Överenskommelsen för psykisk hälsa 2017 Handlingsplan Region Örebro län

Transkript

1 Rapport Datum: Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Överenskommelsen för psykisk hälsa 2017 Handlingsplan Region Örebro län

2 Överenskommelsen om psykisk hälsa 2017 Handlingsplan Region Örebro län Örjan Andersson och Erik Sjöberg

3 Innehåll Bakgrund Förebyggande och främjande insatser... 5 Barn och unga... 5 Vuxna, äldre och nyanlända... 6 Indikatorer till fokusområde Tillgängliga och tidiga insatser... 7 Barn och unga... 8 Vuxna, äldre och nyanlända... 8 Indikatorer till fokusområde Utsatta grupper... 9 Indikatorer till fokusområde Enskildas delaktighet och rättigheter Indikatorer till fokusområde Ledning, styrning och organisation Indikatorer till fokusområde Bilagor Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

4 Bakgrund Inom samverkansorganisationen i Region Örebro län finns i varje länsdel (norr, söder, väster och Örebro) en länsdelsgrupp med representanter från Regionen och länsdelens samtliga kommuner. I grupperna ingår bl a socialchefer, närsjukvårdschefer, områdeschefer från sjukhuset, vårdcentralchefer och chefer från psykiatrins öppenvård. Länsdelsgrupperna är själva grunden för det lokala utvecklingsarbetet som sker i samverkan mellan länets kommuner och Regionen. Till stöd för varje länsdelsgrupp (förutom i norra länsdelen) har funnits en samverkansledare som hjälper till med koordinering av utvecklingsarbetet. I norra länsdelen är det en kurator från geriatriken inom Lindesbergs lasarett som skött samordningen. När det gäller arbetet med Psykisk hälsa 2016 så beslutade Chefsgruppen för samverkan social välfärd och vård att analyser och handlingsplaner skulle arbetas fram i samverkan på länsdelsnivå. Samma arbetssätt har gällt för 2017 med den skillnaden att samverkansledarna nu har ett större koordineringsansvar för processen (se alla analyser och handlingsplaner i bilaga 1A-4B). Under processens gång har önskemål framkommit att analys och handlingsplanerna ska förenklas och kortas ned, vilket också har skett. I år har det i överenskommelsen funnits krav på att ta fram en fördjupad analys och handlingsplan för barn- och unga. I norr och väster har båda perspektiven integrerats i en analys och handlingsplan. Örebro och södra länsdelen har tagit fram en separat analys- och handlingsplan för barn och unga. Deltagare från brukarorganisationerna har varit delaktiga i samtliga fyra länsdelar vad gäller utformningen av analys- och handlingsplaner (se bilaga 5). Den handlingsplan som här presenteras beskriver regionens åtaganden i samverkan med länets kommuner och brukarorganisationer och följer strukturen från fokusområdena i Psykisk hälsa, vilka är: Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga tidiga insatser Utsatta grupper Enskildas delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation. 4 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

5 1. Förebyggande och främjande insatser Inom Region Örebro län har vi sedan 2011 haft en öppen föreläsningsserie i aktuella psykiatriska ämnen i Wilandersalen (USÖ) med videolänk till länssjukhusen i Karlskoga och Lindesberg. Föreläsningarna arrangeras av psykiatrin och är öppna för samverkanspartners (eftermiddags-föreläsning) och allmänhet (speciell kvällsföreläsning). Vi har haft två till tre föreläsningar per termin. Nytt för 2018 är att kommunerna ska delta med föreläsare. Barn och unga Utifrån Örebro läns befolkningsundersökning Liv och hälsa ung 2017 så kan vi se att den psykiska ohälsan ökar bland unga och framförallt bland unga kvinnor. För att inte barn och unga ska falla mellan stolarna krävs en väl utvecklad samverkan mellan huvudmännen. Familjecentralen har i alla fyra länsdelars handlingsplaner identifierats som en viktig arena för att förebygga psykisk ohälsa. Där arbetar flera yrkeskategorier i team kring barnfamiljen. Syftet är att främja skyddsfaktorer och minska riskfaktorer. Det har under året bildats en strategisk samverkansgrupp med representanter från Chefsgruppen för samverkan. En utvecklingsledare från Välfärd och folkhälsa arbetar med att stödja utvecklingen av familjecentraler i länet. Gruppen identifierar möjligheter och hinder för en fortsatt utveckling av familjecentraler i länet. Arbetsgruppen ska även stödja bildandet av nya familjecentraler. Ungdomsmottagningen arbetar främst med insatser för ungas sexuella och reproduktiva hälsa. I uppdraget ingår även att arbeta med psykisk ohälsa och det finns personalgrupper där som kan ge ett visst stöd och behandling vid stress, nedstämdhet/depression, oro/ångest, identitet och ätproblem. Idag saknas det resurser för att arbeta förebyggande beträffande psykisk hälsa. Tillsammans med vårdcentralerna driver ungdomsmottagningen ett projekt som heter vård via video. Tanken är att enklare symtom ska kunna behandlas via nätet. Ett annat viktigt område är de gruppverksamheter som anordnas kring barn/unga som anhöriga. Det kan gälla barn/unga som har förälder/vårdnadshavare med psykisk sjukdom, annan allvarlig sjukdom eller dödsfall. För de barn/unga som har en förälder/vårdnadshavare med psykisk sjukdom anordnas grupper i samverkan mellan psykiatrin och kommunernas socialtjänst. Vi vet att en god anknytning mellan barn/ungdom och förälder en skyddsfaktor för barnet. Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

6 Sambandet mellan fysisk aktivitet och ett bra psykiskt välbefinnande är välkänt. Motion och rörelse tycks hjälpa för att bättre kunna hantera stress, oro och nedstämdhet. Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Regionen arbetar för att sprida kunskaper om psykiska sjukdomar hos barn och unga till samverkanspartners och allmänhet. - Regionen arbetar för att främja utbyggnaden av familjecentraler och utvecklar tillammans med kommunerna dessa till en mötesplats där barnets och familjens bästa sätts i centrum. - Ungdomsmottagningen tilldelas medel till kurators-/psykologresurs och kompetensutveckling under förutsättning att fortsatta riktade stimulansmedel ges. - Kompetensgruppen barn som närstående arbetar med att utveckla stödet till barn som har en anhörig som lider av en allvarlig sjukdom, eller som dött. Psykiatrins koordinator för brukardelaktighet arbetar för att stödja psykiatrin att tillsammans med kommunernas socialtjänst att utbilda gruppledare och starta upp gruppverksamheter för barn vars anhöriga lider av en psykisk sjukdom. - Närsjukvården och psykiatrin verkar för att det skrivs ut FaR. Långsiktigt mål: Utveckla insatserna för barn och unga och säkerställa att vården bedrivs resurseffektivt och att den svarar upp mot identifierade behov. Vuxna, äldre och nyanlända Överenskommelsen om ansvarfördelning och samverkan mellan närsjukvården/hälsoval och område vuxenpsykiatri i Region Örebro län är ett viktigt dokument för att inte vuxna ska hamna mellan stolarna. Närsjukvården och psykiatrin har många gemensamma patienter och flödet av patienter mellan verksamheterna är stort. För att patienter med psykisk ohälsa ska kunna vara bra föräldrar krävs ibland att de får stöd från vården och kommunernas socialtjänst. Brister i hemmiljön är en riskfaktor och god anknytning är en skyddsfaktor. Därför är det viktigt med föräldrastödsgrupper. Ett annat område när det gäller förbyggande och främjande insatser och där arbetet påbörjades redan hösten 2016 är SKL:s utbildningsinsatser beträffande nyanlända. En handläggare från Regionen (Enheten Välfärd och folkhälsa) har arbetat med att sprida kunskap om programmet Hälsa i Sverige ett kunskapslyft inom asylsökande och 6 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

7 nyanlända. Hen har också arbetat utifrån önskemål från verksamheterna hjälpt till med olika verktyg och även återrapporterat till SKL. För att stärka hälsan hos alla äldre krävs det att vården ger ett adekvat stöd utifrån de fyra så kallade hörnpelarna (fysisk aktivitet, social gemenskap, kost och delaktighet). Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Regionen arbetar för att sprida kunskaper om psykiska sjukdomar hos vuxna, äldre och nyanlända till samverkanspartners och allmänhet. - En arbetsgrupp inom Regionen arbetar med att bereda förslag inför nästa revidering av överenskommelse mellan närsjukvården och psykiatrin. Arbetsgruppen träffas ca två gånger per termin och granskar avvikelser, genomför viss omvärldsbevakning och förankrar eventuella kommande förändringar i dokumentet inom respektive verksamhetsområde. - Regionen ska erbjuda deltagande i föräldrastödsgrupper till de som har behov av ett sådant stöd. - Regionens medarbetare ska få ökad kunskap om nyanländas situation. - Närsjukvården och psykiatrin ska utveckla arbetet med FaR (fysik aktivitet på recept) och kostrådgivning. Dessa aktiviteter riktar sig till alla åldersgrupper men särskilt äldre och ungdomar är i fokus. Långsiktigt mål: - Utveckla och säkerställa att vuxna, äldre och nyanlända får den vård de behöver. Indikatorer till fokusområde 1 - Utveckling av antalet familjecentraler i länet. - Antalet FaR jämfört med föregående år. - Antalet hälsofrämjande åtgärder per månad inom närsjukvården och psykiatrin. - Reviderad överenskommelse mellan närsjukvården och psykiatrin. 2. Tillgängliga och tidiga insatser Som tidigare nämnts ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Så är fallet även hos den vuxna befolkningen och idag står psykisk ohälsa för närmare hälften av samtliga pågående sjukskrivningar i länet. Detta talar för att arbetssätten behöver utvecklas mot högre resurseffektivitet i syfte att möjliggöra tidiga insatser för personer med psykisk ohälsa. Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

8 Barn och unga Utredning pågår beträffande att eventuellt starta en så kallad Mini-Maria mottagning för ungdomar med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol eller andra droger. Mottagningen är tänkt att vara ett samarbete mellan Beroendecentrum och kommunerna i länet. Köerna till neuropsykiatriska utredningar i psykiatrin är fortfarande långa och trots förändrat arbetssätt och allokering av resurser för utredningar har kösituationen inte påverkats. Behovet inom detta område växer kontinuerligt. Därför kommer Regionstyrelsen att under hösten 2017 anslå ökade medel till sådana utredningar inom både psykiatrin. Därutöver har Regionen genomfört en upphandling med Capio beträffande neuropsykiatriska utredningar. Capio räknar med att komma igång med utredningar i egen regi under hösten Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Färdigställd utredning och beslut om inrättande av en Mini-Maria mottagning. - Köerna till neuropsykiatriska utredningar ska minska. Långsiktigt mål: Barn och ungdomar ska få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Vuxna, äldre och nyanlända Första linjen (primärvårdsnivån) ansvarar för patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och är den instans som ger medicinsk och psykologisk behandling till flertalet av de som drabbas av psykisk ohälsa. Det har genomförts en utredning kring Utveckling av första linjens arbeta med psykisk ohälsa (bilaga 6). Där konstateras bl a att vårdcentralerna behöver resurs och kompetensförstärkning för att bedömning ska kunna göras inom en vecka. Under fokusområde ledning, styrning och organisation redogörs mer utförligt för förslagen i utredningen. I Regionens handlingsplan för suicidprevention och ökad psykisk hälsa ingår en mängd insatser (se bilaga 7). Alltifrån att involvera nyckelaktörer och förbättra samverkan till att höja kunskapsnivån. För att förbättra kunskapsnivån när det gäller suicid kommer Regionen att bidra med ekonomiska medel och anordna en utbildning till instruktörer i psykiska första hjälpen vecka 47 (2017) med ca 20 deltagare. Till denna utbildning kommer deltagare från kommunerna i länet, närsjukvården, akutsjukvården, brukarorganisationerna och psykiatrin. För de som har behov av en grundläggande utbildning om psykiska sjukdomar kommer det att anordnas en sådan (tvådagarsutbildning) vecka 46. De arbetsgivare som skickar iväg personal måste skriva under en överenskommelse där de garanterar att den utbildade instruktören får 8 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

9 möjlighet att årligen utbilda 2-3 grupper (två dagars utbildning) i psykiska första hjälpen. Utbildningen genomförs med stöd av material från NASP/KI. Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Förstärkning av resurser i form av psykosocial kompetens till vårdcentralerna. - De instruktörer som blir utbildade ska ingå i ett länsnätverk med årliga träffar. Längre fram ska instruktörerna bli vidareutbildade ( boostade ) i metoden. - Implementera handlingsplanen för suicidprevention. Det är viktigt att kunskapen höjs hos personal, inom framförallt kommunerna och närsjukvården, kring psykisk ohälsa och bemötande av dessa patientgrupper Långsiktigt mål: Personer med psykisk ohälsa ska få tillgång till rätt insatser i rätt tid. Indikatorer till fokusområde 2 - Resultat av utredning om inrättande av en Mini-Maria mottagning. - Jämföra köer till neuropsykiatrisk mottagning med föregående år. - Antalet tjänster som kurator/psykolog inom vårdcentralerna jämfört med föregående år. - Inrättande av länsnätverk för instruktörer i psykiska första hjälpen. - Implementerad handlingsplan för suicidprevention. - Antalet strukturerade suicidbedömningar inom närsjukvården och psykiatrin. 3. Utsatta grupper Vissa grupper behöver särskild uppmärksamhet och stöd. Det kan röra sig om grupper som riskerar psykisk ohälsa, eller grupper som av olika skäl är utsatta och har svårt att få tillgång till optimalt stöd i vården. Regionens enhet, Välfärd och folkhälsa, har utrett omständigheterna kring dels HBTQ-certifiering och dels HBTQ- diplomering. Utredningen har belyst kostnader och tillvägagångssätt för certifiering respektive diplomering. Ett förslag har lagts fram för hur länsdelarna kan arbeta vidare med detta. Psykiatrin inom Regionen arbetar med att utveckla vården inom flera områden där kommunerna inte är direkt involverade. Beroendecentrum kommer inom kort att öppna en mottagning för patienter med läkemedelsmissbruk. Vidare har Smittskyddsenheten startat ett sprututbytesprogram för att minska smittspridningen av allvarliga hepatitsjudomar och HIV. Antalet vårdplatser i den rättspsykiatriska Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

10 vården motsvarar inte behovet. Därför pågår en planering för att öppna en ny rättspsykiatrisk avdelning till våren Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Flera av Regionens verksamheter blir HBTQ-certifierade eller diplomerade. - Situationen för patienter med läkemedelsmissbruk förbättras genom inrättande av en läkemedelsmottagning inom Beroendecentrums verksamhetsområde. - Spridning av allvarliga hepatiter och HIV minskar. - Hemtagning av rättspsykiatriska patienter som idag vårdas utomläns. Detta beräknas ge dels lägre kostnader och dels högre vårdkvalitet genom vård och rehabilitering i patientens hemkommun. Långsiktiga mål: Goda livsvillkor och god vård för särskilt utsatta grupper. Indikatorer till fokusområde 3 - Antalet HBTQ-certifierade och diplomerade verksamheter inom Regionen. - Inrättande av en läkemedelsmottagning. - Antalet hemtagna rättspsykiatriska patienter som idag vårdas utomläns. 4. Enskildas delaktighet och rättigheter Vi har patienter som av och till har stort vårdbehov. För att möta deras behov och möjliggöra återhämtning är det viktigt att dessa grupper och deras anhöriga erbjuds inflytande över vården utformning. Grunden för detta är bra informationsmaterial om hur vård och omsorg fungerar och vilken vård och behandling som erbjuds. Det kan påpekas att psykiatrins patient- och anhörigcirklar är en viktig instans för spridning av information kring detta. Brukarstyrda revisioner är ett instrument för kvalitetssäkring och utvärdering av vården ur ett brukar/patientperspektiv. Metoden utgår från brukarnas egna erfarenheter och används sedan i verksamheternas förbättringsarbete. Inom psykiatrin behandlas frågan i brukarråden och målet är att ha en brukarrevision per år. Sannolikt kommer en brukarrevision att påbörjas inom Affektiva mottagningen innan årsskiftet. I brukarråden i psykiatrin i Region Örebro län har det vid ett flertal tillfällen diskuterats införande av peer support (professionell kamratstödjare). Detta eftersom man på flera ställen i Sverige har börjat anställa brukare som peer support. En peer support är en person med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och som har återhämtat 10 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

11 sig från sin psykiska sjukdom. En arbetsgrupp inom psykiatrin har under våren 2017 utrett om det är möjligt att inrätta funktionen inom psykiatrin. Utredningen ställer sig positiv till inrättande av peer support i psykiatrin under en försöksperiod på 18 månader med påföljande utvärdering. Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) är en viktig part för Regionen när det gäller brukarmedverkan. Inte minst i arbetet med att ta fram analys och handlingsplaner för arbetet med Psykisk hälsa. NSPH har haft problem med att finansiera en tjänst som hjälper till med samordningsfunktionen. Samordnarnaren ansvarar för all kommunikation som sker mellan brukarföreningarna, kommunerna och Regionen. Det är viktigt för Regionen att detta fungerar. Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Regionen behöver utveckla informationsbroschyrer till patienterna på flera språk och även förenkla sökvägarna på webben. Ansvariga för detta är några anställda inom 1177.se - Påbörja genomförandet av en brukarrevision på Affektiva mottagningen innan årsskiftet. - Rapporten om peer support utgör ett underlag för fortsatta diskussioner inom psykiatrins ledning. Troligtvis behövs ytterligare utredning innan beslut kan fattas. - Föreningen för psykiatriskt samarbete (FPS) har en anställd anhörigkonsulent som arbetar med stöd till anhöriga i hela länet och som finaniseras med medel från Regionen. För att klara samordningsfunktionen i NSPH föreslås en utökning av den tjänsten. Långsiktigt mål: Mesta möjliga delaktighet för våra patienter och brukare. Indikatorer till fokusområde 4 - Antal nya informationsbroschyrer på olika språk som är riktade till patienter. - Genomförd brukarrevision. - Inrättande av peer support under en försöksperiod. - Utökad tjänst för anhörigkonsulenten med samordningsfunktion. Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

12 5. Ledning, styrning och organisation Det krävs att olika huvudmän och verksamheter samverkar för att möta våra patienter många gånger komplexa behov. För att möta den utmaningen och för att åstadkomma en positiv förändring för patienten krävs det att vi samverkar och samarbetar på ett effektivt och tillitsfullt sätt. Ett viktigt dokument som påverkar våra patienter med psykiska funktionshinder är Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionshinder. Överenskommelsens syfte är att ge vägledning till chefer, medarbetare, förtroendevalda, enskilda och anhöriga i utformningen av samverkan baserad på tillit. I nära samverkan med kommunerna och representanter för brukarorganisationerna har det genomförts en revidering av denna överenskommelse. En tidigare utredning, genomförd av representanter från Regionen, pekade på brister när det gäller tydlighet i framtagandet, kommunicering, implementering, uppföljning och brukarinflytande. Den reviderade överenskommelsen har tagit fasta på identifierade brister. Den har godkänts av Specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård inom Region Örebro län. Beträffande den nya lagstiftningen kring trygg och säker utskrivning har Regionen anställt en utredare på 50 % för att under ca ett år stödja områdena med implementering av den nya lagen. Inom psykiatrin har en arbetsgrupp bildats för att utveckla ett psykiatri-visam-koncept där de tre parterna (slutenvård, öppenvård och kommun) kommer bli mer aktiva. Den nya lagen träder i kraft 1 januari 2018 med betalningsansvar 3 kalenderdagar efter att patienten är utskrivningsklar. Under 2018 gäller 15 dagar för psykiatrin för att under 2019 övergå till 3 dagar. För att synliggöra resultat inom samverkansområdet har det framkommit förslag på att upprätta en resultattavla med lämpliga mått på regionens hemsida. Detta skulle ge bättre möjligheter för ledningen i samverkansorganisationen att på effektivare sätt styra och följa upp resultaten. Inom Regionen har det tagits fram en utredning kring Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa. En arbetsgrupp har där lämnat förslag på: - Hur en målbild beträffande psykisk ohälsa för första linjen (närsjukvården) kan se ut och vilket arbetssätt som är lämpligt för att nå målen. - Idéer kring hur vårdcentralernas grunduppdrag när det gäller psykisk ohälsa kan se ut. - Hur de prioriterade rekommendationerna i nationella riktlinjer får ångest och depression ska hanteras inom närsjukvården. 12 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

13 - Hur patientflöden mellan psykiatri-närsjukvård kan förbättras. - Presentera lämpliga modeller/metoder som varit framgångsrika i andra Regioner/landsting vid lätt till medelsvår ångest och depression. - Ta fram förslag på hur likvärdig vård kan fastställas. Kortsiktiga mål och aktiviteter: - Innan årsskiftet 2018 förväntas dokumentet Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionshinder ha blivit godkänt av kommunerna i länet och NSPH-nätverket. Därefter vidtas informationsåtgärder och implementeringsinsatser inom psykiatrin och närsjukvården. - Den nya arbetsgruppen som ska arbeta med att utveckla ett psykiatri-visamkoncept ska utarbeta tydliga processer kring inskrivning, vårdplanering och utskrivning. - Medarbetare inom enheten Välfärd och folkhälsa inom Regionen kommer innan årsskiftet att påbörja arbetet med att ta fram en resultattavla. En uppföljningsgrupp kommer också att tillskapas med uppgift ge förslag på lämpliga indikatorer som kan följas över tid. - Förslagen i utredningen om utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa beslutas och implementeras. Långsiktiga mål: - Effektivt och tillitsfullt samarbete mellan huvudmän och verksamheter. - Minska sjukpenningtalet, som är relaterat till psykisk ohälsa, i länet. Indikatorer till fokusområde 5 - Godkänd överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionshinder. - Ett speciellt psykiatri-visam är utvecklat. - Antalet SIP:ar genomförda inom närsjukvården och psykiatrin för patienter med psykisk sjukdom jämfört med föregående år. - Framtagen resultattavla med indikatorer. - Förslagen i utredning om utveckling av första linjens arbete är beslutade och implementerade. Region Örebro län Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: (14)

14 Bilagor Bilaga 1A: Lokal handlingsplan med kompletterande tidsschema inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro länsdel Örebro Bilaga 1B: Lokal handlingsplan med kompletterande tidsschema inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro län i länsdel Örebro med fokus på barn och unga Bilaga 2: Handlingsplan inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län Bilaga 3A: Handlingsplan psykisk hälsa Södra länsdelen i Örebro län Bilaga 3B: Handlingsplan Barn och Unga södra länsdelen Bilaga 4A: Tematisk analys inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och psykiatrin inom Region Örebro län Sammanställning västra länsdelen Karlskoga, Degerfors och Laxå Bilaga 4B: Reviderad handlingsplan för 2017 inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och Region Örebro län Bilaga 5: NSPHs roll i arbetet med analys och handlingsplaner i Uppdrag Psykisk hälsa Bilaga 6: Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Bilaga 7: Regionens handlingsplan för suicidprevention och ökad psykisk hälsa 14 (14) Handlingsplan - Region Örebro läns åtaganden beträffande psykisk hälsa 2017 Författare: Örjan Andersson och Erik Sjöberg Datum: Region Örebro län

15 Bilaga 1A Lokal handlingsplan med kompletterande tidsschema inom området Psykisk hälsa - i samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro Län i länsdel Örebro Chefgruppen för samverkan i den regionala samverkansstrukturen beslutade i januari 2016 att arbetet med överenskommelsen psykisk hälsa 2016 skulle genomföras i länsdelsgrupperna som är en del av den regionala samverkansstrukturen. I uppdraget ingick att genomföra en behovsinventering och analys som skulle ligga till grund för en handlingsplan för varje länsdel. Länsdelsgrupperna, som är fyra till antalet, representeras av tjänstemän från länets kommuner och Region Örebro län. Handlingsplanen skulle göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Tidigare handlingsplan har varit väldigt omfattande och de indikatorer som funnits har varit svåra att följa upp. Därför har arbetsgruppen under 2017 arbetat med att göra handlingsplanen mindre omfattande och valt att enbart fokusera på de delar där det finns ett behov av samverkan. Respektive organisation arbetar vid sidan av denna handlingsplan med egna aktiviteter för att förbättra den psykiska ohälsan i Örebro kommun respektive Region Örebro län De kostnader som finns presenterade i handlingsplanen kommer hanteras av respektive huvudman Den lokala handlingsplanen för Örebro utgår från målgrupperna vuxna, äldre, nyanlända och andra utsatta grupper. Fokusområden som ingår är: Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga tidiga insatser Utsatta grupper Enskildas delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation.

16 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Förebygg ande och främjand e arbete Fokusområde Målgrupp Vuxna/Nyanlä nda Långsiktiga mål Det finns ett väl utbyggt förebyggande arbete i länsdelen Kortsiktiga mål Personal som arbetar inom området social välfärd och hälsooch sjukvård ska ha en fördjupad kunskap om hur man möter psykisk ohälsa Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Det finns en plan för genomförandet av utbildningsinsatser i första hjälpen för psykisk hälsa i båda organisationerna Ansvarig: Örebro kommun: Berit Hjalmarsson Region Örebro län: Örjan Andersson Mätbara indikatorer och uppföljning Finns plan? Ja/nej Uppföljning: December 2017 Status och uppskattad kostnad 2018 Örebro kommun: minst Regionen: Äldre För att stärka psykisk hälsa hos alla äldre ges ett adekvat stöd utifrån de fyra hörnpelarna (fysik aktivitet, social gemenskap, kost och delaktighet) Vårdcentraler och kommunens förebyggande verksamhet utvecklar sin samverkan. Förslag till länsdelgruppen beträffande en utredning kring förbättrad samverkan mellan nämnda aktörer kopplat till ordinarie träffpunkter i kommunen och annan förebyggande verksamhet i kommunen. Utredning färdigställd? Ja/Nej Uppföljning: Mars tas inom ordinarie budgetram Ansvarig: Samverkansledaren

17 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Tillgänglig a och tidiga insatser Fokusområde Målgrupp Vuxna Långsiktiga mål För personer som lider av lindrig eller måttlig psykisk ohälsa är det tydligt var man ska vända sig, och vem som har ansvar för de olika insatserna man har behov av. Kortsiktiga mål Det finns en fastställd överenskommels e mellan de olika aktörerna vem som gör vad i vårdkedjan. Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Inom regionen finns en arbetsgrupp som arbetar med att löpande följa upp hur överenskommelsen mellan primärvård och psykiatrin när det gäller ansvarsfördelning fungerar Under året kommer arbetsgruppen Psykisk hälsa, missbruk och beroende få en återkoppling av arbetet för att se om det finns behov av att utvidga den överenskommelsen till att även omfatta den kommunala verksamhetens insatser inom första linjens omhändertagande. Ansvarig: Samverkansledaren Mätbara indikatorer och uppföljning Har kartläggningen genomförts? Ja/nej Uppföljning: September 2018 Status och uppskattad kostnad tas inom befintlig budgetram. Ökad möjlighet till sysselsättning för personer med kombination av somatisk, psykisk och social problematik. Peer supportverksamh et finns som en långsiktig resurs i båda organisationerna Finns förslag på pilot inom Område psykiatri. Arbetsgruppen följer arbetet för att de om detta arbetssätt kan användas inom flera områden Ansvarig: Sofia Wange Antal Peer support: Antal personer som de stöttat: Uppföljning: September * /månad /månad 4 halvtidsanställda och handledning Gruppen får en presentation av ny gällande forskningsläge kopplat till Gruppen har fått en beskrivning av tas inom befintlig

18 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Utsatta grupper specialise rade insatser Fokusområde Målgrupp Vuxna Långsiktiga mål Berörda aktörer ger samordnade insatser utifrån individens hela problematik för vuxna och äldre med funktions-nedsättning, somatisk problematik, missbruk och social problematik samt vuxna och äldre med samsjuklighet och sammansatta behov. Kortsiktiga mål Det finns tydliga rutiner in- och utskrivning från slutenvården kopplat till Ny lag om trygg och säker utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Säkerställa ett arbetssätt som gör att patienten får en trygg och säker utskrivning när betalningsansvaret ändras från dagar. Ansvarig: Örebro kommun: Jörgen Klingborg RÖL: Örjan Andersson Mätbara indikatorer och uppföljning Finns det en fastställd rutin för hur man ska arbeta? Ja/nej Uppföljning Maj 2018 Status och uppskattad kostnad tas inom befintlig budgetram Verktyget SIP används vid all planering för patienter som har behov av samordnade insatser mellan flera huvudmän Erbjuda SIP till patienter som är i behov av samordnad individuell planering. Följ upp hur arbetet med SIP fungera och använd SIP-kollen för att mäta patientens upplevelse. Ansvarig: Samverkansledaren Antalet SIP registrerade i Lifecare där Psykiatrin deltagit: Finns indikator för brukarupplevelse? Ja/nej Uppfölning: September tas inom befintlig budgetram

19 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Fokusområde Målgrupp Äldre Långsiktiga mål Ge samordnade insatser utifrån individens hela problematik för vuxna och äldre med funktionsnedsättning, somatisk problematik, missbruk och social problematik samt vuxna och äldre med samsjuklighet och sammansatta behov. Kortsiktiga mål Kartlägga en vårdkedja för den äldre patienten med både somatisk och psykiatrisk problematik Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Tillsapa en grupp som med stöd av Lifecare gör en uppföljning på de SIP som genomförts där psykiatrin varit inblandad. Mätperiod: oktober-mars Ansvarig: Samverkansledaren Mätbara indikatorer och uppföljning Är arbetsgrupp utsedd? Ja/Nej Har mätning genomförts? Ja/Nej Uppfölning: Maj 2018 Status och uppskattad kostnad inom befintlig budgetram

20 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Enskildas delaktigh et och rättigheter Fokusområde Målgrupp Vuxna/Äldre Långsiktiga mål Genom ökad brukardelaktighet har kvalitén i verksamheterna förbättrats Kortsiktiga mål Brukarrevisioner är ett verktyg för verksamhetsutve ckling Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Genomföra minst en brukarrevision är i respektive organisationen Ansvarig: Örebro kommun: Berit Hjalmarsson Region Örebro län: Örjan Andersson Ta fram ett förslag på gemensamt område för brukarrevision för 2019 Ansvarig: Samverkansledaren Mätbara indikatorer och uppföljning Har brukarrevisioner genomförts? Ja/nej Inom vilka områden? Örebro kommun: Region Örebro län: Uppföljning: September 2018 Ett gemensamt område för brukarrevison 2019 är framtaget? Ja/nej Om ja, vilket: Uppfölning: September 2018 Status och uppskattad kostnad tas inom befintlig budgetram

21 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Ledning och styrning organisati on Fokusområde Målgrupp Vuxna Långsiktiga mål NSPH-nätverket och brukarorganisationer i länet ska vara väl kända och en naturlig samverkanspartner i enlighet med överenskommelse om brukar-medverkan. Kortsiktiga mål Etablera samverkan i områden där det saknas och utveckla befintlig samverkan på alla nivåer. Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Utveckla samverkan med brukarorganisationerna på olika nivåer enligt Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar Information om ny överenskommelse i arbetsgruppen Ansvarig: Örebro kommun: Jörgen Klingborg Region Örebro län: Örjan Andersson Mätbara indikatorer och uppföljning Har arbetsgruppen fått information om överenskommelsen? Ja/nej Uppfölning: Januari 2018 Status och uppskattad kostnad inom befintlig budgetram Uppföljning av målen i Överenskommelsen Ansvarig: Samverkansledaren Uppfylls överenskommelsen enligt de mål som finns antagna? Ja/nej Om nej, vad behöver förbättras? Uppföljning: September inom befintlig budgetram

22 Handlingsplan Psykisk hälsa -Länsdel Örebro Anhöriga Fokusområde Målgrupp Övriga målgrupper Långsiktiga mål Ökad samverkan kring stöd till närstående/anhöriga för att motverka psykisk ohälsa då anhöriga är en grupp som tar ett stort ansvar och är utsatta för psykisk ohälsa. Kortsiktiga mål Närstående/anhö riga ska uppleva att det finns goda möjligheter till stöd. Aktiviteter + tidschema+ ansvarig Utreda möjligheten att i samband med kallelsen upplysa om anhörigstöd och möjlighet för anhöriga/närstående att delta vid mötet. Båda organisationerna deltar aktivt på anhörigdagarna Ansvarig: Samverkansledaren Mätbara indikatorer och uppföljning Utredning genomförd? Ja/nej Antal närstående som har varit i kontakt med anhörigcentrum: Uppföljning: September 2018 Status och uppskattad kostnad tas inom befintlig budgetram.

23 Bilaga 1B Lokal handlingsplan med kompletterande tidsschema inom området Psykisk Hälsa - i samverkan mellan Örebro kommun och Region Örebro Län i länsdel Örebro med fokus på barn och unga Chefgruppen för samverkan i den regionala samverkansstrukturen beslutade i januari 2016 att arbetet med överenskommelsen psykisk hälsa 2016 skulle genomföras i länsdelsgrupperna som är en del av den regionala samverkansstrukturen. I uppdraget ingick att genomföra en behovsinventering och analys som skulle ligga till grund för en handlingsplan för varje länsdel. Länsdelsgrupperna, som är fyra till antalet, representeras av tjänstemän från länets kommuner och Region Örebro län. Handlingsplanen skulle göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. De kostander som finns presenterade i handlingsplanen kommer hanteras av respektive huvudman Arbetsgruppen har valt att enbart fokusera på några få områden för att på ett tydligt sätt prioritera vilka åtgärder som bör genomföras i samverkan. Den lokala handlingsplanen för Örebro utgår från målgrupperna barn och unga Fokusområden som ingår är: Förebyggande och främjande insatser Tillgängliga tidiga insatser Utsatta grupper Enskildas delaktighet och rättigheter

24 Handlinsplan Psykisk hälsa, fokus barn och unga- Länsdel Örebro Förebygg ande och främjand e arbete Fokusområde Målgrupp Barn och unga Långsiktiga mål Barn och unga i Örebro kommun har en god grundhälsa tack vare ett aktivt arbete med de grundläggande risk- och friskfaktorerna Kortsiktiga mål Båda organisationerna arbetar aktiv med förebyggande insatser för att förbättra sömn, kost och motionsvanor hos barn och unga. Aktiviteter Tidsplan Ansvarig Alla skolor arbetar aktivt med att lyfta vikten av goda kost- och motionsvanor samt arbetar aktivt med att främja fysisk aktivitet Ansvarig: Elevhälsan BVC och MVC arbetar aktivt med åtgärder för att motivera till goda levnadsvanor hos de barn och föräldrar de träffar. Ansvarig: Vårdcentralscheferna Mätbara indikatorer och uppföljning Indikatorer: Se bilaga Uppföljning: September 2018 Status och uppskattad kostnad tas från respektive organisations budgetram Aktuellt läge Arbetet pågår Habiliteringen arbetar aktivt med åtgärder för att motivera till goda levnadsvanor hos de barn och föräldrar de träffar. Ansvarig: Chef för barn och ungdomshabiliteringen

25 Handlinsplan Psykisk hälsa, fokus barn och unga- Länsdel Örebro Tillgänglig a och tidiga insatser Fokusområde Målgrupp Barn och unga Långsiktiga mål Barn och unga som uppvisar psykisk ohälsa ska få adekvat hjälp via tidiga insatser Kortsiktiga mål Det är tydligt vem i respektive organisation som har ansvar för vilken insats Aktiviteter Tidsplan Ansvarig Under 2018 genomförs en kartläggning över första linjens insatser i dialog med berörda aktörer i syfte att teckna en överenskommelse där parterna kommer överens om vem som har ansvar för vad. Mätbara indikatorer och uppföljning Är aktiviteten genomförd? Ja/nej Uppföljning: September 2018 Status och uppskattad kostnad tas från respektive budgetram Aktuellt läge Arbete pågår Ansvarig: Samverkansledaren Utsatta grupper specialise rade insatser Barn och unga Ge adekvat stöd till barn och unga som själva har eller vars närstående har en svår sjukdom, funktionsnedsättning eller social problematik (som inte kan tillgodoses av en aktör) Säkerställa att det finns långsiktiga stödfunktioner kopplat till barn och unga med multiproblematik Utreda förutsättningarna för att tillskapa ett multiprofessionellt stödteam som arbetar med barn och unga där de ordinarie stödresurserna inte räcker till. Ansvarig: Samverkansledaren Är utredningen genomförd? Ja/Nej Uppföljning: September tas från respektive budgetram Arbete pågår

26 Handlinsplan Psykisk hälsa, fokus barn och unga- Länsdel Örebro Enskildas delaktigh et och rättigheter Fokusområde Målgrupp Barn och unga Långsiktiga mål Barn och unga har blir tillfrågade i frågor som berör dem. Kortsiktiga mål Barnet/den unge ska aktivt göras delaktig och deras åsikter ska efterfrågas och beaktas i frågor som rör dem själva. Aktiviteter Tidsplan Ansvarig Ta fram en struktur för, samt genomföra dialoger med barn och ungdomar om de resultat som presenteras i både ELSA-rapporten och Liv och hälsa ung. Ansvarig: Samverkansledaren Mätbara indikatorer och uppföljning Finns det en struktur för hur dialog kring resultat ska kommuniceras med målgruppen? Ja/nej Antal genomförda dialoger: Antal deltagare Status och uppskattad kostnad tas från respektive budgetram Aktuellt läge Arbete pågår Uppföljning: September 2018

27 Bilaga 2 Handlingsplan inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro Län Handlingsplanen har tagits fram av den nybildade arbetsgruppen för psykisk hälsa 1 i norra länsdelen. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt bl.a. i tidigare genomförd behovsanalys, handlingsplan samt den inventering av befintliga och saknade resurser i norra länsdelen som arbetsgruppen genomfört. Handlingsplanen syftar till att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Jämfört med tidigare handlingsplan har denna valt att fördjupa arbetet kring tre områden i syfte att nå ett genomarbetat och hållbart resultat. Valda områden är områden som förutsätter samverkan i norra länsdelen, prioriterat har varit barn och ungas psykiska hälsa. Arbetsgruppen för psykisk hälsa i norra länsdelen har fått i uppdrag av Länsdelsgruppen att organisera och driva arbetet enligt fastslagen handlingsplan. Kommunerna och regionen har härutöver egna och regionövergripande aktiviteter inom området psykisk hälsa. Delaktighet och rättigheter Ledning, styrning och organisation 3.Specialiserade insatser 2. Tillgängliga tidiga insatser 1. Främjande/förebyggande insatser Komplicerad eller allvarlig problematik Riskgrupper 1 Arbetsgruppen består av representanter från de fyra kommunerna i norra länsdelen (olika professioner inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, socialpsykiatri och elevhälsa), representanter från region Örebro län (olika professioner inom primärvård, psykiatri och beroendecentrum), representanter från folkhälsoteam, ÖLIF och brukarorganisationer (Attention, (h)järnkoll och NSPH). Samtliga representanter deltar på lika villkor.

28 Utveckling av föräldraskapsstöd Barnets relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska som fysiska hälsan under hela livet. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan barn och föräldrar fungerar som en skyddsfaktor för barnet, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Ett utvecklat universellt förebyggande föräldraskapsstöd kan vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv. I region Örebro läns befolkningsundersökning Liv & Hälsa Ung som genomfördes senast 2017 har ungdomar bl.a. svarat på frågan Jag kan alltid lita på någon av mina föräldrar när det verkligen gäller I exempelvis årskurs 9 finns lägst andel som svarat stämmer mycket bra/stämmer bra bland flickor i Hällefors, 75% och Ljusnarsberg 80% och högst andel finns bland pojkar i Ljusnarsberg, 100% och Lindesberg 95%. Länsstyrelsen i Örebro län och Region Örebro län har 2016 genomfört kommundialoger i länets samtliga kommuner inom området föräldraskapsstöd. 2 I rapporten framkommer bl.a. att familjecentralen för många kommuner är navet i föräldraskapsstödet men då det finns många aktörer behövs samordning av insatserna. Behov framkommer av samverkan över kommungränser, särskilt för mindre kommuner liksom behov av långsiktighet och kontinuitet i arbetet. Genom att erbjuda ett generellt föräldraskapsstöd fångas även behoven upp bland föräldrar som är i behov av riktade insatser. De tidiga insatserna är viktiga för att få föräldrar att delta även i ett senare skede när barnen är äldre. I norra länsdelen pågår en utveckling och utvidgning av familjecentraler med målsättning att utveckla en röd tråd i föräldraskapsstödet för hela barnatiden 0-18 år. Nora har en familjecentral, Lindesberg har öppnat ytterligare en familjecentral och har nu två stycken, Ljusnarsberg ska öppna en verksamhet inom kort. Hällefors saknar fortfarande familjecentral men utreder möjlighet att starta en verksamhet. Som en förlängning av detta finns behov av att erbjuda strukturerat föräldraskapsstöd i gruppform, vilket saknas i norra länsdelen. Fokusområde: Förebyggande och främjande arbete samt Tillgängliga tidiga insatser Långsiktiga mål: God och jämlik psykisk hälsa i befolkningen Kortsiktiga mål: Att erbjuda föräldrar med barn mellan 0-18 år ett strukturerat föräldraskapsstöd på samtliga nivåer med start i främjande förebyggande insatser. 2 Kommundialoger inom föräldraskapsstöd genomförda i Örebro län Publikationsnummer 2017:16 i Länsstyrelsen i Örebro läns publikationsserie.

29 Aktiviteter 2018: Kartläggning av modeller för föräldraskapsstöd och behov av detsamma i norra länsdelen samt möjlighet till samverkan av insatser. Utbildning av gruppledare. Mätbara indikatorer: Kartläggningsrapport samt förslag/plan för åtgärder. Nyckelindikatorer: Föräldrastödsprogram Uppföljning: Hösten 2018 Uppskattad kostnad 2018: kartläggning inklusive studiebesök och utbildning: :- Behov av resurstillskott om kartläggningen visar att insatsen ej kan rymmas inom ramen för ordinarie verksamhet utan utmynnar i förslag om exempelvis samordnare för föräldraskapsstöd i norra länsdelen. Samverkansorganisation i norra länsdelen I länsdelen finns en rad olika verksamheter som vänder sig till personer som upplever psykisk ohälsa, däremot saknas former för samverkan mellan dessa parter vilket kan innebära att det blir personen i fråga, eller dennes anhöriga, som får vara budbärare mellan verksamheterna. Detta kan orsaka ett större lidande än nödvändigt. En samverkan behövs mellan de olika verksamheterna där en samordning av insatser genomförs och tydliggörs utifrån den enskilde personens förutsättningar och behov. Det finns behov i länsdelen av information om rättigheter och skyldigheter i kontakten med socialtjänst, hälso och sjukvård mfl. Informationskanaler och arbetet med SIP (samordnad individuell plan) bör ses över och förbättras. Fokusområde: Delaktighet och rättigheter samt Ledning, styrning och organisation Långsiktiga mål: Fungerande och effektiv samverkan mellan region, kommun, brukare och anhörig/brukarorganisationer, där brukares delaktighet är central. Kortsiktiga mål: Öka dialog mellan kommun, region och brukare. Samverkansorganisation för norra länsdelen liknande SAMBA modellen i Örebro. Målgrupp alla åldersgrupper. Inom ramen för verksamheten bör ingå SIP, barnhälsoteam för skolbarn vid behov, samt informationsbank till brukare och professionella avseende insatser/verksamheter i norra länsdelen. Aktiviteter 2018: Kartläggning av olika modeller för samverkansorganisationer samt framtagande av förslag till modell för norra länsdelen. Mätbara indikatorer: Kartläggningsrapport samt förslag/plan för modell/åtgärder. Nyckelindikatorer: Antal samordnad individuell plan Uppföljning: Hösten 2018 Uppskattad kostnad 2018, avser kartläggning inklusive studiebesök och utbildning: :-. Behov av resurstillskott om kartläggningen utmynnar i förslag om bildande av en samverkansorganisation i norra länsdelen.

30 Fysisk aktivitet främjar psykisk hälsa Den psykiska ohälsan bland ungdomar är hög nationellt och i norra länsdelen. I region Örebro läns befolkningsundersökning Liv & Hälsa Ung 2017 framkommer att många ungdomar i norra länsdelen upplever stress, oro och nedstämdhet. Bekymren tenderar att öka med stigande ålder och flickor svarar i högre grad att de upplever problem i det psykiska välbefinnandet. I årskurs 2 på gymnasiet svarar 57% av flickorna och 31% av pojkarna att de alltid/ofta upplevt stress de senaste tre månaderna. Avseende ängslan/oro är siffrorna 39% för flickor och 16% för pojkar och för nedstämdhet 35% för flickor och 15% för pojkar. Samtidigt visar samlad statistik att pojkar presterar betydligt sämre i skolan än flickor generellt. I Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort visar en studie från OECD som Skolverket hänvisar till. I undersökningen Liv och hälsa ung framkommer att pojkar oftare är fysiskt aktiva än flickor, och att pojkarna är föreningsaktiva i högre grad än flickor. Detta tydliggörs exempelvis i frågan om ungdomar tränar minst tre gånger per vecka. 29% av flickorna i år 2 på gymnasiet svarar att de tränar i denna omfattning, motsvarande siffra för pojkarna är 51%. Sambandet mellan fysisk aktivitet och ökat psykisk välmående är väl känt. Det finns flera exempel i regionen på aktiviteter som syftat till att öka det psykiska välbefinnandet genom ökad fysisk aktivitet. Ett exempel som gett positivt resultat vad gäller att öka flickors fysiska aktivitet och därmed även deras psykiska välbefinnande har genomförts av forskare och fysioterapeut Anna Duberg vid Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro län. Anna Duberg har undersökt effekter och upplevelser av regelbunden dansträning i åtta månader hos flickor i åldern år med återkommande problem med huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Resultatet av Dubergs studie visar att de kroppsliga och psykiska besvären samt även användning av smärtstillande medicin minskade bland flickorna i dansgruppen. I norra länsdelen saknas riktade insatser avseende fysisk aktivitet till tonåringar med psykisk ohälsa. Det finns en rad utsatta grupper som kan vara aktuella, t ex tonårsflickor med psykisk ohälsa, pojkar med skolproblematik, ensamkommande ungdomar etc. Vi avser utforma och prova en insats till en lämplig målgrupp och därefter utvärdera resultatet, förhoppningsvis i samarbete med Örebro universitet.

31 Fokusområde: Tillgängliga tidiga insatser samt utsatta grupper Långsiktiga mål: Ökad medvetenheten om tonåringars psykiska ohälsa och metoder för att motverka den. Kortsiktiga mål: Genom fysisk aktivitet riktad till en utvald målgrupp/ungdomar i norra länsdelen som uppvisat tendenser till psykisk ohälsa, öka deras psykiska välbefinnande. Aktiviteter 2018: Fastslå inriktning av aktivitet (val av aktivitet och målgrupp) samt starta aktivitet i gruppform, utvärdering. Mätbara indikatorer: Påbörjad aktivitet i grupp, plan för utvärdering, data från Liv och hälsa ung. Nyckelindikatorer: Deltagande i idrottsverksamhet, Uppföljning: Hösten 2018 Uppskattad kostnad 2018: Planering, utvärdering, gruppledare, lokal mm :-

32 Bilaga 3A Handlingsplan psykisk hälsa Södra länsdelen i Örebro län Revidering 2017

33 Innehåll Uppdraget Uppföljning av handlingsplan psykisk hälsa Sydnärke Samverkansorganisation för psykisk hälsa... 3 Revidering av handlingsplan Fördjupad analys barn och unga... 4 Bilaga 1. Analysunderlag... 5 Bilaga 2. Handlingsplan Barn och unga Bilaga 3. Handlingsplan psykisk hälsa Sydnärke; Kompetensutvecklingsplan, fördjupad analys, översyn av överenskommelser Bilaga 4. Faktablad kommun Bilaga 5. Faktablad Region Örebro län... 10

34 Uppdraget 2017 Den psykiska ohälsan i Sverige är en stor utmaning nu och sannolikt en lång tid framåt. Staten och SKL har under flera år årligen träffat överenskommelser inom området psykisk ohälsa/hälsa. Överenskommelsen för år 2017 är en fortsättning på 2016 års överenskommelse och syftet är att fortsatt skapa förutsättningar för en kraftfull utveckling när det gäller att främja psykisk hälsa, förebygga ohälsa och tillgängliggöra högkvalitativa, kostnadseffektiva insatser till de som behöver vård och stöd. En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk hälsa 2017 utgörs av att landstingen och kommunerna får medel för att göra kompletterande, och vid behov förnyade och fördjupade, analyser av befolkningens behov. I Örebro län har arbetet med psykisk hälsa utgått från länsdelsnivå, i samverkan mellan fyra kommuner och Region Örebro län. Uppföljning av handlingsplan psykisk hälsa Sydnärke Samverkansorganisation för psykisk hälsa Som en förutsättning för det fortsatta arbetet har det långsiktiga målet under fokusområde fem (Ledning, styrning och organisation) kring att hitta samverkansformer för arbetet kring psykisk hälsa i länsdelen prioriterats genom följande: Länsdelsgruppen uppdrag har utökats och förtydligats. En samordnande arbetsgrupp har tillsatts med ansvaret för överenskommelse psykisk hälsa (GÖK-gruppen). Tre arbetsgrupper har tillskapats. Arbetsgruppernas fokusområden är: o Barn och unga o Psykisk hälsa och missbruk o Äldre och somatik

35 Revidering av handlingsplan 2017 I den framtagna handlingsplanen lyftes tre huvudaktiviteter för 2017 fram: 1: Framtagande av en samordnad kompetensutvecklingsplan inom psykisk hälsa för länsdelen. Nuläge: En samordnat kompetensutvecklingsplan för länsdelen har tagits fram. Som en del av kompetensutvecklingsplanen har en länsdelskonferens anordnats krig området psykisk hälsa. Deltog gjorde ca 140 förtroendevalda och beslutsfattare från fem kommuner i södra länsdelen samt Region Örebro län. 2: Fördjupad analys av ett antal identifierade behov och utvecklingsområden. Nuläge: Den fördjupade analysen av ett antal identifierade behov och utvecklingsområden har uppdragits till respektive arbetsgrupp. 3: Genomför en översyn av befintliga överenskommelser, rutiner och handlingsplaner. Nuläge: En översyn av befintliga överenskommelser har initierats både på regional nivå samt i respektive arbetsgrupp. Samtliga aktiviteter i handlingsplanen har delats upp utifrån de tre huvudaktiviteterna (kompetensutvecklingsplan, fördjupad analys samt översyn av överenskommelser). De aktiviteter som inte har koppling till dessa tre huvudområden har samlats under rubriken övrigt. Ansvar för samtliga aktiviteter i handlingsplanen har fördelats mellan de olika arbetsgrupperna (se bilaga 3, Handlingsplan psykisk hälsa Sydnärke). Fördjupad analys barn och unga Den fördjupade analysen kring barn och unga utgår dels från de nyckelindikatorer (se bilaga 4-5) som tagits fram av SKL i samverkan med medlemmarna, och dels från aktuella data hämtat från Liv och hälsa ung 2017 i Örebro län samt ELSA (elevhälsosamtal sammanställt och analyserat) (se bilaga 1, analysunderlag). Särskild hänsyn har tagits till regeringens arbete med att göra Barnkonventionen till lag. En viktig del i analysen är den konferens som hölls under hösten 2016; Hur är läget Sydnärkes folkhälsa i siffror. Under en halvdag presenterades både bakgrundsindikatorer över kommunernas och länets demografiska förutsättningar och resultat från ELSA samt Liv och hälsa ung. Stor vikt lades vid de kommungemensamma diskussionerna på området psykisk hälsa och uppföljningen av dessa indikatorer. Ett hundratal förtroendevalda, beslutsfattande tjänstepersoner och verksamhetsnära tjänstepersoner deltog, främst från elevhälsa och socialtjänst. Utifrån detta underlag har arbetsgruppen prioriterat mål och aktiviteter med fokus på barn och ungas psykiska hälsa (se Bilaga 2, Handlingsplan barn och unga). Den sammantagna slutsatsen från den fördjupade analysen är att de långsiktiga målen i handlingsplanen från fortfarande är aktuella, både för målgruppen barn och unga samt övriga. Den handlingsplan som togs fram under 2016 föregicks av ett gediget analysarbete och resulterade i en omfattande aktivitetsplan. Utifrån de förutsättningar för samverkan som den nya samverkansstrukturen ger ska vi arbeta vidare med de kortsiktiga mål som tagits fram. Fokus ligger nu på att genomföra de aktiviteter som är kopplade till målen, varav vissa kräver ett kontinuerligt arbete och därmed lever kvar från år till år, och vissa ersätts av andra aktiviteter när de genomförts.

36 Bilaga 1. Analysunderlag Nedan följer en sammanställning av de indikatorer som legat till grund för analysen kring barn/unga.

37

38

39

40 Dessa indikatorer har också legat till grund för revideringen av handlingsplanen gällande vuxna:

41 Bilaga 2. Handlingsplan Barn och unga En handlingsplan med särskilt fokus på barn och unga har tagits fram utifrån överenskommelsen psykisk hälsa Bifogas som bilaga i word-format. Bilaga 3. Handlingsplan psykisk hälsa Sydnärke; Kompetensutvecklingsplan, fördjupad analys, översyn av överenskommelser Bilaga 4. Faktablad kommun Bilaga 5. Faktablad Region Örebro län

42 Handlingsplan Barn och Unga Södra länsdelen, Senast uppdaterad: Bilaga 3B Långsiktigt mål: Främja en god psykisk hälsa och goda skolresultat för barn och unga Mål kortsiktigt Aktivitet Hur långt har vi kommit? Målgrupp för aktivitet Stärka föräldraskapsstöd et via familjecentralern as verksamhet Verka för att samtliga kommuner i Sydnärke har en familjecentral enligt definition i den nationella strategin för föräldraskapsstöd Familjecentraler per definition finns i Askersund, Kumla och Hallsbergs kommun. Arbete kring ett länsgemensamt Mini Maria pågår. Familjecentraler När Vårtermin 2018 Samverkansparter/ involverade Central utvecklingsgrupp barn och unga. Familjecentralsnätverket i södra länsdelen. Förslag utifrån regional aktivitetsplan psykisk hälsa En strategisk arbetsgrupp med utgångspunkt i chefsgrupp för samverkan för diskussion om utveckling och utökning av regionens familjecentraler. Lyfts till utv.grupp barn och unga regionalt. Kartläggning och utredning gällande förutsättningar för ett länsgemensamt "Mini Maria" genomförs under 2017 Indikator för uppföljning Elever med tillit till föräldrar (LHU)

43 Stärka en framgångsrik skolgång Implementera självreflektionsinstru ment för Familjecentraler (Jönköpingsmodellen, finns på Föreningen För Familjecentralers Främjande:s hemsida FFFF) för kontinuerlig kvalitetsutveckling på familjecentralerna Inventering av de föräldrastödsprogra m som erbjuds i Sydnärke, undersök möjlighet till samverkan över kommungränser kring dessa Ta fram en strategi för hög skolnärvaro på lokal nivå Det finns en egen självgranskningsenkät för familjecentraler i Örebro län som det är tänkt att familjecentraler i regionen ska använda, det är dock inte FFFF. Arbetsgruppen tittar på om aktiviteten ska ändras utifrån det. Familjecentralsnätve rket i södra länsdelen har påbörjat arbete med implementering. Det finns en framtagen strategi med rutiner (Kumla) den är klar! Familjecentraler Familjecentraler Skola - elevhälsa HT 2017/VT 2018 fördjupad analys av behov och problem områden HT2017/VT 2018 för insamling av fakta. Fördjupad analys av behov och problem områden Familjecentralerna - Familjecentralsnätverket i södra länsdelen (Hanna Hansson) Familjecentralerna Representanter från skolorna i södra länsdelen Deltagande i föräldrastöd i grupp (barnhälsovårdens årsrapport) Slutrapport från fördjupad analys Andel elever som når kunskapsmålen i åk 9 (Kolada)

44 Främja en god psykosocialarbets miljö i skolan Utreda behov av extra stöd till barn och unga med psykosocial problematik/psykisk ohälsa för att klara kunskapsmålen Se över och utveckla arbetet med likabehandlings- och trygghetsplaner Utveckla kompetensnivån kring livskunskap och psykisk hälsa inom skolan Pågår på alla skolor, arbetsmodell enligt skolverkets allmänna råd om hur vi ska arbeta med extraanpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ett pågående arbete med att se över och utveckla planer. Vi har pågående utbildningsinsatser inom området. Föreläsningar som vänder sig till skolpersonalen men också för föräldrar. Skola - elevhälsa Skola - elevhälsa Skolpersonal och föräldrar HT 2017 fördjupad analys av behov och problem områden, klart maj 2019 Klart med översynen dec-19 Representanter från skolorna i södra länsdelen Representanter från skolorna i södra länsdelen Representanter från skolorna i södra länsdelen Slutrapport från fördjupad analys Slutrapport från fördjupad analys Skoltrivsel (LHU, ELSA) Upplevd trygghet i skolan Långsiktigt mål: Identifiera, bemöt och agera på psykisk ohälsa i tidigt stadium Mål kortsiktigt Aktivitet Hur långt har vi kommit? Målgrupp för aktivitet Utveckla personalens kompetens och bemötande inom området psykisk hälsa/ohälsa Se kompetensutveckling splan separat del) Pågår utbildningsinsatser i Föra barn på tal i Kumla kommun. Vidare kartläggning pågår. Personal inom skola, fritid, socialtjänst m.fl. som möter barn och unga. När 2017 och 2018 Samverkansparter/ involverade Förslag utifrån regional aktivitetsplan psykisk hälsa Indikator för uppföljning Antal som genomgått IP utbildning årligen

45 Erbjud stöd och handledning och kompetensutveck ling till personal som möter psykisk ohälsa Tillgodose behov av bedömning och utredning inom barn och ungdomspsykiatri n Utveckla kompetensnivån kring livskunskap och psykisk hälsa inom skolan. (Låta skolorna och vårdcentraler ta del av psykiatrins öppna föreläsningar. hur?) Utveckla nyttjandet av elevhälsans kompetens inom neuropsykiatriska diagnoser som stöd, handledning, och kompetensutveckling för skolans verksamheter Genomför projektplan (extern) för att skapa möjligheter att arbeta bort väntetider för neuropsykiatrisk utredning vid psykiatrins barn och ungdom. Ej påbörjad Vi har pågående utbildningsinsatser inom området. Föreläsningar som vänder sig till skolpersonalen, handledning erbjuds mm. Vi har en del organisationsarbete att göra för att det ska ske återkommande och långsiktigt på alla skolor. Särskilt projekt startat HT 2017, där Capio som samverkans partner går in och gör vissa utredningar Personal inom skola, personal på vårdcentraler Örjan Andersson Psykiatri utvecklingsenheten Skolpersonal. maj-20 Slutrapport fördjupad analys BUP Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Väntetider inom barn och ungdomspsyk iatrin. (SKL väntetider i vården) slutrapport från genomfört projekt

46 Stärka samverkan kring suicidpreventivt arbete Planera för implementering av handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa i länsdelen i samverkan med ansvarig inom region Örebro län. Handlingsplan är skapad i Kumla kommun. Öppna föreläsningar hålls över hela länet. En regional samordnare för suicidprevention har tillsatts. En regional nätverksgrupp kring suicidprevention håller på att byggas upp. Samtliga arbetsgrupper. HT 2018 Ska ske i samverkan med det regionala suicidpreventionsprogramm et./folkhälsoteamet/psykiatri. Regional suicidpreventionssamordnar e Birgitta Johansson Huuva samt Thomas Falk. Slutrapport från fördjupad analys Samverka för att motverka allvarlig psykisk ohälsa och utanförskap Tillskapa multiprofessionella team för hemmasittare med fokus på bakomliggande orsaker. Kumla har bedrivit ett projekt ("Skolnärvaroteamet "?) inom ramen för sin sociala investeringsfond. Skola och socialtjänst HT 2018 Skola och socialtjänst i resp. kommun. Slutrapport från fördjupad analys. Unga som varken arbetar eller studerar (Kolada) Långsiktigt mål: Främja dialog och ge förutsättningar för medskapande till deltagare, brukare, patienter och anhöriga Mål kortsiktigt Aktivitet Hur långt har vi kommit? Målgrupp för aktivitet När Samverkansparter/ involverade Förslag utifrån regional aktivitetsplan psykisk hälsa Indikator för uppföljning

47 Kompetensutveck ling för berörd personal för att stärka individens delaktighet Folkhälsokonferens i länsdelen som kompetensutveckling för berörd personal om psykisk hälsa Genomförd konferens 19 maj 2017 Samtliga/berör d personal. 19-maj-17. Klart. Folkhälsoteamet Regional handlingsplan innehåller aktiviteter som inte finns i södra. Tex patientcirklar, grundläggande information via infotillfällen. Samt utbildningar i delaktighetsmodell en Genomförd aktivitet Se över utbildningsbehov och ta fram en utbildningsplan för BBIC Pågår eller klart. Ingår i kompetensutvecklin gsplan för länsdelen. Socialtjänst, elevhälsa m.fl. Klart. Långsiktigt mål: Verka för en jämlik fördelning av hälsa genom riktade insatser till utsatta grupper Mål kortsiktigt Aktivitet Hur långt har vi kommit? Målgrupp för aktivitet När Samverkansparter/ involverade Förslag utifrån regional aktivitetsplan psykisk hälsa Indikator för uppföljning

48 Utveckla stöd till barn och unga som anhöriga till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk Utveckla ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt genom att ansluta till BUSA-projektet, så att barn med risk att fara illa snabbt identifieras och får adekvat stöd I Kumla finns Ventilen, Hallsberg finns med vid behov. I Hallsberg pågår utbildning av personal för tillskapande av barnstödsgrupper (Rymden). I Lekeberg har man inga egna grupper utan köper platser på Sputnik i Örebro. Finns ingen plan att starta upp egna grupper. Socialtjänst, anhörigkonsule nter, brukarföreningar. Efter beslut i chefsgrupp en och slutrapport BUSA projektet troligen inte före andra delen av 2018 Utveckla barngruppsverksam heterna i samverkans mellan kommun och psykiatrin. Varje länsdel ska kontinuerligt ha minst en pågående grupp. Inväntar slutrapport och sedan ska diskussion föras i chefsgruppen för samverkan om ev. regionala insatser Slutrapport BUSAprojektet 2017 Kompetensutveckling för berörd personal om barn som anhöriga I Kumla finns Ventilen, Hallsberg finns med vid behov. I Hallsberg pågår utbildning av personal för tillskapande av barnstödsgrupper (Rymden). Aktiviteten finns med i kompetensutvecklin gsplan Personal som möter barn och unga. Prioriterat område 2017 i kompetens utvecklings plan Uppföljning via kompetensutvecklingsplan

49 Utveckla arbetsätt utifrån Beardslee s familjeintervention i länsdelen. (OBS! regionalt förslag!) Föräldrastöd. Utveckla föräldrastödsgrupper i samverkan mellan kommunen och psykiatrin. Varje länsdel ska kontinuerligt ha minst en pågående grupp(se regional handlingsplan) Behov av fördjupad analys, barn och unga-gruppen har uppdraget. Vi (?) har en god samverkan med kommunen som drivkraft med inslag av samverkan med primärvården och bvc i Kumla, Hallsberg, Askersund och Lekeberg. Personal som möter barn och unga. BUP, BUV, aktörer inom kommun. 2018/2019 Prioriterat område 2017 utifrån behovet av fördjupad analys Tidigast 2018 HT Psykiatrin söder, som har utbildare i Beardslee. Kan utbilda personal i metoden Marie Gustafsson välfärd och hälsa, Marie Cesares Olsson som arbetar med föräldrastöd En arbetsgrupp finns inom länsstyrelsen ANDTarbete för samordning av grupper enligt föreslagen aktivitet. Frågan om behov av ytterligare regionala insatser ställs till den gruppen. Marie Gustafsson samt Marie Cesares Olsson Slutrapport från fördjupad analys

50 Bilaga 4A Tematisk analys inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och psykiatrin inom Region Örebro Län Sammanställning västra länsdelen Karlskoga, Degerfors och Laxå Tematiska analysen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. Analysen ska göras utifrån behovsinventeringen och inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av den regionala handlingsplanen. Strukturen för arbetet: - Behovsinventering - Tematisk Analys - Lokal- och Regional Handlingsplan

51 Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Barn och unga Det finns brister i 1:a linjens psykiatri som gör att barn och unga inte upptäcks och får det stöd som är tänkt för att motverka psykisk ohälsa. Ett arbete behöver genomföras för att alla inblandade verksamheter på ett strukturerat och gemensamt sätt förebygger psykisk ohälsa bland barn och unga 0-18 år. Brister i information runt psykisk ohälsa och vart man kan vända sig. Ovanstående är viktigt för att också avlasta specialist psykiatrin. Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Ökningen sker främst bland unga tjejer men också bland unga killar (Liv och hälsa ung) Statistik från elevhälsosamtalen (ELSA), frågor kring psykisk ohälsa över tid. SKL s kartläggningsraport konstaterar: Andelen barn och unga som upplever lätt eller medelsvår psykisk ohälsa har ökat under de senaste två decennierna har samhällets insatser visat sig otillräckliga. Den samlade bilden är att barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna då det saknas etablerade strukturer för att erbjuda stöd och vård. Utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera. Utveckla tydlig information gällande psykisk ohälsa till barn och unga och föräldrar. Vuxna Finns även brister för att tillgodose den vuxnes enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Liv och hälsa/hälsa på lika villkor Utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: a linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera. Suicidprevention är ett uppmärksammat område. En länsövergripande handlingsplan, Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa har arbetats fram Implementera befintlig handlingsplan suicidprevention. 2

52 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Äldre Finn även brister för att tillgodose den äldres enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. En länsövergripande handlingsplan, Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län har arbetats fram. Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Omfattas av ovanstående arbete. Nyanlända Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga målgrupper Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål 3

53 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Barn och unga Finns brister i 1:a linjens psykiatri som gör att barn och unga inte upptäcks och får det stöd som är tänkt för att motverka psykisk ohälsa. Ett arbete behöver genomföras för att alla inblandade verksamheter är lättillgängliga för att på ett strukturerat och gemensamt sätt tillhandahålla tidiga insatser för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga 0-18 år. SKL s kartläggningsraport konstaterar: Andelen barn och unga som upplever lätt eller medelsvår psykisk ohälsa har ökat under de senaste två decennierna har samhällets insatser visat sig otillräckliga. Den samlade bilden är att barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna då det saknas etablerade strukturer för att erbjuda stöd och vård. Utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera. Utveckla tydligare lättåtkomlig information om stödfunktioner till barn, unga och familj Brister i information runt psykisk ohälsa och vart man kan vända sig. Ovanstående är viktigt för att också avlasta specialist psykiatrin. Vart femte barnlever någon gång under sin uppväxt i familj med missbruk eller psykisk ohälsa(nka). Denna grupp har dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk sjukdom. Idag saknas ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt där barn och unga som anhöriga uppmärksammas och erbjuds information, råd och stöd. Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Ökningen sker främst bland unga tjejer men också bland unga killar (Liv och hälsa ung) Vuxna Finns behov av att förstärka och utveckla första linjen och tydligöra de olika vårdnivåernas uppdrag gentemot vuxna. Liv och Hälsa/Hälsa på lika villkor. Utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera. 4

54 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Äldre Finns behov av att förstärka och utveckla första linjen och tydligöra de olika vårdnivåernas uppdrag gentemot äldre. Det är framtaget en aktuell handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Omfattas av ovanstående arbete. Nyanlända Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga målgrupper Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål 5

55 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Barn och unga Brister i information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Det finns behov av ett systematiskt. långsiktigt och hållbart arbetssätt för att uppfylla de rättigheter som anhöriga barn och unga har (Barnkonventionen, Hälsooch sjukvårdslagen. Socialtjänstlagen) Svårt att hitta lokala brukarorganisationer som företräder barn och unga. Lagstiftningen, brukarorganisationer Barnkonventionen Barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. Att samtliga verksamheter följer lagstiftning, och befintliga styrande dokument. Utveckla lättåtkomlig information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Utveckla bra förutsättningar för samverkan med brukarorganisationer. Vuxna Brister i information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Lagstiftningen, brukarorganisationer Att samtliga verksamheter följer lagstiftning, och befintliga styrande dokument Utveckla lättåtkomlig information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Utveckla bra förutsättningar för samverkan med brukarorganisationer. Äldre Brister i information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Lagstiftningen, brukarorganisationer Att samtliga verksamheter följer lagstiftning, och befintliga styrande dokument Utveckla lättåtkomlig information kring den enskildes delaktighet och rättigheter. Utveckla bra förutsättningar för samverkan med 6

56 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål brukarorganisationer. Se ovan Nyanlända Se ovan Ev. Övriga målgrupper Fokusområde 4: Utsatta grupper Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål 7

57 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Barn och unga Tanken med att utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera, kommer också att gynna utsatta grupper och avlasta specialist psykiatri. SKL s kartläggningsraport konstaterar: Andelen barn och unga som upplever lätt eller medelsvår psykisk ohälsa har ökat under de senaste två decennierna har samhällets insatser visat sig otillräckliga. Den samlade bilden är att barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa ofta faller mellan stolarna då det saknas etablerade strukturer för att erbjuda stöd och vård. Vart femte barnlever någon gång under sin uppväxt i familj med missbruk eller psykisk ohälsa(nka). Denna grupp har dubbelt så stor risk att drabbas av psykisk sjukdom. Idag saknas ett systematiskt, långsiktigt och hållbart arbetssätt där barn och unga som anhöriga uppmärksammas och erbjuds information, råd och stöd. Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Ökningen sker främst bland unga tjejer men också bland unga killar (Liv och hälsa ung) Utveckla en lokal samverkan som säkerställer att alla inblandade verksamheter delar synen på 1: linjens psykiatri och det uppdrag man gemensamt har att hantera. Motsvarande analys gäller även vuxna. Vuxna Motsvarande analys gäller även för äldre. Äldre 8

58 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Se ovan Nyanlända Se ovan Ev. Övriga målgrupper Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål Barn och unga Det finns brister i styrning och ledning. Det saknas ett gemensamt ägande mellan region och kommun och en organisatorisk samsyn runt 1:a linjens psykiatri Det finns brister inom och mellan verksamhete angående vilken lokal hjälp och stöd som finns att få. Utveckla informationen tillsammans och gör den Socialstyrelsens arbete med att säkerställa en samordnad behovsanpassad kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa konstaterar i sin rapport Det behövs en förändrad syn på samverkan som en självklar del av myndigheternas ordinarie uppdrag och en förutsättning för en utvecklad och samordnad styrning med kunskap. I första hand är det den operativa samverkan som behöver utvecklas. Arbeta fram en lokal samverkansöverenskommelse med tydlig ansvarsfördelning, mellan Region Örebro län samt kommuner gällande perioden

59 Målgrupper Gör en tematisk analys utifrån behovsinventeringen Fakta/statistik kring varje tema Inriktningsmål känd för verksamheter och invånare. Socialstyrelsens skrift, Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning. Vuxna Se ovan. Se ovan Arbeta fram en lokal samverkansöverenskommelse med tydlig ansvarsfördelning, mellan Region Örebro län samt kommuner gällande perioden Äldre Se ovan. Det är framtaget en aktuell handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Se ovan Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Omfattas av ovanstående arbete. Nyanlända Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga målgrupper 10

60

61 Färdigställt: Bilaga 4B Reviderad handlingsplan för 2017 inom området Psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i länet och Region Örebro Län Handlingsplanen görs av Region Örebro och kommunerna i Örebro län. Handlingsplanen ska göras inom de områden där båda parterna identifierar ett utvecklingsbehov tillsammans eller enskilt, för att stimulera en förbättring av i verksamheterna. Dagens verksamhet kräver en fungerande samverkan mellan parterna. Syftet är att utveckla verksamheterna och stimulera till nytänkande för att systematiskt prova nya arbetsformer och utveckla verksamheterna på bästa sätt. Arbetet påbörjades 2016 och revideras under Nytillkommen text/genomfört arbete markeras med rött. Behovsinventeringen och analysen kommer att ligga till grund för den lokala handlingsplanen som utformas i länsdelarna. Den lokala handlingsplanen kommer att vara ett underlag för utformningen av en regional handlingsplan. Strukturen för arbetet i överenskommelsen 2016: - Behovsinventering - Tematisk analys - Lokal- och Regional Handlingsplan Strukturen för arbetet i överenskommelsen 2017: - Återkommande möten med arbetsgrupp, samt avstämning med styrgrupp - Analys av nyckelindikatorer för barn och unga - Uppföljning och revidering av handlingsplan inom området psykisk hälsa - Fördjupad analys och åtgärder inom prioriterade områden som sticker ut ex. neuropsykiatri i Degerfors Handlingsplan för 2017 framställdes under år 2016, då arbetet genomfördes genom process är det viktigt att revidera handlingsplanen årligen. Ansvarig för utvärderingen västra länsdelens arbetsgrupp för psykisk hälsa. Inga krav på politiska beslut krävs enligt Sveriges kommuner och landsting [SKL].

62 Del 1: Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 4: Utsatta grupper 2

63 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Ansvarig Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Barn och unga 0-18 Att tillgodose barn och ungas enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess gällande första linjens psykiatri. Utveckla den lokala samverkansorganisati onen och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar inom första linjens psykiatri, med barnets bästa i fokus. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Arbete pågår med att säkerställa Första linjen för psykisk ohälsa i Karlskoga. Alla tre kommuner arbetar med första linjen på sin nivå. I Degerfors finns grund för första linjen i samverkansstrukturen Degerforsmodellens styrgrupp. I Laxå finns en första linje med elevhälsa, familjecentral där det finns pedagog och kurator. Föräldrar kan söka sig dit själva eller hänvisas av socialtjänst. Arbetsgrupp/styrgru pp (länsdelsgrupp) västra länsdelen Ansvariga chefer Styrgrupp Degerforsmodellen Socialförvaltningen i Laxå Följa statistik från elevhälsosamtalen (ELSA), frågor kring psykisk ohälsa över tid. Prioriterade indikatorer utifrån Liv och hälsa ung 2017, se bilaga. Mätbara indikatorer kopplat till aktiviteterna se uppföljning. Årlig redovisning till polisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Redovisning i styrgrupp för västra länsdelen Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Följs årligen i mål och budget Karlskoga, indikator framtidstro finns med i regional utvecklingsstrategi Uppföljning om samverkansforum skapats. Arbetet pågår Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] Tryckkostnader: [50 TKR] Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom verksamhet. Exempelvis personalkostnad. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. 3

64 Medvetenhet och kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Genomfört Utveckla lokal rutin för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Pågår genom 1:a linjenarbetet i Karlskoga samt samarbete inom Degerforsmodellen fokus neuropsykiatriska diagnoser Skapa former för informationsspridnin g om samverkan, samt var man kan vända sig (implementering, återkoppling). Intern informationsspridnin g inom arbetsgrupp samt egen organisation. Externt ej påbörjat. Gemensamma utbildningsinsatser i form av workshop Arbetsgruppen Första linjennätverk i Karlskoga Styrgrupp Degerforsmodellen Arbetsgruppen Ansvar för utbildning regional samordnare för Uppföljning om kännedom ökat. Ej påbörjat Uppföljning av genomförd utbildningsinsats. Folkhälsokonferens 2017 har delfokus psykisk hälsa 4

65 om exempelvis barnkonventionen tema barnets bästa, suicid, eller psykisk hälsa för personal inom region, kommun samt brukarorganisationer. Detta för att skapa samsyn, delat ägarskap vilket är grunden för samverkan och samhandling. Utbildning genomförs under höstterminen -17 för att utbilda inom första hjälpen för psykisk hälsa. suicidprevention. Administreras via länsdelsgruppen. Beslut om genomförande och urval av instruktörer tas av respektive chef inom kommun/region. Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och mål m.m. Uppföljning om rutin och samverkansdokument psykisk hälsa barn och unga tagits fram. Ej påbörjat 5

66 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Ansvarig Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Vuxna Att tillgodose den vuxnes enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Utveckla den lokala samverkansorganisati onen och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både ledning/styrning och verksamhet. Skapa ett lokalt samverkansforum i västra länsdelen, samt vid behov kommunspecifika möten med regionalt, kommunalt och brukarperspektiv. Ingen uttalad ansvarig för skapande av forum med fokus vuxengruppen. Liv och hälsa/hälsa på lika villkor Brukarundersökning via psykiatrin, till patient och anhörig. Årlig redovisning till politisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Samordning för att skapa en lokal samverkansorganisa tion, en person [700 TKR] Utbildningsinsats (inkl. lokal och förtäring): [500 TKR] Uppmärksamma och prioritera suicidprevention. Ta fram handlingsplan med tillhörande aktivitetsplan (Karlskoga) Handlingsplan med tillhörande aktivitetplan framtagen och beslutad av KF i Karlskoga. Motionsprocess med förfrågan om att ta fram en handlingsplan. Beredningsprocess av Folkhälsonämnden, beslut i Degerfors vid årsskiftet. Karlskoga kommun, tvärsektoriell arbetsgrupp har genomfört planarbetet. Degerfors kommun Uppföljning om samverkansforum skapats. Uppföljning om kännedom ökat. Uppföljning om rutin och samverkansdokument tagits fram. Uppföljning av genomförd utbildningsinsats. Tryckkostnader: [50 TKR] Kostnad tydliggörs ytterligare när samverkan visat på behov inom verksamhet. Exempelvis personalkostnad. Det utvecklas i 2018 års handlingsplan. Utveckla medvetenhet och 6

67 kännedom om varandras uppdrag och lagstiftning. Utveckla lokal rutin för att vuxna med någon form av indikerat problem snabbt ska få rätt hjälp. Skapa former för informationsspridnin g om samverkan, samt var man kan vända sig (implementering, återkoppling). Ta fram ett samverkansdokument och överenskommelser för att tydliggöra uppdrag, organisation och mål m.m. 7

68 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Ansvarig Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad Kostnad 2017 Äldre 65+ Att tillgodose den äldres enskilda behov av hälso- och sjukvård samt olika former av stöd för att öka den psykiska hälsan. Detta genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess. Implementera och följa befintlig handlingsplan Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Örebro län Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD Utbildning till BPSDombud genomförs fortlöpande i Degerfors/Laxå Karlskoga har brist på utbildare!! Verksamhetschef Se mål i handlingsplan. BPSD reg. sker regelbundet (var 3:e månad) Nyanlända Omfattas av ovanstående arbete. Ev. Övriga målgrupper Omfattas av ovanstående arbete. 8

69 Del 2: Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Barn och unga Att skapa förutsättningar för ett självklart och tydligt samarbete med länets brukarorganisationer. Brukarorganisationerna ingår i arbetsgruppen Involvera befintliga intresseorganisationer och ungdomsråd i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Exempelvis ungdomsrådet Ung Kung. Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. Involvera befintliga brukarorganisationer i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Involverat brukarorganiationen SPES och Hjärnkoll i arbetet med framtagande av kommunal handlingsplan för suicidprevention. 9

70 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Mätbara indikatorer Uppföljning Uppskattad kostnad 2017 Vuxna Involvera befintliga brukarorganisationer i aktuella frågor kring psykisk hälsa. Äldre Involverat brukarorganiationen SPES och Hjärnkoll i arbetet med framtagande av kommunal handlingsplan för suicidprevention. Nyanlända Ev. Övriga målgrupper 10

71 Del 3: Fokusområde 5: Ledning, styrning och organisering Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Ansvarig Mätbara indikatorer Uppföljni ng Uppskattad kostnad 2017 Barn och unga Vuxna Äldre Stärka det lokala samarbetet mellan Region Örebro län och kommuner, genom ledning och styrning samt skapa en sammanhållen vårdprocess. Ta fram en skriftlig lokal samverkansöverenskom melse med tydlig ansvarsfördelning, mellan Region Örebro län samt kommuner gällande perioden Karlskoga har tagit fram en handlingsplan gällande suicidprevention som är kopplad till regional handlingsplan för suicidprevention. Arbete påbörjat kring överenskommelse inom första linjen i Karlskoga Skapa förutsättningar för att samverkansorganisation bildas samt ge uppdraget att ta fram ett samverkansdokument samt överenskommelse samt föreslagna aktiviteter genomförs. Västra länsdelens chefsgrupp är styrgrupp för arbetet. En arbetsgrupp är bildad med ansvarig ordförande och sekreterare samt deltagare från alla kommuner. Styrgrupp/länsdelsg rupp Inga specifika indikatorer inom detta fokusområde. Det innefattas inom de övriga. Årlig redovisning till politisk nämnd inom kommuner och Region Örebro län. Indikator för psykisk hälsa inom mål och budget. Följs årligen i mål och budget Karlskoga Ingår i uppskattade kostnader för fokusområde 1, 2 och 4. Utveckla den lokala samverkansorganisatione n och samsyn i västra länsdelen, för att på olika nivåer tydliggöra roller och ansvar med vuxna i fokus för både Ett styrdokument är framtaget för att förtydliga organisation, arbete och styrning i samarbetet gällande 11

72 Målgrupp Långsiktiga mål Kortsiktiga mål Aktiviteter Ansvarig Mätbara indikatorer Uppföljni ng Uppskattad kostnad 2017 ledning/styrning och verksamhet. psykisk hälsa. 12

73 Del 4: Bilaga utvald statistik Källa: Liv och hälsa ung Grupper under 20 personer registreras inte i statistiken 13

74 14

75 15

76 Färdigställt: Bilaga 4B

77 Bilaga 5

78 Bilaga 6 Rapport Datum: Författare: Katrin Boström Utveckling av första linjens arbet te med psykisk ohälsa Slutrapport Slutrapporten och dess förslag behandlade. är inte Följande organ kommer att behandla rapporten: - Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp - Beredning för närsjukvård - Beredning för specialiserad somatiskk och psykiatrisk vård samt högspec cialiserad vård - Regionstyrelsen

79 Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Katrin Boström

80 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Psykisk hälsa och dess bestämningsfaktorer Vad är psykisk ohälsa? Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa i befolkningen Vårdens olika nivåer Uppdraget och dess mål Uppdrags-/utredningsorganisation och tidplan Uppdragets genomförande Målbild för vårdcentralens arbete med psykisk ohälsa Patienten med psykisk ohälsa Hur kan regionen nå målet? Ledning/styrning Bemanning Differentierade insatser Samverkan och samarbete Modell för bättre flöden Första kontakt/initial bedömning/hänvisning Bedömning/Planering Åtgärd/Behandling Första linjens vårdutbud inom psykisk ohälsa Basutbud på alla vårdcentraler Krav och uppföljning relaterat till psykisk ohälsa Förslag till uppföljning Teamarbete ett uppdrag i Region Örebro läns verksamhetsplan för Vad innebär teamarbete? Professioner i team inom första linjen Synpunkter kring teamarbete Insatser för att undvika eller begränsa sjukskrivningsbehovet Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

81 7.2.1 Verksamhetschefer och medicinskt ansvarigas synpunkter Region Örebro läns resurser Första linjens behandlingsresurser för vuxna vid psykisk ohälsa Privata vårdgivare Antalet listade relaterat till kurators- och sjukgymnasttjänster Väntetid till kurator och sjukgymnast Första linjens behandlingsresurser för barn/unga vid psykisk ohälsa Primärvårdens samtalsmottagning Primärvårdens ungdomsmottagning Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Regionens satsningar inom närliggande område Förstärkningstjänster asylsjukvård Rehabiliteringskoordinatorer Samverkan och flöden mellan psykiatrin och närsjukvården Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Centrala rekommendationer i riktlinjen Kostnad/nyttoeffekt större för samtal än läkemedel Skillnad mellan rekommendation och praktik Förslag på insatser och åtgärder för att nå målen Styrning och ledning På övergripande nivå På närsjukvårds- och vårdcentralsnivå Krav och uppföljning inom området psykisk ohälsa Organisation Centrala samtalsmottagningar och/eller bättre lokala förutsättningar Gemensam öppenvård Tillgång till bedömning/behandling (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

82 10.5 Likvärdigt behandlingsutbud i länet Förslag för bättre förutsättningar för likvärdig vård Förbättring av processen mellan vårdnivåerna Bilaga - Exempel från omvärlden Mer psykosocial kompetens på vårdcentral Skiftinge vårdcentral - Sörmland Team Annat arbetssätt Integrerad beteendehälsa Gustavsbergsmodellen Rehabiliteringskoordinatorer Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Patientens övergång mellan vårdgivare/vårdnivåer (psykiatri, primärvård) Stöd via telefon Hjälplinjen tillfälligt psykologiskt stöd Andra hjälptelefoner Psykoterapi på primärvårdsnivå Förbättrad vårdprocess Standardiserat vårdförlopp vid psykisk ohälsa Uppföljning Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

83 1. Sammanfattning Psykisk ohälsa står för stor del av ohälsan i samhället och det finns behov av att bättre kunna möta dagens sjukdomspanorama med olika insatser. Region Örebro län har bristande resurser för psykosociala insatser Nationellt pekas på behovet av insatser för att förbättra den psykiska hälsan och minska sjukskrivningarna. Det saknas en tydlig målbild för utvecklingen av vårdcentralernas arbete inom området psykisk ohälsa. Det finns ett behov av att fastställa vilket basutbud av insatser/behandling som ska finnas på varje vårdcentral/samlat centralt för att på ett jämlikt sätt möta behoven inom området psykisk ohälsa. Beroende på befolkningens struktur och behov inom en vårdcentrals upptagningsområde kan basutbudet behöva kompletteras t.ex. för att kunna nå personer med annan kultur, språk osv. Förslag till åtgärder i sammanfattning (se vidare kapitel 10) Att Regionfullmäktige fastställer den föreslagna målbilden. Att politiken utifrån målbilden fastställer vad som på sikt ska kunna erbjudas i primärvården. Att beslut tas i Verksamhetsplan med budget om att utöka antalet kurator/ psykologtjänster som ett första steg mot målbilden. Att Regionstyrelsen styra mot god kompetens/vård i hela länet genom att avsätta årliga centrala medel till vidareutbildning. Att Hälsovalsenheten justerar de uppdrag för resurskuratorer och för tjänster som avsatts inom psykisk ohälsa asylsjukvård och reviderar krav och kvalitetsboken inom området psykisk ohälsa, samverkan kring bemanning och behandlingsutbud. 6 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

84 Att närsjukvårdsledningen tar ställning till vad varje vårdcentral ska kunna erbjudas en patient med psykisk ohälsa och vad som ska erbjudas i samarbete mellan fler vårdcentraler. Att närsjukvårdsledningen sätter gemensamma mål/ställer samma krav på antal patientbesök/mötesfri dag för kurator/terapeut/ psykolog. Att regelbundna samverkansträffar inrättas för primärvård psykiatri inom respektive närsjukvårdsområde. Detta för att hantera patientrelaterade frågeställningar samt ha ett fortlöpande ömsesidigt informationsutbyte. Att närsjukvårdsledningen verkar för att de riktlinjer som finns för remittering mellan primärvård och specialistvård samt den överenskommelse som finns Ansvarsfördelning och samverkan mellan närsjukvården/hälsoval och område vuxenpsykiatri blir kända och används. Att psykiatri och primärvård gemensamt reviderar den överenskommelse som finns kring psykologkonsulterna. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

85 2. Bakgrund Den psykiska ohälsan har ökat i samhället under de senaste två decennierna. Dagens samhälle är mer individualiserat och ställer ökade krav på individen i form av ökade utbildningskrav, ökade krav på arbetsmarknaden och förändringar i miljöer, t.ex. skolan. Den ökade psykiska ohälsan hos yngre under senare år kan antas ha sin grund i bl.a. detta. Nationellt pekas på behovet av dels insatser för att förbättra den psykiska hälsan och minska sjukskrivningarna, dels att hälso- och sjukvården behöver skapa insatser som når socioekonomiskt svaga grupper i samhället. Med utgångspunkt i att sjukdomspanoramat har förändrats finns ett behov av att se över vårdcentralens resurser och kompetenser. Idag finns för lite resurser relaterat till det förändrade sjukdomspanoramat med ökad psykisk ohälsa. När det gäller stress och smärta räcker inte en medicinsk modell utan det behöver finnas en interprofessionell samverkan kring patienten och hans/hennes problematik. Psykisk ohälsa är ett begrepp som döljer många olika problembilder och det finns behov av att på vårdcentralerna få till stånd en differentiering av omhändertagandet. Detta för att spara resurser och ge adekvata insatser. Patienter med psykisk ohälsa aktualiseras både inom närsjukvården och i psykiatrin. Utifrån patientens aktuella eller förändrade hälsotillstånd uppstår behov av överföring till annan vårdnivå. För att tillgodose patientens behov på rätt nivå behöver dessa övergångar och bedömningar kring dessa fungera utan onödigt dröjsmål Psykisk hälsa och dess bestämningsfaktorer Psykisk hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Det handlar om mentalt välbefinnande och att människor upplever sin tillvaro meningsfull, kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och vara delaktiga och bidra till samhället. Psykisk hälsa är en resurs. Hälsan påverkas av yttre villkor som levnadsvanor, levnadsvillkor och samhällsekonomi. Hälsoläget i Region Örebro län beror således till stor del av utbildningsnivå, inkomst, hur man bor och om man har arbete eller inte. Hälsan styrs även av villkor som man inte kan påverka bl.a. var man är född, kön, ålder och arv. För barn och unga finns tre faktorerna som är särskilt viktiga för välbefinnandet under uppväxtåren och som även en grund för välbefinnande som vuxen: - goda uppväxtförhållanden i hemmet 8 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

86 - kvalitet och relationer i förskolan och skolan - framtidstro kopplat till vuxen- och arbetsliv Viktiga för välbefinnande generellt är följande faktorer: - trygg ekonomi/försörjning - social gemenskap/sociala mötesplatser - delaktighet i samhället - kost - fysisk aktivitet - sömn Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa är ett begrepp som används med olika innebörd. Det kan många gånger avse allt från psykisk sjukdom och psykisk störning till att uppleva besvär som stör det psykiska välbefinnandet och som påverkar ens dagliga liv. Andra gånger avses endast besvären som påverkar välbefinnandet och undantar psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa används här som ett övergripande begrepp för såväl nedsatt psykiskt välbefinnande, lindriga psykiska eller psykosomatiska besvär som för mer allvarliga former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning med tillstånd av den typ eller grad att det kvalificerar till en psykiatrisk diagnos. Socialstyrelsen beskriver psykisk ohälsa som psykiska symtom som hindrar känslomässigt välbefinnande, optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Symtomen kan komma till uttryck som inåtvända problem, t ex i form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Alla människor som har psykisk ohälsa har inte per definition en psykiatrisk diagnos och alla människor som uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos eller störning tillhör inte målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Psykiska eller psykosomatiska besvär beskriver olika tillstånd av psykisk obalans eller symtom som till exempel stress, oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter samt ofta förekommande huvudvärk och ont i magen. Symtomen kan i olika grad påverka funktionsförmågan. De behöver inte vara så svåra att diagnos kan sättas utan kan vara reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. På gruppnivå har besvären en koppling till depression och andra allvarliga psykiatriska tillstånd senare i livet. Psykisk ohälsa kan således vara av mycket olika karaktär. Det kan handla om naturliga livskriser på grund av skilsmässa, nära anhörigs sjukdom eller död. Andra exempel kan vara utmattningstillstånd, ätstörningar, depression eller ångesttillstånd. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

87 Egen sjukdom eller skada med långvarig smärtproblematik är ett annat exempel som också kan leda till psykisk ohälsa. För den enskilde kan det handla om symptom som oro, ångest, nedstämdhet, svårigheter att planera sin tid, koncentrera sig, kommunicera, hantera stress eller sociala relationer. Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende. Individens ålder har också betydelse för hur symtomen på psykisk ohälsa yttrar sig. T.ex. kan yngre barn uppvisa kroppsliga symptom utifrån svårigheter i föräldra-barn samspelet medan skolbarn och tonåringar ofta uppvisar både kroppsliga och psykosomatiska symtom som oro, nedstämdhet, ilska och beteendeproblem Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? Stress, nedstämdhet och stark trötthet är någonting som drabbar oss alla. Att vara stressad är ingen sjukdom, utan en naturlig psykologisk och biologisk reaktion på hot och yttre påfrestningar, men kan leda till sjukdom såväl kroppslig som psykisk. Hur en individ reagerar på stress beror både på vad som utgör stressfaktor och dess varaktighet samt hur stresskänslig individen är. Hur stresskänslig man är beror på många faktorer bl.a ärftliga, livsstilsrelaterade, negativa livshändelser och socioekonomi (utbildning, inkomst mm). Sorg- eller krisreaktioner kan påminna om sjukdom men det är först när reaktionen blir mycket djupare eller pågår mycket längre än förväntat som man talar om sjukdom, dvs. anpassningsstörning. En anpassningsstörning är en fördjupad eller förlängd reaktion efter en oönskad och traumatisk livshändelse (t.ex. akuta relationsproblem, separationer, arbetsproblem eller arbetslöshet). Vid diagnossättningen behöver en avgränsning göras mot normala, naturliga reaktioner på traumatiska livsomständigheter och djupare psykisk ohälsa t.ex. depressioner. Till följd av gränsdragningsproblem kan anpassningstörningar ibland diagnostiseras som depressioner. Dessa diagnoser kan även ibland överlappa varandra. Inom de stressrelaterade besvären (diagnosen F43) finns fyra undergrupper: anpassningsstörning, akut stressyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och utmattningssyndrom. Stressande händelser kan framkalla akuta stressyndrom. Långvarig stress (ofta psykosocial) utan tillräcklig återhämtning kan ge upphov till utmattningssyndrom Psykisk ohälsa i befolkningen Att mäta psykisk hälsa och ohälsa är svårt. Dels används olika registerdata som indikatorer på psykisk (o-) hälsa, dels olika enkäter riktade till barn. Att göra statistik av känslor, upplevelser och attityder bygger ofta på självskattningar. 10 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

88 Enkätundersökningar om psykisk hälsa utgår ofta från symptom på psykisk ohälsa liksom psykosomatiska skattningar. Barns och vuxnas tolkningar av sådana symptom kan vara olika. Psykisk ohälsa kan även mätas i form av utvecklingen av sjukskrivningar inom aktuella diagnosgrupper. När det gäller hälsan i befolkningen har den förbättrats och folkhälsoundersökningar visar att många hälsoproblem minskat och att 70 procent av befolkningen uppger att de har bra eller mycket bra hälsa. Tyvärr visar inte utvecklingen när det gäller psykisk hälsa samma positiva trend utan det är istället ett stort och växande folkhälsoproblem. Nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter har under de senaste årtiondena blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. M och F-diagnoser De två största sjukskrivningsorsakerna är psykisk ohälsa/sjukdom (diagnoserna F00- F99) och muskuloskeletala besvär (M00-M99). Dessa diagnosgrupper är ofta två sidor av samma mynt eftersom stressrelaterade besvär ofta yttrar sig i ospecifik smärta i axlar, nacke och rygg. Sammantaget står de för ca 65 procent av alla sjukfall. Det är dessa två diagnosgrupper som också står för svängningarna i sjukrivningarna och de följer varandra exakt i utvecklingen (se figur). Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

89 När det gäller sjukskrivningarna för psykisk ohälsa (dvs. sjukskrivningar inom sjukdomsgruppen Psykisk sjukdom F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar) är det tre diagnoser som helt dominerar, såväl i vårt län som i riket som helhet. De dominerande diagnoserna är F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (s.k. stressrelaterade besvär) som i länet svarar för 44 procent, F32-33 Depressioner som står för närmare 28 procent och F 41 Andra ångestsyndrom som svarar för 11 procent av alla pågående sjukskrivningar inom de psykiska sjukdomarna. I Örebro län har detta diagnoskapitels andel av de totala sjukskrivningarna ökat från drygt 30 procent till 44 procent under senare år. Av pågående sjukskrivningar för psykisk ohälsa är kvinnors andel högre än mäns (48 jämfört med 35 procent). Mäns sjukskrivningar är något högre inom sjukdomsgruppen rörelseorganen (25 jämfört med 20 procent) Vårdens olika nivåer I Göran Stiernstedts utredning kring effektiv vård konstateras att den så kallade LEON-principen, att fördela arbetsuppgifter inom ett vårdteam till lägsta effektiva omhändertagandenivå används för lite idag. Genom att konsekvent följa LEONprincipen med differentierade patientflöden/insatser på rätt vårdnivå så kan den samlade hälso- och sjukvården bli mer effektiv då den mest kostnadskrävande vården/dyraste personalresursen främst inriktas mot de patienter som är i behov av den. Socialstyrelsens definition av effektivitet är att tillgängliga resurser används på bästa möjliga sätt utifrån de mål som verksamheten har. Med begreppet på bästa möjliga sätt menas att resurserna ska användas till rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid: Rätt saker handlar om att använda behandlingar och insatser som ger avsedd effekt och som samtidigt har få negativa konsekvenser. På rätt sätt innebär att behandlingar och insatser ges på ett sätt som ger positiva effekter, vilket innebär att de ska hålla en hög kvalitet i processen. I rätt tid handlar om att behandlingar och insatser är tillgängliga när de behövs. 12 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

90 Specialistnivå Första linjen Generella insatser Egenvård Egenvård Egenvård är de åtgärder som den enskilde kan utföra för att behandla sig själv vid lindriga besvär/ sjukdomar och skador, till skillnad från det som utförs av hälso- och sjukvården. I relation till psykisk ohälsa kan det vara aktuellt att vården ger information om egenvård t.ex. via vårdguiden 1177 och t.ex. behovet av mat, sömn, motion och struktur på dagen. Generella insatser Med generella insatser menas resurser som samhället satsar och som når ut till hela befolkningen, t.ex. mödra- och barnhälsovård, förskoleverksamhet, skola och skolhälsovård till föräldrar, barn och ungdomar. Första linjen vårdens basnivå Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot den som mår dåligt oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ger insatser när någon har ett problem som personen själv eller någon annan (t.ex. närstående) söker hjälp för, eller som på annat sätt blivit uppenbart. Bra stöd och/eller insatser som erbjuds i tidigt skede inom ramen för en tydlig första linje kan förebygga utveckling av allvarligare problematik och kan avlasta specialistnivån. Specialistnivån kan på så sätt få bättre förutsättningar både för tillgänglighet och för spetskompetens. Vårdcentralerna är basen i länets sjukvård och i länet finns ett trettiotal vårdcentraler. Alla länsinvånare är listade på en vårdcentral. Mödrahälsovården, barnhälsovården Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

91 och ungdomsmottagningarna är delar som organisatoriskt finns inom primärvården. Specialistsjukvård Om man behöver mer specialiserad vård än vad primärvården erbjuder kan man remitteras eller göra en egen vårdbegäran till den psykistriska specialistvården. 3. Uppdraget och dess mål Uppdraget syftar till att ta fram förslag på åtgärder som innebär ökade förutsättningar för första linjen att ge tidiga och adekvata insatser till personer med psykisk ohälsa. Utredningen ska: - Ta fram en målbild för hur Region Örebro län ska bedriva arbetet med psykisk ohälsa inom första linjen - Ta fram förslag på hur första linjen stegvis kan närma sig den framtagna målbilden - Ge förslag avseende hur vårdcentralernas grunduppdrag relaterat till psykisk ohälsa och koordinering av patienter i behov av rehabilitering kan tydliggöras inom ramen för Krav-och kvalitetsboken för Hälsoval. - Relaterat till Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom ska förslag även tas fram avseende hur första linjen ska kunna svara upp mot de högst prioriterade rekommendationerna. - Ge förslag på hur patientens övergång mellan vårdgivare/vårdnivåer (psykiatri, primärvård) kan förbättras/förenklas. - I ett andra steg ska utredningen beskriva olika modeller/metoder i omvärlden när det gäller att ge insatser vid lättare/måttlig psykisk ohälsa och utifrån detta ta fram förslag på åtgärder och arbetssätt som kan främja bättre flöden och ge förutsättningar för tidiga insatser/behandling, bl.a. i relation till att undvika eller begränsa sjukskrivningsbehovet för stressrelaterade besvär. Hälso- och sjukvårdens uppdrag 12 i Verksamhetsplan och budget för 2017 ska beaktas. - Beskriv hur ledning, styrning och organisation kan säkerställa likvärdig vård utifrån den fastställda målbilden. 14 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

92 4. Uppdrags-/utredningsorganisation och tidplan Uppdraget har lämnats av regiondirektören till hälso- och sjukvårdsstrateg på Regionkansliets stab hälso- och sjukvård som varit utredningsledare. En arbetsgrupp bestående av: En verksamhetschef på vårdcentral Tre kuratorer som representanter för de professioner som främst arbetar med psykisk ohälsa i primärvård Vårdutvecklare inom närsjukvård Två representanter från psykiatrin, en verksamhetschef och en överläkare Två allmänläkare Utredningsledare har tillsammans med chef hälso- och sjukvårdsstab och bitr hälsooch sjukvårdsdirektör fungerat som styrgrupp för arbetet. En referensgrupp bestående av medicinska rådgivare inom Hälsoval, närsjukvårdschefer samt sakkunnig inom sjukskrivning- och rehabiliteringsområdet har följt arbetet. En första delrapport har lämnats till regiondirektören i februari En slutrapport ska vara färdigställd inför budget 2018 vilket innebär maj 2017 och uppdraget avslutas därmed. 5. Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts genom inhämtande av kunskap och erfarenheter via enkäter, arbetsgrupp, sökningar på webben och kontakter med andra landsting. Både initialt och under arbetets gång har information om uppdraget förmedlats i olika sammanhang Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp, ledningsgrupperna för närsjukvård väster och Örebro/söder samt MHV/BHV-psykologgruppen. Enkät har gått ut till alla kuratorer och alla sjukgymnastgrupper på vårdcentralerna. Detta för att få kunskap om bemanning, kompetens, erfarenhet, vilka insatser som kan erbjudas vid psykisk ohälsa, om gruppverksamhet finns, om begränsningar finns i relation till vad man kan erbjuda, om det finns teamarbete och om man har stöd från psykiater-psykologkonsult. I enkäten efterfrågades även förslag kring utveckling av både den egna vårdcentralens arbete och av samarbetet med psykiatrin. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

93 Enkäter har även gått ut till alla vårdcentralers verksamhetschefer samt till medicinskt ansvariga läkare (MAL) med frågor kring utvecklingen av team, totalt har 29 svar kommit in varav en del av dessa är ett gemensamt svar för en vårdcentral. Arbetsgruppen har haft fem möten och mellan möten sker förankring och avstämning via mail. Inför första träff i arbetsgruppen fick deltagarna del av samlat faktaunderlag samt sammanställning av enkäter till kuratorer/ sjukgymnaster och senare har information getts om enkäter till MAL (medicinskt ansvariga läkare) och verksamhetschefer på vårdcentralerna i länet som skickats ut senare. Arbetsgruppen har tagit fram en målbild för hur en vårdcentrals arbete kring patienter med psykisk ohälsa på vårdcentral borde vara utformat. Kopplat till det har gruppen sedan diskuterat vad som behövs för att få ett bättre flöde och teamarbete. Under arbetets gång har avstämningar skett per mail både med deltagare i arbetsgrupp, referensgrupp och med intressenter. 6. Målbild för vårdcentralens arbete med psykisk ohälsa Primärvården är i allmänhet den del av hälso- och sjukvården som har det formella ansvaret för att ge medicinsk och psykologisk behandling till de flesta som drabbas av psykisk ohälsa. Primärvården utmärks av att vara lätt tillgänglig och ett naturligt första steg in i sjukvården för en person som drabbas av ohälsa. Det finns ett utvecklingsbehov när det gäller att säkerställa primärvårdens kompetens och förmåga att ta emot och behandla barn, vuxna och äldre vid psykisk ohälsa. Primärvårdens uppdrag att möta patienter med psykisk ohälsa, innebär både att kunna erbjuda tillgänglighet till en första bedömning/sortering likväl som tillgänglighet till fortsatt behandling för den som bedöms ha behov av det. 6.1 Patienten med psykisk ohälsa I framtiden ska en person som upplever stress och/eller har lätta psykiska besvär: - Kunna får information om alternativa stöd/insatser på Vårdguiden 1177 eller via vårdpersonal. 16 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

94 - Ha möjligheten att välja e-lösningar med förebyggande och självinsturerande åtgärder - Kunna få internetbehandling - Kunna erbjudas gruppverksamhet I framtiden ska en person med lätt till medelsvår psykisk ohälsa psykisk ohälsa: - Kunna få en bedömning på vårdcentralen inom en vecka oberoende av vilken yrkeskategori som i första hand bör göra bedömningen - Kunna få stöd i rehabilitering tillbaka till arbetslivet - Kunna erbjudas insatser i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångest - Kunna få en somatisk bedömning enligt framtagna rutiner - Kunna få träffa en sjukgymnast med kompetens i psykisk ohälsa i första hand, när ohälsan ger sig uttryck i form av ospecifika muskuloskeletala besvär. I framtiden ska en person med svår psykisk ohälsa: - Kunna få en bedömning oberoende om det är psykiatri eller primärvård som blir första kontaktytan - Kunna erbjudas insatser i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid depression och ångest - Kunna få stöd i rehabilitering till arbetsliv, sysselsättning eller sociala aktiviteter. - Kunna få adekvat behandling/stöd i avvaktan på specialistvård i de fall remittering till specialistvård aktualiserats. - Få smidiga övergångar mellan vårdnivåer - Få en somatisk bedömning enligt framtagna rutiner 6.2 Hur kan regionen nå målet? En mängd olika faktorer påverkar den enskilda vårdcentralens möjlighet att närma sig målet att kunna erbjuda tillgänglighet både till en första bedömning/sortering och till fortsatt behandling för den som bedöms ha behov av det. Målbilden kan uppnås med förändringar inom ledning/styrning, bemanning, ett arbetssätt som innebär differentierade insatser och en utveckling av samarbete och samverkan. Följande skillnader har identifierats: Psykosociala resurser i form av kuratorer och psykologkonsult är ojämnt fördelade och de mindre vårdcentralerna har en förhållandevis mer gynnsam situation. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

95 Det är stor variation mellan olika kuratorer och olika psykologer när det gäller antalet patientbesök/år och hur många individer man har kontakt med. Förutsättningarna är bättre för den stora vårdcentralen att få effektiva flöden genom att kunna erbjuda gruppbehandling Ledning/styrning - Det behöver tas ett beslut om vilket basutbud som ska finnas på varje vårdcentral när det gäller insatser vid psykisk ohälsa. - Genom tydlighet kring vilket behandlingsutbud som ska erbjudas, kan uppdrag ges att arbeta fram vårdprogram och rutiner till stöd för olika typer av problematik, för att därefter fastställas och ingå i ledningssystemet. - Varje verksamhetschef behöver ha ett uttalat uppdrag att säkerställa att teamarbete ges förutsättningar att kunna utvecklas och att fastställt basutbud finns på vårdcentralen. - Vårdcentraler som idag saknar sjukgymnast/-er med psykiatriinriktning behöver vid rekrytering medvetet arbeta med att efterfråga den inriktningen och stöd ges i form av adekvat vidareutbildning och eventuellt handledningsstöd. - Krav- och kvalitetsboken behöver utvecklas så att den i större utsträckning väger in arbetet inom psykisk ohälsa. - Krav- och kvalitetsboken behöver ställa tydliga krav på kompetens och behandlingsutbud samt tillgänglighet till bedömning/behandling vid psykisk ohälsa. Även kraven på uppföljning bör utvecklas Bemanning För att möjliggöra att bedömning ska kunna göras inom en vecka och att adekvata insatser ska kunna ges relaterat till egenvårdsråd, behandling, rehabilitering och/eller sjukskrivning behöver vårdcentralen såväl resurs- som kompetensförstärkning som förändrade arbetssätt Differentierade insatser Differentierade insatser behöver utvecklas så att olika typ av interventioner och med intensitet kan erbjudas individen beroende på grad av ohälsa. Behov av differential- 18 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

96 diagnostik hos psykolog/läkare är grundläggande för detta, i dag finns en tendens till överdiagnostisering av utmattningssyndrom. Vid behov kan patienten följas upp regelbundet i teamet. Vården behöver ges stegvis och i samarbete mellan olika professioner. Många klarar sig med en mycket begränsad insats medan det också finns patienter som är i behov ganska många samtal och/eller medicinering för att man ska kunna behandla orsaken och inte bara symptomen. Många av dessa patienter hör inte hemma inom psykiatrin, men behöver upp till samtal för att kunna ta till sig behandlingen. Nivå 1 1. Bedömningssamtal genomförs av någon av professionerna på vårdcentralen. 2. Ett proaktivt förhållningssätt med tidiga interventioner som förmedlar en tydlig förväntan på, och tilltro till, patientens förmåga ger förutsättningar för att den psykisk hälsa ska påverkas gynnsamt. I ett tidigt skede ska patienten få stöd i sin vardagliga basala funktion, så som t.ex. regelbundna sovtider, måltider, ökad fysisk aktivitet och strategier för återhämtning så som avslappningsövningar. 3. Gruppverksamhet kan erbjudas(stress, Sömn, Smärta). 4. Individuell kontakt/uppföljning av någon i det psykosociala teamet och vid behov i samverkan med läkare Nivå 2 1. Bedömningssamtal genomförs av utsedd medlem i det psykosociala teamet. 2. Bedömningssamtal och/eller differentialdiagnostisk utredning av psykolog/ läkare alternativt genomförs diagnostisk intervju med MINI. 3. Individuell kontakt/uppföljning av teammedlem i samverkan med läkare 4. Behandlingsalternativ: Behandling av kurator Behandling av psykolog Gruppbehandling Nivå 3 1. Bedömning av allmänläkare/psykolog/psykologkonsult gällande vårdnivå, eller 2. Bedömning av psykiatrikerkonsult (där sådan finns att tillgå) gällande vårdnivå och medicinsk behandling, eventuell rekommendation till primärvården om medicinsk behandling 3. Remiss till Allmänpsykiatriska öppenvården för vidare utredning/ behandling Problematiken bakom en längre sjukskrivning är ofta psykisk ohälsa. Eftersom problematiken varierar mellan individer och dessutom kan vara komplex har det inte varit möjligt att ta fram evidensbaserade generella program. Det finns ett antal Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

97 komponenter som är viktiga i arbetet för att minska sjukskrivningarna som både primärvård och psykiatri behöver utveckla: - Tidig och multiprofessionell bedömning som inkluderar hälsa, arbetssituation och livssituation, riskbruk och våld i nära relation - Samstämmighet i arbetssätt och vid diagnossättning för psykisk ohälsa - Tidiga och aktiva behandlings- och rehabiliteringsinsatser för att förhindra att akuta stressreaktioner övergår till att blir långvariga tillstånd - Att bedömningen leder till individuellt anpassade åtgärder som bygger på dialog med den sjukskrivne och en samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer som t.ex. arbetsgivare/arbetsförmedling, socialtjänst Samverkan och samarbete Målbilden inom samverkan och samarbete är att: - Vårdcentralen har ett teamtänk där de olika yrkeskategorierna tar stöd och hjälp av varandra för att för att få en helhetsbild av patientens problem/behov. Vårdcentralen får därmed bättre förutsättningar i arbetet med psykisk ohälsa, rehabilitering och sjukskrivning. - Patienter med risk för långtidssjukskrivning fångas tidigt i sjukskrivningsprocessen och det finns en teamsamverkan som inkluderar rehabiliteringskoordinator. - Samverkan har etablerats mellan vårdcentraler inom ett närsjukvårdsområde för att kunna säkerställa att likvärdiga behandlingserbjudanden kan ges till personer med psykisk ohälsa. - Det finns ett upparbetat samarbete kring vård vid psykisk ohälsa hos vuxna mellan vårdkedjans olika nivåer och aktuella överenskommelse utvecklas för att skapa bra flöden och bra förutsättningar för insatser på rätt vårdnivå. 20 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

98 6.3 Modell för bättre flöden Första kontakt/ /initial bedömning/hänvisning Den inledande bedömningen görs oftaa av distriktssjuksköterska på telefon. Beroende på vilken typ av problem det gäller hänvisas patienten till sjuksköterska, läkare, kurator eller psykolog förr ställningstagande till vad som är medicinskt lämplig nivå. Eventuellt kan teamavstämning fungera som ett stöd i sortering till lämplig profession. När den initiala kontaktenn är med en profession som inte i första hand arbetar med psykisk ohälsa så bör teamavstämning ske alternativt finnas möjlighet till att få en bedömning/ planering inom en vecka. För att undvika onödig sjukskrivning vid problem i familje- eller arbetslivv så är det viktigt med bedömning av helhetsbilden och hänvisning till rätt insats för att undvika medikalisering Bedömning/Planering Det bör övervägas om inte det psykosociala teamet borde ha ett e ansvar förr att snarast kontakta de patienter som själv identifierat psykisk ohälsa. Detta för att per telefon Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

99 göra en bedömning av patientens behov av insatser och eventuellt sjukintyg. Syftet är att motverka rutinmässig sjukskrivning på heltid som innebär att kontakt med arbetsplatsen bryts. Patienten kan t.ex. genom egen initial sjukskrivning ha en förväntan om fortsatt sjukskrivning genom adekvat bemötande kan sjukskrivningsbehovet begränsas. Med utgångspunkt i den initiala bedömning som gjorts: Vid lätta/medelsvåra psykiska besvär En första bedömning bör i högre grad ske hos kurator eller psykolog. Vid svåra problem/efterfrågan på sjukskrivning I de fall patienten har grava problem såsom depression, vanföreställningar, tvångsproblem, etc eller efterfrågar sjukintyg så bör den person som har initial kontakt med patienten boka in läkarkontakt. Rehabkoordinator bör övervägas för de som begär förlängning av sjukskrivning Med bedömning av professioner som har adekvat utbildning ges förutsättningar för att rätt diagnos, behandling och läkarintyg kan skrivas med ännu större kvalité och säkerhet. Patienters möjlighet att få tillgång till rätt behandling ökar vilket torde minska psykiskt lidande och minska onödig ohälsa/sjukskrivning p.g.a. medikalisering av lättare psykisk ohälsa. Mot bakgrund av den brist som finns på allmänläkare är det också viktigt att vård/behandling ges enligt LEON-principen Åtgärd/Behandling Varje enskild vårdcentral ska kunna erbjuda ett basutbud av insatser/åtgärder inom området psykisk ohälsa se vidare avsnitt 6.4. Vidare bör den enskilda vårdcentralen ta ställning till om detta behöver kompletteras för att möta områdets behov. 6.4 Första linjens vårdutbud inom psykisk ohälsa Basutbud på alla vårdcentraler Psykosocial bedömning inom en vecka Kurator eller psykolog ska med kort varsel(inom en vecka) kunna göra bedömningar och/eller komplettera läkarens bedömning, både vad gäller sjukskrivning/ rehabilitering men även psykisk ohälsa där exempelvis sociala faktorer spelar in. Bedömningstider borde vara bokningsbara av andra yrkesgrupper alternativt vara e- bokningsbara 22 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

100 Psykologbedömning Vårdcentralen ska ha möjlighet till konsultation eller bedömning av psykolog rörande mer komplicerade utredningar exempelvis ADHD, GAD, somatoforma syndrom, personlighetsstörning. Bedömnings- behandlingsansvar kurator -psykolog Finns både kurator och psykolog på en vårdcentral delar de ansvaret för både bedömningar och behandling. Båda professionerna har som riktmärke att ha fem inbokade besök per mötesfri dag på en heltid utan andra uppdrag som t.ex. rehabkoordinatoruppdrag. Teambedömning Det psykosociala teamet har vid regelbundet återkommande träffar ärendegenomgång där gruppen tar ställning till vilken behandlare patienten kan få bäst hjälp hos (detta efter bedömningssamtal). Rehabiliteringskoordinering och rehabplan Koordinering av insatser vid rehabilitering/sjukskrivna. Administrativt stöd för samordning försäkringskassa m.fl. Sjukskrivna patienter ska få en tydlig, samordnad rehabplan i ett tidigt skede. I arbetet med rehabplanen ingår kontakt med arbetsgivaren och att en Kartläggning av arbetsförmåga ska genomföras av patient och arbetsgivare. Samarbetet kring rehabplanen ger en grund för förståelse och samsyn om patientens behov för alla parter, även arbetsgivaren, vilket skapar förutsättningar för en tidigare, succesiv och hållbar återgång till arbete för patienten. Korta stöd-behandlingsinsatser Kort samtalsstöd/enklare behandling 1-3 sessioner för rådfrågning, stöd i akut kris och lättare psykisk ohälsa, bedömning för vidare remittering vid t.ex. neuropsykiatrisk problematik, PTSD, personlighetsstörning. Upprätthållande/uppföljande samtalsstöd Samtalsstöd i väntan på bedömning via psykiatrin, vid t ex PTSD (remitteras enligt överenskommelse vid symptom som kvarstår mer än 6 månader) eller väntan på neuropsykiatrisk utredning. Samtalsbehandling Primärvården behöver även kunna erbjuda längre samtalskontakter, sessioner endera på alla eller för fler vårdcentraler gemensamt/samlat t.ex. samtalsbehandling lätt-medelsvår depression och annat i linje med den överenskommelse som finns om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

101 Denna verksamhet måste fylla ut gapet mellan det enkla stödsamtalet vid lätt psykisk ohälsa och de fall med svår psykisk sjukdom som hör hemma inom specialistpsykiatrin. Gruppbehandling Alla vårdcentraler bör ha möjlighet att hänvisa till behandling av lindrig och måttlig psykisk ohälsa i grupp. Gruppbehandling rörande vanliga hälsoproblem såsom sömnsvårigheter, stress och ångest, smärta (MMR-teamet) samt Basal Kroppskännedom eller liknande bör erbjudas endera centralt för fler vårdcentraler eller lokala lösningar för den större vårdcentralen. Vårdcentralerna kan med fördel samarbeta både vad gäller personalansvar för grupperna och vid rekrytering av patienter. Respektive vårdcentral får ansvar för intervjuer/screening av sina patienter inför rekommendation om gruppbehandling. Som en bas bör det finnas möjlighet för alla vårdcentraler att kunna erbjuda sina patienter gruppbehandling vid stress- sömn eller smärtrelaterade problem som är vanliga inom psykisk ohälsa. Alla som har dessa symtom kan inte ges stöd i en gruppsituation t.ex. utifrån begränsningar i form av språk/hörselskada eller motvilja/svårighet att tala i grupp utan blir istället i behov av individuella samtal. Fysioterapeutisk behandling/stöd till fysisk aktivitet Sjukgymnast som kan jobba med fysisk aktivitet som del i behandling av psykisk ohälsa. Internetbehandling Tillgång till internetbehandling för depression bör finnas för alla vårdcentraler och förhoppningsvis kan behandlingsutbudet via internet vidgas till att även omfatta andra områden såsom ångest och fobier. Uppföljning Att följa och följa upp de insatser som ges är lika viktigt som att patienten får ett snabbt omhändertagande med tydliga och konkreta insatser. För en utveckling av dessa behöver kunskapen öka om patientens subjektiva upplevelse av vad som är viktiga insatser till stöd för förändring/förbättring samt komplettera med mer objektiva mått för att följa upp effekten av dessa. 24 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

102 6.5 Krav och uppföljning relaterat till psykisk ohälsa Förslag till uppföljning e-bokningsbara tider för bedömning skulle kunna vara ett ersättningsrelaterat mål. Andel patienter med diagnos depression eller ångest som fått samtal hos kurator/psykolog. Att uppföljning sker utifrån nationella riktlinjer Antal upprättade rehabiliteringsplaner. Vårdcentralen skall ha en aktiv roll i en kring individen sammanhållen rehabiliterings- eller sjukskrivningsprocess samt delta i utarbetande av gemensamma rehabiliteringsplaner. Finns dokumenterade lokala rutiner för sjukskrivningsprocessen. Det ska finnas på varje vårdcentral utifrån regionens Riktlinjer för sjukskrivningsprocessen som ska tillämpas. Samtliga läkare ska ha god kunskap om försäkringsmedicin och tillämpar Socialstyrelsens beslutsstöd för sjukskrivningar. Vårdcentralen ska ha en rehabiliteringskoordinator som arbetar enligt uppdrag. 7. Teamarbete ett uppdrag i Region Örebro läns verksamhetsplan för 2017 Uppdrag 12 till hälso- och sjukvården: Regionstyrelsen får i uppdrag att utveckla tidiga insatser för att minska psykisk ohälsa. Inom detta uppdrag ingår att påbörja uppbyggandet av psykosociala team inom primärvården med kurator, psykolog, psykiatrisjuksköterska, allmänmedicinare och distriktssjuksköterska. 7.1 Vad innebär teamarbete? Genom att bygga upp psykosociala team får vårdcentralen tillgång till bred och djup kompetens med bättre förutsättningar för en god tillgänglighet på vårdcentralen. Den samverkan som sker i teamet ger god kvalitet i bedömning, behandling och vid remittering för personer som söker vårdcentralen för psykisk ohälsa. Med ett team som har ett tydligt ansvar för området psykisk ohälsa eventuellt identifierat som en mottagning för psykisk hälsa så kan mycket arbete utföras av kurator, psykolog, rehabkoordinator, sjukgymnast och sköterska i olika kombinationer utan eller innan en läkares insatser skulle behöva bli aktuella. Ett team Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

103 som samverkar minskar sårbarheten och ger fler patienter tillgång till stöd utifrån sina behov. Alla i teamet ska ha tillgäng till tillräcklig kunskap och verktyg för att bemöta patienter med psykisk ohälsa utifrån uppdrag. Stor del av resurserna finns idag inom befintlig verksamhet, vilket ger förutsättningar till att skapa team för mottagning psykisk ohälsa om resurserna omfördelas till en början Professioner i team inom första linjen I stort sett alla enkätsvar anger kurator och allmänläkare. Vilka professioner som anges därutöver varierar men det är många som anger sjukgymnast och psykolog/ psykologkonsult. Många tar upp sköterska intresserad av psykisk ohälsa och behovet av tillgång till psykiatrikerkonsult. Runt den sjukskriva patienten ser man att läkare, kurator, psykolog, och sjukgymnast som viktiga. Inom vårdcentralen också viktigt att BVC-sköterska, distriktssköterska och barnmorska kan finnas till visst stöd vid psykisk ohälsa. Även samarbetet med kommunens professioner inom Familjecentralsverksamheterna är viktigt för att kunna främja psykisk hälsa. Kompetenser och roller som ett psykosocialt team bör bestå av: - Kurator är expert på psykosocialt arbete (att stärka och ta tillvara på individens egna resurser utifrån aktuell social situation och nätverk), på sociallagar (= alla frågor omkring ekonomi, boende, osv), myndighetskontakter (nästan krav att kunna lagarna för att ha meningsfull kommunikation!), hjälp med allt omkring socialförsäkringssystemet. I första hand med socionomutbildning, i andra hand beteendevetare med både kunskaper inom psykologi men också samhällsperspektivet och juridik. Bör för behandling vid psykisk ohälsa även ha vidareutbildning i form av steg 1-utbildning, i första hand KBT-kompetens men även annan terapeutisk inriktning kan vara aktuell. - Specialist i allmänmedicin har ansvar för medicinsk behandling, diagnostik, sjukskrivning, intygande. Allmänläkarens kunskap inom området psykisk ohälsa/sjukdom bidrar med det medicinska perspektivet i teamet. Patientansvarig läkare har fortsatt patientkontakten. - Psykolog med kunskap inom diagnostik, bedömning av vårdnivå, behandlingsarbete (både grupp- och individnivå). Psykologen kan genom sin utbildningsprofil komplettera den som kuratorn har och bredda teamets kompetens för kvalificerade bedömning av patientens mående/ psykologiska funktion. En psykolog med erfarenhet av, eller kunskap om, vilka patienter och vilken problematik som hör till primärvård eller psykiatri kan bidra till vård på rätt nivå. 26 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

104 - Sjukgymnast/ Fysioterapeut kan ge behandling av stress-, smärt-, spänningstillstånd (en icke-verbal behandling är ett viktigt tillägg till, eller istället för, vanlig samtalsbehandling). Hen ska ha kompetens för arbete med och uppdrag/uppgift att arbeta med psykisk ohälsa samt smärtproblematik (psykosomatik). Gärna vidareutbildning i medicinsk yoga alternativt Basal Kroppskännedom (BK). -Rehabkoordinator, antingen som del i tjänst hos någon av ovanstående (som då behöver tid avsatt för detta och vars bortfall av tjänst behöver ersättas av annan behandlare) eller som en egen tjänst (fördelad på flera vc?) som håller i samordningen av rehabiliteringen. Rehab koordinator ska ingå i samverkan med socialtjänst, arbetsgivare försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Samverkan/samarbete ska ske utifrån den aktuella patienten situation. Kompetenskrav för rehabiliteringskoordinator kommer att beskrivas i uppdrag och överenskommelse som ska slutas mellan Hälsoval och länets vårdcentraler i samband med att regionen avsatt medel för utökad funktion. Teamet kan gärna kompletteras med distriktssköterska med inriktning/kunskap kring psykisk ohälsa. Kan bistå med kunskap vid telefonrådgivning men även hålla i lättare rådgivning och t.ex. uppföljning av FaR som förskrivs för psykisk ohälsa. Psykiatrisjuksköterska kan vara ett alternativ till distriktssköterska på en stor vårdcentral där det finns möjlighet att avsätta en skötersketjänst till arbete inom det psykosociala teamet. På mindre vårdcentraler finns behov av en distriktssköterska som kan ta del i övriga distriktssköterskors uppgifter. Psykiatrisjuksköterskan har kunskap om normal/avvikande psykisk utveckling och kan identifiera, differentiera och handlägga såväl lindriga tillstånd som komplicerade tillstånd av samsjuklighet, och kan bedöma och värdera behovet av akuta insatser. Psykiatrisjuksköterska kan göra läkemedelsuppföljningar avseende psykofarmaka, och kan också göra bedömningar av psykiatriska sjukdomstillstånd samt utföra suicidriskbedömningar Synpunkter kring teamarbete Teamarbetet syftar till att kunna använda de ingående professionernas kompetens på ett resurseffektivt sätt i arbetet med psykisk ohälsa på vårdcentralen. Genom att kunna erbjuda stegvis vård, kommer endast patienter med en komplex situation bli aktuella för insatser från flera i teamet. Första stegen för att förverkliga teamtanken Flera ser ett behov av någon form av initialt stöd för att förverkliga teamarbetet på dem enskilda vårdcentralen. Projektledare/ samordnare (kanske inte på varje Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

105 vårdcentral utan i närsjukvårdsområdet) med uppdrag att bygga teamet och utveckla mot de behov som finns i ett närsjukvårdsområde är förslag som nämns. Det behövs utbildning och en bra struktur (rutiner/riktlinjer) för hur teamsamverkan ska ske. Man pekar även på behov av att öka kunskapen både om olika behandlingsstrategier om andra rutiner/arbetssätt för att kunna ge snabb bedömning. Andra ser behov av obligatoriska och regelbundna tvärprofessionella möten för att utarbeta bra rutiner och tydlig arbetsfördelning i teamet gällande målgruppen. Det arbetet behöver stöd i att vårdcentralens uppdrag är tydligt. Teamets samlade kompetens ökad kvalitet Ett team kan tillföra möjligheten av en multiprofessionell bedömning som sker informellt med nära samarbete och god tillgänglighet. Kurator ses av många som navet i ett team kring psykisk ohälsa. Åsikten finns att kurator även borde ha ansvaret för överblicken över aktuella ärenden. Relaterat till vårdcentralens alla professioner pekar man på att deras olika profil och intresse idag allt för mycket blir det som styr vilket behandlingsutbud som finns. Breddad kompetens I enkätsvaren framkommer behov av en breddad kompetens, ex vis psykologer, psykiaterkonsult, psykiatrisjuksköterskor både för att kunna göra kvalificerade bedömningar och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av psykologisk behandling. Hinder/svårigheter och minimering av dessa En bristande psykosocial bemanningen är ett hinder liksom om vårdcentralens chef saknar tidsutrymme eller intresse för dessa frågor. Avsaknad av tydliga rutiner och regelbundna tvärprofessionella träffar kring målgruppen med psykisk ohälsa hindrar utveckling. När man har svårigheter att hinna med sina patientbesök riskerar samverkan i team att prioriteras ner. Det behöver förändras både i bemanning men kanske också förhållningssätt. Bättre samarbete Patienten och patientens problematik behöver bli fokus i ett utvecklat samarbete med psykiatrin. Formalia kring remissinnehåll en sekundär fråga, men i samband med remittering är det viktigt att patienten inte får felaktiga förväntningar om att primärvård eller psykiatri ska ta över behandling. Genom att psykiatri och primärvård får tillfällen att mötas t.ex. återkommande workshops/träffar, eventuellt inom respektive närsjukvårdsområde, där gemensamma frågor diskuteras kan samarbetet utvecklas. Att träffas ger kunskap/förståelse för 28 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

106 varandras situationer och för varandras kompetenser samtidigt som kontaktvägar kan kortas och problem kan tacklas tidigt. Aktuella frågor kan vara: - Gemensamma patienter som behöver få behandling, hur hjälper vi dem bäst? - Hur kan vi underlätta patientens övergång mellan vårdnivåerna? - Hur ser aktuell situation ut vad gäller patientflöden och behandlingsmöjligheter? - Finns behov av att erbjuda något gemensamt t.ex. grupp för anhöriga? - Skapa utrymme för rådfrågning? För allmänläkaren i primärvården måste det finnas möjlighet att per telefon kunna konsultera psykiatriker och att kunna ha dialog med en bakjour med mandat att kunna fatta beslut. Det är en fråga som den enskilda vårdcentralen inte kan lösa men som har stor påverkan på förutsättningarna att på ett bra sätt möta personen med psykisk ohälsa. För det psykosociala teamets arbete i komplexa patientärenden är det även viktigt att ha välfungerande samarbete även med socialtjänst, arbetsgivare, arbetsförmedling, försäkringskassa m.fl. 7.2 Insatser för att undvika eller begränsa sjukskrivningsbehovet Idag har de ordinarie specialisterna i allmänmedicin en tung uppgift att hantera alla sjukskrivna, varav många inte är deras egna patienter utan en effekt av att hyrläkarnas patienter ofta inte kan får adekvat uppföljning p.g.a. bristande kontinuitet. Arbetssituationen blir både pressad och otillfredsställande för de ordinarie allmänläkarna. Ett förändrat arbetssätt kring sjukskrivningar där allmänläkaren har praktiskt stöd i sitt arbete från rehab-koordinator skulle skapa både bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för arbetet med sjukskrivna patienter (genom att komma in tidigt i processen). För allmänläkaren innebär hantering av sjukskrivning en värdekonflikt mellan att vara den vårdande/behandlande och att vara en myndighetsperson. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är lättillgängligt, men anvisningarna om lämpliga begränsningar i sjukskrivningens längd bygger underförstått på snabbt insatt adekvata behandlingsinsatser. Ett exempel är lindrig depression, där når man vid adekvat behandling ofta förbättrad funktion inom tre månader samtidigt som sjukskrivningen bör begränsas till maximalt samma tre månader. Rehabkoordinatorna måste ha resurser att koordinera, med andra ord. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

107 7.2.1 Verksamhetschefer och medicinskt ansvarigas synpunkter Ökad kunskap Idag kommer många läkarutlåtanden tillbaka med begäran om kompletteringar, något som skapar irritation i samspelet med försäkringskassan och som emellanåt drabbar patienten som inte kan få sin sjukskrivning godkänd. Utifrån detta finns behov av att läkarna får bättre kunskaper om sjukskrivning och juridiken kring detta. Det efterfrågas klara riktlinjer för när/om och hur länge man ska sjukskriva utökad fortbildning för distriktsläkare inom område psykisk ohälsa. Bättre kartläggning/bedömning Många tar upp att ansvarig läkares situation inför bedömning av arbetsförmåga kan förbättras med ett utvecklat samarbete med kurator för kartläggning/ bedömning av patientens problem/funktionsnedsättning. Andra lyfter att det på grund av den stora bristen på fasta läkare bör vara en stor del av den tidiga kontakten för dessa patienter som ska ske hos beteendevetare/kurator. Kuratorn gör sedan en plan för fortsatt behandling/uppföljning kompletterat med någon form av teamkonferens. Önskvärt vore att försäkringskassan skulle kunna godta att ett kuratorsbesök skulle räcka för bedömningen om rätt till sjukpenning gällande psykosocial ohälsa åtminstone vid förlängning av pågående sjukskrivning. Bättre beslutsunderlag genom team och möjlighet till psykiaterkontakt Mer ansvar behöver ges till kuratorerna och psykologer så att den som har mesta patientkontakten även håller kontroll i sjukskrivningsprocessen och vid behov lämnar sammanfattning av situationen och bedömning av arbetsförmåga till läkaren. Teamsamverkan ger olika perspektiv/bredare bild av problematiken, därmed bättre underlag för eventuell sjukskrivning. Det finns behov av mer närvaro/kontaktmöjlighet i relation till psykiater. 8. Region Örebro läns resurser Eftersom sjukdomspanoramat förändrats finns ett behov av att se över vårdcentralens resurser och kompetenser. Idag finns för lite resurser både i psykiatrin och i primärvården relaterat till en ökad psykisk ohälsa. När det gäller stress och smärta räcker inte en medicinsk modell utan det behöver finnas en interprofessionell samverkan kring patienten och hans/hennes problematik. Patientens problembild behöver i större utsträckning styra vilken yrkeskategori som bör vara den initiala kontakten, och kanske även den enda fortsatta. För att nå dit 30 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

108 behöver arbetssättet förändras. Kurator och psykolog kan ofta vara förstahandskontakt. De kan sedan samverka med de teamprofessioner som behövs kring patienten och hans/hennes problem. För många patienter innebär det att man inte alltid behöver gå till läkare, för andra finns behov av den kontakten utifrån behov av medicinsk bedömning och/eller sjukskrivning. 8.1 Första linjens behandlingsresurser för vuxna vid psykisk ohälsa Befolkningen har av tradition en stor tilltro till sjukvården och vänder sig dit för att få hjälp att hantera sina olika slags symtom. Detta är en uppgift som kräver goda kunskaper inom bland annat beteendevetenskap och individerna måste mötas med respekt oavsett orsak samtidigt som det är viktigt att inte i onödan sjukförklara symtomen. Kurator, psykolog eller sjukgymnast kan vara den lämpligaste första ingången för många av patienterna som söker för psykisk ohälsa. Även om någon av dessa professioner blir första kontakt så behöver det finnas möjlighet för aktuell behandlare att kunna boka in eller diskutera med en allmänläkare. Detta utifrån behov av medicinsk bedömning av aktuella symtom bl.a. i relation till eventuella medicinskt åtgärdbara tillstånd. Kan team etableras där ingående professioner får möjlighet att både utveckla kunskap om varandras kompetens och finna samarbetsformer skapas en arbetssituation som kan vara gynnsam för både personal och patient Privata vårdgivare Patienter med psykisk ohälsa kan välja att lista sig och söka sig till någon av de privata vårdcentraler som finns inom ramen för Hälsoval. För patienter i norra länsdelen finns Apoteksgårdens vårdcentrum i Kopparberg som har en bipraktik i Hällefors som Region Örebro län en har ett vårdavtal med. Apoteksgården har en samtalsmottagning för patienter med lätt/medelsvår psykisk ohälsa och till patienter med psykosocial problematik eller krisreaktioner som inte har behov av psykiatriska specialistvårdsinsatser. Inom länet finns också två psykiatriker som får ersättning via lagen om läkarvårdsersättning, den s.k. nationella taxan. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

109 8.1.2 Antalet listade relaterat till kurators- och sjukgymnasttjänster Det totala antalet listade per vårdcentral varierar stort. I april 2017 hade den minsta vårdcentralen i länet listade medan den största hade När det gäller antalet listade så finns det vårdcentraler som legat stabilt i antal listade medan andra har haft stabil ökning över tid, uppgifter på alla vårdcentraler finns i tabellavsnittet som är placerad sist i utredningen. Antal listade per heltidstjänst Det skiljer sig åt mellan närsjukvårdsområdena när det gäller genomsnittligt antal listade per heltidskurator, intervall från till Jämförs enskilda vårdcentraler så är skillnaderna ändå större. Lägst antal listade, 4 852, finns relaterat till kuratortjänst på Kopparbergs vårdcentral och högst antal listade, för kurator på Kumla vårdcentral. För sjukgymnasttjänsterna är situationen likartad i de olika närsjukvårdsområdena, för deras del är intervallet från till Att antalet listade är färre per heltidstjänst och att situationen är mer likartad över länet för sjukgymnasterna förklaras av att det i regionen varit ett långsiktigt arbete med att skapa fler tjänster. Något motsvarande har inte skett för kurator och/eller psykologtjänster Väntetid till kurator och sjukgymnast Väntetid för ett besök hos kurator på vårdcentral varierar från ungefär en vecka till fyra månader. Det finns ingen direkt koppling mellan antal listade patienter per kurator och väntetid. Det finns inte heller en direkt koppling gällande antal heltidstjänster som varierar från 0,75 till 2,0 och antal listade på vårdcentralen eller antal heltidstjänster och vårdcentralens vårdtyngd (utifrån CNI-poäng). Flera faktorer påverkar väntetiden: - Hur efterfrågan/behov av kontakt hanteras. Gäller krav på läkarremiss (och läkarbesök innan) eller om olika professioner på vårdcentraler i första hand försöker hänvisa bort patienten eller ej. - Arbetssätt, fåtal bedömningssamtal tillsammans med möjligheten att erbjuda gruppbehandlingar torde underlätta flöde - Kompetens, saknas vid ensam tjänst t.ex. KBT-utbildning och/eller erfarenhet av behandlingsarbete begränsas vad som kan erbjudas för insatser Till sjukgymnast är väntetiden vanligtvis maximalt 3 veckor med en variation från dropin/ingen väntetid. En vårdcentral uppger tillfälligt problem med bemanning och ett par anger att man till yoga och tolkbesök kan få väntetid trots att det vanliga flödet 32 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

110 endast är någon dag. Önskemål om en bestämd sjukgymnast kan innebära längre väntetid än det genomsnittliga för vårdcentralen. 8.2 Första linjens behandlingsresurser för barn/unga vid psykisk ohälsa 8.3 Primärvårdens samtalsmottagning I verksamhetsplan med budget 2013 avsattes medel för att bygga upp Samtalsmottagningen. Mottagningen har erfarna kuratorer som kan erbjuda familje- och/eller enskilda samtal, under en avgränsad tid, till barn i åldern 6-14 år tillsammans med förälder. Målgruppen kan vända sig till mottagningen med lindrig till måttlig psykisk ohälsa som t.ex. nedstämdhet, ängslan, oro, relationsproblem, psykosomatiska problem. För att få kontakt måste först den egna vårdcentralen eller barnpsykiatrins nyanmälningsgrupp kontaktas. Samtalsmottagningen har bra tillgänglighet till bedömning och 93 procent får en tid till besök inom tre veckor. 8.4 Primärvårdens ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen (UM) i regionen är länsövergripande och består av Knuffen i Örebro och länsdelsmottagningar i Hallsberg, Karlskoga och Lindesberg. På UM finns barnmorska, kurator, sjuksköterska och läkare och man har även tillgång till olika konsultfunktioner. I Region Örebro län fick UM år 2011 rollen att vara en del av första linjens psykiatri samtidigt som de fick ett resurstillskott till psykosocial kompetens. Ytterligare resurstillskott har getts år 2015 i samband med införandet en jämlik åldersgräns (från att tidigare haft olika övre åldersgräns för pojkar och flickor). Väntetiden för samtal ligger sedan några år tillbaka under terminerna på veckor i länet med undantag av norra länsdelen där väntetiden är något kortare. Sedan ungefär ett år tillbaka erbjuder man även drop-in mottagning för samtal 2 tim/v. 8.5 Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Sedan 2010 finns psykologer inom mödra- och barnhälsovården, anställda vid BHV-enheten. Sedan 2012 finns en enhetschef för denna psykologenhet som är underställd barnhälsovårdsöverläkaren/verksamhetschef för BHV. Idag har enheten 9, 5 tjänster som psykolog som arbetar inom mödrahälsovård och barnhälsovård. De arbetar med hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser i ett tidigt skede och riktar sig till blivande föräldrar och familjer med barn i förskoleåldrarna. De ansvarar vid behov för individ- och familjeinriktade insatser till målgruppen. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

111 Sedan september 2016 kan småbarnsföräldrar som bor i Örebro län och har barn i åldern 0-6 år möjlighet att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster, och söka upp psykologenheten och boka en telefontid med psykolog inom barnhälsovården. Man blir då uppringd på den tid som bokats och får under ett 30 minuter långt samtal möjlighet att rådgöra kring generella frågor, aktuella för småbarnsfamiljer t ex frågor kring mat, sömn, relationen mellan barn och förälder, beteenden hos barnet. 8.6 Regionens satsningar inom närliggande område Förstärkningstjänster asylsjukvård Regionstyrelsen beslutade i december 2015 om tillskott på 16 tjänster till närsjukvården med anledning av det stora antalet asylsökande i länet. Närsjukvården förstärktes med 7,0 tjänster, Barnhälsovården i länet förstärktes med 4,0 tjänster och Mödrahälsovården fick en förstärkning med 4,0 tjänster. Asyl- och invandrarhälsan förstärktes med 1,0 tjänst. Regionstyrelsen beslutade sedan i mars 2016 att 8,0 tjänster skulle inrättas permanent inom närsjukvården för att utveckla arbetet för att förebygga psykisk ohälsa hos asylsökande. I beslutet fördelades dessa tjänster med 2,0 tjänst till varje närsjukvårdsområde. En omfördelning av tjänsterna gjordes efter att Hälsovalsenheten och Hälso- och sjukvårds-förvaltningen slöt en överenskommelse kring fördelning i maj Aktuell situation avseende tjänsterna riktade till psykisk ohälsa I tabellen nedan framgår aktuell situation avseende rekrytering/bemanning de tjänster som Regionstyrelsen beslutade om i mars Utöver dessa tjänster har man på UM en projekttjänst inom Beslut 8 tjänster Typ av tjänst Tillsatt psykisk ohälsa Norr 2,0 Psykolog/kurator samt Söder 1,0 Psykolog/kurator Ej tillsatt Väster 1,0 Psykolog/kurator delas psykolog/ kurator Örebro 1,0 Psykolog/kurator Tillsatt 50% Örebro 1,0 Psykolog/kurator MHV/BHV (länsövergripande) Örebro 2,0 Psykolog/kurator Ungdomsmott samt rekrytering pågår (länsövergripande) 34 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

112 8.6.2 Rehabiliteringskoordinatorer Regionstyrelsen tog vid sitt sammansträde den 29 mars 2017 beslutet att uppdra till Hälsovalsenheten att teckna en överenskommelse om rehabiliteringskoordinatorer vid länets vårdcentraler inom Hälsoval, med en fördelning utifrån antalet listade personer i arbetsför ålder per vårdcentral samt antal sjukfall i relation till totala antalet listade i arbetsför ålder på respektive vårdenhet, samt att tillföra Hälsovalsenheten tkr för 2017 motsvarande tkr per helår (cirka 9,6 heltidstjänster) för att säkra att alla vårdcentraler inom Hälsoval (inklusive privata) har tillgång till rehabiliteringskordinator i enlighet med krav i överenskommelsen "En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess" Samverkan och flöden mellan psykiatrin och närsjukvården Båda vårdnivåerna har en ansträngd situation och gränsdragningen dem emellan är inte alltid självklar. Till stöd för samarbetet mellan primärvård och psykiatri har en överenskommelse tagits fram dem emellan som ska fungera som vägledning om på vilken vårdnivå en patient hör hemma. Utöver denna överenskommelse finns även en framtagen riktlinje kring remittering mellan primärvård och specialistvård. Båda dessa dokument ger om de blir implementerade och fortlöpande följs/följs upp förutsättningar för en utvecklad samverkan. Psykologkonsulter i primärvården Vårdcentralens tillgång till psykologkonsulten är den samma oberoende storlek på vårdcentral och ca 2 dagar i månaden. Det varierande om konsulten tar någon behandling eller inte, enbart bedömningar dominerar. Den enskilda vårdcentralen formar tillsammans med konsulten hur innehållet i tiden används. Resultatet från den enkät som kuratorer och sjukgymnaster i primärvården svarat på visar på att man överlag ser positivt på tillgången till psykologkonsult. Samarbetet med konsultpsykologen fungerar bra. Till viss del upplevs konsultfunktionen mer som psykiatrins resurs än vårdcentralens. På många vårdcentraler anges att det är lång väntetid till bedömning hos psykologkonsulten och att det dessutom ofta blir ytterligare bedömning inom psykiatrin även om både kurator och psykolog på vårdcentralen gjort bedömningen att det finns behov av psykiatrins kompetens. Psykiaterkonsult i primärvård Psykiaterkonsult kopplat till vårdcentral är en funktion som skapats men som idag i praktiken inte fungerar i hela länet p.g.a. brist på psykiatriker. Örebro och Söder har idag ingen psykiaterkonsult. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

113 Att som specialit i allmänmedicin kunna ha namngiven psykiater som fungerar som kontakt gentemot en eller fler fasta vårdcentraler och som även kan komma till vårdcentralen för konsultationer underlättar i patientarbetet. Idag saknas bra kontaktväg för de allmänläkare som arbetar i länsdelarna Örebro och Söder när de har behov av att rådfråga en kollega inom psykiatrin. Remittering och överenskommelser Överenskommelser finns om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan psykiatrin och primärvården för såväl vuxna patienter som barn och unga. Överenskommelserna är framtagen gemensamt av båda parter och den beskriver vilka tillstånd som ska behandlas av vilken verksamhet. Primärvården ansvarar för första linjens psykiatri och psykiatrin för specialiserad psykiatrisk vård. Om en patient som vänder sig direkt till psykiatrin inte bedöms falla inom psykiatrins uppdragsram hänvisas han/hon till primärvården i enlighet med den överenskommelse som finns mellan vårdnivåerna. Primärvården upplever att man ofta inte har kompetens och resurser för att klara dessa patienter. Denna patientgrupp hör inte till specialistpsykiatrin men deras behov kan inte mötas med korta insatser utan primärvården behöver ha en beredskap även för insatser som möter dessa behov. Idag görs inte alltid samma bedömning i psykiatri och primärvård när det gäller vad som är lämplig vårdnivå för en patient. Från båda håll upplevs att patienter som man i en verksamhet bedömt hör hemma i den andra inte tas emot efter remittering. När primärvården remitterar en patient för att få psykiatrins bedömning och ställningstagande till att eventuellt överta aktuell patients behandling alternativt utreda kan väntetiden medföra att patienten hamnar i ett vänteläge. Primärvården har då i väntan på besked ett fortsatt patientansvar men utan att veta var patienten ska ha sin framtida behandling, ovissheten är till nackdel både för patienten men även för behandlaren. En speciell problematik finns när en vuxen patient remitteras för en neuropsykiatrisk utredning där väntetiden uppgår till 1,5 2 år. Under väntetiden har primärvårdsläkare patientansvaret med frågor kring sjukskrivning och medicinering att hantera, något som blir problematiskt för ansvarig allmänläkare. Väntetiden innebär även svårigheter för planering av behandling hos kurator när sådan aktualiserats. Ett annat vanligt scenario är att primärvården saknar kompetens för att säkert ställa diagnos, och utan diagnos kan parterna inte tolka vårdöverenskommelsen och patienten kan ofta inte erbjudas adekvat vård. 36 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

114 Från psykiatrin upplever man att brist på kunskap kring nya psykofarmaka utgör ett hinder för utremittering av patienter som bedömts vara färdigbehandlade inom psykiatrin. Från primärvården sida saknar man den tidigare funktionen med en psykiaterkonsult som personal på vårdcentralen kunde rådfråga och det kan vara svårigheter att få kontakt med behandlare/ ansvariga personer. Detta samtidigt som det är svårt att med en stor andel hyrläkare kunna säkerställa att utbildningsinsatser inom området ger effekt. 9. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Tillgång till tidiga insatser, bedömning och behandling prioriteras högt i riktlinjen. Användning av differentialdiagnostiska instrument behöver öka både för vuxna, barn och unga i syfte att ge den behandling som är bäst lämpad. 9.1 Centrala rekommendationer i riktlinjen Nedan lyfts de rekommendationer som både är högt prioriterade av Socialstyrelsen och som bedöms ha direkt relevans för arbetet i första linjen. Riktlinjen i sin helhet finns på Socialstyrelsens webb Hälso- och sjukvården bör Erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom (prioritet 1) erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1). erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1). erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 2). Vid lindrig till medelsvår depression bör hälso- och sjukvården erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1) erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3) erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3). Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

115 Vid medelsvår till svår egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1) erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva läkemedel till vuxna med svår, behandlingsresistent egentlig depression (prioritet 2). Vid egentlig depression bör hälso- och sjukvården erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1) erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulness-baserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3). Vid ångestsyndrom bör hälso- och sjukvården erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna, barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1) erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2). erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 2). erbjuda KBT med traumaexponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3). erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3). erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3). Till barn och unga bör hälso- och sjukvården erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3). erbjuda kombinationsbehandling med sertralin och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2) erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3) erbjuda behandling med SSRI- eller SNRI-preparat till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3). erbjuda behandling med SSRI-preparat till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 2). erbjuda KBT med traumaexponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2). 38 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

116 9.1.1 Kostnad/nyttoeffekt större för samtal än läkemedel Studier har visat att samtalsbehandling är mer kostnadseffektivt vid en jämförelse med läkemedelsbehandling vid depression. I klinisk verksamhet, kanske främst inom primärvården, finns behov av att differentierade insatser utvecklas så att olika intensitet/typ psykisk ohälsa kan erbjudas rätt typ av intervention/behandling/insats utifrån både evidens och kostnadsnyttoeffekt. 9.2 Skillnad mellan rekommendation och praktik Idag gör resursbrist att det inte är möjligt att svara upp mot Socialstyrelsens centrala rekommendation. En rekommendation (på gruppnivå) med prioritet 1 är att ge KBTbehandling. I praktiken kan man inte leva upp till detta på vårdcentralen utan istället blir det allmänläkaren som får hantera situationen, och en vanlig åtgärd blir då i stället att ge läkemedel som är en rekommendation med prioritet 3, eftersom det inte finns tillräcklig tillgänglighet till KBT-behandling. Utmaningarna handlar framför allt om resurser för att i första linjen kunna skapa tillgänglighet till bedömning, behandling och uppföljning. Det är både för få tjänster och för få som kan ta KBT-terapier (vidareutbildade kuratorer eller psykologer). Kontinuitet är ett problem i första-linjen som medför svårigheter när det gäller uppföljning. Insatser från multiprofessionella team kan vara en möjlighet att skapa ökad tillgänglighet till bedömning och kontinuitet i uppföljning för riktlinjens identifierade målgrupper Riktlinjer ställer krav på satsningar när det gäller utbildning av personal och även öka bemanningen i förhållande till behoven. Utbildning behövs för att öka användning av MINI och SCID-1. Rutiner för somatisk undersökning behöver tas fram och utgöra en självklarhet i patientens möte med primärvården. Samverkan behöver dessutom utvecklas mellan primärvården och specialistpsykiatrin och somatiska vården för att öka möjlighet till adekvat bedömning. Grunden för självmordsriskbedömningen är en klinisk bedömning av patienten som också behöver förstärkas med strukturerade metoder i enlighet med rekommendationerna. Suicidrisk utgör en stark markör för prioritering av psykologiska behandlingsinsatser. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

117 Relaterat till olika former av ångestsyndrom bedöms det i både primärvård och specialistvård att det finns ökande behov av insatser av olika typer som ska bidra till att individen återfår sin förmåga till arbete eller vardagsfungerande. I nuläget finns inte kompetens och kapacitet nog för att möta behoven till önskvärd nivå. 10. Förslag på insatser och åtgärder för att nå målen 10.1 Styrning och ledning På övergripande nivå En del enkätsvar framför synpunkten att regionens övergripande prioritering mellan somatisk vård och primärvård/psykiatri behöver förändras. Många både bland de som svarat på enkäterna och i arbetsgruppen efterfrågar en planering inom primärvården som står i relation till tillgängliga resurser och efterfrågan. Det är idag en stor variation mellan olika vårdcentraler när det gäller vad som kan erbjudas en länsbo med psykisk ohälsa. Variationen kan förklaras utifrån kompetens, bemanning i förhållande till antal listade, chefens stöd i relation till bl.a. vidareutbildning och utvecklande av team. Dessa synpunkter tillsammans med kunskapen om att en stor andel av primärvårdens patienter söker för psykisk ohälsa pekar på behovet av att utveckla arbetssättet och bemanningen för att bättre kunna möta den patientgruppen. Region Örebro län har idag i relation till patientgruppens andel i första linjen få anställda med psykosocial kompetens. Ett reformeringsarbete skulle behöva komma igång när det gäller vård/insatser vid psykisk ohälsa och vad första linjen ska kunna erbjuda dessa patienter. Förslag: Att Regionfullmäktige fastställer den föreslagna målbilden för primärvården som inkluderar vård/insatser vid både somatisk och psykisk ohälsa. Att politiken utifrån målbilden fastställer vad som på sikt (inom år?) ska kunna erbjudas i primärvård i form av ett för länet gemensamt basutbud. Att beslut tas i Verksamhetsplan med budget om att utöka antalet kurator och psykologtjänster så att ett första steg mot målbilden ska kunna tas för att förbättra primärvårdens stöd och behandling vid psykisk ohälsa. 40 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

118 En bedömning av bemanningsbehovet kan som ett första steg baseras på antal listade t.ex. kan ett riktmärke vara att en medelstor vårdcentral med ca listade har tillgång till två tjänster kurator/psykolog. Att Regionstyrelsen avsätter årliga centrala medel till Hälsoval eller till HR för vidareutbildning för personal som ingår i det psykosociala teamet, detta för att styra mot god kompetens/vård i hela länet På närsjukvårds- och vårdcentralsnivå I enkätsvaren från verksamhetschefer och medicinskt ansvariga lyfter man följande som viktigt för att utveckla arbetet med den psykiska ohälsan: - Att ledningen på vårdcentralen har en tvärprofessionell utgångspunkt i utvecklings- och planeringsfrågor t.ex. genom att samtliga professioner/ perspektiv finns representerade i ledningsgruppen. - Att varje chef på en vårdcentral kan avsätta tid för att styra upp och stötta personalen i att utveckla arbetet med målgruppen (eventuellt genom biträdande chef avlastar). - Att vissa rutiner och träffar för att utveckla detta arbete är obligatoriska. Både närsjukvårdschefer och Hälsoval i relation till de privata vårdcentralerna har behov av att det finns en tydlighet kring vad som ska kunna erbjudas. Hur det påverkar ledning/ styrning exemplifieras i frågorna Ska vi jobba med ACT som metod då behöver ju våra kuratorer den utbildningen och Ska gruppbehandlingar skötas centralt med gemensamma resurser? Det framkommer även ett behov av att både internt och externt kunna kommunicera kring vilka målgrupper som skall få hjälp var. Ett tydligt uppdrag inom området psykisk ohälsa och teamarbete behöver omsättas i vardagen både genom att ha en arbetsledning i form av en projektledare/ samordnare/ enhetschef/ liknande och genom en regelbunden uppföljning av uppdraget/arbetet kring psykisk ohälsa på vårdcentralen. Förslag Om regionledningen tar beslut om ett för länet gemensamt basutbud ska närsjukvårdens ledning/hälsoval säkerställa att det omsätts på länets alla vårdcentraler. Närsjukvårdens ledning sätter mål för och ställer krav som följs upp avseende att kurator/terapeut/ psykolog t.ex. ska ha minst fem inbokade patientbesök à en timme inklusive för- och efterarbete per mötesfri dag. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

119 10.2 Krav och uppföljning inom området psykisk ohälsa Den nu gällande Krav- och kvalitetsbok ställer inte krav relaterat till arbetet med personer med psykisk ohälsa trots att den problematiken står för en stor andel av både patientflödet och de sjukskrivna. Inte heller finns uppföljningskrav kring vad som ska erbjudas patienten inom området psykisk ohälsa/rehabilitering. Förslag Hälsovalsenheten föreslås få ett uppdrag att göra en revidering av Krav- och kvalitetsboken och i samband med denna ta fram förslag på vilka krav och vilken uppföljning som skulle kunna inkluderas inom området psykisk ohälsa/ rehabilitering och teamarbete i komplexa ärenden. Att Hälsovalsenheten i samband med revidering av Krav- och kvalitetsboken överväger att skapa incitament som stimulerar till samverkan, dels i bemanningsfrågor, dels för att kunna få ett för länsborna jämlikt behandlingsutbud. Att Hälsovalsenheten vid en eventuell resursförstärkning väger in de uppdrag som ligger på resurskuratorer och justerar det så att deras arbete kopplas till en eller åtminstone färre vårdcentraler än dagens konstruktion. Detta för att underlätta teamarbete. Att Hälsovalsenheten justerar uppdraget för de resurser som avsatts inom psykisk ohälsa asylsjukvård så att de resurserna bli en del av basresursen för psykisk ohälsa hos länsbor oberoende om man är född här, invandrad för en tid sedan eller asylsökande. Att Närsjukvården/Hälsoval får uppdrag att formulera krav på tillgänglighet till tider för bedömning av nya patienter Organisation Centrala samtalsmottagningar och/eller bättre lokala förutsättningar På alla vårdcentraler behöver kompetens och organisation finnas för: - Bedömning - Team för samverkan kring och behandling av komplexa patienter 42 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

120 - Kunna ge korta behandlingar/insatser med KBT - Kunna ge stöd med rehabilitering och motivera till behandling. Det behöver skapas förutsättningar för en jämlik vård oberoende av vårdcentralens storlek. Det kan finnas behov av att ha viss verksamhet mer centraliserad för att kunna säkra likartade möjligheter till t.ex. gruppbehandling. En möjlighet är att för vuxna skapa en mottagning som liknar den Samtalsmottagning som finns för barn och unga. Genom att samla behandlingskompetens kan länsborna erbjudas likvärdig vård vid psykisk ohälsa. Det övergripande syftet med central/-a enheter är att patienterna ska erbjudas adekvat, likvärdig och evidensbaserad vård oberoende vilken vårdcentral som patienten söker i regionen. Genom att samla behandlingar och utredningar i en central enhet blir det möjligt att tillräckligt frekvent erbjuda gruppbehandlingar. Även med en bättre bemanning som innebär att primärvården på sikt kan ha en enhet för psykisk ohälsa på varje vårdcentral så kan antalet listade bli en begränsande faktor. Det kan finnas behov av ett strukturerat samarbete mellan flera mindre vårdcentraler eller alternativt komplettering med större mottagningar som ansvarar för delar av behandlingsutbudet t.ex. fördjupade bedömningar och samtalsbehandling/ terapier och gruppbehandlingar. Det finns fördelar och nackdelar med både alternativet att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda allt och att en del av behandlingsutbudet som exempelvis gruppbehandling ska samlas centralt. Central enhet - Förutsättningarna för rekrytering av kompetent personal kan vara bättre. - Nyanställda kan introduceras och ges stöd på ett bättre sätt än om man är ensam inom kompetensen. - Mer omfattande utredningar och behandlingar skulle kunna vara uppgifter som överförs till en mer central mottagning. - En nackdel blir avståndet till övriga teammedlemmar i de fall samråd behövs. Här blir problemet mer hur den/de centrala enheterna ska samarbeta med de lokala vårdcentralerna. Den lokala vårdcentralen - Har inte patientunderlag nog att kunna erbjuda gruppbehandling tillräckligt frekvent (om det ens blir möjligt). - Har god kunskap om närområdet och har närhet till övriga professioner som kan vara aktuella kring patienten Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

121 Förslag Att Hälsovalsenheten i samråd med närsjukvårdsledningen vid en eventuell resursförstärkning tar ställning till om behov finns av centraliserad funktion i länet/länsdelarna Gemensam öppenvård En annan organisationsstuktur än den nuvarande är att samla all öppenvård som relaterar till psykisk ohälsa inom Närsjukvården, d.v.s. även inkludera Allmänpsykiatrisk öppenvård. Det är tankar som förverkligats på annat håll i landet och som nämns i flera enkätsvar och som referensgruppen ser som intressant. Undantag skulle vara specialistmottagningarna som affektiv-mottagning, Beroendemottagning, traumamottagning m.m. Det skulle innebära att kuratorer, psykoterapeuter och psykologer från primärvård och psykiatrins öppenvård skulle arbeta tillsammans och bli större enheter med bättre tillgängligt och mindre problem med dubbelarbete och gränsdragningsproblem som idag innebär fördröjningar för patienten. Förslag Att i anslutning till diskussion kring primärvårdens och psykiatrins utveckling i ett 5-10 årsperspektiv överväga att förändra organisationen så att psykiatrins öppenvård blir en del i närsjukvården Tillgång till bedömning/behandling I en tydlig majoritet av enkätsvaren, oberoende av om det är svar från kurator, sjukgymnast, verksamhetschef eller MAL så förmedlas ett behov av resursförstärkning inom det psykosociala området. Resursförstärkning innebär inte enbart fler tjänster. Det finns även behov av att fler kuratorer (grundutbildning socionom) får vidareutbildning i form av psykoterapiutbildning på steg 1-nivå (leg psykoterapeut innebär steg 2). Att komplettera med psykologkompetens och ha tillgång till psykoterapeuter framförs också liksom behovet av vidareutbildning inom psykisk ohälsa för sjukgymnaster. Genom resursförstärkning inom det psykosociala området ges förutsättningar att utveckla ett arbetssätt som innebär att patienten kan erbjudas snabbare bedömning och därefter differentierade insatser efter behov. Det behöver finnas tider avsatta för nybesök så att patienten kan få en tidig kontakt (målet inom en vecka) för bedömning oberoende av om patienten anger symtom som är muskoskeletala eller psykiska. Efter bedömning av symtomen/ohälsan ska 44 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

122 patienten få egenvårdsråd, rekommenderas gruppbehandling eller individuella insatser. Förslag Tillgången till bedömning och behandling kan förbättras genom att budgetutrymme ökas för professioner med psykosocial kompetens (kurator, psykolog, psykoterapeut) se även förslag Likvärdigt behandlingsutbud i länet Förslag för bättre förutsättningar för likvärdig vård Med utgångspunkt i beslut kring mål och utbud finns förutsättningar för ett arbete som syftar till att kunna erbjuda en mer likvärdig vård oberoende var man är bosatt i länet. Kopplat till detta har ledningen för närsjukvården/hälsoval att ta ställning till vad som ska vara ett behandlingsutbud som finns på varje vårdcentral och vad som ska erbjudas centralt eller i samarbete mellan fler vårdcentraler. Det behandlingsutbud som beslutas behöver sedan förankras på vårdcentralerna och följas upp över tid. Förslag Se förslag under Styrning/ledning, övergripande nivå Se förslag under krav och uppföljning för att stimulera till samverkan. Att närsjukvårdscheferna vid beslut om ett basutbud uppdras att gemensamt ta ställning till vad varje vårdcentral ska kunna erbjudas en patient med psykisk ohälsa och vad som ska erbjudas i samarbete mellan fler vårdcentraler. Att närsjukvårdsledningen sätter gemensamma mål/ställer samma krav på antal patientbesök/mötesfri dag för kurator/terapeut/ psykolog Förbättring av processen mellan vårdnivåerna Gemensamt är att både psykiatrin och primärvården ser ett behov av att utveckla samarbetet för att nå en enhetlig bild av hur både remittering (i båda riktningarna) och bedömningar ska kunna vila på en gemensam grund för att förbättra situationen för både patient och vårdgivare. Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

123 Förslag Att närsjukvårdschefen inom respektive närsjukvårdsområde tar ställning till inrättande av regelbundna samverkansträffar primärvård psykiatri för att hantera patientrelaterade frågeställningar samt ha ett ömsesidigt informationsutbyte. Att ansvariga inom både psykiatri och primärvård verkar för att de riktlinjer som finns för remittering mellan primärvård och specialistvård samt den överenskommelse som finns Ansvarsfördelning och samverkan mellan närsjukvården/ Hälsoval och område vuxenpsykiatri blir kända och används. Att psykiatri och primärvård slutför en gemensam översyn av den överenskommelse som finns kring psykologkonsulterna. Ett sådant arbete har påbörjats i maj 2017 och kommer att färdigställas under hösten (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

124 11. Bilaga - Exempel från omvärlden 11.1 Mer psykosocial kompetens på vårdcentral Skiftinge vårdcentral - Sörmland Bemanningen består av läkare, fysioterapeuter/sjukgymnaster, arbetsterapeut, distriktssköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare, dietist, kurator, psykolog och psykoterapeut. Det finns också en familjecentral med barnavårdscentral (BVC), öppen förskola och mödrahälsovård. Rehabkoordinator samordnar kontakterna kring långtidssjukskrivna patienter, läkare och rehabiliteringsteamet (sjukgymnast, arbetsterapeut, psykoterapeut och kurator). Rehabiliteringskoordinatorn har ett nära samarbete med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Gruppverksamhet - Artrosskola - Smärtbehandling i grupp (rehabkoordinator/sjukgymnast ansvarig) - Att hantera stress och främja hälsa Både smärt- och stressgrupp har direkt koppling till arbetet med psykisk ohälsa. Stresskursen innehåller sju träffar och en uppföljande träff 2-3 månader efter avslut och mellan kurstillfällena får patienten uppgifter att arbeta hemma med. Den som är i arbete kan söka förebyggande sjukpenning vid kurstillfällena. Kursen bygger på ACT (Acceptance and commitment therapy) och är en vidareutveckling av KBT (kognitiv beteendeterapi) och kursstart sker löpande Team Sörmland Psykosociala team finns på vissa vårdcentraler. Målsättningen är att det ska finnas på samtliga 27 vårdcentraler. Där de finns ingår psykolog, kurator, psykoterapeut. En alternativ benämning som diskuterats är beteendemedicin (istället för psykosociala team) med en tanke att även låta fysioterapeuter och arbetsterapeuter också ingå i teamet. Jämtlands läns landsting I styrdokument primärvård har man definierat primärvårdens ansvar för patienter med riskbruk (rb), missbruk (mb) eller beroende: Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

125 Screening och preliminär bedömning av rb/mb/beroende hos primärvårdens patienter Bedömning och diagnostisering av rb/mb/beroende av alkohol och/eller läkemedel hos patienter utan psykiatrisk samsjuklighet Rådgivning och tidiga insatser vid ovanstående tillstånd Medicinsk behandling av alkoholmb/-beroende utan psykiatrisk samsjuklighet som fordrar psykiatrins insatser Läkemedelsmb/-beroende utan psykiatrisk samsjuklighet som fordrar psykiatrins insatser Behandling av icke-riskabstinens (ej risk för delirium eller abstinensepilepsi) som ej fordrar stöd av slutenvård Körkortsärenden där mb/beroende av alkohol utgör det direkta skälet för indraget körkort och där psykiatrisk samsjuklighet som fordrar psykiatriska insatser saknas Annat arbetssätt Integrerad beteendehälsa Integrerad beteendehälsa är en modell som används på Capios vårdcentral i stadsdelen Sävja i Uppsala och innebär bland annat att patienterna får korta konsultationsbesök hos en samtalsbehandlare på minuter och att uppföljande besök enbart bokas in om det behövs. Konceptet ska spridas alla Capios 78 vårdcentraler erbjuds utbildning inom integrerad beteendehälsa. I länet finns arbetssättet på Lekebergs vårdcentral och innebär att man efter kontakt med läkare får 20 minuters samtal med psykolog. Har man sedan behov av ytterligare samtal få man söka på nytt. Förespråkare för arbetsmodellen anger att kortare samtalskontakter är bra för många patienter, arbetet blir mer fokuserat och leder ofta till att man får användbara råd, tips, stöd eller verktyg snabbt. Detta är positivt då det ofta höjer patientens motivation att ta ansvar för sitt mående och göra det arbete som krävs Gustavsbergsmodellen På Gustavsbergs vårdcentral har man under ca 10 års tid arbetat med att utveckla flödet/vårdprocessen för psykosociala insatser i primärvården. De har ett stort psykosocialt team med psykologer och kuratorer som erbjuder psykologisk bedömning, behandling individuellt och i grupp, rådgivning samt stöd-och krissamtal. 48 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

126 År 2014 beslutade styrelsen i Stockholms läns landsting att etablera Kompetenscenter psykisk ohälsa på vårdcentralen mot bakgrund av att Gustavsbergs vårdcentral har en omfattande forsknings-och utvecklingsverksamhet som innefattar nära samverkan med Karolinska institutet. Det övergripande syftet med etablerandet av Kompetenscentrum psykisk ohälsa är att stödja SLSO:s verksamheter i implementeringen av den evidensbaserade omhändertagandemodell för primärvårdspatienter med psykisk ohälsa som vårdcentralen utvecklat. För barn/unga och vuxna finns mottagningen Hamnen som är en öppen mottagning där socionomer och psykologer arbetar för barn, ungdomar och föräldrar som behöver stöd av olika anledningar. Hamnen är ett samarbete mellan Värmdö kommun och Stockholms läns landsting, med syfte att snabbt kunna erbjuda stöd till föräldrar, barn och unga Rehabiliteringskoordinatorer Landstinget i Värmland I Värmland anställdes de första rehabiliteringskoordinatorerna med ett ytterligare tillskott , totalt tjänsteutrymme 10 heltider. Det kommer att finnas medel för ytterligare fem tjänster vilket kommer att förbättra situationen. Rehabiliteringskoordinatorerna fördelas geografiskt, och alla arbetar heltid med sitt uppdrag, det finns alltså inga delade tjänster. Alla nyanställdes på ett 1-årigt projekt. Det är arbetsterapeuter, kuratorer varav en också är psykoterapeut, en sjukgymnast, en distriktssköterska, en med sociala omsorgsprogrammet och försäkringsmedicinsk kompetens och en utan medicinsk bakgrund men med försäkringsmedicinsk kompetens. Ambitionen att täcka in hela landstingsområdet har inneburit att varje koordinator har ett mycket stort uppdrag t ex har en koordinator ansvar för två landstingsdrivna och två privata vårdcentraler. I väntan på att en slutgiltig organisation ska beslutas så är projektgruppen på sparlåga. Det finns önskemål om en processledare eller en egen chef, i dagsläget är koordinatorerna organiserade under verksamhetschefer på vårdcentralerna som i sin tur delegerar ledarskapet till enhetschefer Landstinget Sörmland Har i dagsläget inte identifierat hur stort tjänsteutrymmet ska vara för uppdraget som rehabiliteringskoordinator. Provar för tillfället med heltidstjänster på tre större vårdcentraler. I en framtagen rapport Rekoordrapporten(2013) är en rekommendation Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

127 1,0 tjänst rehabiliteringskoordinator på vårdcentral med listade patienter i arbetsför ålder. Inom Hälsoval Sörmland bekostar man allt från 10 till 100 procent tjänst till en vårdcentral men verksamheterna bestämmer sedan själva om man vill lägga mer tid t.ex. har Vingåker har 40 procent ersatt men har anställt 0,5 tjänst rehab koordinator Patientens övergång mellan vårdgivare/vårdnivåer (psykiatri, primärvård) I Region Uppsala ställs krav på tre behandlingsförsök innan remittering till psykiatrin är aktuell. Inom deras offentligdrivna primärvård har vårdcentralen 17 av 26 vårdcentralen både kurator och psykolog och ett arbete pågår kring psykisk ohälsa, bl.a. vad kurator respektive psykolog ska ansvara för, teamsamverkan när behövs det, behov av ytterligare resurser Stöd via telefon Hjälplinjen tillfälligt psykologiskt stöd Nationellt finns en Hjälptelefon som är öppen alla dagar. Följande information finns på 1177: Alla människor hamnar ibland i situationer som är svåra att hantera. Det kan handla om dig själv eller någon som står dig nära. Kanske har du en vän eller anhörig som mår psykiskt dåligt på ett sätt som också påverkar dig. Många gånger kan du ta dig igenom krisen på egen hand eller med stöd av närstående, men ibland kan du behöva prata med en utomstående. Hjälplinjens telefonjour erbjuder psykologiskt stöd till människor i kris. Du erbjuds ett första stödsamtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt. Både du som ringer till Hjälplinjen och den som svarar är anonyma. I ett samtal med Hjälplinjen kan du få hjälp med att sortera tankar och känslor. Du kan även få råd om hur du kan söka dig vidare för att få rätt hjälp. De som svarar har stor erfarenhet av att stödja människor i kris och alla har professionell utbildning som exempelvis psykolog, socionom eller sjuksköterska Andra hjälptelefoner Det finns en mängd olika nationella hjälptelefoner som t.ex Alkohollinjen, Brottsofferjouren, BRIS (för barn resp för vuxna) Cancerfonden, Dopingjouren, Föräldratelefonen, stödlinje för spelberoende och anhöriga. 50 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

128 11.7 Psykoterapi på primärvårdsnivå I Region Gävleborg finns möjlighet att få psykoterapi inom primärvården (länsövergripande verksamhet). Patienterna ska då först erbjudas korttidsinriktad behandling (ca 8-10 samtal) av psykosocial resurs på vårdcentral. När kompletterande behandling behövs remitteras till särskilda bedömare, även egen vårdbegäran kan bli aktuell. Bedömningsteamet gör bedömning enligt gemensamma kriterier och rutin Förbättrad vårdprocess Standardiserat vårdförlopp vid psykisk ohälsa I Danmark har Helsedirektoratet har fått i uppdrag av Helse- og omsorgsdepartementet att utarbeta och implementera Pakkeforløp for psykisk helse og rus. Pakkeforløp innebär att etablera nationella normerande vårdprocesser för utredning och behandling av olika tillstånd. I Sverige har vi tagit Danmarks modell inom cancervården med s.k. SVF (standardiserade vårdförlopp). Målet är att förbättra behandling vid psykisk hälsa och missbruk/beroende samtidigt som oönskad variation reduceras så att alla kan få en så bra och effektiv behandling som möjligt. Olika arbetsgrupper har tillsatts mellan september 2016 och januari 2017 som ska bistå Helsedirektoratet i att utarbeta Pakkeforløp för psykisk helse og rus. Helsedirektoratet har det överordnande ansvaret for skrivprocessen och beslutar om slutlig utformning av det enkskilda pakkeforløpet. Arbeten har startat för pakkeforløp Psykiske lidelser, psykoselidelser, OCD, spiseforstyrrelser barn og unge Uppföljning I Västra Götalandsregionen har man en uppföljning i relation till hur väl man följer nationella riktlinjer för vård vid depression/ångest. Vårdcentralen får rapportera totala andelen patienter med diagnos depression och vilken andel av dessa som har haft kurators-/psykologkontakt. I Sörmland rekommenderar man i Regelbok inom Hälsoval kortare behandlingar, upp till 10 behandlingstillfällen. Så här står det i regelboken 2017: Primärvården ska vara första linjens hälso- och sjukvård för mild till måttlig psykisk ohälsa och är inriktad Region Örebro län Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: (52)

129 på begränsade psykiska problem. Primärvården ska erbjuda hög tillgänglighet. För att det ska vara möjligt bör besökstiden hos beteendevetare som regel vara kort, minuter. Antalet besök får variera utifrån patientens ohälsa men bör vanligtvis ligga mellan 1-10 besök. Behandlingsmetoderna bör företrädelsevis vara FACT, ACT, KBT och Motiverande samtal. Behandling i grupp bör erbjudas. Det saknas uppföljning av behandlingar inom området psykisk ohälsa. 52 (52) Slutrapport Utveckling av första linjens arbete med psykisk ohälsa Författare: Katrin Boström Datum: Region Örebro län

130 Bilaga 7 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016 Fokusberedningen 23 augusti 2016 Antagen vid Regionstyrelsen 13 september 2016

131 Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention Författare: Birgitta Huuva, bearb. Gunnel Åkesson 2 (16)

132 3 (16) Region Örebro län Innehåll 1. Inledning Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Fokusområden handlingsplan för suicidprevention Involvera nyckelaktörer Åtgärd för nyckelaktörer Insatser för ökad samverkan Åtgärd för regional samordningsfunktion Åtgärd för Blåljussamverkan Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Åtgärd för kompetenshöjning Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper Mobila insatser Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa Ta vara på det civila samhällets engagemang Åtgärd för det civila samhället Höjd kunskapsnivå Behov av utbildningsinsatser och anpassat material Kunskapsutveckling Samhällsdata Uppföljning Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 3 (16)

133 4 (16) Region Örebro län Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 4 (16)

134 5 (16) Region Örebro län 1. Inledning I Örebro län tar ungefär en person i veckan sitt liv och för hela landet rör det sig om 1500 personer. Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem i vårt län och i resten av världen. Antalet döda på grund av självmord är tre gånger så många som i trafiken och varje självmord kostar samhället stora summor av förlorade levnadsår. Självmord eller suicid sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje tillfälle. Det finns en stark koppling mellan psykisk ohälsa och självmord. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper. Arbetet med suicidprevention behöver ske genom samverkan mellan många olika aktörer där alla känner att de kan göra något. Huvudaktörer är regionorganisationen och primärkommunerna. En bättre samverkan mellan huvudmännen kan leda till att riskgrupper kan identifieras för åtgärder. Handlingsplanen fokuserar på ett antal områden där åtgärder föreslås på kort och på lång sikt. De nio strategiska åtgärdsområden som lyfts i det nationella arbetet för suicidprevention finns med som viktiga områden även i denna handlingsplan. Involvera nyckelaktörer Minska tillgång till suicidmedel Övervaka och förbättra datakvalitet Öka medvetenhet Involvera media Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Förändra attityder och föreställningar Genomför utvärdering och forskning Utveckla och implementera en omfattande nationell strategi Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 5 (16)

135 6 (16) Region Örebro län 1.1 Självmordsförebyggande arbete - suicidprevention Definition Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden men den kan också ses som ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder. (Jan Beskow) För majoriteten av fullbordade självmord bedöms det finnas koppling till underliggande psykisk ohälsa på olika nivåer t.ex. depression, ångest, beroende eller personlighetsstörning. Lokala studier av 40 Lex Maria-analyser för perioden visade dessutom att mer än hälften av de avlidna hade samtidig somatisk sjukdom eller problematik. Problemen handlade exempelvis om smärtor i kroppen, fibromyalgi, ryggsmärtor, svår smärtproblematik och svår huvudvärk, men även olika typer av hjärt-/kärlsjukdomar. Samtidigt visar nationella studier att de flesta inte hade någon aktuell kontakt med vården. Under det senaste halvåret före självmordet hade 75 procent haft kontakt med läkare på sjukhus eller primärvård medan endast 30 procent varit i kontakt med psykiater. I Örebro län har frekvensen av självmord legat högre än i riket för samtliga kategorier. Insatser de senaste åren har minskat frekvensen från som högst 58 individer år 2012 till 47 individer år 2014 men fortfarande har vi högre siffror än riket. Av dem som begår självmord har merparten haft någon kontakt med sjukvården under det senaste halvåret men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt. De åldergrupper som särskilt lyfts fram är unga < 25 år där Örebro län under 2014 hade 9.5 individer/ , jämfört med rikets 7.5 och gruppen äldre 65+ med 18,3 jämfört med rikets 16,4 / Örebro län redovisar högre suicidtal än genomsnittet för riket vilket oftast även gäller för de övriga skogslänen i Uppsala-Örebro sjukvårdsregionen. I konkurrens med andra viktiga åtgärder inom psykiatrin och primärvården har suicidprevention inte kunnat prioriteras för att bygga nätverk och skapa strukturer för ansvarstagande. Avsaknaden av samordningsfunktion för att stödja utveckling och utbildning inom suicidprevention antas också inverka på suicidtalen. Erfarenheten från andra län visar att tidiga insatser är ändamålsenliga. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 6 (16)

136 7 (16) Region Örebro län Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län Forskningen visar att risken för självmordsnära tillstånd är högre för vissa grupper i samhället med samtidig social utsatthet eller upplevelse av utanförskap. För individer i de grupperna finns ofta också en koppling till psykisk ohälsa som kan behöva mötas av generella insatser med syfte att öka jämlikheten i samhället. De åldersgrupper som drabbas mest är medelålders och äldre män. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (sannolikt inkluderande även suicidförsök) uppvisar en ökande tendens från slutet av Framför allt unga kvinnor i åldrarna år uppvisar en ökande tendens och ökningen är dubbelt så stor mellan åren 1997 och Även bland de yngre männen finns en klar ökning, dock inte lika stor. Tidigare suicidförsök är den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid och sambandet är starkare för män än för kvinnor. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera försök, om de kommer tätare och med större suicidavsikt, t.ex. noggrann planering för att dölja avsikten, eller våldsam metod. Risken för suicid efter föregående suicidförsök är störst under första året, men risken finns kvar under längre tid. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 7 (16)

137 8 (16) Region Örebro län 2. Fokusområden handlingsplan för suicidprevention 1. Involvera nyckelaktörer 2. Insatser för ökad samverkan 3. Organisera hälso och sjukvård och utbilda personal 4. Öka tillgänglighet till professionella insatser 5. Ta vara på det civila samhällets engagemang 6. Höjd kunskapsnivå 7. Kunskapsutveckling 2.1 Involvera nyckelaktörer Suicidförebyggande insatser berör oss alla som medmänniskor, medborgare, medarbetare och ledare i olika delar av samhället. För att säkerställa att berörda organisationer bidrar till insatser i sina uppdrag och i samverkan behöver uppdraget lyftas upp som en förenande avsiktsförklaring. Skydd för livet jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle Med mitt deltagande vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län Som företrädare för min organisation lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att: höja den gemensamma kunskapsnivån bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser Region Örebro län utgör en huvudaktör med många verksamheter och uppdrag som har direkt koppling till planens fokusområden. Hälso och sjukvårdsförvaltningen, Regional utveckling, regionkansliets stab för hållbar utveckling kan till exempel ses som självklara medaktörer. Men även övriga förvaltningar kan med sina verksamheter påverka förutsättningarna för psykisk hälsa för medborgare och medarbetare. För att skapa förutsättning för framgång behöver även nyckelaktörer i samhället engageras och ges status samt tillfälle till medvetet engagemang. Här har alla kommuner en självklar roll. Genom folkhälsoavtalen som sluts mellan länets kommuner och regionen finns det goda möjligheter att prioritera insatser som leder Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 8 (16)

138 9 (16) Region Örebro län till ett stärkt förebyggande arbete inom detta område som därigenom kan bidra till att förstärka den samlade effekten i samhället. På regional nivå finns det även andra viktiga nyckelaktörer i detta arbete. Där ingår bland andra Länsstyrelsen, Trafikverket, SOS Alarm, Polismyndigheten, räddningstjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket och Örebro Universitet. Dessutom är det angeläget att även länets aktiva näringsliv, inklusive företagshälsovård och representanter för aktörer i civilsamhället som till exempel trossamfund och ideella organisationer, ges möjlighet till medverkan Åtgärd för nyckelaktörer -En kommunikationsstrategi ska utformas till stöd för handlingsplanens ambition att nå ut brett till medborgare, medarbetare och medaktörer för att få effekter på många aktörers samtidiga insatser. -Arbetsformer ska utvecklas för att få spridning av den enkla avsiktsförklaringen med möjlighet att tydliggöra sitt engagemang som företrädare för en aktör eller organisation och som person. 2.2 Insatser för ökad samverkan Suicidprevention berör alla åldrar och förutsätter samverkan inom sjukvården, övriga verksamheter inom Region Örebro län och med aktörer i samhället. Samverkan och samarbete uppstår inte av sig självt och förutsätter att aktörerna ser sig som medverkande för den gemensamma målsättningen. Fungerande vårdkedjor och samverkansgrupper mellan aktörerna inom närsjukvård, psykiatri, specialistsjukvård samt kommunal vård och omsorg behöver vidareutvecklas. Samverkan över organisations- och verksamhetsgränserna byggs genom arbetsgrupper för återkommande utvärderingar och utvecklingsseminarier. Inom uppdrag psykisk hälsa pågår ett arbete med att i länsdelarna göra analyser och handlingsplaner med kort- och långsiktiga målsättningar som ska bidra till effekter för den psykiska hälsan i vårt län. Ett uppdrag till samverkan ligger internt inom sjukvården med utgångspunkt i det nyligen utvecklade vårdprogrammet för suicidnära patienter. När situationen redan uppstått och suicidförsök gjorts har sjukvården med tillgång till expertkunskaper en viktig roll. En utvecklingsgrupp för implementering av vårdprogrammet, utvärdering och uppföljning ska utformas med koppling till det övergripande arbetet för psykisk hälsa. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 9 (16)

139 10 (16) Region Örebro län Vid sidan av detta behövs ett väl utvecklat beredskaps- och säkerhetsarbete som finns genom den så kallade Blåljussamverkan som berör de situationer där någon larmar om individ med misstanke om suicidavsikt. I den gruppen ingår representanter från den beredskapsorganisation som utformas i samarbete mellan länsstyrelse, SOS Alarm, polis och sjukvård. Till detta kommer ytterligare aktörer där samverkan är önskvärd med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, SiS, trossamfunden, det civila samhället, näringslivet, företagshälsovården samt FoUenheter och Örebro Universitet. Alla har en roll både för ökad hälsoinriktning och psykisk hälsa, med möjlighet att påverka faktorer av betydelse för ett livsfrämjande samhälle. Med ökad kännedom om varandras uppdrag och förutsättningar, i kombination med konkreta aktivititeter, förväntas en kultur av samsyn kunna utvecklas till stöd för ökad psykisk hälsa och uppmärksamhet på situationer som kan medföra risk för självmordsnära tillstånd. Den nationella handlingsplanen under samordning av Folkhälsomyndigheten rekommenderar att varje region utser en regional samordnare för uppdraget med koppling till folkhälsoarbete och samhällsmedicinska enheter. Det finns också en koppling till regionens uppdrag för ökad hälsoinriktning och hälsofrämjande sjukvård Åtgärd för regional samordningsfunktion -Ett samordningsuppdrag kring suicidprevention föreslås läggas på regionnivå med uppdrag att stödja implementering av denna handlingsplan för suicidprevention. Funktionen ingår i processgruppen för det hälsofrämjande uppdraget Åtgärd för Blåljussamverkan -Förstärkt uppdrag att i Blåljussamverkan utveckla överenskommelser om samverkan kring larmsituationer som berör suicid eller psykisk ohälsa med koppling till ökad risk för suicid. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 10 (16)

140 11 (16) Region Örebro län 2.3 Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal Sjukvården har en specifikt viktig roll i mötet med individer som beskriver psykisk ohälsa där det föreligger ökad risk för självmord. Med den struktur som sjukvården har betyder det att många verksamheter behöver vara uppmärksamma på när det kan utvecklas en ökad risk för självmordsnära reaktioner. Närsjukvården och akutmottagningarna behöver stärka upp sina förutsättningar till ett gott möte där varningssignaler kan uppmärksammas och individ och närstående kan få vägledning till anpassade åtgärder. Den somatiska specialistvården behöver uppmärksamma psykologiska och sociala behov samt reaktioner som kan vara kopplade till sjukdomstillstånd. Psykiatrin behöver ytterligare stärka upp för mötet med patienter där det kan föreligga suicidrisk och göra tydliga prioriteringar av insatser i samverkan med sjukvård, närstående och samhälle. Kunskapsstyrning av sjukvården med vårdprogram förstärker behovet av hälsofrämjande insatser, vilket också innebär insatser för den psykiska hälsan. Ansvaret för möten med patienter och närstående med psykiska reaktioner inom sjukvårdens olika insatsnivåer måste vara tydligt och stärkas upp med kompetens för berörda målgrupper. Det finns aktuella utbildningar för sjukvårdens personal för mötet med suicidnära patienter. Till exempel har kunskapsnoden för insatser vid självskadebeteenden utvecklat utbildningsinsatser som kan erbjudas på olika nivåer i mötet med denna patientkategori. Riskbedömning och lämpliga insatser i mötet med depressioner, beroendesjukdomar, smärttillstånd m.fl. sjukdomskategorier kan lämpligen erbjudas på ett organiserat sätt såväl till bassjukvård i kommunerna som till primärvård och specialistvård Åtgärd för kompetenshöjning -En kompetensgrupp för suicidprevention etableras med representation från samtliga områden i sjukvården. Den ger stöd för implementering av vårdprogram för suicidnära patienter och inventerar behov av kompetenshöjande insatser. 2.4 Öka tillgänglighet till insatser för riskgrupper För den som drabbas av psykisk ohälsa som kan innebära ökade risker för självmord är tillgänglighet till förståelse och professionella insatser avgörande. Med kompetenshöjande insatser i samhället kan förståelsen öka, vilket kan innebära att det enkla samtalet och det goda sammanhanget kan minska belastningen för den enskilda Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 11 (16)

141 12 (16) Region Örebro län individen. För att få effekter för dem med mer allvarliga tillstånd behövs det dessutom en tydlig tillgång av professionella aktörer som samverkar och stöder varandras insatser på ett samordnat sätt. En förbättrad tillgänglighet i första linjens sjukvård är viktig liksom i psykiatrin och övrig specialistsjukvård. Här nedan beskrivs sjukvårdens ansvar avseende akuta insatser, insatser för unga vuxna och äldre och närsjukvårdens generella uppdrag att öka de psykosociala insatserna för individer med varaktiga komplexa behov eller akuta belastningar Mobila insatser Mobila akuta funktioner bör utgöra en resurs för kompletterande insatser för patienter med behov av tät öppenvård i stället för akut slutenvård. De ska också erbjuda psykosociala insatser för drabbade och närstående vid traumatiska händelser. Målsättningen med insatsen är att med snabba och personcentrerade insatser kunna bidra till att minska antalet fullbordade suicid och förstärka insatser för patienter efter suicidförsök. Ett mobilt team i samarbete mellan psykiatrins akutmottagning och somatisk akut alternativt närsjukvård är en möjlighet för att genomföra detta. Psykisk ohälsa för målgruppen unga vuxna ökar i hela samhället och i Örebro har antalet som kontaktar specialistmottagningen för unga vuxna ökat mest i hela psykiatrin. Att som ung drabbas av psykisk ohälsa kan innebära stora risker för självmordsnära beteenden som kräver extraordinära insatser för att uppmärksamma och reducera riskerna. Åtgärd -Utredning tillsätts för att konkretisera hur dessa mobila team bör utformas och den beräknade resursåtgången Insatser vuxna och äldre med psykisk ohälsa En viktig insats är den psykosociala insatsen i första linjens sjukvård, närsjukvården, i primärvården och i kontakten med kommunernas basala insatser. Ökade psykosociala insatser i närsjukvården kan få en avgörande betydelse för den psykiska ohälsan för individ och närstående. I mötet med nyanlända har behovet redan identifierats och medel avsatts. Men även i mötet med individer med stressreaktioner, smärttillstånd, lättare och medelsvår psykisk sjukdom kan en ökad kapacitet för psykosociala insatser betyda mycket. I den nationella satsningen uppmärksammas de höga sjukskrivningstalen för psykisk ohälsa, insatser för våldsutsatta, kvinnors hälsa, satsningen på vård av äldre och dem med kroniska Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 12 (16)

142 13 (16) Region Örebro län sjukdomar. För alla dessa målgrupper föreligger behov av psykosociala insatser i närsjukvården. Dessa insatser kan också kan bidra till att uppmärksamma risker för självskade- och självmordsbeteenden och därmed ge effekt på vårt uppdrag att minska antalet självmord i vårt län. För äldregruppen finns det dessutom ett behov av att öka insatserna inom specialistpsykiatrin för att möta de specifika behov som kan uppstå för äldre med komplex problematik. En ökad kapacitet med möjlighet till hembesök och insatser för äldregruppen skulle innebära mycket för att utveckla riktade insatser för äldregruppen specifika risker för psykisk ohälsa och suicid. Åtgärd -Närsjukvården i länet ges uppdrag att öka de psykosociala insatserna för individer med risk för psykisk ohälsa. I uppdraget ligger att särskilt uppmärksamma målgrupper och situationer som kan visa på ökad risk för självmordsnära reaktioner. -Psykiatrin ges uppdrag att öka insatserna för äldregruppens specifika behov med möjlighet till mobilitet och insatser i samarbete med närsjukvård och kommunernas äldreomsorg. 2.5 Ta vara på det civila samhällets engagemang Arbetet för ökad psykisk hälsa och minskad suicidrisk bör lyftas in i de avtal om lokalt folkhälsoarbete som skrivs mellan Region Örebro län och länets kommuner samt det civila samhället. Därmed skapas en tydlig struktur med återkommande avrapporteringar och utvärdering av insatser. Arbetsformer som studiecirklar och aktiviteter med kunskapshöjande inslag som temacafé-möten och utställningar kan bidra till spridning av kunskap och medvetenhet om hur man som medmänniska och medaktör kan bidra till ett livsfrämjande samhälle Åtgärd för det civila samhället -Förstärkt fokus på psykisk ohälsa och suicidprevention i arbetet med Folkhälsostrategin med stöd för folkhälsostrategernas prioritering av insatser. -Skapa forum för referensgrupper/inspirationsgrupper i samarbete med företrädare för olika organisationer i samhället med intresse och engagemang för hälsofrämjande insatser och psykisk hälsa. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 13 (16)

143 14 (16) Region Örebro län -Se över förutsättningarna för att skapa långsiktiga överenskommelser med ideella organisationer inom civilsamhället som arbetar med verktyg för att sprida kunskap om psykisk ohälsa och suicidprevention (föreningen MIND, Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd SPES samt föreningen Suicide Zero) 2.6 Höjd kunskapsnivå Kunskapsnivån om riskfaktorer för psykisk ohälsa och suicid behöver öka inom myndigheter och i organisationer, men även i det civila samhället. Det finns ett stort intresse och engagemang från den ideella sektorn som visades vid höstens konferens och den tankeverkstad som anordnades därefter. Kunskapsnivån ser olika ut inom och mellan myndigheter, men också ute i samhället. Stödet som ges måste därför anpassas efter de förutsättningar som gäller på plats. Metoder finns redan framtagna i landet som är anpassade både för skola och för andra organisationer. Här handlar det om att systematiskt erbjuda, använda och följa upp både utvecklingsprogram som är interaktiva och internutbildningar som är videobaserade. Önskvärt vore gemensamma utbildningsinsatser för regionorganisationens och kommunernas personal. Regionorganisationen har ett nära samarbete med nationella organ; bland andra NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa) och SKL som kan förmedla forskningsresultat och utbildning. Men det som är avgörande för ett framgångsrikt arbete är att regionen själv ansvarar för processen med omhändertagande, kompetensutveckling och att involvera andra myndigheter och idéburna organisationer i genomförandet Behov av utbildningsinsatser och anpassat material Det finns behov av att utveckla utbilningsmaterial som anpassas till de lokala förutsättningarna i Örebro län inklusive inriktning efter målgrupper. Där finns det till exempel utbildningar som särskilt lämpar sig för att uppmärksamma psykisk ohälsa kopplad till stress i arbetslivet, HBTQ målgruppen liksom för självskadebeteenden. Det finns även en fungerande arbetsmetod som bygger på att tillhandahålla grundläggande utbildning av utbildare som med fördel kan användas i lokalsamhället. Inom äldreområdet har särskilda program utformats till stöd för utbildning i Psykiska första hjälpen för äldre. En Första hjälpare har kunskap att se när det finns risk för psykisk ohälsa hos äldre och ge stöd i den akuta situationen. Man får genom utbildningen redskap att möta psykisk ohälsa hos äldre. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 14 (16)

144 15 (16) Region Örebro län Förslag till åtgärd -Att under de närmaste åren genomföra kunskapshöjande insatser med utbildningar, konferenser och aktiviteter för kunskapsspridning. -Kunskapsspridande aktiviteter inom Region Örebro län, i samverkan med samarbetspartners och med civilsamhället förstärks. 2.7 Kunskapsutveckling I det hälsofrämjande perspektivet ligger ansvaret för att följa och genomföra kunskaps- och metodutveckling inom det samarbete som sker inom ramen för folkhälsoplanen med vidhängande avtal. De primära preventionsinsatserna - att känna igen förhöjd risk och metoder att motverka denna - är ett brett ansvar för många aktörer Samhällsdata Viktiga resurser i arbetet är både bevakningen av epidemiologiska data och utveckling av analys med särskilt fokus på risk- och skyddsfaktorer samtidigt som forskning inom vård och behandling ges resurser. Åtgärd -Sjukvårdens uppdrag avseende uppföljning av avvikelser och Lex Maria-fall ges särskilt fokus för att stödja hela sjukvårdens händelseanalyser inom området psykisk ohälsa och suicidförlopp. Händelseanalyser vid fullbordat suicid och suicidförsök som kommit till sjukvårdens kännedom. 3. Uppföljning Uppföljningen av uppdraget prioriteras på olika nivåer i verksamheten för att avgöra insatsernas omfattning och utveckling av processer. Effekterna på måluppfyllelse ska ske avseende tillgänglighet, kvalitet, suicidtal med mätning över tid och för riskgrupper. Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 15 (16)

145 16 (16) Region Örebro län Sammanfattning och kontakt Handlingsplanen är Region Örebro läns inriktningsdokument för insatser inom uppdrag suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Upplägget anknyter till det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention som lyfter fram självmordsprevention som en samhällsangelägenhet. Uppdraget förutsätter aktiviteter inom Regionen Örebro läns verksamheter och i samarbete med länets många samhällsaktörer. En regional samordnare är utsedd med uppdrag att vara stöd på regional och lokal nivå och bidra till att uppmärksamma och tydliggöra faktorer av betydelse för vår samverkan inom området. Vi samlas under avsiktsförklaringen Skydd för livet och önskar att så många som möjligt vill ansluta sig med den kraft som ligger i ett personligt och professionellt engagemang för vår målsättning att minska självmordstalen i länet Skydd för livet jag vill bidra till ett livsfrämjande samhälle Med mitt deltagande vill jag bidra till ökad psykisk hälsa och minska antalet personer som tar sitt liv i vårt län Som företrädare för min organisation lovar jag att bidra med sakkunskap, kompetens och personresurser för att: höja den gemensamma kunskapsnivån bygga en struktur som främjar tidiga och samordnade insatser Om du vill delta i genomförande av handlingsplanen, bidra med kunskap och goda idéer om vad som kan bidra till förbättrade förutsättningar är du välkommen att kontakta Birgitta.johansson-huuva@regionorebrolan.se Birgitta Huuva, Regional samordnare för Suicidprevention Region Örebro län Regionkansliet Eklundavägen 11E Region Örebro län Handlingsplan Suicidprevention 16 (16)