Mötesplats IFO. Dokumentation. Seminarier och workshops för Dig som jobbar inom Individ- och familjeomsorgen. Göteborg 11 oktober 2012

Transkript

1 Dokumentation Mötesplats IFO Seminarier och workshops för Dig som jobbar inom Individ- och familjeomsorgen Göteborg 11 oktober 2012 Ett -arrangemang 1

2 Denna dag är en arena för anställda inom Individ- och familjeomsorgen i GR:s 13 medlemskommuner. Dagen syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesrollen. I år är det tionde gången Mötesplats IFO arrangeras, konceptet är sig likt men innehållet har förändrats utifrån vad du och dina kollegor bidragit med. Vad gör oss lyckliga? Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs Universitet och professor i praktisk filosofi med inriktning mot hälsofilosofi vid Högskolan Väst i Trollhättan, inledde Mötesplats IFO 2012 med att prata om lycka. Begreppet lycka kan tolkas på olika sätt. Lycka kan användas som förklaring på en känsla, exempelvis eufori eller att må bra. Man kan också se lycka som en livstillfredställelse snarare än en känsla, det vill säga att man har en förställning om livet och att lycka är hur bra denna föreställning uppfylls. Det betyder att du kan uppfylla din föreställning om livet och därigenom vara lycklig, utan att egentligen må bra, säger Bengt. Både samhällsvetare och psykologer har forskat på lycka. Inom samhällsvetenskapen är det framför allt det sistnämnda sättet att se på lycka man har forskat på lycka som en livstillfredställelse. Psykologer som forskat på lycka fokuserar mer på lycka som en känsla, alltså hur bra du mår och hur nöjd du är med ditt liv. Samhällsvetare har forskat på lyckoskillnader mellan nationer genom att man ställt frågan Hur tillfreds är du med ditt liv?, och får svar på en skala mellan Sverige har sedan 1980-talet hamnat på en 8 på den skalan. Det land som ligger i topp är Danmark medan Östeuropa och Zimbabwe ligger lägst. Man kan förklara lyckoskillnader mellan länder med bland annat ekonomiska och politiska faktorer. En förklaring till att nordvästra Europa ligger högt på lyckoskalan kan vara att vi har en kultur som präglas av individualism och solidaritet på samma gång. Var och en har möjlighet att leva det liv man vill leva, och man får stöd för att göra det, säger Bengt. Lyckoskillnader mellan individer kan bero på yttre livsvillkor såsom utbildningsnivå, inkomst och klimat. De yttre faktorerna spelar dock förvånansvärt liten roll på lyckan. Ni har i ert arbete fått se större skillnader i yttre livsvillkor än många andra, och det är klart att det ger utslag i lycka. Men i stort så kan endast 10 procent förklaras av yttre livsvillkor, säger Bengt. 2 Bengt Brülde. Anledningen till detta kan vara att människan snabbt vänjer sig vid förändringar. Om man flyttar, köper en ny pryl eller byter jobb, så går lyckan först upp men återgår snabbt till ursprungsnivån igen. Detta kallas för habitueringseffekt. Andra faktorer som kan påverka lyckan hos individer är ålder, arbete och relationer. Barn har ingen effekt på lyckan, varken plus eller minus. Det är ganska märkligt, för många betraktar barn som en källa till lycka. Det kan bero på att relationen mellan föräldrarna statistiskt sett blir sämre när man får barn, menar Bengt. Psykologiska faktorer spelar en stor roll på lyckan. Exempelvis om man är optimist eller pessimist och om man är extrovert eller introvert. Det är också så att perfektionister oftast är mindre lyckliga. I ett rikt land förklaras lyckoskillnader till stor del av psykologiska faktorer, men sett till världen i stort är det i högre grad yttre faktorer som påverkar lyckan. Hur kan man då höja sin egen lycka? Det som statistiskt sett höjer lyckan kanske inte fungerar på varje individ. Därför kan man testa att skriva en lyckodagbok där man hittar sina egna lyckosamband och strategier. Det här med positivt tänkande är jag inget fan av. Men en form av positivt tänk vill jag ändå slå ett slag för, nämligen tacksamhetsövningar. Det är att kritiskt pröva negativa tankar. Tacksamhetsövningar är en form av positivt tänkande där man inte behöver vrida verkligheten på ett sjukt sätt, avslutar Bengt. n

3 Vad gör dig lycklig? Laila Lenander, 1:e socialsekreterare, SDF Västra Hisingen Jag är nygift, så det gör mig ju lycklig. Annars blir jag lycklig när jag är ute och vandrar och så en god fika på det. Eric Magassa, konstnär, målar en tavla på plats som lottas ut i slutet av dagen Middag med vänner och familj. Och i det lilla kan det vara naturen som gör mig lycklig, till exempel när man ser hur våren kommer. Men essensen är ändå att få ha nära och kära omkring sig. Mosaikprojektet från tanke till verklighet Mosaik är ett projekt i Partille kommun som finansieras av Europeiska socialfonden, ESF, med syftet att utbilda personer med invandrarbakgrund till föräldrastödjare som sedan ska arbeta i familjer som har behov av stöd i föräldrarollen. När man började skissa på projektansökan 2009 var det två målgrupper som uppmärksammats och som skulle sammanföras. Dels äldre kvinnor med invandrarbakgrund som har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, och dels föräldrar som behöver stöd i föräldrarollen, säger Jaana Sunnerud, en av projektledarna. Först fick de nej från ESF på grund av att ansökan ansågs diskriminerande. Män, svenskar och yngre personer var uteslutna, så ansökan gjordes om och godkändes då av ESF, berättar Kerstin Thell, en av projektledarna. Målet med projektet var att utbilda tre grupper á 20 personer, med avsikt att utveckla en ny yrkesroll föräldrastödjare. Nu pågår utbildningen för den tredje, och sista gruppen. Några av de delar som tas upp i utbildningen är människan socialt och kulturellt, vad innebär intellektuella funktionsnedsättningar, pedagogik och barns utveckling, berättar Jaana. Utbildningen består av åtta veckors teori som följs av 30 veckors praktik kombinerat med teori. Delutvärderingen av projektet har visat att deltagarna upplever det positivt att komma ut i ett sammanhang och att det lett till ett ökat välmående. Projektet har också bidragit till ett ökat samarbete mellan olika verksamheter i kommunen - social- och arbetsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Men utvärderingen har också visat saker som fungerat mindre bra. Det har inte funnits ett behov av 60 föräldrastödjare, och det har varit stora problem att hitta praktikplatser till deltagarna, säger Kerstin. Men det som återstår nu är spridning av utbildningskonceptet och de delar som har fungerat bra. Vi har en grupp anställningsbara personer som är färdigutbildade. De skulle kunna jobba som bland annat kontaktperson, ungdomsstödjare eller elevassistent, fortsätter hon. Kontakta projektledarna Kerstin Thell, kerstin.thell@partille.se, , och Jaana Sunnerud, jaana.sunnerud@partille.se, , för mer information. n Jaana Sunnerud och Kerstin Thell. Karin Patriksson, samordnare alkohol- och narkotikafrågor, Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Jobbmässigt blir jag lycklig när samarbetet fungerar bra. Utanför jobbet är lycka att få vara på resande fot. 3

4 Göteborgs Stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén-Lundgren, Anneli Assmundson och Ulrika Lantz Westman jobbar på enheten för social ekonomi som tillhör Social resursförvaltning i Göteborgs Stad. Begreppet social ekonomi är relativt nytt. Många förknippar social ekonomi med sociala kooperativ, ideella organisationer, frivilligorganisation med mera. Definitionen för social ekonomi är att den utgörs av verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Har man fått vårt stöd så har vi också gjort en bedömning att verksamheten lever upp till en viss kvalitetsnivå, säger Lotta. På enheten för social ekonomi arbetar de med att fördela bidrag till alla kooperativ och föreningar som ingår i sociala området. De riktar sig inte till den enskilda individen utan till organisationer. Till dessa erbjuds bland annat kompetensutveckling, konsultativt stöd och hjälp med att skapa möten och medverkan till samverkan med exempelvis politiker. I år får 187 verksamheter bidrag. De ideella organisationerna som får stöd kompletterar på många sätt de offentliga verksamheterna. Ett exempel är de ideella kvinnojourerna som tillsammans med de kommunala kvinnojourerna utgör ett viktigt stöd till utsatta kvinnor, berättar Ulrika. De verksamheter som får bidrag från Social ekonomi finns inom funktionshinderområdet, arbetsintegrerande sociala kooperativ, socialt arbete samt integrations- och introduktionsprojekt. Vad säger konkurrenslagstiftningen om att man stöttar exempelvis arbetsintegrerade sociala kooperativ? Vi ger inte stöd till det som är kopplat till verksamhetsidén utan till den extra tid som krävs i form av handledning exempelvis för att stötta personer som inte kan komma ut på den reguljära arbetsmarknaden, säger Lotta. Läs mer på n Lotta Lidén-Lundgren, Ulrika Lantz Westman och Anneli Assmundson. 4 Människa i exil Shirin Fazel-Zandy, leg. psykolog, är uppvuxen i Iran och kom till Sverige Idag jobbar Shirin på Psykologenheten Hisingen i Göteborg. Hon berättar att många av hennes patienter är flyktingar som har svårt att anpassa sig till den nya samhällsstrukturen i Sverige. Om man inte lyckas hitta rätt och omorientera sig i det nya landet så är det lätt att bli deprimerad och isolerad. Shirin menar att kontrasten mellan hur man är van och uppfostrad att agera och bete sig i sitt hemland och hur man förväntas vara i Sverige är stor. Och det kan ta lång tid att anpassa sig. Shirin Fazel-Zandy. I många länder uppfostras pojkarna till att bli män vars främsta uppgift är att ta hand om familjen, ta alla viktiga beslut och hålla all kontakt med samhället. Flickorna uppfostras till att bli kvinnor som ska ta hand om barnen och hushållet. När de kommer till Sverige så är hela familjen helt plötsligt på samma nivå. Här är alla jämställda, vilket skapar en stor osäkerhet hos familjerna. Detta är oftast en stor förlust för männen, då de tappar sin status i familjen. De är nu likställda med sina fruar, vilket de inte är vana att vara. Samtidigt som männen känner en förlust så blir kvinnorna förvirrade och osäkra då de förväntas att delta vid kontakten med samhället. De blir till exempel kallade till utvecklingssamtal på skolan och till BVC. Detta är uppgifter som mannen tidigare har skött och kvinnorna bli osäkra i sin roll. Även om man har tolk så känner man sig liten, man vet inte vad man ska göra som kvinna, säger Shirin. Även barnen får en helt ny ställning i familjen. De lär sig att de har rättigheter och de anpassar sig snabbt till det svenska samhället. Detta skapar konflikter hos familjerna då föräldrarna upplever det som att de håller på att förlora sina barn. Hur ska vi göra för att integrera? Shirin menar att socialtjänstens insatser är anpassade efter det svenska samhället och att de inte alltid passar dem som kommer hit som flyktingar. Hon har inget svar på hur man kan lösa problemen som uppstår, men menar att det är viktigt att prata om att de finns. Det bästa hade varit ackultaration det vill säga kulturkontakt. Kulturer möts och lever ömsesidigt med varandra, men innanför samma ramar, avslutar Shirin. n

5 Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 En unik kartläggning av det tunga narkotikamissbruket i Göteborg har gjorts på uppdrag av politikerna i Göteborgs Stad. Syftet med kartläggningen har varit att få en bild av omfattningen av det tunga narkotikamissbruket och att få ett underlag för att planera insatser mot narkotikamissbruk. Personal på socialkontor i Göteborg, kommunens boende- och öppenvårdsverksamheter, sjukvårdens beroendeklinik, kriminalvårdens häkte, anstalt och frivård samt frivilligorganisationer har medverkat i kartläggningen. Sammanlagt har 1708 unika individer identifierats. Medelåldern är 36 år, könsfördelningen är 76 procent män och 24 procent kvinnor. Definitionen av tungt narkotikamissbruk som vi har använts oss av är personer oavsett ålder som de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika, eller som intagit narkotika på annat sätt så gott som dagligen under den senaste månaden, berättar Karin Patriksson, samordnare alkohol- och narkotikafrågor och ansvarig för kartläggningen. Undersökningen visar att amfetamin är den vanligaste drogen, följt av heroin och cannabis. 82 procent i den yngsta gruppen, år, har en pågående vård- och behandlingskontakt, medan bara drygt hälften av de äldre åldersgrupperna har det. Det är mer vanligt att kvinnor har en pågående vårdkontakt än män. Merparten av kartläggningens personer, 65 procent, lever ensamma och 30 procent har barn under 18 år. 9 procent, 136 personer, lever tillsammans med barn. Undersökningen visar att det är en väldigt utsatt grupp, där majoriteten saknar bostad, egen försörjning och lever ensamma. Hur uppmärksammas barnen som lever med en förälder med tungt narkotikamissbruk? En annan slutsats är indikationer på en ökning av cannabis och opiater. Behöver missbruksvården i Göteborg förändras i förhållande till det, säger Karin. Kartläggningen finns att hämta i sin helhet på under Kunskapskällar n. n Karin Patriksson. Stöd till anhöriga gäller hela socialtjänsten Nu ska ni föreställa er att ni sitter i en biosalong och känner lukten av popcorn, säger Boel Forsberg och Linda Sundberg från anhörigstödet i Göteborg. De sätter på en film som visar korta reklamfilmer för anhörigstödet i Varberg. Dessa visas på biografer innan själva filmen börjar. Boel och Linda berättar att de funderar på att göra liknade filmer här i Göteborg, för att informera om att anhörigstödet finns. Den stora uppgiften vi har är att nå ut till de anhöriga. En femtedel av Sveriges befolkning är anhöriga, och dessa ska vi nå, säger Linda. Stöd till anhöriga gäller hela socialtjänsten. Sedan en lagändring i SoL 1 juli 2009 säger lagen att alla ska erbjuda stöd till anhöriga. Anhörigperspektivet är relativt nytt och IFO ligger i startgroparna med att börja tillämpa anhörigstödet. Tidigare har det endast funnits ett brukarperspektiv, men nu ska perspektiven breddas och även innefatta anhöriga. Alla som jobbar inom socialtjänsten ska ha med sig anhörigperspektivet, från första kontakt genom hela processen. Vem är anhörig? Alla som känner sig som en anhörig betraktar vi som anhörig. Den som ger stöd är anhörig och den som tar emot stöd är närstående. Man kan kontakta oss och vara relativt anonym. Vi kräver bara ett förnamn och ett nummer så att vi kan nå varandra, säger Boel. Man har mycket att vinna på att ge stöd till anhöriga menar Linda och Boel. Den anhöriga sitter ofta inne med mycket kunskap om den närstående. Genom att ta tillvara på den kunskapen får handläggaren en bättre inblick hos den närstående samtidigt som den anhöriga får känna sig delaktig. Genom att få anhöriga att må bättre kan vi ofta få den närstående att också må lite bättre, säger Boel. n 5 Boel Forsberg.

6 Erfarenheter av återfallsprevention Reagan Andersson, socionom, och Inger Åhsman, psykiatrisjuksköterska, arbetar med återfallsprevention på socialmedicinska mottagningen i Stenungsund. Målgruppen är män över 25 år som är motiverade till förändring. Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod för att undvika återfall i missbruk. Metoden utgår från kognitiv beteendeterapi och syftar till att kartlägga risksituationer, öka insikt om problembeteende och att öva färdigheter för att bibehålla förändring. Vi brukar visa en bild på en bergsklättrare i våra grupper, det handlar om att ta sig från botten upp mot toppen. Ibland kan man ramla ner en bit till en annan klippavsats, säger Reagan. De använder sig av Rollnicks förändringsstadier: erbjud information, utveckla ambivalens och stöd handling. Återfallsprevention kommer in efter ambivalensen. Ambivalens är förändringens motor, säger Inger. De vanligaste orsakerna till återfall är negativa känslor, negativa fysiska tillstånd, sug, konflikter med andra, socialt tryck och även positiva känslor. Det handlar om att tänka på ett annat sätt kring dessa situationer och lära om ett beteende, säger Reagan. Alla i gruppen får sätta sina egna mål i början av behandlingen. Sedan träffas de vid åtta tillfällen där upplägget ser ut såhär: Lektion 1: Målsättningar, risksituationer, hjärnans belöningssystem. Lektion 2: Sug, att undvika och hantera suget, avslappning. Lektion 3: Att se hela bilden, sortera i fördelarna och nackdelarna med att dricka. Lektion 4: Problemlösning, hitta alternativa lösningar, olösta problem = riskfaktor. Lektion 5: Att tacka nej, ärlighet, vikten av att vara sann mot sig själv. Lektion 6: Tidiga varningssignaler för återfall, hur kan man ändra sina vanor. Lektion 7: Nödplaner för oväntade händelser, strategier för att stå emot. Lektion 8: Summering, utvärdering, kursintyg. Det är viktigt att tänka på sekretessen, det som sägs i rummet stannar i rummet.. n Reagan Andersson och Inger Åhsman. Bergsprängardottern som exploderade Lo Kauppi. Dagen avslutades med att Lo Kauppi, skådespelare och dramatiker, spelade en del ur sin monolog Bergsprängardottern som exploderade, en självbiografisk berättelse om vägen ut ur ätstörningar, missbruk och hur viktiga samhällets insatser är. Föreställningen gick på turné med Riksteatern och spelades 98 gånger på teatrar och fängelser runt om i landet, och gavs därefter ut i bokform regidebuterade hon med uppföljaren, Bergsprängardöttrar. Hon har även skrivit manuset som vuxit fram ur samtal med interner och vårdare på Hinsebergs och Ystads anstalter. Jag döpte den till Bergsprängardöttrar för att jag ville lämna över stafettpinnen till andra som har varit i min situation, andra döttrar, säger Lo. Läs mer på n 6

7 Vad tar du med dig från dagen? Susan Lanyero, jobbcoach, Daglig verksamhet, SDF Angered Att jag har fått mingla och prata med folk har gett mig mycket. Seminariet om Stöd till anhöriga var bra och nytt för mig. Annelie Stenberg, grupphandledare, Ung öppenvård, Kungsbacka kommun Seminariet Öppenvårdsenheten en liten verksamhet med stora möjligheter. De hade en bra struktur och ett respektfullt helhetstänk som jag tar med mig. Göran Lindén, socionom, Alingsås kommun Första seminariet om lycka var väldigt inspirerande. Det var tänkvärt, bekräftande och övergripande. Och seminariet om Barns rättigheter i vårdnadstvister, som är så oerhört viktigt! Tavlan Sidospår som målades på plats av Eric Magassa lottades ut och gick till Tjörn. Här Shujaat Noormohamed, förvaltningschef Tjörns kommun, tillsammans med Nicholas Singleton, projektledare Mötesplats IFO, GR. 7

8 Mer dokumentation från Mötesplats IFO hittar du på: Aktuella kurser och konferenser hittar du på: Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@grkom.se Text och foto: Maja Sabelsjö och Klara Andersson, GR Layout: GR Info 8