STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Jerusalem & Jag

Transkript

1 STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Jerusalem & Jag

2 Läse- och samtalscirkel utifrån boken Jerusalem & Jag Författare: Anit Goldman Förlag: Natur & Kultur, 2017 Studieguide: Magnus Stenberg, Studieförbundet Bilda Innehåll Inledning 3 Bokcirkel vi ser så olika i det vi läser! Så startar du en bokcirkel med Bilda Första träffen Vad är det med den här staden? 4 Andra träffen Den heliga staden 4 Tredje träffen Berättelsernas stad 5 Fjärde träffen Var finns kvinnorna? 5 Femte träffen Staden byggd av ord 6 Sjätte träffen Sionismen som idé och praktik 6 Sjunde träffen Poeten i Jerusalem 7 studieguide till jerusalem & jag sid 2

3 Inledning Bokcirkel vi ser så olika i det vi läser! Att läsa en bok tillsammans är alltid inspirerande. Det brukar inte ta någon lång stund innan man upptäcker att man hittat olika perspektiv i en och samma bok, och så är samtalet igång. Så intressant, nu visade du mig något nytt i texten! Den här studieplanen vill vara en inspiration för cirkelledare och deltagare att komma igång att samtala kring Anita Goldmans bok Jerusalem & Jag. Det är naturligtvis fritt fram att följa en annan ordning, eller att samtala om helt andra frågor. Men studieplanen kan vara ett stöd både för ledaren och för deltagaren att börja dra i några av de många trådar som finns i boken. Jerusalem & Jag är en starkt personlig bok som inte väjer för stora existentiella frågor. I studieplanen väcks också flera frågor som knappast har ett självklart svar. Det är framförallt erfarenheterna hos oss i samtalsgruppen som står i centrum, mer än kontroll och pluggande av årtal och fakta. Väljer man en sådan ingång i cirkel ställer det krav på såväl cirkelledare som deltagare att respektera vad deltagare väljer att säga, och vad hon eller han väljer att avstå att säga. Här är några allmänna råd för ett samtal av det här slaget: Det personliga vi delar stannar i gruppen. Det är ok att prova tankar och att ändra sig. Jag har rätt att vara tyst. Jag talar i jagform. Alla hjälps åt att hålla tidsramarna. Alla bidrar med sitt perspektiv och värdesätter att få ta del av andras. Första gången är det också bra att ha en presentationsrunda där alla får berätta om sina förväntningar på studiecirkeln. Så startar du en bokcirkel med Bilda När du har fått ihop en grupp på din ort anmäler du gruppen som studiecirkel i Bilda. På hemsidan hittar du blanketter för anmälan av studiecirkel. Välj blankett från den region där du bor. Du kan sedan välja att få en digital närvarolista. En i gruppen håller i samtalsstrukturen och tiden och ser till att alla får utrymme och allas tankar och idéer tas tillvara. Med fördel ansvarar olika personer för olika tillfällen, men det kan också vara en och samma samtalsledare för alla tillfällen. Hur många gånger ni vill träffas i studiecirkeln bestämmer ni själva, men minst tre gånger och nio studietimmar (en studietimme är 45 minuter) för att räknas som en studiecirkel. studieguide till jerusalem & jag sid 3

4 Första träffen Vad är det med den här staden? Introduktionen, sid 7 16 Det finns två huvudpersoner i den här boken, staden Jerusalem och författaren Anita Goldman. Redan i fösta meningen ställer Goldman frågan. Vad ska jag med den här staden till?. Berätta för varandra om och på vilket sätt ni har en relation till Jerusalem. Vilka i gruppen har varit i Jerusalem, vilka har inte? Den som inte varit där finns det en längtan dit? Du som varit där längtar du tillbaka? Jerusalem beskrivs ofta som en mosaik av olika människor, kulturer, trosföreställningar och politiska visioner, som lever sida vid sida. Är det denna mångfald som lockar, eller är mångfalden något som stör? Du som varit där, berätta gärna konkret om ett tillfälle när mångfalden var trevlig, och när den bara var jobbig. Goldmans ingång i Jerusalem präglas starkt av att hon är judinna. Hon äger självklara referenser i de judiska traditionerna och berättelserna. Samtala om hur en persons bakgrund och referensramar präglar olika människors ingång i Jerusalem, det vill säga våra förväntningar, våra kontaktytor och våra olika sätt att läsa om och möta Jerusalem. Berätta gärna för varandra om någon har läst andra böcker av Anita Goldman den andra av denna boks två huvudpersoner. Andra träffen Den heliga staden Kapitel 1, sid I bokens kapitel 1 redogör Anita Goldman för Jerusalems roll i de tre abrahamitiska religionerna. Hjälp varandra att reda ut hur är det nu, varför och på vilket sätt ses Jerusalem som en helig stad för judarna, för de kristna och för muslimerna? Vad är bakgrunden och vilka konkreta uttryck tar det sig idag, i stadsbilden, i veckans kalender, i hur människor rör sig och klär sig? En central fråga i Jerusalem & Jag är om vad som gör en stad helig. I det första kapitlet (s 36) dristar sig författaren att påstå att det är en sorts tragedi i skapandet av Jerusalem som religiös huvudstad. Centraliserad religion med en hierarkisk organisation har ställt till mycket olycka och medfört stort förtryck, hävdar hon. Men den är inte Herrens utan människors påfund. Längre fram i samma kapitel skriver hon att under judarnas långa diaspora blir Jerusalem snarare en symbol, ett mytiskt centrum, en mittpunkt att hålla sig till. Och när Jerusalem flyttar in i Boken blir böckerna heliga (s 49). Kapitlet avslutas med tanken att drömmen om Jerusalem kanske mer än allt annat är drömmen om att bli hel. Samtala med varandra om vad som är heligt, i religionerna, och i en människas liv. Rör er försiktigt i varandras erfarenheter och berättelser. Det heliga måste hanteras varsamt, hur stort eller litet det än kan synas vara. Det viktiga samtalet kan knappast vara att formulera den gemensamma sanningen, utan att lyssna till varandras erfarenheter. studieguide till jerusalem & jag sid 4

5 Tredje träffen Berättelsernas stad Kapitel 2, sid I det här kapitlet följer vi Anita Goldmans tankar om den heliga och samtidigt högst fysiska, eller om man så vill, sekulära staden. De tidiga sionisterna tycks över huvud taget inte ha varit så intresserade av Jerusalem. De ville skapa den nya nationen ung, modern, framåtblickande. Detta präglade inte minst den person man brukar se som sionismens fader, Theodor Herzl. Läs gärna högt tillsammans någon av Jehuda Amishais dikter som finns i boken, exempelvis på sid 111. Enligt Anita Goldman var han en av Jerusalems mest uppskattade poeter, trots sitt ofta sorgsna tonfall och språk. Själv beskrev han sig som en postcynisk humanist, en beskrivning som Goldman vänder sig emot. Samtala om vad som utmärkte de tidiga sionisterna och varför de inte var så intresserade av Jerusalem eller det som i boken benämns som Klagomuren. (Numera brukar denna den västra muren av det gamla templet just kallas för Västra muren. Varför tror ni att författaren valt att använda begreppet Klagomuren?) I boken nämns Selma Lagerlöfs böcker Jerusalem I och II, om de fattiga bönder från Sverige som av religiös övertygelse reser till Jerusalem. Leta gärna upp boken och läs kapitlet om staden, där Lagerlöf ställer sig frågan varför det är så många människor som inte tycks klara av att leva i Jerusalem. Vilka likheter och skillnader finns mellan denna skildring, och den Theodor Herzl gör, som återfinns på sidorna Fjärde träffen Var finns kvinnorna? Kapitel 3, sid I detta kapitel får vi möta en lång rad skrivande kvinnor förankrade i judisk tradition och i det moderna Israel. Här nämns bland annat Dvora Baron, Leah Goldberg, Amalia Kahana-Carmon, Orly Castel- Bloom, Nurit Zarchis, Ronit Matalon, Leah Ainis, Dorit Rabinyan, Rachel Bluwstein, Sther Raab, Daniella Carmi och Michel Govrin. Är det någon i gruppen som känner till någon av dessa israeliska författarinnor? Vilka finner ni är särskilt intressanta och varför? Enligt Anita Goldman har såväl det religiösa och det politiska/nationalistiska språket länge haft en maskulin prägel. Perspektivet har varit mannen, som soldat, bonde och arbetare. Jerusalem har framställts som en älskad dotter, eller mor. Eller som en äktenskapsbryterska eller sköka som gör uppror mot sin far. Jämför gärna med andra länder och städer som beskrivs i feminina termer, exempelvis Moder Svea. Michal Govrin är en nutida författare och dramatiker som Anita Goldman själv har träffat och vars bok Ha-Shem presenteras tämligen utförligt. Genom att vända sig bort från den traditionella bilden, att de tre abrahamitiska religionerna har samma Fader, vill Govrin peka på Staden som Moder. En mor kan älska alla sina söner på samma vis. Bröder som vi vet kan ha svårt att samlas kan acceptera att de älskas på samma sätt av samma mor. Skulle relationen mellan judar, kristna och muslimer i Jerusalem underlättas om bilderna och språket fick en mer feminin prägel? studieguide till jerusalem & jag sid 5

6 Femte träffen Staden byggd av ord Kapitel 4, sid Är det skapandet och framväxten av den moderna hebreiskan som är det verkliga miraklet i en stad som ju annars mer än någon annan är förknippad med just underverk, undrar Anita Goldman. Hon berättar historien om Ben Jehuda som i slutet av 1800-talet var den person som framför någon annan transformerade det religiösa språket hebreiska, till att bli ett språk för vardag, litteratur och politik. Flera grupper tycktes emellertid ha svårt att se poängen med detta. De religiöst ortodoxa ansåg att projektet var ogudaktigt. Och sionisterna att det var omöjligt. Vem har tillräcklig kunskap om hebreiska för att köpa en tågbiljett på det språket?, lär Theodor Herzl ha sagt. Samtala med varandra om betydelsen av ett gemensamt språk. Vad tror ni att hebreiskan betytt för den unga staten Israel? Vad hade hänt om man istället valt att ha engelska som huvudspråk, med motiveringen att det var britterna som styrde över Palestina före 1948? Eller tyskan, som var exempelvis Herzl:s modersmål? I slutet av kapitlet berättar Anita Goldman om hur hon 2015 på plats i Israel, i ett kristet kloster i byn Ein Karem, upplevde slutet av valrörelsen, och den av flera bedömare oväntade upplösningen. Och hon hävdar att det är enklare att hitta människor att samtala med om Israel och Palestina, i just Israel. Samtala om samtalet, eller debatten, eller ordkriget, i Sverige mellan människor som tar ställning för det ena eller andra folket. Präglas det av tondövhet, som Goldman hävdar? Hur är det i så fall möjligt att hitta en annan ton i samtalet? Sjätte träffen Sionismen som idé och praktik Kapitel 5, sid Det är uppenbart att Anita Goldman tagit starkt intryck av professor Jeshajahu Leibowitz, av vad han har skrivit och av hennes personliga möten med honom. En stark formulering från Leibowitz om staten Israel och dess anspråk att vara en religiös statsbildning är denna: Att ge statens överlevnad ett specifikt värde är däremot problematiskt. Att förhålla sig till en statsbildning som ett inneboende värde är fascismens själva essens. Religion, människans erkännande av sin plikt att tjäna Gud, kan inte integreras i ett regeringsmaskineri. För Leibowitz, som själv var trogen sin sionistiska vision, var det sionistiska projektet ett sekulärt projekt. Han såg det som nödvändigt att judar inte tvingades leva under icke-judisk överhöghet, utan under eget självstyre i ett eget land. Men att ge den sekulära nationella rörelsen religiösa värden är en form av avgudadyrkan, menade Leibowitz. Sionism, som kan beskrivas som en judisk nationalism, har många politiska och religiösa förgreningar. Samtala med varandra om olika förståelser och uttryck av sionism, som en religiös, en nationalistisk, en filosofisk och en militär vision. Ibland talar man också om kristen sionism, som innebär att staten Israels bildande 1948 är en uppfyllelse av gammaltestamentliga profetior och att Israel måste återerövra de landområden man hade under biblisk tid. studieguide till jerusalem & jag sid 6

7 Samtala med varandra om relationen mellan judisk och kristen sionism, och om relationen mellan nationalistisk sionism och den internationella humanitära folkrätten, som ska fungera som ett skydd för civila som befinner sig i en politisk och militär konfliktsituation. Sjunde träffen Poeten i Jerusalem Kapitel 6, sid I det sista kapitlet i Jerusalem & Jag blir vi introducerade till poeten Else Lasker- Schüler. Anita Goldman konstaterar att det var mindre hennes excentricitet och de folkloristiska skrönorna om Lasker-Schüler som gjorde att hon drogs till henne, utan snarare det faktum att hon var en skrivande kvinna i en stad som sett så lite av den varan. Goldman berättar om Lasker-Schülers uppväxt i det alltmer av nazismen präglade Tyskland. Hur hon sågs som bohemisk och ytterst provocerande. Men inte heller i det unga Israel tycks hon ha blivit förstådd och respekterad. Samtala om varför ni tror att Anita Goldman valt att avsluta sin bok med att presentera denna konstnär, som faktiskt aldrig tycks ha blivit erkänd, eller själv kanske ens trivts i staden Jerusalem. studieguide till jerusalem & jag sid 7

8