RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN. samrådshandling

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG UTEMILJÖ I FINSPÅNGS KOMMUN samrådshandling

2 Bakgrund För att alla ska ha möjlighet till delaktighet i kommunen krävs det att gator, torg, kollektivtrafik, byggnader och andra fysiska miljöer är tillgängliga. Enligt lag ställs det krav på ägare av publika lokaler att undanröja enkelt avhjälpta hinder, det gäller såväl Finspångs kommun som andra fastighetsägare, lokalhållare eller näringsidkare. För att nå dithän krävs det en översyn eller inventering av tillgängligheten i kommunen som kan utgöra en grund inför fortsatta åtgärder. Det åligger kommunen att övervaka efterlevnaden om enkelt avhjälpta hinder genom tillsyn men det kan också vara med hjälp av tips från allmänheten. Mest prioriterat är enkelt avhjälpta hinder i byggnader dit allmänheten har tillträde samt vid allmänna platser. I förlängningen är det dock viktigt att tillgänglighetsanpassning och perspektiv vid nybyggnad blir en rutinfråga. När man anlägger nya allmänna platser eller områden för andra anläggningar än byggnader ska de göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Kravet finns i 3 kap. 18 andra stycket PBL. Boverket har gett ut tillämpningsföreskrifter, BFS 2004:15 ALM. Allmänna platser är de gator, vägar, torg, parker, med mera, som är redovisade som allmän plats i detaljplan eller områdesbestämmelser. Det är angeläget att tillgänglighetsanpassningar i så hög grad som möjligt förstärker den estetiska miljön och att skrymmande lösningar undviks. Syfte & Mål Riktlinjerna skall ses som en vägledning för hur man inom Finspångs kommun skall arbeta för att tillgängligheten i utemiljön skall öka Julia Svärd Litteratur GATOR för alla Svenska kommunförbundet 1994 ISBN Checklista för ökad tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade Vägverket Region Skåne publikation 2007:1 RIKTLINJER för en tillgänglig och användbar utemiljö Tekniska kontoret Norrköpings kommun Antagen av tekniska nämnden reviderad 2007 Reviderad Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö i Linköpings kommun - med riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö för personer med nedsatt funktionsförmåga. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, Linköpings kommun 2008 Teknisk handbok 2010, Stockholms stad, Trafikkontoret Ira Lagercrantz Tekniska handbok 2010, Malmö stad, Lekplan 2005, Tekniska kontoret, Norrköpings kommun Allergiframkallande växter : www-v2.sp.se/energy/ffi/ vaxter.asp Bilder och figurer Bild 1. Bergslagstorget, fotograf Julia Svärd Bild 2. Upplyst övergångsställe, sundsvall/ zebror-gor-det-sakrare-for-fotgangare Bild 3. Målad separering, fotograf Julia Svärd Bild 4. Kontrastmarkering i trappa, Bild 5. Ramp, Tillgänglighetspolicy för offentlig miljö i Linköpings kommun. Bild 6. Ledstråk, Bild 7. Ränndal, Tillgänglighetspolicyför offentlig miljö i Linköpings kommun. Bild 8. Parkbänk, frank Bild Allergena växter, sökord: björk, al, ek, fläder och hassel Bild 14. Lekplats, sökord playground, Bild Exempel på välordnade uteserveringer, www. google.se sökord: uteservering Bild 18. Åhus strand, Bild 19. Strandhus, sökord Beach house, Bild 20. Badramp, f7dcc /Faktablad+handikappbad+Gr%C3%B6ni ngen.pdf Bild 21: Välutformad avspärrning, Tillgänglighetspolicy för offentlig miljö i Linköpings kommun. Fig 1. Östgötatrafikens typritning för busshållplats av timglastyp Fig 2. Avsmalning med refug, Bussar & bulor, 1999:147, Trafikverket Fig 3. Dubbelsidig avsmalning med refug, Bussar & bulor, 1999:147, Trafikverket Fig 4. Ensidig avsmalning, klackavsmalning, Bussar & bulor, 1999:147, Trafikverket Fig 5. Typritning ramp och trappa, Tillgänglighetspolicy för offentlig miljö i Linköpings kommun. Fig 6-7. Parkeringar för funktionshindrade, RIKTLINJER för en tillgänglig och användbar utemiljö Tekniska kontoret Norrköpings kommun Fig Cykelparkeringar, Cykelparkeringshandbok för Malmö - förslag till standard i i gatumiljö samt utformningsexempel Fig Uteserveringar, Råd och riktlinjer för uteserveringar i Norrköping - utgivna av tekniska nämnden och gatuparkkontoret i Norrköping Samtliga typritningar finns att tillgå som separata ritningar.

3 Innehållsförteckning VID GATUPROJEKTERING 4 BUSSHÅLLPLATS 4 ÖVERGÅNGSSTÄLLE 5 GÅNGPASSAGE 6 FARTREDUCERANDE HINDER 6 GÅNG- OCH CYKELVÄG 7 NIVÅSKILLNADER 8 LEDSTRÅK 9 RÄNNDALAR 9 MÖBLERINGSZON 9 SOFFOR OCH SITTPLATSER 9 PARKSTRÅK 10 BARNS LEK 10 PARKERINGSPLATSER FÖR RÖRELSEHINDRADE 11 CYKELPARKERINGAR 11 UTESERVERING 12 BADPLATS 13 BELYSNING 14 DRIFT OCH UNDERHÅLL 14 SKYLTNING OCH INFORMATION 14 AVSTÄNGNINGAR VID GATUARBETEN 14

4 VID GATUPROJEKTERING Vid gatuprojektering måste det bestämmas vilka utformningselement som ska beaktas och kontrolleras med hänsyn till personer med funktionsbegränsningar. Detta handlar i projektsammanhang om dels utformningsstandard och dels om materialval för de element som påverkar tillgänglighet, orienterbarhet etc. BUSSHÅLLPLATS Vid om- och nybyggnad av busshållplats måste passagen mellan av- och påstigningshållplatsen säkras samt även vägen till hållplatsen. Avståndet till hållplats och utformningen av gångvägen är avgörande för om resan kan genomföras eller ej. Möbleringen av hållplatsytan bör skapa tydliga, i första hand naturliga, ledstråk och ytor fria från hinder. Väderskydd med belysning, sittbänk med armstöd och papperskorg vid hållplatser med mycket resenärer kompletteras med soffa och ståbänk utanför väderskyddet. Tidtabell, informationstavla, linjekarta och realtidsinformation. Kantstenshöjd 17 cm. Taktil platta från väderskydd till kantsten. Vit kontrastplatta utmed kantstenen. Bild 1. Bergslagstorget Typritning Östgötatrafiken utgår från KOLL framåt Huvudrapport VV publikation: 2008:33 samt typritningarna CC 964/52 typ fickhållplats och CC 964/53 för typ timglas. 4 Fig 1. Östgötatrafikens typritning för busshållplatser av timglastyp

5 ÖVERGÅNGSSTÄLLE Där de gåendes väg korsas av fordon bör det utformas en övergång som är säkrare och mera tillgänglig än på någon annan del av gatan. Utformning Kantstödet mellan gå- och köryta används av synsvaga för att ta ut riktningen med, övergången placeras därför vinkelrät mot kantstödet. Ett förhöjt övergångsställe ger lägre fart på fordonen och ökade möjligheter till samspel mellan fordonsförare och de gående. En mittrefug ger en övergång i etapper och delar fordonsflödet. Detta ger en trafiksituation som är enkel att överblicka och förstå. Trafiken kommer från ett håll i taget och övergången är mindre än hälften av gatubredden. Refug utformas med låg kant eller yta i avvikande material. Refugens bredd (djup) bör vara minst 2,0 m.) Övergången görs kort så att exponeringen mot fordonen blir liten. Ett övergångsställe ska helst utformas så att de gående kan ha ögonkontakt med fordonsföraren. Övergångsställe utformas så att rullstolsrampen läggs på den sidan av övergångsstället som ligger längst bort från de korsande gatornas teoretiska korsningspunkt. Anläggs cykelöverfart tillsammans med övergångsställe eftersträvas att överfarten kommer närmast korsningen. Vägmärket för gående, ljussignalstolpen eller pollare placeras mellan rampen och ytan för gående. Signalreglerat övergångsställe ska ha en tryckknapplåda med akustik, taktil information och riktningspil. I vissa fall kan den kompletteras med vibratorinformation. Tryckknappslådan ska placeras 80 cm underkant. När signalanläggning rivs bör möjligheten att bevara akustisk ledning över gatan beaktas. Ledningen hjälper synskadade personer att hitta till och hitta över passagen. Aukustiska pollare kan monteras och ljudet ska avvika från gångsignal i signalanläggning för att tydliggöra att pollaren inte är ersättning för en gångsignal. Där ett befintligt övergångsställe ersätts med en förhöjd gångpassage är det viktigt att behålla orienterbarheten för synskadade. Med en mittrefug uppnår man större trygghet när körbanan ska korsas. Där kan man stanna och överblicka trafiksituationen. Refugen ska vara 2 m djup och mellan klackarna läggs en plattyta i gatunivå. Typritning TH-typritning Trafikkontoret Stockholm stad TH 0102 Övergångsställe Övergångsstället ska vara målat, skyltat och kontrastmarkerat samt ha en förstärkt belysning Kantstödet sätts på höjd 6 cm vinkelrätt mot gångriktningen, kantstödet används av synskadade för att ta ut riktningen över gatan. Rampen som går ner till körbanenivå för rullstolar, barnvagnar och rollatorer etc. ska inte luta mer än 1:20 (5 cm på 1 m). Rampen placeras längst bort från korsningen. Bild 2. Starkt upplyst övergångsställe Raholmsvägen, Sundsvalls kommun, 5

6 6 GÅNGPASSAGE I GATUKORSNING SOM INTE ÄR ETT ÖVERGÅNGSSTÄLLE För att underlätta för personer med rörelsehinder att passera en gata måste kantstenen sänkas, försänkningen ska ligga inom 10 m från korsning där det är förbjudet att parkera. Försänkningarna placeras mitt emot varandra Försänkningen görs på sidan av gångriktningen för att synskadade ska ha kvar kantstenen som riktning. Nivå mellan gata och kantsten ska vara 0-nivå. Lutningen i sänkningen ska vara så liten som möjligt, max 1:20. Bredden på försänkningen 1-1,2m. Typritning TH-typritning Trafikkontoret Stockholm stad TH 0104 Gångpassage. FARTREDUCERANDE HINDER Fartreducerande hinder bör utformas som olika typer av avsmalningar. Gupp bör undvikas då de förstör fordon och kan orsaka skador hos yrkesförare som passerar dem ofta. Det finns olika typer av avsmalningar: Avsmalningar med plattform för av- och påstigning Förhöjning av gatuavsnitt eller hållplats Oregelbunden placering av refuger på rak gata Övriga avsmalningar En avsmalning av körbanan anläggs för att sänka fordonens hastighet och/eller underlätta för oskyddade trafikanter att korsa gatan. Avsmalningar bör kombineras med en annan hastighetssäkrande åtgärd, t.ex. timglas, refug före eller efter eller sidoförskjutning för att ge en säker effekt. Avsmalningningar minskar fordonshastigheten och därmed undviks konflikter förknippade med hög hastighet samt hårda inbromsningar. En avsmalning som passar för bussar har mindre effekt på andra fordon. En avsmalning som innebär en sidoförflyttning försämrar passagerarnas och förarnas komfort. En dubbelsidig avsmalning ger en mindre sidoförflyttning än vid en enkelsidig avsmalning. En dubbelsidig avsmalning i anslutning till en busshållplats, timglashållplats, är en bra lösning då busstrafiken prioriteras framför övrig trafik. Bredden på avsmalningen bör anpassas till bussarnas bredd. Om flera enkelsidiga avsmalningar placeras i rad får det inte vara för kort avstånd mellan dem. Vanligtvis rekommenderas ett maximalt breddmått på körbanan på 3 m. Asfalten bör förstärkas både före och efter avsmalningen för att undvika spårbildning. Mer information om fartreducerande hinder finns i Trafikverkets publikation Publikation 1999:147 Bussar & bulor. För avsmalning med hjälp av mittrefug eller genom breddning av gångbanor gäller: Refug bör göras minst 1,2 m bred. Avsmalning genom breddning av gångbanor bör utföras dubbelsidig om så är möjligt. Avsmalningen bör ej överstiga 10 m. Körfältsbredden om möte ej är tillåtet 3,5 m vid busstrafik 3,5 m om möte är tillåtet 5,5 m Ensidig avsmalning, klackavsmalning bör ej understiga en längd av 4,0 m. Körfältsbredd: 3,5 m. Timglasavsmalning vid övergångsställen eller avsmalning till ett körfält vid busshållplats. En avsmalning till ett körfält vilket innebär att omkörningar och möte förhindras Körfältsbredden bör vara 3,0 m. Typritning Fig 1. Östgötatrafikens typritning för busshållplats av timglastyp. Fig 2-4 visar exempel på avsmalningar som fartreducerande hinder och kommer ifrån Trafikverktets publikation 999:147 Bussar & bulor. 3,25 Fig 2. Avsmalning med refug 1. Pollare alt. Sidomarkerings skärm 2. Vid övergångställe byts pollare till övergångställskylt. 1 Max 3,0 m 3,5 2 3,5 m 4,0 m Fig 4. Ensidig avsmalning, klackavsmalning 5,0 4,0 5,0 5,0 Fig 3. Dubbelsidig avsmalning med refug 1 10,0 Max 3,0 m

7 GÅNGBANA OCH GÅNGVÄG Markbeläggningar - ytskikt Beläggningen på gator och parkvägar skall anpassas till omgivningen och samtidigt möjliggöra framkomlighet för alla. Gångytan ska ha ett fast ytskikt med jämn och halkfri yta. Tät asfalt, slät betong och släta hällar, plattor och marksten av natursten och betong ger god tillgänglighet. Även fasta ytor med stenmjöl eller grus kan ge god tillgänglighet. Smågatsten och storgatsten ger sämre tillgänglighet och blir hala vintertid. Genom att behandla naturstensytor, krysshamra eller flamning av stenens överyta kan tillgängligheten öka. Kullersten och lös sand ger dålig tillgänglighet. I gatsten- och kullerstensytor läggs gångstråk med tre gångbanehällar i bredd (>1,20 m). I vissa fall kan två gångbanehällar anpassade i avstånd så att de överensstämmer på hjulavstånd på barnvagnar, rullatorer och rullstolar accepteras. Brunnslock skall ligga i nivå med gångytan för att undvika snubbelrisk, obehandlad smågatsten är olämpligt som utfyllnad. Om smågatsten används ska den vara sågad och fogad. Gångytans bredd En gångväg utformas minst 2,5 m bred. Vid tillfälliga inskränkningar på kortare sträcka kan 1,8 m accepteras. Ofta kräver andra faktorer större bred, t.ex. snöröjningsmaskiner. Fri höjd över gångbana Fri höjd över en gångbana, minst 2,5 m. Enstaka hinder får inskränka höjden till 2,1 m, lägre höjd blir en fara för synskadade. Gångytans längslutning 1% lutning är aldrig något hinder. 2% lutning klaras av de flesta och ger bra vattenavrinning och mindre halka vid frost. 2,5% lutning klaras av många. Brantare lutning än 2,5% klaras bara av några. Personer i manuell rollstol klarar oftast inte själva denna lutning. Vid 5% lutning sätts ledstång på bägge sidor av gångvägen. I branta backar ska gångvägen förses med avåkningsskydd i form av en kant på 4-10 cm. Vilplan och kraftiga vägkrökar får högst luta 2%. Gångytans tvärlutning Tvärlutningen bör vara 1:50 (2 cm på 1 m) vilket ger god vattenavrinning samt god tillgänglighet. Lutningen bör inte överstiga 1:50 då redan mycket små tvärlutningar medför svårigheter för dem som tar sig fram i rullstol, med rollator eller går med krycka eller käpp. Vid brantare tvärlutning fordras både styrka och balans för att ta sig fram Vattenavrinning - ränndalar / dagvattenbrunnar Ränndalar för takvatten bör undvikas över gångytor, vid ny- och ombyggnation ska takvatten kopplas direkt till dagvattensystemet. Om ränndalar inte kan undvikas ska de utformas mjukt skålformade. Separering Det är viktigt att undvika konflikter och att uppnå trygghet mellan gående och cyklister. Därför ska de utformas med en fysisk avgränsning mellan gång- och cykelbana vid om- och nybyggnation. Avgränsningen kan bestå av ett räcke, trädrad, gräsyta eller tre rader små- eller storgatsten. En målad linje är inte alltid en tillräcklig separering där ett stort antal gående och cyklister rör sig. På lågt trafikerade banor kan en gemensam bana accepteras. Där gång- och cykelbana korsar varandra bör avvikande beläggning läggas så att cyklisterna uppmärksammar korsningen med gående. Ledplattor får inte läggas i ytor som är avsedda för cykeltrafik. Hinder Gångvägen ska vara fri från hinder. Gång/mopedfålla, bommar och andra hinder skall utformas så de inte hindrar framkomlighet eller utgör skaderisk. Passagen måste göras tillräckligt bred, minst 1m och gångytan på båda sidor vara minst 1,6 m breda för att ge tillräckligt med svängutrymme. Är bredden på gångytan mindre måste passagens mått ökas. Gångfållor och andra hinder ska markeras tydligt genom färgkontrast. Bild 3. Målad separering. G/c-bana i Finspång 7

8 NIVÅSKILLNADER Tillgänglighetsanpassningar ska i första hand lösas inom egen tomtgräns. Det kan vara mycket svårt att lösa nivåskillnader efteråt, eftersom tvärlutningen då kan bli för brant. Lutning: 1:50 (2 cm på 1 m) 1:20 (5 cm på 1 m) 1:20 1:50 2,0 Trappa Bredd minst 1,5 m Fotstegens djup 30 cm, steghöjd 15 cm. Kontrastmarkering på översta och nedersta steget i varje trapplopp ljushetskontrast 40% enligt NCS. Bra belysning är viktig i trappans början och slut på vilplan beroende på trappans längs. Belysnigen får inte vara bländande. Handledaren på räcket ska vara minst 4 cm i diameter för att vara greppvänligt. Räckets höjd ska vara 90 cm över markytan och förlängt 30 cm före och efter trappan. ALM HIN ,90 0,30 1,30 Fig 5. Typritning ramp och trappa Kontrastmarkering Kontrastmarkering Kontrastmarkering Kontrastmarkering Bild 4. Kontrastmarkering i trappa Ramp Rampen bör ta upp högst 50cm i höjdskillnad, vid större höjdskillnad blir rampen längre och ska delas upp i sektioner med vilplan. Vilplanet ska vara minst 2 m långt, lutningen på vilplanet får vara högst 1:50 och bör ha en avvikande färg. Rampen ska förses med ett räcke som ska vara greppvänligt och löpa hela vägen. Bredd minst 1,5 m Lutning max 1:20 (vid behov godkänns 1:12) Tvärlurning max 1:50 Avåkningsskydd höjd 4-10 cm eller ett rörräcke ovan mark. Kontrastmarkering före och efter ramp. Genomgående ledstänger över vilplan och underliggare som avåkningsskydd. Typritning TH-typritning Trafikkontoret Stockholm stad TH0031, TH0032, TH0033, TH0039 Trappor 8 Bild 5. Varsam anpassning, med respekt för byggnaden och miljöns kulturhistoriska värde, Linköpings stadshus.

9 LEDSTRÅK Det är viktigt att fundera på var ledstråk behövs, hur de utformas och vilka platser ledstråken ska leda till. Rätt utformat stråk ska uppfylla två informationer, ledning och orientering. Det ska vara en enhetlig kedja från start till mål som är lätt att förstå. I första hand utnyttjas befintliga avgränsningar såsom fasad, trottoarkanter, räcken med underliggare, kontrasterande ränder eller färger på markbeläggningen, olika beläggningar som grus, asfalt, gräs. Om samma upplägg används på hela stråket är det lättare att förstå. Det har på senaste åren marknadsförts en rad olika typer av markplattor som rubriceras som taktila plattor för synskadade. De flesta av dessa plattor är inte funktionella. Om någon typ att taktila plattor ska användas utomhus bör de taktila upphöjningarna vara minst 1 cm. De taktila plattorna får dessutom inte kombineras med liknande släta markplattor. Ska en taktil platta användas så bör omgivande material förslagsvis vara asfalt. Material och utseende bestäms vid projekteringstillfället. Säsongsbetonade detaljer, som blomsterurnor, helgutsmyckningar m.m ska placeras så att de inte hindrar framkomligheten. En yta på minst 1,5 m måste skapas för gångstråk. SOFFOR OCH SITTPLATSER För många människor är möjligheten att med jämna mellanrum kunna vila sig en förutsättning för att gå ut på promenad. En soffa som fungerar bra för alla har en sitthöjd på cm och ett armstöd på 70 cm för att ge stöd när man reser och sätter sig. En soffa för vila kan ha en eller flera sittplatser. I mera frekventerade områden bör man tänka på att placera ut ett större antal soffor på kortare avstånd. På längre sträckor ska soffor inte placeras med ett större avstånd än 200 m. Soffor placeras vid sidan av gångytan och sittplatsen utformas så att även en person i rullstol kan sitta med brevid. Bild 7. Det blir tungt att upprepade gånger lyfta rollatorn ur en djup ränndal. Belysning kan också användas som hjälp att markera en väg för synsvaga personer. MÖBLERINGSZON Gaturummet måste utformas tydligt och säkert för att fungera för alla. Det ska också vara estetiskt tilltalande miljö att vistas i. I gaturummet ska möblerna placeras samordnat för att inte hindra framkomligheten. En möbleringszon i gågata och gångfartsområde ska avgränsas med ett för synskadade kännbart material. Den resterande delen av gångytan ska vara fri från hinder. Bild 6. Taktila plattor är överflödiga när man kan käppa mot kantsten, räcken eller naturliga gränser som ovan. Bild 8. Sittplats ska anordnas utanför gåytan med plats för rullstol eller rollator brevid. 9

10 PARKSTRÅK Parken är ett rum för möten och gemenskap. Vid parkupprustningar ska därför tillgängligheten och trevnaden alltid vara i fokus. En inbjudande park ska utformas med god belysning och god överblickbarhet vid parkens huvudstråk för att skapa en trygg plats för besökare. Parkerna ska gärna utformas med innehåll som stimulerar många sinnen. Med doftande växter, porlande vatten, ljud, rörelse och känsel. Med kontraster mellan soliga och skuggiga partier, gott om sittmöjligheter och platser för vila. Vid nyplanteringar ska man undvika att plantera kraftigt allergena växter vid parkbänkar. Varje park utformas efter sina förutsättningar, med tanke på önskad funktion och med hänsyn till omgivningen. Bild 9-13 Exempel på vegetation som är allergiframkallande och därför bör användas och placeras med eftertanke. Från vänster: björk, al, ek, fläder och hassel och blommande gräs, ej bild, är vanliga pollenallergier i Sverige. 10 BARNS LEK En lekplats som är bra för funktionshindrade barn är bra för alla barn. Det är många aspekter att tänka på vid planering och skötsel så man inte skapar onödiga brister och svårigheter. På Hjälpmedelsintitutets hemsida finns många bra exempel på välplanerade lekplatser som är genomtänkta för att fungera även för barn med funktionshinder. Tekniska kontorets Lekplan 2005 för Norrköpings kommun innehåller en kortfattad beskrivning av vad man ska tänka på vid planering och projektering av lekplatser för funktionshindrade barn. En innehållsrik handbok med bra checklista och många bildexempel har publicerats av Sveriges Kommuner och Landsting. Den heter: Mer åt fler på lekplatsen Bild 14. En lekplats som är anpassad för barn med nedsatt funktionsförmåga är även lättare att besöka för andra. T.ex. får småbarnsföräldrar med barnvagnar lättare att komma nära lekutrustningen om underlaget är jämt.

11 PARKERINGSPLATSER FÖR RÖRELSEHINDRADE Vid ny- och ombyggnation gäller följande för parkeringsplatser avsedda för rörelsehindrade: Parkeringsruta för funktionshindrade med särskilt tillstånd ska anordnas inom 25 m gångavstånd till målpunkt och märks ut med rullstolsymbol såväl på skylt som i körbanan. tvärparkering ska ha en bredd på 5 m då det blir allt vanligare med ramper som skjuts ut från sidan av bilen. I undantagsfall minst 3,6 m. Längsparkering ska ha en längd av 7 m, i undantagsfall minst 6 m. Kantstenen försänks på en bredd av 1 m. Rampens lutning 1:20 (5 cm/m) eller högst 1:12. Förhållandena på platsen styr utformningen. Funktionshindad med parkeringstillstånd kan parkera i högst 3 timmar där det råder parkeringsförbud enligt trafikförordningen. 5% 5% 1,5 1,0 1,5 Ramp 5,0 (min 3,6) Gångbana Körbana Fig 6. Tvärparkering. Bredden på platsen bör vara 5.0 m, när platsen inte är belägen intill en fri yta. 7,0 (min 6,0) 5% 5% 1,5 1,0 1,5 Ramp Gångbana Körbana Fig 7. Längsparkering. Längden på platsen bör vara 7.0 m, när platsen inte är belägen intill en fri yta. CYKELPARKERINGAR Cyklar kan utgöra ett stort hinder för funktionshindrade. Cykelparkeringar i gatumiljö skall: lokaliseras nära målet. Vid kortare tids parkering avstånd om högst 25 m från målpunkten (vid en längre tids parkering, mer än 2 h, kan avståndet vara längre om säkerheten är högre). lokaliseras med frekventa intervall utmed de stråk där efterfrågan finns. ordnas på ett tydligt och naturligt sätt. Bör vara avskilda från gångytor och ledstråk ha gedigna cykelställ, vid en längre tids parkering bör de vara utformade så att cykelns ram kan låsas fast i cykelstället. ha god komfort innebärande att avståndet mellan två cyklar inte bör vara mindre än 0.7 m. estetiskt passa in i gatu- och stadsbilden och gärna bidra till att försköna den lokala miljön. vara enkla, användarvänliga och stötta cykeln. Typritning 0,15 1,7 1,5 Körbana Gångbana Gångbana 1,5 1,7 0,6 2,0 2,0 2,0 2,0 Körbana Fig 8-11Rekomendationer för dimensionering av cykelparkeringar kommer från Cykelparkeringshandbok för Malmö - förslag till standard i i gatumiljö samt utformningsexempel 2,0 1,5 0,3 0,7 0,7 0,3 2,0 2,0 2,0 6,0 0,3 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,3 1,2 11

12 12 UTESERVERINGAR Gator och torg tillhör alla. Det är nödvändigt att ställa krav på utformningen av uteserveringar så att de inordnas i stadsmiljön För detta gäller att: serveringens utformning inte får inkräkta på framkomligheten eller skapa farliga trafiksituationer för förbipasserande människor. Trottoarens fria bredd skall minst vara 1,6 m brandposter, rökluckor, avstängningsventiler, brunnar eller liknande ska hållas tillgängliga och får inte täckas över eller skadas serveringens placering får inte blockera utrymningsvägar eller försämra för brandförsvaret Uteserveringens utformning skall anpassas och harmonisera med omgivningens karaktär och färgskala reklambudskap får inte förekomma, varken på parasoll och markiser eller inramning hålla rent och snyggt kring serveringen. I egenskap av markupplåtare har Finspångs kommun rätt att ställa krav på uteserveringens utformning. Om riktlinjerna följs erhålls godkännande från polis, gatu- och parkkontoret och ev. socialnämnden (vid utskänkning av alkhol). Fasta konstruktioner med väggar och tak och uppbyggt terassgolv kräver även godkänt bygglov. Om en servering inte följer reglerna kan rätten att nästkommande år driva uteservering på kommunens mark dras in. Tillståndsgivning av uteserveringar skall följa Finspångs kommuns krav på mått, placering samt materialval. Fig Riktlinjer för utformning Uteserveringens tak Parasoller och markiser med neutral färgsättning som harmoniserar med omgivningen förordas. Markisernas höjd och längd anpassas efter huset. De placeras aldrig lägre än 2,2 m över trottoaren och ska kunna fällas ut och in, beroende på väder. En fast markis eller ett tak är bygglovspliktiga. Uteserveringens väggar Kontakten mellan servering och gatuliv bör inte brytas. Serveringen avgränsas med ett enkelt, genomsiktligt, cm högt staket i järn eller trä, med öppning på långsidan. Glasväggar över 1.40 m medför bygglovsplikt. Amplar och blomlådor får inte hänga på utsidan av staketet. Klumpiga fundament eller utstickande delar som orsakar snubbelrisk tillåts ej. Vid max två bord och fyra stolar är en enkel avvisare på ömse sidor, vinkelrätt ut från fasad tillräckligt. Uteserveringar i form av byggnader ska inte uppföras. Uteserveringens golv Serveringen blir en del av gatan om möblerna placeras direkt på marken. Ett uppbyggt golv t.ex. trätrall tillåts i undantagsfall om marken sluttar så mycket att utemöbler inte kan placeras utan stor obekvämlighet. Högsta hörnet bör ej vara mer än 30 cm över marknivå. Högre nivåer kräver bygglov. Uteserveringens möbler Möblerna ska vara stadsmässiga. Plastmöbler och ihopvikbara klumpiga trämodeller bör undvikas. Uteserveringens utbredning Uteservering ska ligga i direkt anslutning till restaurang och får inte ta upp längre sträcka än restaurangens fasadlängd. Undantag kan godtas med grannens medgivande. På trottoar med cykelbana kan hela trottoarens bredd tas i anspråk. Varje gata /plats har sina förutsättningar. Samtliga mått detaljjusteras efter fasadindelning och gatans beläggning. Bild Exempel på välordnade uteserveringer

13 BADPLATS En badplats med god tillgänglighet bör ha en asfalterad parkeringsyta med platser avsedda för dem som har handikapptillstånd. Om man anländer med fjärdtjänst eller skjuts skall det finnas en vändplats med avsläppningsmöjligheter. Från parkering och avsläppningsplats ska man utan hinder kunna ta sig till badet. På badplatsen bör det finnas omklädningshus med handikappanpassad toalett och dusch samt picknickbänkar som gör det möjligt för rullstolsbundna att umgås vid samma bord. Bild 19. Toalett och omklädningsrum Med en ordentligt tilltagen brygga med sittplatser erbjuds det möjlighet att njuta av miljön nära vattnet. Om det finns en trappa från bryggan bör den vara försedd med ordentliga ledstänger för att komma ner till vattnet. Än bättre blir tillgängligheten med en ramp som går ut i vattnet. En ramp gör det även möjligt för rullstolsburna att komma ner till vattnet. Bild 18. En brygga som alla kan ta sig ut på, Åhus strand Bild 20. Tillgänglighetsanpassad badplats, bilden är från Tylösand, Halmstad 13

14 BELYSNING Belysningen är av stor betydelse för att människor ska uppleva trygghet och för god vägledning och orientering. Ljusets färg har också betydelse. Ett vitt ljus ger bättre färgåtergivning än gult ljus som är vanligt i vägmiljöer. Belysningsstolpar ska placeras vid gångbanan så att de inte utgör en olycksrisk för synskadade. En jämn belysning utformas genom en kombination av placeringen av armaturer, stolphöjd, avstånd mellan stolpar och armaturtyp. Vid val av ljuskälla skall platsens funktion och behov vara vägledande. Belysning och växtlighet bör hållas åtskilda så att inte armatuer skymms av lövverk. God belysning är särskilt viktigt vid entréer, korsningar, övergångsställen och gångpassager, busshållplatser, parkeringsanläggningar, primära stråk samt på orienteringsskyltar. DRIFT OCH UNDERHÅLL Vintertid har många personer besvär med framkomligheten. Därför är det viktigt med en effektiv snöröjning och halkbekämpning. Kompletterande snöröjning som öppning av plogvallar för rörelsehindrade vid till exempel övergångsställen, passager, parkeringsplatser och hållplatser ska utföras som efterarbete. Bristande underhåll i gångbanebeläggningar försvårar framkomligheten för funktionshindrade och äldre. Risken att snubbla på ojämnheter är stor. Synskadade är beroende av väl fungerande belysning och trafiksignaler. Det är viktigt med ett nära samarbete mellan projektering och drift och underhåll för att få anläggningar som håller och som är lätta att underhålla. Syftet är att vimakthålla tillgänglighetsstandarden. 14 Generellt kan arbetet följa mönstret: 1. Kontroll - har fastighetsägaren vetskap? 2. Åtgärd - hur väl och hur snabbt rättas fel eller störning till? 3. Ansvar - vem ska se till? 4. Dokument - finns policyn nedskriven och antagen? SKYLTAR OCH INFORMATION För att information och skyltar ska uppnå sitt syfte krävs att de sitter på rätt höjd för att personer i rullstol och stående med nedsatt syn ska kunna läsa informationen. Skyltningen bör vara lättläst och lättbegriplig samt ha ljushestskontrast. Textstorleken bör vara anpassad till läsavståndet och ytan bör inte ge upphov till reflexer. Skylten bör vara kompletterad med punktskrift eller upphöjd relief. Tydliga, lättförståeliga och välkända symboler. Vid placering av vägvisning gäller följande. Fri höjd under skylt bör enl BFS 2004:15 12 vara 2,2 meter och för cyklister 2,5 m. Alternativt placeras skylten på 1,0 meter höjd mätt från skyltens underkant. Sikten måste vara fri så att gångtrafikanten/cyklisten och bilisten lättare kan uppmärksamma varandra. Stolpar placeras enligt Trafikkontorets trafiktekniska anvisningar TTA, kapitel 3.2. Reklamskyltar så kallade gatupratare är ett av de vanligaste hindren i gåytor och borde helst förbjudas på gång- och cykelbanor och allmän platsmark. Skyltarna har vanligtvis utstickande ben och en bredd av en meter. Skyltarna inskränker på trottoarens fria bredd, reducerar framkomligheten och utgör en olycksrisk. För att effektivt kunna beivra otillåten och olämpligt placerade reklamskyltar på gång- och cykelytor fordras tydliga regler för hur en skylt får tas bort. Rutiner för tillstånd, bättre placering, krav på utformning och enkel borttgning av skyltar behövs. AVSTÄNGNINGAR VID GATUARBETEN Skydd och anordning för personer med nedsatt funktionsförmåga och oskyddade trafikanter ska särskilt beaktas vid planering och genomförande av arbete som medför att gångbanan tas i anspråk. Vid alla grävnings- och ombyggnadsarbeten i gångbanor ska avstängningsanordningar vara utformade så att personer med nedsatt orienteringsförmåga kan ta sig förbi arbetsplatsen. Avstängningar tvärsöver och längsmed gång- och cykelbanor eller motsvarande skall vara utformade så att de inte ger vika om någon går eller cyklar på avstängningen. Enbart linor, flaggspel, plastband etc bör inte användas. Avstängningar mot gångoch cykelriktningen bör vara placerade minst 2 meter för upptagen grop eller motsvarande. Bockar och andra avstägningar ska förses med en längsgående bräda 0,15-0,20 m över marken för att personer med nedsatt syn ska upptäcka hindret. För skyltutformning se rutin för skyltar vid entreprenader. Bild 21. Exempel på väl utformad avspärrning

15