En inre marknad för patent på EU-nivå. - Hur påverkas nationella patent. Kandidatuppsats inom affärsjuridik (Immaterialrätt)

Transkript

1 En inre marknad för patent på EU-nivå - Hur påverkas nationella patent Kandidatuppsats inom affärsjuridik (Immaterialrätt) Författare: Lärare: Thalia Nunez Olsson Oliva Gorajewski Jönköping Maj 2010

2 Kandidatuppsats inom affärsjuridik (immaterialrätt) Titel: En inre marknad för patent på EU-nivå; hur påverkas nationella patent Författare: Thalia Nunez Olsson Handledare: Olivia Gorajewski Datum: Ämnesord: immaterialrätt, nationella patent, gemenskapspatent, europeisk patentdomstol Sammanfattning Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar. Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker. Nationella patent kommer inte att ta del av en sådan konstellation. En europeisk patentdomstol kommer sakna behörighet vad gäller nationella patent. Alla aspekter i en inre marknad för patent på EU-nivå kan tänkas ha en negativ inverkan på nationella patent. Författaren syfte är att utreda hur nationella patent påverkas. i

3 Bachelor s Thesis in Buisness Law Title: A single market for patents at a EU level; how will it affect national patents Author: Tutor: Thalia Nunez Olsson Olivia Gorajewski Date: Subject terms: Intellectual property, national patents, community patents, European patent court Abstract In Europe there are two alternative patents that innovators can choose between, these are the European and national patents. European patens has proven not to be sufficiently legally certain and affordable. With a European patent there is a risk of multiple patent litigations and conflicting judgments. That is why the EU wants to create a single market for patents at a EU level. The EU want to create both a Community patent and a European patent court. The Community patent will be affordable, and could also be legally certain with a European patent court. National patents will have no part in such constellation, because the European patent court will have no jurisdiction in terms of national patents. Any aspects of an internal market for patents at a EU level could have a negative impact on the national patents. The author s aim is to investigare how national patents will be affected. ii

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod och material Disposition Patent Europeiska och nationella patent Vad är ett patent Vem får meddela ett patent Patentansökan Vilket språk ska användas Vilka krav ställs för att ett patent ska kunna meddelas Patentets rättsverkan Patenthavarens rättigheter Varför behövs en inre marknad för patent på EU nivå Hur inrättas EU-lagstiftning Bakgrund Samrådsförfarandet Gemenskapspatent Bakgrund Kommissionens motivering bakom gemenskapspatentet Utvecklingen sedan år Analys - Hur påverkas nationella patent EUPD Introduktion Kommissionens motivering bakom EUPD Uppbyggnaden av EUPD år Analys Konsekvenser för medlemsstater Hur påverkas nationella patent EU-wide effect Bakgrund EU-wide effect från EUD När uppstår EU-wide effect Principer och kriterier Hypotes - EU-wide effekt i EUPD Analys - Hur påverkas nationella patent Slutsats Referenslista iii

5 Förkortningar Art. Artikel EUPD Europiska Unionens Patent Domstol EU Europeiska Unionen EUD Europeiska Unionens Domstol EP Europeiskaparlementet EPC Europeiska patentkonventionen EPO Europeiska Patent Organisationen HD Högsta Domstolen Jfr. Jämför Kommissionen EU-kommissionen P.g.a. På grund av Rådet EU-rådet S.k. Så kallad iv

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund I nuläget så finns det ingen inre marknad för patent på EU-nivå. Oavsett om ett patent meddelats av EPO eller en nationell patentmyndighet, är det att ses som ett nationellt patent. Patentet underkastas alltid den nationella patentlagstiftningen, och det är där som olika problem uppstår. Konsekvensen blir att det föreligger en rättsosäkerhet för patent som ansökts hos EPO, pga. sådana patent kan sökas för flera stater. Skulle en patenttvist då uppstå som rör flera stater, så är det inte säkert att utgången blir den samma i alla stater. 1 Att söka patent hos EPO har visat sig vara väldigt dyrt, om man jämför med U.S.A. och Japan. Det är inte ekonomisk lönsamt att söka patent hos EPO. Kommissionen har arbetat på ett förslag om att skapa ett gemenskapspatent som ska vara enklare, billigare och rättssäkrare. Det ska ske genom en effektivisering och minskning av de höga kostnaderna som rör patent. 2 Kommissionen har utöver gemenskapspatentet, även arbetat med att utforma ett förslag om hur en europeisk patentdomstol skulle se ut. Syftet är att en patenthavare som sökt ett patent hos EPO inte ska råka ut för motsägelsefulla domar vid patenttvister. Det ska ske genom att skapa en enhetlig europeisk patentdomstol för patent som ansökts hos EPO. 3 En europeisk patentdomstols beslut kommer att få EU-wide effect. Det innebär att alla beslut kommer ha territoriell verkan för alla berörda stater, dvs. inga motsägelsefulla domar. 4 1 KOM (2007) 165 slutlig,meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet och Rådet, Förbättrat patent system, s KOM (2007) 165 slutlig, s Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga, 7928/09. 4 Art. 16 i Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 1

7 Så som det ser ut idag, ska patent som ansökts på nationell nivå inte ska omfattas av en inre marknad för patent på EU-nivå Syfte Syftet med denna uppsats är att utreda vilken effekt en inre marknad för patent på EU nivå har för patent som ansökts på nationell nivå. 1.3 Avgränsning Uppsatsens utredning kommer att utgå ifrån de element som författaren tror kan leda till negativa effekter för nationella patent. Dessa är gemenskapspatentet, EUPD och den EU-wide effect (rättpraxis) som kommer från EUPD. 1.4 Metod och material Författaren kommer att använda sig av en analys av relevant lagtext, förarbeten, praxis och litteratur inom det aktuella området. Flera kapitel kommer att ha en deskriptiv del i sig för att läsaren ska förstå den analys som görs i uppsatsen. Eftersom att uppsatsens syfte är att utreda hur patent på nationell nivå påverkas, så kommer även en komparativ metod att användas. Den komparativa metoden kommer att synas i analyserna i kap 4-6, där kapitel 2 kommer att användas som en parallell jämförelse. För att beskriva hur viktigt EU-wide effect är så kommer prejudikat från EUD att användas. Prejudikat från nationella patentdomstolar kommer inte att användas då begreppet EU-wide effect är EUD relaterat. 5 Art. 1 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 2

8 1.5 Disposition I kapitel 2 beskrivs vad ett patent som ansökts hos EPO och nationella patentmyndigheter är. Vidare förklaras varför det behövs en inre marknad för patent på EU-nivå. I kapitel 3 beskrivs hur en rättsakt för EU-lagstiftning antas. I kapitel 4 behandlas gemenskapspatentet. Kommissionens motivering bakom gemenskapspatentet tas upp, och rättsläget för gemenskapspatentet år Vidare analyseras hur gemenskapspatent kommer påverka patent ansökt på nationell nivå. I kapitel 5 behandlas EUPD. Kommissionens motivering bakom domstolen tas upp och uppbyggnaden av domstolen beskrivs. Vidare analyseras hur EUPD kommer påverka patenten som ansöks på nationell nivå. I kapitel 6 behandlas EU-wide effect. Uppkomsten av EU-wide effect i EUD illustreras, och författaren för en egen hypotes för hur EU-wide effect skulle se ut i en europeisk patentdomstol. Vidare analyseras hur EU-wide effect från EUPD kommer påverka patent som ansöks på nationell nivå. I kapitel 7 presenteras författarens slutsatser som baseras på de analyser som kommer att göras i kapitel

9 2 Patent 2.1 Europeiska och nationella patent 2.2 Vad är ett patent Patent skapades för att främja och uppmuntra innovation och idag är patent det starkaste monopolet inom immaterialrätt. 6 I Europa avser patent en uppfinning som härrör sig från den tekniska sfären Vem får meddela ett patent Inom EU kan patent meddelas av både EPO och nationella patentmyndigheter. För att erhålla patent måste uppfinnaren inge en skriftlig ansökan till en patentmyndighet, som har behörighet att meddela patent. 8 En nationell patentmyndighet kan inte meddela patent för en annan stat. EPO har däremot behörighet att meddela patent för 32 stater som inkluderar 27 medlemsstater och fem stater utanför EU. 9 Patent som meddelats av EPO kallas för ett europeiskt patent, och patent som meddelats av en nationell myndighet kallas för ett nationellt patent Patentansökan Vilket språk ska användas När patent ansöks hos EPO behövs bara en ansökan. En sådan ansökan ska fyllas i på ett av EPO:s officiella språk, antingen engelska, franska eller tyska. 11 I de fall som en ansökan inges på ett nationellt språk så måste även ansökan översättas till ett av EPO:s 6 Hector L. MacQueen, Charlotte Waelde, Graeme T. Laurie, Contemporary Intellectual property; Law and Policy, (New York 2007), s st. Patentlagen (1967:837). Jfr. Art. 52 EPC st. PL. 9 Marianne Levin, Lärobok i Immaterialrätt, 9 upplaga, (Stockholm 2007) s Art. 2(1) EPC. 11 Levin, Lärobok i Immaterialrätt, s

10 officiella språk. Översättningen ska inges inom en månad. 12 Ett europeiskt patent kan ansökas för en eller flera stater, den sökande ska ange för vilka stater patentet ska meddelas. 13 När ett patent ansöks hos en nationell patentmyndighet så behöver den sökande bara inge en ansökan utformad på det nationella språket Vilka krav ställs för att ett patent ska kunna meddelas En patentansökan måste uppfylla både formella och materiella krav, i enlighet med tillämplig lagstiftning. 14 De formella kraven kräver att en ansökan innehåller en beskrivning av uppfinningen. Beskrivningen ska vara så tydlig att en fackman med hjälp av beskrivningen ska kunna utöva uppfinningen. 15 En otydlig beskrivning kan leda till patentets ogiltighet. 16 Den sökande måste ange, i ansökan, bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet 17, s.k. patentkrav. 18 Det är möjligt att ange fler patentkrav, ett huvudkrav och underkrav. 19 Ansökan ska även innehålla en sammanfattning av beskrivningen och patentkraven. Uppfinnarens namn och adress ska även uppges. 20 De materiella kraven kräver att vissa förutsättningar uppfylls. Uppfinningen måste vara ny för alla, och de innebär att den inte får ha varit allmänt tillgänglig före det datum som 12 Art. 14 EPC. 13 Art. 3 EPC. 14 Medlemsstaters nationella patentlagstiftning har anpassats till EPC, vad gäller patentansökningsförfarandet st. PL. Jfr. Art. 78 (1) (b) EPC st. p 2. PL st. PL. Jfr. Art. 78 (1) (c) EPC Patentkungörelse (1967:838) Pkg st. PL. Jfr. Art. 78 (1) (e) EPC. 5

11 ansökan skickats in. Det har ingen betydelse av vem eller var i världen som uppfinningen tidigare offentliggjorts. 21 Uppfinningen måste ha uppfinningshöjd, och det innebär att den väsentligen måste skilja sig från vad som tidigare varit känt. Den får heller inte ligga nära till hands för den som är kunnig inom uppfinningens teknikområde. 22 Uppfinningen ska kunna tillgodogöras industriellt, och det innebär att den att den ska kunna tillverkas eller användas inom industrisektorn. 23 Det förutsätter att uppfinningen ska kunna tillverkas så att den uppfyller sitt syfte och därefter kunna reproduceras med ett identiskt resultat. 24 Alla de materiella och formella kraven måste uppfyllas. 2.5 Patentets rättsverkan Ett patent är meddelat när den berörda patentmyndigheten kungjort patentet. 25 När patentet meddelats underkastas det alltid nationell rätt oavsett om det gäller europeiska eller nationella patent. 26 Ett europeiskt patent ska ha samma verkan i varje enskild stat som om ansökan gjorts hos en nationell patentmyndighet. 27 De flesta medlemsstater inom EU kräver att patentet översätts till det nationella språket. Annars får patentet ingen rättsverkan i medlemsstaten. För de medlemsstater som har gått med i Londonöverenskommelsen 28 behövs inte en översättning av patentet, om patentansökan st. PL. Jfr. Art. 54 EPC st. PL. Jfr. Art. 56 EPC st. PL. Jfr. Art. 57 EPC. 24 Levin, Lärobok i Immaterialrätt, s PL och 81 PL. 26 Levin, Lärobok i Immaterialrätt, s Art. 64 (1) EPC. 28 Överenskommelsen om tillämpning av artikel 65 i den europeiska patentkonventionen av den 5 oktober

12 gjorts på engelska. Däremot så kräver vissa medlemsstater att patentkraven fortsatt översätts till det nationella språket. 29 En patenttvist som rör intrång eller giltighet av patent får bara föras i en behörig stats nationella patentdomstol. Statens behörighet bestäms efter om patentet är meddelat för staten och om intrånget gjorts sig gällande i staten. Båda förutsättningarna måste uppfyllas Patenthavarens rättigheter En patenthavare har ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen och ensamrätten gäller bara för de stater patentet meddelats. 31 Ingen får utan patenthavarens tillstånd utnyttja uppfinningen för tillverkning, försäljning eller import. 32 Patentet är giltigt i högst 20 år och upphör att gälla när tiden har gått ut. 33 Det kan ske tidigare om årsavgifterna för patentet inte betalts eller om patenthavaren skriftligen avstått från patentet. 34 Det kan även ske om en allmän domstol förklarat patentet ogiltigt. 35 Vid ett upphörande, upphör även den ensamrätt som tillkommer patenthavaren. 36 Om så sker får vem som helst använda uppfinningen för tillverkning, försäljning eller import st. PL. 30 Amirian Benyamini, IIC studies; Vol. 13, Patent infringement in the European Community, (München 1993), s st. PL PL PL. Jfr. Art. 63 (1) EPC PL och 54 PL PL tillgänglig Levin, Lärobok i Immaterialrätt, s

13 2.7 Varför behövs en inre marknad för patent på EU nivå Det finns en stor rättsosäkerhet för europeiska patent. Rättosäkerheten bygger på att europeiska patent ansöks för en eller fler stater. När patentet väl meddelats så underkastas det nationell rätt. Det finns därför ingen garanti för att europeiska patent har samma rättsverkan som nationella patent. 38 Vid intrång eller ogiltighet av europeiska patent, händer det att talan väcks vid flertalet nationella patentdomstolar för samma europeiska patent och samma parter. 39 Det beror på att ett europeiskt patent kan ha meddelats för en eller flera stater. Fler patenttvister kan leda till motstridiga domar, eftersom det finns skillnader i nationella domstolssystem och i handläggningen av patentärenden. 40 Medlemsstaternas domstolssystem kan vara uppbyggt på två sätt. Vissa medlemsstater har två separata avdelningar. Den ena avdelningen prövar talan som rör intrång i patentet och den andra avdelningen prövar talan som rör ogiltighet av patentet. Andra medlemsstater har en avdelning som prövar både talan som rör intrång i patentet och ogiltighet av patentet. 41 Detta är ett problem för europeiska patent. Om flertalet patenttvister förs om samma sak, med samma europeiska patent och med samma parter, kan talan bifallas i en stat och ogillas i en annan. 42 Ett bra exempel är Epilady-fallet. Improver Corp ansåg att Remington Consumer Product Ltd. hade gjort intrång i deras patent och väckte talan i fem medlemsstater. De olika medlemsstaterna kom fram till motsägande slutsatser. Den 38 Levin, Lärobok i Immaterialrätt, s Avsnitt KOM (2007) 165 slutlig, s KOM (2007) 165 slutlig, s MacQueen, Contemporary Intellectual property; Law and Policy, s

14 tyska, nederländska och italienska domstolen biföll talan, men den brittiska och österrikiska domstolen ogillade talan. 43 Patent som ansökts på nationell nivå anses inte vara utsatt för samma rättsosäkerhet som europeiska patent. Nationella patent har bara meddelats för en stat och en process kan därför bara föras i den staten. 44 En inre marknad för patent på EU-nivå behövs för patenthavare med ett europeiskt patent. Det ska inte behövas föra process i alla stater patentet meddelats för. En sådan inre marknad kommer därför bara omfatta gemenskaps patent och europeiska patent Improver Corporation v Remington Consumer Product Limited [1990] F.S.R 181. Jfr. J.Pagenberg, The Scope of Art. 69 European Patent Convention: Should Sub-combinations be protected? A comparative Analysis on the Basis of French and German Law, 24 IIC 314 (1993). 44 Avsnitt 2.1.4, 2 st. 45 KOM (2007) 165 slutlig, s. 5. 9

15 3 Hur inrättas EU-lagstiftning 3.1 Bakgrund Både gemenskapspatentet och EUPD:s uppbyggnad är baserat på lagförslag. Det är viktigt att läsaren får en förståelse för hur lagstiftning på EU-nivå sker i praktiken. Lagförslag går igenom en process som kallas samrådsförfarandet. Det är ett förfarande som förhindrar att lagförslag antas utan godkännande av både Rådet och EP Samrådsförfarandet Kommissionen har ensamrätt att initiera lagförslag på EU-nivå, men det kan även ske på uppmaning av EP och Rådet. 47 När Kommissionen färdigställt ett förslag så läggs det fram till EP och Rådet. Under en första behandling får EP möjlighet att ge sina ståndpunkter, och ståndpunkterna lämnas därefter till Rådet. Om Rådet godkänt EP:s ståndpunkter, så antas förslaget i den lydelse som motsvarar EP:s ståndpunkter. Om Rådet inte godkänt EP:s ståndpunkter, måste EP behandla förslaget en gång till. Rådet måste ha lämnat fullständiga skäl och sina ståndpunkter om varför förslaget inte godkänts. 48 Under andra behandling av förslaget har EP tre månader på sig att ta ställning till Rådets ståndpunkter. Om EP godkänt Rådets ståndpunkter antas förslaget i den lydelse som motsvarar Rådets ståndpunkter. Om en majoritet av EP:s ledamöter bestämt sig för att avvisa Rådets ståndpunkter är förslaget att ses som förkastat. Om en majoritet av EP:s ledamöter vill uppge ytterligare ståndpunkter lämnas dessa över till både Rådet och Kommissionen. Kommissionen får en möjlighet att yttra sig över de ändringar som gjorts i förslaget Art.294 i Fördraget om Europeiska Unionens Funktionssätt. 47 Art. 294 i EUF-fördraget. Jmf. Nigel Foster, Foster on EU LAW, (New York 2006), s Art. 294 p. 1-6 i EUF-fördraget. 49 Art. 294 p.7 i EUF-fördraget. 10

16 Rådet har tre månader på sig att ta ställning till EP:s ståndpunkter med kvalificerad majoritet. 50 Om Rådet godkänt EP: s ståndpunkter så antas förslaget i den lydelse som motsvarar EP:s ståndpunkter. Om Rådet inte godkänt EP:s ståndpunkter så måste respektive ordförande i Rådet och EP sammankallat till förlikning inom sex veckor efter det att Rådet fattat sitt beslut. Förutom att ta ställning till EP:s ståndpunkter så måste Rådet fattat ett enhälligt beslut om Kommissionens ändringar i förslaget. 51 Vid en förlikning bildas en förlikningskommitté. Den består av medlemmar från både Rådet och EP, med lika antal. Deras uppgift är att gemensamt sammanställa ett tillfredställande förslag. Kommissionens uppgift vid en förlikning är att föra EP och Rådet ståndpunkter samman. Om förlikningskommittén inte kommit fram till ett gemensamt förslag, är förslaget i sin helhet förkastat. Om förlikningskommittén kommit fram ett gemensamt förslag, måste Rådet med kvalificerad majoritet och EP med majoritet besluta sig inom sex veckor. Förslaget förkastas i sin helhet om det inte godkänts Art. 205 i EUF-fördraget. 51 Art. 294 p. 8-9 i EUF-fördraget. 52 Art. 294 p i EUF-fördraget. 11

17 4 Gemenskapspatent 4.1 Bakgrund För innovatörer finns bara möjlighet att välja mellan europeiska och nationella patent inom EU. EU vill skapa ett tredje alternativ för innovatörer, ett gemenskapspatent. Gemenskapspatentet ska vara ett patent som designeras för hela EU:s territorium. Det ska inte gå som med europeiska patent, där man kan välja vilka stater som designeras. EU:s institutioner tror att gemenskapspatentet är svaret på ett enkelt, billigt och mindre riskfyllt patent. Svaret på ett patent som ekonomiskt kan konkurrera med patent på andra kontinenter. 4.2 Kommissionens motivering bakom gemenskapspatentet Patentskydd kan fås på två sätt, antingen genom det nationella eller europeiska patentsystemet. Inom EU har samtliga medlemsstater skrivit under både Pariskonventionen och TRIPS-avtalet. 53 Pariskonventionen omfattar skydd av bl.a. patent. Konventionen upprättades för att försäkra att länder tillhandahåller samma rättsskydd för människor, oavsett medborgarskap. TRIPS-avtalet reglerar att staters nationella lagar uppfyller vissa krav vad gäller immaterialrätten. Av dessa skäl har Kommissionen den uppfattningen att nationella patent inom EU i stort sätt redan harmoniserats. 54 En tanke om gemenskapspatent har funnits länge inom EU, sedan 1960-talet. Det verkliga initiativet togs den 5 oktober 1973 när konventionen om meddelande av europeiska patent trädde ikraft. 55 Konventionen reglerar EPO:s verksamhet och kommer i framtiden även reglera patenterbarhet av gemenskapspatent. De länder som anslöt sig till konventionen sträckte sig utöver EU:s territorium, men majoriteten utgörs av 53 Pariskonventionen för industriellt rättsskydd den 20 mars 1883 och Agreement on trade-related aspects of intellectual property rights KOM (2000) 412 slutlig, Förslag till rådets förordning om gemenskapspatent, s Kallas för både Münchenkonventionen och EPC. 12

18 medlemsstater. Konventionen ledde därför inte till ett EU-rättsligt instrument. Det blev ändå ett sätt för medborgare att söka patent för fler stater hos samma patentmyndighet. 56 Med Luxemburgkonventionen som aldrig trätt ikraft, skulle ett gemenskapspatent ha bildats. Kommissionen tror att misslyckandet berott på att konventionen inte var tillräckligt rättssäker. Det ledde däremot till att Kommissionen skapade en grönbok om gemenskapspatent och patentsystemet i Europa. 57 En grönbok påminner om ett svenskt utredningsbetänkande, SOU. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon, år 2000, markerades att gemenskapspatentet så snart som möjligt måste förverkligas. 58 Syftet med ett gemenskapspatent är att kunna designera hela EU:s territorium. Det är inte förrän patentet meddelats som förordningen tillämpas. 59 De saker som regleras av förordningen är kostnader för patent, översättningar och systemet för överklagande. EU måste samordna med EPC för att gemenskapsrätten och förordningen inte riskerar att stjälpas. 60 Gemenskapspatent kommer vara både enhetligt och fristående. Den ska ha samma rättsverkan i hela EU:s territorium och kan bara regleras av förordningen och EUrättsliga principer. 61 En undersökning som visar hur dyrt ett europeiskt patent är, togs fram av IPR-Helpdesk och Europeiska patentverket. I undersökningen har de totala kostnaderna för patent jämförts. 62 Ett europeiskt patent visade sig vara 80 % dyrare än både amerikanska och 56 KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (1997) 0314 C4 0342/97, Grönbok om gemenskapspatent och patentsystemet i Europa, Främjande av innovation genom patentet. 58 KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s Totala kostnaden; ansökan, handläggningen, meddelandet, årsavgiften, översättningar och ombud. 13

19 japanska patent. För att göra ett gemenskapspatent ekonomiskt överkomligt så måste alla delar i den totala kostnaden minskas. 63 Kommissionen ansåg inte att ett redan meddelat gemenskapspatent eller europeiskt patent skulle kunna omvandlas till ett nationellt patent, och tvärt om. Däremot har Kommissionen insett att en individ kan söka både ett gemenskapspatent och ett europeiskt patent. Det beror på att det inte enbart är medlemsstater som skrivit under EPC. Slutligen ska en uppfinning inte kunna skyddas av både ett gemenskapspatent och nationellt patent Utvecklingen sedan år 2000 Utvecklingen av gemenskapspatentet har gått långsamt, men ändå framåt. Gemenskapspatentet anses fortfarande vara svaret på ett rättssäkert patent. Det finns fortfarande delar i den totala kostnaden för patent som måste ses över. Alla delarna i den totala kostnaden måste minskas, för att göra gemenskapspatentet ekonomiskt överkomligt. Enligt de modeller som utformats under senare år så är gemenskapspatentet i nuläget mer attraktivt än det europeiska patentet. Europeiska patent är fortfarande lika dyra om inte dyrare. 65 Små och medelstora företag har börjat sättas i fokus. Orsaken är att gemenskapspatentet skulle kunna vara ett bra sätt för att gynna små och medelstora företag. På så sätt skulle även innovationen kunna gynnas. Det enda sätt att göra det möjligt, är att följa planen att göra gemenskapspatentet ekonomisk överkomligt och rättssäkert. 66 Tanken om att EPO:s patentverksamhet ska vara den som ska meddela och förvalta ett gemenskapspatent finns fortfarande kvar. De kommer ansvara för granskningen av patentet. Tanken är fortfarande att EPC kommer att vara den stadga som EPO ska använda sig av. Meddelandet av ett gemenskapspatent ska ske på samma sätt som för 63 KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2007) 165 slutlig, s Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga, s

20 europeiska patent. Ett gemenskapspatent betyder fortfarande att den sökande har designerat hela EU:s territorium i sin ansökan. 67 Eftersom att EPO blir den verksamhet som ska förvalta gemenskapspatentet så belastas den sökande och patenthavande mindre. Ett exempel är att årsavgiften för ett sådant patent betalas in till EPO. För europeiska patent kommer patenthavare fortfarande behöva betala in årsavgiften till alla stater som patentet meddelats för. 68 Numera, sedan år 2003, har tullmyndigheterna i medlemsstater rätt att beslagta varor som gör intrång i patent. De har även behörighet att beslagta varor som misstänkts utgöra hot om intrång i patent. EU:s territorium har på sätt och vis blivit säkrare för patent. 69 Det finns förslag från Rådet om att låta sökande ansöka om gemenskapspatent på det nationella språket. Det förutsätter att det är ett av EU:s officiella språk och inte ett av EPO:s officiella språk. 70 Det kan hänga ihop med att Kommissionen uttryckt sin vilja om att låta översätta gemenskapspatentet till alla EU:s officiella språk. 71 Sedan år 2000 har det kommit och gått många förslag om hur gemenskapspatentet ska utformas. 72 Det finns däremot inget slutdatum för när gemenskapspatentet ska vara färdigställt, det kan därför dröja år innan en sådan rättsakt antas. 67 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga, s KOM (2009) 330 slutlig, s Rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter. 70 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga, s KOM (2007) 165 slutlig, s Förbättrat patentsystem i Europa; a) Förslag till förordning om gemenskapspatent, b) Utkast till överenskommelse om Europeiska unionens patentdomstol,16006/08. Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga, 8588/09. 15

21 4.4 Analys - Hur påverkas nationella patent Meningen med ett gemenskapspatent är att göra ett patent ekonomiskt överkomligt, till skillnad från europeiska patent. Det är varje aspekt i den totala kostnaden som ska minskas. Det är nog inte meningen att gemenskapspatent och nationella patent ska ligga i konkurrens med varandra. Syftet med dem är inte densamma. Gemenskapspatent kommer att designeras för hela EU:s territorium, medan nationella patent är giltiga på bara ett territorium. Det är inte alla sökanden som vill ha ett patent som gäller för ett så stort territorium. Skulle gemenskapspatentet bli billigare att både söka och upprätthålla, så finns det anledning för medlemsstater att se över kostnaden för nationella patent. Varför skulle individer söka ett nationellt patent, när de kan söka ett billigare patent som gäller för hela EU:s territorium. Men som det ser ut nu så kan man inte proportionerligt jämföra hela EU:s territorium mot en enda stat. Nationella patent kommer endast drabbas negativt, om det blir ekonomiskt fördelaktigare att både söka och upprätthålla ett gemenskapspatent. 16

22 5 EUPD 5.1 Introduktion Bara ett gemenskapspatent utgör inte en inre marknad för patent på EU-nivå, det behövs också en EU-rättslig domstol. Gemenskapspatentet skulle inte fungera som det ser ut idag, där patenttvister prövas enskilt i varje nationell domstol. Möjligheten för motsägelsefulla domar är inte ett alternativ för gemenskapspatent. Det behövs en europeisk patentdomstol som kan meddela enhetliga beslut, bara då skulle gemenskapspatentet vara rättsäkert. 5.2 Kommissionens motivering bakom EUPD För att kunna bygga en inre marknad för patent på EU-nivå så behövs en gemenskapspatentdomstol parallellt med gemenskapspatentet. Gemenskapspatentet skulle inte ha någon mening om det skulle hanteras på samma sätt som europeiska patent. 73 För att göra gemenskapspatentet rättssäkert, behövs en patentdomstol som kan ge enhetliga och sammanhängande beslut. En sådan patentdomstol måste kunna meddela beslut som får verkan på hela gemenskapens territorium. Det beror på att gemenskapspatent kommer vara designerade för hela gemenskapens territorium. Besluten ska senare gå att verkställa utav medlemsstaterna 74 Kommissionen ansåg att en gemenskapspatentdomstol måste bestå av en förstainstansrätt och en appellationsdomstol. Det ska gå att pröva både intrång och giltighet av gemenskapspatent i dessa. 75 De centraliserade instanserna måste få pröva både intrång och giltighet av gemenskapspatent. Det är det enda sätt för att kunna uppnå en god rättstillämpning. Det motsatta skulle motverka den effektivitet som Kommissionen vill att en gemenskapspatentdomstol ska uppnå KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s

23 Kommissionen anser att det är viktigt för en gemenskapspatentdomstol att få exklusiv behörighet att pröva patenttvister som rör gemenskapspatent. Det beror på som tidigare nämnts att gemenskapspatent designeras för hela gemenskapens territorium. 77 Kommissionen ansåg att det inte fanns någon garanti för att nationella patentdomstolar har den kompetens som krävs för att pröva patenttvister som rör gemenskapspatent. Nationella patentdomstolar ska därför helt sakna behörighet vad gäller gemenskapspatent. 78 Det skulle inte gå att uppnå den rättssäkerhet som behövs för gemenskapspatent, utan en gemenskapspatentdomstol. Ett gemenskapspatent förmodligen bli ännu dyrare att upprätthålla än ett europeiskt patent Uppbyggnaden av EUPD år 2009 EUPD kommer att agera självständigt och opartiskt. 80 Domstolen ska enbart verka på patentområdet inom EU och avtalsslutande stater. EUPD kommer tilldelas den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan få enligt nationell lagstiftning. 81 EUPD måste upprätthålla art. 47 i EU: s stadga om de grundläggande rättigheterna. 82 Artikeln stadgar att var och en har rätt till ett effektivt rättsmedel och en opartisk domstol. Individer ska inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång, inför en oavhängig och opartisk domstol. Domstolen ska verka för att säkerställa snabba och högkvalitativa beslut. EUPD kommer bestå av en förstainstansrätt, appellationsdomstol och ett kansli. Förstainstansrätten kommer bestå av en central och flera lokala och regionala avdelningar. De lokala avdelningarna ska inrättas på begäran av avtalslutande stater. 77 KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s KOM (2000) 412 slutlig, s Art. 12 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 81 Art. 3a Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 82 Utkast till Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, , 2000/C 364/01. 18

24 Likaså de regionala avdelningarna, men de kommer vara begränsade till två eller flera avtalsslutande stater. 83 För de avtalsslutande stater som inte inrättat en lokal eller regional avdelning ska talan väckas vid den centrala avdelningen. 84 Till skillnad från förstainstansrätten ska bara en appellationsdomstol upprättas. Alla avgöranden från förstainstansrätten kommer kunna överklagas till appellationsdomstolen. 85 Nationella domstolar ska kunna verkställa alla beslut från EUPD. 86 EUPD kommer ha exklusiv domsrätt, främst i talan för patent som utsatts för intrång eller där det finns hot om intrång. Domsrätten gäller även för talan eller genkäromål om giltighet av patent. 87 Till skillnad från tidigare så kommer inte tvisterna att underkastas nationell rätt Analys Konsekvenser för medlemsstater Oavsett om avtalsslutande stater begär att få upprätta en lokal eller regional avdelning, så kommer det finnas två parallella domstolssystem för patent inom EU. EUPD och nationella patentdomstolar. De nationella patentdomstolarna i avtalsslutande stater kommer vara enormt begränsade att pröva tvister som rör europeiska patent. Den domsrätt som de nationella patentdomstolarna kommer att ha, är enbart det som inte faller innanför EUPD:s 83 Art. 5 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 84 Art. 15a sista stycket Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 85 Art. 45 p. 1 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 86 Art. 56 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 87 Art. 15 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 88 Art. 14a Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 19

25 exklusiva domsrätt. 89 Det innebär att nationella patentdomstolar måste avvisa talan som rör gemenskapspatent och europeiska patent. Enligt uppgifter som Kommissionen har tagit fram, visar det sig att det enbart är fyra medlemsstater sin prövar 90 % av alla patenttvister inom EU. De berörda medlemsstaterna är Tyskland, Frankrike, England och Nederländerna. Under år avsåg % av alla patenttvister europeiska patent inom EU, beräknat på mellan patenttvister per år. 90 Det betyder att av de 27 medlemsstater som går att designera i sin patentansökan hos EPO, så prövar 85 % av medlemsstaterna endast 10 % av alla patenttvister. 91 Av de 175 patenttvisterna så är det bara 61 patenttvister som rör nationella patent Siffrorna talar för sig självt eftersom att 61 patenttvister som rör nationella patent ska fördelas mellan 23 medlemsstater. Resultatet kan bli att den nationella patentdomstolsverksamheten måste rustas ner. Om det inte längre finns några patenttvister som rör nationella patent, finns det heller inga patenttvister som nationella domstolar måste pröva. Det kan få ekonomiska konsekvenser om medlemsstater inte begär att få inrätta en lokal eller regional avdelning. Medborgare med ett gemenskapspatent eller europeiskt patent kommer i sådant fall behöva söka sig till den centrala avdelningen för att väcka talan. Pengar som medborgare spenderar i patenttvister som rör gemenskapspatent och europeiska patent, kommer då gå till den centrala avdelningen. Medlemsstater kommer förlora intäkter om de väljer att inte vara delaktiga i EUPD. Medlemsstater kommer 89 Art. 15 Utkast till avtal om domstolen för europapatent och gemenskapspatent samt utkast till stadga. 90 KOM (2007) 165 slutlig, s = 23, 23 medlemsstater/27 medlemsstater = 85 %. 92 ((1500 patenttvister/2000 patenttvister)/2)* 10 % av patenttvisterna = 175. Först görs en genomsnittlig beräkning på hur många patenttvister som prövas per år, därefter gångras den siffran med de 10 % av patenttvisterna som de 23 medlemsstaterna prövar. 175 patenttvister fördelat på 23 medlemsstater. 93 ((60 % /70 %)/2)*175 = 61. Först görs en genomsnittlig beräkning på hur många patenttvister som avser europeiska patent per år, därefter gångras den siffran med 175 patenttvister. 23 medlemsstater prövar endast 61 patenttvister som rör nationella patent per år. 20

26 fortsatt få intäkter vid verkställande av domar från EUPD, ett område som medlemsstater inte förlorar sin behörighet. 94 Konsekvenserna för en medlemsstat kommer bero på om de väljer att inrätta en lokal eller regional avdelning Hur påverkas nationella patent Det är tydligt att nationella patent inte kommer att omfattas av EUPD. EUPD kommer inte ha behörighet att pröva patenttvister som rör nationella patent. Den rättsosäkerhet som finns idag för europeiska patent kommer därför överföras på nationella patent. 95 Utgången i en patenttvist kommer då alltid bero på i vilken nationell patentmyndighet som man ansökt om patent. Konsekvensen kan bli s.k. forumshopping. Forumshopping i detta fall innebär att man väljer i vilken medlemsstat som man vill ansöka om patent. Om man väljer en viss medlemsstat så kan man gynnas av hur domstolssystemet för patent är uppbyggt. Epilady-fallet kommer alltid utgöra en tydlig ståndpunkt för hur olika medlemsstaters patentdomstolar är uppbyggda inom EU. 96 De som har eller har haft ett europeiskt patent kan ha varit med om motsägelsefulla domar vid parallella patenttvister. De med nationella patent har med stor sannolikhet inte samma erfarenhet. Det kommer därför ta ett bra tag innan forumshopping av domstolssystem blir synligt. Forumshopping kan även ske omvänt. De som avser att göra intrång i patent kan komma att rikta in sig mot en viss medlemsstat. Även i det här fallet måste Epiladyfallet tas upp. Den åtalade friades i två av medlemsstaterna från ha gjort intrång i patentet. Forumshopping från denna synvinkel kommer troligtvis inte att bli lika omfattande, men det kommer troligen att förekomma i det tysta. 94 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 95 Avsnitt Avsnitt

27 Nationella patent kommer inte påverkas direkt, utan indirekt av uppbyggnaden av de olika patentdomstolarna runt om i EU. Det innebär att utgången i en patenttvist hade kunnat se annorlunda ut om patentet sökts i en annan medlemsstat. 22

28 6 EU-wide effect 6.1 Bakgrund EU-wide effect betyder att något har territoriell verkan inom hela EU, det är ett begrepp som uppstått ifrån EUD. När EUPD förverkligas, så kommer beslut som EUPD meddelar i patenttvister att ha EU-wide effect. Meddelade beslut är i själva verket så rättpraxis. Avsnittet kommer utgå ifrån EUD för att kunna bygga en hypotes om hur EU-wide effect skulle kunna fungera i EUPD, hypotesen ska användas för att göra en analys av avsnittet. 6.2 EU-wide effect från EUD När uppstår EU-wide effect EU-wide effect uppstår genom förhandsavgöranden från EUD, genom att EUD fastställer principer och kriterier. Ett förhandsavgörande är ett officiellt yttrande från EUD, och kallas för European Court Report (ECR). 97 Det är art. 267 i EUF-fördraget som ger EUD indirekt behörighet att meddela förhandsbesked angående tolkningen av fördrag. 98 En medlemsstats nationella domstol kan genom artikeln begära ett förhandsavgörande från EUD. EUD:s uppgift är att tolka och pröva giltigheten av artikeln. Förhandsavgörandet ska appliceras av den nationella domstolen på det pågående rättsfallet, för att nå en slutsats. Ett förhandsavgörande ska därför inte ses som ett förslag för hur den nationella domstolen ska döma Foster, Foster on EU LAW, s EUF-fördraget står för Europeiska Unionens Funktionssätt. Förordningen trädde ikraft år 2010 i samband med att Lissabonfördraget trädde ikraft. EUF-fördraget ersatte Fördraget om Europeiska Unionen och Fördraget om upprättande av europeiska gemenskapen. 99 Foster, Foster on EU LAW, s

29 6.2.2 Principer och kriterier EUF-fördraget och förordningar är bindande och direkt tillämpliga i alla medlemsstater. 100 De ålägger både skyldigheter och rättigheter för medlemsstater och medborgarna. Enskilda kan åberopa artiklar i fördraget och förordningar för att skydda sina rättigheter om inte medlemsstaterna rättar sig efter artiklarna. Principen kallas för direkt effekt. EUD har fastställt kriterier som måste uppfyllas för att en artikel ska uppnå direkt effekt. Artikeln måste vara klar, tydlig och ovillkorlig. 101 Direktiv behöver däremot inte vara riktade till alla medlemsstater. För de medlemsstater som direktivet adresserats till, är direktivet bindande med hänsyn till syftet som ska uppnås. Medlemsstater har själva möjlighet att välja form och metod för hur syftet ska uppnås, men det måste ske inom en tidsram. 102 I vissa fall kräver ett direktiv att enskilda vidtar åtgärder. EUD har fastställt att i sådana fall kan en enskild som drabbats, åberopa artikeln mot en annan enskild. Det kan bara ske om direktivet uppfyller kriterierna för direkt effekt, och om den enskilda inte implementerat direktivet. 103 Principen kallas för horisontell direkt effekt. Medlemsstater har inte alltid lyckats implementera ett direktiv i alla aspekter. EUD har fastställt att i begreppet staten så ingår även de myndigheter som styrs av staten. Enskilda kan därför åberopa direktivet mot staten, i de fall där statliga myndigheter inte implementerat direktivet i sin verksamhet. 104 Principen kallas för vertikal direkt effekt. Det finns fall där medlemsstater inte implementerat ett direktiv så att syftet med direktivet uppnås, när tiden för implementering gått ut. EUD har fastställt att nationella 100 Art. 288 i EUF-fördraget. 101 Case 26/62 NV Algemene Transporten Expeditie Onderneming van Gend en Loos v Nederlandse Administratie der Belastingen [1963] ECR Art. 288 I EUF-fördraget. 103 Case 43/75 Gabrielle Defrenne v Société Anonyme Belge de Navigation Aèrienne Sabena [1976] ECR Case 152/84 Marshall v Southampton and South-West Hampshire Area Health Authority (Teaching) [1986] ECR

30 domstolar måste tolka den nationella lagstiftningen i ljuset av direktivet. Enskilda kan därför åberopa ett direktiv när den nationella lagstiftningen går emot direktivets syfte. 105 Principen kallas för indirekt effekt. 6.3 Hypotes - EU-wide effekt i EUPD Till skillnad från EUD så får EUPD meddela beslut som är bindande för alla parter i en patenttvist. EU-wide effect från EUPD kommer inte att sträcka sig längre än dess behörighet, dvs. för gemenskapspatent och europeiska patent. EU-wide effect kommer att uttryckas på två sätt i EUPD. Ena sättet är när en underinstans eller appellationsdomstolen i EUPD prövar en patenttvist och meddelar ett beslut. Det beslutet kommer få full rättslig verkan för de länder patentet meddelats. För att förtydliga hypotesen kommer författaren ge två exempel. Om det har skett ett intrång i ett patent i flera länder utav samma part så kommer patenthavaren inte behöva lämna in flertalet stämningsansökningar. I ett sådant fall kommer det räcka med en stämningsansökan mot samma part. Om EUPD bifaller eller ogillar talan så gäller beslutet alla stater som patentet meddelats för. Man kan säga att det inte finns några landsgränser i en patenttvist hos EUPD. Alla länder som patentet meddelats för ses som ett enda land. I en patenttvist som rör ogiltighet av patent skulle EU-wide effect fungera på samma sätt. Om EUPD bifaller eller ogillar talan så gäller beslutet för alla stater som patentet meddelats för. Ett annat sätt att framkalla EU-wide effect är när EUPD faststället principer och kriterier i sina beslut. Det kommer som sagt inte fungera på samma sätt som med EUD, eftersom EUD har ett större behörighetsområde. Principer och kriterier kommer enbart att byggas på allt som har med patent att göra och enbart gälla de domstolar som tillhör EUPD. Sådana principer och kriterier kommer ha större effekt än den EU-wide effect som nämndes tidigare Case 14/83 Sabine von Colson and Elisabeth Kamann v Land Nordrhein-Westfalen [1984] ECR Avsnitt 6.3 st. 2,3 och 4. 25

31 Principer och kriterier kommer inte enbart kunna appliceras på den pågående patenttvisten. De kommer kunna användas på alla framtida patenttvister som prövas i EUPD. 6.4 Analys - Hur påverkas nationella patent Nationella patent kommer inte gynnas av EUPD:s EU-wide effect, s.k. rättspraxis. Det handlar inte främst om den förstnämnda EU-wide effect. Det beror på att nationella patent kan bara göras gällande på ett territorium. Det är den andra typen av EU-wide effect som nationella patent kommer missgynnas utav. Orsaken till det är att % av alla patenttvister inom EU rör europapatent, dessa kommer falla bort från nationella patentdomstolars behörighet. 107 Det kommer vara svårt för nationella patentdomstolar att fastställa principer och kriterier för nationella patent. De principer och kriterier som idag finns hos de nationella patentdomstolarna måste tänkas över när EUPD förverkligas. Det är inte alls säkert att dessa går att appliceras på samma sätt, i patenttvister som rör nationella patent, i varje fall inte lika enhetligt. När EUPD förverkligas kan det hända att alla de principer och kriterier som EUPD skapar används utav nationella patentdomstolar. Det finns däremot ingenting rättsligt som tvingar dem att göra det. Skulle ett sådant scenario uppstå, så kommer nationella patent mer eller mindre smälta in med den inre marknaden för patent på EU-nivå. Om ett sådant scenario inte uppstår, så kommer det finnas ett stort gap mellan EUPD och nationella domstolar. Det kan hända att EUPD skulle ha dömt olikt i en patenttvist än en nationell patentdomstol, baserat på principer och kriterier som skapats. En dom som är till patenthavarens nackdel i en nationell patentdomstol, hade kunnat vara till patenthavaren fördel i EUPD. Alla medlemsstater har olika domstolssystem vad gäller patenttvister, så ett sådant scenario skulle skilja sig medlemsstaterna emellan. EUPD är främst ett sätt för att skapa rättssäkerhet för patent som ansöks hos EPO, dvs. ta bort risken för motsägelsefulla domar. Nationella patent kommer drabbas av att 107 Avsnitt

32 nationella patentdomstolar inte kommer kunna vara lika enhetliga i sina domar. EUPD kommer däremot kunna vara enhetliga i sina beslut: Det beror på att det finns så många fler tvister som rör europapatent bara idag. 27

33 7 Slutsats Syftet med uppsatsen är att utreda vilken effekt som en inre marknad för patent på EUnivå skulle ha för nationella patent. Ett gemenskapspatent i kombination med EUPD kommer vara väldigt kraftfullt. Det är däremot alla enskilda delar för sig som kommer påverka nationella patent. Ett gemenskapspatent kommer inte vara annat än positivt för innovatörer. Det kommer vara billigare att både söka och upprätthålla ett gemenskapspatent. Skyddet för patent sträcker sig dessutom över hela EU:s territorium. När gemenskapspatentet förverkligats kan det finnas anledning att tro att dess totala kostnad även minskas med tiden. Det kan bli så, att även det europeiska patentet blir billigare, lite som en domino effekt. Europeiska patent ska dessutom fortfarande kunna sökas för en eller flera medlemsstater. Behov och efterfrågan kommer spela in för hur attraktivt ett gemenskapspatent kommer vara. Eftersom innovation alltid utvecklas och blir allt mer vanligt, kan innovatörer tänkas vilja skydda sina innovationer över ett större territorium. Eftersom nationella patent bara meddelas för ett territorium, kan det tänkas att sådana patent blir mindre attraktiva. Patent är till för att främja innovation, och kan man göra ett patent mer rättssäkert än det europeiska patentet så främjas innovation. Med EUPD finns all potential att göra gemenskapspatent rättssäkert, men även europeiska patent. Då återstår bara rättsosäkerheten för nationella patent, eftersom nationella patent kommer stå utanför EUPD:s behörighet. Det finns ingen rättsosäkerhet med nationella patent om man ser ur ett medlemsstats perspektiv. Ser man däremot utifrån ett fågelperspektiv, dvs. in i alla medlemsstater, existerar det en rättsosäkerhet för nationella patent precis som det gör för europeiska patent idag. Rättosäkerheten bygger däremot inte på risken för motsägelsefulla domar i patenttvister som med europeiska patent. Rättsosäkerheten bygger på möjligheten att domslut kan skilja sig åt, beroende på vilken nationell patentdomstol som prövar patenttvisten. 28

34 Förhoppningsvis kommer nationella patentdomstolar använda sig av den praxis som kommer från EUPD. Nationella patent kan på så sätt integreras i den inre marknaden för patent på EU-nivå. Det finns flera faktorer som definitivt kan göra att behov och efterfrågan för nationella patent försvinner. Det finns egentligen ingen anledning för medlemsstater att börja tänka över den totala kostnaden för nationella patentet. Förmodligen så ligger den totala kostnaden för nationella patent idag, på ungefär samma nivå bland medlemsstater. Skulle de totala kostnaderna för nationella patent istället variera mellan medlemsstater, så konkurrerar inte nationella patent bara med gemenskapspatent och europeiska patent. Nationella patent skulle förmodligen kunna konkurrera ut varandra. De med nationella patent väljer förmodligen att söka patent hos den nationella patentmyndigheten. Det har med bekvämlighet att göra. Oftast är sökanden för nationella patent både bosatta och driver sin verksamhet i medlemsstaten. Börjar den totala kostnaden att variera för nationella patent mellan medlemsstater kanske bekvämligheten inte längre spelar någon roll. De totala kostnaderna för ett nationellt patent får inte överstiga de totala kostnaderna för ett gemenskapspatent. Den totala kostnaden för nationella patent får heller inte i framtiden överstiga den totala kostnaden för europeiska patent. Då kommer det inte längre finnas någon fördel med nationella patent, ur ett ekonomiskt perspektiv. Den ekonomiska aspekten har alltid gjort sig känd för att vara det sätt man tjänar pengar på. Om EUPD visar effektivitet att pröva patenttvister, och om de beslut som meddelas visar prov på högkvalitativa beslut, kommer nationella patent att påverkas negativt. Det är inte det att nationella patentdomstolar inte skulle kunna meddela högkvalitativa beslut, utan det kan vara så att patentsökanden tidigare föredragit nationella patent framför europeiska patent. Det har att göra med risken att behöva föra patenttvister i flertalet medlemsstater. Med EUPD så försvinner en sådan risk. Innovatörer ser istället bara möjligheter med gemenskapspatent och europeiska patent. Nationella patent blir istället en begränsning, vad gäller territorium. Gemenskapspatentet i kombination med EUPD kommer att bli ett väldigt attraktivt alternativ. 29