Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?

Transkript

1 SKRIVUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN Hur kan processhjälp utformas för att utveckla elevers skrivande?

2 Förord Vi vänder oss till lärarstudenter och verksamma lärare som, även om de är teoretiskt kunniga, frågar sig: Hur tänker man konkret när man ska omsätta teorier i praktik? Ce trala frågor i boken är hur en skrivgemenskap kan byggas i klassrummet och hur svenskämnets mål och innehåll kan integreras med en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ.

3 Föreläsningens innehåll Styrdokument om skrivande och skrivundervisning i gymnasieskolan vad säger de? Skrivforskning om skrivande och skrivundervisning vad säger den? Skrivundervisning i gymnasieskolan konkreta exempel utifrån frågor som: Hur kan en processorienterad skrivundervisning se ut? Vad innebär processhjälp? Hur kan processhjälp utformas som undervisningsmoment i en skrivprocess? Hur kan en processorienterad skrivundervisning struktureras med logiska topiker?

4 Ämnesplanen i svenska (Gy 2011) Om skrivande i ämnets syfte: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. /---/ Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Undervisningen ska stimulera elevernas lust att skriva /---/ och därmed stödja deras personliga utveckling. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier. I undervisningen ska eleverna ges rikliga tillfällen att / / skriva. Undervisningen i / / skriftlig framställning ska ge eleverna tillfälle att värdera andras / / texter samt bearbeta sina egna / / texter, efter egen värdering och andras råd.

5 Skrivande som handling och möte. Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet Parmenius Swärd (2008) I enlighet med Hedeboe (2002) har jag också kunnat se att eleverna i många fall inte har blivit bedömda i förhållande till vad de blivit undervisade i, utan bedöms i förhållande till vad han eller hon förväntas kunna utan undervisning. Lärande om skrivande inskränker sig således till att eleverna endast med hjälp av råd och tips av handbokskaraktär och ett stort mått av självdisciplin ska producera analytiska och argumenterande texter med allt högre mogenhetsgrad med ett variationsrikt språk. Resultaten tyder på att eleverna själva måste förstå hur man utvecklar sitt språk och hur man gör för att skriva komplicerade texter. I skrivaktiviteterna i svenskämnet använder läraren sina resurser främst till att värdera och ge kritik på elevernas produkter i stället för att undervisa om och i skriva de. s. 228

6 Eleverna ska alltså undervisas att skriva olika te ter för skilda s fte o h sa a ha g; att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera för att utforma skriftliga framställningar;. att disponera text och behandla skriftspråket (textuppbyggnad, stil, språkriktighet); att utifrån det lästa kritiskt granska, referera och diskutera källor; att föra fram åsikter och motivera dem; att ear eta te ter och ge och ta emot respons på varandras texter; att använda språket för att tänka och reflektera kring sitt tänkande och lärande. Men hur detta ska gå till är upp till oss lärare!

7 Skrivforskning två inriktningar Kognitiv skrivforskning Skrivforskning med fokus på vad som sker mentalt hos skribenterna då de skriver. Experimentforskning i la oratorie iljö t.e. tänka-högt-protokoll på i divid- och mikronivå. Analyser av individens kognitiva processer under skrivandets gång. Socialt inriktad skrivforskning s.k. Inåtvänd skrivforskning (Hoel, 1997) Företrädare: Flower & Hayes Inom sociokulturell teori betraktas språk, skrivande och texter som sociala fenomen. Skrivforskningen inriktas på interaktion mellan individer, relationer mellan skribent, läsare och kulturen. Analyser av t.ex. textnormer och diskurser (Normprojektet, Norge; genrepedagogik, Australien). s.k. Utåtvänd skrivforskning (Hoel, 1997) Företrädare: Vygotskij, Bakhtin

8 Sammanfattning av forskningsläget inom psykolingvistik och skrivande: Re t kog itiv forsk i g so ps koli gvistike har l kats defi iera vad läsförmåga är och ställa upp generella modeller för läsutveckling, medan något motsvarande har visat sig omöjligt för skrivande. Det tycks som om skrivande är en så komplex menings- och identitetsskapande handling att ett socialt perspektiv på skrivande är nödvändigt, åtminstone om man ska studera mer än avgränsade aspekter av det. Skrivteori och skrivforskning en forskningsöversikt (Blåsjö, 2006)

9 Olika modeller för processorienterat skrivande Retoriska arbetsprocessen De fyra första partes gäller både muntligt och skriftligt Intellectio Inventio Dispositio Elocutio (även: Emendatio) Genrepedagogik: Cirkelmodellen i funktionella grammatiken Fyra steg: Bygga upp kunskap om ämnet Modellera genren Skriva gemensam text Skriva självständigt Processorienterat skrivande (enligt bl.a. Strömqvist) Fem steg: Analys av uppgiften Stoffsamling Sovring och strukturering Formulering Bearbetning

10 Olika modeller för processorienterat skrivande Retoriken Intellectio Analys av uppgiften Inventio Dispositio Elocutio Språklig utformning Emendatio Att korrigera Cirkelmodellen Bygga upp kunskap om ämnet Modellera texttypen Skriva gemensam text Skriva självständigt Bearbetning Skrivprocessen Analys av uppgiften Stoffsamling Sovring och strukturering utifrån uppgiftsbeskrivning Formulering Bearbetning

11 Hur byggs denna skrivprocess? Olika typer av skrivande informellt och formellt Första tanke och Lista miljöer leder eleverna in på ett ämne att skriva om. Eleverna samlar tankematerial: de kan bearbeta och undersöka ett ämne genom olika typer av kortskrivningar, de kan få referenser för det formella skrivande. Gensvar muntligt och skriftlig Läs upp texterna för varandra (delgivande) Vad kan göra texten mer levande? (riktat gensvar). Texterna växer fram i dialog mellan elever och med andra texter. Processhjälp Läsning av annan miljöbeskrivning (exempeltext) för att komma vidare i processen. Utifrån den diskuterar eleverna vad en miljöbeskrivning kan vara, de skriver sedan en ny version av sin text och gensvaret kopplas till processhjälpen.

12 Processhjälp Processhjälp innebär i korthet att läraren under arbetsprocessens gång lägger in undervisningsmoment där eleverna ges möjlighet att öva förmågor som de behöver för att kunna utvecklas som läsare, skribenter och lärande individer. Som lärare frågar vi oss: Vilka tanke- och skrivmoment kommer att bli svåra för eleverna? Hur ska de ta sig från ett steg i tänkandet och skrivandet till ett annat? Hur ska de olika skrivinstruktionerna formuleras? Dessa frågor leder oss fram till hur vi ska utforma skrivprocessen för just det här momentet och vilken typ av processhjälp eleverna kan komma att behöva för att lösa den specifika uppgiften.

13 Skrivundervisning i gymnasieskolan Riktat skrivande: Vilken typ av processhjälp kan dina elever behöva för att t.ex. skriva argumenterande texter (SVE1) eller utredande texter (SVE2)? Skriv enskilt några minuter ni får tid att delge varandra vad ni har skrivit senare!

14 föra logiska resonemang analysera använda retoriska stilfigurer skriva med ett formellt skriftspråk stava rätt diskutera ett ämnesinnehåll ha röd tråd Vad brukar eleverna ha svårt med när de ska skriva den här typen av använda begrepp anpassa texten efter texttyp text? dvs. vad ska vi undervisa i? inleda och avsluta ange och använda källor mottagaranpassa fånga läsarens intresse sätta ut komma och punkt korrekt driva tes ha en egen röst ange argument och motargument

15 Processhjälp att planera skrivundervisning i olika steg Vi kan inte undervisa om allt varje gång men vi kan undervisa om allt någon gång (jfr Biggs & Tang, 2007: om hur undervisning, lärande och bedömning ska hänga ihop) Fördelen med att planera skrivundervisningen utifrån vilken processhjälp eleverna ska få vad de behöver undervisning i kan leda till att progressionen i och mellan kurser förtydligas. Hur kan man tänka i planeringen? Givetvis behöver eleverna undervisas i vad som gör t.ex. en argumenterande eller utredande till just en sådan typ av text (med tes eller frågeställning, argument, motargument, retoriska stilfigurer) men

16 Exempel: Processhjälp genom att strukturera skrivundervisningen med logiska topiker (svenska 2) Analys: Eleverna har lärt sig att strukturera diskursiv text men deras resonemang hänger ofta inte ihop och de har svårt att använda källor för att utve kla o h diskutera ett ä e dvs. produ era ege te t ed utgå gspu kt i det lästa. Utöver det defi ieras i te egrepp, jä förelser är ofta a strakta o h avsaknad av konkreta exempel gör att texterna inte har någon laddning. Skrivuppgift: Litterär essä dvs. e utreda de te t där skri e te eha dlar ett aktuellt eller vete skapligt ä e på ett perso ligt sätt o e iste tiella frågor

17 Stort tack!