Utredning Spår och leder. Hur underlättar vi för människor i Borås Stad att besöka och aktivera sig i våra nära grönområden och skogar?

Transkript

1 Utredning Spår och leder Hur underlättar vi för människor i Borås Stad att besöka och aktivera sig i våra nära grönområden och skogar? Innehåller 3 kartbilagor Fastställd av Fritids- och folkhälsonämnden och Tekniska nämnden maj 216

2 I arbetsgruppen har ingått: Fritids- och Folkhälsoförvaltningen Johanna Jönsson, utvecklingsledare och miljöansvarig staben Anna Karlsson, fritidsutvecklare anläggningsenheten Martina Lindberg, fritidsutvecklare föreningsenheten Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare folkhälsa Tekniska förvaltningen Kent Claesson, skogvaktare skogsavdelningen Kjell Johansson, naturvårdskonsulent skogsavdelningen 2 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Uppdrag, innehåll och uppföljning 4 Metod Ansvarsfördelning Styrdokument 6 - Nationella mål för friluftslivet 6 - Nationella målområdet Fysisk aktivitet 7 - Övriga styrdokument 7 - Borås Stads styrdokument 7 Friluftsliv för alla faktorer för friluftsliv 8 - Närhet 8 - Tillgänglighet 8 - Information 1 - Natur- och kulturvärden 11 Långsiktiga strategier 12 Sammanfattning inventering och utvecklingsbehov 13 - Innerstaden 13 - Stadsnära områden 13 - Samhällen utanför stadskärnan 1 - Områden ej i närheten av större bostadsområden 1 - Tillgänglighet 1 - Belysning 16 - Långleder - Aktivitetsleder Mountainbikeleder Ridleder 18 Cykelleder 18 Kanotleder 18 Klätterleder 18 Skidspår 18 - Friluftsgårdar och föreningsgårdar 19 - Frilufts- och rekreationsområden 2 Källor 21 Bilaga 1 23 Bilaga 2 24 Bilaga 3 2 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 3

4 Inledning Borås är en stad rik på både motionsspår och vandringsleder, delvis tack vare den stora mängd föreningsspår som framför allt finns utanför stadskärnan. I dagsläget finns drygt km och 133 stycken olika motionsspår och vandringsleder! Ungefär 6 % av dessa spår sköts idag av föreningslivet. För att möta framtiden i en växande stad måste vi gemensamt planera för att utveckla möjligheterna till friluftsliv och uteaktiviteter. Bakgrund År 1967 sammanställdes ett PM angående anordningar för friluftsverksamhet av dåvarande Borås stads idrottskontor. Ett av mottona för detta PM var Boråsare behöver mer motion och frisk luft! Detta PM, med ett stort antal utvecklingsförslag, låg sedan till grund för det spår- och ledernät som växte fram under de närmsta åren. Utvecklingsförslagen gällde såväl kommunens egna, som föreningarnas spår och leder. Dock måste här också nämnas, att ett antal av de leder som tillkom efter utredningen försvann när de lades ut på de nya kommundelarna i samband med kommundelsreformerna 1986 och 1992, då de nya kommundelarna valde att prioritera annat. På 9- och -talen upprättades sedan ett antal vandringsleder i de kommunala naturreservaten, men i övrigt har det i mångt och mycket stått stilla vad det gäller utvecklingen av motionsspår och vandringsleder. Staden har dock fortsatt att växa och vi behöver nu återuppta arbetet med spår och leder för att möta behovet från en fortsatt växande stad med en ökande befolkning. Uppdrag, innehåll och uppföljning Fritids- och folkhälsonämnden har under 21 gett Fritids- och folkhälsoförvaltningen i uppdrag att göra en utredning om stadens motionsspår och vandringsleder. Under arbetet med utredningen har Tekniska förvaltningen tillkommit som del av utredningsgruppen. Utredningen täcker hela kommunen, och bygger på en inventering av befintliga spår och leder. Den visar varför Borås Stad bör satsa på att öka möjligheten för Boråsaren att kunna röra sig fritt i sina närområden på ett tryggt, lättillgängligt och miljömedvetet sätt. Arbetet med utredningen har resulterat i ett förslag till en femårsplan för utveckling av våra spår och leder. Planen lägger stor tyngd på att förvaltningarnas mål ska vara att underlätta för allmänheten att besöka och aktivera sig i sina nära grönområden och skogar och på så sätt också verka för en bättre hälsa bland befolkningen. Planen består både av utveckling av befintliga områden och också skapandet av nya områden. Förslagen till hur de nya områdena ska se ut och vad de ska innehålla har anpassats till befintlig terräng och med en önskan om att nyttja de värden (både natur-, kultur och aktivitets-värden) som redan finns i området. Planen består också av idéer om hur vi kan få fler att nyttja stadens frilufts- och rekreationsområden. Arbetet har dessutom resulterat i några långsiktiga inriktningar för kommunens fortsatta arbete med friluftsliv. De planerade åtgärderna ska följas upp årligen av Fritids- och Folkhälsonämnden respektive Tekniska nämnden, och revideras vid behov. 4 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

5 Metod En inventering av de spår och leder som finns idag har gjorts genom besök på plats, där samtliga spår och leder också GPS-loggats. Utifrån resultatet av inventeringen har en översiktskarta med befintliga spår sammanställts. På dessa kartor syns också tydligt de vita områden där det inte finns några friluftsanläggningar idag. All information från inventeringarna återfinns i bilaga 2. Utöver översiktskartorna har flera mindre områdeskartor till bilagorna skapats. Dessa områden har avgränsats genom större barriärer, t ex. järnvägar, vattendrag, större bilvägar med mera. Områdeskartorna visar befintliga rekreationsmöjligheter, vilka värden som kännetecknar området, samt de barriärer som finns. Som grund för arbetet har arbetsgruppen utgått från ovan nämnda inventering samt de tio nationella målen för friluftslivspolitiken, det övergripande nationella folkhälsomålet och målområdet Fysisk aktivitet samt Borås Stads välfärdsbokslut. Vi har även tagit hänsyn till Borås Stads olika styrdokument och handlingsplaner som på något sätt berör området friluftsliv. Arbetsgruppen har tagit del av flera olika rapporter och skrivelser som handlar om bland annat folkhälsa, tillgänglighet, politik, natur, grönområdes- och friluftsplaner samt integration med mera. Samverkan har skett med flera andra förvaltningar inom Borås Stad samt byalag, samhällsföreningar, idrottsföreningar och privatpersoner. Ansvarsfördelning Fritids- och folkhälsoförvaltningen Friluftsgårdarna vid Kypegården, Kransmossen och Skidstation (3 st) Markerade spår och leder vid Kransmossen, Kypegården samt Hälsans stig (13 st, varav elljusspår) Ytterligare elljusspår vid Kolbränningen, Boda, Rya åsar, Fristad samt Sjömarken ( st) Asfalterad rullskidbana (1 st) Skidspår ( st) Badplatser med friluftsmöjligheter (24 st) Stödjer föreningarnas arbete med motionsspår och elljusspår Ger drift- och anläggningsbidrag till föreningar med elljusspår Driver idrottskolan, som delvis har en friluftslivsinriktning Driver Boråsklassikern Deltar i arbetet med Linnémarschen, Kretsloppet och Trandaredsdagen mm. Tekniska förvaltningen Sjuhäradsleden (den del som går igenom Borås) (1 st) Markerade spår och leder i Rya åsars, Älmås, Vänga mosses samt Storsjöns naturreservat samt ytterligare två vandringsleder vid Pickesjön och Stora Transåssjön,(9 st) Den asfalterade banvallen Promenadslingorna i stadens parker samt ytterligare några omarkerade promenadslingor. Deltar i arbetet med Linnémarschen Rastplatserna vid Boråstorpet och Sjöbo Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

6 Föreningslivet i Borås Föreningsgårdar (26 st) Markerade motionsspår och vandringsleder (3 st) Elljusspår (11 st) Flera omarkerade promenadslingor Skidspår (48 st) Badplatser med friluftsmöjligheter (minst 3 st) Länsstyrelsen/Västkuststiftelsen Markerade vandringsleder i de statliga naturreservaten i Borås (4 st) Sveaskog Omarkerad led (1 st) Kyrkan Markerad led (1 st) De framtida frilufts- och rekreationsområdena som uppförs av staden kan skötas av antingen Fritids- och Folkhälsoförvaltningen eller Tekniska förvaltningen. Eventuellt kan också föreningsdrift komma i fråga. Nytt beslut skall tas för varje nytt område som uppförs. Ansvarsfördelningen är dock en fråga som även bör lyftas i en kommande utredning om en kommunal friluftsplan. Styrdokument Planen för Spår och leder i Borås stad ska sträva efter att harmonisera med befintliga styrdokument och övergripande planering. Nedanstående styrdokument har identifierats. Nationella mål för friluftsliv Sedan en tid tillbaka kan man se tydliga tecken på en renässans för friluftslivet på den politiska agendan. Något som getts särskild uppmärksamhet är det tätortsnära friluftslivet. (Naturvårdsverket 213) Målet för Sveriges friluftslivspolitik är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Detta sker med allemansrätten som grund. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (212/13:1). Dessa mål är sammanfattade i tio punkter: Tillgänglig natur för alla Starkt engagemang och samverkan Allemansrätten Tillgång till natur för friluftsliv Attraktiv tätortsnära natur Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling Skyddade områden som resurs för friluftslivet Ett rikt friluftsliv i skolan Friluftsliv för god folkhälsa God kunskap om friluftslivet 6 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

7 Nationella målområdet Fysisk aktivitet År 23 fattade riksdagen, för första gången, beslut om ett nationellt övergripande folkhälsomål och en sektorsövergripande målstruktur för det samlade folkhälsoarbetet med elva målområden. Fokus i folkhälsoarbetet sattes på de samhällsfaktorer som påverkar folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett utav de elva målområdena är Fysisk aktivitet. Arbetet med att främja en ökad fysisk aktivitet i befolkningen är komplext och det är många politikområden som berörs. På regional och lokal nivå har länsstyrelser, landsting och regioner samt kommuner ett ansvar. Dessutom finns ett stort antal viktiga aktörer i det konkreta arbetet med att främja fysisk aktivitet. Övriga styrdokument Nationella miljömål Regionala miljömål Borås Stads styrdokument Vision 22 Reglemente för Borås Stads Fritids- och folkhälsonämnd, bl.a: o att främja fritidsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens och organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation och tävlingsverksamhet. o att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa. Reglemente för Borås Stads tekniska nämnd, bl.a: o Främjande av friluftsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens behov av rekreationsområden och möjlighet till friluftsliv. o Skötsel av Borås Stads naturreservat Grönområdesplan Allmänna lokala ordningsföreskrifter Välfärdsbokslut Cykelplan Borås Stads miljömål Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Föreningsbidrag Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 7

8 Friluftsliv för alla - faktorer för friluftsliv Friluftsliv och rekreation är en betydelsefull fritidssysselsättning för många barn och vuxna, i organiserad eller oorganiserad form. Frilufts- och rekreationsområden kan öka den fysiska aktiviteten, främja socialt deltagande och interaktion mellan människor. Områdena ger möjligheter för människor att mötas på lika villkor, vilket skapar förutsättningar för ökad integration och social sammanhållning. Goda möjligheter till friluftsliv ökar möjligheten till aktivitet och rörelse. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är 6 procent av den vuxna befolkningen i Västra Götaland fysiskt aktiva 3 min per dag ( ). Möjligheterna till fysisk aktivitet är goda och varierande i Borås, men det finns stora skillnader i befolkningen. Kön, ålder, bakgrund, familjeförhållanden och var man bor är faktorer som påverkar. Särskilt utsatta grupper, så som arbetslösa, ensamstående småbarnsföräldrar, utrikes födda, rörelsehindrade, lågutbildade och förtidspensionerade ägnar sig i mindre utsträckning åt friluftsliv, idrott och motion. Det är vanligen kopplingen till folkhälsa, ökat miljöengagemang och naturturism som förs fram som argument för att möjligheten till friluftsliv och naturvistelse är viktiga att värna. Men det faktum att många människor vill ha möjlighet till friluftsliv borde egentligen vara ett tillräckligt starkt argument. (Naturvårdsverket rapport 633, 21) Faktorer som har särskild betydelse för ett bra friluftsliv är närhet, tillgänglighet, information och de natur- och kulturvärden som finns i området. EN VANDRINGSLED ÄR EN VÅRDCENTRAL SOM ÄR ÖPPEN DYGNET RUNT! Närhet Borås är en stad som har nära till skog och natur. Staden ligger geografiskt bra, med närhet till skog och natur inom 1 minuters promenad oavsett vilken stadsdel du bor i. Ju närmare ett grönområde man bor, desto oftare besöker man det. Forskning visar att 3 meter är det avstånd människor är beredda att gå till ett grönområde, utan trafikerade vägar eller barriärer, för att det ska användas ofta. 33 % av allt frilutslivsutövande sker inom 1 meter från bostaden och ca 8 % inom 1 kilometers avstånd. (SLU 21, Naturvårdsverket rapport 67 21). Det krävs att grönområdet ligger nära bostaden eller arbetet och att det går att ta sig dit till fots (Boverket, 27B). Forskning visar också att detta är något som förändras över tid; fritidsnyttjandet i natur sker i större utsträckning närmare bostaden idag jämfört med tidigare (Naturvårdsverket 213, 216). Borås Stad äger mycket tätortsnära skog, vilket är en viktig förutsättning för utveckling av nya frilufts- och rekreationsområden. I första hand bör vi använda oss av kommunens egen mark vid uppförandet av friluftsanläggningar, men vid behov skall privata markägare tillfrågas och nyttjanderättsavtal upprättas med dessa. Tillgänglighet Borås ska vara en stad där friluftslivet är för alla. Fysiska tillgänglighetsanpassningar ska göras där det är möjligt. Förvaltningarna arbetar redan idag med fysiska åtgärder för personer med funktionsnedsättningar men bör framöver arbeta mer med anpassningar för människor med andra former av funktionsnedsättningar. Ett exempel är att använda tydlig och konsekvent skyltning och bildstöd. Trygghet är en mycket viktig aspekt för att man ska våga besöka våra olika frilufts- och rekreationsområden. Förbättrad trygghet kan nås både genom praktiska åtgärder och 8 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

9 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 9

10 genom information. För att skapa en känsla av trygghet utmed ett elljusspår måste t.ex. belysningen vara av god kvalitet. Trygghet kan också skapas genom att vara noga med att t.ex. slyröja utmed våra spår och leder. För en person med annan bakgrund än svensk kan tryggheten vid besöket av ett nytt friluftsområde ökas genom information om vad som faktiskt gäller i våra svenska frilufts- och rekreationsområden och naturen i övrigt. Forskning visar att friluftslivet idag går mer och mer mot ökad variationsbredd och även så kallad friluftssport och äventyrsturism (SLU 21). Det är därför viktigt att avsätta mark till fler former av friluftsliv och rekreation än enbart den som sker till fots. I flera av Borås Stads naturreservat är till exempel inte mountainbikekörning uppskattad och det är därför viktigt att hitta alternativa områden för till exempel denna form av rekreation. Geocashing, hitta-ut eller trimorientering lockar många och är aktiviteter som kan främja rörelse och aktivitet i våra frilufts- och rekreationsområden. Här kan också nämnas de många som uppskattar att se kulturlämningar, utsiktsplatser eller andra vackra platser samt information om dessa utmed sina promenader. Det ska vara lätt att ta sig till närmsta friluftsområde, oavsett om man väljer att gå eller väljer andra sätt att ta sig dit så som kollektivtrafik, cykel eller bil. Vår stad är dock en stad med många fysiska och mentala barriärer, så som stora bilvägar, järnvägar, vattendrag eller otrygga områden. Att skapa bra möjligheter att ta sig till de befintliga friluftsområdena, att anlägga nya frilufts- och rekreationsområden i närheten av bostadsområden, samt att knyta ihop befintliga områden med varandra genom trygga och lättillgängliga passager kan skapa möjligheter för fler att använda naturen som en hälsofrämjande arena. I den befintliga grönområdesplanen finns som en utpekad åtgärd att utreda tillgängligheten och behov av gång- och cykelvägar till strövområden. På kartan kan det se ut som att det finns goda möjligheter för alla att röra sig i sina nära grönområden i Borås men terrängen gör att det tyvärr inte alltid är så i verkligheten. Terrängen är ofta kuperad och stenig och uppblandad med stora mossmarker. På många ställen förändras skogsområdena över tid på grund av ett skogsbruk där människan inte kommer i första hand, gamla stigar försvinner och nya kommer till. För många är det en osäkerhet att inte veta vart stigen man går på leder. Därför är det viktigt att sköta tätortsnära skog på ett sätt som främjar användande och tar hänsyn till människan. Borås stad äger dock mycket tätortsnära skog vilket ger förutsättningar för skogar anpassade till allmänhetens friluftsliv. Information och marknadsföring Borås är en stad där invånarna enkelt ska kunna ta del av information om friluftsliv och rekreation. Information kring frilufts- och rekreationsområden skall vara tydlig och vända sig till alla. Idag finns information i boken Borås Friluftsguide samt tryckta foldrar över kommunala naturreservat, rekreationsområden samt Sjuhäradsleden. Båda förvaltningarna har också mycket information på sina hemsidor. Dock är information ett stort förbättringsområde för båda förvaltningarna. Informationen måste anpassas så att alla kan ta del av den. Den behöver utformas på olika sätt till flera olika målgrupper, t.ex. genom foldrar och informationsblad på olika språk och kanske också som utställningar. Vi bör också arbeta mer med bildstöd och andra kognitiva tillgänglighetsanpassningar. 1 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

11 Information kan användas för att överbrygga eventuella rädslor och otrygghetskänslor vid besök i naturen. Exempelvis visar forskning att många utrikes födda har stor rädsla för skogen och en känsla över att man inte har kontroll över situationen. Man känner inte till vad man får göra i våra frilufts- och rekreationsområden eller i naturen. Dessutom växer nu den första generationen svenskar upp vars far- eller morförälder kanske inte haft någon koppling till landsbygden (SLU 21). Flera studier pekar på att lokalkännedom och kunskap om platsen är viktig för att ta del av friluftslivet (Hadders & Rosengren 26, Moshtat 28). Information om allemansrätten är viktig för att få alla att förstå vilka möjligheter vi har att använda vår närbelägna natur. Natur- och kulturvärden Borås har många olika natur- och kulturvärden. Terrängen och naturen i Borås är mycket varierad, gammal trollskog blandas med betade kulturmarker, branta raviner blandas med flack bokskog, kantarellskog blandas med lingonhyggen och kolarskog blandas med torparskog. Borås är dessutom mycket rikt på sjöar och vattendrag. Flera naturreservat finns i staden, alla med olika inriktning. Några av naturreservaten är skapade utifrån ett rekreationsperspektiv, några enbart med tanke på ett visst naturvärde. Stora insatser görs också för att bevara och utveckla de naturvärden som finns. Borås är en stad med en lång och bred historia. Historiska spår och lämningar kan du hitta både i staden och ute på landet och i skogen. Historien i Borås handlar lika mycket om textilindustrierna i staden som den handlar om de många människor som en gång lämnade sina torp och backstugor i de angränsande socknarna för att flytta in till staden och arbetet på nämnda industrier. På landet och i skogen kan man hitta lämningar av både gårdar, torp, gruvor, torvindustrier, koltillverkning, kvarnar och mycket mer. Den allra äldsta historien kan vi följa i spåren av istiden. På flera ställen i staden finns både jättegrytor, dödissjöar och rullstensåsar. Kort sagt, här finns verkligen något för alla, oavsett om man vill ha det precis bakom knuten eller om man vill komma lite längre hemifrån. Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 11

12 Långsiktiga strategier Forskning visar att många kommuner naggar på befintliga frilufts- och rekreationsområden vid nya byggnationer då man tänker att det ändå finns så mycket andra grönytor som allmänheten kan nyttja (SLU 21, Naturvårdsverket 21). Risken finns att dessa grönytor inte alls har samma kvalitéer som den grönyta vi valde att bebygga. Risken finns också att vi naggar så mycket på våra tätortsnära grönytor att områdena om några år är alldeles för små för en stad av Borås storlek. Forskning från SCB (21a, 21b) visar att andelen tätortsnära rekreationsnatur över lag minskar i Sverige. Det är viktigt att båda förvaltningarna arbetar aktivt med att säkerställa friluftslivets behov i arbetet med olika detaljplaner och översiktsplaner i staden. I Borås finns flera områden som skulle kunna vara lämpliga för ett mindre frilufts- eller rekreationsområde, men där vi vet att det finns planer för nya bostadsområden om 1-2 år. Nämnderna förespråkar här att om det gäller investeringar för relativt låga summor, så bör man ändå fortsätta med skapandet av ett frilufts- eller rekreationsområde, då detta kan vara till stor nytta och glädje för många människor under de 1-2 år som det kan finnas kvar. Något som kan komma att påverka stadens samtliga frilufts- och rekreationsområden är den kommande dragningen av Götalandsbanan. Redan nu måste förvaltningarna börja arbeta för att få till under- eller övergångar på flera ställen för att säkerställa att allmänheten fortsatt ska kunna röra sig i våra närområden Detta gäller både befintliga och kommande frilufts- och rekreationsområden, men även annan närnatur som nyttjas av allmänheten. Borås är som sagt en växande stad både vad gäller bostäder, handel, industrier och infrastruktur. Det är värt att redan nu börja tänka till om de större tätortsnära rekreationsoch friluftsområden som vi önskar ha om år. Redan nu måste vi avsätta områden för friluftsliv och rekreation och börja planera för dessa. Vi bör också redan nu fundera över hur vi kan skydda våra befintliga och kommande frilufts- och rekreationsområden. 12 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

13 Sammanfattning inventering och utvecklingsbehov Borås är en stad rik på både motionsspår och vandringsleder, delvis tack vara den stora mängd föreningsspår som framför allt finns utanför stadskärnan. I dagsläget finns drygt km och 133 stycken olika motionsspår och vandringsleder! Ungefär 6 % av dessa spår sköts idag av föreningslivet. En omfattande inventering har gjorts enligt bilaga 2. Inventeringen visar tydligt de områden som helt eller delvis saknar möjlighet till ett tryggt och lättillgängligt friluftsliv i sitt närområde, s.k. vita områden. Nedan beskrivs prioriterade områden och dess utvecklingsbehov. En specificering av dessa utvecklingsåtgärder finns i bifogad plan fysiska åtgärder (bilaga 1). Innerstaden Några få områden i centrala Borås ligger så till att de är instängda av både järnvägar, större vägar och Viskan och därmed inte har tillgång till något nära större skogs- eller parkområde med friluftsmöjligheter. Dessa områden är främst centrum, Norrby, Göta, Ekarängen/Hulta, Alideberg och Lars Kaggs-området. Här får man söka andra möjligheter för att öka möjligheten att röra på sig för de boende i området. I centrum finns den korta vandringsleden Hälsans stig och liknade stigar eller leder skulle kunna uppföras i fler områden. I något område, t.ex. Norrby, skulle man kunna anlägga en kulturled. För några områden får man fokusera på att förbättra möjligheten att ta sig till närbelägna rekreationsområden, kanske med hjälp av nya övergångställen och förbättrad skyltning. Som exempel kan nämnas Hultabergsskogen, där man skulle kunna skapa en tydlig entré även från öster, och därmed underlätta för de boende på Hulta och Ekarängen att besöka området. Som ett betydligt större projekt bör samtliga förvaltningar arbeta för att man på sikt ska kunna vandra på båda sidorna av Viskan mellan Gässlösa och Almenäs. Stadsnära områden De 14 områdena har avgränsats genom de större vägar, järnvägar och åar som på något sätt sätter en gräns mot andra områden. Områdena kan beroende på dessa barriärer ha stor skillnad i storlek. De allra flesta stadsnära uppmärkta leder och elljusspår ligger norr och söder om staden. I väster finns ett tydligt vitt område vid Hestra/Byttorp där det finns ett kortare elljusspår runt sjön Kolbränningen men inga uppmärka leder i den närbelägna skogen. I samband med projektet kring den nya bostadsbyggnationen som planeras på Hestra har ett förslag till en vandringsled tagits fram. Stadsnära uppmärkta leder och elljusspår saknas också helt på södra sidan av staden. Söder om staden planeras också för en hel del bostadsbyggnation som måste vägas in i behovet och planeringen av spår och leder. Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 13

14 Vid Pickesjön och Kristineberg finns möjlighet att anlägga elljusspår. Bostäder planeras invid båda dessa områden och kommer alltså att öka underlaget för och behovet av elljusspår i dessa områden. En eventuell bostadsbyggnation omkring Pickesjön kommer också att göra att det befintliga friluftsområdet omkring sjön försvinner och i förlängningen innebär detta troligtvis att de boende omkring Pickesjön kommer att söka sig söder om nya Rv27 för att hitta sitt nya frilufts- och rekreationsområde. Här bör vi alltså på sikt skapa en led som sammanbinder Pickeområdet med Bosnäsområdet. I takt med att sommarstugeområdet omkring Bosnäs och Funningen omvandlats till året-runt-boenden har också detta område ökat sitt behov av ett frilufts- och rekreationsområde. Önskvärt är dock att det befintliga och mycket välbesökta frilufts- och rekreationsområdet omkring Pickesjön får bli intakt även i framtiden. Naturområdet omkring Bosnäs och de större sjöarna Bosjön, Västersjön och Äktasjön är mycket lämpligt för ett framtida större frilufts- och rekreationsområde. Här finns stora skogar och ett rikt grusvägsnät som skulle kunna användas för flera olika sorters leder och andra frilufts-anläggningar. Här finns också möjlighet att skapa rastplatser som kan användas gemensamt av både vandrande, cyklister, kanotister och fiskeentusiaster. För att få möjlighet att kunna använda området som frilufts- och rekreationsområde i framtiden bör vi också arbeta för att höja upp områdets klassning i Grönområdesplanen. Ett elljusspår bör som sagt uppföras även vid Kristineberg/Gässlösa. I första hand bör elljusspåret byggas norr om Kronängs IP, men om den kommande bostadsbyggnationen gör detta omöjligt bör vi arbeta för ett elljusspår söder om Kronängs IP. Idag finns mycket små möjligheter till friluftsliv i området, då terrängen inte inbjuder till detta. För att underlätta för människor att röra sig i området bör vi därför även skapa en längre vandringsled. Området som går att utnyttja för friluftsanläggningar vid Kristinberg/ Gässlösa är dock relativt litet och det går inte att få plats med alltför många olika leder eller friluftsanläggningar. Däremot är den stora f.d. soptippen en stor tillgång och här skulle det kunna finnas plats för flera olika sorters aktiviteter. Ytterligare ett helt vitt område vad gäller motionsspår och uppmärkta vandringsleder är området öster och söder om Hedvigsborg. Trots att Kransmossens friluftsområde är relativt närbeläget, så är det ändå svårt för de boende i området att ta sig dit på grund av stora barriärer i järnvägen, Gånghestervägen och Lillån. Detta område är ett av de områden som på sikt skulle kunna bli ett av stadens större frilufts- och rekreationsområden. Här finns stora skogar och ett rikt stig- och grusvägsnät som skulle kunna användas för flera olika sorters leder och andra friluftsanläggningar. Här förväntas inga större byggnationer ske i närtid, dock utreds de obebyggda delarna av området för ett framtida skjutbaneområde. För att få möjlighet att kunna använda området som frilufts- och rekreationsområde i framtiden bör vi också arbeta för att höja upp områdets klassning i Grönområdesplanen. Vintertid plogas och singlas av de kommunala spåren idag enbart elljusspåren vid Kransmossen och Kypegården. Även elljusspåret omkring Kolbränningen på Byttorp bör läggas till denna lista och i takt med att staden växter bör sedan ytterligare något elljusspår plogas och singlas. Plogning och singling av dessa elljusspår och promenadslingor bör ha minst lika hög prioritet än plogningen av de så kallade vinterplanerna, då dessa spår nyttjas av betydligt fler besökare. 14 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

15 Samhällen utanför stadskärnan Tack vare föreningslivet finns ett stort antal uppmärkta leder och elljusspår i samhällena utanför staden. Dock bör nämnas att även längre ut från staden finns det fler spår o leder norr om staden än söder om. I dagsläget är det av de större samhällena enbart Dalsjöfors som saknar elljusspår. Många föreningar har under åren haft stora problem med stormfällningar av sina elljusspår. Några få av dessa elljusspår är fortfarande inte helt reparerade, men dessa föreningar arbetar själva på att iordningställa dem igen. Det är önskvärt att det intill de större samhällena skall finnas något kortare motionsspår som kan användas av dels de närboende, men även av skolan. Viskafors kan nämnas som ett av de samhällen där man idag får ta sig en bra bit från samhället för att komma till närmsta motionsspår. Endast några få mindre samhällen och tätorter utanför staden saknar idag befintlig eller planerad vandringsled, elljusspår eller motionsspår. Dessa är Tämta, Borgstena samt Svaneholm. Svaneholm bör nämnas lite extra under denna rubrik. Det lilla samhället är i princip helt instängt mellan branta bergväggar, Viskan, den före detta gummifabriken och järnvägen. Några stora åtgärder går inte att göra här, men enbart att förbättra promenadstigen längs Viskan mellan Svaneholm och bostadsområdet Tallholmen skulle vara en klar förbättring. Områden ej i närheten av större bostadsområden De spår och leder som nämns under denna rubrik har idag oftast någon koppling till de kommunala eller statliga naturreservaten. Här är målet oftast att visa upp något speciellt natur- eller kulturvärde. Natur- och kulturvärden av olika slag är något vi har gott om i Borås. Det är önskvärt att uppföra fler leder kopplat till natur- och kulturvärden, då dessa också skulle kunna fylla upp några av de vita hål som idag finns på Borås spår- och lederkarta. Uppgifter om stadens natur- och kulturvärden finns bl.a. att hämta i kommunens egna Kulturmiljöprogram samt rapporten Skyddsvärd natur i Borås kommun, Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister samt Skogsstyrelsens Skogens pärlor. Tillgänglighet Tillgänglighetsanpassade och helt flacka spår finns idag vid enbart vid Kypegården och på Vänga mosse. Något mer kuperade tillgänglighetsanpassade spår finns runt Pickesjön, runt Ramnasjön och på Kransmossen. Här kan också Seglora kulturled nämnas som är relativt flack. I närtid planeras att tillgänglighetsanpassa leder på redan befintliga anläggningar, dels på Byttorp vid Kolbränningen och dels i Rya åsars naturreservat. I närtid planeras också en tillgänglighetsanpassning på Kransmossen. Här vill vi lyfta fram den vackra Kransån med omgivningar och genom en bred träramp tillgänglighetsanpassa en promenadslinga utmed ån. Längs denna träramp skall också uppföras tillgänglighetsanpassade picknickytor och fiskebryggor. När tillgänglighetsanpassningarna är åtgärdade på våra befintliga anläggningar bör vi fortsätta med tillgänglighetsanpassningar i samhällena utanför staden. Här får befolkningsmängd och olika natur- och kulturvärden ligga till grund för prioriteringen. Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 1

16 Tillgänglighetsanpassad rastplats vid Kransmossen som uppfördes i samband med O-ringen 21. År 2 föreslår arbetsgruppen att en tillgänglighetsanpassad led, i form av en träspång, byggs nerifrån Kransmossen och upp till rastplatsen, en sträcka om ca meter. Längs trärampen bör ytterligare rastplatser och fiskeplattformar uppföras. Belysning Tillgången till elljusspår är överlag bra i Borås, men även här är det mycket tydligt att södra delarna av Borås saknar tillgång till närbelägna elljusspår. Ett enda elljusspår finns idag på södra sidan av staden, nämligen vid Storsjön i Rydboholm. Som nämnts ovan, bör vi i närtid uppföra elljussspår både vid Kristineberg/Gässlösa samt runt Pickesjön. På längre sikt bör man se över om man behöver komplettera med ytterligare något elljusspår i något av de mindre samhällena söder om staden. Här kan nämnas att Aplareds IF i sydost ligger i startgroparna för uppförandet av ett kortare elljusspår. Dalsjöfors är idag det enda större samhället som i dagsläget saknar elljusspår. Här väntas ett elljusspår uppföras i närtid i samarbete mellan Attraktiva Toarp och Borås Stad. Många föreningar har under åren haft stora problem med stormfällningar av sina elljusspår. Några få av dessa elljusspår, främst öster om Borås, är fortfarande inte helt reparerade, men dessa föreningar arbetar själva på att återställa dessa. Utöver helt nya elljusspår bör vi också fokusera på att elbelysa transportsträckor mellan olika bostadsområden och friluftsanläggningarna. Här kan t.ex. nämnas sträckan mellan Sjöbo och Kype, mellan Lasarettet och Kype och mellan Husbondegatan och Kransmossen. 16 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

17 Långleder Idag finns enbart två långleder inom kommunen; Sjuhäradsleden och banvallen (som också är en del av den längre cykelleden Sjuhäradsrundan). Vandringsleden Sjuhäradsleden är enbart lämplig för vandring, medan den asfalterade banvallen också är lämplig för cykling, inlinesåkning, ridning, skidåkning och mycket annat. Den är också den perfekta aktivitetsplatsen för den som vill träna eller röra på sig på ett helt plant underlag. Banvallen saknar dock iordningställda parkeringsplatser samt tydliga informationstavlor. En stad av Borås storlek borde kunna stå för och bära ytterligare någon eller några långleder. Arbetsgruppen förordar långleder som startar och går i mål på samma plats. På ett enkelt sätt kan man anlägga en långled som utgår från Kransmossen och som också binder ihop området med Hedvigsborg, Transås badplats, Kråkered, Björkehovsstugan, Älmås naturreservat samt Gånghester. Ytterligare en långled kan anläggas genom att i en ring runt staden binda samman de många frilufts- och rekreationsområden, föreningsgårdar, naturreservat och sevärdheter som finns. På mycket lång sikt finns möjlighet att anlägga en nord-sydled. Flera olika möjligheter finns. Förslagen bör utgå från vilka områden vi helst vill visa upp och vilka befintliga frilufts- och rekreationsområden vi vill knyta ihop. Leden bör ansluta till befintliga leder i Vårgårda respektive Mark. Arbetet med en långled måste ske i samarbete med angränsande kommuner. Aktivitetsleder Idag är det mycket ont om iordningställda leder med fokus på andra aktiviteter än just vandring eller löpning. Skidspår finns en hel del, men inga mountainbike- eller ridleder. En enda cykelled finns, nämligen Sjuhäradsrundan (där den asfalterade banvallen mellan Gånghester och Rångedala ingår som en del av leden och som även går in i Ulricehamns kommun). Borås kommer att växa ytterligare de närmsta åren. Här finns alltså ett tillräckligt stort underlag för att staden skall kunna arbeta för att flera olika sorters aktivitets-leder skall uppföras. Inom de närmsta åren bör staden utreda och anlägga ett mountainbikeområde, en ridled samt en eller flera cykelleder. Det är dessutom positivt om dessa leder kan finnas i områden där det även finns vanliga motionsspår och elljusspår, detta för att samla flera olika aktiviteter i samma område. Mountainbikeleder Ett angenämnt problem är den växande mountainbikeåkningen i Borås. Idag håller de föreningsaktiva ofta till på Kransmossen, medan de föreningslösa kör i i stort sett alla naturområden omkring staden. Som det är idag är utrymmet på både Kransmossen och Kypegården för litet för att härbärgera den mängd mountainbikecyklister som finns, samtidigt som det i de äldre naturreservaten, t.ex. Rya åsar, inte är önskvärt enligt de reservatsföreskrifter som finns. Det är av största vikt att vi nu arbetar för att hitta ett större skogs- och/eller naturområde med plats för flera olika uppmärkta mountainbikeleder för stadens både föreningsaktiva och föreningslösa mountainbikeåkare. Ett välplanerat och välutrustat område med leder i flera olika svårighetsgrader skulle också kunna locka mountainbikeåkare från andra delar av Sverige. Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

18 Ridleder Någon uppmärkt ridled finns idag inte i Borås. Hästintresserade och hästgårdar finns dock på många ställen runtom staden. Fokus i förstaläget för förvaltningarna bör vara att under 2 utreda och upprätta en eller två leder inom samma område i staden. Värt att beakta är att ett nytt naturreservat planeras utmed Viskan på Gässlösa/Bråt. I detta kommande naturreservat har det nämnts som önskvärt att få hästar att röra sig i området. Det är därför rimligt att ett första ridledsområde anläggs öster om Viskan vid Gässlösa/Bråt. Cykelleder Som nämnts ovan, finns det idag bara en enda cykelled att hänvisa allmänheten till, nämligen banvallen mellan Gånghester och Rångedala. Tidigare har flera cykelleder funnits i staden, bl.a. vid Bosnäs-Rydboholm-området och i området mellan Fristad och Borgstena. Framtid Fristad arbetar själva för att återskapa cykelleden mellan Fristad och Borgstena och det är rimligt att Fritids- och Folkhälsoförvaltningen bygger upp ytterligare några cykelleder. Väg och stignät lämpligt även för damcykel finns på flera ställen runt staden, bl.a. i Gingriområdet, i Hedvigsborg/Flymader-området, i Målsryds-området och mellan Sandared och Töllsjö. Cykelleder är enkla och billiga att iordningsställa och är ett bra komplement till de många vandringsleder och motionsspår som finns i staden. Om ett mountainbikeområde byggs upp i ett område med lämpligt stig- och vägnät även för vanlig cykel, är det rimligt att märka upp en cykelled vid samma tillfälle som uppförandet av mountainbikeområdet. Om ej, föreslår vi att år 4 i planen blir ett cykelledsår. Kanotleder Att uppföra en kanotled är en relativt billig åtgärd och skulle kunna rymmas inom planen för de närmsta åren. Förslag till sträckningar kan vara bland annat längs Viskan, i Frisjön, i Viaredssjöarna Västersjön/Bosjön/Björken/Äktasjön. Önskvärt är också att någon form av kanotuthyrning kan kopplas till en kanotled. Klätterleder Arbetsgruppen anser att kommunen inte skall anlägga klätterleder. Däremot kan vi hjälpa till och ställa upp med exempelvis slyröjning m.m. Skidspår Skidspår är något som det finns utomordentligt gott om. Föreningslivet i staden driver idag ett -tal olika skidspår till en längd av sammanlagt km. Detta gör att staden i dagsläget inte behöver arbete för att skapa fler skidleder. 18 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

19 I FRAMTIDEN BÖR STADEN ARBETA FÖR ATT TILLGODOSE FRILUFTSLI- VET ÄVEN FÖR BLAND ANNAT MOUNTAINBIKECYKLISTER, CYKLISTER OCH RYTTARE. Friluftsgårdar och föreningsgårdar Idag finns tre kommunala friluftsgårdar, nämligen Kransmossen, Kypegården och Skidstadion. Utöver dessa finns ett tiotal föreningsgårdar med omklädningsmöjligheter och bastu. Vid Kypegården finns utöver omklädningsmöjligheter och bastu även ett litet gym och ett litet café. Vid Kransmossen finns bastu och omklädningsmöjligheter men här har cafét lagts ner då närliggande Mariedals IK öppnat café i sin klubbstuga. Båda friluftsgårdarna Kransmossen och Kypegården skulle behöva och tjäna på en nydaning av användandet. Ett förslag till utveckling av Kransmossens friluftsgård skulle kunna vara att göra om det före detta cafét till ett relaxrum som förbinds med omklädningsrummen via ett inglasat atrium som även kan öppnas ut mot fotbollsplanen. Både cafét och atriumet kan också användas för information och utställningar. Kypegårdens café skulle kunna läggas ut på entreprenad för att skapa ett besöksdragande café med större utbud än idag. Båda dessa frågor bör dock utredas vidare. Arbetsgruppen anser därför också att några ytterligare friluftsgårdar inte behöver uppföras i dagsläget. Man varken bastar eller byter om vid friluftsgårdarna i samma utsträckning som förr. De allra flesta åker hem och duschar efter träningen. Utöver bastuarna vid Kypegården och Kransmossen samt föreningsgårdarnas bastur finns det även möjlighet att basta i de fyra simhallarna. Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 19

20 Frilufts- och rekreationsområden 194 uppfördes bastun vid Kypesjöns strand, bastun som så småningom växte och blev till det stora och välbesökta friluftsområde som det är idag. Kransmossens friluftsgård uppfördes i mitten av 197-talet. Staden har sedan dess vuxit ordentligt och vad gäller utvecklingen av nya friluftsområden så står detta inte i proportion till hur staden har utvecklats befolkningsmässigt. Vid vet dessutom redan nu att staden kommer att fortsätta växa de närmaste åren, både vad gäller bostäder, handel, industrier och infrastruktur. Det är ett måste att redan nu börja tänka till om de större tätortsnära rekreations- och friluftsområden som vi önskar ha om år. Genom att använda och utveckla de gröna kilar som finns in i Borås kan vi anlägga en ring av friluftsområden omkring Borås så att de allra flesta, oavsett var man bor, har nära till något lättillgängligt friluftsområde med tillhörande motionsspår och vandringsleder och eventuell någon ytterligare aktivitetsled. Ringen av friluftsområden intill staden skulle kunna bestå av följande områden: Hestra/ Kolbränningen, Rya åsar, Kypegården, Skidstadion, Kransmossen, Hedvigsborg/Hårsåsen, Kristineberg, Gässlösa/Bråt och Bosnäs. Förslag till en framtida ring av frilufts- och rekreationsområden samt naturreservat runt stadskärnan. 2 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

21 Källor Borås stad: Digitala Friluftsguiden Borås stad 214: Grönområdesplan Gr%C3%B6nomr%C3%Adesplan+-+plan.pdf Borås stad 21: Kulturmiljöprogram Kulturmilj%C3%B6program+-+program.pdf Borås stad 29: Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Tillg%C3%A4nglighet%2Bprogram.pdf Borås stad: Välfärdsbokslut 214 för ökad kunskap om hälsa och välfärd V%C3%A4lf%C3%A4rdsbokslut+214.pdf Borås stad 2: Skyddsvärd natur i Borås kommun Skyddsv%C3%A4rd+natur+i+Bor%C3%As.pdf Fredman Peter m.fl., Naturvårdsverket 213, Friluftsliv i förändring resultat från ett forskningsprogram, Rapport Hadders Anna och Anne Rosengren, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne 26, Får man grilla här? kulturell mångfald möter biologisk mångfald Hedlund Markus, SLU 21, april. Urbant friluftsliv i världen och Sverige. [online] Föredrag från Tankesmedja för friluftsliv 21 Naturvårdsverket friluftsliv-trender-marcus-hedblom.pdf Keane Åsa m.fl., c/o city, 214. Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. pdf Moshtat Yusra, Naturvårdsverket 28, Med andra ögon Naturmöten med invandrare, Rapport 88 Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Handisam 213, Tillgängliga natur- och kulturområden En handbok för planering och genomförande av tillgänglighetsåtgärder i skyddade utomhusmiljöer, Rapport Naturvårdsverket 21, Friluftsliv för alla Uppföljning av de tio målen för Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 21

22 friluftslivspolitiken, Rapport 67 pdf?pid=16863 Petersson Forsberg Lena, Naturvårdsverket 21, Kommunala friluftsplaner En kunskapsbas för verkningsfulla och användarvänliga friluftsplaner, Rapport Regeringens skrivelse 212/13:1, Mål för friluftslivspolitiken Riksantikvarieämbetet: Bebyggelseregister Seger Yvonne, Naturvårdsverket 26, Regionala och kommunala friluftsplaner Inledande metodstudie i Uppsala län, Rapport Skogsstyrelsen: Skogsens Pärlor

23 Bilaga 1 Områdeskarta Utredning SPÅR OCH LEDER Björsjön Malsjö 2 2 Barnasjö Tämta Hallasjö 2 Ab orrasjö Mellansjö 24 Skogssjön 26 Tämta 23 Horsasjö Säven 2 24 Borgstena 23 Rönåsasjöarna Käringasjö L. Acksjön Sågedammen Nossekälla Lassesjö 2 Sandsjön 2 Örlanda Övre Kroktj. St. Bastutj. Vänga Gåsasjön damm 2 34 Vänga Mjöshult Lillesjö Lövåsasjön Vängtorp 16 Lomsjö Acksjön Vemmenhult Kvarbo Grantjärnen Veksjön Vralen 2 22 Belasjön Marsjön 24 Hab eltorpasjön Lillesjön 19 Bredared S Kypesjön 3 Kolb ränningen Lundaskog Långatj. Ramnasjön D Sjömarken Kvarnsjön Bolingen Bosjön Ab b orrsjön Grunnasjö Ab b orrsjön Ängsjön 16 1 Kärra 16 3 Bengtasjön Agnsjön 2 Hökasjön 24 2 Hulkesjö Ljushult Skallasjö St. Bågtjärnen Skallatjärnen 1 Fjällasjö 14 Svansjön Rökullasjön 12 Horssjön Kvarndammen Lillasjön Kinnarumma Prästgårdssjö Halla 12 Klevsjön 13 St. Agnsjö L. Agnsjö 11 Djupasjö Skärsjön Mossjön Frisjön Krokasjö Iglatjärnen Seglora Furusjön 1 8 St. Tofösingen L. Tofösingen Osjö Ljungsjö Breasjön Gäddesjön Våxb ergssjön 1 38 Arnäsholm Enekulla Mjögaresjön Bogrydssjön 12 Bråtatj. 13 Tosjö Hulusjö 32 Bogryd Galtatjärnen Blåvad Getatjärnen 14 Fiskesjö Svaneholm Madtjärnen Skrimsjö Lomsjö Björsjö 1 16 Öretj. Gäddesjö Iglatjärnen Jällsjön Trädsjön 22 Spjutsjö Björsjön Gränd Ab b orrtjärnen Flysjö Boanäs Ab b orrasjön Sjögabo 12 Havsjön Nyb roviken Ingesjö Lönnhult Lille Sälgsjön 29 Aplared Rönnesjö Viskafors Norrsjön Vättensjön Bosgården Älgsjön Kroksjön 22 Sävshult 1 Uttersjön 23 Felasjön 21 Mellsjön Kamsjön Skansasjön Sävsjön Roppereds håla Lomsjö Hängsjö 21 Store Sälgsjön Tåsjön Sillasjön Duvesjön Storsjön Boasjön Skräppesjön Björnåsen 1 31 Yxasjö Grundasjö Hungern Öretjärnarna Ab b orrasjö Dannike Gårdsjön Lindåsasjön Östersjön Västersjön 18 Tjärnet Kroktjärnen Trestjärnesjöarna 14 Ab b orratj. Furesjön Ängatjärnen Små Kållesjöarna Rydboholm 2 16 St. Agnsjön 2 23 Hagasjön 36 Granbäcken Äleb ackasjö Björkhult Björkesjön Svalesjön 1 16 Latjärnen Mörkatjärnen 28 Målsryd L. Videsjön Stuvered 1 Kroksjön 16 Kattjärnen Fingerstjärnarna Ö Hunghult Horssjö St. Kållesjön Svarttjärnen Sjögårdssjön Nordsjön Kroppesjön Vänesjön Häljasjö Lomtj. Lergered Rammsjön 21 Uppsalen 22 Rölle Draered 2 Råslätt Hårsåsasjön Kråkered Stockasjön L. Älsjön St. Mölnetjärnen Långatjärnen Gällsjön Slätthult Skrämb osjön St. Älsjön Stensjön Åtjärnen Transås 22 Ljungsjö Äktasjön Flogatjärnen 11 3 L. Bosnäs Skintesjön Flysjön Åstjärnen Övre Näs Fjälltjärnen Guttasjön Ab b en 22 Lomtj. Vrångatjärnen St. GäddeL. Gäddetjärnentjärnen Skräppesjön St. Stjärnsjön St. Mögasjön L. Mögasjön Skälvarås St. Dalsjön Senåsa 14 Kvarnsjön Västersjön Gärdessjön Dalshestre 22 L. Kolsjö Nättjärnen Eningen St. Transåssjön St. Harasjön 29 Ämten 16 Rueredssjön Funningen Stålarp Skänstad 19 Björken 27 L. Dalsjön Gasslången Kärrmossasjön St. Kolsjö 16 L. Ärtasjön Djupasjön 1 Borås Gånghester 12 Tränningstorpasjön Hälasjön St. Nab b asjön Dalsjöfors 2 18 Viaredssjön 9 F Hjortryd 2 13 A 7 Pickesjön Viared Viken Brämhult 8 C 21 Sandared B Kerstiatj. Bråtenstj. Hestra Lövaskog Toarp 27 1 Backabo Lövaskogssjön Mölnetj. Mölnesjö Lillesjön Taryd Karlsaflogarna 22 Ljungsjön Vatthulta sjö Gullestorpssjön 3 3 Fråasjön 26 Kvarndammen E Borås Gullsjö Äspered 6 N Kypesjön Hålsjön L. Tosserydssjön 27 Ekås Sjöbo 2 Öndered Ebbared Tängetjärnen Pålsb osjö Hällsjön Sundholmen 3 St. Tosserydssjön Sundshult Pålsbo 22 Fjällsjön 2 29 Tosseryd Ab b orrsjön 27 Gub b atj. Illoratj Fjällsjön Kvarnsjön 2 Fornesjö Kyperedssjön 2 29 Götsered 22 Lomsjö Hallagärde Tå Pålsb otjärnen 2 2 Räffelstj. Ällicketj. Gravryd Falskog Gunnarstorp Örekullen Varvhult 22 Käringatjärnen Fölsjö 3 22 Nattmanstjärnet Hemsjön 27 Frufällan Båstad 21 Gången 2 Gravsjön 29 Sandhult Madsjön 27 2 Trummesjö 2 27 Kvarndammen Bäcksjö L. Grönesjö 2 Gretlanda 24 Börsetj. 3 Mörkasjön Lille sjön Rångedala Öresjö Iglasjön 2 Store sjön Kil Knivatj. Rommenatj. Kråketjärnen Tranetj. 21 Rommenasjö Djupenatj. Östersjön Trolltjärnen Sparsör Sturesjön 27 Blacketj Hörnasjön Värnasjön Gessjön Marsjön Finnekumla Gingri 21 Ab b orrasjön Grantjärnen 2 Hagatj Älvessjön Blackesjö Fristad Dammen 2 Sågdammen 27 Hedared Lilla sjö Röl V Valsjön Svinsjön Tärby 24 Rudesjön Mystetj. Kvicktj. Ö Valsjön 2 Kärrasjön Barnasjön 22 Ärtingen 2 22 Sälsjön 19 V Kulsjön 2 Ab b orratjärnen Ö Kulsjön 22 Stensjön Tusken 3

24 Bilaga 2 Karta befintliga spår och leder Fritids- och folkhälsoförvaltningen Tekniska förvaltningen Föreningar Staten, kyrkan och länsstyrelsen h 24 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

25 Bilaga 3 Karta elljusspår Elljusspår året om Elljusspår vid skidföre Elljusspår under renovering Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 2

26 26 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER

27 Borås Stad Utredning SPÅR OCH LEDER 27

28 Postadress 1 8 Borås Telefon e-post boras.stad@boras.se Webbplats boras.se