1912. SVERIGES Bihang.

Transkript

1 1912. SVERIGES Bihang. ÖFVERENSKOMMELSE!! MED FRÄMMANDE MAKTER. Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii kungörelse angående de förmåner, som i Sveriges hamnar åro beviljade främmande länders fartyg; gifven i Stockholm den 7 maj K u n g l. M a j:ts och R ik e ts K o m m e rs k o lle g iu m g ö r v e te r - l i g t : a tt följande främ mande länders farty g i svensk ham n tillgodonjuta nedannäm nda särsk ild a förm åner,* näm ligen: Amerikas förenta stater. I k raft a f handelstr akt atén den 4 ju li 1827 skola dessa sta te rs fartyg, från hvad o rt som helst till Sverige a n komna, behandlas lika med inhem ska från samma o rt kommande i afsende på afg ifter af hvad nam n som helst. A m erikas förenta staters fartygs nationalitet bestyrkes medelst skeppsregister (register of vessels) och mätbref. B elgien. E n lig t traktaten den 26 ju n i 1895 angående ordnande af handels- och sjöfartsför bindel serna m ellan Sverige och Belgien skola belgiska fartyg, hvilka i barlast eller med la st inlöpa uti eller afgå från svenska hamnar, de må komma från eller gå till hvilken ort som helst, i dessa ham nar i a lla afseenden behandlas lik a med in hemska fartyg. De skola icke, vare sig vid in- och utlöpandet eller under uppehållet därstädes, beläggas med andra eller högre läst-, båk-, lots-, hamn-, bogserings-, karantäns- eller andra afgifter, af hvad namn det v ara må, som utgå af själfva fartygen och uppbäras för staten, offentliga tjänstem än, kom m uner, korporationer eller in rättn in g ar eller i deras namn, än dem som drabba eller komma a tt drabb a inhem ska farty g. R ättig h eter för belgiska fa rty g a tt idka kustfart från ham n till ham n i Sverige är beroende af här gällande lag ar och förordningar. Dock är öfverenskommet, a tt belgiska farty g i alla hänseenden i Sverige åtn ju ta samma förm åner och privilegier, som blifvit eller kunna blifva beviljade de m est gynnade nationer. B elgiska fartygs nationalitet bestyrkes medelst sjöpass (lettre de mer). B rasiliens förenta stater. B rasilianska farty g åtn ju ta, enligt Kungl, brefven den 5 november 1844 och den 11 februari 1848, de fördelar, a tt i svenska h am n ar vid både inkom m andet och u tg åen det behandlas på samma sä tt som inhem ska fa rty g i afseende å lots- och båkafgifter, ham num gälder sam t hvarje annan afg ift af hvad nam n och beskaffenhet den v ara må. * Förmåner i afseende å skeppsmätning äro nedan särskildt upptagna

2 T ill bestyrkande af sin n atio n alitet äro brasilianska fa rty g försedda med register (registro) sam t folkpass eller mönsterrulla. B ulgarien. Jäm lik t ministeriella noter d m 10 m aj 1906 skola bulgariska varor och farty g i Sverige å tn ju ta samma behandling som de mest gynnade länders; dock a tt bestäm m elserna härom icke äro tilläm pliga på kustfarten eller på de förmåner, hvilka af Sverige m edgifvas eller kunna komma a tt m edgifvas N orge, så länge desamma icke utsträckas till någon annan stat. Chile. Chilenska farty g skola, enligt Kungl, kungörelsen den 11 april 1851, i svenska ham nar behandlas, vid både inkommandet och utgåendet, på samma sätt som inhem ska farty g i afseende på hamn-, läst-, båk- och lotsafgifter sam t hvarje annan afgift a f hvad nam n och beskaffenhet som helst. Danm ark. Jäm lik t traktaten den 2 november 1826 äga danska fa rty g och b å ta r a tt i svensk ham n behandlas, vid såväl inkom mande som utgående, lika med svenska farty g i afseende på hamn-, läst-, båk-, lots- och dykeriafgifter sam t hvarje annan afgift, a f hvad namn och beskaffenhet som helst, sam t att, emot erläggande af enahanda afgifter sorn för svenska fartyg, till Sverige införa och därifrån utföra alla varor, hvaraf in- och utförseln i svenska fa rty g är lagligen tillåten. E n lig t åberopade tra k ta t, art. Y l, jäm förd med ministeriell deklaration den 25 ju n i 1869, äga de b åtar från Köpenhamn och Helsingör, hvilkas d räk tig h et icke öfverstiger tre svenska n y läster eller tio danska registertons, a tt i Malmö, H älsingborgs och Landskrona ham nar vara fria från alla hamnoch lästafgifter af hvad benämning som helst. D anska s. k.»fsergebaade», som komma med b arlast till H öganäs a tt därifrån utföra stenkol och eldfasta leror, äro fortfarande i åtnjutande af den genom K ungl, förordningen den 19 november 1823 sådana b åtar tillerkända frih e t från a tt betala något slags afgift. E n lig t K ungl, kungörelsen den 19 ju li 1855 skola, så länge svenska till Island och F äröarna ankommande fartyg i afseende på afgifter för farty g och last varda behandlade lika med danska, isländska och färöiska farty g, på enahanda s ä tt som danska, i Sveriges ham nar behandlas lik a med svenska med hänsyn till a f g ifter för fa rty g och last. Jäm lik t Kungl, kungörelsen den 5 m aj 1858 skola, så länge svenska fartyg i danska staterna åtn ju ta m otsvarande förmåner, seglande eller med ån g k raft försedda fartyg, tillhörande danska undersåtar och af en d räk tig h et a f öfver femton (svåra) läster enligt m ätbref, kunna idka kustfart mellan svenska ham nar, med rättig h et a tt i allt, som rö rer seglation och handelsföretag, å tn ju ta sam m a behandling som inhem ska farty g ; skolande sådana danska seglande eller med ån g k raft försedda fartyg, hvilkas dräktighet, enligt m ätningssättet i Danm ark, icke öfverstiger femton (svåra) läster, men som, efter de i Sverige för m ätning af dylika farty g föreskrifna grunder, uppnå näm nda dräktighet, vara berättigade a tt härstädes undergå ny m ätning för a tt ådagalägga sin behörighet a tt ta g a del i ku stfartens idkande.

3 Grenom ministeriella deklarationer den 2 april 1873 och den 11 ju n i 1904 är bestäm dt, a tt danska b åtar och fartyg, hvilkas d räk tighet icke öfverstiger tre svenska nyläster eller tio danska tons och som hafva sin hemort i och gå emellan H elsingör, Köpenhamn och Kjöge och dessa städers tn lld istrik ter, på den ena sidan, sam t H älsingborg, Landskrona, Malmö och Trälleborg och dessa städers tullkam m ardistrikter, på den andra sidan, skola i H älsingborgs, L andskrona, Malmö och Trälleborgs ham nar i afseende på hainnafgifter behandlas på samma s ä tt sorn de i trak taten af den 2 november 1826, art. VI, och. i deklarationen a f den 25 ju n i 1869 omhandlade båtar. Genom ministeriella deklarationer den 22 september 1871, den 5 augusti 1879 och deri 11 ju n i 1904 är vidare bestämdt, a tt danska farty g och båtar, af hvilken storlek och beskaffenhet som helst, gående m ellan sam tliga orter inom Köpenhamns, H elsingörs och Kjöges tu lld istrik ter, å ena, sam t inom H älsingborgs, Landskrona, Malmö och T rälleborgs tullkam m ardistrikter, å andra sidan, skola, där de icke enligt redan gällande aftal åtn ju ta än v idsträcktare rättig h eter, i fråga om skeppsafgifter, lastpenningar, fyr- och bäkafgifter sam t alla liknande afgifter till statskassan (härunder dock icke inbegripna ham nafgifter i stadsham n) helt och hållet behandlas såsom ginge de inrikes o rter emellan. D anska farty g s nationalitet bestyrkes genom nationalitets- och registreringscertifikat; hvarjäinte det tal, som betecknar fartygets nettodräktighet, sam t dess registreringsbokstäfver skola vara ty d lig t m ärk ta på däcksbjälken i storluckans ak terk an t eller, där så icke kan ske, på a n n a t iögonfallande och läm p lig t ställe på fartyget. F rankrike. E n lig t sjöfartstraktaten den 30 december 1881 sam t konventionen den 13 januari 1892 skola franska fartyg, med eller u tan last, äfvensom deras laddningar, i Sverige, oafsedt från hvilken hamn fartygen komma sam t hvarifrån lasten förskrifver sig eller hvarthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid afgåendet åtn ju ta samma behandling som land ets egna fa rty g och dessas laddningar. F rån denna bestämmelse är undantag gjo rd t för hvad angår kustfarten, i fråga hvarom föreskrifterna i svensk lag förblifva gällande; varande för öfrigt öfverenskommet, a tt vid k u stfart franska farty g skola behandlas på samma s ä tt som fartyg, tillhörande de mest gynnade nationer. F u llstän d ig t befriade från lastpenningar och expeditionsafgifter i svenska ham nar äro franska fartyg, om de från hvilken o rt som helst i b arlast ankomma och jäm väl utlöpa i barlast, äfvensom n är de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del af sin last, eller ock in tag a ny la st eller fyllnadslast, och sty rk a a tt de redan erlagt dessa afgifter, sam t slutligen fartyg, hvilka friv illig t eller a f tvingande orsaker inkom m it i en ham n med la s t och d ärifrån u tlöpa u tan a tt hafva fö re ta g it någon handelsoperation.

4 F ran sk a fartygs nationalitet bestyrkes genom den handling, som benämnes aete de francisation. Grekland. G rekiska farty g skola i svenska ham nar behandlas lik a med inhemska fartyg, pä sätt K ungl, kungörelsen den 2 november 1853 närm are utvisar. H aw aii (Sandwichsöarna). E n lig t en den 1 ju li 1852 a f slutad traktat skola haw aiiska farty g i svenska ham nar behandlas lika med inhem ska farty g. Italien. I följd av e tt den 14 ju n i 1862 afslutadt fördrag skola italienska fartyg, hvilka anlända med b arlast eller last till Sveriges ham nar, såväl då fartygen inkomma som under det de uppehålla sig därstädes och då de utlöpa, behandlas i likhet med inhemska fa rty g i hvad a n g å r hamn-, läst- och lotsafgifter, äfvensom i afseende å hvarje annan afgift eller pålaga af hvad beskaffenhet eller benämning den vara må, antingen den tillkom m er kronan, städerna eller hvilka enskilda in rä ttn in g a r som helst. Italienska fa rty g äga ock rä tt a tt deltaga i kustfarten och varuforslingen emellan Sveriges ham nar sam t skola, i a llt hvad som angår denna sjöfart och denna handel, behandlas lik a med svenska farty g. Italienska farty g s nationalitet bestyrkes m edelst nationalitetspatent (p atente de nazio nalitå) och sjömansrulla (ruolo di equipaggio). Japan. E n lig t handels- och sjöfart str akt atén den 19 m aj 1911 skola japanska fartyg, hvarifrån de än må komma och h v art de än äro destinerade, icke inom svenskt sjöterritorium påläggas tonnage-, transit-, kanal-, ham n-, lots-, fyr-, karantäns- eller an d ra liknande eller m otsvarande afgifter, eller pålagor af hvad benämning det vara må, som uppbäras i regeringens namn eller till dess förmån, af offentliga tjä n stemän, enskilde, korporationer eller in rättn in g ar af alla slag, med m indre än a tt de likaledes och under samma villkor skulle hafva p å lagts inh emska fartyg i allm änhet eller den mest gynnade nations fartyg. I allt som rör anvisande af plats å t fartyg, deras lastning och lossning inom svenskt sjöterritorium skola ja p a n sk a fa rty g behandlas lik a med svenska. Jap an sk a fartygs nationalitet skall i Sverige vinna erkännande med stöd af de handlingar den japanska lagen fordrar. Japanska fartyg, som användas för reguljär posttjänst, skola, vare sig de tillh ö ra staten eller af denna för sådant ändam ål u n derstöd? rederi, å tn ju ta m est gynn ad nations behandling. K ustfarten undantages från bestäm m elserna i tra k ta te n och re g leras genom Sveriges lagar. Dock skola jap an sk a fa rty g m ed afseende å kustfarten i Sverige åtn ju ta m est gynnad nations behandling. Jap an sk t fartyg, som utomlands in tag it last till två eller flera införselham nar å svenskt område, skall få lossa en del af sin last i en hamn och fo rtsä tta resan till den eller de andra ham nar, dit det är bestämdt, för a tt där lossa resten af sin last, a llt under iakttagande af Sveriges lagar, tariffer och tullförordningar. P å samma sätt och med samma inskränkning skall jap an sk t farty g under samma resa till utlandet kunna intaga last i olika svenska ham nar.

5 Kina. E n lig t vänskaps-, handels- och sjöfart strakt atén den 2 ju li 1908 m å kinesiska h an d elsfarty g för handelsändam ål och för u pptagande och aflämnande af passagerare och gods begifva sig till och från hvilken som helst af de ham nar i Sverige, hvilka andra utländska handelsfartyg äga a tt besöka. K inesiska handelsfartyg skola inom svenskt område å tn ju ta m est gynnad nations behandling sam t må i svenska ham nar förhyra b åtar för fraktande af passagerare och gods, äfvensom för ingående i eller utgående u r hamn an lita lots. De skola erlägga lastum gälder eller andra afgifter eller p ålag o r i öfverensstäm m else med i Sverige gällan de fö rfa ttningar, men det må icke afkräfvas dem and ra eller högre lastu m gälder eller afgifter eller pålagor än mest gynnad nations fartyg. K u stfarten ä r icke undantagen från bestäm m elserna i tra k ta te n. Liberias farty g skola, jäm lik t en den 1 september 1863 afslutad traktat, i svenska ham nar icke påläggas andra eller högre lästafgifter eller andra afgifter eller taxor af hvad namn det vara må, än som i lik a fall skulle drab ba inhem ska fartyg. M exikos förenta stater. E n lig t vänskaps-, handels- och sjöfartstraktaten den 29 ju li 1885 skola m exikanska handelsfartyg äga rä tt a tt införa laddningar till två eller flera svenska ham nar och a tt därstädes in tag a last, m ot villkor a tt ställa sig till efterrättelse de lag ar, som nu äro gällande eller må komma a tt fram deles i d etta afseende utfärdas, u tan a tt erlägga andra eller högre afgifter än dem, som erläggas af hvarje annan nations fartyg, och utan a tt vara underkastade andra form aliteter än dem, som äro eller må komma a t t fastställas för h varje an n an främ m ande flagga. D e tta m edgifvande sträck er sig dock icke till kustfarten. A f m exikanska farty g skola icke i svenska ham nar, vare sig vid inlöpandet, under kvarliggandet eller vid utgåendet, uppbäras andra eller högre afgifter, pålago r eller sp o rtler till äm bets- och tjä n s te män, såsom lästafgifter, fyr-, hamn- och lotspenningar, karantänskostnader, bärgarlön eller ersättning för bistånd i fall af haveri eller skeppsbrott, ej heller andra pålagor eller allm änna eller för särskilda orter fastställda afgifter af hvad beskaffenhet eller namn det v ara må än sådana, som erläggas eller må komma a tt erläggas af hvarje annan nation. Den aräk tig h et, som finnes angifven i skeppshandlingarna, skall läggas till grund för erläggandet af de afgifter, som utgå efter tontal. M exikanska ångfartyg, som underhålla regelbunden förbindelse m ellan Sverige och M exikos förenta stater, å tn ju ta sam m a lä ttn a der vid inlöpande, expedition och utgående som de, hvilka beviljats eller fram deles må varda beviljade ångfartyg, tillhörande hvilken som h elst annan nation. E u llständig t befriade från lastpenningar i svenska ham nar äro m exikanska fartyg, om de från hvilken ort som helst i barlast ankom ma och jäm väl utlöpa i barlast; vidare n är de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del a f sin last, eller ock in tag a ny last

6 eller fyllnadslast, och sty rk a a tt de redan erlagt dessa afg ifter; äfvensom när de a f tvingande orsaker inkom m it i en hamn med last och d ärifrån utlöpa utan a t t hafva fö retag it någon handelsoperation. N ederländerna. På grund af handelstr akt atén den 25 september 1847 skola nederländska fartyg, såväl vid deras ankom st som vid deras afgång, behandlas på samma sätt som inhem ska farty g med afseende å hamn-, läst-, fyr- och lotsafgifter äfvensom i afseende å hvarje annan afgift eller pålaga, af hvad namn och beskaffenhet den v ara må, hvilken tillfa lle r staten, städerna eller särskilda in rättn in g ar. H äri har icke gjorts någon ändring genom tilläggskonventionen den 15 december E n lig t Kungl, kungörelsen den 30 december 1856 skall det vara nederländska fa rty g tillå te t a tt idka kustfart m ellan ham nar i Sverige, så länge det är svenska farty g medgivet a tt idka kustfart m ellan ham nar i konungariket N ederländernas europeiska och v ä stindiska besittningar. N ederländska fartygs nationalitet bestyrkes m edelst sjöpass och mätbref. Norge. E n lig t Kungl, kungörelsen angående de rättigheter, som i Sverige tillkomma norska fartyg och båtar, den 11 m aj 1906 gäller: a tt norska farty g och b åtar ävensom deras last skola, oafsedt hvarifrån de afg ått eller hvarthän de äro destinerade sam t h v arifrån lasten förskrifver sig eller hvarthän den är bestämd, h är i riket åtn ju ta enahanda behandling och rättig h eter som svenska farty g och b åtar sam t dessas last; att näm nda förmån ej inbegriper rä tt till k u stfart; a tt ej heller rä tt tili fra k tfa rt å insjöar, floder eller kanaler är härigenom medgifven i vidare mån än som följer af bestäm m elserna i gällande tullstadga och nådiga kungörelsen den 18 septem ber 1874 angående rä ttig h e t till varuutförsel med främ m ande nationers fa r ty g från insjöar, floder och k analer; sam t a tt för tillgodonjutande af ofvanberörda och öfriga för varuskeppningen m edgifna förm åner norska farty g skola vara försedda med sådana handlingar, som till styrkande af deras nationalitet äro i N orge föreskrifna. N orska fartygs nationalitetshandlingar utgöras af nationalitetsbevis, bilbref, såvida fartyget är b y g g t i Norge, sam t m ätbref och folklista. Persien. E n lig t en den 17 november 1857 a f slutad traktat skola persiska farty g i svenska ham nar icke vara underkastade andra afgifter än dem, som åligga fartyg, tillhörande den mest gynnade nation. Portugal. E nligt deklaration a f den 12 ja n u a ri 1907 är Portugal af Sverige tillförsäkradt den mest gynnade nations behandling i a llt hvad som an g å r handel och sjöfart. Deklarationen in n efattar icke inrym m andet a f de särskilda förmåner, som af Sverige äro eller kunna varda uteslutande medgifna N orge eller D anm ark.

7 Rum änien. På grund af handelskonventionen den 3 mars 1910 skola ru m än ista fartyg och deras laster i Sverige i alla hänseenden behandlas på sam m a s ä tt som fartyg tillhörand e mest gynnad n a tion. F arty g en s nationalitet skall erkännas i enlighet med Rum ä niens särskilda lagar och reglem enten på grund af de handlingar och bevis, som a f vederbörande m yn digheter u tfärd ats för b efälhafvare, skeppare eller båtförare. K ustfarten är icke undantagen från bestäm m elserna i traktaten. R yssland och Finland. R yska oc-h finska fartyg sam t b åtar med last eller i barlast och af hvad d räk tig h et och byggnadssätt som helst skola, i följd a f en den 8 m aj 1838 afslutad handels- och sjöfartstraktat, såväl vid inkom m andet som vid utgåendet, behandlas lik a med svenska fartj^g i afseende på hamn-, läst-, båk-, lots- och dyk eriafg ifter sam t hvarje annan till kronan eller städ er eller s ä r skilda in rättn in g ar utgående afg ift eller pålaga, afgifterna för farten genom Göta och T ro llh ätte kanaler d ä ru ti inberäknade. F inska allmogens farty g å tn ju ta samma förmåner, som h ittills blifvit dem beviljade, såväl i anseende till tullangifning och sättet för afgifternas betalande, som i anseende på försäljningen af deras medförda last, och hvarje skeppare å finskt farty g äger rä tt att, under tjuguen dagar efter ankomsten till svensk hamn, ombord på sitt farty g i m indre p artier sälja alla slags landtm annavaror af finskt urspru ng. I afseende pä bestyrkandet af finska och ry sk a farty g s nationalite t äro följande föreskrifter gällande, näm ligen: a tt farty g från finska städer skola vara försedda med tullkammarpass, folkpass, bilbref, m ätb ref sam t certifikat öfver farty gets bygg nadsarb beskaffenhet och storlek; a tt finska landtm annafartyg skola m edföra tu llkammarpass och mätbref, sam t a tt ryska farty g skola vara försedda med patent, bilbref, m ätbref och folklista. In till dess att förenämnda handels- och sjö fartstra k tat af den 8 maj 1838 underkastats revision, är Ryssland, enligt aftal angående handelsförbindelserna m ellan Sverige och Ryssland af den 9 augusti 1906 tillfö rsäk rad t den mest gynnade nations behandling i a llt som angår handel, sjöfart, industri och införselafgifter; dock a tt bestäm melserna härom icke äro tilläm pliga på kustfarten sam t a tt såsom stridande mot aftalet icke anses bestämmelserna om de särskilda förmåner, hvilka af Sverige äro medgifna eller komma a tt medgifvas norska undersåtar, norska kommersiella, industriella eller finansiella bolag, äfvensom norska varor, så länge samma förmåner icke m edgifvas någon annan sta ts u ndersåtar, bolag eller varor. Spanien. E n lig t sjöfartstraktaten den 15 mars 1883 sam t deklaration den 23 ju n i 1887 skola spanska fartyg, med eller utan last, äfvensom deras laddningar, i Sverige, oafsedt från hvilken hamn farty g en kom m a sam t hvarifrån lasten förskrifver sig eller h v a rthän den är bestämd, i alla hänseenden vid ankomsten, under kvarliggandet och vid afgåendet åtn ju ta samma behandling som landets egna fa rty g och dessas laddningar.

8 Med förbehåll af rä ttig h et för vederbörande a tt uppbära särskilda för lokala behof afsedda afgifter, äro från sjöfarts- och hamnafgifter, lastpenningar och expeditionsafgifter i svenska ham nar spanska farty g fullständigt befriade, om de från hvilken o rt som helst ankomma i barlast och åter utlöpa i barlast, äfvensom när de, kommande från hamn i Sverige, anlöpa en eller flera svenska ham nar för a tt därstädes antingen lossa hela eller en del af sin last, eller ock intaga ny last eller fyllnadslast, och sty rk a a tt de redan erlagt dessa afgifter; hvarjäm te spanska fartyg, som af tvingande orsak inlöpa i svensk hamn, därstädes äro befriade från alla hamneller sjöfartsafgifter, som uppbäras af staten, därest de orsaker, hvilka gjort det oundgängligt a tt söka nödhamn, äro giltig a och uppenbara, sam t under förutsättning a tt ingen handelsoperation m edelst lastning eller lossning af varor i nödham nen företages. T rak taten s bestäm m elser äro tilläm p lig a hvarken å den för kustfarten eller den för fisket gällande ordning. Spanska farty g s nationalitet,bestyrkes m edelst seglationspass (real patente de navegacion) och folkpass (rol de navegacion). Storbritannien och Irland. E n lig t handelstraktaten den 18 mars 1826 och K ungl, kungörelsen den 26 oktober 1849 äro b rittis k a fa r tyg, som till svenska ham nar anlända, berättigade att, vid såväl inkom m andet som utgåendet, behandlas på sam m a s ä tt som in hemska farty g i anseende till skepps- och ham num gälder sam t andra afgifter till kronan, städer eller enskilda in rättn in g ar a f hvilken beskaffenhet som helst. P å grund a f Kungl, kungörelsen den 15 augusti 1854 må, så länge kustfarten mellan b rittisk a ham nar fortfar a tt för svenska farty g vara fri och obehindrad, jäm väl b rittisk a fartyg sådan fa rt mellan svenska ham nar idka. Jäm lik t Kungl, kungörelsen den 2 oktober 1874 må ock, så länge kustfarten mellan ham nar i brittiska besittningen Canada läm nas för svenska farty g fri och obehindrad, canadiska farty g idka sådan fa rt m ellan svenska ham nar. N ationaliteten af farty g och laddningar, som under b rittisk flagga till svensk hamn ankomma, skall, jäm lik t Kungl, bref den 23 maj 1828, anses tillförlitligen sty rk t endast genom brittiske konsulns eller vice konsulns på stä lle t i berörda afseende utfärd ad e certifikat. Tyska riket. E n lig t handels- och sjö fartstraktat en den 2 m aj 1911 g äller följande: U ndersåtar, tillhörande T yska riket, skola, såfram t icke genom denna tra k ta t undantag göras, inom svenskt område i afseende å handel, sjöfart och andra näringar åtn ju ta samma privilegier, befrielser och förmåner af alla slag, hvilka tillkom m a eller framdeles tillerk än n as Sveriges egna und ersåtar. T yska fa rty g och deras last skola i Sverige åtn ju ta fullkom ligt samma behandling som Sveriges egna farty g och dessas last, oafsedt hvarifrån fartygen afg ått eller hvarthän de äro destinerade, och oafsedt hv arifrån lasten förskrifver sig eller h v a rth ä n den är bestäm d.

9 H varje företrädesrättighet och befrielse, som i d etta hänseende kan komma a tt a f Sverige m edgifvas en tredje m akt, skola sam tid ig t och ovillkorligen jäm väl tillerkännas T yska riket. Från förestående bestäm m elser göres undantag beträffande de särskilda förmåner, hvilka nu må vara eller fram deles kunna blifva m edgifna alstren a f den inhem ska fiskerinäringen i Sverige..Förestående bestäm m elser g älla tillsv id a re äfven för kustfarten. F arty g s nationalitet skall erkännas på grund af de handlingar och bevis, som av vederbörande m yndigheter i T yska rik et blifvit för befälhavare, farty g sred are eller skeppare utfärdade. T yska fartyg, som inkomma till svensk hamn för a tt där allenast kom p lettera sin la s t eller lossa en del a f densamm a, må, under föru tsättn in g a tt de rä tta sig efter de i Sverige gällande la g a r och föreskrifter, behålla ombord den del av lasten, som är bestäm d till annan hamn eller till annat land, och återutföra densamma utan a tt för denna del af lasten behöfva erlägga någon afgift utom bevakningsafgifter; och må dessa afgifter uppbäras allenast efter den för svensk eller i Sverige mest gynnad nations sjöfart bestäm da lägsta taxan. F u llstän d ig t befriade från fartygsum gälder och expeditionsafgifter i Sveriges ham n ar äro: 1. fartyg, som från någon ort, hvilken det vara må, inkomma i barlast och i barlast åter utgå; 2. fartyg, som komma från någon svensk ham n till en eller flera ham nar inom Sverige sam t kunna styrka, a tt de i annan svensk ham n redan e rla g t ifrågavarande a fg ifte r; 3. fartyg, som friv illig t eller af tvingande orsaker inkom m it i en hamn med last och d ärifrån åter utlöpa utan a tt hafva fö re ta g it någon som helst handelsoperation. D enna befrielse skall icke gälla fyr- och båkafgifter, lotspengar, bogserings-, karantäns- och andra på fartyget hvilande afgifter, hvilka svenska och i Sverige mest gynnad nations fa rty g nafva a tt i lik a m ån erlägga såsom godtgörelse för trafiken tjänande h an dräckning ar och anordningar. I händelse farty g af tvingande orsaker inlöper i en hamn, skola icke såsom handelsoperationer anses: i och för reparation af farty g et verkställd lossning och återin lastn in g av varor; öfverflyttande af la st till e tt an n at farty g, i händelse af det fö rra farty g ets sjöodu glig het; nödiga inköp a f p ro v ian t för besättningen; sam t försäljning af sjöskadade varor efter d ärtill af tullförvaltningen läm - nad t tillstånd. F artygsbefälhafvare och fartyg, hvilka tillhöra T yska rik et, skola äga a tt befara alla n atu rlig a och konstgjorda vattenvägar inom Sveriges områden under enahanda villkor som den i Sverige mest gynnade nations fartygsb efälh afvare och fa rty g. A fgifterna för fartyg och last skola uppbäras till samma belopp som för svenska fa rty g och svensk last. T y s k a fa rty g s natio n alitet bestyrkes m edelst skeppscertifikat-

10 dock att, enligt Kungl, bref den 2 7 m aj 1896, därest ty sk t farty g icke ä r försedt med vederbörligt skeppscertifikat, såsom g iltig n atio n a litetshandling må erkännas utdrag a f skepp scerti fikatet, affattad t i enlighet med visst form ulär (am tlich beglaubigter A uszug aus dem Schiffscertifikate). Österrike och Ungern. Jäm lik t traktat a f den 3 november 1873 skola österrikiska och ungerska farty g i svenska ham nar åtn ju ta samma behandling som inhem ska dock utan a tt vara berättigade till k u stfarts idkande i Sverige. ö sterrik isk a och ungerska fartygs nationalitet bestyrkes genom tre handlingar, benämnda giornale di navigazione, vuolo d'equipaggio och eontratto dfingaggio. E n lig t 3 a f Kungl, förordningen med tulltaxa för inkommande varor den u ju n i 1911 ä r vara, som införes med främ mande lands fartyg, såvidt icke särskildt annorlunda stadgas, ej underkastad högre tulla fg ift än enahanda vara, då den inkom m er med svenskt fartyg. Genom Kungl, kungörelsen den 18 september 1874 ä r förordnadt, a tt varuutförsel må äga rum med främ mande nationers fa rty g från insjöar, floder och kanaler, under villkor a tt utförseln sker direkt till u trik es o rt och a tt fartygen vid vederbörlig tu llkam m are u t k larera; dock a tt härigenom ingen förändring skall äga rum i de bestämmelser, som angående fa rt med utländska farty g från en till annan inrikes o rt äro gällande. Med de h är ovan om förm älda un d an tag för belgiska, danska, ita lienska, kinesiska, nederländska, rum äniska, Storbrittanniens och I r lands sam t tyska, är rä ttig h et a tt idka kustfart m ellan svenska ham nar i allm änhet icke m edgifven främ m ande länders fa rty g. E nligt Kungl, förordningen den 12 november 1880 angående skeppsm ätning sam t K ungl, kungörelsen den 18 m aj 1894 angående vissa ändringar i nämnda förordning är föreskrifvet, a tt alla fartyg, som i följd af s itt byggnadssätt kunna begagnas i handel och frak tfart, under hvilken sistnäm nda äfven räknas förandet af passagerare, skola m ätas i öfverensstäm m else med bestäm m elserna i sagda författn in g ar; varande dock från denna ovillkorliga m ätningsskyldighet undantagna fartyg, hvilkas dräktighet icke öfverstiger 10 tons, fa rty g, som äro afsedda för fiske och för såd an t ändam ål u teslu tande användas, kronans bevärade och obevärade farty g sam t fa rty g tillhörande främ m ande nation, med hvilken öfverenskommelse träffats om ömsesidigt erkännande af fartygens inhem ska m ätbref, så länge sådan öfverenskommelse äger gällande k raft. Med tilläm pning af nu åberopade bestämmelser äro från ommätning här i riket befriade: A m erikas förenta staters, argentinska, belgiska, chilenska, danska, franska, grekiska, italienska, japanska, nederländska, norska, ry sk a och finska, spanska, S to rbritan nien s och I r

11 lands, ty sk a sam t österrikiska och ungerska farty g ; och skall i afseende å tillgodonjutandet af om förm älda befrielse iak ttag as beträffande: A m erikas förenta staters fartyg: a) med mätbref, utfärdade i hemlandet före den 1 april 1895: a t t A m erikas förenta sta te rs segelfartyg, försedda med nationella m ätbref, utfärdade efter den 31 december 1864, äro befriade från omm ätning i svenska ham nar, hvarem ot F örenta staternas ångfartyg, försedda med sådana efter den 11 augusti 1882 utfärdade m ätbref, äro underkastade en partiell om m ätning för bestäm m ande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; dock a tt fartyg, som ankommer till svensk hamn, försedt med nationellt m ätbref, skall äga tillgodonjuta afgiftsfrihet för sådana i fartygets n etto d räk tig h et inräknade rum, som en lig t h är i rik et gällande bestäm m elser äro afgiftsfria, sam t a tt, därest farty g et är försedt med i F örenta staterna utfärdadt appendix, upptagande rym den af dessa rum, d etta appendix skall ligga till grund för afdragen, men i annat fäll, pä Defälhafvarens anhållan, p artiell om m ätning ske af de rum, för hvilka afgiftsfrihet sålunda blifvit m edgifven; skolande kostnaderna för den p artiella om m ätningen gäldas en lig t bestäm melsen i K ungl, förordningen angående skeppsm ätning den 12 november 1880 sam t beräknas endast för de verkligen uppm ätta rum m en; b) med mätbref', utfärdade i hemlandet efter den 31 mars 1895; a t t segelfartyg, försedda med nationella reg istreringscertifikat, utfärdade efter den 31 mars 1895, hvilka ankom m a till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från ommätning, och den nettodräktighet, fartygen enligt näm nda certifikat äga, läggas till grund fö r beräkningen av um gälderna; a tt F örenta staternas ångfartyg, försedda med nationella registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 m ars 1895, skola i svenska ham nar v ara underkastade en p artiell om m ätning för bestämmande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; sam t a tt, då p artiell om m ätning ifrågakom m er, afgiften för densamma skall beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen u p p m ätta rum m en; skolande likväl, för den händelse i appendix till e tt F ö ren ta s ta tern a tillhörande ångfartygs nationella registreringscertifikat, nettodräktigheten finnes beräknad i enlighet med de i Sverige gällande bestäm m elser angående ångfartygs m ätning, farty g et vara befriadt från om m ätning i svenska ham nar och den sålunda angifna nettodräktigheten läggas till grund för beräkningen af um gälderna. A rgentinska fartyg: a tt argentinska fartyg, för a tt åtn ju ta befrielse från om m ätning i svenska ham nar, skola vara försedda med nationella m ätbref, utfärdade efter den 1 jan u ari B elgiska fartyg: a tt belgiska segelfartyg, m ätta efter den moorsomska metoden, skola i svenska ham nar icke v a ra underkastade någon om m ätning

12 u tan den i fartygens m ätbref angifna netto d räk tig h et anses lika med de inhem ska fartygens nettodräktighet; a tt samma frihet frän om m ätning tillkom m er belgiska ångfartyg med det förbehåll, a tt vid beräkningen af nettodräktigheten tillläm pas de regler för afdrag, h vilka i Sverige äro gällande för in hem ska fartyg, därvid afdragen skola så m ycket som m öjligt beräknas efter de i m ätbrefven angifna silfror och in te t rum skall u n derkastas om m ätning, hvars innehåll finnes angifvet i m ätbrefvet; att, i händelse belgiska ångfartyg äro försedda med nationella m ätbref, utvisande nettodräktigheten enligt de i K ungl, förordningen den 18 maj 1894 fastställda regler, denna nettodräktighet skall, utan någon beräkning eller något afdrag, anses utg ö ra den lag lig a svenska dräktig heten; sam t a tt de belgiska m ätbref, på hvilka förestående bestäm m elser äro tilläm pliga, utgöras af sådana, som af vederbörande m yndigheter u tfä rd a ts efter ingången af år 1884; dock a tt i svenska ham nar um gälder för belgiskt fartyg, hvars nationella m ätbref är försedt med uppgift å de rum, hvilka icke inbegripits i bruttodräktigheten, sam t å dessas storlek, skola beräknas, efter den i m ätbrefvet upptagna nettodräktigheten med tilläg g af den å samma handling antecknade rym den af öppna, i bruttodräktigheten icke inberäknade rum. C hilenska fartyg: a tt chilenska fartyg, för a tt åtn ju ta befrielse från om m ätning i svensk hamn, skola vara försedda med m ätningscertifikat, utfärdade i deras hemland a f vederbörande m yndighet efter den 31 december 1874; skolande den n ettodräktig het, fa rty g e t enligt näm nda c e rtifikat äger, läggas till grund för beräkningen af um gälder h är i riket. D anska fartyg: a tt danska segelfartyg, försedda med nationella m ätbref eller nationalitets- och registreringscertifiket, utfärdade efter den 31 mars 1895, hvilka ankomma till svensk hamn, skola därstädes vara befriade från om m ätning, och den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen af um gälderna: a tt danska ångfartyg, försedda med nationella m ätbref eller nationalitets- och registreringscertifikat, utfärdade efter den 31 m ars 1895, skola vara befriade från om m ätning i svenska ham nar, och den n etto d räk tig h et, som i m ätbrefvet eiler certifikatet finnes an gifven under rubriken»german Rule», läggas till g ru n d för b eräk ningen af um gälderna i Sveriges ham nar, dock a tt, för den h ä n delse nettodräktigheten icke finnes angifven enligt nyss anförda regel, fa rty g et skall underkastas en p artiell om m ätning för bestäm m ande af afdraget för m askinrum m et enligt de i Sverige gällande grunder; a tt, när partiell om m ätning ifrågakommer, afgiften skall beräknas enligt de när i rik et gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen upp m ätta rum m en; sam t a tt i afseende å erkännande här i riket af m ätbref, utfärdade för danska farty g i deras hemland före den 1 april 1895, skall gälla:

13 1) a tt danska segelfartyg, försedda med sådana m ätbref, utfärdade efter den 30 september 1867, äfvensom danska ångfartyg, försedda med dylika m ätbref, utfärdade efter den 30 septem ber 1878, äro befriade från ommätning, hvarvid dock beträffande ån g farty g skall gälla, a tt den nettodräktighet, som i m ätbrefvet finnes angifven under rubriken»german Rule», skall läg g as t ill g rund för beräkningen af um gälderna i Sveriges ham nar; 2) a t t danska ångfartyg, som äro försedda med nationella m ätbref, utfärdade efter den 30 septem ber 1867 men före den 1 oktober 1878, skola i svenska ham nar vara underkastade en p artiell omm ätning för bestäm m ande af afdraget för m askinrum m et en lig t den i S verige gällande grund; sam t 3) a tt, n är p a rtie ll om m ätning ifrågakom m er, afgiften skall beräk n as e n lig t de h är i rik e t gällande bestäm m elser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. F ranska fartyg: a tt franska segelfartyg äro befriade från om m ätning i svenska ham nar, därest de äro försedda med nationella m ätbref, utfärdade efter den 30 ju n i 1873; hvarem ot iranska ångfartyg, försedda med sådana m ätbref, äro underkastade en p artiell om m ätning för bestämmande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige gällande grund, dock a tt från om m ätning skola vara befriade de franska ångfartyg, för hvilka den i art. 20 af dekretet den 24 maj 1873 omnämnda öfvergångsbestäm m elsen ej blifvit tagen i anspråk; skolande afgiften för den p artiella ommätningen beräknas enligt de h är i rik et gällande bestäm m elser, m en dock endast för de verkligen u p pm ätta rummen. G rekiska fartyg: a tt grek isk a segelfartyg, försedda med n ation ella m ätbref, u tfä r dade efter den 30 juni 1878, hvilka ankomma till svensk hamn, skola v a ra befriade från om m ätning, och den afg iftsp lik tig a d rä k tighet, farty g et enligt näm nda m ätbref äger, läggas till grund för beräkningen af um gälderna i svenska hamnar, såvida icke fartygets ägare eller befälhafvare, för nedsättning af farty g ets afgiftspliktiga dräktighet, begär en p artiell om m ätning af de rum, för hvilka afd rag medgifves en lig t de i S verige gällande bestäm m elser; a tt grek isk a ångfartyg, försedda med nationella m ätbref, u tfä r dade efter den 30 ju n i 1878, skola i svenska ham nar v a ra u n d erkastade en p artiell om m ätning för bestäm m ande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i ett grekiskt ångfartygs m ätbref farty g ets nettod räk tig h et finnes uträknad enligt den s. k. tyska regeln, till grund för beräkningen af um gälderna i svenska h am n ar läg g as den sålunda angifna nettodräktigheten med afdrag af de rum, för hvilka afdrag m edgifves i Sverige; a tt ofvannäm nda partiella om m ätning skall inskränkas till det a llra nödvändigaste och icke om fatta de rum, hvilkas innehåll finnas angifna i m ätbrefvet; sam t

14 a tt den p artiella ommätningen skall verkställas utan någon afgift för fartyget. Ita lien sk a fartyg: a t t italien sk a segelfartyg, försedda med nationella m ätbref, u tfä r dade efter den 30 ju n i 1873, hvilka ankomma till svensk hamn, skola v ara befriade från om m ätning, och den afg iftsp lik tig a d rä k tighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, skall läggas till grund för beräkningen a f um gälderna i den svenska hamnen, såvida icke fartygets befälhavare, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, begär en p artiell om m ätning af de rum, för hvilka afd rag medgifves enligt de i Sverige gällande bestäm m elser; a tt italienska ångfartyg, försedda med m ätbref utfärdade efter den 30 juni 1883, skola i svenska ham nar vara underkastade en partiell om m ätning för bestämmande a f afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; skolande likväl, för den händelse i e tt italienskt ångfartygs m ätbref farty g ets nettodräktighet finnes u trä k nad enligt den s. k. ty sk a regeln, till grund för beräkningen af um gälderna i de svenska ham narna läggas den sålunda angifna nettodräktigheten med afdrag af de rum, för hvilka afdrag medgifves i Sverige; a tt ofvannäm nda partiella om m ätning skall inskränkas till det a llra nödvändigaste och icke om fatta de rum, hv ilk as innehåll finnas angifna i m ätbrefvet; att, där p artiell om m ätning ifrågakom m er, afgiften skall beräknas efter de h är i rik et gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rum m en; sam t att, för den händelse italienska segel- och ån g farty g äro försedda med särskilda mätbref, utfärdade af de italienska m yndigheterna i enlighet med de i Sverige gällande bestäm m elser angående skeppsm ätning, dessa särsk ilda m ätbref skola läg g as till grund för beräkningen af på samma farty g hvilande um gälder i de svenska ham narna. Japanska fartyg: a tt japanska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Jap an efter den 1 ju li 1884, skola, då de ankomma till svensk hamn, likaledes v a ra befriade från om m ätning och den afg iftsp lik tig a d rä k tig h et, som uppgifvits i näm nda m ätbref, läggas till g ru nd för beräknin gen af um gälderna i den svenska hamnen, såvida icke fa r ty g ets befälhafvare, för nedsättning af farty g ets afgiftspliktiga dräktighet, begär en p artiell om m ätning a f de rum, för hvilka afdrag medgifves i Sverige men icke enligt i J a p a n gällande bestäm melser; skolande ommätningen inskränkas till de rum, hvilka icke finnas angifn a i det nationella m ätbrefvet; a tt japanska ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Jap an efter den 1 ju li 1884, skola i svenska ham nar vara underkastade en p artiell om m ätning för bestämmande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; med rä tt för fartygets befälhafvare a tt, för nedsättning af farty g ets afgiftspliktiga d räktighet, begära en p artiell om m ätning af de rum, för nvilka afdrag medgifves i Sverige men icke en lig t de i J a p a n gällande bestäm

15 m elser; skolande likväl om mätningen inskränkas till de rum, hvilka icke finnas angifna i det nationella m ätbrefvet; sam t a tt befrielse från om m ätning medgifves japanska farty g, försedda med m ätbref, utvisande m askinrum m ets verkliga b ru tto m ått enligt den ty sk a regeln. N ederländska fartyg: a tt nederländska segelfartyg, försedda med natio n ella m ätbref, u t färdade efter den 31 december 1875, sam t nederländska ångfartyg, försedda med enahanda m ätbref, i hvilka nettodräktigheten finnes u träk n ad enligt den s. k. ty sk a regeln, äro i svenska ham nar befriade från om m ätning; hvarem ot nederländska ångfartyg, som äro försedda med nationella m ätbref, u tfärdade efter den 31 decem ber 1875, i h v ilk a nettodräktigheten finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, skola vara underkastade en förhöjning a f tre procent af näm nda dräktighet, därest icke fartygets ägare eller befälhafvare i stället begär a tt få nettodräktigheten bestämd enligt den i Sverige antagna grund; skolande afgiften för den p artiella om m ätningen beräknas enligt de här i rik et gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Norska fartyg: a tt norska fartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Norge efter ingången a f a p ril m ånad 1876 och före den 1 oktober 1893, t i ll godonjuta den frih e t från om m ätning, som genom K ungl, generaltullstyrelsens kungörelse den 31 m ars 1882 dem tillfö rsä k ra ts; a tt norskt segelfartyg, försedt med m ätbref, u tfärd ad t i Norge efter den 30 septem ber 1893, v äl skall v a ra befriad t från om m ätning i svensk hamn, men till grund för beräkningen a f um gälderna därstädes läggas, förutom den afg iftsp lik tig a d räk tig h et farty g et enligt näm nda m ätbref äger, jäm v äl det tontal, som en lig t i samma m ätbref förekommande uppgifter må hafva från fartygets bruttodräktighet afdragits för rum, för hvilka sådant afdrag enligt g ällande svenska sk eppsm ätningsförfattningar icke äger ru m ; a tt norskt ångfartyg, som är försedt med m ätbref, utfärdadt efter den 30 september 1893, och anländer till svensk hamn, skall vara underkastadt en p artiell om m ätning för bestäm m andet af afdraget för rum för drifkraften enligt den i Sverige antagna grund sam t till farty g ets därvid befunna d räktighet Jäggas det tontal, som enligt näm nda m ätbref blifvit från bruttodräktigheten afdraget från öfriga rum, för hvilka sådant afdrag enligt gällande svenska skepp sm ätn ingsförfattn ing ar icke äger rum ; a it i N orge utfärdade appendixm ätbref för norska fa rty g skola läggas till grund för beräknande af fartygens um gälder i svenska ham nar, då de äro u tfärd ad e i enlighet med vissa i K ungl, generaltullstyrelsens kungörelse den 6 augusti lit0 8 närm are angifna föresk rifter; sam t a tt, n är p artiell om m ätning ifrågakom m er, afgiften för densamma

16 skall beräknas enligt de h är i rik et gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen u p pm ätta rummen. R yska och finska fartyg: a tt ryska farty g (häri inbegripna de, som äro uppförda å finska fartygsregistret), försedda med m ätbref enligt moorsomska metoden, skola i svenska ham nar icke vara underkastade någon om m ätning för erläggande af skeppsafgifter, hvilka skola beräknas efter nettodräktigheten; att, enär de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig öfverensstäm m else med bestäm m elserna i den ry sk a förordningen, h äri in begripen jäm väl den särskilda finska förordningen, fa rty g under ry sk flagga i svenska ham nar icke skola äga rä tt a tt åtn ju ta an d ra afdrag än som m edgifvas en lig t de i Sverige gällande bestämmelser, hvarem ot de skola äga rä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval af de i de nationella m ätbrefven eller i bihangen till desamma angifna siffror enligt den förordning, som ä r gällande i Sverige; sam t att, därest e tt rum, för hvilket afdrag är medgifvet eller hvilket bort inberäknas i nettodräktigheten enligt i Sverige gällande lagar, icke ä r uppfördt i det ry sk a m ätbrefvet eller i bihanget t ill d etsamma, d etta rum skall undergå om m ätning och afgiften härför beräknas enligt de i Sverige gällande bestämmelser, dock endast för de verkligen u p pm ätta rum m en. Spanska fartyg: a tt spanska segelfartyg, försedda med nationella m ätbref, u tfä r dade efter den 31 december 1875, äro befriade från om m ätning i svenska ham nar; hvarem ot spanska ångfartyg, försedda med sådana m ätbref, äro underkastade en p artiell om m ätning till bestämmande af afdraget för maskinrum, därest de icke jäm väl äro försedda med särskilda m ätbref för Sverige, i hvilka näm nda afdrag finnes u träk n adt enligt den i Sverige antagna grund; skolande afgiften för denna partiella om m ätning beräknas enligt de här i rik et gällande bestämmelser, men dock endast för verkligen u p p m ätta rum. Storbritanniens och Irlands fartyg: a t t b rittis k a segelfartyg, försedda med n ation ella m ätbref, u tfä r dade efter den 30 april 1855, äro befriade från om m ätning i svenska ham nar; sam t a tt b rittisk t ångfartyg, hvilket, på grund a f den genom Kungl, generaltullstyrelsens Icungörelse den 11 september 1882 kungjorda öfverenskom m else om öm sesidigt erkännande af svenska och b r ittisk a farty g s i deras hemland utfärdade m ätbref, här i rik et underg å tt partiell om m ätning för bestämmande af afdraget för drifkraften, skall, såvida fa rty g et fortfarande är försedt med samma nationella m ätbref oförändradt, som det vid berörda m ätning innehade, i svensk ham n fortfarande v ara befriadt från om m ätning; hvarem ot annat b rittisk t ångfartyg, som är försedt med nationellt m ätbref, utfärdadt efter den 30 april 1855, skall i svensk hamn vara

17 underkastadt en p artiell om m ätning för bestämmande, enligt den i Sverige antagna grund, ej m indre af bruttodräktigheten af rum m en ofvan m ätningsdäcket, än äfven af afdraget för m askinrum m et och för öfriga såväl öfver som under m ätningsdäcket belägna rum, för hv ilka a fg iftsfrih et i Sverige ä r m edgifven. T yska fartyg: 1 svenska ham nar erkännas utan om m ätning ty sk a segelfartygs nationella m ätbref och de för ty sk a ångfartyg utfärdade appendix - m ätbref (Specialausweise) rörande nettodräktigheten enligt svenska m ätningsföreskrifter. Ä r ångfartyg icke försedt med sådant appendixm ätbref, skola för utrönande af den nettodräktighet, som skall läggas till grund för beräkningen af skeppsum gälderna, afdragen för maskin-, ångpanneoch kölrum bestäm m as genom om m ätning af dessa rum i enlighet med svenska m ätningsföreskrifter. ö frig a erforderliga uppgifter skola därem ot tagas från det ty sk a m ätbrefvet. A lla erfo rderliga om m ätningar skola inskränkas till det nödvändigaste. A fgifterna för dessa m ätningar beräknas endast för de verkligen om m ätta rummen. Ö sterrikiska och ungerska fartyg: a tt österrikiska och ungerska segelfartyg, försedda med nationella m ätbref, utfärdade efter aen 31 augusti 1871, äfvensom österrikiska ångfartyg, försedda med nationella m ätbref, u tfärd ad e i öfverensstäm melse med den österrikiska lagen den 15 maj 1871, sam t ungerska ångfartyg, försedda med nationella m ätbref, utfärd ad e i öfverensstäm melse med lag X V I af 1871 och hvaruti farty g ets nettodräktighet finnes u trä k n a d efter den s. k. ty sk a regeln, äro befriade från omm ätning i svensk hamn; hvarem ot österrikiska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i öfverensstämmelse med österrikiska handelsm inisteriets förordningar den 1 december 1882 och den 24 jan u ari 1883, ävensom ungerska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i öfverensstämmelse med UDgerska handelsm inisteriets förordning den 10 jan u ari 1883, äro i svenska ham nar underkastade en p a rtie ll om m ätning för bestäm mande af afdraget för m askinrum m et enligt den i Sverige antagna grund; skolande, när p artiell om m ätning ifrågakom m er, afgiften beräknas enligt bär i rik et gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. H vilket kommerskollegium, enligt föreskrifterna i K ungl. M aj:ts nådiga bref den 6 ju li 1833 och den 10 december 1844, skolat härigenom till allm än kännedom m eddela. Stockholm den 7 maj A lfr. L a g e rh e im. E in a r Modig. D aniel Gadd.

18 Kungl. Mnj:ts och Rikets Konunerskollegii kungörelse angående de förmåner i fråga om skeppsmätning, sorn på grund af traktater eller särskilda öfverenskommelse! tillkomma svenska fartyg i främmande länders hamnar; gifven i Stockholm den 7 maj Kungl. Majrts och Rikets Kommerskollegium gör veterlig t: att, på grund af tra k ta te r eller särskilda öfverenskommelser, följande särskilda förmåner i fråga om skeppsm ätning tillkom m a svenska fartyg i nedannäm nda länders ham nar, nämligen: Am erikas förenta stater. Svenska fartyg, hvilka ankomma till F örenta staterna, skola anses äga den dräktighet, som finnes angifven i deras registreringscertifikat eller andra nationalitetshandlingar, och skola dessa fartyg, försedda med nyssnäm nda handlingar, vara befriade från om m ätning i F örenta statern as ham nar, hvarjäm te svenska ångfartyg, hvilka äro försedda med e tt appendix, utvisande deras m ätning enligt den så kallade engelska regeln, skola anses äga den i d etta appendix angifna dräktigheten och vara befriade från ommätning. Argentinska republiken. Svenska farty g försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, och ankomna till hamn inom argentinska republiken, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen af um gälderna i hamnen. N är i bihanget till svenskt ångfartygs m ätbref finnes uppgift om farty g ets nettod räktighet efter den s. k. Donauregeln, lägges nämnda uppgift till grund för beräkningen af fartygets afgiftspliktiga nettodräktighet i argentinska republikens ham nar. B elgien. Svenska segelfartyg, m ätta efter den moorsomska metoden, skola i belgiska ham nar icke vara underkastade någon om m ätning; u tan den i fartygens m ätbref angifna nettodräktigheten anses lik a med de inhem ska farty g en s nettodräktighet. Samma frihet från om m ätning tillkom m er även svenska ångfartyg, med det förbehåll, a tt vid beräkningen af nettodräktigheten tilläm pas de regler för afdrag, hvilka i Belgien g älla för inhem ska fartyg, därvid afdragen skola så m ycket som m öjligt beräknas efter de i m ätbref ven angifna siffror, och a tt intet rum skall underkastas ommätning, hvars in n ehåll finnes angivet i berörda m ätbref. I händelse i bihanget till svenska ångfartygs m ätbref nettodräktigheten finnes officiellt angifven enligt de i Belgien antagna regler, skall denna nettodräktighet, utan någon beräkning eller något afdrag, anses u tg ö ra den lag lig a belgiska nettodräktigheten. De m ätbref, på hvilka förestående bestämmelser äro tilläm pliga, utgöras af sådana, som utfärdats efter den 30ju n i 1894, skolande svenska fartyg, försedda med m ätbref efter den moorsomska metoden, utfärdade efter den 1 ap ril 1881 men före den 1 ju li 1894, i belgiska

19 ham nar fortfarande behandlas i enlighet med bestäm m elserna i generaltullstyrelsens kungörelse den 18 februari 1884, hvadan alltså dessa fa rty g vid ankom sten till belgiska ham nar äro, för beräknande af skeppsum gälder, icke underkastade ommätning, utan skall den i skeppshandlingarna angifna afg iftsp lik tig a dräktighet anses såsom lika med inhemska farty g s afgiftspliktiga dräktighet. T illika gäller a tt svenska farty g, som anlöpa belgisk hamn, skola vara befriade från om m ätning, därest de handlingar, som åtfölja fartygen, bland annat angifva de öppna öfverbyggnadernas d räk tig het, hvilken i sådant fall kommer a tt fråndragas den i farty g ets mätbref angifna bruttodräktigheten. Chile. S venska fa rty g, hv ilk a äro försedda med m ätbref, u tfä r dade i Sverige efter den 31 m ars 1875, äro befriade från om m ätning i republiken Chile. Danmark. F ö r svenska segelfartyg beräknas afgifterna i danska ham nar efter den i m ätbrefvet angifna n ettodräktigheten. H vad svenska ångfartyg angår, skall, då»german Rule» är gällande i Sverige, afdraget för drifkraften bestämmas genom om m ätning efter»british Rule», därest begäran därom fram ställes, men skola eljest afgifterna beräknas efter den i den nationella m ätningshandlingen angifna nettodräktigheten, dock att, för den händelse i appendix till det svenska m ätbrefvet fartygets nettodräktighet finnes upptagen efter»british Rule», denna d räktig h et skall tillerkännas giltighet. N är p artiell om m ätning ifrågakom m er, skall afgiften beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Frankrike. Svenska segelfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1875, hvilka ankomma till fransk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen a f um gälder na i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1881, skola likaledes vara befriade från om m ätning i franska ham nar, därest icke farty g ets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af farty g ets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et må beräknas enligt den i F ran k rik e antag n a grund, dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts m ätbref fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angifna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen a f um gälderna i F ran k rik e s ham nar. A fgiften för p artiell om m ätning skall beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Grekland. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter d e n i ju li 1894, hvilka ankomma till grekisk hamn, skola vara befriade från om m ätning, och till grund för beräkningen af um gälderna i de grekiska ham narna skall läggas den afgiftspliktiga d räk tig h et, farty g en enligt näm nda m ätbref äga med tillägg af de rum,

20 för hvilka afdrag icke medgifves enligt de i G rekland gällande bestäm melser, och hvilket tillägg skall beräknas efter de i m ätbrefvet angifna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 1 ju li 1894, skola vara befriade från ommätning i G reklands ham nar, därest icke farty g ets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättn in g af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et m å beräknas en lig t den i G rekland an tag n a grund. F ö r den händelse likväl, a tt i bibanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbref farty g ets nettodräktighet finnes uträk n ad enligt den s. k. Donauregeln, skall till grund för beräkningen af um gälderna i G reklands ham nar läggas den sålunda angifna nettodräktigheten med tillläg g af de rum, för hvilka afdrag icke medgifves enligt de grekiska bestämmelserna, och hvilket tilläg g skall beräknas efter de i m ätbrefvet ang ifn a siffror. O fvannäm nda p artiella om m ätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste och skall icke om fatta de rum, hvilkas innehåll finnas angifna i m ätbrefvet. Den partiella om mätningen skall verkställas utan någon afgift för fartyget. Hvad angår svenska fartyg, försedda med m ätbref, utfärdade före den 1 ju li 1894, har grekiska regeringen förk larat hinder icke möta mot a tt e tt år 1881 träffadt aftal fortfarande må på dem tilläm pas. B eträffande dessa fa rty g g äller alltså följande: Segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1875, hvilka ankomma till grekisk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen af um gälderna i hamnen. Ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i G reklands hamnar, därest icke farty g ets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et må beräknas enligt den i Grekland antagna grund, hvilket verkställes utan någon afgift för fartyget; skolande, för den händelse likväl a tt i bihanget till en svensk ångbåts m ätbref farty g ets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. Donauregeln, den sålunda angifna dräktigheten läggas till grund för beräkningen af um gälderna i G reklands ham nar. Italien. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 1 ju li 1894, hvilka ankomma till italiensk hamn, skola vara befriade från ommätning, och till grund för beräkningen af um gälderna i de italienska ham narna skall läggas den afgiftspliktig a dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, med tilläg g af de rum, för hvilka afdrag icke medgifves enligt de i Italien gällande bestämmelser, och hvilket tillägg skall beräknas efter de i m ätbrefvet angifna siffror. Svenska ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 1 ju li 1894, skola vara befriade från om m ätning i Italiens ham nar,

21 därest icke fartygets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et må beräknas en lig t den i Italien antag n a grund. F ö r den händelse likväl, a tt i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbref fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, skall till grund för beräkningen af um gälderna i I ta liens ham nar läggas den sålunda angifna nettodräktigheten med tilllägg af de rum, för hvilka afdrag icke medgifves enligt de italienska bestämmelserna, och hvilket tilläg g skall beräknas efter de i mätbrefv et angifn a siffror. Ofvannäm nda nartiella om m ätning skall inskränkas till det allra nödvändigaste octi skall icke om fatta de rum, hvilkas innehåll finnas angifna i m ätbrefvet. A fgiften för den p artiella ommätningen skall beräknas efter de i landet gällande bestämmelser, men endast för de verkligen uppm ätta rummen. F ö r den händelse svenska segel- eller ångfartyg äro försedda med särskilda m ätbref, utfärdade af de svenska m yndigheterna i enlighet med de i Italien gällande bestämmelser angående skeppsm ätning, skola dessa särskilda m ätbref läggas till grund för beräkningen af de på näm nda fa rty g hvilande um gälderna i de italien sk a ham narna. Hvad angår svenska fartyg, försedda med m ätbref, utfärdade före den 1 ju li 1894, h ar italienska regeringen förklarat, a tt deklarationen af den 28 mars 1883 fortfarande komme a tt på dem tilläm pas; gällande alltså beträffande dessa fa rty g följande: Segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, hvilka ankomma till italiensk hamn, äro befriade från omm ätning; och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen af um gälderna i hamnen. Å ngfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i Italiens ham nar, därest icke farty g ets ägare eller befälhafvare begär a tt, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et må beräknas enligt den i Italien antagna grund; dock att, för den händelse a tt i bihanget till svenskt ångfartygs m ätbref fartygets netto d räk tig het finnes u träk n ad efter den s. k. engelska regeln, den sålunda angifna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen af um gälderna i Italien s ham nar. A fgiften för p artiell om m ätning skall beräknas enligt de i landet gällande bestäm m elser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Japan. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1875, skola, då de ankomma till japansk ham n, v ara befriade från om m ätning och skall till grund för beräkningen af um gälderna i den japanska hamnen läggas fartygens afg iftsp lik tig a d räktighet enligt näm nda m ätbref med tilläg g af kubikinne

22 hållet af de i m ätbrefvet angifna rum, för hvilka afdrag icke medgifves enligt de i Jap an gällande bestämmelser. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, skola vara befriade från om m ätning i Japans ham nar och skall den afgiftspliktiga dräktigh et, fartygen enligt näm nda m ä t bref äga med tillägg, beräknadt efter mätbrefvet, af kubikinnehållet af de rum, för hvilka afdrag icke medgifves i Japan, läggas till grund för beräkningen af umgälderna i japanska hamnar, såvida icke fartygets befälhafvare, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet begär, a tt afdraget för m askinrum m et må beräknas enligt den i Japan antagna grund; dock a tt, för den händelse i bihanget till ett svenskt ångfartygs m ätbref fartygets nettodräktighet finnes beräknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angifna nettodräktigheten skall läggas till grund för beräkningen af um gälderna i Japans ham nar. M exikos förenta stater. Den dräktighet, som finnes angifven i svenska fa rty g s skeppshandlingar, skall läggas till grund för erläggandet i m exikanska ham nar a f de afg ifte r, som utg å efter tontal. N ederländerna. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, u t färdade i Sverige efter den 31 mars 1875, hvilka ankomma till nederländsk hamn, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till grund för beräkningen a f um gälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i nederländska ham nar, därest icke fartygets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af farty g ets afg iftsp lik tig a dräktighet, afdrag för m askinrum m et och för kollårarna må beräknas enligt de bestäm melser, som finnas intagna i artikeln 23 af den nederländska förordningen af den 21 augusti 1875; dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts m ätbref fartygets nettodräktighet finnes u trä k nad enligt den s. k. Donauregeln, den sålunda angifna dräktigheten skall läg g as till grund för beräkningen a f um gälderna i de nederländska ham narna. Afgiften för p artiell om m ätning skall beräknas enligt de i N ederländerna gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Norge. Segelfartyg, som äro försedda med nationella mätbref, utfärdade eniigt Moorsoms metod, äro i Norge befriade från om m ätning, i det beräkningen af afgifter i den norska hamnen kan ske efter den i nämnda m ätbref angifna nettodräktighet. För svenska ångfartyg, hvilkas m ätbref äro försedda med ett bihang, innehållande afdrag för m askinrum m et en lig t engelska regeln, beräknas afgifterna i den norska hamnen efter den i bihanget angifna nettodräktigheten. {Kungl. Norska Regeringens Finants- og Told- Departements cirkulär den 21 september 1893.) R yssland och Finland. Svenska farty g, m ätta efter den moorsomska metoden, skola i ry sk a rik ets ham nar icke vara underkastade någon om m ätning för erläggande a f skeppsafgifter, h vilka.skola be

23 räknas efter nettodräktigheten. E n är de svenska bestämmelserna icke stå i fullständig öfverensstämmelse med bestäm m elserna i den ry sk a förordningen, näri inbegripen jäm v äl den särsk ild a finska förordningen, skola fartyg under svensk flagga i ryska rikets ham nar icke äga r ä tt a tt å tn ju ta andra afdrag än som m edgifvas enligt de i.ryssland gällande bestämmelser, hvarem ot de skola äga rä tt a tt fordra, a tt nettodräktigheten beräknas på grundval af de i de nationella m ätbrefven eller i bihanget till desamma angifna siffror enligt den förordning, som är gällande i R yssland; dock att, för den händelse i bihanget till svenskt ångfartygs m ätbref afdraget för m askinrum m et finnes u träk n ad t enligt den s. k. engelska regeln, to n talet af detta afdrag skall u tan om m ätning tillerkännas giltighet i ry sk a rikets ham nar. Om e tt rum, för hvilket afdrag är medgifvet eller hvilket bort inberäknas i nettodräktigheten enligt rysk lag, icke skulle vara uppfördt i det svenska m ätbrefvet eller i bihanget till detsamma, skall detta rum undergå om m ätning; afgiften härlör skall beräknas enligt de i R yssland gällande bestäm m elser, dock endast för de verkligen u ppm ätta rummen. Spanien. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, hvilka ankomma till hamn i Spanien eller dess kolonier, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftsp liktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till g rund för beräkningen af um gälderna i ham nen. Svenska ångfartyg, försedda med mätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 m ars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i Spaniens och dess koloniers ham nar, därest icke farty g ets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga d räktig het, afdrag för m askinrum m et må beräknas enligt den i näm nda rike och dess kolonier antagna grund; dock att, för den händelse a tt i bihanget till e tt svenskt ångfartygs m ätbref fartygets nettodräktighet enligt den s. k. Donauregeln finnes angifven, denna dräktighet skall läggas till grund för beräkningen a f um gälderna i Spaniens och dess koloniers ham nar. A fgiften för den partiella om mätningen skall beräknas enligt de i Spanien gällande bestämmelser, men dock endast för verkligen uppm ätta rum. Storbritannien och Irland. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1875, hvilka ankomma till hamn i b rittisk a riket, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt nämnda m ätbref äga, läggas t ill g ru n d för beräkningen a f um gälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i b rittisk a rikets ham nar, därest icke fartygets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning af fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et m å beräknas enligt den i näm nda rike antagna grund, dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts mät-

24 bref fartygets nettodräktighet finnes uträknad enligt den s. k. engelska regeln, den sålunda angifna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen a f um gälderna i b rittisk a rik ets ham nar. N är p artiell om m ätning ifrågakom m er, skall afgiften beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen. Tyska riket. I tyska ham nar erkännas utan om m ätning svenska segel- och ångfartygs nationella m ätbref äfvensom de i bihanget till svenska ångfartygs m ätbref intagna uppgifter å den efter den engelska regeln uträknade afgiftspliktiga dräktigheten. Svenska ångfartyg, hvilkas m ätbref icke u tvisa den afgiftspliktiga dräktigheten efter den engelska regeln, kunna vid beräkning af skeppsum gälder göra anspråk på afdrag för maskin-, ångpanne- och kölrum enligt 14 B och 15 af ty sk a skeppsm ätningsförordningen af den 1 mars Svenska segel- och ångfartyg, hvilkas m ätbref äro utfärdade före den 1 ju li 1894, kunna vid nyssnäm nda beräkning göra anspråk på afdrag från den i deras m ätbref angifna d räk tig h et (dock icke om den utrönts efter den engelska regeln) för rum, afsedda uteslutande till befälhafvarens personliga begagnande, sam t för båtsm ans förrådsrum ; skolande detta afdrag i nödfall utrönas genom om m ätning af nyssnäm nda rum. Om ofvan omförmälda afdrag på grund af omöjligheten a f en om m ätning icke kunna utrönas särskildt, kunna ham nm yndigheterna tillgodose fartygens ifrågavarande anspråk genom e tt afdrag af vissa procent från den u ti det svenska m ätbrefvet angifna afgiftspliktiga dräktighet; skolande d etta afdrag bestämmas: a) för utjäm nande af olikheten i afdraget för maskin-, ångpanne- och kölrum till 10 procent; b) för de till befälhafvarens personliga begagnande afsedda rum sam t för båtsm ans förrådsrum tillsam m ans till 2 procent af afgiftspliktiga d räktigheten. Ö sterrike-u ngern. Svenska segelfartyg, försedda med m ätbref, u t färdade i Sverige efter den 31 m ars 1875, hvilka ankomma till en hamn i ö sterrik e eller Ungern, äro befriade från ommätning, och skall den afgiftspliktiga dräktighet, fartygen enligt näm nda m ätbref äga, läggas till g rund för beräkningen a f um gälderna i hamnen. Svenska ångfartyg, försedda med m ätbref, utfärdade i Sverige efter den 31 mars 1881, äro likaledes befriade från om m ätning i Österrikes och U ngerns ham nar, därest icke fartygets ägare eller befälhafvare begär att, för nedsättning av fartygets afgiftspliktiga dräktighet, afdrag för m askinrum m et må beräknas enligt den s. k. engelska regeln, hvars användande ä r medgifvet i Österrike-Ungern; dock att, för den händelse i bihanget till en svensk ångbåts m ätbref fartygets nettod räktighet finnes uträknad enligt berörda regel, den sålunda angifna dräktigheten skall läggas till grund för beräkningen af um gälderna i de ö sterrikiska och ungerska ham narna. N är partiell m ätning ifrågakom m er, skall afgiften beräknas enligt de i landet gällande bestämmelser, men dock endast för de verkligen uppm ätta rummen.

25 E n lig t kommerskollegium meddelad underrättelse från konsuln i San Domingo, lägges det i främ m ande fartygs m ätbref angifna reg isterto n tal till grund för beräkningen af ton- och ham nafgifter i republiken San D om ingos ham nar. De svenska å n g fa rty g i turkiska ham nar påhvilande afgifter beräknas efter den i (bihangen till) fartygens m ätbref angifna nettodräktigket enligt den s. k. engelska regeln. H vilket kommerskollegium, enligt föreskrift i nådigt bref den 8 septem ber 1893, skolat härigenom m eddela. Stockholm den 7 maj E in ar Modig. A lf r e d L a g e rh e im. D aniel Gadd. Stockholm 192?. P. A. N orstedt & Söner

26