtal för andra marköverlåtelser/upplåtelser. VA-kostnad Anläggningsavgift kommer att debiteras vid debiteringstillfället gällande taxa. Geotekniska förhållanden, radon och skredrisk Grundläggning av bebyggelser Tre flerbostadshus planeras inom planområdet, ett väster om det befintliga centrumet på Fittjahöjden och två i läget för dagens markparkering. På en stor del av det befintliga centrumet planeras en påbyggnad med tre nya våningar och en mindre del med 15 nya våningar (Fittja Tower). Centrumets markplan kommer att utökas och byggas till med en våning och med två trapphus som når upp till de övre våningarna på västra sida av den befintliga centrumbyggnaden. Geoteknisk undersökning som utfördes av Tyréns visar att jorden består av växelvisa lager av sand och silt, i vissa fall med lerinnehåll, som vilar på en bergyta som varierar mycket i nivå över området. Planerade flerbostadshus kommer inte utföras med källare utan entréplan planeras ligga i befintlig marknivå. Djupa schakter bedöms ej behövas. Planerat flerbostadshus väster om centrumbyggnad rekommenderas norrut grundläggas med platta på packad sprängbotten och söderut borrade pålar då friktionsjorden innehåller block som med slagna pålar kan ge falska pålstopp. De två höga bostadshusen öster om centrumbyggnaden rekommenderas att grundläggas med borrade pålar. Utredning av befintliga bärande konstruktioner av centrumfastigheten visar att en påbyggnad i tre våningar är möjlig. Påbyggnaden bör utföras enligt stomförslag och förstärkningar som anges i rapporten från Tyréns. Innan eventuella förstärkningsåtgärder och nya utredningsmetoder utreds bör en geoteknisk undersökning utföras. Detta för att fastställa undergrundens verkliga bärförmåga.

164 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 23 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Fittja Tower Fittja Tower är ett 18 våningar (3 befintliga + 15 nya) högt kilformat punkthus/torn. Tornet är tänkt placeras intill den södra fasaden (kortsida) av centrumbyggnaden. Befintlig byggnad måste delvis rivas för ny stomme och ny grundläggning av tornet. Vid fortsatt projekteringsskede, är det viktigt att tornets stomme utförs och placeras så att ny grundläggning möjliggörs och att rivning av befintlig stomme utförs så att avstånd mellan påbyggnadens stomme och tornets stomme erhålls. Tunnelbanans eventuella påverkan på tornet och vise versa bedöms inte vara något problem då tunnelbanan ligger utomhus och på andra sidan vägen. Figur som visar den nya planerade byggnationen, ritad av EnterArkitektur Stabilitet och sättningar Risk för stabilitetsbrott bedöms inte förekomma under slutliga skedet. Det förekommer inte betydande lermäktigheter, stora nivåskillnader eller slänter inom utredda områden som kommer förvärras efter färdig byggnation. Då byggnaderna ska grundläggas med pålar eller plintar på berg/fast mark kommer det inte påverka lös jord med ökande effektivtryck som kan ge stora sättningar. Det påför inte någon last ovanpå jordar vid slätande områden som skulle kunna orsaka stabilitetsbrott. Stora lermäktigheter har hittills inte återfunnits (endast lerskikt), men sättningar vid uppfyllnader på lera kan uppstå. Detta ska dock utredas i nästa fördjupande del av den geotekniska undersökningen. Om det finns risker så fyller man med lättfyllning.

165 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 24 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Under byggskede kan lokala stabilitetsbrott ske, men där förutsätts att geoteknikers rekommendationer över släntutformning följs och vid större lermäktigheter ska stabilitetsberäkning utföras innan schaktningsarbete. Inborrning av pålar i berg är fördelaktigt vid slätande berg för husets stabilitet. Vid ökad nederbörd och dyl. är återinfiltrationen god vid ökad nederbörd, då stora delar av området består av jord av friktionsjordstyp. Detta förutsätter dock att det inte finns hårdgjorda ytor. Bedömningen är att grundvattennivån ligger på lägre nivå än utförda sonderingar. Bergytan är dock väldigt varierande och det kan förekomma grundvatten som inte upptäckts. Markstabiliteten vid tänkt grundläggning bedöms inte påverkas av nederbörd. Vid påbyggnad av centrumhuset måste statiker utreda vad byggnaden tål och vilken grundpåkänning tilläggslasterna ger. Exploatören måste också utreda den faktiska grundläggningen. Enligt kommunkartor av radonmätningarna klassificeras området som lågoch normalriskområde. I dagsläget föreligger ingen skredrisk i området. Förslag till fortsatt undersökning När detaljprojektering av detta detaljplanearbete påbörjas rekommenderas följande poster utföras/utredas: - Förtätning av jord-bergsonderingar i ett c/c-avstånd av minst 15 m för kartläggning av den i området varierande bergytan. - Påträffas större lerlager i och med undersökning ovan ska dessa utredas. - Med kartlagd bergyta utreda grundvattensituation med installation av ytterligare grundvattenrör. - Utförlig inmätning av marknivån i området. - Undersökning och bekräftelse av grundläggningsmetod för befintligt centrumhus. - Riskanalys för grundläggningsarbete Markföroreningar Det finns inte kända föroreningar inom planområdet. Höga vattenstånd Enligt kommunens översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys finns inte risk för höga vattenstånd inom detaljplaneområdet. Fornlämningar I direkt anslutning till planområdets norra del finns en fornlämning, RAÄ Botkyrka 83:1 och en arkeologisk förundersökning har gjorts för att avgränsa fornlämningen mot planerade bebyggelse i samband med en förtätning av centrumet.

166 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 25 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN ARKEOLOGISTIK utförde förundersökningen, Ett gravfällt i Fittja centrum Arkeologisk förundersökning etapp 1, RAÄ Botkyrka 83:1, Fittja 17:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland Skyddsåtgärd för fornlämningsdel RAÄ Botkyrka 83:1 kommer att krävas i exploateringsavtal och om fornlämning påträffas under arbetets gång ska arbetet omedelbart avbrytas och förhållandet anmälas till Länsstyrelsen. Störningar Buller Området är utsatt för buller från tunnelbanetrafik, bussar och biltrafik på intilliggande vägar: Fittjavägen, Botkyrkaleden och E4. Tyréns akustik i Stockholm har fått i uppdrag att se över bullersituationen. Eftersom alla planerade lägenheter inte kommer att få ekvivalenta ljudnivåer under riktvärdet 55 db(a) vid fasad bör tekniska speciallösningar tillämpas för att säkerställa att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får tillgång till ett tyst vädringsfönster. Uteplatser måste för att uppfylla riktvärdet 70 db(a), maximal ljudnivå, placeras vid bullerskyddad fasad. Om en balkong ändå önskas mot den bullriga sidan, för att exempelvis få tillgång till kvällssol, hindrar inte bullerriktlinjerna att två uteplatser anordnas. Resultat av bullerberäkning Etapp 1 (Äldreboende) Etapp 1 planeras att bli ett äldreboende ovanpå befintlig centrumfastighet och bedöms enligt riktvärden för bostäder. Riktvärdet om 55 db(a) beräknas innehållas. Uteplatser som innehåller 55 db(a) ekvivalent samt 70 db(a) maximal ljudnivå kan anordnas på taket eller orienteras mot den västra fasaden. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden ska ha en luftljudisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop för att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. Etapp 2 (Fittjahöjden) Etapp 2 planeras för bostäder samt förskola. Bullersituationen bedöms efter riktvärden avseende bostäder. Riktvärdet om 55 db(a) beräknas innehållas runt om hela huskroppen och en eventuell skolgård i anslutning till byggnaden beräknas få nivåer under 50 db(a) ekvivalent ljudnivå. Etapp 3 (Hus 1) Etapp 3 ska inhysa bostäder med möjlighet till service och kontor på första våning ovan takterrassen.

167 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 26 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 db(a) rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alternativt skyddat fönster. Möjlighet finns även att på takterrass uppföra en uteplats som innehåller 55 db(a) ekvivalent samt 70 db(a) maximal ljudnivå. Då riktvärdena avseende buller utomhus inte kommer innehållas bör detta kompenseras genom att vistelsemiljön inomhus görs mycket tyst. Därför kan det vara av intresse att exploatören väljer ljudklass B som mål för den akustiska standarden inomhus. Ljudklass B är 4 dba-enheter strängare än BBR 21. Etapp 4 (Hus 2) Etapp 4 ska också inhysa bostäder. Bullerskyddsåtgärder är samma som för etapp 3. Etapp 5 (Fittja Tower) Etapp 5, Fittja Tower, är en byggnad för kontor, bostäder, centrum och hotell. Busstrafiken i området ger upphov till ljudnivåer som i högsta fall kan jämföras med beräknade som maximala ljudnivåer för vägtrafik. Lägsta kravet på ljudisolering för fönster i bostadsrum (som vetter mot trafik) för att klara riktvärdet inomhus är Rw 45 dba. Fasaden ska ha en luftljudisolering av minst 55 dba för att undvika störning från yttre högtalarutrop för att klara riktvärdet om 45 db(a) max inomhus. Då riktvärdena avseende buller utomhus inte kommer innehållas bör detta kompenseras genom att vistelsemiljön inomhus görs mycket tyst. Därför kan det vara av intresse att exploatören väljer ljudklass B som mål för den akustiska standarden inomhus. Ljudklass B är 4 dba-enheter strängare än BBR 21. Enligt trafikbullerutredning visar beräkningsresultat att den södra delen av Fittja Tower med 1 ROK (max 35 kvm) på plan 1 7 får nivåer som överskrider riktvärdet. För en bättre ljudmiljö inomhus kan fasaden byggas utan fönster, med fasta fönster allternativ skyddat fönster. Maximal ljudnivå beräknas till 78 dba vid de södra fasaderna. En gemensam uteplats som innehåller högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. För bostäder som är större än 35 kvm och har den södra delen på plan 1 7 överskrider ljudnivåer riktvärdet enligt trafikförordning. För att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet ska få tillgång till fönster under 55 dba rekommenderas att lägenheter vid bullerutsatta fasader ges tillgång till en bullerskyddad balkong alt. skyddat fönster. Med dessa lösningar får minst hälften av boningsrummen tillgång till fönster som motsvarar fönster vid riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå.

168 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 27 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Dessutom kan det rekommenderas att de fasader där ljudnivån överskrider riktvärdet byggs utan fönster eller endast med fönster till icke-bostadsrum (kök, hall, badrum). Bostäder i de övrevåningarna (8 14) har tillgång till fönster under 55 dba. Riktvärdet 55 dba beräknas således innehållas. En gemensam uteplats som innehåller riktvärdena högst 55 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan anordnas på taket. En planbestämmelse som kräver att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå (frifältsvärde) utanför minst ett fönster och att högst 50 dba ska eftersträvas har införts i plankartan. Att summerad trafikbullernivå inomhus i boningsrum inte överstiger 30 dba ekvivalent och 45 dba maximal ljudnivå har också införts i plankartan. Bullerutredningen visar att akustiska reflexer från de planerade byggnaderna inte kommer orsaka höjda ljudnivåer vid befintliga bostäder. Dock bör ytterväggar ge en bra ljudisolering så att kraven avseende ljudnivå inomhus i BBR 21 kan uppfyllas. Vibrationer Eftersom jorden består av växelvisa lager av sand, silt och i vissa fall med lerinnehåll kan detta i kombination med buss- och tunnelbanetrafik medföra risk för förhöjda markvibrationer. För etapp 1-4 beräknas stomljudsnivåerna från tunnelbanan ligga under 30 db(a). Lera dämpar vibrationerna bra. Om byggnader förläggs till pålad grund så att byggnaden ligger i direktkontakt med underliggande berg kan dock risk för stomljud uppstå om även spåret ligger i kontakt med berget. För etapp 5 (Fittja Tower) finns risk för att stomljudnivån kan överskrida riktvärdet 30 db(a) SLOW för de planerade bostäderna i tornet. Detta bör därför utredas vidare. En planbestämmelse om att bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överskrider 30 db(a) (slow) vid tågpassage har införts i plankartan. Risk för överskridande komfortvibrationer från tunnelbanan bedöms som mycket liten. Simuleringar visar på nivåer långt under riktvärdet 0,4 mm/s. En planbestämmelse som kräver att vibrationsnivå inte överstiger 0,4 mm/s har införts i plankartan. Närheten till led för transport med farligt gods De risker som finns i närområdet är väg 259 Botkyrkaleden som är primär transportväg för farligt gods. Enligt Södertörns brandförsvarsförbunds bedömning ligger planområde på ett avstånd så att inga riskreducerande åtgärder för de identifieradet riskerna

169 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 28 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN behöver vidtas för att möjliggöra bebyggelse av de planerade byggnaderna vid Fittja centrum. Solstudie De nya bostadshuskroppar som föreslås byggas på den befintliga parkeringsplatsen kommer att negativt påverkar solförhållanden i de befintliga tre låga separata bostadshus som finns strax norr om planområdet. De loftgångshusen på fastighet Forbonden 3 ligger redan under den befintliga marknivån. Den solstudie som gjordes av EnterArkitekter och som jämför solförhållanden med och utan den nya bebyggelsen visar att solförhållandena för gården och de höga husen norr om planområdet marginalt påverkas. Tillgång till dagsljus för de låga husen finns kvar men tillgång till direkt solljus försämras. Bebyggelseområden Bostäder Det finns flera arkitektoniska kvalitéer i Fittja. Bebyggelsen är anpassad efter landskapet och det är spännande att röra sig över gårdarna mellan husen. Höghusen bildar en skulptural verkan och ett landmärke från sitt omland. De nya byggnaderna ska komplettera Fittja, ha en hög arkitektonisk nivå och vara anpassade till stads- och landskapsbilden. Förslaget föreslår ca 312 lägenheter i flerbostadshus, ett äldreboende, förskola, kontor, garage och utökar möjlighet till kommersiella lokaler. Det befintliga centrumet kommer att fortsätta sin verksamhet och ha möjlighet att utvecklas till ett tydligare och större centrum för området. Öster om den befintliga centrumbyggnaden finns idag en parkeringsyta där exploatering av främst bostäder (ca BTA) i två hus och handel/vård på bottenvåning och våning ovan (ca 2400 BTA) planeras. I samband med exploateringen av bostäder tillkommer ett parkeringsgarage i två plan. De nya två husen ska trappas ner i höjd i motsatta riktningar för att skapa variation och undvika karaktären av ytterligare rätblock. Husen varierar i våningsantal och har spetsig form.

170 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 29 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Planförslaget med sektion inom planområdet, ritad av EnterArkitektur De ska placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel eller andra centrumverksamheter. Den vinklade principen bygger på en byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder där varje trapphus avslutas med en egen takterrass längst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta särskilt för de närmaste grannarna. Ett mer privat komplement kommer att finnas i de större gemensamma bostadsgårdarna, där kan man tillbringa grillkvällar och ha sina odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. För att skapa bättre ljudmiljö inom planområdet är det viktigt att uppföra samtliga byggnader. De stora bostadshusen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gulrött. De nya husen kläs i vitt med grönt som accentkulör. För att förstärka en grön karaktär kan några utvalda utomhusytor få konstgräs som kan passa lika bra till lek som umgänge. En del av de nya bostäderna ska direkt vetta mot busstorget vilket skapar mer liv och trygghet särskilt under mörka kvällar.

171 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 30 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Vy mot gårdsgata mellan de nya husen, ritad av EnterArkitektur Äldreboende I vinkel mot de nya bostadshusen föreslås en påbyggnad av det befintliga centrumhuset med stadsdelens nya äldreboende (ca 4500 BTA). Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier. I planförslaget finns en möjlighet till en tillbyggnad på bottenvåningen för centrumverksamheter (ca 400 BTA), som sträcker sig ut mot väster från den befintliga centrumgallerian. Det nya planförslaget, ritad av EnterArkitektur

172 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 31 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Fittja Tower I fastighetens sydvästra del, närmast Fittja tunnelbanestation, föreslås ett högt smalt hus i 15 nya våningar, utöver de 3 befintliga våningarna, som kan vara för kontor, bostäder, centrum och hotell. Vy från busstorget mot det nya höga tornet (Fittja Tower), ritad av EnterArkitektur Fittjahöjden Väster om det befintliga centrumhuset planeras en lamellbyggnad på max sju våningar med främst bostäder (ca 2670 BTA) men även en konsthall/bibliotek (ca 1000 BTA) och en förskola (ca 1000 BTA). Huset får uppglasade lokaler i entéplan där möjligheten finns att skapa en konsthall men också en kafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan två, med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. Vy mot gc-vägen väster om den befintliga centrumbyggnaden, ritad av EnterArkitektur

173 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 32 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Arbetsplatser Utbygganden av centrumet och äldreboendet väntas skapa nya arbetstillfällen. Service Närmaste förskola är förskolan Myran och grundskola är Tallidsskolan, som ligger i Fittjahöjdens park. Service, vård och bibliotek finns redan inom centrum och planförslaget ger möjlighet till extra förskola, vård- och serviceverksamheter inom planområdet. Tillgänglighet och trygghet Gång- och cykelvägar utformas efter gällande lagstiftning för tillgänglighet. Fittja centrum med dess närhet till busstorget och tunnelbanestation har idag god tillgänglighetsanpassning. De nya föreslagna gc-förbindelser mellan hus, verksamheter och garage kommer också att fylla gällande lagstiftning avseende tillgänglighet. Fittjahöjden är kuperat varför några meters höjdskillnader förekommer. De befintliga gc-vägar som går inom parken och som anpassas till personer med funktionsnedsättning ska behållas. Gc-vägarna väster och norr om centrumet upplevs otrygga särskilt kvällstid eftersom centrumfasaderna är slutna inuti och mot torget. I förslaget kommer centrumgalleri och de nya föreslagna verksamheterna att vara mer öppna mot dessa vägar. De nya bostäderna som vetter mot busstorget och mot parken kommer att bidra till mer liv och trygghet. Kulturmiljö Ett gammalt gravfält RAÄ Botkyrka 83:1 är belägen på norra kanten av en liten höjdrygg strax väster om Fittja centrum. På uppdrag från Botkyrka kommun genomförde ArkeoLogistik en arkeologisk undersökning för gravfältet i Fittjahöjden. Syftet med förundersökning var att avgränsa fornlämningen mot den nya planerade bebyggelsen. Enligt ArkeoLogistiksrapport provgrävdes fem osäkra gravar inom eller i direkt anslutning till planområdet och det visade sig i samtliga fall utgöras av naturbildningar eller sophögar. Befintlig bebyggelse Med den nya bebyggelsen kommer fasader i det befintliga centrumhuset att renoveras och rustas upp. Den gemensamma entrévåningen för den befintliga gallerian och de nya lokalerna kläs i stort sätt med en ny glasfasad för att ge en tydlig och enhetlig karaktär för centrumet.

174 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 33 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Natur Mark och vegetation Enligt planförslaget kommer några träd norr om planområdet, kullen på östra delen av planområdet och del av Fittjahöjden att tas i anspråk. Nya gröna ytor kan skapas med gröna takgårdar och sedumtak på de nya bostadshusen. Lek och rekreation Lekmöjligheter finns redan på Fittjahöjdens park och möjlighet till lek kan finnas på takgårdarna. Detaljplanen kräver att en lekplats ska finnas för förskolan. Vid sydöstra delen av planområdet och vid Fittja äng finns ett badhus och en lekplats i anslutning till den kommunala badstranden vid Albysjön. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Idag trafikerar ca 6000 fordon Fittjavägen och hastighetsbegränsning är 40 km/h. Forvägen har mycket mindre trafikmängd under dagen. En ny infart planeras till Fittjavägen utöver den befintliga infarten till busstorget och en ny infart från Forvägen. Infarten mot parkeringsplats från Forvägen utförs ca 10 meter från Fittjavägen. Från denna infart når man två plan i parkeringsgaraget samt en markparkering öster om Fittja centrum. Möjlighet att skapa nya parkeringsytor genom att sträcka ut garageplanen med tre parkeringsdäck har lagts in i plankartan. Direkt öster om befintlig infart till Fittja centrum planeras den nya infarten till Fittjavägen där enstaka leveransfordon ges tillåtelse att trafikera. Dagens infart mot centrumet trafikeras av busstrafik, leverensfordon till bl.a. Lidl, bilister till korttidsparkering och långtidsparkering kring centrumet. I den framtida trafikstrukturen kommer endast bussar och bilar till korttidsparkering att trafikera korsningen. Korttidsparkeringen på busstorget rymmer 15 platser vilka antas omsättas var 30 minut under centrumets öppettider, dvs 20 gånger per dag. Alla nya infarter med dess placeringar behöver studeras vidare för att försäkra trafiksäkerhet och tillgänglighet. Etableringen av de nya byggnaderna innebär nya målpunkter i Fittja centrum men också att mängden trafik i området ökar. Området kommer innehålla många nya bostäder dessutom tillkommer en förskola, äldreboende och konsthall etc. Det finns risk för att vissa av de nya husen kan påverka rörelsemönstret för framför allt oskyddade trafikanter i området. Främst är det rörelsen mot Botkyrka handel och tunnelbanestationen som påverkas negativt av de nya husens placering. Den tänkta gårdsgatan gör dock att

175 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 34 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN omvägen blir minimal men det är viktigt att gatan får en utformning som också passar gångtrafik. Nya gångvägar placeras längs det östra husets fasader åt öster och söder. Ytan mellan Fittjahöjden och Fittja centrum blir helt fredad från biltrafik. En yta i mitten avsätts för cykeltrafik och görs tillräckligt bred för att räddningsfordon ska kunna trafikera gatan. Övriga delar av gatan anpassas efter de gåendes behov och plats för vistelse skapas. Angöringsvägar kring Fittja centrum Kollektivtrafik I Fittja centrum finns tunnelbanestation till den röda linjen, som förbinder Botkyrkas norra kommundelar med bl.a. centrala Stockholm. I anslutning till tunnelbanestationen finns flera busshållplatser. Härifrån kan man nå andra stadsdelar som Tumba, Skäcklinge, Huddinge, Skarpnäck, Södertälje, Fruängen, Skärholmen och Liljeholmen. Kommunen och Fittja centrumsägaren har tagit kontakt med SL för att undersöka möjligheten att utöka busstrafiken till och från Fittja och att rusta upp busstorget och tunnelbanestationen i samband med den nya bebyggelsen. Parkering Totalt planeras ca 312 nya bostäder med olika storlekar i Fittja centrum och i Fittjahöjden. Möjlighet att bygga studentbostäder, kontor och hotell i Fittja Tower finns i detaljplanen. Genom överenskommelse mellan kommunen och Fittja Centrumfastigheter bestämdes parkeringstalet 0,33 per bostad.

176 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 35 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Samtliga bostäder ligger inom ett gångavstånd på meter till tunnelbanan och busshållplats. Kollektivtrafikförbindelserna ses som mycket god och bedöms vara en del i de låga parkeringstalen. Parkeringstalet innebär ett totalt behov av 103 bilplatser för bostäder. Äldreboendet planeras inrymma 60 boende, vilka kommer att tas om hand av ca 16 anställda. Tillkommande handel utgörs främst av befintlig handel som utvidgar sin verksamhet. Utökningen innebär utökning av antalet anställda i centrumet med ca 15 anställda. Förskolan planeras till ca 1000 BTA, vilket innebär ca tre avdelningar. Varje avdelning antas ha fem anställda vilket innebär totalt 15 anställda. Förskolan är främst avsedd för boende i närområdet på gång- och cykelavstånd. Det går dock inte att utesluta att hämta/lämna sker med bil i vissa fall. Vid exploateringen tillkommer en konsthall/bibliotek. I Tumba finns en liknande verksamhet i samma storlek och med sju anställda. Konsthallen kan dock locka långväga besökare vid speciella utställningar. Besöken bedöms dock ske under helger då beläggningen på parkeringen till handeln är låg. Samnyttjande med dessa platser kan därför råda. I Fittja Tower är kontoret ca 1000 BTA, där varje anställd antas ha 35 BTA. Antagandet innebär att det på kontoret finns ca 30 anställda. Enligt trafik- och parkeringsutredningen är det totala tillkommande bilparkeringsbehovet 281 bilplatser. Genom samutnyttjande kan antalet parkeringsplatser minskas. Detta kan ske under förutsättning att de regleras så att vissa parkeringsplatser för boende kan användas dagtid av anställda i centrumet. För att erhålla så stor flexibilitet som möjligt ska ett parkeringsköp för boende och anställda inte reserveras för en särskild plats, utan endast ge rätt att parkera inom anläggningen. Genom att använda samutnyttjandet kan parkeringsbehovet minskas med 61 bilplatser, vilket innebär att det totala bilparkeringsbehovet blir 220 bilplatser. I samband med exploateringen byggs ett parkeringsgarage i två plan med ca 140 parkeringsplatser och ca 41 platser byggs öster om Fittja centrum. Möjligheten att bygga två överliggande parkeringsdäck med totalt 74 bilplatser öster om centrumet finns i plankartan. Tre platser läggs nära förskolan och två för personer med funktionsnedsättning läggs nära äldreboendet. Utöver dessa behålls även de 15 korttidsparkeringar som finns framför centrum idag. Totalt finns ca 260 möjliga parkeringsplatser för bil inom planområdet. Det finns utöver samnyttjandet ytterligare typer av mobilitetstjänster som kan minska parkeringsbehovet och som kan ge sänkt parkeringstal.

177 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 36 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN Genom att utöka antalet bilpoolsbilar och säkerställa användningen av dem kan parkeringsbehovet reduceras ytterligare. Generellt brukar en bilpoolsbil motsvara fem parkeringsplatser. En annan möjlig mobilitetsåtgärd är att erbjuda boende på några månaders gratis SL-kort och samtidigt informera om kollektivtrafiken. Genom denna åtgärd väntas fler boende välja att resa kollektivt och parkeringstalet kan sänkas ytterligare. Andra åtgärder som underlättar människors resande men också åtgärder som minskar behovet av att göra inköpsresor kan vara lastcykelpool, rabatterad hemkörning av varor och intelligenta leveransskåp för hemleveranser. Om ordentligt med cykelparkering byggs, och standarden på dessa är god, kan dessutom parkeringstalet för bil reduceras ytterligare. Åtgärder kan vidtas för att minska efterfrågan på parkeringsplatser och för att uppmuntra boende att använda kollektivtrafik och cykel. Idag är parkeringen gratis i två timmar innan betalning krävs och det finns heller ingen övervakning av parkeringsplatserna. Om platserna avgiftsbeläggs ökar viljan att färdas till Fittja centrum med andra färdmedel än bil. Genom att sätta avgiften till en viss nivå kan efterfrågan på parkering styras. I garageplanet under befintliga centrumet, där tidigare polisen haft garage går det att skapa ca 40 parkeringsplatser. I området kring Fittja centrum finns många andra bilparkeringar som tillhör Botkyrkabyggen och som bedöms kunna användas för samnyttjande. Möjligheterna att skriva avtal med Botkyrkabyggen om dessa parkeringsplatser bör ses över. Varumottagning och angörning Exploateringen bidrar med nya målpunkter i området och som i sin tur generar mer liv och rörelse av framför allt oskyddade trafikanter på gång- och cykelvägnätet. Störst bedöms ökningen bli på gc-vägarna norr och väst om Fittja centrum. Det är viktigt att konflikter mellan oskyddade trafikanter och lastfordon minimeras och åtgärder behöver vidtas i gatunätet för att minimera konsekvenserna. En planbestämmelse om att endast fordon med angöringssyfte får trafikera dessa gc-vägar på gåendes villkor har lagts in i plankartan. Angöringstrafik för lastning och lossning till Lidl, del av Fittjahöjden och centrumet förekommer på den nya gårdsgatan mellan husen och på del av gcvägen norr om centrumet. En sort av torgbildning utförs i norra delen av planområdet som fungerar som vändplats för leveransfordon. Vändplatsen utformas så att fritt utrymme för 12-meterslastbilar uppnås. Krögarvägens vändplats, vid adressen Krögarvägen 8, kan användas för att lämna/hämta förskolebarn. Den befintliga gc-vägen mellan denna vändplats

178 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 37 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN och södra delen av Fittjahöjden föreslås byggas om till en 7,5 meter bred gångfartsgata eller 5,5 meters bred lokalgata med 2 meter bred trottoar. Gatan kommer att användas som angöringsväg för del av Fittjahöjden och det nya äldreboendet. Sopbilar, färdtjänstfordon och angöringstrafik till det nya äldreboendet kan köra vidare ut tillbaka till Krögarvägen från det sydvästra hörnet av planområdet. Allmän biltrafik tillåts inte längs denna sträcka som kommer att vara enkelriktad gata. Cykelparkering Idag finns endast 15 cykelplatser i området. Det begränsade utbudet kan vara en av anledningarna till att väldigt få väljer att cykla i Fittja. För att öka andelen cyklister bör parkeringsutbudet och kvaliteten på cykelparkeringarna förbättras. I Botkyrkas cykelplan pekas cykelparkering ut som ett åtgärdsområde för ökad cykling. I cykelplanen finns en cykelparkeringsnorm för bostäder med 2 cpl/bostad, handel/konsthall/bibliotek cpl/1000 kvm, förskola 10 cpl/1000 BTA, kontor cpl/1000 kvm och för äldreboende 0,1 cpl/boende. Enligt trafik- och parkeringsutredning är totalbehovet av cykelparkeringar 773 varav 724 är för bostäder. Att bygga alla 773 cykelparkeringar kan innebära en onödig investering med risk för låg beläggning som följd och ett ineffektivt utnyttjande av mark. Samtidigt är cykelparkeringen en viktig del för att få fler i Botkyrka kommun att cykla. Endast delar av cykelparkeringen bör byggas ut initialt och en option skapas för byggnation av resterande platser om beläggningen visar sig bli hög. Eftersom det i efterhand är komplicerat att skapa nya parkeringsplatser inomhus bör dessa byggas initialt. Cykelparkeringar utomhus placeras nära busstorget, tunnelbanestation, entréer till bostadshus och verksamheter. Cykelställen bör vara av sådan typ att det finns möjlighet att låsa fast cykeln samt ha väderskydd. Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram för planområdet har bearbetats efter samrådet och det kommer att vara styrande för gestaltning av centrumet. Riskanalys Det finns inga betydande riskkällor från väg 259 Botkyrkaleden som är en primär transportväg för farligt gods på planområdet. Angående olycksrisker med tunnelbanan har en riskutredning gjorts och genom beräkningar bedöms ha en mycket begränsad påverkan på risknivån inom planerat område. Den relativt låga hastighet på grund av närhet till

179 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 38 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN station samt avsaknaden av växlar i närheten innebär en låg sannolikhet för att en urspårning ska påverka bostadshuset. De två understa våningarna på huset har garagefunktion och ligger längre bort än de 20 meter som anges som riskområde från spåret. Det är en två meters höjdskillnad mellan spåret och fastigheten samt tåg som kommer norrifrån och som håller högst hastighet till Fittja använder spåret längs bort, vilket resulterar att den redan låga sannolikheten minskar ytterligare. I vissa fall kan skyddsräl samt skyddsmur användas för att minska sannolikheten för en kollision mellan tåg och hus, men i detta fall anses sannolikheten vara så pass låg att kostnaden inte är proportionell mot nyttan. Dagvatten Dagvatten ska hanteras enligt kommunens dagvattenstrategi. Detta innebär i korthet att rent dagvatten ska separeras från förorenat och att dagvattnet ska tas omhand lokalt (enligt LOD). Det är viktigt att gator placeras på en lägre nivå än byggnader. Resultat från avrinningsberäkningar för planområdet visar att totalavrinningen kommer att öka något efter omdaningen. Men då området kommer ha flera grönytor mellan och inom de nya hårdgjorda ytorna bedöms det finnas plats för LOD inom området. Dessutom planeras de överbyggda gårdarna samt takterrasserna på de nya bostadshusen att förses med en betydande mängd gröna inslag. Som exempel på LOD lösningar föreslås att de gröna ytor som finns på centrumgatan väster om centrumfastigheten används för infiltration av dagvatten, genom att exempelvis anlägga trädgropar med makadammagasin. Parkeringsytan i öst samt parkeringsytan söder om de nya bostadhusen kan höjdsättas på så vis att de avvattnas till svackor eller infiltrationsdiken i grönområdena utmed parkeringarna. Ett ytterligare alternativ är att avrinningen från parkeringen avleds till dagvattenkassetter under de hårdgjorda ytorna. Eftersom de gröna ytorna intill parkeringen ligger inom ett områdemed lerjord kan infiltrationsdiken behöva anslutas till befintligt dagvattennät med strypt bräddledning, alternativ avtappning på lämplig höjd. Fördröjs avrinningen från parkeringsytorna, vägen norr om centrumet samt centrumgatan bedöms avrinningen bli det samma som nuläget. Om även förskolegården används för fördröjning av takvattning från suterränghuset samt att avrinning från torget söder om centrumfastigheten fördröjs i grönytorna uppskattas avrinningen kunna minska med ca 10% jämfört med nuläget. Exploateringen anses inte utgöra ett hinder för Albysjön att uppnå god ytvattenstatus enligt uppsatta miljömål. Någon ökad risk för att råvattentäkten Östra Mälaren påverkas föreligger inte. Enligt kommunen finns i nuläget inga kända problem med översvämningar. Däremot rekommenderas att särskilt tänka på höjdsättningen av gågatorna mellan husen och förskolegården.

180 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 39 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN De överbyggda gårdarna bör förses med dränering och breddavlopp, för att möjliggöra ytlig avrinning vid extrema regn som annars riskerar att överbelasta överbyggnaderna. Vatten och avlopp Planområdet ligger inom verksamhetsområde för vatten och avlopp (spilloch dagvatten). Befintlig huvudvattenledning beräknas ha tillräcklig kapacitet att försörja den nya byggnationen av Fittja centrum. Det finns en serviceledning för förbrukning idag och en för brandpost till centrumfastighet. Vid eventuella anslutningar av sprinklersystem måste konsekvenserna utredas. Anslutning av sprinklersystem ska ske med säkerhetsklass 1. Intern tryckstegning kan komma att erfordras. Befintlig anslutningspunkt för avlopp ligger på en annan fastighet. Avloppsanslutning av byggnaden i Fittja höjden ska utredas för det finns två möjliga anslutningspunkter och eventuellt en pumpstation kan behövas. Avloppet leds med självfall därefter i system med ökande kapacitet och lutning ner till SYVAB-tunnel vid Fittjapåslaget på Fittja äng söder om planområdet. Kapacitet beräknas räcka för den nya byggnationen av Fittja centrum. Ledningarna inom kvartersmark blir enskilda och de blivande fastighetsägarna ansvarar för drift och underhåll. Vad gäller höjdsättningen inom det planerade området finns det en del platser där höjdsättningen behöver planeras särskilt noggrant för att inte riskera att vatten stängs inne eller överbelastar de överbyggda gårdarna vid extrema nederbördstillfällen. Värme Planområdet kommer att förses med fjärrvärme. El Två nya e-områden för att tillgodose behoven för transformatorstationer har föreslagits inom planområdet efter samrådet. Det är viktigt att e-områdena gestaltas med hög standard som anpassas till det nya centrumet. Avfall Utrymme för hantering och hämtning av avfall ska finnas på kvartersmark. Avfallshanteringen ska ske enligt renhållningsordningen och arbetsmiljölagstiftningen.

181 56-56 BOTKYRKA KOMMUN 40 [40] Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN ADMINISTRATIVA FRÅGOR Preliminär tidplan Beslut om godkännande SBN maj 2016 Beslut om antagande KF juni 2016 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dagen detaljplanen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Ansvarsfördelning Fastightsägarna/ exploatörerna ansvarar för utbyggnad av kvartersmark. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Raad Al Khafagy Planarkitekt

182 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagandehandling Planenheten SBN FITTJA CENTRUM GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Fittja centrum 56-56

183 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PROGRAMMETS SYFTE Programmet ska säkerställa att områdets övergripande utformning sker i enlighet med markägarens och kommunens intentioner och förväntningar för området, genom att valda lösningar och kvaliteter illustreras och formuleras i ett tidigt skede. Genom text och bild beskrivs de ambitioner och riktlinjer som byggherren i samråd med kommunen och arkitekten kommit fram till. Gestaltningsprogrammet har upprättats i ett samarbete mellan Botkyrka kommun, Fittja centrumfastigheter AB och Enterarkitektur och omfattar fastigheten Forbonden 4 och del av fastigheten Fittja 17:1. PROGRAMMETS FUNKTION Gestaltningsprogrammet fungerar som en fördjupning av detaljplanen och är ett stöddokument vid utformningen av byggnader, landskap, vägar och parkering. Programmet utgör referensmaterial i den kommande processen som framtagna handlingar kommer att prövas mot - vid ansökan om bygglov, projektering, byggande och förvaltning. TANKAR OCH VISIONER Förslaget byggde på att skapa en ny byggestaltning i Fittja. En analys av befintlliga områdets struktur visar tydligt hur identiska, repeterade höghus placerats i strikta rader efter utblickar, väderstreck och rationalitet - den klassiska modellen för det sk Miljonprogrammet. Enligt framtaget detaljplaneprogram för stadsdelen (Framtid Fittja, maj 2012) så efterfrågas att nya byggnader ska komplettera Fittja på olika sätt. Variation kom att bli ett motto för den nya gestaltningen. Man vill skapa oregelbundenhet och nya alternativa uttryck för vår tids byggnader. I likhet med befintliga byggnader ska de nya husen anpassas efter stads- och landskapsbilden. Nuvarande höghus och loftgångshus är byggda i serier och är anpassade efter landskapet. Den för Fittja så karaktäristiska skylinen med sina befintliga höghus ska behållas, men kompletteras av ett annat, mer spetsigt avslut mot himlen. En modern vidareutveckling av betong som utrycksmedel. En av Miljonprogrammets grundidéer var att skilja funktioner ifrån varandra. Bo på ett ställe och jobba, handla på ett annat. Man vill med förslaget istället göra tvärtom. Inom det nya centrumet ska man kombinera bostäder, handel, vård, kontor och mötesplatser. Här ska det röra sig människor på dygnets alla timmar för en tryggare och mer levande stadsmässig karaktär än idag. BOSTADSHUSEN Utgångspunkten blev de två vinklade bostadshusen som varierar i våningstal efter en klättrande modell med de högsta punkterna tydligt markerade i en, av tomten given, spetsig planform. Dessa två husvolymer placeras på en upphöjd bostadsgård som samtidigt utgör sockel med möjlighet till ytor för handel, parkering eller andra lokaler. Den vinklade principen bygger på en 2

184 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM byggvänlig och rationell idé om flexibla, spegelvända bostäder, där varje trapphus avslutas med en egen takterrass högst upp. Terrassen ger möjlighet för de boende till en gemensam utomhusyta, bara för de närmaste grannarna. Ett mer privat komplement till bostadsgårdarna. Grillkvällar och egna odlingslådor utan att behöva lämna sitt trapphus. De stora husen ska vara ljusa. Fittjas övriga färgskala går i brun-gul-rött. De nya husen talar om något annat och kläs i vitt med accentkulörer i en grön-blå färgskala. Ett sätt att tydligt, med respekt för stadsdelens befintliga arkitektur markera skillnaden mellan gammalt och nytt. För att förstärka en grön karaktär föreslås att utvalda utomhusytor får konstgräs, en annorlunda och välkomnade tya som passar lika bra till lek som umgänge även när det inte är sommar och det riktiga gräset blommar. PÅBYGGNAD BEFINTLIG CENTRUMFASTIGHET I vinkel mot de två bostadshusen föreslås en påbyggnad av befintligt centrumhus för stadsdelens nya äldreboende. Påbyggnaden blir i tre våningar och får en uppbruten, varierad fönstersättning med stora glaspartier ihop med täta delar i bronsglimmer. Ljus och utblickar för de många gånger stillasittande boende. Den slitna plåtfasaden på den befintliga husdelen renoveras och byter sin blekta beigeröda kulör mot svart med de tydliga fönsterbanden förstärkta i kontrasterande vitt. För att binda ihop centrumfastighetens olika delar kläs entrévåningen, i såväl den befintliga gallerian som vid de nya lokalerna med en helt ny glasfasad. En konskvent vertikal indelning på glaspartierna ger en tydlig, egen karaktär. Varierade bredder på täta (ev. svarta) respektive genomsiktliga glasytor, som likt en streckkod löper runt om hela fastigheten. I fastighetens sydvästra del, nära tunnelbanestationen, föreslås ett spetsigt närmast skulpturalt torn (Fittja Tower) som kan vara kontor, studentbostäder eller hotell. FITTJAHÖJDEN Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. 3

185 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET OFFENTLIGA RUMMET INOM KVARTERET FORBONDEN 4 Känslan av stadsmässighet ökar med trängre gaturum. Gatorna inom kvarteret Forbonden 4 bör vara avgränsade och väl definirade av golv och väggar. Väggar utgörs av husfasader och vegetation. Golvets horisontella avgränsning utgörs av gatans markbeläggning. Husens och gatans användning bör stämma överens eftersom gaturummets utformning ger förutsättningen för hur stor grad av liv och aktiviteter som uppstår i gatumiljön. Träd och samordnad materialanvändning ger tydlighet och riktning i gaturummet. Gator som är breda visuellt smalnas av genom trädplanteringar och lägra höjd på stolpbelysning. Gatorna bör innehålla enhetliga och igenkännbara material och typutformningar. MÖBLERING Väster om Kv Forbonden, upp mot intilliggande park, föreslås en lamellbyggnad upp till sju våningar för att förstärka ett nordsydligt stråk utmed befintlig galleria, som binder ihop tunnelbanans och centrums område med de befintliga bostäderna norrut. Huset får uppglasade lokaler i entréplan där möjlighet att skapa en konsthall men också en cafélokal på den södra husgaveln med möjlighet till uteservering i optimalt väderstreck. På plan 2 med utgång till parken i väster, föreslås en ny förskola och på övriga våningar bostäder. CYKELSTRÅK Cykeltrafiken sker i blandtrafik i en shared-lösning på föreslagna gator inom området och cykelparkeringar föreslås på flera ställen. Cykelställen bör ha en utformning som ökar stöldsäkerheten och därmed gör det möjligt att låsa cykeln fast i ramen. BELYSNING En samverkan mellan gatubelysningen och den omkringliggande fasad- och skyltfönsterbelysningen är viktigt för att få balans mellan ljuskällor. Det är viktigt att samma typ av armatur används längs ett stråk och inom ett sammanhängande område. Kvartersmarkens belysning bör harmoniera med den allmänna platsmarkens belysning. GRÖNYTOR Träd och grönska bör utgöra ett viktigt inslag i gatumiljöerna i området. Träden är ett effektivt sätt att ge en gata en tydlig stadsmässig prägel. Träden kan fungera som rumsavskiljare och därmed hjälpa till att smalna av breda gator. En annn positiv effekt är att en trädplanterad gata har en hastighetsdämpande effekt eftersom gatan uppfattas som smalare. Trädgroparna kan med fördel även utnyttjas till lokalt omhändertagande av dagvatten. 4

186 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA CENTRUMSTRÅKET Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot Fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs gaturum som idag är lite av en baksida. Verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. Stråket består av flera delar som sammanbinds med befintligt gångstråk norrifrån. Stråket är huvudsaktligen bilfritt men de vändzoner som finns integrerade utformas som en shared space-lösning som fokuserar på samspelet mellan trafikanter. Stråket bör gestaltas med material, markbeläggning, möblering, plantering och belysning som bidrar till att skapa en stadsmässig och inbjudande karaktär. Här bör ges möjlighet till olika typer av aktiviteter och inbjuda till vistelse och möten. Möjligheter för uteserveringar möjliggörs i gestaltningen av stråket. Stråket bör ges en god belysning för att öka tryggheten. GÅRDSGATAN MELLAN DE NYA BOSTADSHUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockel- våningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Den stadsmässighet i gaturum som föreslås i centrumstråket bör återspeglas även i detta gaturum. Focus bör ligga på de oskyddade trafikanterna och gatan utformas som en shared space-lösning med fokus på att få ner hastigheten. GATA FÖR VARUTRANSPORTER I OMRÅDETS NORRA DEL Denna gata utformas främst för varutransporter men utgör även ett viktigt gång- och cykelstråk som bör beaktas i gestaltningen av gatan. BOSTADSGÅRDAR OCH TERRASSER Även om bostadsgårdar och terrasser har en halvprivat/privat karaktär så är de viktiga inslag i den yttre miljön. Gårdarna ligger på takbjälklag. Det är därför extra viktigt att skapa planteringsytor med djupa växtbäddar för träd samt gestalta gårdarna med omsorg. 5

187 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IDAG - HÖGA VOLYMER - ENFORMIGHET - LÅNGA VOLYMER - REPETITION Fittja centrum består idag av repetitiva, storskaliga strukturer tidstypiska för miljonprogramsåren. Rätvinkliga block i beige/röd färgskala bidrar till områdets entoniga karaktär. Man har idag problem med de baksidesområden som dessa rätvinkliga strukturer skapar och den otrygghet som dessa ofta ger upphov till. Även områden där människor naturligt passerar blir då otrygga. Man kan se arkitektoniska kvaliteér med denna tidstypiska gestaltning, inte minst med hur husen har placerats i landskapet. Bristande underhåll av såväl byggnaderna som kringliggande utemiljöer har dock en negativ påverkan på intrycket. Förhållningssättet till den befintliga arkitekturen är att man av respekt och förtåelse till en annan tid ska undvika att kopiera eller efterlikna det vidare i Fittjas framtida utveckling. 6

188 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM STRUKTUR IMORGON - VARIERAD HÖJD - LEKFULLA FASADER - VARIERAD LÄNGD - AVVIKANDE MÖNSTER OCH RIKTNINGAR Målet i arbetet med Fittja centrum har utgått ifrån att bryta upp den liksidiga struktur som råder idag och att genom en diversitet i höjd och uttryck möta och plocka ner skalan till en en mer mänsklig nivå. Tankarna om just diversitet går igen i arkitekturen med varierade fasader i glas, betong och skivmaterial, samtidigt som centrumet hålls samman genom en återhållen färgskala i svart och vitt, med grönt som accentkulör. Formspråket i arkitekturen talar om en ny tid i ett område där just tiden länge stått stilla. Genom en förtätning med hög öppenhet i bottenplan tydliggörs centrumet och gaturummet som idag är baksidan av torget aktiveras med verksamheter och bostäder som ger liv och trygghet över hela dygnet samt ger möjlighet till nya naturliga mötesplatser. 7

189 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM DET NYA FÖRSLAGET Fittja Tower Forbonden Fittjahöjden Befintlig LIDL-butik Bostadshus väster Bostadshus öster FITTJA TOWER Föreslagen hotell-, student- eller kontorsbyggnad med verksamhetslokaler i de nedre planen. FORBONDEN Verksamhetslokaler i nedre plan, befintlig verksamhet samt föreslaget äldreboende i de övre planen. FITTJAHÖJDEN Bostadshus med verksamhetslokaler i de nedre våningsplanen. BOSTADSHUS VÄSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över verksamhetslokaler för ex. bibliotek i bottenplan. BOSTADSHUS ÖSTER Föreslaget bostadshus med upphöjd gård över parkering i två plan. 8

190 BEFINTLIG LIDL-BUTIK MÖJLIG VERKSAMHET GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM SITUATIONSPLAN BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD ÄLDREBOENDE BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD BOSTAD BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA / EV. FÖRSKOLA BEF. VERKSAMHET BOSTAD BOSTAD MÖJLIG LOKALYTA MÖJLIG LOKALYTA BEFINTLIG KÄLLARE TEKNIK/ LGHSFRD PARKERING TEKNIK/ LÄGENHETSFÖRRÅD PARKERING LÄNGDSEKTION LÄNGDSEKTION 9

191 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FASAD MOT ÖSTER, SKALA 1:400 (A3) NYTT TRAPPHUS (UTRYMN) FORBONDEN 4 (BEFINTLIGT CENTRUM) Principer för material och fasader NYTT TRAPPHUS PÅBYGGNAD Fasadprincip enligt fasadutsnitt BEFINTLIG BYGGNAD Befintliga fönster och täta partier byts eller målas om. Plåtfasaden målas svart. BEFINTLIG BYGGNAD Uppglasad sockelvåning, för princip se sida 14 FASADPRINCIP FASAD MOT VÄSTER, SKALA 1:400 (A3) FASADGLAS grått grått FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar FASADGLAS varmgul/koppar RÄCKE glas glas i varierande i kulörer kulörer lika lika fasad fasad RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad FRANSK BALKONG FRANSK BALKONG FASAD MOT NORR, SKALA 1:400 (A3) FÖNSTER ingen ingen bröstning, höjd höjd FÖNSTER FASAD MOT SÖDER, SKALA 1:400 (A3) ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart svart FASADGLAS svart FASADUTSNITT FASADUTSNITT, SKALA 1:100 1:100 (A3) (A3) FASADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) 10

192 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJAHÖJDEN Principer för material och fasader BOSTÄDER i fyra plan FÖRSKOLA i två plan VERKSAMHETSLOKALER exempelvis konsthall, bibliotek och restaurang Fasad mot söder FASADPRINCIP BURSPRÅK Burspråk i accentkulör VY FRÅN NORDOST FASAD Vita fasadskivor A005 FÖNSTER Ramar kring fönster SOCKELVÅNING Uppglasad FASADUTSNITT 11

193 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM BOSTADSHUS Principer för material och fasader BOSTÄDER SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FASADPRINCIP BALKONGER & ENTRÉER Indragen fasad i accentkulör FASADER Matrisgjuten betong i varierat mönster FÖNSTER Fönster i kontrasterande svart BALKONGFRONTER Glas FASADUTSNITT 12

194 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Principer för material och fasader BOSTÄDER Fasaden delas in i horisontella band av glas och mörka skivor, vilka ges extra djup för att skapa liv i fasaden. SOCKELVÅNING Uppglasad sockelvåning, för princip se sid. 14 FITTJA CENTRUM - BOENDE Kv FORBONDEN, BOTKYRKA IDÉSKISS johan.ljungqvist@enterarkitektur.se johan.lund@enterarkitektur.se

195 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR UPPGLASAD SOCKELVÅNING UPPGLASAD SOCKELVÅNING En uppglasad sockelvåning binder samman centrums olika delar. Fasaden återkommer både i butikslokaler och i garagedelar som en röd tråd för såväl nya som befintliga fasadytor i markplan. FASADGLAS grått FASADGLAS varmgul/koppar NYT Där räcke finns ovan sockelvåningen får den samma indelning som våningen under. RÄCKE glas i varierande kulörer lika fasad De glasade sockelvåningarna delas in i olika vertikala delar. Klarglas varieras med tonade glasytor, eventuellt i svaga färger på såväl FRANSK transparanta BALKONG som täta delar. FÖNSTER ingen bröstning, höjd 2400 FASADGLAS ljusgrått/vitt FASADGLAS svart ADUTSNITT, SKALA 1:100 (A3) REFERENS FÖR FASAD - KV. RUDAN PARKERINGSGARAGE, SOLNA 14

196 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM PRINCIPER FÖR PARKERINGSDÄCK Öster om de nya bostadshusen föreslås ett två våningar högt parkeringsdäck, vilket anpassas till befintliga marknivåer och leder vidare till intilliggande garage. Byggnadens fasad föreslås bli klädd med ett yttre skikt av transparant sträckmetall vilken ges en lekfull, storskalig mönstersättning i varma toner. En transparant och tidlös volym med möjlighet att låta omgivande grönska klättra upp och bli en tydlig del av fasaden. 15

197 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM GÅRDSGATA MELLAN HUSEN Området förtätas och nya gaturum skapas, där fotgängaren lämnas företräde och endast trafik för inkommande transporter tillåts. Detta för att ge Fittja centrum en mer stadsmässig karaktär och särskilja centrumdelen ytterligare. Gatulivet understöds av de publika sockelvåningarna där bl.a. bibliotek och servering föreslås. Markbeläggning och ljussättning bidrar till att skapa en stadsmässig karaktär och ge trygghet under hela dygnet. 16

198 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM VY FRÅN ANDRA SIDAN TÅGSPÅREN Entrén till nya Fittja centrum markeras av bostadshusen och Fittja Tower. Byggnaderna fungerar med sitt formspråk som identitetsskapare och visuell knutpunkt för området och är det som besökare och boende först möter när de kliver av vid stationen. 17

199 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM FITTJA TOWER Fittja tower föreslås som en påbyggnad på befintlig centrumfastighets södra del. Det närmast skulpturala höghuset markerar den nya entrén till stadsdelen. En flexibel fönsterbandsfasad skapar möjlighet för flera olika funktioner i huset. Med sitt centrala läge kan huset tänkas inrymma allt ifrån studentbostäder till stadsdelens första hotell. 18

200 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY UPPGLASAD ENTRÉVÅNING Befintlig galleria rustas upp med en ny glasfasad. Uttrycket på denna följer runt hela centrum och länkar samman de olika delarna. 19

201 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NYTT CENTRUMSTRÅK Väster om befintlig centrumbyggnad föreslås en uppgradering av nuvarande gång- och cykelväg till ett stadsmässigt centrumstråk. En nybyggnad upp mot fittjahöjden definierar det nya gaturummet. I sydväst placeras en platsbildande och sittvänlig trappa som entré till parken. 20

202 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR FITTJA CENTRUM NY GLASFASAD RUNT CENTRUM Entrévåning av det befintliga centrumet och av den nya bebyggelsen ska få en ny glasfasad. Detta ska öka ljuseffekter särskilt för de låga husen norr om planområdet och skapa kontakt mellan inne och utemiljö. 21

203 1 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Raad Al Khafagy Granskningsutlåtande Detaljplan för Fittja centrum, Fittja, Botkyrka kommun Beskrivning av granskningsförfarandet Kommunstyrelsen beslutade att uppdra åt Samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till detaljplan för Fittja centrum. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrog åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Fittja centrum. Planförslaget har varit på granskning under tiden till Handlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset och på kommunens hemsida under denna tid. Förslaget har sänts ut till samtliga berörda fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista, samt berörda remissinstanser. Kungörelse var införd i Dagens Nyheter Total har 13 yttranden inkommit under granskningen, samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen. Det har varit en stor spännvidd på de synpunkter som kommit in varför synpunkterna kommenteras individuellt nedan. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post fornamn.efternamn@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

204 BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inkomna yttranden för aktuell detaljplan inom granskningstid Inkomna synpunkter Kommentar 1. SRV Har inget att erinra 2. Svenska kraftnät Har inget att erinra 3. Södertörns Fjärrvärme Har inget att erinra 4. Länsstyrelsen Har inget att erinra 5. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Har inget att erinra 6. Försvarsmakten Har inget att erinra 7. Södertörns brandsförsvar Har inget att erinra 8. Trafikverket Har inget att erinra 9. Trafikförvaltningen (SL) 10. Lantmäteriet 11. Vattenfall 12. Hyresgäst på Forvägen samt ordförande i lokala hyresgästföreningen 13. Verner Hedenblad 1. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen ser fortsatt det som mycket positivt att den höga tillgängligheten till kollektivtrafik i Fittja centrum här utnyttjas genom tillskapandet av nya bostäder och verksamheter. Detaljplanen är direkt angränsande till tunnelbanan varför ett genomförandeavtal behöver upprättas för att säkra anläggningen under byggskedet. Kontakt har tagits angående undertecknande av avtal och trafikförvaltningen inväntar svar från byggherren. Avtalet är dock fortfarande inte undertecknat och detta måste ske innan antagandet.

205 BOTKYRKA KOMMUN 3 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Kommentar Fittja Centrum Fastigheter AB kommer att upprätta och underteckna ett genomförandeavtal med Trafikförvaltningen innan detaljplanen antas. 2. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall noterar den triangulära formen av det Södra E-området, formen gör det svårt att nyttja. Vattenfall skulle gärna se att detta var rektangulärt. Med samma bredd och längd. Vid en okulärbesktning noterade Vattenfall att bilar stod parkerade på platsen och blockerade tillfartsvägen. Denna väg måste hållas tillgänglig när transformatorstationen är uppförd. Vattenfall har även noterat bestämmelsen n1 vegetation ska finnas vid det norra E-området. Buskage och träd får inte förekomma ovan eller i närhet till Vattenfalls anläggningar. Då växande rötter kan orsaka stor skada på Vattenfalls kablar. Med driftstopp/avbrott som en möjlig konskvens. Vattenfall önskar att buskar/träd inte planeras närmare än 2 meter från Vatten falls nätstation. Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med Vattenfall och Botkyrka byggen kommit överens om E-områdets placering, formen och tillgänglighet. 3. Lantmäteriet Planfrågor som berör Lantmäteriets kommande arbete Lantmäteriets arbetsuppgifter, efter det att detaljplanen för Fittja Centrum har vunnit laga kraft, är att med stöd av detaljplanen avstycka föreslagna fastigheter, överföra mark genom fastighetsreglering mellan berörda fastighet samt eventuellt inrätta servitut eller gemensamhetsanläggningar för olika ändamål så att fastigheterna kan fungera på ett tillfredställande sätt. Delar av planen som bör förbättras Plankarta med bestämmelser x-område I plankartan finns ett antal x-områden med olika indexering där avsikten från planförfattaren troligen har varit att försökt skapat en möjlighet för allmänheten att ta sig till och från till kommunal fastighet och allmän plats. Någon närmare förklaring hur detta ska gå till finns inte angivet i konsekvenserna av detaljplanen. Öster och väster om området betecknat med x2 inom markanvändning DCB saknas x-område som stöd att ta sig hela vägen inom karterasmark.

206 BOTKYRKA KOMMUN 4 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten E-område E-området i den västra delen av detaljplanen saknar koppling till allmän plats. möjlighet att ta sig till detta E-område är inte beskrivet i konsekvensbeskrivningen till detaljplanen. Någon förklaring till inlösen ska gå till finns inte. Planbeskrivning Detaljplanens konsekvenser kan inte anses vara ordentligt beskrivna för att uppfylla 4 kap 31 och 4 kap 33 i Plan- och bygglagen (PBL). I planhandlingarna hänvisas till att kostnader kommer att regleras i olika avtal mellan kommunen och den nu aktuella exploatören. För övriga berörda och framtida intressenter är detta inte till fylles. En detaljplan ska vara så tydlig att alla kan förstå den och inkomma med värdefulla synpunkter i processen. Ekonomiska schabloner där kostnadsposter och intäktsposter hade funnits med hade klargjort en förväntad planvinst och nytta att genomföra projektet. De fastighetsrättsliga kostnaderna som förrättningar genererar beslutas av Lantmäteriet i de olika förrättningarna. Parterna kan komma överens om fördelningen av dessa kostnader genom att avtala eller komma skriftligen komma överens om detta. I annat fall är det Lantmäteriet som anger skäl för beslut och fattar detta beslut. Grundkarta och fastighetsförteckning Lantmäteriet ifråga sätter underlagsmaterialet till detaljplanen då grundkartan inte är aktualiserad på över 1 år, daterad i januari En aktualisering av materialet torde övervägas. Kommentar Plan- och genomförandebeskrivning har kompletterats med Lantmäteriets synpunkter. Grundkartan och fastighetsförteckning är det samma som i granskningen. 4. Hyresgäst på Forvägen samt ordförande i lokala hyresgästföreningen Fortsättning på Bestridande av förslag för ombyggnaden av Fittja Centrum med omnejd (inskickat under samrådsperioden sommaren 2015 av undertecknad). Bygg inte högre än våra låghus på Forvägen. Syftet med mitt bestridande var att öppna ögonen för det som redan i den ursprungliga förslaget har konstaterats, nämligen att: befintliga hus närmast norr om planområdet riskerar att få en kraftig slagskugga från planerade höga bostadshus inom planområdet. Ansträngningar behöver göras för att minska denna påverkan. Jag kan enbart konstatera efter att ha läst Samrådsredogörelsen att: nej, det görs inga ansträngningar av inblandade beslutsfattande parter för att minska denna påverkan! Det tas alltså ingen hänsyn till den bostadsmiljö som kommer påverka inte

207 BOTKYRKA KOMMUN 5 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten bara oss i låghusen på Forvägen, men enligt solstudien som författas och utarbetats av Enter Arkitektur/Johan Ljungqvist och Ulrika Cedwin, även kommer påverka de boende i Forvägens höghus upp till minst 4:e våningen samt utegårdarna och därmed lekplatserna under vissa perioder under året. Jag efterlyser dessutom en solstudie som visar vintersolståendet som infaller runt den december varje år. Är det medvetet att denna underhålles oss och alla beslutsfattare då den uppenbarligen kommer innebära total slagskugga för bostadshusen på Forvägen? Jag konstaterar således att: det enda som Botkyrka kommuns beslutsfattare är intresserade av är att tillfredsställa Fittja Centrum Fastigheter AB:s planer på att exploatera och därmed tjäna pengar på en bebyggelse och utveckling av Fittja centrum. Kommunen kommer därefter kunna framhäva att det i Botkyrka kommun faktiskt görs något åt den pågående bostadskrisen! Ingen som helst hänsyn tas alltså till oss befintliga hyresgäster på Forvägen. Uppenbarligen är vi lägre stående medborgare i kommunen då våra åsikter ej räknas? Detta är inte acceptabelt och jag bifogar därför 100 underskrifter från oss boende på Forvägen. Slutligen vill jag återigen framhäva att jag och de grannar hyresgäster vars underskrifter jag bifogar, inte är emot att bostäder byggs. Vi är emot att det byggs högre än våra egna låghus som medför nästan total slagskugga för oss boende på Forvägen. Vi protesterar mot att bostäder byggs på vår hälsas och välmåendes bekostnad. Vår boendesituation ska inte behöva försämras för att lösa Botkyrka kommuns läns bostadskris. Huvudsakligen därför att det planeras att byggas monstruösa höghus som kommer att eliminera vår tillgång till dagsljus/solljus under den större delen av året och att detta inte är acceptabelt då de boende här är till stor del barnfamiljer och äldre. Anpassa i stället höjden på de nya bostäderna så att både gamla och nya hyresgäster kommer få tillgång till det dagsljus och direkt solljus som vi har rätt till! Kommentar Översiktsplanen som är antagen av kommunfullmäktige i maj 2014, anger att Fittja är avsett för tät stadsbygd och att man ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse. Förslaget till detaljplan ligger väl i linje med översiktsplanens intentioner för Fittja. Ett program för området Framtid Fittja upprättades och godkändes Enligt detta program är Fittja centrum ett av de utpekade områden där man vill utreda en förtätning av bostäder och även utveckla centrum med en utökning av lokaler. Att utöka centrumet med bostäder skulle kunna ge mer liv och trygghet åt platsen. En ombyggnad av den befintliga centrumbyggnaden kan också stärka platsen

208 BOTKYRKA KOMMUN 6 [6] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten om verksamheterna riktar sig mer utåt med entréer och skyltfönster mot torg och gångvägar. Läget lämpar sig väl för en etablering. Områdets stora fördel är dess närhet till kollektivtrafik, att infrastruktur redan finns och att det finns utrymme för nya verksamheter. En högre exploatering medför ett bättre utnyttjande av VA-kapaciteten. Med ett större antal bostäder kan området utvecklas tydligare med särdragen i centrumsbebyggelse. De loftgångshusen på fastighet Forbonden 3 norr om planområdet ligger redan lägre än marknivån. Ny bebyggelse som ska ligga mittemot med fler än två våningar, kommer att påverka solförhållandet för dessa hus negativt. Att sänka byggnaderna till två våningar minskar exploateringsgraden på planområdet väsentligt, vilket motsätter planenssyfte. Den reviderade solstudier, som jämför solförhållande med och utan den nya bebyggelsen visar att solförhållandena för gården och de höga husen norr om planområdet marginalt påverkas. Tillgång till dagsljus för de låga husen finns kvar men tillgång till direkt solljus försämras. Kravet på glasad fasad i entrévåning runt centrumet kommer att skapa bättre ljuseffekter för området omkring. Det ligger i allmänintresset att utveckla och förtäta bebyggelse i Fittja centrum, stärka platsen, skapa nya arbetstillfällen, utöka centrumet med verksamheter och bostäder som kan ge mer liv och trygghet för invånare i området och att ta till vara det kollektivtrafiknära läget. 5. Synpunkter, Fittja centrum, Verner Hedenblad Jag såg vad ni planerade för Fittja centrum på Stockholm projekt. Jämför gärna med det här nybygget i Nederländerna: fler lägenheter per yta och 1000x trevligare. eller varför inte bara med Stockholms innerstad/sundbyberg? Kommentar Det hänvisade projektet kan inte jämföras med Fittja centrum för varje projekt har sina egna särskilda förutsättningar. Charlotte Rickardsson Gruppchef Plan Raad Al Khafagy Planarkitekt

209 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VÅRDAGJÄMNING FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

210 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VÅRDAGJÄMNING FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

211 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-SOMMARSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

212 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-SOMMARSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

213 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE-VINTERSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE :00 18:00

214 BEF-HUS NYA-HUS 09:00 12:00 SOLSTUDIE - VINTERSOLSTÅND FITTJA CENTRUM BOTKYRKA KOMMUN SOLSTUDIE johan.ljungqvist@enterarkitektur.se ulrika.cedwin@enterarkitektur.se :00 18:00

215 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Förslag till detaljplan avseende Tumba 8:349 (sbf/2016:175) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för rubricerade fastigheter i Kassmyra i södra Tumba. Sammanfattning Planområdet ligger i Kassmyra i södra Tumba. Stadsplan för södra delen av Kassmyraområdet (13-3) från 1968 gäller för området, och anger användningen småindustri samt park. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Byggnation av bostäder förutsätter att en ny detaljplan tas fram. Genom planläggning av bostäder på fastigheten Tumba 8:349, 8:350 och 8:351 samt del av Tumba 8:536 inleds omvandlingen av det före detta grustaget i Kassmyra. Bebyggelsen ska ha ett arkitektoniskt intressant uttryck med väl utformade gatu- och gårdsrum. Området ska anknyta till omgivande områden med avseende på gatunät och bebyggelse men med en egen identitet. Fastighetsutvecklarens arkitekt föreslår i en tidig skiss att området bebyggs med uppbrutna storgårdskvarter och hushöjder mellan tre och sex våningar. Förslaget omfattar cirka 500 bostäder. Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande. Ärendet Den 8 december 2015 gavs positivt planbesked för fastigheten Tumba 8:349. Begäran om planbesked gällde även Tumba 8:347, men där gavs negativt besked. Sedan planbeskedet har fastighetsutvecklaren fört samtal med ägare till närliggande fastigheter Tumba 8:350 och 8:351 i syfte att köpa och utveckla fastigheterna på samma sätt som Tumba 8:349. Utredning av möjligheten att planlägga även Tumba 8:350 och 8:351 bedöms kunna

216 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:175 ingå i planarbetet för Tumba 8:349 utan att kräva ett separat planbeskedsärende. Norr om dessa fastigheter ligger Tumba 8:536. Det bedöms lämpligt att en del av denna fastighet ingår i utredningsområdet för att kunna skapa en god relation mellan befintlig gata och ny bebyggelse. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Tumba 8:349 ägs av sökande av tidigare planbesked. Tumba 8:350 och 8:351 är privatägda. Utveckling av samtliga fastigheter i ett sammanhang förutsätter att befintliga verksamheter i området flyttar. Förhandlingar om markköp pågår. Projektet berör även del av kommunägda Tumba 8:536. Denna del bedöms kunna säljas till fastighetsägare för Tumba 8:349, vilket regleras i ett köpeavtal. Kostnader för planarbetet regleras genom plankostnadsavtal. Exploateringsavtal kan behöva slutas för att reglera genomförandet.

217 TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:175 Referens Susanna Findahl Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till detaljplan avseende Tumba 8:349 m.fl Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för rubricerade fastigheter i Kassmyra i södra Tumba. Sammanfattning Genom planläggning av bostäder på fastigheten Tumba 8:349, 8:350 och 8:351 samt del av Tumba 8:536 inleds omvandlingen av det före detta grustaget i Kassmyra. Bebyggelsen ska ha ett arkitektoniskt intressant uttryck med väl utformade gatuoch gårdsrum. Området ska anknyta till omgivande områden med avseende på gatunät och bebyggelse men med en egen identitet. Fastighetsutvecklarens arkitekt föreslår i en tidig skiss att området bebyggs med uppbrutna storgårdskvarter och hushöjder mellan tre och sex våningar. Förslaget omfattar cirka 500 bostäder. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post susanna.findahl@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

218 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:175 Viktiga frågor att utreda under planprocessen är: - Trafikflöden - Buller - Gestaltning - Parkering - Markföroreningar och sanering - Geotekniska förhållanden och rasrisk - Dagvattenhantering - Grundvattenförhållanden - Behov av förskolor Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Planen genomförs enligt standardförfarande. Ärendet Planområdet ligger i Kassmyra i södra Tumba. Stadsplan för södra delen av Kassmyraområdet (13-3) från 1968 gäller för området, och anger användningen småindustri samt park. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Byggnation av bostäder förutsätter att en ny detaljplan tas fram. Översiktsplanen pekar ut området som specifikt utvecklingsområde, med medeltät stadsbygd som mål. Utvecklingen av området ska enligt översiktsplanen genomföras omkring Då fastighetsägaren visat intresse att påbörja omvandlingen av Kassmyra har förvaltningen bedömt att arbetet bör inledas redan nu.

219 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:175 Den 8 december 2015 gavs positivt planbesked för fastigheten Tumba 8:349. Begäran om planbesked gällde även Tumba 8:347, men där gavs negativt besked. Sedan planbeskedet har fastighetsutvecklaren fört samtal med ägare till närliggande fastigheter Tumba 8:350 och 8:351 i syfte att köpa och utveckla fastigheterna på samma sätt som Tumba 8:349. Utredning av möjligheten att planlägga även Tumba 8:350 och 8:351 bedöms kunna ingå i planarbetet för Tumba 8:349 utan att kräva ett separat planbeskedsärende. Norr om dessa fastigheter ligger Tumba 8:536. Det bedöms lämpligt att en del av denna fastighet ingår i utredningsområdet för att kunna skapa en god relation mellan befintlig gata och ny bebyggelse. Inför planuppdraget har fastighetsägarens anlitade fastighetsutvecklare samt konsulter presenterat en förstudie. I denna redogörs för områdets förutsättningar avseende trafik, buller, markföroreningar, dagvatten, grundvatten med mera. Där finns även ett första gestaltningsförslag samt en översiktlig kalkyl för exploateringen. Förstudien bedöms utgöra en god grund för att inleda ett planarbete. Ekonomi Tumba 8:349 ägs av sökande av tidigare planbesked. Tumba 8:350 och 8:351 är privatägda. Utveckling av samtliga fastigheter i ett sammanhang förutsätter att befintliga verksamheter i området flyttar. Förhandlingar om markköp pågår. Projektet berör även del av kommunägda Tumba 8:536. Denna del bedöms kunna säljas till fastighetsägare för Tumba 8:349, vilket regleras i ett köpeavtal. Kostnader för planarbetet regleras genom

220 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:175 plankostnadsavtal. Exploateringsavtal kan behöva slutas för att reglera genomförandet. Preliminär tidplan Samråd kvartal Granskning kvartal Antagande kvartal Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin I varje projekt ska vi sträva efter att uppnå dessa utmaningar. Kommentar Alla byggprojekt innebär att naturresurser förbrukas. Detta projekt har dock positiva effekter för miljön i området, eftersom det innebär att verksamheter med negativ miljöpåverkan försvinner och att marken då kan saneras. Den

221 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 5[5] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:175 mark som bebyggs är redan tagen i anspråk och omges av god infrastruktur, vilket är positivt ur klimathänseende. Byggnation i området innebär både att instängslade fastigheter med verksamheter försvinner och att vegetation röjs. När området bebyggs med bostäder kommer det bli allmänt tillgängligt och integreras bättre i omgivningen. Detta bedöms vara positivt för hemkänslan. Förslaget bedöms vidare skapa bättre tillgång till det gamla grustaget som antas användas som strövområde. Eftersom denna utveckling ligger i linje med översiktsplanen väntas förtroendet påverkas positivt. En förskola planläggs för att försörja området, vilket ger ett tillskott av arbetsplatser. Projektet bedöms skapa en tillgänglig bebyggd miljö invid befintlig kollektivtrafikpunkt. Upplåtelseformerna kommer att blandas inom området. Beroende av hur hyresnivån sätts kan vissa grupper komma att gynnas/missgynnas. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Susanna Findahl Planarkitekt Expedieras till Planadministratör Fastighetsutvecklare: Scandinavia Property Group AB, Biblioteksgatan 8, Stockholm

222 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013: Förslag till detaljplan för Lugnet (sbf/2013:430) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att gå ut på granskning med förslag till detaljplan för Lugnet 27 m.fl. Sammanfattning Detaljplanen möjliggör att ett vård- och omsorgsboende kan byggas, motsvarande tio lägenheter. Samtliga lägenheter får tillgång till egen uteplats. Kommunen äger marken inom planområdet som endast är kvm. Detaljplanen bedöms inte medföra någon risk för betydande miljöpåverkan. Detaljplanen har varit ute på samråd sommaren Under samrådet har inga synpunkter inkommit mot den planerade byggrätten för vård- och omsorgsboende. Den största frågan för de närboende handlade om en föreslagen plats för återvinningsstation. Denna fråga har inneburit att samrådsförslaget har delats upp i två granskningar som kommer att leda till två detaljplaner. Planområdet ligger i Kvarteret Lugnet i norra Hallunda. Ärendet Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Lugnet 26 och för Lugnet 27. Beslutet togs i mars I planprocessen ska det prövas om marken är lämplig för bostad och om den kommunala fastigheten Lugnet 27, är lämplig för ett särskilt boende. Ett sådant boende enligt LSS motsvaras av användningen vård. Enligt beslut av samhällsbyggnadsnämnden i april 2014, fick samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram detaljplan för Lugnet 26 m.m. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

223 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2013:430 Ekonomi Detaljplanen belastar inte den kommunala ekonomin.

224 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:430 Referens Olof Karlsson Mottagare Styrelse/nämnd Förslag till detaljplan för Lugnet 26-27(plannr: 53-34) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att gå ut på granskning med förslag till detaljplan för Lugnet 27 m.fl. Sammanfattning Detaljplanen möjliggör att ett vård- och omsorgsboende kan byggas, motsvarande tio lägenheter. Samtliga lägenheter får tillgång till egen uteplats. Kommunen äger marken inom planområdet som endast är 5700 kvm. Detaljplanen bedöms inte medföra någon risk för betydande miljöpåverkan. Under samrådet har inga synpunkter inkommit mot den planerade byggrätten för vård- och omsorgsboende. Planområdet ligger i Kvarteret Lugnet i norra Hallunda. Läget är markerat med röd cirkel i illustration nedan: Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

225 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:430 Detaljplanens syfte Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Lugnet 26 och för Lugnet 27. Beslutet togs i mars I planprocessen ska det prövas om marken är lämplig för bostad och om den kommunala fastigheten Lugnet 27, är lämplig för ett särskilt boende. Ett sådant boende enligt LSS motsvaras av användningen vård. Enligt beslut av SBN i april 2014, fick SBF i uppdrag att ta fram detaljplan för Lugnet 26 m.m. Ett samråd, men två granskningar Detaljplanen har varit ute på samråd sommaren Den största frågan för de närboende handlade om en föreslagen plats för återvinningsstation. Denna fråga har inneburit att samrådsförslaget har delats upp i två granskningar som kommer att leda till två detaljplaner. Den ena detaljplanen för Lugnet 26 m.fl. syftar till att skapa bostäder. Lugnet 26 har redan varit på granskning och har vunnit laga kraft. Anledningen till att granskningen för Lugnet 27 är att skapa utrymme för utredning och dialog om ny plats för återvinningsstation. Denna fråga kommer att hanteras via bygglov. Ekonomi Detaljplanen belastar inte den kommunala ekonomin. Preliminär tidplan Godkännanden i SBN augusti 2016 Godkännande KS september 2016 Antagande KF oktober 2016 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Olof Karlsson Planarkitekt

226 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2013:430 BIlagor Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Samrådsredogörelse Behovsbedömning Utredningar Nedanstående utredningar har genomförts. De kan beställas genom mail till Lugnet Hallunda Exploateringssetudie: Markteknisk undersökningsrapport geoteknik, Mur/Geo: rev Uppdatering av bullerutredning av Lugnets väg 26: Översiktlig naturinventering PM Dagvattenhantering: rev Expedieras till Planadministratör

227 Granskningshandling Detaljplan för Lugnet 27, m.fl. Hallunda PLANBESKRIVNING Flygfoto SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER: SBF/2015:293

228 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 2 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Illustration på framsida är en situationsplan, som visar hur fastigheten Lugnet 26 kan utvecklas med bostäder. Medverkande tjänstemän Sigvard Anderson, projektledare Olof Karlsson, planarkitekt Anders Forsberg, miljöutredare Mark- och exploateringsenheten Planenheten Miljöenheten Inledning Handlingar Plankarta med grundkarta och bestämmelser Denna planbeskrivning Behovsbedömning Fastighetsförteckning Underlag till detaljplanen Uppdatering av bullerutredning för Lugnets väg 26, Behovsbedömning Projekterings PM geoteknik , rev PM Dagvattenhantering, , rev Situationsplan för exploatering av Lugnet 26, Planens syfte Kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Lugnet 26 och för Lugnet 27. Beslutet togs i mars I planprocessen ska det prövas om marken är lämplig för bostad och om den kommunala fastigheten Lugnet 27, är lämplig för ett särskilt boende. Ett sådant boende enligt LSS motsvaras av användningen vård. Enligt beslut av SBN i april 2014, fick SBF i uppdrag att ta fram detaljplan för Lugnet 26 m.m. Enligt beslut i SBN fick SBF beslut att dela på detaljplanen och gå ut på granskning med detaljplan för Lugnet 26 och vänta med granskning för Lugnet 27. Syftet med uppdelningen berodde på svårighet att hitta lämplig plats för omlokalisering av den återvinningsstation, som finns inom planområdet. Frågan om återvinningsstation kommer att hanteras genom bygglov. Därför är nu även detaljplan för Lugnet 27 aktuell för granskning. Detaljplanen upprättas enligt PBL 2010:900.

229 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 3 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Planens läge och avgränsning Planområdet är i norra Hallunda. Där ingår fastigheten Lugnet 27 som är 593 m 2 och en del av Hallunda 4:34. Sammanlagt är planområdet 5700 m 2. Lugnet 27 planläggs för bostäder och vård. Intilliggande vägområden är med i detaljplanen, för att reglera in- och utfarter från bostäderna. Markägoförhållanden Inom planområdet finns två kommunalt ägda fastigheter. Den ena heter Lugnet 27 och är en oexploaterad bostadsfastighet. Den andra heter Hallunda 4:34 som inrymmer intilliggande väg- och naturområde i Norsborg och Hallunda. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Enligt översiktsplanen från 2014 ligger planområdet i gränsen mellan medeltät- och gles stadsbyggd. En detaljplan som är fastställd 1971 reglerar markanvändningen för planområdet: Lugnet 27 är avsedd för bostad Hallunda 4:34 är planlagd för park och lokalgata. Miljöbedömning Sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Miljöfrågor som kommer att beaktas i planarbetet är buller och dagvatten. Miljöpåverkan av detaljplanen sammanfattas i bifogad behovsbedömning. OMRÅDESFÖRUTSÄTTNINGAR Geotekniska förhållanden Markytan inom planområdet är relativt plan och stiger till högre terräng i norr. Den ytliga jorden består av postglacial lera. Här finns även inslag av berg i dagen. Markföroreningar Enligt markundersökningar har det påträffats spår av petroleum i närheten av befintlig återvinningsstation som är belägen norr om planområdet. Enligt Projekterings PM bedöms föroreningarna komma från felaktig hantering vid deponering i närheten av återvinningsstationen. Föroreningen är begränsad till närheten av stationen. Därför bedömer Samhällsbyggnadsförvaltningen inte att föroreningen begränsar möjligheten att uppföra vårdboende på Lugnet 27. Däremot ska marken saneras innan den får bebyggas. Detta krav har omsatts till en administrativ bestämmelse i detaljplanen; bygglov förutsätter att marken saneras.

230 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 4 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Radon Enligt bilagd geoteknisk utredning finns en radonmätning, som visar att det är en hög risk för radon inom planområdet. Störningar Bullerutredning En bullerutredning har tagits fram för planområdet. Utredningen visar att en utbyggnad av planområdet klarar gällande riktvärden för buller. Bebyggelseområden Inom planområdet finns en återvinningsstation. Genomförandet av detaljplanen förutsätter att stationen flyttas. Natur Mark och vegetation Platsens naturvärden ligger främst i de äldre och grova ekarna. Beståndet består av en blandning av främst lövträd som fågelbär, ek, sälg och asp som anses vara viktiga att bevara för biologisk mångfald. Förekomsten av död ved är sparsam men på en murken björklåga nära den stora eken i nordost hittades koralltaggsvamp som är rödlistad. Svampen är också en signalart som signalerar lång kontinuitet av murkna stammar av främst asp och björk. En bergknalle i nordöstra delen ger karaktär och variaton till platsen och bör ses som skyddsvärd. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Planområdet ansluts till Tomtbergavägen via Lugnets väg. Tomtbergavägen trafikeras varje dag av cirka 3000 fordon, enligt uträknat årsmedelvärde. Hastigheten är reglerad till 40 km per timme. Andelen tung trafik på vägen är 10 %. Lugnets väg används idag som angöring till intilliggande radhuskvarter. Närliggande kvarter använder även vägen för att ta sig till och från återvinningsstationen inom Lugnet 27. Lugnets väg är en del av Hälsans stig och används även av cyklister och fotgängare för att ta sig till och från promenadstråket längs med Mälarens strand. Kollektivtrafik Tillgången till kollektivtrafik är god. I anslutning till planområdet vid Tomtbergavägen finns en busshållplats. Vid hållplatsen stannar följande busslinjer enligt ( ): 702, Hallunda Kvarnhagen 708, Rönninge station Tumba 738, Norsborg - Tumba station 795, Fittja Skräcklinge.

231 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 5 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Busshållplatsen kommer att anpassas, så att den klarar tillgänglighetskraven. Åtgärden kommer att samordnas med så att hållplatsen är tillgänglig när verksamheten inom vårdboendet påbörjas. Vatten, avlopp och dagvatten I marken genom Lugnet 26 ligger en vattenledning. Planområdet ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde vilket ställer särskilda krav på dagvattenhanteringen. Enligt bilagd situationsplan så planeras ett fördröjningsmagasin på cirka 25 m 2. Värme I marken genom Lugnet 27 ligger en fjärrvärmeledning. FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Fastighetsbildning Detaljplanen innebär att en del av Hallunda 4:34 kan överföras till Lugnet 27. Därmed blir fastigheten cirka 1851 kvm. Fastigheten kan även ombildas till flera mindre bostadsfastigheter. I detaljplanen finns en bestämmelse att marken ska vara tillgänglig för underjordisk ledning. Bestämmelsen är ett reservat för att upprätta en ledningsrätt för befintliga fjärrvärme- och vattenledningar. Geotekniska förhållanden Grundläggning av grundkonstruktioner sker ytligt med plattor på dränerande och kapillärbrytande lager på packad fyllning ovan naturligt lagrad silt och morän och eventuellt ovan berg. Fyllning, mullhaltig jord, eventuell lös jord och eventuella block schaktats bort under hela byggnadsytan. Grundläggning skall utföras frostskyddat och radonsäkert. Sanering av mark Som ett underlag till detaljplanen har följande utredning tagits fram: Projekterings PM Geoteknik, rev Enligt utredningen har det påträffats förorenad mark där återvinningsstationen står idag. Föroreningarna bedöms vara begränsade i sin omfattning. Den förorenade marken ska hanteras separat, med avseende på schakthantering. Aktiv kontroll ska göras med i schaktbotten och schaktväggar under schaktutförandet. I färdigställd schakt utförs sedan slutprovtagning i schaktbotten och schaktväggar för att verifiera att inga föroreningar återstår. Schaktad fyllning förvaras på särskild angiven plats för kompletterande provtagning för att sedan skickas för analys. Därefter ska omfattningen avgöras om särskild hantering av schaktmassor.

232 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 6 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Bebyggelseområden Vårdbostad Detaljplanen möjliggör att ett vårdboende kan uppföras på Lugnet 27 med sex lägenheter. Samtliga lägenheter har tillgång till en privat uteplats. Bostaden beskrivs mer i bilagd exploateringsstudie. Tillgänglighet Marken är plan och möjligheten att klara gällande tillgänglighetskrav bedöms som goda. Dessutom finns en busshållplats och en gång- och cykelväg i anslutning till planområdet. Natur Lek och rekreation Utrymme för lek- och rekreation finns inom de enskilda tomterna. För äldre barn finns god tillgång till ytor för lek i intilliggande naturområde. Den närmsta allmänna lekplatsen ligger cirka 500 meter sydost om planområdet vid Borgskolan. Teknisk försörjning Gatunät, gång- cykel- och mopedtrafik Detaljplanen bedöms inte medföra något behov att bygga om det befintliga gatunätet.

233 53-34 BOTKYRKA KOMMUN 7 [7] Samhällsbyggnadsförvaltningen Granskningshandling Planenheten Kollektivtrafik Det befintliga utbudet av kollektivtrafik kan tillgodose behovet som ytterligare bostäder eller vårdbostäder kan tillföra. Bil- och cykelparkering, varumottagning, utfarter Parkeringen ska ske på den enskilda tomten. Vatten och avlopp, dagvatten Det finns en dagvattenutredning bilagd till detaljplanen. Enligt bilagd situationsplan redovisas ett förddröjningsmagasin på cirka 25 m 2. Värme Det går en fjärrvärmeledning genom planområdet. Därmed bedöms möjligheten vara god, att ansluta den tillkommande bebyggelsen till fjärrvärmenätet. El Det går en elledning söder om planområdet som kan ansluta till den nya bebyggelsen. Avfall På tomten finns en återvinningsstation. Byggandet av vårdboendet förutsätter att stationen flyttas till ett nytt läge inom närområdet. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen kan antas under hösten Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 7 år. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Olof Karlsson Sigvard Anderson Planchef Planarkitekt Projektledare

234

235 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMRÅDSREDOGÖRELSE [4] Referens Olof Karlsson Samrådsredogörelse för detaljplan för Lugnet 27 m.fl. Samråd I mars 2015 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att ge ett uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen. Uppdraget är att gå ut på samråd till detaljplan för Lugnet 26 m.fl. Planförslaget har varit på samråd från 1 april till 22 april. Planhandlingarna har varit utställda i kommunalhuset. Handlingarna är tillgängliga på kommunens hemsida till det att planen har vunnit laga kraft. Förslaget har även skickats till alla berörda remissinstanser och fastighetsägare enligt upprättad sändlista. Samrådsförslaget annonserades i Mitt i Botkyrka den 7 april Ändringar av detaljplan Uppdelning till två detaljplaner, en för Lugnet 26 och en för Lugnet 27 Efter samrådet har detaljplanen delats upp i två delar. En del har redan varit granskat och har vunnit laga kraft. Denna del motsvarar Lugnet 26 med intilliggande gatumark. Den andra delen av samrådsförslaget motsvarar Lugnet 27 m.fl. och planläggs för vård- och omsorgsboende. Kommunens planer att bygga ett sådant boende förutsätter dock en flytt av en återvinningsstation till ett nytt läge. Utredningar om det nya läget för återvinningsstation och dialogen med de närboende har inneburit en förskjutning av tidplanen. Exploatören för Lugnet 26 hade en begränsad tidplan. Byggandet av bostäder inom Lugnet 26 förutsatte inte heller nytt läge för återvinningstation. För att klara tidplanen har Lugnet 26 med intilliggande gatumark avskildes den delen av detaljplanen som var aktuell för samråd, från Lugnet 27 inför granskningsskedet. Denna detaljplan har nu vunnit laga kraft. Nu ställer samhällsbyggnadsförvaltningen även ut detaljplanen för Lugnet 27 på granskning. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 49 Kontaktcenter Direkt E-post zillah.bood@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Webb

236 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMRÅDSREDOGÖRELSE [4] Ändring av planbestämmelser för Lugnet 27 Planområdet har blivit mindre genom att en stor del av samrådsförslaget har blivit en egen detaljplan. Dessutom har den föreslagna platsen för återvinningsstation tagits bort från detaljplanen. Förövrigt har möjligheterna begränsats att ordna in- och utfart mot Lugnets väg, efter interna synpunkter från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Övriga ändringar är av redaktionell karaktär. Inkomna yttranden Sammanfattning Totalt har 11 yttranden kommit in under samrådet. Tre av dessa har inkommit från ägare till bostadsfastigheter inom kvarteret Lugnet. Dessa ägare är emot det nya läget för återvinningsstationen. Nytt läge för återvinningsstation är inte längre en planfråga, eftersom detta kommer att hanteras via bygglov. Det har inte kommit in några synpunkter som är emot den föreslagna byggrätten för ett vård- och omsorgsboende. Trafikförvaltningen och Länsstyrelsen har till viss del framfört kritiska frågor angående exploateringen av Lugnet 26. Dessa frågor har kommenterats i samrådsredogörelsen som tillhör detaljplan för Lugnet 26. Fem yttranden som har inkommit har inga negativa synpunkter på detaljplanen. Dessa yttranden kommer därför inte att redogöras för ytterligare i denna samrådsredogörelse: Trafikverket Syvab TeliaSonera Svenska kraftnät Hyresgästföreningen Botkyrka Salem Länsstyrelsen, trafikförvaltningen och Södertörnsfjärrvärme har framfört synpunkter på detaljplanen. Här sammanfattas och bemöts deras yttranden: Länsstyrelsen Länsstyrelsen synpunkter har bemötts och kommenterats i den samrådsredogörelsen till detaljplanen Lugnet 26. Kvar finns två rådgivande synpunkter om förorenad mark och om fornminnen. Kontakt har tagits med handläggande arkeolog på Länsstyrelsen. Handläggaren har krävt arkeologisk förundersökning eftersom samrådsförslaget även omfattade en del av naturområdet öster om Lugnets väg. Det är samma område som reserverades för återvinningsstat-

237 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMRÅDSREDOGÖRELSE [4] ion. Frågan är nu utagerad då motsvarande område inte längre ingår i planområdet. I en miljöteknisk utredning har ett markprov tagits i närheten av den befintliga återvinningsstationen. Efter samrådet har ytterligare prov tagits och redovisats i Projekterings PM Geoteknik rev Miljöutredningen visar att marken är förorenad. Anledningen är förmodligen felaktig deponering utanför hanteringskärlen. Efter samrådet har ytterligare kontrollpunkter gjorts för få mer underlag till att bedöma omfattningen. Det är rimligt att anta, att föroreningarna är begränsade till det direkta närområdet till stationen och att marken kan saneras i samband med detaljplanens genomförande. Om det vid schaktarbetet uppstår misstankar om att förorenad jord förekommer bör kompletterande miljöprovtagningar genomföras. För att säkerställa att marken saneras har en skyddsbestämmelse införts i administrativa bestämmelser. I utredningen Projekterings PM finns rekommendationer om hur detaljplanen ska genomföras angående föroreningar. Dessa rekommendationer har skrivits in i planbeskrivningen. Södertörns fjärrvärme Enligt Södertörn fjärrvärmes yttraden ska u-område upprättas för det område där det går en fjärrvärmeledning. Detta är redan tillgodosett i samrådsförslaget till detaljplan. Trafikförvaltningen Trafikförvaltningen framför även att tillgängligheten till busshållplatserna behöver förbättras om kommunen planerar ett vård- och omsorgsboende inom planområdet. Kommentar Närliggande busshållplats kommer att anpassas för att klara tillgänglighetskraven. Åtgärden kommer att samordnas med invigningen av vårdboendet. Synpunkter från närboende Bort med återvinningsstationen Genomförandet av detaljplanen förutsätter att den befintliga återvinningsstationen flyttas för att ge plats åt ett vårdboende. Frågan om vart den ska flyttas har tidigare studerats i samband med detaljplanen. En ändring i PBL motsvarande 3:31c, har utökat möjligheten till avsteg från detaljplaner vars genom-

238 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMRÅDSREDOGÖRELSE [4] förandetid har gått ut. Processen att ta fram ett nytt läge kommer att skötas i samband med ett bygglov. Under samrådet inkom tre yttrande från de närboende. Ett av yttranden inkom från samfällighetsföreningen för Lugnet. De andra två inkom från boende inom kvarteret. Samtliga yttranden var emot det föreslagna läget i samrådsförslaget. Återvinningsstationen uppfattas som en sanitär olägenhet. Sopor som lämnas utanför kärlen blåser in i närliggande kvarter. Om matrester lämnas på marken dröjer det inte lång tid förrän råttorna kommer. Det finns också en oro att det föreslagna läget skulle medföra buller och dra in trafik in i kvarteret Lugnet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

239 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Antagande av upphävande av en del av detaljplan för Hamra 4:1 (sbf/2015:418) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar upphävande av en del detaljplan (byggnadsplan) för Hamra 4:1 (10-46) i Tumba. Sammanfattning En del av gällande detaljplan för Hamra 4:1 (26-1) har med tiden blivit inaktuell och förhindrar utveckling av verksamheten på Hamra gård. Syftet med att upphäva aktuell del är att möjliggöra uppförande av två plansilo på Hamra gård. Den delen av detaljplanen som upphävs omfattar nio småhustomter, parkmark och gatumark. Hamra gård och planområdet ligger i nordöstra delen av Tumba, med Hågelbyleden i väster Solbacken i norr, öppna fält och Tullingesjön i öster samt Åvägen och De-Laval i söder. Planförslaget har varit på plansamråd under tiden 11 december 2015 till 11 januari Under samrådet inkom 3 yttranden som föranledde en kommentar och/eller en förändring av förslaget. Samtliga synpunkter tillgodoseddes och planhandlingarna justerades innan de skickades ut för granskning. Förslaget har varit på granskning under tiden 25 februari 2016 till 11 mars Ett yttrande kom in under granskningen som föranledde förtydligande i planhandlingarna. Ärendet Området omfattas även av förordnande enligt 113 byggnadslagen, BL (1947:385). För att mark där förordnadet gäller ska kunna tas i anspråk för annat ändamål än allmän plats måste förordnadet upphävas för berörd del. Samråd i frågan har skett med de fastighetsägare som omfattas av byggnadsplanen under tiden från 11 april 2016 till 25 april Inga syn-

240 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:418 punkter har inkommit gällande upphävande av förordnandet och en ansökan har nu skickats till Länsstyrelsen för beslut om upphävande. Beslut om att anta upphävandet av gällande detaljplan för del av Hamra 4:1 kan fattas utan att beslutet om att upphäva förordnandet enligt 113 byggnadslagen är fattat. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Förslaget bedöms inte innebära några kommunala kostnader. Eventuella förrättningskostnader betalas av sökanden som också äger alla småhustomter som avses utgå ur detaljplanen.

241 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [3] Sbf 215:418 Referens Sara Olsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Antagande av upphävande av en del av detaljplan för Hamra 4:1 (10-46) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar upphävande av en del detaljplan (byggnadsplan) för Hamra 4:1 (10-46) i Tumba. Sammanfattning En del av gällande detaljplan för Hamra 4:1 (26-1) har med tiden blivit inaktuell och förhindrar utveckling av verksamheten på Hamra gård. Syftet med att upphäva aktuell del är att möjliggöra uppförande av två plansilo på Hamra gård. Den delen av detaljplanen som upphävs omfattar nio småhustomter, parkmark och gatumark. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post sara.olsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

242 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [3] Sbf 215:418 Ärendet Hamra gård och planområdet ligger i nordöstra delen av Tumba, med Hågelbyleden i väster Solbacken i norr, öppna fält och Tullingesjön i öster samt Åvägen och De-Laval i söder. Gällande byggnadsplan, del av Hamra 4:1 (26-1), fastställdes och anger friliggande småhus i två våningar, gatumark och parkmark. Genomförandetiden för planen har gått ut och en del av planen har med tiden blivit inaktuell samt förhindrar utveckling av Hamra gårds verksamhet. Syftet med att upphäva den inaktuella delen är att möjliggöra uppförande av två plansilos. Området omfattas även av förordnande enligt 113 byggnadslagen, BL (1947:385). För att mark där förordnadet gäller ska kunna tas i anspråk för annat ändamål än allmän plats måste förordnadet upphävas för berörd del. Samråd i frågan har skett med de fastighetsägare som omfattas av byggnadsplanen under tiden från 11 april 2016 till 25 april Inga synpunkter har inkommit gällande upphävande av förordnandet och en ansökan har nu skickats till Länsstyrelsen för beslut om upphävande. Beslut om att anta upphävandet av gällande detaljplan för del av Hamra 4:1 kan fattas utan att beslutet om att upphäva förordnandet enligt 113 byggnadslagen är fattat. Planförslaget har varit på plansamråd under tiden 11 december 2015 till 11 januari Under samrådet inkom 3 yttranden som föranledde en kommentar och/eller en förändring av förslaget. Samtliga synpunkter tillgodoseddes och planhandlingarna justerades innan de skickades ut för granskning. Förslaget har varit på granskning under tiden 25 februari 2016 till 11 mars Ett yttrande kom in under granskningen som föranledde förtydligande i planhandlingarna. Ekonomi Förslaget bedöms inte innebära några kommunala kostnader. Eventuella förrättningskostnader betalas av sökanden som också äger alla småhustomter som avses utgå ur detaljplanen.

243 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten TJÄNSTESKRIVELSE [3] Sbf 215:418 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Sara Olsson Planarkitekt Bilagor Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Granskningsutlåtande. Expedieras till Planadministratör Besvärsberättigade kommunfullmäktige via kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut expedieras till: Planadministratör på samhällsbyggnadsförvaltningen

244 18 Ga: Lr Lr ANTAGANDEHANDLING

245 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten PLANBESKRIVNING Antagandehandling [4] Sbf/ 2015:418 Förslag till upphävande av en del detaljplan för Hamra 4:1 (Tumba 7:149 m.fl. fastigheter), 26-1 Planbeskrivning Bakgrund och syfte Hamra gård behöver ersätta två befintliga torrsilos med två nya plansilos för att klara foderhanteringen till pågående mjölkproduktion. För att kunna uppföra anläggningen behöver den sydöstra delen av detaljplanen för del av Hamra 4:1 (26-1) upphävas. Den aktuella delen av detaljplanen medger nio småhustomter, parkmark och gatumark. Den delen är outnyttjad och har med tiden blivit inaktuell. Översiktskarta SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt E-post sara.olsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

246 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten PLANBESKRIVNING Antagandehandling [4] Sbf/ 2015:418 Planeringsförutsättningar Områdesbeskrivning Hamra gård och planområdet ligger i nordöstradelen av Tumba, med Hågelbyleden i väster Solbacken i norr, öppna fält och Tullingesjön i öster samt Åvägen och De-Laval i söder. Översiktliga planer Enligt översiktsplanen, antagen i maj 2014, är området i Hamradalen med Alfa Laval, ABC-tomten och Tumba centrum ett av 26 områden där kommunen ger utrymme för verksamheter med olika profilering och utrymme för kreativitet. Översiktsplanen pekar också ut området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön som storstadsnära natur ett s.k. grönt aktivitetsrum där kommunen är mycket restriktiv till ny bebyggelse. Förslaget till upphävande av gällande detaljplan bedöms vara förenligt med översiktsplanens intentioner då det möjliggör fortsatt utveckling av verksamheten på Hamra gård på ett sätt som inte motverkar målet för det gröna aktivitetsrummet. Detaljplaner Gällande detaljplan, del av Hamra 4:1 (26-1), fastställdes och anger friliggande småhus i två våningar, gatumark och parkmark. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Enligt 9 kap 3 PBL krävs det inte bygglov för en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, om åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. Lag (2011:335). För att kunna uppföra anläggningen krävs därmed att gällande detaljplan till viss del upphävs. Gällande detaljplan omfattas av förordnande enligt 113 byggnadslagen. En begäran om upphävande av förordnandet lämnades in till Länsstyrelsen inför antagande av upphävandet. Behovsbedömning Upphävande av aktuell del av gällande detaljplan bedöms inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Förändringar och konsekvenser Gällande detaljplan Den sydöstra delen av planområdet som avses upphävas innehåller, förutom gatumark och parkmark, 9 småhustomter och är ca kvm stort vilket

247 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten PLANBESKRIVNING Antagandehandling [4] Sbf/ 2015:418 utgör ca en tredjedel av hela planområdet (23 småhustomter totalt). Aktuella tomter ägs av DeLaval International som inte har för avsikt att utnyttja byggrätterna i gällande plan. Ett område som är avsett för underjordiska ledningar löper på båda sidor om fastighetsgränsen med en fastighet som ska ligga kvar inom gällande detaljplan samt en fastighet inom område som ska upphävas, på ena sidan, och två fastigheter inom område där detaljplanen ska upphävas på andra sidan. Den södra samt nordöstra delen av u-området kommer därmed att utgå då den delen av detaljplanen upphävs. Inga underjordiska ledningar finns inom detta område. Behovet av u-området utgår eftersom de tomter det skulle säkerställa möjlighet att dra ledningar till, utgår ur detaljplanen. Gatunätet är endast utbyggt inom den del av området där detaljplanen kommer att fortsätta gälla. Upphävandet av den outnyttjade delen av planområdet kommer inte att påverka befintligt gatunäts funktionalitet. Omgivningspåverkan De nya siloanläggningarna uppförs, enligt förslaget, omedelbart väster om gårdsbyggnaderna på Hamra gård. Landskapet är öppet med betes- och åkermark och platsen är väl synlig från Hågelbyleden. Silon består av en ca tre meter hög betongvägg på tre sidor. Den fjärde sidan är öppen för in och urlastning. Silon saknar tak. Betongväggarnas utsida motfylls för att inte väggarna ska rasa vilket innebär att den utvändiga höjden inte kommer att uppgå till tre meter. Upphävandet av gällande detaljplan bedöms därmed inte medföra någon omgivningspåverkan. Genomförande Fastighetsrättsliga åtgärder Fastigheterna Tumba 7:141, Tumba 7:142, Tumba 7:143, Tumba 7:144, Tumba 7:145, Tumba 7:146, Tumba 7:147, Tumba 7:148 och Tumba 7:149 bör föras till fastigheten Tumba 7:126 efter att upphävandet av detaljplanen vunnit laga kraft. Alla berörda fastigheter ägs av De Laval International och det är de som ansvarar för att ansöka om förrättning hos Lantmäteriet. Gemensamhetsanläggning Vägarna inom planområdet ingår i en gemensamhetsanläggning (ga:18). Upphävandet av detaljplanen omfattar inte de gator som är utbyggda inom gemen-

248 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten PLANBESKRIVNING Antagandehandling [4] Sbf/ 2015:418 samhetsanläggningen. De ekonomiska konsekvenserna av att de obebyggda fastigheterna inom upphävandet utgår ur gemensamhetsanläggningen bedöms som marginella eftersom de utgående fastigheternas andelar är så små (eftersom de är obebyggda). Deras andelar tillsammans motsvarar ungefär en av de bebyggda fastigheternas andelar. Andelen och kostnaden för de fastigheter som är kvar ökar därmed något om ägaren till de fastigheter som ingår i upphävandet ansöker hos Lantmäterimyndigheten om utträde ur gemensamhetsanläggningen. Ekonomiska åtgärder Kostnaderna för upphävandet av detaljplanen samt för eventuell förrättning betalas av ägaren till de fastigheter som ingår i upphävandet av detaljplanen. Administrativa frågor Planprocess Planläggningen prövades inledningsvis genom förenklat standardförfarande eftersom förslaget har stöd i översiktsplanen och inte bedöms beröra några allmänna intressen. Då det under samrådet inkom synpunkter som föranlett ändringar övergår prövningen till standardförfarande och detaljplanen skickas därmed ut för granskning innan förslaget tas upp för beslut om antagande. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Sara Olsson Planarkitekt

249 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten GRANSKNINGSUTLÅTANDE [4] Sbf 215:418 Referens Sara Olsson Granskningsutlåtande för upphävande av en del av detaljplan för Hamra 4:1 (26-1) Ärendet En del av gällande detaljplan för Hamra 4:1 (26-1) har med tiden blivit inaktuell och förhindrar utveckling av verksamheten på Hamra gård. Syftet med att upphäva aktuell del är att möjliggöra uppförande av två plansilo på Hamra gård. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick den 22 september 2015 i uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden att ta fram ett förslag till upphävande av en del av detaljplanen för Hamra 4:1 (26-1) samt att sända ut förslaget på samråd. Förslaget var ute på samråd under december och januari månader Den 16 februari 2016 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att förslaget skulle sändas på granskning vilket förslaget var under mars månad Samråd Planförslaget har varit på samråd under tiden 11 december 2015 till 11 januari Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset under denna tid. Förslaget har även skickats till alla berörda remissinstanser och sakägare enligt upprättad sändlista. Sammanfattning av inkomna synpunkter Total kom 3 yttranden in under samrådet som föranledde en kommentar och/eller en förändring av förslaget. En sakägare framförde önskemål om att utvidga den del av gällande detaljplan som omfattas av upphävandet till att även omfatta fastigheten Tumba 7:143. Lantmäterimyndigheten framförde synpunkter gällande planhandlingarnas tydlighet samt efterfrågade förklaring till varför u-områdets bortagande inte får några konsekvenser. Solbacka samfällighetsförening menade att eventuella förrättningskostnader med anledning av upphävandet ska bekostas av sökanden av planärendet. Samtliga synpunkter tillgodoseddes och planhandlingarna justerades enligt nedan inför granskningen av förslaget. Samrådet föranledde följande förändringar av förslaget: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-postsara.olsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

250 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten GRANSKNINGSUTLÅTANDE [4] Sbf 2015:418 Fastighet Tumba 7:143 ingår i upphävandet av detaljplanen. Avgränsningen för var planen ska upphävas har förtydligats på plankartan. Detaljer bl.a. i grundkartan så som fastighetsgränser och fastighetsbeteckningar redovisas tydligare på plankartan. En förklaring till varför upphävandet av u-området inte innebär någon konsekvens har införts i planbeskrivningen. Under rubriken Genomförande-Fastighetsrättsliga åtgärder har det förtydligats att fastigheterna som omfattas av upphävandet bör föras till fastigheten Tumba 1:126 genom en förrättning efter det att beslut om upphävande har vunnit laga kraft. Granskning Planförslaget har ställts ut för granskning under tiden 25 februari 2016 till 11 mars Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset samt på kommunens hemsida under denna tid. Förslaget har även skickats till alla berörda remissinstanser, fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista. Sammanfattning av inkomna synpunkter Total kom ett yttrande in under granskningen som föranledde förtydligande i planhandlingarna. Det är Lantmäteriet som har lämnat synpunkter gällande förtydligande av vem som ansvarar för att ansöka om förrättning hos Lantmäteriet samt hur gemensamhetsanläggningen påverkas av planens upphävande. De efterfrågar även information om det förordnande enligt 113 byggnadslagen som omfattar området samt uppmanar kommunen att upphäva förordnandet inför beslut om antagande. Lantmäteriets synpunkter gällande grundkartans överensstämmelse med grundkartebeteckningarna kommer inte att tillgodoses då syftet endast är att upphäva en del av en gällande detaljplan och inte att anta ett nytt förslag. Inkomna yttranden inom granskningstid G1-G5 och G9-G10 Godkänner förslaget eller säger sig inte ha något att erinra mot förslaget G6. Södertörns fjärrvärme Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till fjärrvärmenätet.

251 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten GRANSKNINGSUTLÅTANDE [4] Sbf 2015:418 Kommentar: Förslaget innebär att en detaljplan för småhus upphävs. Det finns därmed inga byggnader som behöver uppvärmning. G7. Lantmäteriet Som nämns i Lantmäteriets samrådsyttrande bör det under rubriken Genomförande-Fastighetsrättsliga åtgärder framgå vem som ansvarar för att ansöka om lantmäteriförrättning samt att det görs till Lantmäteriet och att debitering av förrättningskostnader sker enligt Lantmäteriets taxa. Hur påverkas befintlig gemensamhetsanläggning av planens upphävande? Om delägande fastigheter ska föras över till Tumba 7:126 kan en omprövning bli aktuell. Det bör framgå att förordnande enligt 113 byggnadslagen gäller. För att fastighetsägaren ska få full rådighet över marken bör även detta upphävas i området. Redovisning av befintliga rättigheter i grundkartan bör förtydligas. Dessa överensstämmer ej med Grundkartebeteckningar. Kommentar: Planbeskrivningen har förtydligats med avseende på vem som ansvarar för att ansöka om förrättning hos Lantmäteriet samt hur gemensamhetsanläggningen påverkas av planens upphävande. Information om det förordnande enligt 113 byggnadslagen som omfattar området och som upphävs inför beslut om antagande har lagts in i planbeskrivningen. Grundkartans överensstämmelse med grundkartebeteckningarna kommer inte att justeras då syftet är att upphäva en del av en gällande detaljplan. G8. Skanova Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Generellt önskar Skanova att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt och samt att ett U-område på 4m skapas runt anläggningen och att detta registreras på planen. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova generellt att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

252 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten GRANSKNINGSUTLÅTANDE [4] Sbf 2015:418 Kommentar: Upphävandet påverkar inte de befintliga teleanläggningarna. Eftersom ingen ny detaljplan tas fram kan inget U-område läggas ut. Samråd kring upphävande av förordnande enligt 113 byggnadslagen, BL (1947:385). Samråd kring upphävande av förordnande enligt 113 byggnadslagen har hållits genom att ett informationsbrev skickades ut till de fastighetsägare som omfattas av byggnadsplanen för del av Hamra 4:1 (26-1). Samrådet varade under tiden 11 april 2016 till 25 april 2016 och inga synpunkter inkom under den tiden. En ansökan om upphävande av förordnadet i den del där byggnadsplanen upphävs lämnas har den lämnats till Länsstyrelsen för beslut. Revideringar Planbeskrivningen har förtydligats med avseende på: vem som ansvarar för att ansöka om förrättning hos Lantmäteriet hur gemensamhetsanläggningen påverkas av planens upphävande information om att det förordnande enligt 113 byggnadslagen som omfattar området avses upphävas i samband med beslut om antagande samt att en ansökan om upphävande av förordnandet har lämnats till Lässtyrelsen för beslut i frågan.

253 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:43 23 Begäran om planbesked för Bärnstenen 1 (sbf/2016:43) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för fastigheten Bärnstenen 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för fastigheten Bärnstenen 1 samt att gå ut på samråd. Sammanfattning Storvreten är ett bostadsområde söder om centrala Tumba som är byggt på och 1970-talet. Området karaktäriseras av stora öppna parkmiljöer, storskalig och gles bebyggelse samt en kraftigt utbyggd väginfrastruktur. En förtätning av bebyggelsen ökar trygghetsupplevelsen i området samt förbättrar underlaget för verksamheter och service. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering samt parkering och angöring. Därutöver behöver utformningen av den nya bebyggelsen bearbetas under detaljplaneprocessen. Framtagandet av en övergripande strukturplan för Storvreten har påbörjats och kommer att pågå parallellt med planarbetet. Detta planbesked ligger i linje med huvuddragen i strukturplanen. Enligt kommunens översiktsplan ska områdets förtätas och kompletteras med bebyggelse. Förbindelserna mellan Storvreten, centrala Tumba och Dalvägen ska förbättras genom kompletteringsbebyggelse i stråket utefter Storvretsvägen samt genom fler gångförbindelser mot Dalvägen. Ärendet Ansökan om planbesked ligger i linje med översiktsplanen då den innebär en komplettering av bebyggelsen med cirka 70 lägenheter. En förtätning av bebyggelsen ökar trygghetskänslan i området samt förbättrar underlaget för

254 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:43 verksamheter och service. Kollektivtrafikläget är relativt bra och utbyggd infrastruktur finns i området. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Planarbetet finansieras genom att kommunen och exploatören ingår ett plankostnadsavtal. Om kommunal mark ska tillföras kommer detta att regleras i ytterligare avtal.

255 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:43 Referens Christoffer Jusélius Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för Bärnstenen 1 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för fastigheten Bärnstenen 1. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för fastigheten Bärnstenen 1 samt att gå ut på samråd. Sammanfattning Storvreten är ett bostadsområde söder om centrala Tumba som är byggt på och 1970-talet. Området karaktäriseras av stora öppna parkmiljöer, storskalig och gles bebyggelse samt en kraftigt utbyggd väginfrastruktur. Ansökan om planbesked innebär en komplettering av bebyggelsen med cirka 70 lägenheter. Förslaget ligger i linje med översiktsplanen som anger att Storvreten ska förtätas. En förtätning av bebyggelsen ökar trygghetsupplevelsen i området samt förbättrar underlaget för verksamheter och service. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering samt parkering och angöring. Därutöver behöver utformningen av den nya bebyggelsen bearbetas under detaljplaneprocessen. Framtagandet av en övergripande strukturplan för Storvreten har påbörjats och kommer att pågå parallellt med planarbetet. Detta planbesked ligger i linje med huvuddragen i strukturplanen. Bakgrund Storvreten är ett bostadsområde söder om centrala Tumba som är byggt på och 1970-talet. Området karaktäriseras av stora öppna parkmiljöer, storskalig och gles bebyggelse samt en kraftigt utbyggd väginfrastruktur. Enligt kommunens översiktsplan ska områdets förtätas och kompletteras med bebyggelse. Förbindelserna mellan Storvreten, centrala Tumba och Dalvägen ska förbättras genom kompletteringsbebyggelse i stråket utefter Storvretsvägen samt genom fler gångförbindelser mot Dalvägen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

256 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:43 Ansökan om planbesked ligger i linje med översiktsplanen då den innebär en komplettering av bebyggelsen med cirka 70 lägenheter. En förtätning av bebyggelsen ökar trygghetskänslan i området samt förbättrar underlaget för verksamheter och service. Kollektivtrafikläget är relativt bra och utbyggd infrastruktur finns i området. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering samt parkering och angöring. Utformningen av den nya bebyggelsen behöver bearbetas och planbeskedet tar därför inte ställning till varken byggnadstyp eller byggnaders läge. Planbeskedet tar endast ställning till det ungefärliga område där nya bostäder kan prövas i en detaljplaneprocess. Framtagandet av en övergripande strukturplan för Storvreten har påbörjats och kommer att pågå parallellt med planarbetet. Detta planbesked ligger i linje med huvuddragen i strukturplanen. Ekonomi Planarbetet finansieras genom att kommunen och exploatören ingår ett plankostnadsavtal. Om kommunal mark ska tillföras kommer detta att regleras i ytterligare avtal. De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att uppnå hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. De sex hållbarhetsutmaningarna är: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma. 3. Botkyrka har de bästa skolorna. 4. Botkyrkaborna är friska och mår bra. 5. Botkyrka bidrar inte med klimatförändringarna. 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin.

257 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:43 Uppskattad tidplan Planarbetet bedöms kunna påbörjas under 4:e kvartalet 2016 och beslut om antagande kan ske under 1:a kvartalet Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson samhällsbyggnadschef Christoffer Jusélius planarkitekt Bilagor 1. Begäran om planbesked 2. Ställningstagande, planbesked för Bärnstenen 1 Expedieras till: - Planadministratör - Den sökande

258

259 PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Christoffer Jusélius Sökande AB Botkyrkabyggen Elsa Smeds Box Tumba Ställningstagande Planbesked för Bärnstenen 1 Lexnummer: 2016:43 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl

260 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 2 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inledning Syftet med begäran av planbesked Översiktlig beskrivning av området Areal Markägoförhållanden Syftet med begäran om planbesked är att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för bostäder på fastigheten Bärnstenen 1. Fastigheten Bärnstenen 1 ligger i Storvreten som är ett bostadsområde söder om Tumba centrum. Området är högt beläget och består främst av storskalig bebyggelse från och 1970-talet. I området finns också småhusbebyggelse och en mindre centrumanläggning. Fastigheten Bärnstenen 1 uppgår till kvm. Fastigheten Bärnstenen 1 ägs av AB Botkyrkabyggen. Utrymmeskrav

261 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 3 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Motivering Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig positiv till den sökandes begäran. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering samt parkering och angöring. Utformningen av den nya bebyggelsen behöver bearbetas och planbeskedet tar därför inte ställning till varken byggnadstyp eller byggnaders läge. Planbeskedet tar endast ställning till det ungefärliga område där nya bostäder kan prövas i en detaljplaneprocess. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att ett planarbete kan påbörjas. Uppskattad tidplan Planarbetet bedöms kunna påbörjas under 4:e kvartalet 2016 och beslut om antagande kan ske under 1:a kvartalet Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet.

262 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 4 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Begäran om planbesked enligt 5 kap 3 PBL Är begäran skriftlig med en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet, med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs? Ja Nej Kommentar X Avser planbeskedet ett byggnadsverk? Innehåller begäran en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. (ex. högsta våningsantal, antal lägenheter, friliggande hus, sammanbyggda etc.) X Ansökan om planbesked innehåller fem nya punkthus om 4-6 våningar som tillsammans motsvarar ca 70 lägenheter. Om begäran uppfyller kraven ovan ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader om kommunen och den som har gjort begäran inte kommit överens om något annat. Gällande planer, program och strandskydd Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Finns det någon fastighetsplan för området? Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? Del vis Ja X Nej Kommentar Översiktsplanen anger att Storvreten ska förnyas och förtätas samt kännetecknas av en medeltät stadsbygd. Därutöver ska Storvreten knytas ihop med centrala Tumba och Dalvägen genom att bebygga stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum samt skapa fler gångförbindelser mot Dalvägen. X Det pågår ett arbete med en ny strukturplan för Storvreten. X En stadsplan med beteckning , från den 8 juli 1970, gäller för den aktuella fastigheten. Detaljplanen anger mark som inte får bebyggas i de lägen där ny bostadsbebyggelse föreslås. X En fastighetsplan med dnr. 49/67 gäller för fastigheten Bärnstenen 1. Bebyggelseförslaget förutsätter att fastighetsplanen upphävs. X

263 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 5 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Hälsa och säkerhet Ligger området inom vattenskyddsområde? Del vis Ja Nej Kommentar X Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Däremot planeras bebyggelsen inom Tumbaåns avrinningsområde och Tumbaån uppnår inte god status i nuläget. Det är därför viktigt att utreda hur dagvatten ska tas om hand och renas. Statusen får inte försämras. Är marken förorenad? Inga kända föroreningar finns i området. Finns radon i området? X De aktuella fastigheterna tillhör ett normalriskområde för markradon. Råder det risk för översvämning? X Hur är de geotekniska I området finns främst berg och morän. förhållandena? Råder det ras- skred och X erosionsrisk? Innebär etableringen några utsläpp? X Ansökan rör endast ny bostadsbebyggelse. Inga nya utsläpp kan väntas förutom avrinning från nya hårdgjorda ytor. Innebär etableringen någon X brandrisk? Planeras etableringen i ett Enligt Botkyrkas översiktliga bullerkartläggning överskrids redan stört område av riktvärdet 55 dba för ekvivalent ljudnivå vid bebyggelse X buller, vibration eller nära Harbrovägen. En bullerutredning bör tas fram. störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Finns det risk för explosionsrisk? Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? X X X X

264 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 6 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Ligger området inom riks eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Inkräktar etableringen på ett område med biologisk mångfald, sällsynta arter eller nyckelbiotoper? Innebär etableringen att gröna stråk, samband och gröna kilar påverkas eller reduceras? Försörjs området med platser för lek och rekreation, dvs. lekplatser, bollplaner, motionsslingor etc.? Ligger platsen i närhet till naturmark för vandringsleder, skidsport, strövområden etc. som inte avses som anlagd park? Finns det några kända fornlämningar inom området? Del vis Ja X X Nej Kommentar X X Cirka 100 meter öster om fastigheten finns ett värdefullt naturområde med äldre grandominerad skog på väldränerad mark. Stora naturvärden finns nere vid sjön Lilla dammen. X X X X En större idrottsanläggning med simhall, lekplats och ett flertal bollplaner finns ca 500 m väster om det aktuella området. Därutöver finns en lokal bollplan strax norr om den aktuella fastigheten. Cirka 100 meter öster om fastigheten finns ett stort naturområde som hänger ihop med Lida naturreservat i söder. Området erbjuder goda vandringsmöjligheter och vid Lida naturreservat finns även möjligheter till skidåkning, friluftsgolf m.m. Uppvuxna träd på fastigheten bör till stor del kunna bevaras. Inga kända fornlämningar finns i området.

265 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 7 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Utformning Påverkar etableringen stads- och landskapsbilden? Är utformningen estetiskt tilltalande? Finns det tillräckligt med yta för en eventuell expansion? Finns det möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området? Finns det ytor för parkering, in- och utlastning till och från området? Vet ej X Ja X X X X Nej Kommentar Utformningen behöver bearbetas och planbeskedet tar därför inte ställning till varken byggnadstyp eller byggnaders läge, utan enbart det ungefärliga område där nya bostäder kan prövas i en detaljplaneprocess. Se kommentaren ovan. Befintlig väg bör kunna användas för ny bebyggelse. Vid en ny parkeringslösning bör också möjligheten till samnyttjande av parkeringsplatser med förskolan Opalen undersökas. Service Finns det någon kommersiell service i närheten? Innebär etableringen utökad kommersiell service? Finns det kommunal service i närheten (skolor, daghem etc.)? Kommer etableringen att leda till behov av utökad Del vis X Ja X X Nej Kommentar X Ett köpcentrum med livsmedelsaffär, byggvaruhandel m.m. ligger cirka en km norr om fastigheten. För gångtrafikanter är dock närmaste vägen genom ett relativt otillgängligt skogsparti. En pizzeria finns direkt söder om fastigheten. Opalens förskola ligger direkt angränsande till den aktuella fastigheten. Storvretskolan, med klasser F-6, ligger cirka 800 m väster om fastigheten. Om projektet genererar behov av ytterligare en förskola kan ett alternativ vara att utföra denna i bottenvåningen i en tillkommande byggnad. Se kommentar ovan.

266 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 8 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten kommunal service? Kommunikation Ja Nej Kommentar Finns det utbyggd infrastruktur X till platsen? Finns det kollektivtrafik? X Buss 718 stannar vid den närbelägna hållplatsen Stupvägen och går till Tumba station med halvtimmestrafik. I rusningstrafik avgår bussen varje kvart eller var tjugonde minut. Finns det gång och cykelvägar till och från området? Cykelvägar utmed Harbrovägen och Storvretsvägen finns till Tumba station. Restiden med cykel till Tumba station är ungefär 5-10 minuter. Att gå till Tumba station tar cirka minuter. Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Om inte ingår området i verksamhetsområde för VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Löses hanteringen av avfall på ett bra sätt? Finns det möjlighet att ansluta området/ fastigheten till fjärrvärmenätet? Vet ej X X X Ja X Nej Kommentar En dagvattenutredning bör tas fram under detaljplaneprocessen. Frågan utreds under detaljplaneprocessen. Se kommentaren ovan. Ekonomiska och sociala aspekter Skapas från social synpunkt en god miljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper? Del vis Ja Nej Kommentar Frågan utreds under detaljplaneprocessen. Ett parallellt arbete med pågår med en strukturplan för Storvreten i vilket dialoger kommer att föras med invånare i Storvreten. Detaljplanen bör inte gå emot det förslag på strukturplan som fastslås för Storvreten efter dialogen.

267 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 9 [9] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Innebär etableringen en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt? Kommunala kostnader X Ny bebyggelse planeras i ett läge där befintlig infrastruktur är utbyggd. Del vis Ja Nej Kommentar Förskola, skola mm (se ovan under service) X Om fler förskoleplatser krävs kan dessa eventuellt ordnas i bottenvåningen i den tillkommande bebyggelsen. Gata X Ombyggnad av befintliga parkeringsplatser och gångstråk kan komma att bli aktuellt i samband med genomförandet av projektet. Vatten och avlopp X Nya bostäder ansluts till befintlig VA-ledning. Kostnader täcks genom anslutningsavgifter. Övriga kostnader Medverkande tjänstemän: Per-Anders Framgård Ewa Lönnkvist Sara Wrethed Agneta Engver Lindquist Dan Arvidsson Åsa Anderljung Christer Silver Holmberg Planenheten Gata/parkenheten Kommunledningsförvaltningen Mark- och exploateringsenheten Miljöenheten Kultur och fritidsförvaltningen VA-enheten Bilagor: Bilaga 1: Den inkomna ansökningshandlingen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Christoffer Jusélius Planarkitekt

268

269 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Begäran om planbesked för Orren 3 (sbf/2016:116) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för fastigheten Orren 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för fastigheten Orren 3 samt att gå ut på samråd. Sammanfattning Fastigheten Orren 3 ligger i Tumba, strax söder om Tumba centrum, och karaktäriseras av kuperade tomter med mycket grönska. I anslutning till den aktuella fastigheten finns både villor och flerbostadshus. Dalvägen, Tumbas stora genomfartsled, avskiljer området från Storvreten. Översiktsplanen anger att den del av Tumba där fastigheten Orren 3 är belägen ska kännetecknas av medeltät stadsbyggd. Förslaget är förenligt med översiktsplanen. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering, avfallshantering samt parkering och angöring. Planbeskedet tar inte ställning till den föreslagna bebyggelsens exakta storlek eller läge, utan endast till det ungefärliga område där ny bebyggelse kan prövas i en detaljplaneprocess. Ärendet Ansökan om planbesked avser en tillbyggnad med 4-6 nya lägenheter samt en byggnad med tvättstuga och förråd. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

270 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:116 Ekonomi Planarbetet finansieras genom att kommunen och exploatören ingår ett plankostnadsavtal. Om kommunal mark ska tillföras kommer detta att regleras i ytterligare avtal.

271 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:116 Referens Christoffer Jusélius Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för Orren 3 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för fastigheten Orren 3. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till detaljplan för fastigheten Orren 3 samt att gå ut på samråd. Sammanfattning Fastigheten Orren 3 ligger i Tumba, strax söder om Tumba centrum, och karaktäriseras av kuperade tomter med mycket grönska. Ansökan om planbesked avser en tillbyggnad med 4-6 nya lägenheter samt en byggnad med tvättstuga och förråd. Översiktsplanen anger att den del av Tumba där fastigheten Orren 3 är belägen ska kännetecknas av medeltät stadsbyggd. Förslaget är förenligt med översiktsplanen. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering, avfallshantering samt parkering och angöring. Planbeskedet tar inte ställning till den föreslagna bebyggelsens exakta storlek eller läge, utan endast till det ungefärliga område där ny bebyggelse kan prövas i en detaljplaneprocess. Bakgrund Fastigheten Orren 3 ligger i Tumba, strax söder om Tumba centrum, och karaktäriseras av kuperade tomter med mycket grönska. I anslutning till den aktuella fastigheten finns både villor och flerbostadshus. Dalvägen, Tumbas stora genomfartsled, avskiljer området från Storvreten. Ansökan om planbesked avser en tillbyggnad med 4-6 nya lägenheter samt en byggnad med tvättstuga och förråd. Översiktsplanen anger att den del av Tumba där fastigheten Orren 3 är belägen ska kännetecknas av medeltät stadsbyggd. Kommunen ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse, framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post christoffer.juselius@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

272 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:116 En förtätning av bebyggelsen ökar trygghetskänslan i området samt förbättrar underlaget för verksamheter och service. Kollektivtrafikläget är mycket bra och utbyggd infrastruktur finns i området. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering, avfallshantering samt parkering och angöring. Utformningen av den nya bebyggelsen behöver bearbetas och planbeskedet tar därför inte ställning till den föreslagna bebyggelsens exakta storlek eller läge. Planbeskedet tar endast ställning till det ungefärliga område där ny bebyggelse kan prövas i en detaljplaneprocess. Ekonomi Planarbetet finansieras genom att kommunen och exploatören ingår ett plankostnadsavtal. Om kommunal mark ska tillföras kommer detta att regleras i ytterligare avtal. De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att uppnå hållbar utveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. De sex hållbarhetsutmaningarna är: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma. 3. Botkyrka har de bästa skolorna. 4. Botkyrkaborna är friska och mår bra. 5. Botkyrka bidrar inte med klimatförändringarna. 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin.

273 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:116 Kommentar: Förslaget bedöms öka stadsdelens attraktivitet och därmed också hemkänslan i området. En tätare stadsmiljö förväntas öka trygghetskänslan i området. Att bygga nya bostäder i området är positivt ur hälsosynpunkt eftersom det finns god tillgång på närbelägna naturområden och rekreationsmöjligheter. Kollektivtrafikläget är mycket bra vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Uppskattad tidplan Planarbetet bedöms kunna påbörjas under 4:e kvartalet 2016 och beslut om antagande kan ske under 1:a kvartalet Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson samhällsbyggnadschef Christoffer Jusélius planarkitekt Bilagor 1. Begäran om planbesked 2. Ställningstagande, planbesked för Orren 3 Expedieras till: - Planadministratör - Den sökande

274

275 PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Christoffer Jusélius Sökande SPOW AB Jesper Stengard Östermalmsgatan Stockholm Ställningstagande Planbesked för Orren 3 Lexnummer: 2016:116 Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl

276 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 2 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inledning Syftet med begäran av planbesked Översiktlig beskrivning av området Areal Markägoförhållanden Syftet med begäran om planbesked är att bygga till befintligt flerbostadshus med 4-6 nya lägenheter. Fastigheten Orren 3 ligger i Tumba, strax söder om Tumba centrum. I området finns både småhusbebyggelse om en till två våningar och punkthusbebyggelse om 8 våningar. Fastigheten Orren 3 uppgår till 1532 kvm. Fastigheten Orren 3 är privatägd. Utrymmeskrav

277 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 3 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Motivering Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig positiv till den sökandes begäran. I planarbetet behöver flera frågor utredas såsom buller, dagvattenhantering, avfallshantering samt parkering och angöring. Utformningen av den nya bebyggelsen behöver bearbetas och planbeskedet tar därför inte ställning till den föreslagna bebyggelsens exakta storlek eller läge. Planbeskedet tar endast ställning till det ungefärliga område där ny bebyggelse kan prövas i en detaljplaneprocess. Mot denna bakgrund bedömer förvaltningen att ett planarbete kan påbörjas. Uppskattad tidplan Planarbetet bedöms kunna påbörjas under 3:e kvartalet 2016 och beslut om antagande kan ske under 1:a kvartalet Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet.

278 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 4 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Begäran om planbesked enligt 5 kap 3 PBL Är begäran skriftlig med en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet, med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs? Ja Nej Kommentar X Avser planbeskedet ett byggnadsverk? Innehåller begäran en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. (ex. högsta våningsantal, antal lägenheter, friliggande hus, sammanbyggda etc.) X Ansökan om planbesked avser en tillbyggnad till befintligt flerbostadshus samt en komplementbyggnad. Tillbyggnaden innehåller 4-6 nya lägenheter. Om begäran uppfyller kraven ovan ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader om kommunen och den som har gjort begäran inte kommit överens om något annat. Gällande planer, program och strandskydd Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Del vis Ja X Nej Kommentar Översiktsplanen anger att den del av Tumba där fastigheten Orren 3 är belägen ska kännetecknas av medeltät stadsbyggd. Kommunen ska arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse, framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen. X X En stadsplan med beteckning , från den 14 juli 1970, gäller för den aktuella fastigheten. Enligt stadsplanen får fastigheten bebyggas med friliggande bostadshus om två våningar. Fastigheten får bebyggas med högst en huvudbyggnad och en gårdsbyggnad om 150 kvm respektive 40 kvm byggnadsarea. Huvudbyggnad får innehålla högst en lägenhet. Minsta tomtstorlek är 600 kvm. Finns det någon fastighetsplan för området? X Högsta byggnadshöjd är 7 m för huvudbyggnad och 3 m för gårdsbyggnad. Vind får inte inredas. En tomtindelning för Orren 1-6 gäller för fastigheten.

279 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 5 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? X Hälsa och säkerhet Ligger området inom vattenskyddsområde? Del vis Ja Nej Kommentar X Området ligger inte inom vattenskyddsområde. Däremot planeras bebyggelsen inom Tumbaåns avrinningsområde och Tumbaån uppnår inte god status i nuläget. Det är därför viktigt att utreda hur dagvatten ska tas om hand och renas. Statusen får inte försämras. Är marken förorenad? X Inga kända föroreningar finns i området. Finns radon i området? X De aktuella fastigheterna tillhör ett normalriskområde för markradon. Råder det risk för översvämning? X Hur är de geotekniska Fastigheten är helt belägen på berg förhållandena? Råder det ras- skred och X erosionsrisk? Innebär etableringen några utsläpp? X Ansökan rör endast ny bostadsbebyggelse. Inga nya utsläpp kan väntas förutom eventuellt från nya hårdgjorda parke- Innebär etableringen någon brandrisk? Planeras etableringen i ett redan stört område av buller, vibration eller störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? X X X X ringsytor. Enligt Botkyrkas översiktliga bullerkartläggning kan riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå överskridas vid den befintliga byggnaden till följd av vägbuller från Dalvägen. Även tågbuller påverkar fastigheten fast i mindre utsträckning, med cirka dba ekvivalent ljudnivå. En bullerutredning bör tas fram. Fastigheten är belägen cirka 50 m från Dalvägen som är en primär transportled för farligt gods. Tillbyggnaden föreslås cirka 60 m från Dalvägen. Fastigheten ligger dock m högre än Dalvägen vilket minskar risknivån. Riskfrågan bör

280 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 6 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten utredas vidare under planarbetet. Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Finns det risk för explosionsrisk? Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? X X X Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Ligger området inom riks eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Inkräktar etableringen på ett område med biologisk mångfald, sällsynta arter eller nyckelbiotoper? Innebär etableringen att gröna stråk, samband och gröna kilar påverkas eller reduceras? Försörjs området med platser för lek och rekreation, dvs. lekplatser, bollplaner, motionsslingor etc.? Ligger platsen i närhet till naturmark för vandringsleder, skidsport, strövområden etc. som Del vis Ja X X Nej Kommentar X X X X X Den närmsta idrottsanläggningen finns i Sven Tumbas park, cirka 700 m norr om fastigheten. I anslutning till parken finns en ishall, skatepark och bollplan. I Storvretsparken som är belägen cirka 900 m sydost om fastigheten finns simhall, lekplats och flera bollplaner. Cirka 500 meter väster om fastigheten finns ett naturområde, Tumba skog. I området finns motionsslingor och möjlighet till lek.

281 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 7 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten inte avses som anlagd park? Finns det några kända fornlämningar inom området? X Inga kända fornlämningar finns i området. Utformning Påverkar etableringen stads- och landskapsbilden? Är utformningen estetiskt tilltalande? Finns det tillräckligt med yta för en eventuell expansion? Finns det möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området? Finns det ytor för parkering, in- och utlastning till och från området? Vet ej X Ja X X X X Nej Kommentar Utformningen behöver bearbetas under detaljplaneprocessen. Se kommentaren ovan. Ansökan rör endast möjligheten till en tillbyggnad och befintlig väg bör kunna utnyttjas för angöring. Parkeringsplatser kan eventuellt anordnas i den norra delen av fastigheten. Frågan om hur man sammantaget löser parkering, cykelparkering och sophämtning inom den egna fastigheten bör utredas under planprocessen. Service Finns det någon kommersiell service i närheten? Innebär etableringen utökad kommersiell service? Finns det kommunal service i närheten (skolor, Del vis Ja X X Nej Kommentar X Tumba centrum ligger cirka 150 m norr om fastigheten. I centrumet finns livsmedelsaffär, klädaffärer, apotek, medborgarkontor m.m. Den närmaste förskolan, Kungstäppan, ligger cirka 350 m sydväst om fastigheten. Den närmaste grundskolan är Björk-

282 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 8 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten daghem etc.)? Kommer etableringen att leda till behov av utökad kommunal service? Kommunikation X haga skola, vilken ligger ca 700 m nordväst om fastigheten. Ja Nej Kommentar Finns det utbyggd infrastruktur X till platsen? Finns det kollektivtrafik? X Fastigheten har ett bra kollektivtrafikläge eftersom den ligger på ett gångavstånd om ca 300 m från Tumba station med pendeltåg och ett flertal busslinjer. Finns det gång och cykelvägar till och från området? Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Om inte ingår området i verksamhetsområde för VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Löses hanteringen av avfall på ett bra sätt? Finns det möjlighet att ansluta området/ fastigheten till fjärrvärmenätet? Vet ej X X X Ja X Nej Kommentar En dagvattenutredning bör tas fram under detaljplaneprocessen. Frågan utreds under detaljplaneprocessen. Se kommentaren ovan. Ekonomiska och sociala aspekter Skapas från social synpunkt en god miljö som Del vis Ja Nej Kommentar Frågan utreds under detaljplaneprocessen.

283 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 9 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper? Innebär etableringen en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt? Kommunala kostnader X Ny bebyggelse planeras i ett läge där befintlig infrastruktur är utbyggd. Förskola, skola mm (se ovan under service) Del vis Ja Nej Kommentar Då flera bostadsprojekt planeras omkring centrala Tumba bör behovet av förskoleplatser utredas vidare under planprocessen. Gata X Ombyggnad av befintliga parkeringsplatser och gångstråk kan komma att bli aktuellt i samband med genomförandet av projektet. Vatten och avlopp X Nya bostäder ansluts till befintlig VA-ledning. Kostnader täcks genom anslutningsavgifter. Övriga kostnader Medverkande tjänstemän: Ewa Lönnkvist Annelie Fager Agneta Engver Lindquist Birgitta Persson Annelie Svanold Gata/parkenheten Bygglovenheten Mark- och exploateringsenheten Lokalförsörjning och fastighet Lokalförsörjning och fastighet Bilagor: Bilaga 1: Den inkomna ansökningshandlingen

284 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 10 [10] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Charlotte Rickardsson Planchef Christoffer Jusélius Planarkitekt

285 4,5m 4,5m B ORREN 3 C BEF. INFART A ORREN 4 LÄNSMANSVÄGEN A - BEFINTLIG BYGGNAD, 4 LÄGENHETER, 2 PLAN, BYA 130 m² B - TILLBYGGNAD, 4-6 LÄGENHETER, 2 PLAN, BYA 130 m² C - NYBYGGNATION AV TVÄTTSTUGA & FÖRRÅD, 1 PLAN, BYA 40 m² (HÅLLER SIG INOM BEF. DETALJPLAN) BEF. INFART ANVÄNDS TILL PARKERINGSPLATSER PÅ NORD-ÖSTRA DELEN AV TOMTEN. ORREN 3 PLANBESKED - RITNING LÄNSMANSVÄGEN 8, BOTKYRKA KOMMUN UPPDRAG.NR DATUM MALMÖ RITAD/KONSTR AV JESPER WALLGREN ANSVARIG HANDLÄGGARE ANSÖKAN OM PLANBESKED SITUATIONSPLAN SKALA NUMMER 1:400 (A3) A

286 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Begäran om planbesked för Sörgården 1 (sbf/2015:413) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för Sörgården 1 m.m. och ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja ett planarbete. Sammanfattning Syftet med begäran om planbesked är utöka en planerad tomt till förskolan inom fastigheten Sörgården 1, genom att överföra mark från intilliggande parkmark. Utökningen förutsätter att en del av den intilliggande kommunala fastigheten Tullinge 16:119 överförs till Sörgården 1. Utökningen skapar ytor för trädplantering, lekplatser och 11 platser för personalparkering. Utökningen skulle kunna ske fram till närliggande gångväg. Tomten avgränsas mot intilliggande parkmark av trädplanteringarna och klätterställningar. I marken som planeras för trädplantering m.m. ligger en allmän vattenledning. Träden behöver placeras utanför ledningsområdet vilket förutsätter en utökning av fastigheten. Ärendet Syftet med begäran om planbesked är utöka en planerad tomt till förskolan inom fastigheten Sörgården 1, genom att överföra mark från intilliggande parkmark. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

287 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:413 Referens Olof Karlsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för Sörgården 1 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för Sörgården 1 m.m. och ger samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att påbörja ett planarbete. Sammanfattning Syftet med begäran om planbesked är utöka en planerad tomt till förskolan inom fastigheten Sörgården 1, genom att överföra mark från intilliggande parkmark. Utökningen förutsätter att en del av den intilliggande kommunala fastigheten Tullinge 16:119 överförs till Sörgården 1. Utökningen skapar ytor för trädplantering, lekplatser och 11 platser för personalparkering. Utökningen skulle kunna ske fram till närliggande gångväg. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår ett positivt planbesked för Sörgården 1 m.m. Det finns utrymme att utöka tomten för planerad förskola inom Sörgården 1. Den intilliggande parkfastigheten består av en stor gräsyta och som avgränsas i söder och i öster av huvudvägar. I samband med detaljplanen för Sörgården behöver ett helhetsgrepp tas för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för parkområdet. Enligt bifogad situationsplan avgränsas tomten mot intilliggande parkmark av trädplanteringarna och klätterställningar. I marken som planeras för trädplantering m.m. ligger en allmän vattenledning. Träden behöver placeras utanför ledningsområdet vilket förutsätter en utökning av fastigheten. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

288 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:413 Preliminär tidplan Tidplanen för detaljplanen behöver samordnas med tidplanen för pågående bygglovsärende, att uppföra förskolan enligt gällande detaljplan. Om detaljplanen kan vinna laga kraft när byggnaden är uppförd så kan lov medges för planerade markarbeten, för att skapa en tomt till den planerade förskolan. Det kommer att ta cirka ett år. Ett uppdrag om detaljplan kan beredas i maj. Samråd kan ske under hösten 2016 och granskning under vintern 2016/2017. Detaljplanen skulle i så fall kunna vinna laga kraft under våren Ett hållbart Botkyrka Botkyrka kommun har formulerat sex utmaningar som tillsammans representerar ett platsspecifikt förhållningssätt till hållbar utveckling i kommunen; Bilden visar kommunens sex hållbarhetsutmaningar. De sex hållbarhetsutmaningarna är: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma. 3. Botkyrka har de bästa skolorna. 4. Botkyrkaborna är friska och mår bra. 5. Botkyrka bidrar inte med klimatförändringarna. 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin. Detaljplanen bidrar till målet: Botkyrka har de bästa skolorna. Genom att fastigheten Sörgården 1 blir större, skapas även bättre förutsättningar att ordna ytor för lek- och rekreation för barnen. Det skapas även en bättre arbetsmiljö för personalen som får tillgång till trygga personalparkeringar inom tomtgränsen.

289 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:413 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Olof Karlsson Planarkitekt Bilagor Bilaga 1: Den inkomna skrivelsen/ansökningshandlingen Expedieras till Planadministratör Den sökande Kommunstyrelsen

290 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Referens Olof Karlsson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Checklista för planbesked för Sörgården 1 m.m. Figur 1: Tomtkarta över aktuellt område för planbesked i Tullinge Figur 2: Foto av Sörgården 1 från Nibblevägen. De gula byggnaderna är idag rivna. T.v. framgår Pressbyrån och den gemensamma parkeringen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt x E-post olof.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

291 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Figur 3: Situationsplan från bygglovet. Byggandet kommer att löpa parallellt med detaljplanen. Enligt tidplanen kan detaljplanen vara klar i slutet av byggskedet då markplaneringen kan göras av tomten; med anläggandet av personalparkering, klätterställningar och trädplanteringar m.m. Figur 4: Sörgården 1 delar en gemensamhetsanläggning.

292 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Gällande planer, program och strandskydd Gällande planer, program och strandskydd Del vis Ja Nej Kommentar Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Finns det någon fastighetsplan för området? Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? Finns det några pågående bygglovsärenden i området? x x x x x Marken som kan anslutas till Sörgården1 är planlagd för parkmark. Gällande detaljplan fastställdes Bygglov har beviljats för nybyggnad av förskola, för fastigheten Sörgården. Natur- och kulturvärden Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Inkräktar etableringen på ett område med biologisk mångfald, sällsynta arter eller nyckelbiotoper? Del vis Ja Nej Kommentar x x

293 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Natur- och kulturvärden Innebär etableringen att gröna stråk, samband och gröna kilar påverkas eller reduceras? Ligger området inom riks- eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks- eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Finns det några kända fornlämningar inom området? Försörjs området med platser för lek och rekreation, dvs. lekplatser, bollplaner, motionsslingor etc.? Ligger platsen i närhet till naturmark för vandringsleder, skidsport, strövområden etc. som inte avses som anlagd park? Del vis Ja x Nej Kommentar x x x x x Det finns god tillgång på lekytor, på intilliggande parkytor. Risk, säkerhet och hälsa Hälsa och säkerhet Ligger området inom vattenskyddsområde? Råder det risk för översvämning? Del vis Ja Nej Kommentar x x

294 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Hälsa och säkerhet Är klimatförhållandet bra enligt översiktlig klimatutredning? Hur är de geotekniska förhållandena? Råder det ras- skred och erosionsrisk? Är marken förorenad? Finns radon i området? Innebär etableringen några utsläpp? Innebär etableringen någon brandrisk? Planeras etableringen i ett redan stört område av buller, vibration eller störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Del vis Ja x x Nej Kommentar x Förskolan ska byggas på en lerjord. x x Sörgården 1 ingår i ett lågriskområde för radon. x x x x x x Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? Finns det risk för explosioner? x x Detta är en utredningsfråga som kommer att hanteras i planarbetet. Det anslutande lokala vägnätet är dimensionerat för biltrafiken som förskolan skapar. Däremot behöver in- och utfarten bli tydligare till och från förskolan, eftersom den går över en parkväg. Det behöver bli tydligare för fotgängaren att man passerar över en in- och utfart. Åtgärder behöver tas för att dra ner hastigheten på trafiken. Besöksparkering ej lämplig norr om parkvägen.

295 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Hälsa och säkerhet Påverkas planområdet av säkerhetsavstånd, ledningsrätter eller andra begränsningar? Del vis Ja Nej Kommentar I den östra delen av Sörgården 1 går en kommunal va-ledning. Ett reservat för ledningsrätt behöver upprättas för denna ledning. Service Service Finns det någon kommersiell service i närheten? Innebär etableringen utökad kommersiell service? Finns det kommunal service i närheten (skolor, daghem, bibliotek, äldreboende,lssboende, medborgarkontor, återvinningscentral etc.)? Kommer etableringen att leda till behov av utökad kommunal service? Del vis Ja x x Nej Kommentar x x Sörgården 1 ligger vid Nibblevägen. 1,5 km söder om fastigheten längs med Nibblevägen finns Tullingecentrum med ett bra utbud av privat service. Trafik Kommunikation Finns det utbyggd infrastruktur till platsen? Finns det kollektivtrafik? Del vis Ja x Nej Kommentar x

296 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Kommunikation Finns det gång och cykelvägar till och från området? Del vis Ja Nej Kommentar x Teknisk försörjning Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Om inte ingår området i verksamhetsområde för VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Löses hanteringen av avfall på ett bra sätt? Finns det möjlighet att ansluta området/ fastigheten till fjärrvärmenätet? Finns det möjlighet att utveckla solenergi i området? Vet ej Ja x x x x x x Nej Kommentar

297 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Förslaget Förslaget Påverkar etableringen stads- och landskapsbilden? Endast om konkret förslag finnes: Är utformningen estetiskt tilltalande? Finns det tillräckligt med yta för en eventuell expansion? Finns det möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området? Skapas från social synpunkt en god miljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper? Finns det ytor för parkering, in- och utlastning till och från området? Är förslaget utformat för att ge goda förutsättningar för solenergi? Innehåller förslaget planer på utveckling av solenergi? Bedöms förslaget orsaka skuggning av omgivande områden? Vet ej x x x x x Ja Nej Kommentar x x x

298 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten CHECKLISTA [9] 2015:413 Ekonomi Ekonomi Innebär etableringen en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt? Medför förslaget kommunala kostnader? Innebär förslaget några intäkter för kommunen? Del vis Ja x Nej Kommentar x x SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Olof Karlsson Planarkitekt

299 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Partsbyte exploateringsavtal JM, Solhöjden (sbf/2016:157) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige Att godkänna att exploateringsavtal av den 12 maj 2003 och 6 oktober 2004 med JM AB avseende Jupiter 1, överlåts på oförändrade villkor till Solvinkeln AB. Sammanfattning Kommunen ingick 2003 ett exploateringsavtal med JM AB avseende exploatering av fastigheten Jupiter 1 (då del av Tumba 7:206). JM har sålt Jupiter 1 till ett helägt dotterbolag varför säljaren har begärt att överlåtelse av exploateringsavtalet till den nya ägaren godkänns. Ärendet Kommunfullmäktige godkände den 17 juni 2003, 65, exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och JM AB ( ) avseende fastigheten Jupiter 1 (då del av Tumba 7:206) i Solhöjden. JM AB har sålt Jupiter 1 till det av JM AB helägda dotterbolaget JM Fastighetsutveckling 2 Holding AB ( ) som i sin tur har sålt Jupiter 1 till sitt helägda dotterbolag Solvinkeln AB ( ). Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

300 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:157 Referens Antonio Ameijenda Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Partsbyte exploateringsavtal JM, solhöjden Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige Att godkänna att exploateringsavtal av den 12 maj 2003 och 6 oktober 2004 med JM AB avseende Jupiter 1, överlåts på oförändrade villkor till Solvinkeln AB. Sammanfattning Kommunen ingick 2003 ett exploateringsavtal med JM AB avseende exploatering av fastigheten Jupiter 1 (då del av Tumba 7:206). JM har sålt Jupiter 1 till ett helägt dotterbolag varför säljaren har begärt att överlåtelse av exploateringsavtalet till den nya ägaren godkänns. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen godkänner överlåtelsen. Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 17 juni 2003, 65, exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och JM AB ( ) avseende fastigheten Jupiter 1 (då del av Tumba 7:206) i Solhöjden. JM AB har sålt Jupiter 1 till det av JM AB helägda dotterbolaget JM Fastighetsutveckling 2 Holding AB ( ) som i sin tur har sålt Jupiter 1 till sitt helägda dotterbolag Solvinkeln AB ( ). Genomförandet av ett exploateringsprojekt tryggas på bästa sätt genom att exploatören (d.v.s. parten i ett exploateringsavtal) är densamma som ägaren av den mark som ska exploateras. Vid överlåtelse av exploateringsavtal till en ny exploatör bör kommunen ta hänsyn till den tilltänkta exploatörens förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen. Då den nuvarande exploatören har mycket god förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen, och har begärt överlåtelse av exploateringsav- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post antonio.ameijenda@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

301 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:157 talet till ett helägt dotterbolag, bör kommunen göra samma bedömning av den nya den nya exploatörens genomförendeförmåga som av det överlåtande moderbolaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen godkänner att exploatören överlåter exploateringsavtalet till Solvinkeln AB SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Antonio Ameijenda Exploateringschef Expedieras till Antonio Ameijenda, Samhällsbyggnadsförvaltningen Kommunfullmäktige

302 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016: Skyttbrink 28 och 15 - överenskommelse om fastighetsreglering (sbf/2016:139) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner överenskommelse om fastighetsreglering mellan Botkyrka kommun och Skytten Sverige AB avseende att del av Skyttbrink 28 om cirka m² överförs till Skyttbrink 15 för en ersättning om kr/m². Sammanfattning Ägaren till Skytten Sverige AB och där med fastigheten Skyttbrink 15, önskar att förvärva del av den kommunägda fastigheten Skyttbrink 28. Området avser cirka 3488 m² och Skytten Sverige AB har för detta accepterat en ersättning om 1200 kr/m². Botkyrka kommun ansöker om fastighetsreglering hos Lantmäteriet och för förrättningskostnaden står Skytten Sverige AB. I övrigt innehåller överenskommelsen sedvanliga villkor. Ärendet Smederna AB och Marko Kaj Moving AB bedriver båda sin verksamhet på fastigheten Skyttbrink 15. De båda företagens verksamhet har under senaste åren vuxit avsevärt och önskar att kunna fortsätta med det i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

303 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:139 Referens Oskar Melin Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Skyttbrink 28 och 15 - överenskommelse om fastighetsreglering Förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår Samhällsbyggnadsnämnden att godkänna överenskommelse om fastighetsreglering mellan Botkyrka kommun och Skytten Sverige AB avseende att del av Skyttbrink 28 om cirka 3488 m² överförs till Skyttbrink 15 för en ersättning om 1200 kr/m². Sammanfattning Ägaren till Skytten Sverige AB och där med fastigheten Skyttbrink 15, önskar att förvärva del av den kommunägda fastigheten Skyttbrink 28. Området avser cirka 3488 m² och Skytten Sverige AB har för detta accepterat en ersättning om 1200 kr/m². Botkyrka kommun ansöker om fastighetsreglering hos Lantmäteriet och för förrättningskostnaden står Skytten Sverige AB. I övrigt innehåller överenskommelsen sedvanliga villkor. Bakgrund Smederna AB och Marko Kaj Moving AB bedriver båda sin verksamhet på fastigheten Skyttbrink 15. De båda företagens verksamhet har under senaste åren vuxit avsevärt och önskar att kunna fortsätta med det i kommunen. För fortsatt expansion finns ett stort behov av utbyggnation samt frigörande av ytterligare ytor för uppställningsfordon inom fastigheten Skyttbrink 15. Utformningen av fastigheten Skyttbrink 15 med redan nu bebyggda lokaler gör det svårt att bebygga fastigheten med en ytterligare byggnad anpassad för de båda företagens verksamhet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist Markchef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms / / E-post oskar.melin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

304 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:139 Expedieras till Oskar Melin Mark- och exploateringsingenjör Inger Larsson Projektekonom

305

306

307 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2016:143/ 28 Försäljning av Loviseberg 5 (sbf/2016:143) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att sälja fastigheten Loviseberg 5 till Visionsbolaget AB, under ombildning till Getten Fastighets AB enligt upprättat köpekontrakt för en köpeskilling av kronor. Sammanfattning Näringslivsenheten och samhällsbyggnadsförvaltningens exploateringsverksamhet föreslår att fastigheten avyttras till Visionen AB, under ombildning till Getten Fastighets AB, för en köpeskilling av kronor. Getten Fastighets AB är moderbolag i en företagsgrupp med ytterligare två bolag och cirka anställda. Fastigheten Loviseberg 5 ska användas för bolagens verksamhet och består av kombinerade kontors- och industrilokaler. Norrbottens Bergteknik utför sen många år alla typer av bergarbeten. Svensk Rörteknik är en komplett leverantör inom avlopp och VS-teknik. Loviseberg 5 har adress Tuna Gårdsvägen i det nyöppnade industriområdet bakom den stora partihallen och för området gäller en detaljplan som vunnit laga kraft Den tillåtna markanvändningen är industri och området är nu utbyggt med gata, ledningar och övrig infrastruktur samt är sedan en tid klart för försäljning. Exploateringsområdet ägs gemensamt med DeLaval. Ärendet Företagen finns idag på flera platser i regionen och vill nu etablera samtliga resurser i Loviseberg för att klara framtida expansion. Nya lokaler är en förutsättning för fortsatt expansion och utvecklad verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet.

308 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbn 2016:143 Referens Anna Anderberg Sigvard Andersson Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Försäljning av Loviseberg 5 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att sälja fastigheten Loviseberg 5 till Visionsbolaget AB, under ombildning till Getten Fastighets AB enligt upprättat köpekontrakt för en köpeskilling av kronor. Sammanfattning Näringslivsenheten och Samhällsbyggnadsförvaltningens exploateringsverksamhet föreslår att fastigheten avyttras till Visionen AB, under ombildning till Getten Fastighets AB, för en köpeskilling av kronor. Getten Fastighets AB är moderbolag i en företagsgrupp med ytterligare två bolag och cirka anställda. Fastigheten Loviseberg 5 skall användas för bolagens verksamhet och består av kombinerade kontors- och industrilokaler. Norrbottens Bergteknik utför sen många år alla typer av bergarbeten. Svensk Rörteknik är en komplett leverantör inom avlopp och VSteknik. Loviseberg 5 har adress Tuna Gårdsvägen i det nyöppnade industriområdet bakom den stora partihallen och för området gäller en detaljplan som vunnit laga kraft Den tillåtna markanvändningen är industri och området är nu utbyggt med gata, ledningar och övrig infrastruktur samt är sedan en tid klart för försäljning. Exploateringsområdet ägs gemensamt med DeLaval. Övrig rubrik Loviseberg 5 har en areal som uppgår till kvm. Fastigheten består huvudsakligen av berg och är mycket kraftigt kuperad med nivåskillnader på meter. Till fastigheten hör en gemensamhetsanläggning för parkering. Byggrätten uppgår till kvm byggnadsarea. Fastigheten belastas av ett släntservitut till förmån för kommunens gatuanläggning. Köpeskillingen uppgår till 650 kr per kvm tomtyta vilket överensstämmer med gjorda värderingar och det är även samma prisnivå som DeLaval uppnått i sin senaste försäljning i området. De bolag som ingår i företagsgruppen är Norrbottens Bergteknik AB och Svensk Rörteknik AB. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post sigvard.andersson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

309 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Företagspresentation Norrbottens Bergteknik AB. Norrbottens Bergteknik är ett företag med lång historia. I flera decennier har företaget utfört bergarbeten som borrning, losshållning, wiresågning och bergförstärkning både som separata uppdrag och som totalentreprenör. Bergteknik har i dagsläget 21 fast anställda operatörer för anläggnings, borrnings och sprängningsarbeten. Då Stockholmsregionen är den överlägset största marknaden för anläggningsarbeten kommer antalet yrkesarbetare på högsäsong att kräva personer. Företagspresentation Svensk Rörteknik AB. Sverör är en komplett leverantör inom avlopp och VS-teknik. Affärsidén är att erbjuda kunderna heltäckande spetskompetens inom projektering, installation, besiktning samt service och underhåll av dels trycksatta rörsystem och självfallsledningssystem. Huvudnäringen för bolaget är i huvudsak rörinfodring av spill och dagvattenledningar i mark och fastighet. Alltså schaktfri renovering av befintliga ledningar. Därtill VA-tekniska arbeten gällande nyproduktion av VA-nät. Organisationen innefattar 15 rör och reliningsmontörer. Det framtida behovet kommer att kräva en ökning av personal med ca 5-10 personer inom 2 år då behovet för rörrenovering ökar i väldigt rask takt. Företagen finns idag på flera platser i regionen och vill nu etablera samtliga resurser i Loviseberg för att klara framtida expansion. Nya lokaler är en förutsättning för fortsatt expansion och utvecklad verksamhet. Byggnaderna kommer att bestå av kombinerade kontors och industrilokaler. Kontorsdelar med en högre bygghöjd placeras mot skogspartiet på övre plan. Fasaderna kommer att uppföras i trä och plåtkassetter med inslag av glas. Exemplen hämtas från beskrivningen i detaljplanen. Bergvärme kommer att installeras för att ombesörja värmeförsörjningen. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Agneta Engver Lindquist Markchef

310 BOTKYRKA KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilagor. Köpekontrakt Bilaga A. Nybyggnadskarta Bilaga 1. Släntservitut Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Controller Monica Blommark Markchefen Näringslivschefen Exploateringschefen Projektekonom Inger Larsson Projektledare Sigvard Andersson

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320

321 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Planbesked för Tullinge 21:443 (sbf/2015:439) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för ansökan om nybyggnation av flerbostadshus samt en förskola på fastigheten Tullinge 21:443. Sammanfattning AB Botkyrkabyggen ansöker om att påbörja ett planarbete för det aktuella området. Begäran av planbeskedet syftar till att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för cirka 150 till 200 bostäder på fastigheten Tullinge 21:443. Den föreslagna bebyggelsen ligger på kommunal parkmark. Bebyggelsen består av ett antal lamellhus i fyra till åtta våningar som är ordnande i kvartersform. Förslaget omfattar cirka lägenheter samt en fristående förskola. Nämnden ser inget hinder att pröva lämpligheten att bebygga området med bostäder om frågan kring angöring samt ersättning för den befintliga parkmarken kan lösas. Vidare behöver utredningar göras av buller med tanke på närhet till järnväg och Huddingevägen och en bedömning bör göras om det finns risk att miljökvalitetsnormerna för luft klaras. En naturinventering bör göras eftersom området gränsar till ett grönt samband samt en undersökning av eventuella fornlämningar. I dagsläget finns intresse både från Trafikverket, ägaren till Tullinge centrum samt kommunen att genomföra förändringar i centrala Tullinge. Innan en planläggning påbörjas är lämpligt att göra en förstudie som visar vad samtliga kommande projekt innebär för förändringar i centrala Tullinge. Ärendet AB Botkyrkabyggen ansöker om att påbörja ett planarbete för det aktuella området. Ansökan redovisar två olika idéer om hur området kan angöras,

322 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:439 dels via John Blunds väg, och dels via Aftonvägen. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Ekonomi Uppförande av nya flerbostadshus med tillhörande trafikanläggningar med mera görs av AB Botkyrkabyggen. Alla kostnader inom detta projekt bärs av bolaget. Detta regleras genom att ett ramavtal upprättas som reglerar hur kostnaderna ska fördelas i detta projekt samt ett plankostnadsavtal som reglerar kommunens kostnader för att upprätta en detaljplan. Förvaltningen redan i detta skede upplysa om att Botkyrkabyggen bör räkna med medfinansiering om förbättringar av Tullinge pendeltågsstation (eventuellt inom ramen för Sverige-förhandlingen). Beträffande förskolefrågan vill kommunen undersöka om förskolan ska drivas i kommunal eller privat regi. En förskoleverksamhet i kommunal regi innebär att verksamheten måste handlas upp enligt LOU.

323 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Per-Anders Framgård Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Planbesked för Tullinge 21:443 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger positivt planbesked för ansökan om nybyggnation av flerbostadshus samt en förskola på fastigheten Tullinge 21:443. Sammanfattning Begäran av planbeskedet syftar till att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för cirka 150 till 200 bostäder på fastigheten Tullinge 21:443. Den föreslagna bebyggelsen ligger på kommunal parkmark. Bebyggelsen består av ett antal lamellhus i fyra till åtta våningar som är ordnande i kvartersform. Förslaget omfattar cirka lägenheter samt en fristående förskola. AB Botkyrkabyggen ansöker om att påbörja ett planarbete för det aktuella området. Förvaltningen ser inget hinder att pröva lämpligheten att bebygga området med bostäder om frågan kring angöring samt ersättning för den befintliga parkmarken kan lösas. Vidare behöver utredningar göras av buller med tanke på närhet till järnväg och Huddingevägen och en bedömning bör göras om det finns risk att miljökvalitetsnormerna för luft klaras. En naturinventering bör göras eftersom området gränsar till ett grönt samband samt en undersökning av eventuella fornlämningar. I dagsläget finns intresse både från Trafikverket, ägaren till Tullinge centrum samt kommunen att genomföra förändringar i centrala Tullinge. Innan en planläggning påbörjas är lämpligt att göra en förstudie som visar vad samtliga kommande projekt innebär för förändringar i centrala Tullinge. Bakgrund Området för begäran av planbeskedet är beläget centralt i Tullinge söder om Tullinge station. Idag är området en park som användas av närliggande skola och förskola. Den föreslagna exploateringen inkräktar på befintlig hundrastgård, bollplan och en lekplats som är mycket väl använd. I det kommande planarbetet bör visa hur nya gröna värdeytor kan ersätta detta parkområde. Den föreslagna bebyggelsen kommer att innebära en förändring Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl Direkt E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

324 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten av stads- och landskapsbilden i centrala Tullinge. Förslaget innehåller en exploatering med lamellhus i fyra till åtta våningar. I det kommande planarbetet får en prövning göras av vilken byggnadskala som är lämplig för platsen. Centrala Tullinge präglas av en skala om tre till fem våningar som bland annat det angränsande området Östliden är ett bra exempel på. Fastigheten Tullinge 21:443 ägs av Botkyrka kommun. Marken för den förslagna exploateringen är idag kommunalparkmark. I planarbetet är det viktigt att visa hur nya gröna värdeytor kan ersätta detta parkområde. Projektets östra delar närmast skolan bör flyttas till ytan väster om projektet. Husen bör göra ett jobb längs gångvägen till pendeltågsstationen i syfte att få en gång och cykelväg som upplevs som trygg. Den föreslagna förskolan bör ligga i botten våningen på ett av flerbostadshusen. Ansökan redovisar två olika idéer om hur området kan angöras, dels via John Blunds väg, och dels via Aftonvägen. I detta tidiga skede förordar förvaltningen att angöringen sker via Aftonvägen. Det kommer betyda markbyten då ny lokalgata kommer inkräkta på skolans tomt. I kommande planarbetet behöver en trafikutredning göras som dels hanterar områdets angöring men även parkering och transporter inom området. Denna exploatering ligger i zon A och då bör parkeringslösningar planeras i garage i syfte att behålla eller skapar mer värdeytor för de boende. Parkeringstal och cykelparkeringstal ska följa föreslagen parkeringspolicy. Ekonomi Uppförande av nya flerbostadshus med tillhörande trafikanläggningar med mera görs av AB Botkyrkabyggen. Alla kostnader inom detta projekt bärs av bolaget. Detta regleras genom att ett ramavtal upprättas som reglerar hur kostnaderna ska fördelas i detta projekt samt ett plankostnadsavtal som reglerar kommunens kostnader för att upprätta en detaljplan. Förvaltningen redan i detta skede upplysa om att Botkyrkabyggen bör räkna med medfinansiering om förbättringar av Tullinge pendeltågsstation (eventuellt inom ramen för Sverige-förhandlingen). Beträffande förskolefrågan vill kommunen undersöka om förskolan ska drivas i kommunal eller privat regi. En förskoleverksamhet i kommunal regi innebär att verksamheten måste handlas upp enligt LOU.

325 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Ett hållbart Botkyrka Blå streck i spindelnätet ovan visar dagsläget, orange streck visar konsekvenser av byggnationen. Motivering till resultat i spindelnätet 1. Med fler bostäder i centrum skapas ett större underlag för den befintliga handeln i Tullinge centrum. Detta ger förutsättning för att den kommersiella verksamheten kan leda till fler arbets-platser. 2. Fler bostäder i centrala Tullinge skapar förutsättningar för att fler personer rör sig i centrum. Detta stärker hemkänslan i området som då upplevs som ännu mera bebott än idag. 3. Genom en förskola i området skapas förutsättningar för att även barnfamiljer kan bosätta sig här. 4. Att kunna bygga tätt och i centralt läge med närhet till både park och skogsområde med möjlighet till rekaration är kan vara positivt för projektet. 5. Byggnationen av platsen påverkar klimatet negativt men en förtätning av området med bostäder i ett kollektivtrafiknära läge är positivt för klimatet därför påverkas punkt 5 varken positivt eller negativt. 6. Genom att kommunen medverkar till fler bostader i kollektivtrafiknära platser i kommunen ökar förtroendet för kommunen. En ökad bebyggelsetäthet leder till att fler mäniskor rör sig på samma plats kan leda till flera möten vilket kan påverka förtroendet för varandra i en positiv riktning.

326 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [4] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Preliminär tidplan Planarbetet med ett syfte att upprätta en detaljplan som prövar möjligheten för en byggnation av cirka 150 till 200 lägenheter samt en förskola bedöms kunna påbörjas under 4:a kvartalet 2016 och med en antagen plan under 4:a kvartalet Under 2016 bör en förstudie tas fram som redovisar föreslagna och planerade omvandlingar i centrala Tullinge. Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet. Viktiga frågor att utreda under planarbetet bedöms vara: Utredning av eventuella fornlämningar Utredning av buller med tanke på närhet till järnväg och Huddingevägen Naturinventering eftersom området gränsar till ett grönt samband SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Per-Anders Framgård Utvecklingschef BILAGOR 1. Begäran om planbesked med bilagt byggnadsförslag 2. Ställningstagande, planbesked för Tullinge 21:443 Expedieras till: Planadministratör Kommunstyrelsen Den sökande:

327

328 PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 1 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Referens Per-Anders Framgård Sökande AB Botkyrkbyggen Elsa Smeds Box Tumba Ställningstagande Planbesked för Tullinge 21:443. Lexnummer: SBF 2015:439 Flygfoto över aktuellt område. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl

329 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 2 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Inledning Syftet med begäran av planbesked Översiktlig beskrivning av området Syftet med begäran av planbesked är att kommunen ska redovisa sin avsikt gällande planläggning för bostäder samt en förskola på fastigheten Tullinge 21:443. Fastigheten ligger i centrala Tullinge söder om Tullinge station. Banslättskolan och bostasområdet Banslätt angränsar till den aktuella fastigheten. Den föreslagna bebyggelsen är placerad på mark som idag ägs av kommunen. Förslaget består av sex byggnadskroppar som är organiserade runt en gemensam gård med plats för parkering med mera. Förslaget omfattar cirka 150 till 200 lägenheter i fyra till åtta våningar samt en förskola. Angöring till området föreslås ske antingen genom en förlängning av John Blunds väg och eller via en förlängning av Aftonvägen. Areal Markägoförhållanden Utrymmeskrav Ansökan innehåller inte någon uppgift om byggnadsarea. Fastigheten Tullinge 21:443 ägs av Botkyrka kommun. Tullinge centrum Banslätt Illustration av föreslagen bebyggelse.

330 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 3 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Motivering Förvaltningen ser inget hinder att pröva lämpligheten att bebygga området med bostäder i en planprocess. Det är positivt att förtäta bebyggelsen i ett kollektivtrafiknära läge i Tullinge. Det är positivt att hyrerätter tillförs i Tullinge och Botkyrkabyggen kan med fördel vara slutlig fastighetsägare. Området ingår i detaljplaneprogrammet för central Tullinge från år I planprogrammet är inte detta område utpekat som ett förändringsområde eftersom programmet fokuserar på vad som ska hända runt centrum samt kommande förändringar av Huddingevägen. Men projektet kompletterar på ett bra sätt befintligt detaljplaneprogram. Generellt anger programmet att framtida bebyggelse ska ges en mera stadsmässig karaktär. Nya flerbostadshus ska vara i en skala som är anpassad till omgivande bebyggelse. I dagsläget finns intresse både från Trafikverket, ägaren till Tullinge centrum. HSB Södertörn samt kommunen att genomföra förändringar i Tullinge. Innan en planläggningsprocess påbörjas är lämpligt att göra en förstudie som visar vad samtliga kommande projekt innebär för ett förändrat Tullinge. I december 2015 fick HSB Södertörn ett positivt planbesked att genomföra en förtätning av kvarteret Banslätt. Området är idag en park som användas av närliggande skola och förskola. Exploateringen inkräktar på befintlig hundrastgård, bollplan och en lekplats som är mycket väl använd. I det kommande planarbetet är det därför viktigt att visa hur nya gröna värdeytor kan ersätta detta parkområde. Den föreslagna bebyggelsen kommer att innebära en förändring av stads- och landskapsbilden i centrala Tullinge. Centrala Tullinge präglas av en byggnadsskala om tre till fem våningar som bland annat det angränsande området Östliden är ett bra exempel på hur ny bebyggelse är anpassad till sin omgivning. Projektets östra delar närmast skolan bör flyttas till ytan väster om projektet. Husen bör göra ett jobb längs gångvägen till pendeltågsstationen i syfte att få en gång och cykelväg som upplevs som trygg. Den föreslagna förskolan bör ligga i botten våningen på ett av flerbostadshusen. Förslaget innehåller två idéer om hur området kan angöras dels via John Blunds väg och dels via Aftonvägen. I detta tidiga skede förordar förvaltningen att angöringen sker via Aftonvägen. Det kommer betyda markbyten då ny lokalgata med gångbana kommer inkräkta på skolans tomt. Hur området ska angöras behöver studeras vidare i kommande planarbete. Eftersom denna exploatering ligger i zon A bör parkeringslösningar planeras i garage, då behåller man eller skapar mer värdeytor för boende med flera. Situationsplanen visar parkeringar med utbackning mot gata, det kommer inte att godkännas ur trafiksäkerhetssynpunkt. Gatan ska ha gångbana och även angöras av sopbilar, därtill leveranser till föreslagen förskola. Angöring till förskolan måste detaljstuderas. Sophante-

331 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 4 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten ringslösning ska detaljstuderas, egen källsortering kan vara lämpligt här. I annat fall måste man hitta en ny plats för återvinningsstation. Parkeringstal och cykelparkeringstal ska följa föreslagen parkeringspolicy. Avslutningsvis vill förvaltningen upplysa att Botkyrkabyggen bör räkna med medfinansiering om förbättringar av Tullinge pendeltågsstation (eventuellt inom ramen för Sverige-förhandlingen). Detta justeras i exploateringsavtal men förvaltningen vill tidigt flagga för detta. Uppskattad tidplan Planarbetet med ett syfte att upprätta en detaljplan som prövar möjligheten för en byggnation av cirka 150 till 200 lägenheter samt en förskola bedöms kunna påbörjas under 4:a kvartalet 2016 och med en antagen plan under 4:a kvartalet Under 2016 bör en förstudie tas fram som redovisar föreslagna och planerade omvandlingar i centrala Tullinge. Inriktning och omfattning kan komma att ändras under planarbetet beroende på inkomna synpunkter och omständigheter som framkommer under planarbetet. Viktiga frågor att utreda under planarbetet bedöms vara: Utredning av eventuella fornlämningar Utredning av buller med tanke på närhet till järnväg och Huddingevägen Naturinventering eftersom området gränsar till ett grönt samband

332 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 5 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Begäran om planbesked enligt 5 kap 3 PBL Är begäran skriftlig med en beskrivning av det huvudsakliga ändamålet, med den avsedda åtgärden och en karta som visar det område som berörs? Avser planbeskedet ett byggnadsverk? Innehåller begäran en beskrivning av byggnadsverkets karaktär och ungefärliga omfattning. (ex. högsta våningsantal, antal lägenheter, friliggande hus, sammanbyggda etc.) Ja Nej Kommentar X X Om begäran uppfyller kraven ovan ska kommunen ge sitt planbesked inom fyra månader om kommunen och den som har gjort begäran inte kommit överens om något annat. Gällande planer, program och strandskydd Är förslaget förenligt med översiktsplanen? Ingår platsen i ett program eller fördjupad översiktsplan? Är marken detaljplanelagd? Finns det någon fastighetsplan för området? Ligger området inom strandskyddat område som återinträder vid ny detaljplan? Del vis Ja X X X Nej Kommentar X X Området ingår i detaljplaneprogrammet för central Tullinge från år I planprogrammet är inte detta område utpekat som ett förändringsområde eftersom programmet fokuserar på vad som ska hända runt centrum samt kommande förändringar av Huddingevägen. Men projektet kompletterar på ett bra sätt befintligt detaljplaneprogram och följer översiktsplanens intentioner som anger en ökad bebyggelsetäthet i centrala Tullinge. Två gällande detaljplaner finns för området, PL är från år 1972 samt PL från I båda detaljplanerna anges att marken ska användas som park.

333 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 6 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Hälsa och säkerhet Ligger området inom vattenskyddsområde? Del vis Ja Nej Kommentar X Området avvattnas till södra delen av Tullingesjön. Södra delen av sjön omfattas av inre skyddsområde för Tullinge vattentäkt Är marken förorenad? X Marken är idag ett skogsparti som inte är bebyggt. Finns radon i området? X Marken består dels av postglacial finsand och dels av urberg och är klassificerad som normalriskområde för radon. Råder det risk för översvämning? X Hur är de geotekniska förhållandena? X Råder det ras- skred och erosionsrisk? Är klimatförhållandet bra enligt översiktlig klimatutredning? Innebär etableringen några utsläpp? Innebär etableringen någon brandrisk? Planeras etableringen i ett redan stört område av buller, vibration eller störande ljus? Bidrar etableringen till buller, vibration eller störande ljus? Ligger etableringen i närheten av led för farligt gods? Innebär etableringen en ökning av farligt gods? Finns det risk för explosionsrisk? Bidrar etableringen till en farlig trafikmiljö? X X X X X X X X X X Troligen måste grundläggningen ske genom någon form av pålning eftersom marken delvis av postglacial finsand och delvis av urberg En tillkommande bebyggelse om cirka bostäder innebär ett tillskott av fler bilar i området som innebär ökade utsläpp. Med tanke på närheten till Huddingevägen och järnvägen bör en bullerutredning göras. På Västra Stambanan transporteras farligt gods. Projektets lämplighet måste bedömas/prövas i detta avseende På Västra Stambanan transporteras farligt gods. Projekt måste ges en utformning som klarar en eventuell olyckshändelse på järnvägen.

334 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 7 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Natur- och kulturvärden Är området ett område med höga naturvärden? (ex. Natura 2000 och Naturreservat) Ligger området inom riks eller kommunala intressen för kulturmiljön? Ligger området inom riks eller kommunala intressen för det rörliga friluftslivet? Inkräktar etableringen på ett område med biologisk mångfald, sällsynta arter eller nyckelbiotoper? Innebär etableringen att gröna stråk, samband och gröna kilar påverkas eller reduceras? Försörjs området med platser för lek och rekreation, dvs. lekplatser, bollplaner, motionsslingor etc.? Ligger platsen i närhet till naturmark för vandringsleder, skidsport, strövområden etc. som inte avses som anlagd park? Finns det några kända fornlämningar inom området? Del vis X Ja X X X Nej Kommentar X X X X Området ligger i kanten av ett grönt samband. En naturinventering bör göras i tidigt skede. Området ingår i kommunens gallringsplan för Eftersom terrängen är kuperad är det viktigt att studera hur man bäst stabiliserar branta slänter, gallra fram ljuskrävande ädellövträd så att de hinner anpassa sig till större ljusinsläpp inför en kalavverkning i mitten etc. Området används idag som plats för lek och rekreation och används av närliggande skola och förskola. Det är ett stort önskemål från allmänheten om upprustning av just denna lekplats så det är därför viktigt att i planarbetet visa på möjliga ersättningar för denna användning. I anslutning till detta område finns ett större skogsområde med vandringsleder. Vid planområdets södra gräns finns en utmarkering på fornminneskartan. Det är ingen lagskyddad fornlämning utan en naturbildning som är fornlämningsliknande. Vid besök på plats talar allt för att detta är en naturbildning. I planarbetet får en avstämning göras med Länsstyrelsen om det behövs någon utredning eller inte.

335 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 8 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Miljökvalitetsnormerna Av betydelse är hur förslagets påverkan förhåller sig till gällande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte, för att skydda människors hälsa eller miljön eller för att åtgärda befintliga miljöproblem. De miljökvalitetsnormer som är relevanta att beakta för förslaget är dels normer avseende föroreningar i utomhusluft, bullernivåer samt miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten. Utformning Påverkar etableringen stads- och landskapsbilden? Vet ej Ja X Nej Kommentar Projektet kommer att innebära en förändring av stads och landskapsbilden i centrala Tullinge i enlighet med översiktsplanen. Hur den kommande bebyggelsen ska utformas och bilda gräns mot det gröna får studeras i kommande planarbete. Områdets avgränsning bör omformas så att kommande bebyggelse gör ett jobb att skapa en trygg gångväg till pendeltågsstationen. Är utformningen estetiskt tilltalande? Finns det tillräckligt med yta för en eventuell expansion? Finns det möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området? Finns det ytor för parkering, in- och utlastning till och från området? X X X Hur kommande bebyggelse ska vara utformad får studeras i det i det fortsatta planarbetet. Men byggnaderna ska vara utformade så att de ger tillbaka något till platsen. Östliden som ligger centralt i Tullinge är ett bra exempel på en byggnadsskala på tre till fem våningar som på ett fint sätt passar in i stadsbilden. X Hela området tas i anspråk för bebyggelse. I detta tidiga skede finns inte några beskrivningar av in- och utfarter, angöring, parkering osv. Sökanden vill i planarbetet pröva angöring dels från John Blunds väg och dels från Aftonvägen. Förvaltningen förutsättar att all parkering löses inom den tillkommande fastigheten.

336 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 9 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Service Finns det någon kommersiell service i närheten? Innebär etableringen utökad kommersiell service? Finns det kommunal service i närheten (skolor, daghem etc.)? Kommer etableringen att leda till behov av utökad kommunal service? Del vis X X Ja X X Nej Kommentar I Tullinge centrum finns dagligvarubutik, bank bibliotek med mera. Eventuellt kan fler butiker öppna eller en förbättring för befintliga butiker i Tullinge centrum. I nära anslutning finns dels förskolan Grindstugan och dels Banslättskolan. Förslaget innehåller en ny förskola vilket är positivt. Om bostäder byggs på platsen kan behov av skola/äldreboende öka. Kommunikation Finns det utbyggd infrastruktur till platsen? Finns det kollektivtrafik? Finns det gång och cykelvägar till och från området? Ja X X X Nej Kommentar Huddingevägen, väg 226 passerar genom Tullinge samt att området ligger i nära anslutning till pendeltågsstationen i Tullinge. Vid Tullinge station finns både buss och pendeltåg. Teknisk försörjning Finns det kommunalt VA? Om inte, ingår området i verksamhetsområde för VA? Tas dagvattnet hand lokalt idag (LOD)? Vet ej Ja X X Nej Kommentar X Området är idag obebyggt men kringliggande bebyggelse är anslutet till det kommunala Va-nätet. Hänsyn måste tas till befintliga huvudledningar som finns i området. En kapacitetsutredning för spillvatten behöver göras för att bedöma om ledningskapacitet finns nedströms exploatering. Exploateringen ska följa riktlinjerna i fastställd dagvattenstrategi med rening och fördröjning inom fastigheten. Dagvattenutredning behöver utföras för exploateringen.

337 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 10 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Löses hanteringen av avfall på ett bra sätt? Finns det möjlighet att ansluta området/ fastigheten till fjärrvärmenätet? X X Beskrivning av sophantering med mera måste tydliggöras i vidare arbete. Ekonomiska och sociala aspekter Skapas från social synpunkt en god miljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper? Innebär etableringen en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt? Del vis Ja Nej Kommentar X. X Kommunala kostnader Förskola, skola mm (se ovan under service) Del vis X Ja Nej Kommentar Förslaget innehåller en ny förskola. Om detta är en förskola som ska drivas av kommunen eller i annan regi får utredas vidare. Gata X Området saknar idag väganslutningar. I det kommande planarbetet behöver en trafikutredning göras som visar hur området ska anslutas till befintligt gatunät samt i vilken omfattning projektet påverkar omgivande trafiklogistik med mera. Redan nu Flottiljvägens korsning med Huddingevägen och Römossevägen överbelastad och behöver förbättras. Vatten och avlopp X En VA utredning behöver göras för att bedöma framtida Va struktur samt eventuella ledningsförstärkningar. Övriga kostnader

338 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 11 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten De sex hållbarhetsutmaningarna År 2004 skrev Botkyrka kommun under en europeisk deklaration om hållbar utveckling, Ålborg+10-deklarationen. För att öppna hållbarutveckling har Botkyrka kommun tagit fram sex hållbarhetsutmaningar som ska vara vägledande i arbetet med planläggning av nya områden. De sex hållbarhetsutmaningarna är: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma. 3. Botkyrka har de bästa skolorna. 4. Botkyrkaborna är friska och mår bra. 5. Botkyrka bidrar inte med klimatförändringarna. 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin. Bilden visar kommunens sex hållbarhetsutmaningar. Blå streck i spindelnätet ovan visar dagsläget, orange streck visar konsekvenser av byggnationen. Motivering till resultat i spindelnätet 1. Med fler bostäder i centrum skapas ett större underlag för den befintliga handeln i Tullinge centrum. Detta ger förutsättning för att den kommersiella verksamheten kan leda till fler arbetsplatser. 2. Fler bostäder i centrala Tullinge skapar förutsättningar för att fler personer rör sig i centrum. Detta stärker hemkänslan i området som då upplevs som ännu mera bebott än idag.

339 BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKED, STÄLLNINGSTAGANDE 12 [12] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Genom en förskola i området skapas förutsättningar för att även barnfamiljer kan bosätta sig här. 4. Att kunna bygga tätt och i centralt läge med närhet till både park och skogsområde med möjlighet till rekaration är kan vara positivt för projektet. 5. Byggnationen av platsen påverkar klimatet negativt men en förtätning av området med bostäder i ett kollektivtrafiknära läge är positivt för klimatet därför påverkas punkt 5 varken positivt eller negativt. 6. Genom att kommunen medverkar till fler bostader i kollektivtrafiknära platser i kommunen ökar förtroendet för kommunen. En ökad bebyggelsetäthet leder till att fler mäniskor rör sig på samma plats kan leda till flera möten vilket kan påverka förtroendet för varandra i en positiv riktning. Medverkande tjänstemän: Per-Anders Framgård Anders Forsberg Ewa Lönnkvist Agneta Engver Lindqvist Sara Wrethed Planenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten, samhällsbyggnadsförvaltningen Gata-park, samhällsbyggnadsförvaltningen Mark o exploatering, samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering, kommunledningsförvaltningen Bilagor: Bilaga 1: Den inkomna skrivelsen/ansökningshandlingen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

340

341 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:24, sbf/2016:23, sbf/2016:22 32 Delegationsbeslut (sbf/2016:24, sbf/2016:23, sbf/2016:22) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut. Handlingar Redovisning av bygglov, Markupplåtelse, Markupplåtelse, Fordonsärenden, Fordonsärenden, Schakt, Schakt, Trafikanordning, Trafikanordning,

342 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:185, sbf/2016:184, sbf/2016:155, sbf/2016:138, sbf/2015: Anmälningsärenden (sbf/2016:185, sbf/2016:184, sbf/2016:155, sbf/2016:138, sbf/2015:167) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antecknar till protokollet att man tagit del av anmälningsärendena. Handlingar Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 49 Fördelning av medel från ändringsbudget. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 50 Program för bostadsförsörjning. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 53 Samarbetsavtal med Vattenfall för ledningar i allmän platsmark. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 55 Revidering av riktlinjer för områdsutveckling. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 65 Svar på motion: GPS i snöröjning (M), (KD). Kommunstyrelsens protokollsutdrag 82 Idé- och markanvisningstävling för Hågelby följduppdrag. Socialnämndens protokollsutdrag 43 Boende för ensamkommande barn. Revisionsskrivelse Granskning av ansvarsutövande 2015.

343 PROTOKOLLSUTDRAG 1[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016: Fördelning av medel från ändringsbudget (KS/2016:121) Beslut 1. Kommunfullmäktige medger arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden kronor år 2016 för att i samarbete med Nyföretagarcentrum anordna utbildningar i att starta eget företag för nyanlända och asylsökande. 2. Kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen 1 miljon kronor år 2016 att fördela till områdesgrupperna för nya trygghetsskapande insatser och för att stärka de positiva krafterna i respektive område. 3. Kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen eller den nämnd de utser 5 miljoner kronor år 2016 för att stimulera snabbare igångsättande av bostadsbyggandet, såväl tillfälliga boenden som permanenta bostäder. 4. Kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen 5 miljoner kronor år Dessa kan exempelvis disponeras för oförutsedda händelser, insatser via Mångkulturellt centrum och utredningar som bidrar till framtida effektiviseringar och för oförutsedda händelser. 5. Kommunfullmäktige medger arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 12 miljoner kronor år 2016 för att göra extra utbildningsinsatser i syfte att underlätta för fortsatta studier eller arbete, dels för personer som är nära arbetsmarknaden men som idag inte är prioriterade, dels för nyanlända och asylsökande. 6. Kommunfullmäktige medger utbildningsnämnden 12 miljoner kronor år 2016 för kvalitetsstärkande insatser samt för att kunna säkerställa en utbildning av god kvalitet för nyanlända och asylsökande elever inklusive elevvårdsinsatser. 7. Kommunfullmäktige medger utbildningsnämnden 5 miljoner kronor år 2016 för att stärka arbetet med att rekrytera lärare till skolor som idag

344 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:121 har rekryteringssvårigheter. 8. Kommunfullmäktige medger utbildningsnämnden 3 miljoner kronor år 2016 för att stärka den digitala infrastrukturen i Botkyrkas skolor. 9. Kommunfullmäktige medger vård- och omsorgsnämnden 3 miljoner kronor år 2016 för att tillsammans med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ta fram uppdragsutbildningar för att möjliggöra för visstidsanställda medarbetare att kunna studera till behörig utbildning och därmed få möjlighet att bli tillsvidareanställda. 10. Kommunfullmäktige medger socialnämnden 1,4 miljoner kronor år 2016 för att bygga ut organisationen för mottagandet av ensamkommande barn. 11. Kommunfullmäktige medger kultur- och fritidsnämnden 2,5 miljoner kronor år 2016 för insatser riktade till ensamkommande barn, säkerställande av bemanning och öppethållande inom öppna verksamheter samt för samordning och nätverksbyggande. 12. Nämnderna ska i delårsrapport redogöra för hur medlen använts eller planerar att användas under året. Den totala summan, 50 miljoner kronor, finansieras genom de 64, 9 miljoner kronor Botkyrka kommun tilldelades ur regeringen ändringsbudget år Motivering Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. I den extra ändringsbudgeten för 2015 anslogs 9,8 miljarder kronor som ett generellt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen. Av anslaget tilldelades Botkyrka 64,9 miljoner kronor. Vi får nu möjlighet att göra offensiva satsningar för att få människor i jobb, skapa fler företag, öka takten inom bostadsbyggandet, förstärka mottagandet av nya svenskar, öka våra skolors attraktivitet, sätta in snabba insatser i våra bostadsområden, med mera. I förslaget till beslut öronmärker vi 50 miljoner kronor för insatser under Vi ser dem som investeringar i framtiden i ett Botkyrka som växer och utvecklas. Satsningarna syftar till att göra Botkyrka till en ännu bättre

345 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:121 plats att bo, verka och leva i oavsett om man är ny Botkyrkabo eller om man har bott här länge. Vi fortsätter med en jobbpolitik för fler företag i kommunen, stärkt kompetens hos våra anställda och fler människor i arbete. Alla tre benen är viktiga i en aktiv jobbpolitik. Våra skolor ska ha de bästa lärarna och vi måste arbeta för att bli en än mer attraktiv arbetsgivare. Investeringar i digital infrastruktur i våra skolor ska stärka vår en-till-en-satsning och möjliggöra pedagogisk utveckling och digitalt lärande. Ensamkommande barn och ungdomar ska få den bästa skolstarten så att de snabbt kan gå in i ordinarie undervisning. Den snabba inflyttningen till kommunen kräver att vi stärker insatserna för att öka takten i bostadsbyggandet. Planerade bostadsprojekt kan startas snabbare och idéer om föreningsdrivna tillfälliga boenden kan utredas, till exempel förslaget om boende och verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar på Brantbrinks IP. En förstärkning av områdesarbetet görs genom resurser för trygghetsskapande åtgärder och stöd till positiva krafter i lokalsamhället. Det kan bland annat handla om jobbskapande åtgärder för ungdomar. Medlen kommer att fördelas utifrån behov av insatser och befolkningsmängd. Vi tillskjuter ytterligare medel för att säkra uppbygget av en organisation för mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar för att garantera att alla nya Botkyrkabor får en bra start. Med dessa insatser stärker vi den positiva utvecklingen av Botkyrka som plats. Botkyrka har väldigt många positiva krafter som jobbar för ett ännu bättre Botkyrka. Som kommun ska vi vara möjliggörare för denna utveckling. Satsningarnas delar Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har redovisat ett antal möjliga engångsinsatser för främst nyanlända, men även för asylsökande. Det finns också insatser som kan göras för att människor nära arbetsmarknaden ska kunna gå vidare till en anställning. För dessa ändamål föreslås arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tilldelas 12 miljoner kronor för år För att skapa fler arbetstillfällen och få fler människor i arbete behövs många olika insatser. Arbetsförmedlingens mest effektiva insats är stöd för att starta eget företag. Många nyanlända har erfarenhet av och kunskapen om att driva eget företag. Nyföretagarcentrum bedriver idag kurser och ger

346 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 4[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:121 handledning i att starta och driva eget företag. En sådan kurs kan hållas under våren och en under hösten för nyanlända svenskar som vill starta och driva eget företag. För dessa ändamål föreslås arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden tilldelas kronor för år Utbildningsförvaltningen har bland annat redovisat kraftigt ökade behov av utbildningsinsatser för nyanlända och asylsökande elever. För närvarande väntar 333 barn och unga på att få börja sin skolgång. I huvudsak finansieras det ökade elevantalet av Migrationsverkets ersättningar för asylsökande barns skolgång och för nyanlända elever via volymavräkning för faktiskt antal elever med uppehållstillstånd. Om nuvarande nivå på utbildningen ska säkerställas krävs därför ett tillskott eftersom det nu är väsentligt fler asylsökande elever än tidigare år. Förslaget innebär ingen förändring av nämndens skolpeng, utan kompenserar för att skolpengen är högre än för genomsnittseleven eftersom det utgår ett tillläggsbelopp som följer barnen i målgruppen oavsett utförare. Dessutom behövs en förstärkning av elevhälsopersonal med särskild kompetens kring nyanlända elevers medicinska status och andra behov för att skapa förutsättningar för bättre integration och elevhälsa. För att snabba på genomströmningen av elever från mottagningsenheten till skolorna behöver mottagningsenhetens organisation stärkas. Dessutom behöver den administrativa organisationen kring återsökning av statsbidrag för asylsökande elever stärkas för att säkerställa finansieringen. För dessa och andra kvalitetshöjande insatser föreslås utbildningsnämnden tilldelas 12 miljoner kronor för år Botkyrkas skolor ska ha de bästa lärarna. Vissa skolor har idag utmaningar när det gäller att rekrytera och att behålla bra lärare. Detta beror delvis på att konkurrensen mellan skolor och kommuner om lärare är stark. Botkyrkas skolor ska vara en attraktiv arbetsplats och våra skolor ska ha de bästa lärarna. Därför behövs insatser för att kunna rekrytera och behålla lärare i våra skolor. För dessa ändamål föreslås utbildningsnämnden tilldelas 5 miljoner kronor för år I Botkyrkas skolor utvecklas konstant det pedagogiska arbetet. Med en-tillen- satsningen och det ökade antalet datorer och läsplattor inom skolan behövs investering i en modernare digital infrastruktur med större kapacitet. För dessa ändamål föreslås utbildningsnämnden tilldelas 3 miljoner kronor för år Botkyrka kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare och tillsvidareanställning på heltid ska vara normen. Botkyrka kommun ska också ha rätt utbildad personal för att kunna garantera den kvalité som våra medborgare har rätt till. I dag har vi många deltidsanställda med ofullständig utbildning. För

347 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 5[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:121 att öka kompetensen, säkra kvalitén och vara en attraktiv arbetsgivare kan uppdragsutbildningar tas fram för att utbilda till exempel undersköterskor. Därmed möjliggör vi för fler medarbetare att bli tillsvidareanställda. För dessa ändamål föreslås vård- och omsorgsnämnden tilldelas 3 miljoner kronor för år Botkyrka kommun har idag ett väl etablerat områdesarbete som i nära kontakt med lokalsamhället utvecklar området. Alla områden står idag inför olika utmaningar samtidigt som det finns många förslag på lokala insatser som kan stärka området. Trygghetsskapande åtgärder eller verksamhet för att få unga vuxna i jobb är insatser som kan stärka områdena. För dessa ändamål föreslås kommunstyrelsen tilldelas 1 miljon kronor för år 2016, att fördela till områdesarbetet utifrån behov och befolkningsmängd. Stockholmsregionen har idag en stor brist på bostäder samtidigt som inflyttningen till regionen är stor. Takten för bostadsbyggandet behöver öka. Planerade bostadsprojekt kan startas snabbare och idéer om föreningsdrivna tillfälliga boenden kan utredas, till exempel förslaget om boende och verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar på Brantbrinks IP. Även andra tillfälliga boenden, i huvudsak på platser där vi planerat för permanent bebyggelse, kan behövas för att möta akuta behov. För dessa ändamål föreslås kommunstyrelsen eller den nämnd de utser tilldelas 5 miljoner kronor för år Den stora ökningen av antalet ensamkommande barn innebär att socialnämnden tvingats genomföra en kraftig utbyggnad av organisationen kring mottagandet på Ensamkommandesektionen. Mottagandet av ensamkommande barn finansieras i huvudsak av ersättningar som återsöks från Migrationsverket. Under 2015 har kostnaderna för verksamheten i stort sett finansierats av dessa intäkter. Utvecklingen har dock inneburit en betydande ökning av personalstyrkan m.m. Merkostnaderna, dvs de kostnader som inte täcks av ersättningarna, har uppskattats till 1,4 miljoner kronor Socialnämnden föreslås därför tilldelas 1,4 miljoner kronor för år Kultur- och fritidsnämnden har redan under 2015 genomfört insatser mot bakgrund av flyktingsituationen. Bland annat har medel fördelats till föreningar som erbjudit aktiviteter till ensamkommande flyktingbarn. Dessutom har besökstrycket ökat från flyktingar på öppna fritidsverksamheter och bibliotek. Förvaltningen har redovisat olika tänkbara insatser under 2016 riktade till ensamkommande barn, särskilt de som väntar på att få börja skolan. Det finns också behov av att säkerställa bemanning och öppethållande i öppna verksamheter, samordningsinsatser mot målgruppen och nätverksbyggande aktiviteter. För dessa ändamål föreslås kultur- och fritidsnämnden tilldelas 2,5 miljoner kronor för år 2016.

348 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 6[6] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:121 Mångkulturellt centrum har inkommit med förslag på tänkbara engångsinsatser utifrån flyktingsituationen. Det avser bland annat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, konsten att hitta hem och samhällsinformation. Kommunens ekonomiska läge är som tidigare nämnts ansträngt de närmaste åren. Behovet av effektiviseringar är stort och det behövs medel till utredningar som syftar till att identifiera möjliga effektiviseringsinsatser. Mot bakgrund av osäkerheten om hur flyktingsituationen utvecklas och vilka kommunala kostnader som uppstår finns behov av medel för oförutsedda händelser kopplat till flyktingsituationen. För dessa ändamål föreslås kommunstyrelsen tilldelas 5 miljoner kronor för år Yrkande Gabriel Melki (S), Tuva Lund (S) och Robert Steffens (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Särskilda yttranden Jimmy Baker (M), Kia Hjelte (M), Stina Lundgren (M) och Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Mångkulturellt centrum Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Ekonomichef Niclas Johansson, kommunledningsförvaltningen Avdelningschef Sara Wrethed, kommunledningsförvaltningen

349 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 39 Fördelning av medel från ändringsbudget (KS/2016:121) Den rödgröna regeringen har beslutat att dels öka de generella statsbidragen (brukar kallas statsbidragspåsen ) samt att utöver det skjuta till extra medel till kommunerna. Botkyrkas andel har landat på totalt 64,9 miljoner kr. Av dessa utgör 9,8 miljoner den generella ökningen och resterande 55 miljoner kr som en engångsutbetalning. I förslaget har man i tolv att-satser specificerat hur man vill allokera 50 miljoner kr för användning under Enligt vårt förmenande är problemen med detta flera. Dels kommer beslutet i kommunstyrelsen i mars samt på fullmäktige vid månadsskiftet efteråt. Därmed kan de olika åtgärderna börja effektueras som tidigast strax innan sommaren. I praktiken innebär det att huvuddelen av medlen börjar användas efter semestrarna. Då är det bara fyra-fem månader kvar av året. Det allvarligaste är nog kanske att man avser att bygga ut den kommunala driftorganisationen utan att veta om kommunerna får fler engångsutbetalningar åren 2017, 2018, 2019 etc. Kostnaderna för flyktingmottagandet ute i kommunerna är ju inget som försvinner på ett år direkt. Det kan, i sin tur, leda till att vi bygger upp en för stor kommunal organisation i form av antal anställda som det inte finns långsiktig finansiering för (skatteintäkter). I slutänden kan kommunen komma att riskera att inte kunna leva upp till det långsiktiga kommunala s.k. balanskravet, alternativt tvingas höja skatteuttaget för samtliga (arbetande) Botkyrkabor som enda utväg. Kommunledningen och den styrande majoriteten borde istället se över om man kan periodisera dessa medel över två-tre år och under tiden ha löpande diskussioner med staten, för långsiktig finansiering av t.ex. kostnader förknippade med mottagande av nyanlända. Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson Sid 1 (1)

350 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende 39 Fördelning av medel från ändringsbudget(ks/2016:121) Mångkulturellt centrum anser vi är en nationell angelägenhet som inte bör få kommunala bidrag till sin verksamhet. Vi Sverigedemokrater anser att kommunen bör avveckla sitt ekonomiska engagemang i Mångkulturellt Centrum. Sverigedemokraterna kan därför tycka att det är för otydligt att ge Mångkulturellt centrum en så betydande summa som 5 miljoner kronor för att bistå organisationen med framtida effektiviseringar och oförutsedda händelser. Vi har tidigare i vår flerårsplan reagerat över hur otydlig Mångkulturellt centrums budget är. Botkyrka kommun måste vara mycket tydligare med vad det är för typ av insatser man får ut av att göra dessa ekonomiska investeringar i mångkulturellt centrum. För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg

351 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015: Program för bostadsförsörjning (KS/2015:245) Beslut 1. Kommunfullmäktige antar program för bostadsförsörjning. 2. Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att revidera sin verksamhetsplan för 2016 och lägga till en plan för genomförande av program för bostadsförsörjning. Reservation Samtliga ledamöter för (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Motivering Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Botkyrka växer, det gör hela Stockholmsregionen. Bostadsbristen är akut och behovet av nya bostäder är enormt. Därför tar vi beslut och säkerställer en aktiv bostadspolitik för livets alla skeden och olika livssituationer. I Botkyrka ska man kunna hitta sin drömbostad oavsett var någonstans man befinner sig i livet. Vi vill bygga en kommun för alla. Det innebär att vi måste bygga mycket och varierat. Program för bostadsförsörjning är ett verktyg för att förverkliga kommunledningens mål om att 4000 nya bostäder ska finnas i Botkyrka till år Yrkanden Gabriel Melki (S), Lars Johansson (L), Robert Rasmussen (S), Yngve R K Jönsson (M), Mats Einarsson (V), Stefan Dayne (KD), Olle Westberg (S), Youbert Aziz (S), Stig Bjernerup (L) och Kia Hjelte (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Robert Stenkvist (SD) och Östen Granberg (SD) yrkar avslag på kommunstyrelsens förslag, bilaga.

352 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:245 Lars Johansson (L) och Jimmy Baker (M) yrkar avslag på avslagsyrkandet. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslagsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Särskilt yttrande Jimmy Baker (M), Kia Hjelte (M), Stina Lundgren (M) och Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Samtliga nämnder AB Botkyrkabyggen

353

354

355

356

357

358

359

360

361

362

363

364

365

366

367

368

369 Yrkande Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige Ärende 40 Program för bostadsförsörjning (KS/2015:245) Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom majoritetens förslag. Det vi ser i dag är en befolkningsmässig expansion som fått infrastrukturen att nära nog haverera och där trängseln blivit ett stort problem vissa tider på dygnet. Infrastrukturen har i Stockholm har snart nått sin maxkapacitet. Dagens bostadspolitik som präglas av förtätningar av bebyggelsen som ibland utgöra att barn mister sina lekområden antingen det handlar om lekplatser eller spännande skogsdungar. Pensionärer mister sina kära parker och hårt arbetande föräldrar mister sina strövområden. Denna utveckling har pressats fram i en ständig jakt på fler bostäder. De senaste decennierna har en stor inflyttning skett till våra tillväxtområden, bl.a. Stockholm. Vi vill att tillstånd till nya bostadsområden bara får godkännas om det samtidigt finns eller planeras en fullgod infrastruktur så att människor kan färdas på ett värdigt och trivsamt sätt till och från sina bostäder. Nya bostadsområden i större tätorter skall ha fullgoda kollektivanslutningar, likväl som acceptabla bilvägar. Vid förtätningar i stadsplanerat område skall samma krav på infrastruktur gälla som vid nya bostadsområden. Hårdare regler skall också gälla vid förtätningar vad gäller livskvalitet för de boende i området, samt bevarandet av områdets historiska karaktär. De boende i området skall få ökat inflytande vid planerade förtätningar. Botkyrka har redan byggt och tagit ett stort ansvar för bostadsförsörjningen i Stockholmsområdet. Andra kommuner måste nu visa sitt solidariska ansvar när det gäller bostadsbyggandet. Den planerade utbyggnaden var 600 bostäder per år, nu föreslår man 1000 per år. Sverigedemokraterna hade redan i ingångsläget en betydligt lägre byggnadskvot. Vi anser att en ytterligare ökning inte är försvarbart. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi avslag till förslaget För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg

370 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 40 Program för bostadsförsörjning (KS/2016:245) Vi vill framhålla att det föreslagna programmet för bostadsförsörjning till stora delar är mycket bra. Vi delar de ambitioner och visioner som programmet utmålar. Mycket av det som framläggs i programmet är sådant som vi moderater har drivit under längre tid. Det är förstås glädjande att det har fått genomslag i bostadsförsörjningsprogrammet. Vi tänker på sådant som att möjliggöra för fler villor i miljonprogramsområdena. En delad syn på fler områden med blandade upplåtelseformer som någonting bra. Ett tydligt exempel på det senare är planeringen för fler hyresrätter i Tullinge och fler bostadsrätter i Fittja C och på Albyberget. Ambitionen att åstadkomma en större variation i de olika kommundelarna, sett till utformning av hus och liknande, är även det något som vi har lyft fram under en längre tid. Det uttalade målet att förtätning huvudsakligen bör ske i kollektivtrafiknära lägen och där man kan dra nytta av redan befintlig infrastruktur, är helt i linje med vår politik. Botkyrkabyggen är mycket riktigt en nyckelaktör, inte minst i att producera nya hyresrätter och boenden med rimliga kostnadsnivåer. Vi vill dock skicka med att bolaget även fortsättningsvis bör ha handlingsfriheten att avyttra delar av beståndet, för att på så vis finansiera nyproduktionen av bostäder. Fler hyresrätter är viktigt, inte minst för de ungdomar som behöver en första bostad, eller den ensamstående föräldern i offentlig sektor, som har svårt att få låna till en bostadsrätt. Men fler hyresrätter behöver inte samtidigt inte stå i strid med fler bostäder i ägd form vilket också framgår i bostadsförsörjningsprogrammet. Vi välkomnar vidare att majoriteten öppnar upp för fler boendeformer för äldre, som exempelvis trygghetsboenden, en fråga som när vi började driva den, möttes av skepsis och ointresse från majoritetens sida. Det är en boendeform som är ett bra alternativ för exempelvis det äldre paret, som vill flytta från sin villa. Det kommunen kan göra för att skapa flyttkedjor, bör man också göra. Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson Sid 1 (1)

371 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016: Samarbetsavtal med Vattenfall för ledningar i allmän platsmark (KS/2016:142) Beslut Kommunfullmäktige godkänner samarbetsavtal med Vattenfall för ledningar i allmän platsmark. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Vattenfall och kommunen har arbetat fram ett förslag till samarbetsavtal som är liknande för flertalet kommuner rörande bestämmelser om bibehållande, förnyelse, nyläggning, underhåll och flytt av ledningar med mera. Dessa ledningar ska regleras genom markupplåtelseavtal enligt bilaga och samverkan med samarbetsavtalet. Detta för att skapa en effektivare handläggning när ledningar behöver tillkomma, underhållas eller flyttas. Ur samarbetsavtalet framgår att de befintliga ledningar och anordningar som omfattades av det tidigare markavtalet mellan parterna inte omfattas av detta avtal. För dessa ska fortsatt förhandling ske i syfte att träffa en överenskommelse. Samarbetsavtalet avser alltså ledningar som tillkommit efter att det tidigare avtalet sagts upp samt framtida ledningar. Innan samarbetsavtalet har undertecknats upplåter kommunen som markägare genom tillfälliga nyttjanderättsavtal utrymme för nya ledningar och anordningar. Dessa ska efter att samarbetsavtalet undertecknats, omvandlas till markupplåtelseavtal och regleras i enlighet med samarbetsavtalet. Intrångsersättning för upplåtet utrymme inom allmän platsmark regleras i stort genom en angiven ersättning av kronor per löpmeter schakt med påslag för Vattenfalls policy beträffande frivillighetspåslag samt lägsta belopp. Det föreslagna samarbetsavtalet reglerar också kostnadsfördelningen vid flytt av befintliga ledningar och grundar sig i hur gamla ledningarna är.

372 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:142 Kortfattat så anges att desto äldre de berörda ledningarna är som ska flyttas, desto mer betalar Vattenfall av kostnaderna för flytten och vise versa. När kommunen planerar större grävningsarbete eller vattenfall planerar schaktningsarbete ska den andra parten erbjudas möjlighet för samförläggning, tillsyn, service och underhåll av egna anläggningar. Underrättelse om dessa planerade arbeten ska normalt ske vid samordningsmöten vilka ska hållas kontinuerligt. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 54. Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Vattenfall Samhällsbyggnadsnämnden Mark- & exploateringsingenjör Oskar Melin, samhällsbyggnadsförvaltn. Förvaltningsrätten i Stockholm bevis om laga kraft

373 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015: Revidering av riktlinjer för områdesutveckling (KS/2015:173) Beslut Kommunfullmäktige godkänner förslaget till reviderade riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka. Sammanfattning Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Områdesutvecklingen i Botkyrka justeras ständigt med utgångspunkt från en föränderlig verklighet i våra stadsdelar. De nuvarande riktlinjerna för områdesgrupperna är från 2012 och behöver uppdateras för att fungera som struktur för områdesutvecklingen i Botkyrka De uppdateringar som föreslås är: Att riktlinjerna omfattar områdesutvecklingen som helhet och inte enbart områdesgrupper. Att områdesutvecklarens roll uppdateras för att bättre motsvara den faktiska arbetsprocessen i områdesutvecklingen. Att alla förvaltningar föreslås vara representerade i områdesgrupperna. Att ny årscykel för områdesgrupperna införs för att bättre integrera områdesarbetet med kommunens övergripande styrsystem. Den årliga analysen flyttas från maj till början av året. Nya riktlinjer för områdesgruppernas utvecklingspengar integreras i riktlinjerna för områdesutveckling. Demokratiberedningen har behandlat ärendet , 5. Yrkande Mats Einarsson (V) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag under proposition och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med

374 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:173 kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samtliga förvaltningar och nämnder

375 Riktlinjer för områdesutveckling i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:173 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 31 mars 2016 Dokumentet gäller för: Representant i kommunledningsgruppen, områdesutvecklare och ledamot i områdesgrupperna. Dokumentet gäller till den: 31 mars 2021

376 Dokumentet ersätter: Riktlinjer för områdesgrupperna Ks_2012_139 Dokumentansvarig är: Kommunfullmäktige För revidering av dokumentet ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning av dokumentet ansvarar: Kommunledningsförvaltningen Relaterade dokument: Riktlinjer för dialogforum KS/2015:201

377 Områdesutveckling i Botkyrka I Botkyrka kommun har vi en förvaltningsövergripande lokal organisation i varje stadsdel. Den kallas Botkyrkas områdesutveckling. Syftet med riktlinjerna Riktlinjerna har tagits fram för att säkerställa enhetliga arbetssätt och en god kvalitet. De ska tydliggöra områdesutvecklingens organisering, uppdrag samt roller och ansvarsfördelning. Riktlinjerna vänder sig till dig som är 1. representant i kommunledningsgruppen, 2. områdesutvecklare och 3. ledamot i våra områdesgrupper. Områdesutvecklingens uppdrag Botkyrkas områdesutveckling har till uppgift att: - samordna kommunens arbete i en stadsdel - komplettera förvaltningsorganisationens perspektiv med områdesperspektiv - ge den kommunala organisationen kunskap om förutsättningar, styrkor och behov i respektive stadsdel - skapa samverkan mellan lokala aktörer, både kommunala och andra - stimulera och tillvarata medborgarnas egna initiativ, lösningar och aktiviteter för att stärka civilsamhället - föra dialog med medborgare flickor och pojkar, kvinnor och män med olika social och etnisk bakgrund. Genom att utgå från den lokala stadsdelen kan vi möta medborgarna där deras dagliga liv utspelar sig. Medborgarens fokus är avgörande som utgångspunkt för förståelsen av vilka behov som finns och hur kommunen kan arbeta olika i olika stadsdelar för att möta dessa. I dialogen kan Botkyrkabornas egen medverkan mobiliseras och deras kunskap tas tillvara. Lokalt samarbete ökar effektiviteten i kommunens tjänster. Genom att samplanera olika insatser förbättras förutsättningarna att nå kommunens gemensamma mål. Områdesutvecklingens organisering i Botkyrka Områdesutvecklingens organisation och arbetssätt utgår från respektive stadsdels förutsättningar och behov. Det operativa arbetet sker i arbetsgrupper medan strategisk planering och styrning sker i områdesgruppen. I alla stadsdelar finns så kallade nätverksgrupper för samordningen av insatser för barn, ungdomar och trygghet.

378 Lokal aktör Lokal aktör Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Områdesgrupp Arbetsgrupp Nätverksgrupp Områdesgruppens uppdrag Områdesgruppen ansvarar för strategisk planering av utvecklingsarbetet i stadsdelen och ska samordna aktörer i stadsdelen. I de stadsdelar där strategiska utvecklingsprogram har fastställts utgör genomförandet av dessa grunden för områdesgruppens strategiska arbete. Områdesgruppens sammansättning Det finns fem områdesgrupper fördelade på kommunens stadsdelar Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba Ordföranden Kommundirektören utser områdesgruppernas ordförande bland förvaltningscheferna. Områdesgruppens ordförande tillhör kommundirektörens ledningsgrupp och tar där upp viktiga frågor gällande stadsdelens utveckling som kräver centrala lösningar. Områdesgruppens ordförande ansvarar tillsammans med områdesutvecklaren för samordningen mellan dialogforum och områdesgruppen i respektive stadsdel. Ordförande leder områdesgruppens arbete och har ett särskilt ansvar att säkerställa god närvaro bland områdesgruppens ledamöter. Områdesgruppens ordförande har beslutsansvar för områdesgruppens utvecklingspengar. Ledamoten Förvaltningarna utser en ledamot till respektive områdesgrupp. Förvaltningarna ska ge sina ledamöter ett tydligt mandat och utrymme för aktiv medverkan i områdesgruppens arbete. Vid val av ledamot ska en sammanvägning av med-

379 arbetarens formella mandat samt kunskap om stadsdelen och sakfrågorna göras. Att ingå i förvaltningens ledningsgrupp är inte obligatoriskt om en annan medarbetare i ledande ställning bättre fyller rollen. Ledamoten ansvarar för att: ta upp frågor från den egna förvaltningen som bidrar till områdesgruppens arbete ta upp frågor från områdesgruppen i den egna förvaltningens ledning samordna sin förvaltnings insatser med områdesgruppens insatser utveckla samarbete med andra förvaltningar och externa aktörer medverka i dialoger med medborgarna som berör den egna förvaltningens ansvarsområde aktivt medverka i framtagandet av analys, handlingsplan och rapporter. utse en ersättare vid förhinder. Områdesutvecklaren Områdesutvecklarna ansvarar för kontinuiteten i det strategiska utvecklingsarbetet i stadsdelen. De ansvarar också för att områdesutvecklingen samordnas med central planering i kommunledningsförvaltningen. Områdesutvecklaren är områdesgruppens lokala representant och ansikte utåt. De finns på medborgarkontoren, är lätta att nå för medborgarna och samordnar områdesgruppens arbete under ledning av ordföranden. De organiserar områdesgruppens dialoger och stöder förvaltningar i deras lokala dialoger. Områdesutvecklaren samordnar arbetet i nätverksgruppen. De deltar i dialogforums möten, stöder arbetet med viss administration kring mötena och kunskapsunderlag om stadsdelen till ledamöterna i dialogforum. Vice ordföranden och sekreteraren Vice ordförande i områdesgruppen utses av ordföranden bland ledamöterna. Sekreteraren utses av medborgarkontorens chef bland samhällsvägledarna på det lokala medborgarkontoret. Områdesutvecklingens roll i styrsystemet Kommunstyrelsen ansvarar för områdesutvecklingen som bereds i demokratiberedningen. Områdesarbetets platsperspektiv kompletterar förvaltningarnas verksamhetsperspektiv i kommunens styrsystem och planeringsarbete. För att integrera dessa två perspektiv har områdesarbetet en planeringsårscykel som beskrivs nedan.

380 Strategiska utvecklingsprogram Kommunens dokument Ett hållbart Botkyrka är utgångspunkt för arbetet med hållbar utveckling på 30 års sikt. Med det som utgångspunkt och för att anpassa kommunens arbete till lokala förutsättningar, görs ett strategiskt utvecklingsprogram för hållbar utveckling i varje stadsdel. I dialog med medborgarna definieras huvuduppgifter och långsiktiga handlingsvägar i respektive stadsdel. Vartefter programmen blir klara fastställs de av kommunfullmäktige. Programmen utgör ett ramverk för den lokala områdesutvecklingen och stöd för kommunens prioriteringar och insatser i respektive stadsdel. Stadsdelsanalys Områdesgrupperna presenterar en stadsdelsanalys i början av varje år. Stadsdelsanalyserna bygger vidare på kommunledningsförvaltningens tematiska omvärldsanalys men har fokus på stadsdelen. Analysen beskriver och kommenterar den långsiktiga utvecklingen och tillståndet i stadsdelen. Analysen är tänkt att fungera som kunskapsunderlag om Botkyrkas stadsdelar för förvaltningar, nämnder och aktörer i stadsdelen. Analysen bygger på dialog med olika aktörer i stadsdelar, lokala iakttagelser samt relevant statistik. Handlingsplan Områdesgrupperna presenterar handlingsplaner för respektive stadsdel i början av varje år. Handlingsplanen beskriver områdesgruppens och arbetsgruppernas insatser för året. Handlingsplanerna bygger på analysen i respektive stadsdel och är ett led i genomförandet av strategiska utvecklingsprogram i de stadsdelar de finns. Årsrapport och delårsrapport Årsrapporterna presenteras i början av varje år och beskriver genomförandet och utfallet av insatserna i respektive handlingsplan och budget från föregående år. Delårsrapporterna följer upp insatserna i handlingsplanerna under verksamhetsåret och presenteras i september. Årsrapport, analys och handlingsplan för varje stadsdel presenteras i början av varje år och behandlas i demokratiberedning i februari eller mars och går vidare som anmälningsärende till kommunstyrelsen. Analysarbetet ska också redovisas till kommunledningsgruppen. Områdesgruppernas utvecklingspengar Områdesgruppernas utvecklingspengar är ett årligt anslag om kr per områdesgrupp (2015) som används för genomförande av områdesgruppernas handlingsplaner. Utvecklingspengarna kan användas till olika typer av insatser och kostnadsslag förutsatt att det sker inom ramen för handlingsplanen:

381 inköp av varor och tjänster från företag och föreningar idéburna-offentliga partnerskap visstidsanställningar kommunal verksamhet områdesgruppernas administration Föreningsbidrag som stödform används inte av områdesgrupperna från och med år 2017 och fasas ut under Ordförande för respektive områdesgrupp har budgetansvar. Budget ligger under kommunstyrelsen med separata BK-nummer, en per ordförande. Samordning med dialogforum För att öka de förtroendevaldas kontaktyta med medborgarna har kommunfullmäktige utsett sex dialogforum för olika kommundelar Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge, Tumba och Vårsta-Grödinge. Det finns en nära koppling mellan dialogforums och områdesgruppernas uppdrag att föra dialog. De båda uppdragen ska komplettera varandra och samplaneras. Ordföranden i dialogforum och ordföranden i områdesgrupperna tillsammans med områdeutvecklaren ansvarar för samordningen mellan områdesgruppen och dialogforum i respektive område. Dialogforum ska genomföra samråd. Förvaltningar/områdesgrupperna och nämnder kan använda dialogforum istället för att genomföra egna samråd. (Se beslutade riktlinjer för dialogforum KS/2015:201.

382

383 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:91 65 Svar på motion: GPS i snöröjningen (M), (KD) (KS/2015:91) Beslut Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservationer Samtliga ledamöter för (M), (KD) och (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden. Ärendet Kommunstyrelsen har lämnat ett förslag till beslut. Jimmy Baker (M) och Stefan Dayne (KD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 19, lämnat en motion: GPS i snöröjningen. Motionärerna ser flera fördelar med en GPS-baserad snöröjning, bland annat får kommunen, i sitt system, koll på vilka gator som behöver snöröjas samt med vilken intensitet det ska ske. Det innebär även en möjlighet för beställaren att hålla koll på när, hur ofta, vid vilka tider samt av vilka entreprenörer snöröjning har utförts. Motionärerna förespråkar även ett införande kopplat till vad som kallas jämställd snöröjning, där gångbanor till och från kollektivtrafik och förskolor/skolor prioriteras istället för att snöröja bilvägar först. Motionärerna föreslår att samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda hur en GPS-baserad snöröjning skulle kunna införas i hela Botkyrka. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 360. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Motionärerna tar upp viktiga frågor om hur snöröjningen ska ske på ett jämställt sätt och hur kommunen ska kunna följa upp den. Snöplogning har traditionellt sett i första hand riktats mot biltrafikanter. Idag är det dock viktigt att framkomligheten gäller såväl gående, cyklister, rullstolsburna som bil-

384 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2015:91 trafikanter. Därför bör snöröjningen ske jämställt och kommunen bör kunna ha uppsyn över den. Därför har man idag med i upphandlingar i samhällsbyggnadsnämnden att alla plogfordon ska ha GPS. Därav anser vi motionen som besvarad. Yrkanden Jimmy Baker (M), Stefan Dayne (KD) och Lars Johansson (L) yrkar bifall till motionen. Gabriel Melki (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot bifallsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden (för kännedom)

385 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Idé- och markanvisningstävling för Hågelby - följduppdrag (KS/2016:259) Beslut Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att: 1. Påbörja förhandling om ramavtal med företrädare för konceptet Ekotopia för del av område B. 2. Inleda förhandlingar med företrädare för koncepten Familjeparken, Hågelby Horse Center och Vattenparken, med mål att skapa en helhet för resterande av område B samt område A. 3. Vara öppen för att ta in ytterligare kompletterande idéer om intressanta sådana blir aktuella. Reservation Östen Granberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget avslagsyrkande. Sammanfattning De 10 tävlingsbidragen utvärderades av en tillsatt grupp av tjänstemän kompletterat med expertis från WSP. Resultatet av utvärderingen presenterades för en politisk jury. Den politiska juryn fattade sedan beslut om vinnande bidrag. Utvärderingsgruppen kompletterat med ett utlåtande från WSP har lett fram till en bedömning enligt de kriterier som sattes upp i samband med inbjudan för idé- och markanvisningstävlingen. Poängmässigt får Ekotopia högst poäng i idé- och markanvisningstävlingen för Hågelby, dock kvarstår en osäkerhet angående finansieringen av bygg-

386 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:259 nationen. Då Ekotopia endast behöver en mindre del av område B finns möjlighet till att skapa en kombination av tävlingsbidrag. Utvärderingsgruppen ser gärna att en kombination av Ekotopia och något av Familjeparken, Vattenlandet eller Hågelby Horse Center kommer till. Utvärderingsgruppen vill fortsätta att diskutera med just dessa fyra tävlingsbidrag om hur en kombination kan komma att förverkligas. Möjligheten att ytterligare intressent kan tillkomma utesluts inte i fortsatt arbete. I möten med företrädarna för de fyra tävlingsbidragen framkom det att endast Familjeparken med Hågelby Holding AB har idag en finansiering för sitt koncept. De andra behöver antingen hitta externa finansiärer alternativt bygga någon form av boende eller motsvarande för att finansiera sina tävlingsbidrag. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 74. Yrkanden Östen Granberg (SD) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Jimmy Baker (M), Stefan Dayne (KD), Inger Ros (S) och Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Särskilt yttrande Lars Johansson (L) och Robert Steffens (C) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Östen Granbergs (SD) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Förvaltningschef Magnus Andersson, samhällsbyggnadsförvaltningen Projektchef Krister Stralström, samhällsbyggnadsförvaltningen

387 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende 82 Idé-och markanvisningstävling Hågelby- följduppdrag(ks/2016:259) Sverigedemokraterna har länge varit för en utveckling av Hågelbyområdet. Vi har själva gett på förslag att Hågelby skall utvecklas till en fornnordisk turistpark. Vi har också sagt att vi gärna ställer oss bakom förslaget Hågelby Horse Center. Det är också det enda av de uppräknade förslagen i tjänsteskrivelsen vi kan ställa oss bakom. Vi förstår att den politiska majoriteten gillar prestigeprojekt, samt att bygga dessa plastparker skulle innebära en ökning av säsongsarbeten i kommunen. Men vi anser inte att en total exploatering av Hågelbyområdet är rätt väg att gå. Under de senaste åren har vi kunnat se flera reportage om plastparker som har gått i konkurs eller haft mycket svårt att hitta finansiering. Vi är oroliga över att samma sak händer i Hågelby, detta då vi kan läsa i tjänsteskrivelsen att merparten av dessa projekt har betygen låg-medel när det gäller genomförbarhet. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi avslag till förslaget För Sverigedemokraterna Botkyrka Östen Granberg

388 Särskilt yttrande Ärende 82: Idé- och markanvisningstävling för Hågelby följduppdrag Om vi hade haft yrkanderätt så hade vi yrkat att 1. Ordförandeförslaget avslås. 2. Att ett nytt uppdrag för utveckling av Hågelby tas fram i enlighet med vad nedan anförs. Motivering Under lång tid tillbaka ansåg alla politiska partier i Botkyrka att det gamla kulturlandskapet vid Hågelby var ovärderligt och man även med hänsyn till de gröna kilarna måste bevara detta. Nu inser vi att det inte i längden går att göra museum av detta centrala område i kommunen, det måste utvecklas på ett grönt och hållbart sätt för att de norra och södra delarna av kommunen ska kunna växa ihop. Men en sådan integration gynnas inte, om man nu ska upplåta det mesta av marken för att privata aktörer, som ska göra stora vinster på stugor för billig övernattning i Storstockholmsområdet. Vi vill se en utveckling av Hågelby som fungerar i samspel med naturen och miljön. Även de övriga tävlingsbidragen gynnar inte utvecklingen för Botkyrka. På grund av bristande finansiering riskerar dessa däremot att bli ytterligare en stor belastning för Botkyrkas plågade skattebetalare. Redan när det gäller vinnaren av denna tävling, Ekotopia, framstår ihåligheten av hela denna markanvisningstävling i klar belysning. Här är det Skanska som ska bygga, men har inget intresse att vara med att driva verksamheten. Det finns bara någon slags förhoppning om att det framöver ska uppenbara sig en hågad finansiär som vill stödja en verksamhet, som redan tidigare har prövats och inte har varit framgångsrik. Värt att notera är också att WSP, i sitt utlåtande, lägger Ekotopias genomförbarhet på nivån Låg. Utöver detta så har vi fortfarande ingen trafiklösning i sikte om hur den ökande trafiken ska kunna klaras med den redan idag överbelastade Hågelbyleden. Alla dessa attraktiva besöksmål som man tänker sig skulle bara leda till totalkaos på Hågelbyleden. Man väljer

389 heller inte att redovisa parkeringslösningar på idéskisserna, vilket vi tycker är något missvisande. Vi i Liberalerna och i Centerpartiet anser att kommunen till att börja med ska upplåta mark för att bygga småhus i områdets norra del. Vi behöver öka vårt bostadsbyggande och då framförallt det som efterfrågas av så många. Denna brist på tomter för småhusbebyggelse har redan nu lett fram till tomtpriser i Botkyrka som överstiger kostnaden för själva huset. Lars Johansson (L) Robert Steffens (C)

390

391

392

393

394 TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4] Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten Referens Mottagare Susanne Hedlund Socialnämnden Boende för ensamkommande barn (SN 2016:68) Förslag till beslut Socialnämnden föreslår tekniska nämnden, i samarbete med samhällsbyggnadsnämnden, att göra en initial bedömning av möjligheten att uppföra stugor på berörd mark i enlighet med denna tjänsteskrivelse. Sammanfattning Tullinge Triangelpojkar (TTP) har genom sin ordförande Michele Di Dato kontaktat kommunen för att utröna intresset för och möjligheten av att ordna boende och verksamhet för ensamkommande barn på Brantbrinks idrottsplats. Socialförvaltningen har fått ett beredningsuppdrag att ytterligare analysera TTP:s initiativ samt lämna ett förslag till eventuell fortsättning. TTP vill att kommunen sätter upp boende i form av stugor på marken vid Brantbrinks idrottsplats. Föreningen erbjuder sig att stå för driften av boendet. Det finns två grundförutsättningar för att realisera förslaget från Tullinge Triangelpojkar att stå för drift av boende för ensamkommande i stugby ägd av kommunen. Det första och samtidigt helt avgörande är att kommunen beslutar att finansiera och driva ett projekt med att bygga en stugby. Det andra är sedan att ett avtal tecknas med föreningen om att stå för drift av boende för ensamkommande. Utifall att det är politikens intention att gå vidare efter de förutsättningar som getts i denna första utredning föreslår förvaltningen att uppdrag ges till teknisk förvaltningen att göra en initial bedömning utav möjligheten att uppföra stugor på berörd mark. Detta förutsätter att TTP inkommer med en funktionsbeskrivning av stugorna. Efter det kan ett första svar lämnas till TTP och beslut fattas om att utreda frågan vidare och hur det ska göras. Socialnämnden har enligt reglementet samordningsansvar för flykting- och mottagandefrågorna i kommunen. I fördelning av medel från ändringsbudget (KS/2016:121) beslutade kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen eller den nämnd de utser 5 miljoner kronor år 2016 för att stimulera snabbare igångsättande av bostadsbyggandet, såväl tillfälliga boenden som permanenta bostäder. Marie Lundqvist socialchef SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post susanne.hedlund@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

395 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] Inledning Tullinge Triangelpojkar (TTP) har genom sin ordförande Michele Di Dato kontaktat kommunen för att utröna intresset för och möjligheten av att ordna boende och verksamhet för ensamkommande barn på Brantbrinks idrottsplats. Socialförvaltningen har fått ett beredningsuppdrag att ytterligare analysera TTP:s initiativ samt lämna ett förslag till eventuell fortsättning. Socialförvaltningen ansvarar för att utreda och placera ensamkommande barn efter anvisning från Migrationsverket. TTP beskriver sig som en samhällsaktör som inriktar sig på ungdomars utveckling och välbefinnande med bland annat fotboll som redskap. Bland annat har de verksamhet för ensamkommande barn idag. TTP har som ambition att ta ansvar för hela människan och genom att även kunna erbjuda boende så stärks det arbete som redan görs idag. Föreningen ser ett eventuellt boende som ytterligare en naturlig del i deras sociala engagemang för ett bättre lokalsamhälle. Föreningen har strävat efter att kunna ta ett större ansvar för integration i vår kommun utöver fotbollen och det anser de kunna göra genom att erbjuda boende för ensamkommande barn. Föreningens förslag Kommunen sätter upp boende i form av stugor på marken vid Brantbrinks idrottsplats. Antalet lämnas till kommunen att besluta om, föreningen föreslår inledningsvis en möjlighet till 40 platser. Föreningen erbjuder sig att stå för driften av boendet. De planerar även att erbjuda svenskundervisning eftersom resurser för det finns. Föreningen hänvisar vidare till att det finns stor erfarenhet av entreprenörskap internt och har utsett en projektledare som också är uppgiftslämnare till de uppgifter som ligger till grund för denna tjänsteskrivelse. Föreningen har även utsett en ekonomiansvarig. Mot bakgrund av att de idag har verksamhet för barn och ungdomar anser de sig väl lämpade för att driva verksamhet för ensamkommande barn. En föreståndare kommer att tillsättas som tillsammans med föreningen ska bygga upp verksamheten. Det finns i övrigt tre anställda i föreningen som också kommer att vara involverade för att integrera de ensamkommande barnen i verksamheten på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det finns också planer på att äldre aktiva ungdomar kommer att jobba med och på boendet som en länk för de ensamkommande barnen in i det svenska samhället.

396 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] Analys Det finns två grundförutsättningar för att realisera förslaget från Tullinge Triangelpojkar att stå för drift av boende för ensamkommande i stugby ägd av kommunen. Det första och samtidigt helt avgörande är att kommunen beslutar att finansiera och driva ett projekt med att bygga en stugby. Det andra är sedan att ett avtal tecknas med föreningen om att stå för drift av boende för ensamkommande. Stugor En initial utredning behöver göras för att se om det är möjligt att sätta upp stugor på marken utefter detaljplan, förutsättningar för vatten och avlopp etc. Förutsättning är att en grundläggande funktionsbeskrivning finns för stugornas storlek och utformning, detta behöver föreningen inkomma med. Finansieringen behöver klargöras Om ja på båda ovanstående behöver beslut fattas om att göra detta utifrån att framtida bygglovsansökan går igenom Bygglovsansökan behöver lämnas in. Detta behöver bland annat innehålla ritningar på stugornas utformning som behöver överensstämma med de krav på tillgänglighet, gemensamhetsytor, möjlighet till integritet som IVO kräver. I ett första yttrande från förvaltningschef, teknisk förvaltning, görs bedömningen att det ej är rimligt att gå vidare med en utredning enligt första punkten ovan innan kommunen beslutat sig för hur vi ska lösa utmaningen med lokaler, bland annat gällande att ta emot den utökade andelen ensamkommande klargjort ansvars- och finansieringsfrågor som rör denna typ av boenden Att tillägga till svaret är att kommunen just nu har ett pågående arbete med att klargöra lämpliga placeringar för boenden relaterade till flyktingfrågan där ett svar ännu ej är klart. Avtal TTP behöver inkomma med verksamhetsplan innehållande bland annat budget och bemanning för att visa att de kan driva verksamheten utefter de krav som ställs. I dagsläget har de inkommit med en övergripande verksamhetsidé där det ej går att utläsa deras lämplighet/resurser till att driva ett boende utefter de

397 BOTKYRKA KOMMUN Socialförvaltningen Stöd- och utvecklingsenheten TJÄNSTESKRIVELSE [4] krav som ställs. Socialförvaltningen har i nuläget svårt att avsätta resurser för att stödja föreningen i framtagandet av en sådan plan. Vidare hantering I en diskussion gällande hur gå vidare med frågan finns det två olika utgångspunkter. Å ena sidan kan det ses som resursslöseri att påbörja det omfattande arbetet med att utreda uppsättande av stugor innan föreningen tagit fram så pass bra underlag att det kan ses som förvaltningens intention att teckna ett avtal med dem. Å andra sidan kan föreningen göra bedömningen att det ej är värt att lägga ned resurser på en mer detaljerad verksamhetsplan innan de vet om det är sannolikt att stugor byggs. Utifall att det är politikens intention att gå vidare efter de förutsättningar som getts i denna första utredning föreslår förvaltningen att uppdrag ges till teknisk förvaltningen att göra en initial bedömning utav möjligheten att uppföra stugor på berörd mark. Detta förutsätter att TTP inkommer med en funktionsbeskrivning av stugorna. Efter det kan ett första svar lämnas till TTP och beslut fattas om att utreda frågan vidare och hur det ska göras. Förvaltningen anser dock att TTP är en stark resurs för kommunens integrationsarbete. Idrottens betydelse för integration samt de positiva krafter i vår kommun som vill bidra till integration genom exempelvis språkträning och möjlighet att prova på olika idrotter bör inte ignoreras. Oavsett resultat av eventuell fortsatt utredning bör föreningens engagemang fångas upp och samverkan bör bedrivas runt aktiviteter för målgruppen. Förutsättningar Socialnämnden har enligt reglementet samordningsansvar för flykting- och mottagandefrågorna i kommunen. I fördelning av medel från ändringsbudget (KS/2016:121) beslutade kommunstyrelsen föreslå att kommunfullmäktige medger kommunstyrelsen eller den nämnd de utser 5 miljoner kronor år 2016 för att stimulera snabbare igångsättande av bostadsbyggandet, såväl tillfälliga boenden som permanenta bostäder.

398 Botkyrka kommun Revisionsskrivelse Revisionen Samtliga facknämnder Granskning av ansvarsutövande 2015 Kommunens revisorer ska varje år uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser samt enskilda ledamöter i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger kommunallagen att all verksamhet ska granskas årligen. En viktig del i den årliga granskningen är att bedöma om nämndens ansvarsutövande är tillfredställande. Med ansvarsutövning avses nämndens/styrelsens aktiva åtgärder för att styra, leda, följa upp och kontrollera verksamheten. Ett effektivt ansvarsutövande förutsätter att det finns rutiner som stödjer nämnden i dess arbete. Med anledning av detta har vi tidigare infordrat en grunddokumentation från varje nämnd när det gäller budget, verksamhetsplaner, reglemente, delegationsordning, olika policydokument m m. Detta material uppdateras årligen via vår protokollsgenomgång. Vi har fördelat nämndbevakningen mellan oss så att det är två förtroendevalda revisorer som löpande följer varje nämnds arbete, bl a via handlingar och protokoll. Dessa revisorer och en representant från PwC sammanträffar årligen med respektive nämndpresidium och förvaltningsledning. Detta bl a för att diskutera det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet för det gångna året samt statusen på arbetet kring intern kontroll. Kommunstyrelsens presidium träffas samfällt i samband med slutrevisionen. I detta sammanhang diskuteras bl a resultatet kring kommunstyrelsens ansvarsutövning och resultatet av de nämndvisa genomgångarna. Vi har samfällt beslutat att för kännedom översända bifogat PM, som utgör en dokumentation av vårt sammanträffande med nämndens politiska ledning och förvaltningsledning. De synpunkter som lyfts upp i promemorian förutsätts beaktas av nämnden inför nästa års granskning av ansvarsutövande. För kommunens revisorer Lennart Lindström Ordförande Lena Ingren Vice ordförande

399 Jan Nilsson PM Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsutövande Bakgrund Kommunens revisorer ska varje år uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för nämnder och styrelse samt enskilda ledamöter i dessa. För att möjliggöra bedömningar och skapa en tydlig grund för dessa anger kommunallagen att all verksamhet ska granskas årligen. En viktig del i den årliga granskningen är att bedöma om nämndens eller styrelsens ansvarsutövande är tillfredsställande. Med ansvarsutövning avses nämndens eller styrelsens aktiva åtgärder för att styra, leda, följa upp och kontrollera verksamheten. Ett effektivt ansvarsutövande förutsätter att det finns system och rutiner som stödjer nämnden i dess arbete. Enligt kommunallagen ska nämnderna var och en inom sitt verksamhetsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten och att kontrollen inom nämnden är tillräcklig. Mot bakgrund av ovanstående har PwC fått i uppdrag av de förtroendevalda revisorerna att granska ansvarsutövningen inom kommunens nämnder. Resultatet av granskningen har diskuterats vid ett sammanträffande mellan förtroendevalda revisorer samt nämnd- och förvaltningsledning. 2. Genomförande Den årliga granskningen av ansvarsutövande har genomförts enligt följande arbetsmodell: Insamling av grunddokumentation Analys/verifiering av grunddokumentation Avstämning/diskussion med nämnd och förvaltningsledning Upprättande av PM Avstämning och diskussion med kommunstyrelse/kommunledning Uppföljning av resultat/underlag kring fördjupande revisionsprojekt 1

400 I och med att grunddokumentation insamlades tidigare år har årets granskning fokuserats på en komplettering av materialet och en diskussion kring: Nämndens årsredovisning Lägesrapporter Framtidsperspektiv 3. Resultat 3.1 Allmänt Den sammanfattande bedömningen är att det finns ett strukturerat system för styrning och ledning samt uppföljning och kontroll som omfattar nämndens samlade verksamhetsområde. Identifierade utvecklingsområden är bland annat arbetet kring intern kontroll, prognossäkerhet och frekvensen i den ekonomiska uppföljningen. 3.2 Nämndens årsredovisning Ekonomiskt resultat Nämnden redovisar ett budgetöverskott på 4,3 mnkr, vilket innebär att den av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska ramen har klarats. Budgetöverskottet beror främst på vakanser på personalsidan samt ökade bygglovsavgifter. Sammantaget bedömer vi att orsakerna till budgetavvikelserna kommenteras på ett tillfredsställande sätt i nämndens årsredovisning. Prognossäkerhet Mnkr och % N-budget T 1 T 2 Utfall Avvik i % P-fel i T 2 i % Nämnd 148,2 0,1-0,2 4,3 2,9 3,0 Den procentuella budgetavvikelsen är 2,9 %. Prognosfelet är 3,0 %, vilket visar på en otillfredsställande träffsäkerhet på totalnivå i budgetutfallsprognosen per tertial två. Detta understryks ytterligare av den budgetutfallsprognos per september som nämnden behandlade i december 2015 och som visade på ett budgetöverskott på 0,5 mnkr. I och med detta är prognossäkerheten fortfarande ett utvecklingsområde, vilket även konstaterades vid förra årets granskning. Protokollförd uppföljning av ekonomin har skett i nämnden fyra gånger under året, vilket är två gånger fler än de obligatoriska och kommunövergripande tertialuppföljningarna. Av reglementet för budgetansvar och attest framgår att det åligger nämnden att kontinuerligt hålla sig underrättad om såväl kostnader och intäkter som verksamhetens utveckling. Vi bedömer att ovanstående rapporteringsfrekvens i stort är tillräcklig. 2

401 En lämpligt generell rutin framledes är att de månadsrapporter som infordras av kommunledningsförvaltningen, och som upprättas av respektive nämnds förvaltningsorganisation, för vidare sammanställning och redovisning till kommunstyrelsen, även delges nämnden som ett besluts- eller anmälningsärende. Detta tillsammans med den formella behandlingen av delårsrapporterna bedöms innebära en enhetlig och fullt ut tillräcklig rapporteringsfrekvens. Verksamhetsmässigt resultat Nämnden redovisar i sin årsredovisning bidraget till ettårsplanens kommunövergripande målområden via åtaganden, nämndmål och indikatorer. Detta utifrån den s k trafikljusmodellen. Nämndens egen utvärdering visar att bidraget till måluppfyllelsen är god inom tre områden och godtagbar inom ett områden. Ett område har nämnden inte utvärderat och tagit ställning till måluppfyllelsen, vilket är en brist. Resultatet bedöms vidare vara bättre jämfört med föregående år inom ett område och oförändrat inom tre områden. Vi kan konstatera att åtaganden, mål och indikatorer samt genomförda åtgärder för att nå dessa kommenteras på ett tillfredsställande sätt i nämndens årsredovisning, förutom inom målområde 2 Framtidens jobb. Tydligheten i bedömningen av måluppfyllelsen är dock ett utvecklingsområde, t ex genom att redan i budgetsammanhang fastställa procentuella intervall för vad som krävs för uppnå grönt, gult eller rött. Följsamhet till anvisningar Nämndens årsredovisning bedöms i stort följa kommunledningsförvaltningens anvisningar. Utvecklingsområden är dock motivering av den sammanfattande utvärderingen av de olika målområdena, slutsatser för framtiden samt redovisning av jämförande mått 1 ur befintliga databaser (t ex Kolada, öppna jämförelser och Södertörns nyckeltalen). Samlad bedömning Den samlade bedömningen av nämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat sker i revisionsberättelse och vidhängande redogörelse. I övrigt hänvisar vi till revisionsrapporten över granskning av årsredovisning Lägesrapporter Mål- och kvalitetsarbete I nämndens årsredovisning finns en beskrivning kring mål- och kvalitetsarbetet, utifrån bidraget till de kommungemensamma målen i ettårsplanen. En aggregerad 1 Tre till fem jämförande mått ska redovisas enligt anvisningarna. 3

402 sammanställning av måluppfyllelsen kring dessa mål finns i kommunens samlade årsredovisning. En genomgång och revidering av de kommungemensamma målen har även skett under tidigare planperiod. Utifrån detta har nämnden i dialog med förvaltningen utarbetat nämndmål och åtaganden. I övrigt hänvisas till kommentarerna i delavsnitt 3.2, kring det verksamhetsmässiga resultatet för Intern kontroll Det är nämnden, som enligt kommunallagen, har det formella ansvaret för den interna kontrollen. De förtroendevalda revisorerna ska årligen bedöma om nämnden har ett fungerande system för intern kontroll. Nämnden har antagit en plan för intern kontroll för 2015, vilket skedde i februari Planen har genomförts och återrapportering har skett till nämnden i november Nämnden har inte fullt ut beaktat de obligatoriska kontrollmomenten 2 i den kommunövergripande planen för intern kontroll som fastställts av kommunstyrelsen. Endast en nämnd- och förvaltningsspecifik kontroll ingår vidare i planen (riskbedömning vid omorganisation), varför dessa kontroller är ett utvecklingsområde framledes. Detta utifrån en dokumenterad risk- och väsentlighetsanalys. Av totalt åtta områden i planen är fyra sådana där inga avvikelser har påvisats. För resterande fyra områden har avvikelser konstaterats. I återrapporteringen av intern kontroll 2015 saknas en sammanställning där resultatet sammanfattas i grön- eller rödmarkerade rutor, vilket är den redovisningsmodell som fastställts av kommunens centrala internkontrollgrupp och som tillämpas av huvuddelen av förvaltningarna i kommunen. Sammantaget kan vi konstatera är arbetet med intern kontroll, inom nämndens ansvarsområde, är ett utvecklingsområde. Övriga frågor Under denna rubrik diskuterades betydelsefulla händelser under 2015 i form av bland annat ny organisation i form av teknisk förvaltning, detaljplaner som har vunnit laga kraft, sjuktal, belysningsprojekt på Albyberget och nytt parkeringsprogram. Vidare konstaterades att planberedskapen i dagsläget är god kopplat till målsättning kring bostadsbyggande, vilket är positivt. 2 Bland annat saknas kontrollmomentet inköp/hyra av personbil. Inom ramen för granskning av system för intern kontroll 2015 konstaterades dock att ekonomienheten på tekniska förvaltningen i efterhand gått igenom aktuellt kostnadsslag och rättat felaktiga momsavlyft. 4

403 4. Framtidsperspektiv Under denna punkt har diskussioner förts kring framtiden och fortsatta utmaningar, såsom bland annat: Personalförsörjning Planberedskap kontra bostadsbyggande Näringslivsprojekt, t ex Södra porten Rikstens företagspark Offentliga rummet (standard på gator, parker och grönområden) För ytterligare information kring framtidsperspektivet hänvisas till nämndens omvärldsanalys. 5