Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen Paulina Stein Examensarbete i Allmän rättslära, 30 hp Examinator: Mauro Zamboni Stockholm, vår- och höstterminen 2017

2 Abstract Psychopathy is a common personality disorder amongst criminals. In rough numbers, it is estimated that around 50 % of those convicted to prison for murder or manslaughter either have the disorder or significant traces of it. The psychopathic person is more likely to commit crimes than others, uses more violence in an instrumental way to get what he/she wants and has a higher risk of relapsing into criminality. Psychopathy is not classified as a severe mental disorder, which means that the disorder alone cannot generate forensic psychiatric care. The scientific knowledge of psychopathy is extensive. However, to use that knowledge when applying the law is not easy. According to the method most used by Swedish courts (the legal dogmatic method), the sources of law consist of the law, legislative history, case law and doctrine. These sources are the tools that are used for solving legal questions. Other sciences are not included as a source of law as such, although they might be useful when the law is to be applied. The purpose of this essay is therefore to investigate if the applier of the law has any real use of other sciences and, if so, how that knowledge is supposed to be used. The simple answer to that question is yes. Other sciences are very important when applying the law - by doing so the chances of making decisions that are logical, sustainable and rational increases. How to make these sciences judicial is debated amongst the experts, but in short, they could be seen as a part of a source of law or as an own kind of source. 2

3 Abstract Inledning Ämnet Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition Psykopati Vad är psykopati? PCL-R och den psykopatiska personligheten Vad är psykopati sjukdom eller störning? Behandlingsbarheten Sammanfattning Andra vetenskaper och dess användning inom rätten Vad är andra vetenskaper? Rättspositivism Rättsdogmatisk metod Rättstillämpning: vad är lag och vad är fakta the law/fact distinction Hur blir andra vetenskaper rättskällor? Rättskälleteori En modernare syn på rättskälleteorin Hur andra vetenskaper om psykopati kan användas som rättskälla Problemen med att använda andra vetenskaper Sammanfattning Juridik och psykopati legala aspekter Allvarlig psykisk störning Psykopati vid rättstillämpningen Psykopati, brott och recidivrisk Exempel på hur psykopati bedömts inom juridiken Synen på psykopati i andra länder Varför kunskap om psykopati är viktig för jurister Terapeutisk juridik Sammanfattning Hur bör psykopati hanteras inom rättssystemet? Psykopati och rättstillämpning Vad säger andra vetenskaper om psykopati? Forvaring Oenighet vid rättstillämpningen När juridiken krockar med psykologin Vad kan rättstillämparen göra idag? En psykopatisk gärningsmans ansvar för sina handlingar Sammanfattning Avslutande kommentar Källförteckning

4 1. Inledning 1.1 Ämnet Jurister fattar dagligen beslut som påverkar den enskilde på ett eller annat sätt: vare sig det rör sig om en bedömning i ett domstolsärende eller hur ett avtal ska formuleras, så går resultatet i slutändan ofta ut över individen. Vad behöver egentligen en jurist känna till för att kunna fatta ett så välgrundat beslut som möjligt? Utöver den kunskap som kan hämtas från de traditionella rättskällorna (lag, förarbeten, praxis och doktrin), är det befogat att ställa frågan om de källorna verkligen täcker allt. Huruvida jurister har behov av annan kunskap än den som går att utläsa ur dessa rättskällor har debatterats flitigt. 1 Vissa menar att rättsvetenskapen i sig är fullständig och att alla juridiska problem går att lösa med hjälp av juridiken själv. 2 Enligt andra är användandet av andra kunskaper självklart, men hur det ska gå till råder det delade meningar om. 3 Ett ämne som många jurister kommer i kontakt med är psykopati. Störningen är överrepresenterad bland de som döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård för grova våldsbrott. 4 Undersökningar visar att upp till 50 % av alla som dömts för allvarliga brott uppvisar psykopatiska drag alternativt har psykopati. 5 Frekvensen i samhället i övrigt ligger på ungefär 1 %. 6 Jurister, särskilt de som arbetar med rättstillämpning, kommer därför med stor sannolikhet att komma i kontakt med ämnet psykopati flera gånger i sitt yrkesliv och även behöva fatta beslut där förekomsten av störningen hos en gärningsman kan ha stor betydelse. Huruvida en gärningsman har psykopati eller inte är relevant vid straffmätningen samt vid de riskbedömningar som görs vid exempelvis omvandling av livstids fängelse till ett tidsbestämt straff. Störst vikt läggs vid recidivrisken personer med psykopati löper generellt sett större risk att återfalla i brott än andra. 7 Psykopati anses emellertid inte vara en avgörande faktor vid bedömningen av straffansvaret för brott. Störningen har inte heller (ensam) betydelse för om någon 1 Se till exempel Heuman, L., Hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen, JT, 2005/06, s. 768 ff. & Gräns, M., Om hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen, JT, 2006/07, s. 782 ff. 2 Gräns, M., Juridisk metodlära, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Se till exempel Heuman, L., Hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen, JT, 2005/06, s. 768 ff. 4 Gröning, L., Pedersen, L & Rypdal, K., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Gröning, L., Pedersen, L & Rypdal, K., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Gröning, L., Pedersen, L & Rypdal, K., Psykopati, 1:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, s

5 ska kunna dömas till rättspsykiatrisk vård. 8 För det krävs att den dömde har en allvarlig psykisk störning (APS), och i det medicinjuridiska begreppet ingår inte psykopati. 9 En viktig anledning till att behandla just detta ämne är att det belyser hur den rättstillämpande juristen kan ha behov av de kunskaper som andra vetenskaper genererar, särskilt med tanke på att störningen är så vanligt förekommande bland dömda brottslingar. En annan anledning är att okunskap hos rättstillämparen kan leda till beslut som inte stämmer överens med det som andra vetenskapers forskningsresultat säger om psykopati. Detta kan medföra att de beslut som tas i domstolarna innehåller logiska brister och, som exemplifieras i kapitel 4, även innebära att särskilt farliga individer får lägre straff än vad de skulle ha fått om de inte hade psykopati. Att rättstillämparen kan ta hjälp av andra vetenskaper är inget okänt fenomen. Inom den gren av juridiken som kallas terapeutisk juridik är en grundläggande tanke att jurister har ett stort behov av psykologiska kunskaper för att kunna fatta beslut som är hållbara och ändamålsenliga. 10 I den terapeutiska juridikens grundtanke inkluderas en bredare syn på hur juridiken ska användas för att fungera som ett slags terapeutiskt verktyg. 11 Den terapeutiska juridiken medför ett annat synsätt på hur juridiken ska hanteras av rättstillämparen jämfört med traditionell juridik, 12 vilket diskuteras vidare i kapitel Syfte och frågeställningar Hur ska den som arbetar med rättstillämpning vara säker på att den har tillräckligt med kunskap för att kunna fatta ett korrekt beslut? De traditionella rättskällorna behandlar inte psykopati i någon vidare utsträckning. Syftet med den här uppsatsen är därför att analysera betydelsen av andra vetenskaper på det juridiska området vid rättstillämpningen. Den huvudsakliga frågeställningen är att utreda om jurister behöver hjälp av andra vetenskaper för att fatta väl underbyggda beslut. Frågeställningen kommer att belysas med exempel som är hänförliga till området psykopati, med särskild fokus på hur störningen behandlats i straffrättsliga bedömningar gällande påföljdsval. Frågor kring vad denna kunskap kan utgöras av, dess betydelse och hur den kan inhämtas kommer också att behandlas. 8 Gröning, L., Pedersen, L & Rypdal, K., Psykopati, 1:1 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, s Jareborg, N. & Zila, J., Straffrättens påföljdslära, 4 uppl. Visby: Nordstedts Juridik AB, s Diesen, C., Terapeutisk Juridik, 1:1 uppl., Malmö: Liber AB, s. 24 ff. 11 Wexler, D. & Winick B., Law in a Therapeutic Key: Developments in Therapeutic Jurisprudence, 1996, Durham: Carolina Academic Press, s Diesen, C., Terapeutisk Juridik, 1:1 uppl., Malmö: Liber AB, s

6 1.3 Metod och material Uppsatsen är skriven inom ämnet allmän rättslära, vilket medför att den juridiska metoden i sig är ett centralt tema. Det går inte att diskutera behovet av andra vetenskaper utan att nämna juridisk metod. Såsom Korling och Zamboni påpekar finns det en uppsjö av olika metoder som alla kan kallas den juridiska metoden, 13 men de aspekter som är mest relevanta för denna uppsats är främst den rättsdogmatiska metoden, rättskälleteori samt användandet av andra vetenskaper vilka därför har studerats mer ingående. Eftersom uppsatsen består av en litteraturöversikt som behandlar ämnet psykopati och en del som närmare beskriver användandet av andra vetenskaper har olika metoder använts för att hantera det material som behandlats. Till delen som rör psykopati har informationen främst inhämtats från litteratur på området och vetenskapliga artiklar. I mångt och mycket har detta underlag haft en juridisk karaktär, på så sätt att legala aspekter har avhandlats i dessa. Även domar från allmänna och förvaltningsrättsliga domstolar har använts. Den del av uppsatsen som behandlar huruvida andra vetenskaper är av relevans vid rättstilllämpningen och i så fall hur de kan användas, är den som har starkast anknytning till syftet med den här uppsatsen. Metoden som använts i denna del kan beskrivas både som deskriptiv, då jag haft som ambition att förklara hur rättstillämpare har att använda andra vetenskaper, men även analytisk i det avseendet att jag velat utreda hur användandet av andra vetenskaper relaterar till den rättsdogmatiska metoden. Överlag präglas metoden i den här uppsatsen av det som Claes Sandgren refererar till som andra discipliners resultat i sin bok Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 14 då informationen till stor del hämtats från andra vetenskapsområden. 1.4 Avgränsningar Psykopati är ett brett ämne, så för att begränsa området har en avgränsning gjorts vad gäller urvalsgruppen av de som har psykopati: den består av män som är dömda till fängelse för grova våldsbrott, primärt de som är dömda till fängelse för mord, alternativt är dömda till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Fokus på vad som utgör psykopati har prioriterats, särskilt det psykopatiska beteendet och sambandet med kriminalitet. Vad psy- 13 Korling, F. & Zamboni, M., Juridisk metodlära, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 uppl., Stockholm: Nordstedts Juridik AB, s

7 kopati beror på, hur det uppstår och varför har således inte något större utrymme. Inte heller neurologiska aspekter, såsom avvikande hjärnfunktioner, har behandlats närmare i denna uppsats. Vidare så har ytterligare en avgränsning gjorts vad gäller hur psykopati som störning definieras. Det instrument som vanligen används när en utredning om psykopati görs är Psychopathy Checklist Revised (PCL-R) och därför skildras den psykopatiska personligheten såsom den beskrivs enligt detta. Terminologin rörande psykopati i uppsatsen grundar sig i att psykopati är någonting man har, inte någonting man är. Det förefaller, i mångt och mycket, vara godtagbart att inom den vetenskapliga litteraturen tala om psykopater som känslokalla och empatistörda monster, 15 en terminologi som för denna uppsats är varken aktuell eller rimlig då inga andra psykiska sjukdomar eller personlighetsstörningar behandlas på ett liknande sätt. En annan avgränsning som gjorts vad gäller terminologin är den som rör andra vetenskaper: vissa refererar till detta som andra kunskaper eller hjälpvetenskaper, 16 men då jag anser att dessa vetenskaper är just vetenskap i sig och inte kunskap eller en slags hjälpvetenskap till juridiken har jag valt att använda det begreppet. Ytterligare avgränsningar görs utifrån vem det är som behöver kunskapen som åsyftas i frågeställningen. Denna kunskap kan givetvis vara relevant för många som arbetar med juridik och en intressant frågeställning hade varit att utreda detta ur ett lagstiftningsperspektiv. I denna uppsats är emellertid rättstillämpningsprocessen det centrala temat och anledningen till detta är att förekomsten av psykopati hos en gärningsman blir som mest relevant vid just rättstilllämpningen, särskilt vad gäller påföljdsvalet och de riskbedömningar som genomförs då (och även kan förekomma vid senare tillfällen). Förutom ovanstående avgränsningar görs ytterligare ett antal preciseringar vad gäller ämnet allmän rättslära. Då detta ämne är väldigt omfattande i sig och erbjuder en mängd olika teorier och synsätt har jag valt att utgå från rättskälleteorin och användandet av den rättsdogmatiska metoden. Denna avgränsning har gjorts eftersom uppsatsen syftar till att utreda den rättstilllämpande juristens behov av andra vetenskaper, vilket förklaras närmare med hjälp av dessa begrepp. Detta innebär att också en avgränsning mot rättspositivismen har gjorts, eftersom 15 Se exempelvis Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB 16 Se till exempel Heuman, L., Hjälpvetenskapernas betydelse för rättstillämpningen och rättsvetenskapen, JT, 2005/06, s. 768 ff. 7

8 denna teori har mest relevans för uppsatsen. 17 Uppsatsen är även begränsad till att beröra ett nationellt perspektiv och rör således i huvudsak svensk rätt (med undantag för vissa utländska exempel och jämförelser). Användandet av andra vetenskaper vid rättstillämpningen är visserligen relevant ur ett internationellt perspektiv, men det skulle bli en alltför omfattande studie att ta med även det. Ett liknande resonemang har förts vad gäller olika tolkningsmetoder av lagar och regler: det skulle vara av intresse att ge en utförlig beskrivning av hur dessa metoder relaterar till rättstillämpningen, men uppsatsen riskerar att få för många riktningar och det har därav valts bort. 1.5 Disposition Uppsatsen är indelad i olika kapitel som i tur ordning behandlar psykopati, andra vetenskaper, psykopatins roll vid rättstillämpningen, vad som händer när psykopati möter juridiken och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta mot en psykopatisk gärningsman. Uppsatsen inleds med en ingående förklaring av vad psykopati är. Diagnosticering av psykopati, vad störningen innebär och hur den tar sig i uttryck behandlas i denna del, samt även behandlingsbarheten. I nästföljande del ligger fokus på hur den kunskap som andra vetenskapsområden utgör kan göras juridiskt användbara. Rättskälleteori, skillnaden mellan lag och fakta samt aspekter som inverkar på rättstillämpningen presenteras här. Därefter följer en redogörelse över psykopatins roll vid rättstillämpningen och vilka konsekvenser förekomsten av psykopati hos en gärningsman kan ha. Efter det behandlas den juridiska aspekten av psykopati. Även exempel på hur psykopati bedömts i domstolar utreds i denna del. Slutligen behandlas förslag på hur rättssystemet kan hantera intagna med psykopati utifrån vad vetenskapen känner till om det idag. Med utgångspunkt i rättsvetenskapares syn på hur juridik bör förhållas till andra vetenskaper framförs här synpunkter på hur juridiken och de som arbetar med den kan ta hjälp av andra kunskapsområden i sitt arbete. 17 Med rättspositivism avses det som Wacks refererar till som Modern legal positivism i Understanding Jurisprudence, 4 uppl., Oxford: Oxford University Press. 8

9 2. Psykopati 2.1 Vad är psykopati? Jag är den kallblodigaste jävel du någonsin kommer att träffa - Ted Bundy 18 Det ovanstående citatet kommer från en av de mest ökända seriemördarna genom tiderna, Ted Bundy. Han överföll och mördade ett okänt antal kvinnor (troligtvis dussintals) genom att låtsas att han var skadad och behövde deras hjälp. 19 Bundy hade liksom flera andra seriemördare såsom John Wayne Gacy, Richard Ramirez och Kenneth Bianchi, psykopati. 20 Seriemördare, grova våldsbrottslingar och liknande karaktärer i böcker och filmer (där den kanske mest kända utgörs av Hannibal Lecter från När lammen tystnar) har inte sällan psykopati. Är psykopati synonymt med detta? Vad innebär egentligen psykopati? Hur diagnosticeras det och går det att behandla? Dessa är exempel på frågor som diskuteras i detta kapitel. Det finns inget enkelt svar på frågan om vad psykopati är. Precis som med många andra psykiska sjukdomar och personlighetsstörningar är inget svart eller vitt, utan det finns många nyanser, grader och varianter av psykopati. Psykopati som fenomen har varit känt i hundratals år under olika benämningar. Den första som försökte definiera det var den engelske psykiatrikern James Prichard, som myntade begreppet moral insanity. 21 Det förekommer i varierande mån i alla kulturer: 22 till exempel har Inuiterna beskrivit den psykopatiske personen med ordet kunlangeta en person som vet vad som är rätt men som inte handlar därefter släppte Hervey Cleckley boken The Mask of Sanity som är den första sammanställningen om psykopati, där 20 (senare 16) olika psykopatiska drag beskrivs. 24 Cleckley kom att sätta den avgörande tonen för vad psykopati är och mycket av det man känner till om ämnet idag är 18 Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s. 59. (Citat av Ted Bundy, amerikansk psykopat och seriemördare, om när han strax före sin avrättning vägrade peka ut var han begravt ett av sina offer.) 19 Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Strand, S., Holmberg, G. & Söderberg, E., Den rättspsykiatriska vården, 1:2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Arkowitz, H. & Lilienfeld, S. O., What Psychopath Means, Scientific American, Strand, S., Holmberg, G. & Söderberg, E., Den rättspsykiatriska vården, 1:2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

10 hänförligt till hans forskning. Han beskrev personer med psykopati som ytliga, bekymmerslösa, kvicka, impulsiva och med en antisocial läggning. Vidare betraktade Cleckley dem som lögnaktiga, oförmögna att lära sig av sina misstag och över genomsnittet intelligenta. Han menade också att personer med psykopati var allvarligt psykiskt störda och i det närmaste mänskliga maskiner, vars inkompetens gällande förståelsen av det mänskliga samspelet och ords känslomässiga innebörd medförde att psykopati borde anses vara en lika grav störning som psykos. 25 Cleckley sammanställde inte själv något diagnosinstrument för psykopati men hans forskningsresultat har haft stort inflytande på det mest signifikanta instrumentet som används idag, Psychopathy Checklist Revised (PCL-R) PCL-R och den psykopatiska personligheten För att förstå vad den psykopatiska personligheten innebär är det fördelaktigt att veta hur den definieras i enlighet med PCL-R. Det första diagnosinstrumentet för psykopati skapades av Robert D. Hare och kom att kallas Psychopathy Checklist, senare Psychopathy Checklist Revised. 27 I PCL-R finns 20 olika personlighetsdrag och beteenden som är typiska för psykopati. Dessa är indelade i två olika faktorer som i sin tur är uppdelade i fyra olika fasetter. 28 Faktorerna utgör delar i en 40-gradig skala där 30 poäng eller mer indikerar en förekomst av psykopati hos testpersonen (poäng mellan är dock att anse som en stark indikation på att psykopati föreligger). 29 Faktorerna representerar beteenden som är centrala för personer med psykopati vilka kommer att gås igenom i det följande Faktor 1 interpersonell/affektiv I faktor 1 finns de beteenden som utgör individens förhållanden till andra människor och dennes känslomässiga begränsningar. 30 I fasett 1 beskrivs den arroganta och lögnaktiga interpersonella stilen. I denna innefattas talförheten och den ytliga charmen, den grandiosa självuppfattningen, den patologiska lögnaktigheten och det bedrägliga och manipulativa beteendet Se till exempel Cleckley, H., The mask of Sanity, 5 uppl., Augusta: C.V. Mosby Co. 26 Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Simonsen, E., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Cooke, D. J., & Mitchie, C., Psychopathy across cultures: North America and Scotland Compared. Journal of abnormal psychology, 108(1), s Hare, R. D., Black, P. J. & Walsh, Z., Forensic uses of Clinical Assessment Instruments, 2 uppl., New York: Routledge, s Andershed, H. & Tuvblad, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

11 Personer med psykopati beskrivs vanligen som någon som har snabba och intelligenta svar på alla frågor. De kan framstå som pålästa i ämnen som psykologi, juridik och vetenskap, men oftast saknar de den djupgående kunskapen och känner bara till den ytliga terminologin. Personer med psykopati förefaller inte sällan vara väldigt trevliga och charmiga, vilket de använder för att få sin vilja igenom. De har lätt för att inleda nya relationer men lika lätt för att överge dem i en handvändning (något som visat sig vara ett stort problem inom både kriminalvården och på rättspsykiatriska institutioner då personer med psykopati inte tvekar för att inleda en relation med personalen på plats). 32 Vad gäller den grandiosa självuppfattningen så förekommer detta drag ofta hos personer med höga poäng på PCL-R. 33 Det är till exempel inte ovanligt att personer med psykopati som är tilltalade i en rättegång vill uppträda som sin egen försvarare (oftast med ett misslyckat resultat), då de anser sig vara mer kompetenta än alla andra. 34 Vidare så vill de gärna styra samtal och kan reagera illa om de upplever att någon kränker dem på något sätt. 35 Psykopati innefattar en egocentrisk världsbild där ens egna bedrifter och kvaliteter överdrivs med råge. 36 Sammantaget gör detta att personer med psykopati inte lär sig av sina misstag som andra människor gör att saker och ting går fel i deras liv anser de bero på yttre omständigheter eller otur. 37 Angående den patologiska lögnaktigheten är också detta ett vanligt drag bland personer med psykopati. De ljuger tämligen ofta, men inte alltid särskilt bra. 38 En lögn byggs inte sällan på med en ny lögn och historier och utsagor tenderar att bli motsägelsefulla. Vissa implementerar ett uns av sanning i sina lögner för att göra dem mer trovärdiga, medan andra håller sig till rena, skära lögner. 39 En lögn som många med psykopatiska drag använder sig av är att manipulera omgivningen att tro att de har en annan störning än psykopati, ofta för att undkomma straffrättsligt ansvar. Ett exempel (om än omdiskuterat) på det i Sverige är Mijailo Mijailovic som låtsades vara psykiskt sjuk för att undgå en fängelsedom för mordet på utrikesminister Anna Lindh. Han lurade en rättspsykiatriker att tro att han led av en allvarlig psykisk störning 32 Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Strand, S., Holmberg, G. & Söderberg, E., Den rättspsykiatriska vården, 1:2 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

12 varpå han av hovrätten dömdes till rättspsykiatrisk vård. Det framkom senare att han inte led av någon sådan störning (och inte heller hade gjort det tidigare) utan att han bara låtsats göra det för att han ville få rättspsykiatrisk vård. 40 Däremot framkom att han hade tydliga drag av psykopati. 41 Han dömdes av Högsta domstolen till livstids fängelse. 42 Detta fall kommer att diskuteras vidare i följande kapitel. Det bedrägliga och manipulativa beteendet är ytterligare en aspekt av den psykopatiska personligheten. Personer med psykopati har som främsta (och enda) mål att få sina egna behov och begär uppfyllda. Detta leder till att de inte drar sig för att utnyttja andra människor och i samklang med deras förmåga att snabbt kunna utläsa andras svagheter och dra fördel av dem blir de ofta framgångsrika i sitt manipulerande. I kombination med den grandiosa självuppfattningen medför det att personer med psykopati räknar med att de allra flesta kommer att tro på vad de säger. 43 Det förekommer till och med att de lyckas manipulera experter inom rättspsykiatrin (som i exempelfallet med Mijailovic ovan). Vad gäller fasett 2 innefattas den av en bristfällig affektiv upplevelse. Detta innebär en avsaknad av ånger, ett ofullständigt och flackt känsloliv samt en bristande empatisk förmåga. 44 Ett karaktäristiskt drag, och kanske även det drag som är starkast förknippat med personer med psykopati, är avsaknaden av ånger. De saknar helt enkelt kapaciteten att känna ånger som andra människor gör. Ett exempel på hur det kan te sig är när Ted Bundy fick frågan om han kände skuld för de brott han begått och han svarade sånt stör mig inte. Det går inte att komma åt det förflutna. 45 Ett annat exempel är när seriemördaren John Wayne Gacy (som utklädd till clown under tortyrliknande former mördade ett trettiotal pojkar och unga män som han sedan begravde under sitt hus) menade att han utsetts till syndabock för sina egna gärningar och att han var det egentliga offret. 46 Ofta uttrycker psykopatiska personer liknande tankar och åsikter, såsom att deras offer fick vad de förtjänade eller att det som skedde inte var deras fel Dragic, M & Holmén, C, Mijailovic talar ut: Det är dags att sanningen kommer fram, Expressen, Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s NJA 2004 s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Andershed, H. & Tuvblad, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

13 De som har psykopati har vanligen ett bristfälligt och flackt känsloliv. De kan inte knyta an till andra människor på ett djupare plan. De har också svårt att beskriva hur känslor faktiskt känns (till exempel ånger, kärlek, ledsamhet etcetera) och förminskar betydelsen och innebörden av dem. Personer med psykopati känner inte känslor på samma sätt som andra människor de kan förstå när de bör känna en viss känsla (och kan agera som om de gjorde det), men de känner den inte. Prismat över deras känslor är på en så ytlig nivå att det snarare handlar om så kallade proto-emotioner (det vill säga inbyggda reaktioner) snarare än faktiska känslor. 48 Ett annat välkänt drag hos personer med psykopati är den bristande empatiska förmågan. De speglar inte andra människors känslor som personer utan psykopati gör (till exempel genom att man börjar gråta när man ser en annan människa gråta). Andra människors känslor saknar relevans för personer med psykopati de kan förstå vad personen känner men det har ingen inverkan på dem. 49 I ett fall saknade en bankrånare som låst in bankpersonalen under pistolhot förståelse för att personalen fruktat för sina liv och upplevt en stark ångest han menade att det enda han hade gjort var att låsa in dem. En paradoxal aspekt av deras oförmåga att förstå andra människors känslor är att personer med psykopati ofta har lätt för att inse vad andra människor känner och vad som skrämmer dem, och de tvekar inte för att bruka psykiskt våld mot andra Faktor 2 livsstil och antisocialt beteende I faktor 2 återfinns den impulsiva och oansvariga beteendestilen, det vill säga den del av psykopati som rör beteenden som avviker från den sociala normen. Denna faktor behandlar både känslomässiga aspekter såväl som interpersonella relationer. 51 Fasett 3 utgörs av den känslomässiga delen av faktor 2, där det spänningssökande och otåliga beteendet finns representerat. Den parasiterande livsstilen, avsaknaden av långsiktiga och realistiska mål, impulsiviteten samt bristen på ansvarskänslor tillhör också denna fasett. Personer med psykopati har ett stort behov av spänning och blir lätt uttråkade. Detta spänningssökande kan ta sig i uttryck genom brottsliga handlingar som de flesta andra inte ens 48 Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Andershed, H. & Tuvblad, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

14 skulle överväga att ta sig an enbart för spänningens skull, till exempel som att smuggla knark på flygplatser. 52 Behovet av spänning var även ett av de item som Cleckley beskrev, och i sin bok The Mask of Sanity berättar han hur en psykiatriker med psykopati levde ett relativt normalt liv under dagarna men på kvällar och helger festade han så våldsamt att han förstörde sin karriär, allt på grund av att han inte mäktade med den sansen som hans yrkesroll krävde. Att personer med psykopati lätt blir uttråkade innebär att de har mycket svårt för monotont och repetitivt arbete där det inte händer så mycket. 53 Den parasiterande livsstilen är även den en del av fasett 3. Den innefattar en tveklöshet inför att låta andra livnära en, vilket även ligger i linje med de andra aspekterna i denna fasett. Detta kan bli särskilt tydligt bland kvinnliga psykopater som brukar sin sexualitet för att till exempel nå ekonomiskt välstånd och social status. 54 Vidare saknar personer med psykopati vanligen långsiktiga och realistiska mål. Bristen på uthållighet gör att det blir nästintill omöjligt att fullfölja saker, till exempel en längre utbildning. I kombination med den grandiosa självbilden företer sig ingenting vara omöjligt för en person med psykopati, och ett relativt vanligt svar på frågan om vad denne ska göra efter en fängelsevistelse är att den ska börja arbeta med något som den helt saknar kvalifikationer för (ofta som jurist). 55 Ytterligare en del av fasett 3 utgörs av det impulsiva beteendet. Personer med psykopati tänker sig sällan för innan de gör något och deras tillvaro kretsar kring det som finns här och nu. De söker ständigt efter omedelbar tillfredsställelse och har inga problem med att ändra sina planer i en handvändning om det krävs. 56 Slutligen är även det ansvarslösa beteendet en del av fasett 3. För en psykopatisk person betyder löften och åtaganden ingenting om de får för sig att de vill göra något annat så gör de det. 57 I arbetslivet präglas deras beteende av en hög frånvaro, många och korta anställningar 52 Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s. 52 & Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

15 och en brist på lojalitet mot sin arbetsgivare. 58 När det kommer till familjelivet är det väldigt vanligt att personer som har psykopati hävdar att deras barn är det viktigaste i deras liv, men deras agerande mot barnen består i en bristande förmåga att ta hand om dem och många gånger kan de inte ens svara på när de fyller år. Många med psykopati tycks likväl hysa någon form av empati för sina barn, troligen för att de ser dem som en förlängning av sig själva. 59 Fasett 4 utgörs av det antisociala beteendet. Med antisocialt beteende åsyftas det kriminella beteendet, vilket medfört en omfattande diskussion bland forskare om huruvida detta är en del av psykopati eller bara en följd av det. 60 Personer med psykopati lever nämligen inte efter samhällets regler, utan efter sina egna. 61 Detta leder till att de flesta av dem bryter mot lagen i någon mån. Långt ifrån alla blir grova våldsbrottslingar men i och med att de anser sig stå över lagen har de heller inga problem med att bryta mot den. De orsaker som hindrar andra människor från att begå brott, såsom sociala värderingar och oron inför vad andra skulle tänka om man bröt mot lagen, 62 återfinns inte hos personer med psykopati. Det finns även ett samband mellan psykopati och grova våldsbrott: personer med psykopati använder mer våld än andra och ofta på ett mer besinningslöst och omotiverat sätt. 63 Med detta sagt är det viktigt att poängtera att alla med psykopati inte är kriminella (och vice versa) och att psykopati inte är en förutsättning för att begå grova våldsbrott. 64 Vidare kan det antisociala beteendet även diskuteras på ett djupare plan än det som handlar om lagbrott: ett brott behöver kanske inte nödvändigtvis vara reglerat i lag för att utgöra ett moraliskt förkastligt beteende. Även överträdelser av de sociala reglerna för det mänskliga samspelet kan utgöra en form av brott, trots att de inte bryter mot någon lag. 65 På så vis behöver inte det antisociala beteendet utgöras av ett kriminellt beteende, kärnpunkten är i stället hur man ser på regler som institution. Personer med psykopati bryter tämligen lätt mot både formella och sociala regler Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Sarnecki, J., Brottsligheten och samhället, 1:1 uppl., Lund; Studentlitteratur AB, s. 83 ff. 63 Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Se till exempel Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Rangne, M., Så känner man igen en psykopat, Dagens juridik, Rangne, M., Så känner man igen en psykopat, Dagens juridik,

16 De antisociala beteendena som beskrivs i faktor 4 inkluderar bristande självkontroll, tidiga beteendeproblem (före 15 års ålder), ungdomsbrottslighet (före 18 års ålder), överträdelse av villkorlig frigivning eller utskrivning samt en kriminell mångsidighet. 67 Den bristande självkontrollen är ett beteende som återfinns hos individer med höga poäng på PCL-R-skalan. 68 Det kan beskrivas som extremt snabba humörsvängningar som uppkommer på grund av triviala företeelser. Många med psykopati kan bli fruktansvärt arga över bagatellartade saker och det är då inte ovanligt att de tar till våld om de känner sig förolämpade. Ofta ses detta som en reaktion som grundat sig på att de upplevt att de blivit provocerade och således anser de att det inte är deras fel om någon blev skadad till följd av det. 69 Angående tidiga beteendeproblem (före 15 års ålder) och ungdomsbrottslighet (före 18 års ålder) är dessa vanligt förekommande företeelser hos personer med psykopati. Redan i tidig ålder är det vanligt att dessa individer uppvisar beteenden som är att betrakta som avvikande: de ljuger, bråkar, slåss, uppträder aggressivt, har problem i skolan och uppvisar grymhet mot både människor och djur på ett sätt som kraftigt avviker från de beteenden som andra barn har. 70 Att tidigt hamna i klammeri med rättvisan är även det ett tecken på att en person kan ha psykopati. 71 Gällande överträdelse av villkorlig frigivning eller utskrivning kan sägas att även det är en vanlig företeelse för personer med psykopati. Respekten för samhällets lagar och regler och viljan att hålla sig inom dem är inte lika stark hos personer med psykopati som hos andra människor. Att överträda en villkorlig frigivning eller utskrivning är därför inget som bekommer en psykopatisk person. 72 Kriminell mångsidighet är också det en del av fasett 4. Som nämnts ovan följer personer med psykopati inte samhällets regler utan sina egna, vilket gör att de har en varierande mångfald bland sina brott. De inriktar sig sällan på en viss typ av kriminalitet utan bryter mot lagen som 67 Andershed, H. & Tuvblad, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Rangne, M., Så känner man igen en psykopat, Dagens juridik,

17 andan faller på. Detta i samband med att brotten ofta initierats i tidig ålder gör att många med psykopati hinner bygga upp ett gediget brottsregister Vad är psykopati sjukdom eller störning? Psykopati är inte en sjukdom i den meningen att den finns med som en egen diagnos i de diagnossystem som används för att diagnosticera psykiska sjukdomar. I de två främsta diagnossystem som används idag (International statistical Classification of Diseases and related health problems (ICD) och Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM)) har benämningen psykopati utgått till förmån för dyssocial personlighetsstörning respektive antisocial personlighetsstörning. 74 En personlighetsstörning innebär enligt ICD-10 och DSM-5 ett bestående avvikande från normen både vad gäller interna mentala funktioner och externt beteende. 75 Det medför att det beteendemönster som en drabbad individ har inte ändras beroende på vilken situation denna befinner sig i, och drag som är karaktäristiska för personlighetsstörningen förstärks på ett sätt som blir funktionshindrande. En personlighetsstörning karaktäriseras således av ett avvikande beteendemönster. Det som gör det till en störning och inte till ett extremt personlighetsdrag (som skulle kunna vara ett positivt attribut) är att den är persistent, pervasiv och patologisk ( de tre p:na ). Med persistent menas att den är bestående i tiden och har funnits under en längre period. Pervasiv innebär att den genomsyrar en persons karaktär och beteende i alla aspekter av dennes liv. Med patologisk avses att beteendet är sjukligt på så sätt att det orsakar lidande eller medför en funktionsnedsättning. 76 Ytterligare två kriterier som ingår i definitionen av vad som utgör en personlighetsstörning är att den inte ska vara orsakad av någon annan psykisk störning och att den ska ge upphov till ett beteende som avviker från normen. 77 Dyssocial personlighetsstörning enligt ICD-10 föreligger om en person uppfyller minst tre av dessa sex kriterier: likgiltighet angående andras känslor, bristande ansvarskänsla och ignorans för samhällets regler och normer, oförmåga att bibehålla långvariga relationer men inga svårigheter att etablera nya, mycket låg aggressions- och frustrationströskel, avsaknad av skuld- 73 Rangne, M., Så känner man igen en psykopat, Dagens juridik, Simonsen, E., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Simonsen, E., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Cooke, D. J., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Cooke, D. J., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

18 känslor, ånger och en oförmåga att lära sig av tidigare misstag samt skyller på andra i stället för att ta på sig ansvar för sitt handlande. 78 Om en individ uppfyller kriterierna för dyssocial personlighetsstörning kan det vara ett tecken på psykopati hos individen, men det behöver inte vara det. Psykopati ingår i begreppet dyssocial personlighetsstörning, vilket även bland andra sociopat, antisocial och asocial personlighetsstörning gör. 79 Vissa likheter finns alltså mellan dyssocial personlighetsstörning och psykopatibegreppet enligt PCL-R, men i ICD-10 är inte det antisociala beteendet inkluderat. Den antisociala personlighetsstörningen enligt DSM-5 är relativt lik den dyssociala personlighetsstörningen: den grundar sig i en bristande hänsyn till andra människors känslor och en respektlöshet inför samhälleliga regler och normer. Antisocial personlighetsstörning anses föreligga när en person innehar minst tre av följande sju kriterier: oförmåga att följa samhällets lagar och regler, manipulativt beteende och lögnaktighet, impulsivitet, låg aggressionströskel, respektlöshet inför egen och andras säkerhet, ansvarslöshet som innefattar bristande förmåga att hantera den egna ekonomin samt en oförmåga att känna empati, skuld och ånger. 80 Ytterligare ett kriterium för att antisocial personlighetsstörning ska kunna diagnosticeras är att den drabbade individen har fyllt 18 år samt har haft beteendeproblem före 15 års ålder. Skillnaden mellan antisocial personlighetsstörning och psykopatibegreppet enligt PCL- R ligger i synen på respektlösheten inför den egna och andras säkerhet samt oförmågan att hantera den egna ekonomin. Dessa faktorer är inte inkluderade i PCL-R. Vidare skiljer sig psykopatibegreppet enligt PCL-R från antisocial/dyssocial personlighetsstörning på så sätt att PCL-R inkluderar fler aspekter: den grandiosa självuppfattningen, den ytliga charmen och talförheten, det flacka känslolivet, den parasiterande livsstilen, det promiskuösa sexlivet med många kortvariga, äktenskapsliknande förhållanden 81 samt överträdelse av villkorlig frigivningen eller utskrivning. Egentligen är det endast tre faktorer som överensstämmer fullt ut mellan psykopatibegreppet och antisocial/dyssocial personlighetsstörning, närmare bestämt respektlösheten för samhällets regler och normer, bristen på em- 78 World Health Organization, The ICD-10 Classification of Mental Behavioural Disorders, s World Health Organization, The ICD-10 Classification of Mental Behavioural Disorders, s Simonsen, E., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Dessa aspekter ingår i PCL-R men tillhör inte någon av fasetterna, se Andershed, H. & Tuvblad, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

19 pati, ånger och skuld samt det aggressiva beteendet. Psykopati är således inte samma sak som antisocial/dyssocial personlighetsstörning men begreppen har vissa gemensamma drag. Att psykopati ses som en del av diagnosen antisocial/dyssocial personlighetsstörning påverkar egentligen inte den generella synen på psykopati, åtminstone inte inom rättsväsendet. Det kan däremot vara viktigt att känna till skillnaden, till exempel vid placering på fängelse personer med psykopati sprider ofta kaos och oordning omkring sig, och för många med psykopatiska drag på samma ställe bidrar inte sällan till röriga situationer Behandlingsbarheten Psykopati har sedan lång tid tillbaka inte ansetts vara behandlingsbart. Terapeutisk behandling har tvärtom bedömts medföra en förvärrad symtombild då det lärt personer med psykopati hur de ska bli ännu bättre på att manipulera sin omgivning. 83 Genom att anamma rätt sorts terminologi och säga det som den berörda personen (exempelvis terapeuten) vill höra har ingen förbättring skett, snarare så har den psykopatiska personen försetts med rätt verktyg för att övertala folk runt omkring att denne är så gott som pånyttfödd. Vidare försvåras behandlingen av att personer med psykopati saknar insikt om att de skulle vara sjuka på något sätt eftersom de själva sällan lider av sitt eget beteende. 84 Bilden av att psykopati skulle vara omöjligt, eller till och med fel att behandla har förändrats under senare år, särskilt vad gäller det antisociala beteendet. Långvariga terapeutiska insatser som innefattar behandling för den psykopatiska personens alla problem har visat sig kunna minska risken för återfall i brottslighet. 85 Att få personen med psykopati att inse att den har något att tjäna på att ändra sitt beteende gentemot andra har varit av stor betydelse för framgången med behandlingen. Det kan däremot vara svårt att avgöra om behandlingen gett avsedd effekt. Den psykopatiska personligheten är djupgående, manipulativ och stabil till sin natur, vilket medför att en eventuell förbättring kan vara i det närmaste omöjlig att påvisa Belfrage, H., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Logan, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Logan, C., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s. 184 ff. 19

20 2.3 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att den psykopatiska personligheten är varierande och mångfacetterad. Den kan bestå av fler eller färre psykopatiska drag i olika grader. Den psykopatiska personen uppfattas ofta inledningsvis som charmig, rolig och trevlig att umgås med. Den bilden bleknar efterhand då personer med psykopati endast ser till sig själva och sina egna behov. Det är emellertid svårt att avgöra om en person har psykopati eller inte, särskilt för gemene man. Det är därför lätt att man blir manipulerad, bedragen och utnyttjad av personer med psykopati om man inte är medveten om vad som sker. Även i de fall där man med säkerhet vet att någon har psykopati kan det vara svårt att inte låta sig charmas av deras uppträdande. Vidare så medför den psykopatiska personligheten en avsaknad av grundläggande funktioner som är avgörande för samspelet med andra människor: att till exempel inte kunna känna empati för andra gör att personer med psykopati uppfattas som känslokalla och emotionellt begränsade. Frånvaron av självinsikt, oförmågan att se sin egen roll i ett sammanhang och ta ansvar för sina handlingar leder till ett beteende som varken är socialt accepterat eller önskvärt. Det har sagts att en person med psykopati utgör den perfekta brottslingen 87 med tanke på att de inte kan känna ånger och skuld för vad de gör, har en brist på empati, är impulsstyrda och har ett stort behov av spänning. Kan de ta en genväg i livet så gör de det, oavsett vilka andra som drabbas av det. Det råder dock en oenighet mellan experterna om vad psykopati egentligen är och vilka drag som ska anses vara en del av störningen och vilka som ska anses vara en effekt av den. Den övervägande majoriteten 88 tycks vara överens om att de mest framträdande dragen som störningen innebär utgörs av en manipulativ karaktär som har stora emotionella brister och saknar förmågan att knyta an till andra människor. Den grandiosa självuppfattningen och avsaknaden av skuldkänslor och ånger samt uppvisandet av proto-emotioner är också typiska för en person med psykopati, liksom det impulsiva beteendet. Den springande punkten utgörs av om det antisociala beteendet är att anse som ett symtom av den störning som psykopati innebär, eller bara en konsekvens av den Hare, R. D., Psykopatens värld, 1:18 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Se till exempel Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Hoff, H. A. & Kreis, M. K.F., Psykopati, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s

21 3. Andra vetenskaper och dess användning inom rätten I det här kapitlet behandlas andra vetenskaper, deras betydelse för juridiken och hur dessa vetenskaper kan bli juridiskt användbara. 3.1 Vad är andra vetenskaper? För att förstå vad andra vetenskaper är behöver vissa andra juridiska begrepp förklaras närmare. Rättspositivism och rättsdogmatisk metod är väsentliga i detta sammanhang och kommer kortfattat att redogöras för i det följande Rättspositivism Rättspositivismen uppkom som en motreaktion på naturrätten, där vikten av att hålla isär lag och moral poängterades. 90 Naturrätten (som varit det allmänt gällande sättet att betrakta rätten på sedan antiken) vilade på tron om att människans sunda förnuft och inbyggda känsla för rätt och fel var starkare än de lagar som människan kunde stifta. Utifrån Jeremy Benthams idéer om att rätten endast skulle utgöras av lagar och regler som var utfärdade av en statsmakt växte sig rättspositivismen allt starkare. 91 Under 1930-talet fick rättspositivismen ett rejält genombrott i och med Hans Kelsens bok Reine Rechtslehre. Här uttryckte Kelsen att rätten utgjordes av ett system som var fristående från och oberoende av andra vetenskaper. Detta innebar, enligt Kelsen, att rätten som sådan inte behövde ta hjälp utifrån för att kunna avgöra vad som är gällande rätt. I stället kunde rätten, på grund av sin fullkomliga natur, ensam ge svar på alla tänkbara juridiska problem. 92 Rättspositivism kan beskrivas som ett ramverk inom vilket man kan formulera en teori om rättens natur. 93 Ramverket som utgör rättspositivismen kan således sägas bestå av ett sätt att definiera vad lag är. En rättspositivists synsätt kan beskrivas med frasen lex iniusta non est lex (ung. en orätt lag är ingen lag), som syftar till att påvisa hur viktigt det är med rättsliga regler som är allmänt gällande och därmed tar tydligt avstånd från det naturrättsliga synsät- 90 Bauhn, P. Rätt och orätt i lag och moral: ett normativt perspektiv på svensk rättsskipning, Svensk juristtidning, 2012, s Laurén, R., Hägerström och juridiken, Svensk juristtidning, 2010, s Gräns, M., Juridisk metodlära, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s Spaak, T., Juridisk metodlära, 1:1 uppl., Lund: Studentlitteratur AB, s