Kristinehamns kommun. SNau 93. Socialchefens information och rapporter. Arbetsutskottets förslag till beslut

Transkript

1 Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Sida 4(25) SNau 93 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar fot informationen Ärenden Följande information delges sociahiämnden: A. LOB - Stöd och behancuingsiasatser vid otahändertagaade B. Länssamverkan familj ehem C. DUA - Avsiktsförklaring samverkan arbetsförmedlingen och Kristinehaäms kommun D. Utskrivningsklar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård E. Nya petspektiv Äldres hälsa kvartal 2 F. Avskaffande av fritidspeng - Remiss Justerandes sign w Utdragsbestyrkande

2 Foto Martin Hugne Förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring Delprojekt: 1. Ökad medicinsk säkerhet vid polisens omhändertagande 2. Tillnyktringsplatser

3 Beställare Beställare av projektet är länets kommuner, Landstinget i Värmland och Polismyndigheten genom Region Värmland. Bakgrund Under 2014 genomfördes en kartläggning av behovet av förbättringar av omhändertagandet av berusade personer i Värmland. Kartläggningen genomfördes med stöd av medel från socialdepartementet. Som en andra etapp finns medel att söka för att för att utveckla verksamheten enligt de behov som framkommit i kartläggningen. Vid den genomförda kartläggningen framkom ett tydligt förbättringsområde i form av behov av säkrare medicinska bedömningar av omhändertagna berusade personer och tillskapande av tillnyktringsplatser i regionen. Samtliga berörda parter uppgav ett behov av tillnyktringsplatser för att lösa akuta situationer, få ett säkrare omhändertagande och att få möjlighet att erbjuda insatser för att bryta beroende. Genom att fler omhändertagna får en inledande medicinsk bedömning minskar risken för dödsfall i arresten. Förstudien visar på möjligheten att vidareutveckla den verksamhet som redan finns. Det är inte minst viktigt att hitta former för att unga under 18 år ska få en medicinsk bedömning och få tillgång till ett stödjande nätverk eller en behandlingsinsats. Syfte Projekten syftar till att förbättra den medicinska säkerheten vid myndigheternas omhändertagande av berusade personer och att utveckla stöd- och behandlingsinsatser för att få ett värdigare och mer tidsenligt omhändertagande. Syftet är även underlätta att fler får en snabbare ingång i en vårdkedja för att bryta sitt pågående missbruk. Ett särskilt fokus på barn och ungas behov av insatser. Mål Det övergripande målet är öka den medicinska säkerheten vid omhändertagandet av berusade och därmed så långt som möjligt förhindra undvikbar död. Strategi För det fortsatta arbetet med att utveckla stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring är det viktigt att: samordna utvecklingsarbetet med befintlig verksamhet och övrig utveckling inom missbruks- och beroendevården både för vuxna och bar och ungdom skapa en kommunikationsplan för skapa förståelse för och delaktighet i utvecklingsarbetet

4 tydliggöra de ekonomiska och juridiska förutsättningar och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen Projektorganisation Den övergripande ledningen och samordningen av utvecklingsarbetet leds av nuvarande styrgrupp med representanter från polismyndigheten, landstinget, kommunerna, Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund. Särskilda projektgrupper utses för de båda delprojekten. Kommunikation Styrgruppen kommunicerar regelbundet med bl a socialchefsgruppen, landstingets ledningsgrupp, styrelsen för Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för att projekten utvärderas kontinuerligt och att projekt- och effektmålen uppnås. Effektmålen framgår av respektive delprojekt och respektive projektgrupp har att rapportera till styrgruppen enligt en tidplan som kommer att upprättas. Delprojekt 1: Ökad medicinsk säkerhet vid polisens omhändertagande Behovet av säkrare medicinska bedömningar vid omhändertagande av alkohol- och drogpåverkade personer har tydligt framkommit under utredningen. Vid kontakter med polisen beskrivs bristen på medicinsk kompetens som en tydlig osäkerhetsfaktor. Behovet av insatser bedöms utifrån erfarenhet. Det finns därför ett behov av att underlätta för polisen att snabbt kunna få hjälp med den medicinska bedömningen. Under utredningen har det framkommit en möjlighet att underlätta, effektivisera och minska störningen på akutmottagningarna vid dessa bedömningar. Ett ytterligare förbättringsområde är möjligheten att genomföra en utbildningssatsning för poliser och arrestvakter. Utbildningen inriktas på den systematiska bedömningen och motiverande samtal. Under förstudien uppmärksammades behovet av förbättrad informationsöverföring mellan polis och socialtjänsten vid omhändertagande enligt LOB. Syftet är att erbjuda hjälp och stöd att bryta sitt missbruk och beroende i samma omfattning som för övriga polisområden. Projektet skall redovisa åtgärder vid regionens akutmottagningar för att effektivisera mottagande och minska störningar på verksamheten

5 ta fram ett fortbildningspaket för poliser och arrestvakter utreda möjligheten att upprätta ett gemensamt bedömningsinstrument redovisa vilka möjligheter det finns till förbättrad informationsöverföring mellan polisen och socialtjänsten Effektmål Andelen medicinska bedömningar av personer som omhändertas enligt LOB har ökat En modell för underlätta och effektivisera polisens behov av medicinska bedömningar av berusade vid akutmottagningarna har införts. Medicinska säkerheten vid polisens arrest har ökat Informationsöverföringen mellan polis och socialtjänst har förbättrats Projektets organisation En projektgrupp/arbetsgrupp för delprojektet Ökad medicinsk säkerhet vid polisens omhändertagande utses av LOB-projektets styrgrupp. I projektgruppen skall ingå representanter från polismyndigheten, kommunernas socialtjänst och landstinget. Kommunikation/avrapportering Projektgruppen rapporterar/kommunicerar med styrgruppen. Systematisk uppföljning Projektledaren ansvarar för att inhämta data för att jämföra resultatet med underlaget i förstudien upprätta en sammanställning av de insatser som genomförts för att öka den medicinska säkerheten vid omhändertagande enligt LOB Styrgruppen ansvarar för att tillsammans med projektledaren analysera resultatet av uppföljningen redovisa resultatet till uppdragsgivarna bl a socialchefsgruppen, landstingets ledningsgrupp, styrelsen för Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund. Delprojekt 2: Tillnyktringsplatser Det finns ett dokumenterat stort behov av tillnyktringsplatser i Värmland. Det gäller inte enbart de personer som omhändertagits av polisen utan även för de personer som kommer i kontakt med kommuner och landsting. För kommunerna saknas ofta tillnyktringsplatser och landstinget har t ex en stor belastning på akutmottagningarna. Målgruppen är därför: Personer som omhändertas av polisen enligt LOB och som inte är så aggressiva och våldsamma att de måste föras till arresten. Personer som är i aktivt missbruk av alkohol och som själva känner behov av stöd att bryta missbruket

6 Personer med missbruk eller beroende som är i behov av vård och stöd och som i kontakt med myndigheter vill ha hjälp med vård och behandling. Det kan gälla abstinensvård och fortsatt behandling i öppenvård eller slutenvård. Berusade personer som kommer till akutsjukvården och är i behov av övervakad tillnyktring. Barn och ungdom under 18 år som behöver särskilt anpassade insatser Projektet skall utarbeta ett detaljerat förslag till att det inrättas en tillnyktringsenhet (TNE) i anslutning till Beroendecentrum i Karlstad. Huvudinriktningen skall vara en lättillgänglig vård som en del i vårdkedjan. anlysera och föreslå behovet av platser upprätta ett budgetförslag och redovisa tänkbara effekter för missbruksvården särskilt beakta behovet av tillnyktringsplatser för barn och ungdom under 18 år analysera och föreslå behovet av integration med övrig missbruksvård t ex Beroendecentrum ta fram förslag på bedömnings-/inskrivningsrutiner skapa rutiner för samverkan mellan huvudmännen kring TNE Effektmål Andelen medicinska bedömningar av personer som omhändertas enligt LOB har ökat Medicinska säkerheten vid polisens arrest har ökat Fler omhändertagna skall vi vårdkedja bryta sitt beroende Fler unga skall få tidiga/förebyggande insatser Fler personer skall söka sig direkt till TNE för tillnyktring utan att gå via polis/socialtjänst/sjukvård Projektets organisation En projektgrupp/arbetsgrupp för delprojektet Tillnyktringsplatser utses av LOB-projektets styrgrupp. I projektgruppen skall ingå representanter från polismyndigheten, kommunernas socialtjänst och landstinget. Kommunikation/avrapportering Projektgruppen rapporterar/kommunicerar med styrgruppen. Systematisk uppföljning Projektledaren ansvarar för att inhämta data för att jämföra resultatet med underlaget i förstudien upprätta en sammanställning av de insatser som genomförts för att öka den medicinska säkerheten vid omhändertagande enligt LOB

7 Styrgruppen ansvarar för att tillsammans med projektledaren analysera resultatet av uppföljningen redovisa resultatet till uppdragsgivarna bl a socialchefsgruppen, landstingets ledningsgrupp, styrelsen för Region Värmland och Värmlands läns vårdförbund.

8 Överenskommelse om förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer.

9 Bakgrund Behovet av att förbättra omhändertagandet av berusade personer enligt LOB aktualiserades i missbruksutredningen (S 2008:04). För att få igång ett utvecklingsarbete har regeringen under 2014 anslagit medel för en treårig satsning i syfte att förbättra omhändertagandet. Värmlands läns Vårdförbund har ansökt och beviljats medel för 2014 i syfte att utreda förutsättningarna för att träffa en lokal överenskommelse om ett förbättrat omhändertagande berusade personer och en minskning av de som omhändertas i polisens arrestlokaler. Under hösten 2014 tillsattes en styrgrupp bestående av representanter från de tre huvudmännen. En kartläggning av omfattningen av antalet omhändertagande enligt LOB genomfördes. Även behovet av tillnyktringsplatser i länet kartlades. Resultatet redovisas i en rapport Utveckling av stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring. Utredningen redovisar ett behov av att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden genom att färre personer förs till arresten för tillnyktring. Det finns även ett stort behov av att underlätta för akuta tillnyktringsinsatser som aktualiseras av kommunerna och landstinget. Förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete Villkoret för att få ta del av fortsatt utvecklingsmedel under 2015 är att en överenskommelse träffats mellan parterna (landstinget, kommunerna och polisen) om att utveckla omhändertagandet av berusade och hitta alternativ till att omhänderta i polisarresten. Det ska framgå genom underskrift, utdragsprotokoll eller på annat sätt, att överenskommelsen är politiskt förankrad. Överenskommelsen ska innehålla vilka åtgärder som parterna har för avsikt att genomföra och vilken effekt de förväntas ge såväl vad gäller vuxna som barn och unga. Det krävs även en redovisning av hur överenskommelsen ska följas upp och vilken eller vilka aktörer som ansvarar för uppföljningen. (Socialdepartementet ). Överenskommelse om fortsatt utvecklingsarbete i Värmland Sedan tidigare finns överenskommelser om missbruks- och beroendevården i Värmland och barn och unga i risk- och missbruk. Målet är att utvecklingsarbetet om stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB eller andra akuta behov av tillnyktring ska införlivas med dessa överenskommelser. I det kartläggningsarbete som bedrevs under hösten 2014 identifierades ett antal förbättringsområden. Avsikten är att parterna ska utveckla dessa områden i samverkan för att skapa omhändertagande av berusade som är värdigt och mer tidsenligt omhändertagande. Genom en ökad medicinsk säkerhet i omhändertagandet och en

10 kompetensförstärkning (bl a koppling till Beroendecentrum) möjliggöra att fler får del av en vårdkedja för att bryta sitt beroende och därmed få ett bättre liv och kunna bidra i samhället. En handlingsplan har utformats för utvecklingsarbetet (bilaga 1) och omfattar två delprojekt: 1. Inrättande av tillnyktringsplatser 2. Ökad medicinsk säkerhet vid polisens omhändertagande av berusade personer Respektive projektbeskrivning innehåller vilka åtgärder parterna avser att vidta, vilka effekter som de förväntas ge och hur arbetet ska följas upp. Utvecklingsarbetet är strategiskt och ett led i den långsiktiga samverkan mellan parterna.

11 Sida 1(16) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Birgitta Svensson, Karin Thyselius, Datum LÄNSSAMVERKAN I VÄRMLAND KRING REKRYTERING OCH UTREDNING AV FAMILJEHEM SAMT UTBILDNING OCH STÖD TILL FAMILJEHEM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon vx Fax E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats Orgnr Bankgiro

12 REGION VÄRMLAND Innehåll Inledning... 3 Kommunernas ansvar... 3 Regionala utvecklingsmål... 4 Metod... 5 Kartläggning Arbetsgrupp våren Mål och vinster med länssamverkan... 7 Kvalitetshöjning för barn, familjehem och handläggare... 7 Ekonomiska vinster... 7 Förslag på länssamverkan... 8 Organisation... 8 Länssamordnares uppdrag och ansvar... 8 Länsenheternas uppdrag och ansvar... 8 Personalbehov och finansiering... 9 Sekretess och anställning Bilaga 2. Kartläggning familjehemsvården Bilaga 2. Stärkt skydd för barn och unga. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015

13 REGION VÄRMLAND Inledning Barn som placeras i familjehem är en av samhällets mest utsatta grupper. Barnen löper stor risk att utveckla ohälsa och långvarig psykosocial problematik. Kvaliteten inom familjehemsvården kan därför vara avgörande för barnens möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt, på både kort och lång sikt. Sedan 2012 har lagstiftningen stärkts för att skapa en trygg och säker vård för barn och unga som placeras i familjehem. Detta innebär bland annat ökade krav på kommunerna när det gäller rekrytering och utredning av familjehem samt utbildning och stöd till familjehem. För att stödja kvalitetsutvecklingen har även SKL beslutat om en nationell handlingsplan om Stärkt skydd för barn och unga, där behovet av förbättringar inom familjehemsvården särskilt betonas (se bilaga 2). Både Socialstyrelsen och SKL framhåller att små kommuner kan sakna möjlighet att specialisera sin verksamhet i den utsträckning som krävs för att nå upp till lagstiftningens krav. För kommuner som har svårigheter att upprätthålla tillräcklig kompetens för rekrytering, utredning, utbildning och stöd menar man att ett regionalt samarbete i många fall är nödvändigt. Kommunernas ansvar Kommunerna har ett större ansvar att förutsäga sitt framtida behov av familjehem och utifrån det säkerställa tillgången på familjehem. Socialnämnden ska kartlägga och analysera behovet av familjehem och hem för vård eller boende för placeringar av barn och unga på kort och lång sikt. Nämnden ska, med kartläggningen och analysen som utgångspunkt planera för och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa tillgången till hem som kan erbjuda vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet (3 kap. 1 SOFS 2012:11) För att höja kvaliteten i utredningarna och bidra till att de blir likvärdiga i landet finns föreskrifter vad en utredning av ett familjehem ska omfatta och hur den ska bedrivas. Vid socialnämndens utredning av huruvida ett hem är lämpligt som familjehem ska en bedömning göras av hemmets allmänna förutsättningar för att erbjuda barn och unga vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Om ett visst barn eller ung person finns i åtanke för placering ska nämnden dessutom bedöma om hemmet har förutsättningar att tillgodose hans eller hennes specifika behov (4 kap. 1 SOFS 2012:1) Utredningen om hemmets lämplighet ska omfatta uppgifter om familjens sammansättning, bakgrund, livssituationen och levnadsvanor, boende och närmiljö, varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt varje tilltänkt familjehemförälders inställning till uppdraget (4 kap. 3 SOFS 2012:11) Socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. (4 kap. 4 första stycket SOFS 2012:11) Om utredningen avser två familjehemsföräldrar så ska dessa intervjuas var för sig och tillsammans (4 kap. 4 andra stycket SOFS 2012:11) Register utdrag ska inhämtas ur nämndens eget register. Dessutom bör uppgifter inhämtas från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister, försäkringskassan och kronofogdemyndigheten. Gällande referenstagning så ska detta begäras från minst två av varandra oberoende personer på varje tilltänkt familjehemsförälder (4 kap. 6 SOSFS 2012:11)

14 REGION VÄRMLAND Socialnämnden är skyldig att tillhandahålla utbildning för de familjehem man avser anlita. Vidare bör socialnämnden enligt socialstyrelsens allmänna råd se till att familjehemmet får handledning och fortbildning som är anpassad till uppdragets karaktär. Socialstyrelsen betonar att det är viktigt att familjehem och jourhem får återkommande möjligheter till erfarenhetsutbyte, exempelvis genom samtalsgrupper och sociala aktiviteter som kan bidra till att familjehemmen får ett stödjande kontaktnät. Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i et familjehem, jourhem eller hem för vård och boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp de behöver (6 kap. 7 a SoL) Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för den som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem (6 kap. 6 c SoL) En socialsekreterare ska utses för barnet vid placering i familjehem som ska ha ett särskilt ansvar för kontakterna med barnet. Den särskilt utsedda socialsekreterarens ska så långt det är möjligt inte handlägga frågor som rör villkoren i uppdraget. Socialstyrelsen menar att det så långt som möjligt ska eftersträvas att ha skilda socialsekreterare, där en ansvarar för kontakten för barnet och en för kontakten med familjehemmet. Socialstyrelsen förordar därför samarbete mellan kommuner om det är svårt att organisera arbetet på detta sätt. När vård ges i ett familjehem eller ett hem för vård och boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet och den unge (6 kap. 7 c första stycket SoL) Regionala utvecklingsmål Utifrån de lagändringar som har gjorts finns utvecklingsmål angivna i den regionala handlingsplanen för utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården år , enligt följande: Alla familjehem ska vara utredda på likvärdigt sätt, innan eller i nära anslutning till påbörjat uppdrag enligt gällande lagstiftning. Alla nya familjehem ska erbjudas familjehemsutbildning och fortsatt utbildning. Alla familjehem ska ha tillgång till kontinuerligt stöd i sitt uppdrag.

15 REGION VÄRMLAND Metod Arbetet med att ta fram förslag på länssamverkan kring rekrytering, utredning, utbildning och stöd baseras på en kartläggning (se bilaga 1) som genomfördes i samtliga värmländska kommuner under 2014 och på fördjupat arbete av en arbetsgrupp under våren Kartläggning 2014 På uppdrag av länets socialchefer gjordes en kartläggning i kommunerna kring deras nuvarande arbete med rekrytering och utredning av familjehem samt utbildning och stöd för familjehem. Kartläggningen rörde också respektive kommuners intresse av länssamverkan. Kartläggningen visade sammanfattningsvis följande: Samtliga kommuner uppgav att de hade mer eller mindre svårt att hitta familjehem. Samtidigt finns i dagsläget lediga hem i vissa kommuner och barn i behov av familjehem i andra kommuner. Familjehemmen utreds på olika sätt i samtliga kommuner och oftast utreds inte familjehemmen färdigt innan placering. Familjehemsutbildning erbjuds i nuläget med stöd av Region Värmland. Övrig utbildning och träffar för familjehem lokalt ordnas sällan eller aldrig och det finns heller ingen samordning mellan kommunerna. Stöd till familjehem är inte tydligt organiserat och därför ofta en uppgift som upplevs svår att hinna med och prioritera. Det saknas strukturerat uppföljningsarbete kring sammanbrott (oplanerat avslut av placering). Majoriteten av kommunerna önskade samverka kring rekrytering, utredning samt utbildning och stöd: Fjorton kommuner önskade samverka kring rekrytering av familjehem. Elva kommuner önskade samverka kring utredning av familjehem. Det framkom önskemål om en gemensam utredningsmetod av familjehem i länet. Samtliga kommuner önskade samverka kring utbildning och stöd till familjehem. När det gäller organisering av länssamverkan ansåg tio kommuner att en gemensam länsenhet skulle bildas. Fyra av dessa kunde även tänka sig mindre enheter i länet. Fem kommuner önskade samverkan i mindre enheter i länet. Kartläggningen presenterades för länets IFO-chefer och socialchefer i december 2014 och beslut togs att tillsätta en arbetsgrupp i länet för att arbeta fram ett förslag kring samverkan gällande rekrytering, utredning samt utbildning och stöd till familjehem i Värmland.

16 REGION VÄRMLAND Arbetsgrupp våren 2015 En arbetsgrupp med deltagare från olika kommuner och utvecklingsledare vid Region Värmland har träffats vid fyra tillfällen under våren Vid träffarna har olika förslag på samverkan diskuterats och erfarenheter har tagits in från Jönköping, Umeå och Jämtlands län. Arbetsgruppen har även tittat på olika sätt att beräkna omfattning av personal. Arbetsgruppen har tagit fram förslag på länssamverkan, vilket presenterades i maj 2015 för socialchefer, IFO-chefer och länsnätverk för socialsekreterare för fortsatt diskussion. Aktuellt material är reviderat efter synpunkter från socialchefer, IFO-chefer och länsnätverk. Deltagare i arbetsgruppen Erna Blom, verksamhetschef - IFO, Kristinehamn kommun Ann Marie Eriksson, 1:e socialsekreterare, Kil kommun Margareta Hedelin, enhetschef, Arvika kommun Ulf Johansson, socialchef, Torsby kommun Karin Nyström, verksamhetschef, Sunne kommun Birgitta Svensson, utvecklingsledare, Region Värmland Per Söderberg, socialchef, Hammarö kommun Karin Thyselius, utvecklingsledare, Region Värmland Monica Westberg, ärendehandledare, Karlstad kommun

17 REGION VÄRMLAND Mål och vinster med länssamverkan Kvalitetshöjning för barn, familjehem och handläggare Det övergripande målet med aktuellt förslag på länssamverkan är att öka kvaliteten i familjehemsvården och göra det möjligt för kommunerna att följa riktlinjer och lagstiftning gällande familjehemsvården. Kvalitetshöjningen förväntas leda till en bättre omsorg om de familjehemsplacerade barnen och minska risken för uppsägning av uppdrag. Kvalitetshöjningen förväntas också leda till förbättrade rutiner och gemensamma arbetssätt för handläggarna. Detta innebär större möjligheter till kollegialt stöd och utveckling av spetskompetens, jämfört med nuvarande organisering där många handläggare i länet är ensamma i sitt uppdrag och utför aktuella arbetsuppgifter sällan. I vissa kommuner sköts dessutom uppföljningen av familjehemsvården när det gäller barnet av en handläggare som även förväntas rekrytera, utreda och stötta familjehemmet. Detta innebär dubbla yrkesroller som kan vara svåra att hålla isär och som inte heller rekommenderas. Ekonomiska vinster Personalomsättningen inom den sociala barn- och ungdomsvården är i dag mycket kostsamt för kommunerna. Det är därför viktigt att hitta organisationsformer som gör att handläggarna vill stanna kvar. Arbetsgruppen bedömer att en utveckling av länssamverkan kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö för handläggarna som arbetar inom familjehemsvården och därmed också undvika återkommande uppsägningar. Arbetsgruppen bedömer vidare att förslaget kommer att generera tidsbesparing i kommunerna, eftersom det idag är handläggare från flera kommuner som utreder och handleder ett och samma familjehem (med placeringar från olika kommuner). Målsättningen med det nya förslaget är att dubbelarbete undviks och att endast en handläggare har hand om ett familjehem. Närmare beräkning av de ekonomiska vinsterna behöver göras genom en kartläggning av nuvarande familjehem med uppdrag från flera värmländska kommuner. I förslaget om länssamverkan ligger en förhoppning om att antalet konsulentstödda familjehem ska kunna minskas vilket skulle innebära en stor ekonomiskt besparing. Detta gäller inte minst konsulentstödda jourhem, som ofta är det enda, och samtidigt mycket kostsamma alternativet för kommunerna. En annan förhoppning är att antalet sammanbrott på grund av bristande utredningar och matchning av familjehem också kommer att minska genom ett mer enhetligt och kvalitetssäkrat arbete i länet.

18 REGION VÄRMLAND Förslag på länssamverkan Organisation Det förslag som tagits fram av arbetsgruppen består av två nivåer för samverkan, dels samverkan på regional nivå, dels samverkan inom fem länsenheter, se figur 1. Den regionala nivån rör samordning och utbildning medan länsenheterna rör rekrytering, utredning och stöd, se närmare beskrivning nedan. Länssamordnaren föreslås vara anställd av Region Värmland eller av någon av länsenheterna. Respektive länsenhet i norra, västra, centrala och östra Värmland föreslås placeras inom befintlig organisation i den kommunen som har högst invånarantal (fet stil i figuren). Karlstad föreslås utgöra en egen länsenhet. LÄNSSAMORDNARE NORRA Sunne Torsby Hagfors Munkfors VÄSTRA Arvika Årjäng Eda Säffle CENTRALA Hammarö Grums Forshaga Kil ÖSTRA Kristinehamn Storfors Filipstad KARLSTAD Figur 1. Organisering av länssamverkan för rekrytering och utredning av familjehem samt utbildning och stöd till familjehem. Länssamordnares uppdrag och ansvar Syftet med en regional samordningsfunktion är att avlasta länsenheterna när det gäller rekrytering, utredning, utbildning och stöd samt bidra till kvalitetshöjning för samtliga kommuner. Länssamordnaren föreslås ha ansvar för att; Samordna länsnätverk (länsenheter), familjehemsutbildning, föreläsningar, samtalsgrupper Ordna länsgemensamma rekryteringskampanjer Tolka familjehemsutredningar Ta fram och följa upp länsgemensamma policys och rutiner, avtalsmallar etc. Kunskapsspridning till länsnätverk och samverkanspartners Samordning och utvecklingskontakt mellan kommunerna Gemensam plattform för sökning av familjehem mellan enheterna Länsenheternas uppdrag och ansvar Syftet med att bilda länsenheter är att underlätta rekrytering av familjehem, skapa förutsättningar för att familjehemmen utreds likvärdigt med ökad

19 REGION VÄRMLAND kvalitet samt att bidra till att familjehem får likvärdigt stöd under placeringens gång. Varje länsenhet föreslås arbeta med alla typer av familjehem, d.v.s. jourhem, stadigvarande hem, förstärkta hem, nätverkshem samt konsulentstödda hem (inklusive de som finansieras genom Migrationsverket). Respektive länsenhet föreslås ansvara för att: Ta emot beställning av behov av familjehem från respektive kommun inom länsenheten Rekrytera familjehem Utreda familjehem genom hembesök, registerutdrag, referenstagning, BRA-FAM samt djupintervju Matcha placeringar i samarbete med utredande socialsekreterare Hantera avtalsfrågor och teckna avtal Handleda familjehem Samarbeta med barnets utredande socialsekreterare i respektive kommun initialt samt under placering samarbeta med barnets uppföljande socialsekreterare i respektive kommun. Personalbehov och finansiering Omfattningen av länssamordnarfunktionen beräknas till en heltidstjänst. Tjänsten behöver finansieras av samtliga sexton kommuner efter det att medel från SKL:s pågående Barn- och unga satsning upphör. För att uppskatta personalbehovet inom respektive länsenhet har arbetsgruppen gjort flera olika beräkningar per kommun; baserat på invånarantal, antal barn, antal familjehem och placeringsdygn 2014 samt nuvarande bemanning. Det visade sig att beräkning utifrån invånarantal och antal barn blev missvisande på grund av socioekonomiska skillnader mellan kommunerna. Även beräkning utifrån placeringsdygn blev missvisande, på grund av svårigheter att ta fram jämförbara uppgifter mellan kommunerna. En uppskattning av personalbehovet behöver därför beräknas på antal familjehem per handläggare. När det gäller nuvarande bemanning har flera kommuner idag svårt att uppskatta hur många socialsekreterare som arbetar med rekrytering, utredning samt utbildning och stöd till familjehem. En del kommuner har specifika socialsekreterare som arbetar med att rekrytera och utreda familjehem men i majoriteten av kommunerna delas dessa arbetsuppgifter med andra arbetsuppgifter. Karlstad och Kristinehamns kommun är de kommuner i länet som arbetar med rekrytering, utredning samt utbildning och stöd på liknande sätt som föreslås i respektive länsenhet och som har rena tjänster för dessa

20 REGION VÄRMLAND arbetsuppgifter. Kartläggningen 2014 visade att den bemanning som var aktuell i Karlstad kommun och Kristinehamns kommun var en handläggare per 20 familjehem. För att kunna förbättra kvaliteten och skapa hållbara enheter när det gäller rekrytering, utredning, utbildning och stöd till familjehemmen bedömer arbetsgruppen att ett riktmärke för beräkning av personalresurser bör vara 15 familjehem/handläggare. Detta ska också jämföras med konsulentstödda verksamheter, som vanligtvis har ca 6-8 familjehem/konsultent. I tabell 1 presenteras ett exempel på hur personalbehovet kan beräknas utifrån antalet placeringar per kommun baserat på kartläggningen Detta exempel utgår från riktmärket 15 familjehem/handläggare. Arbetsgruppen rekommenderar att kartläggningen 2014 kompletteras med en ny kartläggning för perioden 1 jan 30 juni 2015, för att kunna uppskatta personalbehovet närmare. Finansiering av tjänsterna görs av respektive kommun. Tabell 1. Exempel på beräkning av personalbehov: Antal socialsekreterare, totalt per länsenhet och per kommun baserat på 1 socialsekreterare per 15 familjehem. Norra: 4,9 Västra: 5,9 Centrala: 4,3 Östra: 6,7 Karlstad: 6,7 Sunne: 1,0 Arvika: 2,9 Hammarö: 0,9 Kr-hamn: 2,7 Karlstad: 6,7 Torsby: 1,7 Eda: 1,2 Grums: 1,5 Storfors: 0,8 Hagfors: 1,2 Årjäng: 0,7 Kil: 0,9 Filipstad: 3,2 Munkfors: 1,0 Säffle: 1,1 Forshaga: 1,0 Sekretess och anställning Flertalet kommuner i Sverige samarbetar redan kring aktuella frågor och Socialstyrelsen förordar regionalt samarbete. Förslaget på länssamverkan innebär att en länsöverenskommelse inklusive avtal behöver beslutas där det tydliggörs vilka enheter som samarbetar och vilken delegationsordning som är aktuell, t ex när det gäller att sammanställa underlag till respektive nämnd. Personalen är anställd i den kommun som ansvarar för enheten, vilket regleras med avtal mellan ingående kommuner (Sunne, Arvika, Kristinehamn, Hammarö, Karlstad).

21 REGION VÄRMLAND Kontakt:

22 REGION VÄRMLAND Bilaga 1. Kartläggning familjehemsvården 2014 Sammanställning familjehemsvården kommunbesök Region Värmland har på uppdrag av länets socialchefer gjort en kartläggning kring eventuella framtida samverkansområden när det gäller att rekrytera, utreda och ge stöd till familjehem i Värmland. Utvecklingsledare har besökt samtliga kommuner i Värmland. Inbjudna till besöken var kommunens IFOchef, socialchef och socialnämndens ordförande. IFO-chef deltog vid samtliga besök i de respektive kommunerna, socialchefer deltog vid sju av besöken, enhetschefer deltog vid fem av besöken, förste socialsekreterare vid fyra av besöken, socialnämndens ordförande deltog vid nio av besöken och socialsekreterare deltog vid tre av besöken. Kartläggningen avser de familjehem som kommunen har ett avtal med, det vill säga inte samtliga familjehem som bor i kommunen. Frågeställningarna som skickats ut innan besöken var följande: Hur många familjehem fanns i kommunen under perioden ? Hur många av dessa var konsulentstödda under perioden? Hur många av dessa var nätverkshem? Vad var kostnaderna (arvode och omkostnad) för respektive familjehem/konsulentstödda familjehem/nätverkshem? I vilken utsträckning utreder kommunen familjehem innan uppdrag? På vilket sätt utreds familjehemmen? Hur många sammanbrott skedde under perioden ? Vilka av följande områden tycker kommunen att det är intressant att samverka i ytterligare i Värmland: Rekrytering Utredning Stöd På vilket sätt är det önskvärt att samverka en länsfunktion alternativt ett samarbete några kommuner emellan? Antal och typ av familjehem Kartläggningen visade att antalet familjehem i förhållande till antalet invånare i respektive kommun skiljer sig åt. De kommuner som har flest familjehem i förhållande till antalet invånare är Filipstad (0,45 procent) och Munkfors (0,41 procent). De kommuner som har betydligt färre familjehem i förhållande till antal invånare är Hammarö (0,09 procent), Karlstad (0,10 procent), Säffle (0,10 procent), Årjäng (0,10 procent), Kil (0,11 procent) och Sunne (0,11 procent). Se resultat för samtliga kommuner i tabell 1.

23 REGION VÄRMLAND När det gäller konsulentstödda familjehem så visar kartläggningen att i genomsnitt vart femte familjehem i Värmlands kommuner är konsulentstött. De kommuner som har flest antal konsulentstödda familjehem i förhållande till det totala antalet familjehem i kommunen är Filipstad (38 procent), Säffle (38 procent), Hammarö (36 procent) och Storfors (33 procent). De kommuner som har minst antal konsulentstödda familjehem av det totala antalet familjehem är Sunne (0 procent), Karlstad (5 procent), Kristinehamn (9 procent), Arvika (9 procent), Årjäng (10 procent) och Munkfors (11 procent). Se resultat för samtliga kommuner i tabell 1. När det gäller antal nätverkshem så fanns det flest antal nätverkshem i förhållande till det totala antalet familjehem i Filipstad (33 procent), Hagfors (33 procent), Kil (31 procent) och Årjäng (30 procent). Minst antal nätverkshem i förhållande till det totala antalet familjehem fanns i Säffle (0 procent), Sunne (7 procent), Munkfors (7 procent), Torsby (8 procent) och Kristinehamn (9 procent). Karlstad kommun skiljer sig från övriga kommuner då de har fem kontrakterade jourhem, tre kontrakterade familjehem och tre kontrakterade förstärkta familjehem. Ingen av de övriga kommunerna har kontrakterade jour- eller familjehem. Tabell 1. Fördelning familjehem Kommun Antal familjehem/invånare Antal familjehem/antal invånare (%) Antal konsulentstödda/totalt antal familjehem (%) Forshaga 25/ , Storfors 12/4131 0, Hammarö 14/ , Filipstad 48/ , Kr - hamn 44/ , Arvika 44/ , Kil 13/ , Torsby 26/ , Sunne 15/ , Karlstad * 91/ , Grums 22/8925 0, Säffle 16/ , Årjäng 10/9953 0, Munkfors 15/3656 0, Hagfors 18/ , Eda 19/8426 0,22% Genomsnitt i länet 0,20 (341/16) Genomsnitt *11 jour-förstärkta-kontrakterade familjehem Kostnader för omkostnad och arvode till familjehem Antal nätverkshem/totalt antal familjehem (%) De kommuner som betalar högst genomsnittlig ersättning per månad för familjehem är Hagfors ( kronor) och Hammarö ( kronor). De kommuner som betalar lägst genomsnittlig ersättning per månad för familjehem är Storfors (10980 kronor) och Eda ( kronor). Se tabell 2.

24 REGION VÄRMLAND I genomsnitt är kostnaderna för konsulentstödda familjehem 3,7 gånger högre per månad jämfört med kommunens egna familjehem. I Filipstad och Munkfors som är kostnaderna för konsulentstödda familjehem i genomsnitt 4,7 gånger respektive 4,4 gånger högre än kommunens egna familjehem. Se tabell 2. Kostnaderna för nätverkshem är i genomsnitt något lägre än för övriga familjehem, men i de flesta kommuner är kostnaderna likvärdiga för nätverkshem och övriga familjehem. Lägst ersättning i genomsnitt per månad för nätverkshem betalar Sunne (7000 kronor), högst ersättning i genomsnitt per månad för nätverkshem betalar Hammarö ( kronor) och Säffle ( kronor). Se tabell 2. Kristinehamn hade vid kartläggningen två enskilda placeringar där ingen ersättning utgår. Majoriteten av alla familjehem i Värmland fick ersättning inom SKL:s riktlinjer. Fyra kommuner (Storfors, Kil, Karlstad och Hagfors) gav något enskilt familjehem högre arvode än SKL:s riktlinjer. Två kommuner (Kil och Karlstad) hade vid kartläggningen två mor-barn placeringar i konsulentstödda familjehem, dessa togs inte med vid uträkningar av genomsnittskostnader i tabell 2. Tabell 2: Kommun Kostnader Kommunala/genomsnitt Kostnader Konsulentstödda/genomsnitt Kostnader nätverkshem/genomsnitt Forshaga kr/mån kr/mån kr/mån Storfors kr/mån kr/mån kr/mån Hammarö kr/mån kr/mån kr/mån Filipstad kr/mån kr/mån kr/mån Kristinehamn kr/mån kr/mån kr/mån Arvika kr/mån kr/mån kr/mån Kil kr/mån * kr/mån kr/mån Torsby kr/mån kr/mån kr/mån Sunne kr/mån kr/mån Karlstad kr/mån * kr/mån kr/mån Grums Säffle kr/mån kr/mån kr/mån Årjäng kr/mån kr/mån kr/mån Munkfors kr/mån kr/mån kr/mån Hagfors kr/mån kr/mån kr/mån Eda kr/mån kr/mån kr/mån genomsnitt kr/mån (delat på 12) kr/mån kr/mån *en mor-barn placering Utredning av familjehem Sex kommuner anger att de inte utreder hem i förebyggande syfte, anledning till detta är att det är svårt att hitta familjehem. Övriga kommuner anger att de utreder familjehem i förebyggande syfte i stor utsträckning, det vill säga att de inte placerar barnen i helt outredda familjehem men att familjehemsutredningen inte är färdigställd innan placeringen. I akuta lägen görs registerutdrag omgående och sedan påbörjas utredningen efter att barnet blivit placerat. Samtliga kommuner gör registerutdrag, hembesök och

25 REGION VÄRMLAND referenssamtal i samband med familjehemsutredningen. I två kommuner är det en socialsekreterare som ensam utreder familjehemmet, i övriga kommuner utreds familjehemmen av två socialsekreterare. Nio kommuner anger att de använder BRA-FAM. Två kommuner använder Kälvesten och en kommun använder Kälvesten samt Nya Kälvesten. Två kommuner använder intervjuformulär från Blekinge FoU och en kommun en egen variant på Pride. Övriga kommuner har egna intervjuformulär eller egna frågor. Sammanfattningsvis så görs familjehemsutredningar i Värmland på olika sätt i alla kommuner och många barn placeras i nuläget i outredda hem. Sammanbrott 33 sammanbrott, det vill säga att familjehemsplaceringen avslutades på ett sätt som inte socialtjänsten planerat, skedde under mätperioden. Tre kommuner hade inte haft något sammanbrott under perioden. Övriga kommuner hade haft mellan ett och sju sammanbrott per kommun. Ingen kommun har gjort riskanalyser kring varför sammanbrott sker för att kunna förebygga nya sammanbrott. Detta har enbart gjorts i mindre omfattning inom ramen för länsnätverket för socialsekreterare i familjehemsvården. Önskemål om samverkan Tabell 3 visar en översikt av hur kommunerna ser på behov av samverkan i länet, vad gäller innehåll och form. Samtliga kommuner i länet är intresserade av länssamverkan när det gäller stöd till familjehem. Fjorton kommuner är intresserade av att samverka kring rekrytering och elva av dessa är även intresserade av samverkan kring utredning. Elva kommuner är intresserade av att samverka utifrån en gemensam länsfunktion. Fyra av dessa kan också tänka sig att samverka utifrån mindre enheter. Fem kommuner är enbart intresserade av att samverka i mindre enheter. Sex kommuner har önskemål om gemensam familjehemsbank för Värmland. Samtliga kommuner uppger att de har mer eller mindre svårt att hitta familjehem. Fördelar som lyfts gällande att samverka kring rekrytering och utredning av familjehem är att en kvalitetshöjning på familjehemsutredningar kommer ske samt större möjligheter till matchning barn-familjehem.

26 REGION VÄRMLAND Tabell 3. Kommun Samverkan rekrytering Samverkan utredning Samverkan stöd Länsfunktion Mindre enheter Forshaga Ja Ja Ja X X Storfors Ja Ja Ja X Hammarö Ja Ja Ja X X Filipstad Ja Ja Ja X Kr-hamn Nej Kanske Ja X Arvika Ja Ja Ja X Kil Ja Ja Ja X Torsby Ja Ja Ja X Sunne Nej Nej Ja X (stöd) Karlstad Ja Nej Ja X Grums Ja Nej Ja X Säffle Ja Nej Ja X Årjäng Ja Ja Ja X Munkfors Ja Ja Ja X X Hagfors Ja Ja Ja X Eda Ja Ja Ja X X Totalt 14/ja 2/nej 11/ja 4/nej 16/ja 10 (11) 9 Övriga kommenterarer I samband med kommunbesöken lyftes olika saker som berör utvecklingen av familjehemsvården i länet. Flera kommuner lyfte svårigheterna med att hitta familjehem. Erfarenheten är att annonser i dagspress inte ger några svar utan man får söka familjehem via andra sätt till exempel genom annonsering på Vidare diskuterades svårigheter i samarbete med konsulentstödda verksamheter såsom oklar ansvarsfördelning. Det framfördes önskemål om att samtliga kommuner skulle utreda familjehem enligt samma metod samt önskemål om utbildning i utredningsmetoder. Ett gemensamt problem är att utreda familjehem för ensamkommande barn, om hemmen är nätverkshem, då det är svårt att ställa samma krav på dessa hem som vanliga familjehem.

27

28 YTTRANDE Vårt dnr 15/ Ert dnr 2015/1650/FS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Olle Olsson Socialdepartementet STOCKHOLM Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Sammanfattning I betänkandet föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ställer sig positiv till förslag till förändringar som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess från sluten vård till öppen vård och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. SKL är även positiv till att lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. SKL ser positivt på resonemangen kring god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidsfrister till patient- brukarperspektiv och tidsvinster för patienten/brukaren. SKL anser att samordningen mellan den slutna och den öppna vården behöver förbättras och vill i sammanhanget lyfta fram vikten av att förslagen i utredningen - Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014: 23) genomförs. SKL menar att utredningen genom att ta bort kravet på planering i förslaget jämfört med betalningsansvarslagen öppnat för att arbetet med en samordnad individuell vårdplan (SIP), men utgångspunkt i patientens önskemål, ska påbörjas utan dröjsmål redan i slutenvården. SKL menar vidare att detta inte ska förändra kraven på den öppna vården att inom tre dagar kalla till samordnad individuell planering. Detta bör snarare ses som steg två i en SIP-process. SKL menar att ett ikraftträdande redan den 1 juli 2016, inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. SKL menar därför att datum för införande bör flyttas fram minst ett år. SKL menar att utredningens förslag inte kan ses som en förändrad ambitionsnivå i förhållande till staten. SKL menar vidare, som tidigare sagts, att huvudspåret måste vara lokala överenskommelser där även dessa frågor regleras utifrån lokala förutsättningar. Allmänna synpunkter SKL ställer sig positiv till förslag till förändringar som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess från sluten vård till öppen vård och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. SKL är även positiv till att Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

29 Vårt dnr: 15/ (10) lösningarna i första hand ska vara lokala och lokalt anpassade. Behov av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov Förbundets ställningstagande 7.1.1Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst. I utredningen konstateras att kommunernas ansvar som hälso- och sjukvårdshuvudman utökats och är en del av primärvården. SKL vill påtala att detta inte nog kan markeras. Vårdcentralens roll är viktig men den kommunala hemsjukvården får en allt tydligare roll som sammanhållande länk mellan Socialtjänst och slutenvård. Vi saknar tydliga resonemang kring detta. Allmänna utgångspunkter för förslagen Förbundets ställningstaganden Den nya lagen måste på ett bättre sätt säkerställa god vård och god kvalitet i socialtjänsten. SKL ser positivt på resonemangen kring god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidsfrister till patientbrukarperspektiv och tidsvinster för patienten/brukaren. Lagen och dess tillämpningsområden Förbundets ställningstaganden Lagens innehåll och tillämpning. I lagförslagets första paragraf definieras den grupp av människor som omfattas av lagens bestämmelser. Ibland har dessa personer främst behov av insatser från socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård och har endast enstaka kontakter med landstingets öppna hälso- och sjukvård. Det saknas resonemang kring hur samspelet mellan landstinget, patienten, anhöriga/närstående och hemsjukvården ska fungera i dessa lägen. SKL anser dock att detta är en fråga som bör regleras i de lokala överenskommelserna mellan huvudmännen Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen. Vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) är omgärdad av hårt styrda regler. De brister och samverkansproblem som finns kring enskilda patienter skulle förmodligen inte lösas av att de skulle omfattas av lagen. SKL ser det därför som klokt att exkludera den målgruppen. Det finns dock brister och representanter från rättspsykiatrin menar att bestämmelserna om betalningsansvar ändå utgjort ett visst påtryckningsmedel. Man är från rättspsykiatrin bekymrad

30 Vårt dnr: 15/ (10) över att samverkan mellan landstinget, patienten och patientens hemkommun inför utslussning från rättspsykiatrisk vård och/eller övergång till öppen rättspsykiatrisk vård inte blir mer reglerad än vad som föreskrivs i gällande lagstiftning enligt LRV. SKL menar därför att staten borde överväga ett förtydligande i LRV kring kommunens ansvar att samverka vid upprättande av en samordnad vårdplan enligt LRV. SKL ser positivt på utredarens förslag till övriga åtgärder, att det ska genomföras en särskild uppföljning när det gäller samverkan vid utskrivning från LRV-vård. Det blir viktigt att följa utvecklingen och bevaka att dessa patienter inte blir kvar onödigt länge inom rättspsykiatrin Utredningen föreslår inga ytterligare undantag för andra patientgrupper I detta avsnitt för utredningen ett resonemang angående personer som vårdas i livets slutskede. Palliativ vård sker idag allt oftare inom ramen för kommunens vård och omsorg, på särskilt boende eller i ordinärt boende med hemsjukvård/hemtjänst. Men det finns också personer som vårdas i livets slutskede inom ramen för olika palliativa enheter på sjukhus eller inom ramen för avancerad hemsjukvård. Dessa betraktas normalt inte som utskrivningsklara, och många brukar ha direktingång till palliativa hospice-enheter i slutenvården. SKL ser detta som ett område där de lokala överenskommelserna får en viktig roll men här krävs också individuella bedömningar med utgångspunkt utifrån varje individs hälsotillstånd och behov Lagens syfte SKL ser positivt på att människor inte ska behöva vänta på att bli utskrivna när det inte längre finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser. Det finns en mängd belägg för att det kan vara riskfyllt att stanna längre än nödvändigt inom slutenvård Viktiga definitioner SKL instämmer i att bedömningen av om en patient är utskrivningsklar är en professionell bedömning som läkaren ska göra utifrån sitt yrkesansvar. Läkaren ska bedöma det medicinska behovet och hur detta behov på bästa sätt kan omhändertas. Både Socialstyrelsens termbank, hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen använder begreppet medicinskt förebygga, utreda och behandla i sin definition av hälso- och sjukvård. I utredningens definition saknas detta begrepp vilket SKL ser som en brist.

31 Vårt dnr: 15/ (10) En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg Förbundets ställningstaganden Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning SKL menar att inskrivningsmedeldelandet ska skickas inom samma tidsramar till alla berörda enheter. Av lagtexten framgår inte om landstingets öppenvård också ska ha meddelandet inom 24 timmar. Eftersom öppenvården ska kalla till planering är det viktigt att de får inskrivningsmeddelandet. Huvudmännen ska lokalt definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden m.m. SKL är i grunden positiv till detta men menar att det inte går att definiera på ett generellt plan. Det handlar snarare om att i varje individuellt fall klarlägga vem som ska vara mottagaren. SKL ser även utmaningar med tanke på den utvidgade patientrörligheten och valfriheten som vårdval, patientlag, patientrörlighetsdirektiv m.m. medfört. Här krävs en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål. SKL saknar tydliga incitament för att säkerställa att ett inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att ett behov av insatser från socialtjänst och/eller öppen vård identifierats. Skl menar därför, till skillnad från utredaren, att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdförloppet ska 24-timmarsregeln gälla from denna tidpunkt. SKL är positiv till att inga specifika patientgrupper pekas ut som målgrupp för ett inskrivningsmeddelande utan att en individuell bedömning alltid ska göras Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring Av utredningstexten framgår att sekretesslättnaden endast avser själva inskrivningsmeddelandet. Om detta är utredarens avsikt bör det framgå tydligare av lagtexten. Vidare bör det även förtydligas att sekretesslättnaden endast gäller i förhållande till berörda kommuner, privata vårdgivare och utförare av socialtjänst. Som paragrafen är skriven nu finns det ingen avgränsning. En annan sak är att SKL anser att samordningen mellan den slutna och den öppna vården behöver förbättras. Sammanhållen journalföring enligt PDL bör vara normen. Det är viktigt att primärvården har direktåtkomst till relevanta uppgifter om aktuella patienter och deras respektive behov, så att det inte uppstår glapp i informationskedjan vid utskrivningen från sluten vården. I sammanhanget vill vi även lyfta fram vikten av att förslagen i utredningen - Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014: 23) genomförs. Med nuvarande lagstiftning på området kommer t.ex. stora problem att uppstå för den patient eller brukare som väljer en privat driven men offentligt finansierad vårdcentral eller hemtjänst. Denne

32 Vårt dnr: 15/ (10) brukare/patient riskerar att få insatser av sämre kvalitet eftersom den privata enheten inte får hantera och utbyta uppgifter med de offentligt drivna verksamheterna på samma sätt som de senare får göra sinsemellan Fast vårdkontakt SKL ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt men menar att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Det blir då, på samma sätt som vi tidigare påpekat för situationer när behov av insatser från landstingets öppna hälso- och sjukvård är begränsade, viktigt att tydligt klargöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras. Det saknas tydliga resonemang kring hur detta ska gå till. SKL anser dock att detta är en fråga som bör regleras i de lokala överenskommelserna mellan huvudmännen. SKL vill i detta sammanhang också understryka att den fasta vårdkontakten inte behöver vara en läkare. Det kan vara en annan hälso- och sjukvårdspersonal eller någon ur den administrativa personalen. Generella bestämmelser om fast vårdkontakt finns i patientlagen och i hälso- och sjukvårdslagen. SKL menar att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i förslaget till ny lagstiftning Planering av insatser inför patientens utskrivning Om en patient, som önskvärt skrivs ut så fort denne bedömts utskrivningsklar kan det dröja tre dagar till kallelse till vårdplanering görs. Det framgår inte heller av utredningen hur länge det kan få dröja innan den första planeringen genomförs eller hur detta ska påskyndas. I utredningen ges inga tydliga beskrivningar kring hur den initiala planeringen i samband med utskrivningen ska utformas. Lagtexten gör det möjligt att patienten kan skickas hem till eget boende trots att hen är i behov att hjälp både från hälsooch sjukvård och socialtjänsten. Detta, framstår, enligt SKL, inte som tryggt och patientsäkert. Att det endast finns krav på kallelse till en samordnad individuell planering (SIP) är osäkert och otryggt och riskerar att öka antalet återinläggningar i sluten vården Bakgrundstexterna och förslaget till lagtext känns inte samordnade. SKL menar att det, för en god patientsäkerhet krävs en tydlig planering även i samband med utskrivning samt att det tillskapas incitament för att säkerställa att det mer långsiktiga planeringssamtalet genomförs skyndsamt. Av hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen framgår att en SIP ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att det behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. SKL menar att utredningen genom att ta bort kravet på planering i förslaget jämfört med betalningsansvarslagen, istället öppnat för att arbetet med en SIP,

33 Vårt dnr: 15/ (10) men utgångspunkt i patientens och anhörigas/närståendes önskemål, ska påbörjas utan dröjsmål redan i slutenvården. En sådan planering bör inom en snar framtid kunna genomföras med hjälp av tekniska kommunikationslösningar som videokonferenser, chattfunktioner m.m. via t.ex Vårdguiden (Mina vårdkontakter). Patienten och dennes anhörigas/närståendes behov och önskemål blir då mer styrande och vårdplaneringen uppstår mer i form av ett flöde än att alltid var i form av ett fysiskt möte med alla parter på plats samtidigt. SKL menar vidare att detta inte ska förändra kraven på den öppna vården att inom tre dagar kalla till samordnad individuell planering. Detta bör snarare ses som steg två i en SIP-process. För att onödiga återinskrivningar ska kunna undvikas är det centralt att den öppna vården involveras i processen på ett mycket tydligare och kraftfullare sätt jämfört med idag Information till patienten i samband med utskrivningen Av 9 i lagförslaget framgår att när en patient skrivs ut från den slutna vården ska den behandlande läkaren ge patienten skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden. I patientlagen samlas kraven på hälso- och sjukvården vad gäller information till patienten. SKL menar att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i förslaget till ny lagstiftning. För att patienten ska kunna vara trygg vid hemgång krävs annars att bestämmelsen kompletteras med krav på att patienten även får information om vad som är planerat framöver för patienten, vem som är patientens fasta vårdkontakt och tidpunkten för när SIP ska genomföras om det är fastställt m.m. SKL menar att det vore olyckligt att på detta sätt detaljreglera och splittra upp informationskravet i olika lagstiftningar. Detta är inte ändamålsenligt varken ur ett patientanhörig/närstående vårdgivar- eller huvudmannaperspektiv Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering SKL menar att ordet kallelse känns ålderdomligt och inte signalerar en ambition om samverkan. Det är viktigt att planeringen regisseras och genomförs i samverkan mellan patienten, anhöriga/närstående, berörda enheter och huvudmän. Vidare bör även i denna, som SKL ser det andra fas av SIP, med hjälp av modern teknik kunna genomföras mer i form av ett flöde än att alltid var i form av ett fysiskt möte med alla parter på plats samtidigt. Utredaren menar att patienten ibland har mer än en fast vårdkontakt och att dessa måste samordna sina vårdinsatser och komma överens om vem som har kallelseansvaret. Detta är lovvärda tankar där det blir viktigt att involvera patienten då det annars finns en uppenbar risk att denne ramlar mellan stolarna. Den fasta vårdkontakten ska inom tre dagar efter att patienten bedömts som

34 Vårt dnr: 15/ (10) utskrivningsklar kalla till SIP. SKL menar att det saknas tydliga incitament för att detta görs eftersom det är slutenvården som drabbas om det brister i öppenvården. Kommunens betalningsansvar Förbundets ställningstaganden Förutsättningar för kommunens betalningsansvar Många kommuner har idag långa väntetider till korttidsboenden men det finns också många goda exempel på hur man kan lösa detta. SKL menar att ambitionen inte heller i första hand bör vara fler korttidsboenden. Snarare måste möjligheten till stöd, rehabilitering och sjukvård i hemmet samt stödet från den landstingsdrivna hälso- och sjukvården förstärkas. Här kommer primärvården att få en central roll och kommer att behöva förändra sitt arbetssätt. Det kommer att krävas andra öppettider, flexibilitet kring när och var olika insatser ska sättas in och en större lyhördhet för hemsjukvårdens behov av stöd och samverkan. SKL delar vidare utredaren bild av att brist på tillgängliga öppenvårdsläkare är ett stort problem. Enligt förslaget ska betalningsansvaret inträda endast om inskrivningsmeddelande skickats och kallelse till vårdplanering gjorts på föreskrivet sätt. Utredaren har övervägt olika alternativa lösningar. T.ex. att det för att betalningsansvaret skulle inträda så måste den kommunala hälso- och sjukvården ha tillgång till läkarkonsultationer dygnet runt, läkemedelslistor måste vara korrekta samt att det måste vara tydligt vilken läkare som tar över det medicinska ansvaret. SKL delar utredningens bedömning att sådana krav skulle skapa ett svårhanterligt tolkningsutrymme och att det är tveksamt om lagstiftning är rätt sätt att komma till rätta med dessa problem. SKL menar dock att detta är centrala förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av utredningens förslag. Dessa komponenter blir därför med all sannolikhet viktiga i de lokala överenskommelserna. Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens Förbundets ställningstaganden SKL menar att ett ikraftträdande redan den 1 juli 2016, inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. Att gå från 5 respektive 30 till 3 fristdagar och där även helgdagar räknas är en stor förändring. SKL delar visserligen utredarens bedömning att det ur ett jämlikhetsperspektiv och även utifrån ambitionen att tillskapa en god och effektiv vård är rimligt att det inte görs någon särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagar och belopp. SKL ser dock stora utmaningar framförallt att inom psykiatrin. Det kan handla om

35 Vårt dnr: 15/ (10) att hitta lämpliga boendelösningar och att tillskapa en välfungerande öppenvårdslösning m.m. Förändringen kommer också att ställa krav på den psykiatriska öppenvården kring samverkan inför utskrivning samt på ökad tillgänglighet. Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer, den tidpunkt från vilken kommunens betalningsansvar ska inträda och det belopp som ska gälla för vård av utskrivningsklara patienter samt hur tvister ska lösas. SKL instämmer i utredarens önskan att huvudspåret ska vara överenskommelser mellan huvudmännen. För att undvika att back upp regelns tre dagar ska bli normen måste huvudmännen ges tid att förbereda sig. Vidare måste de utvecklingsinsatser som utredaren förslår hinna genomföras innan ikraftträdandet. SKL menar därför att datum för ikraftträdande bör flyttas fram minst ett år Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittskostnad för en vårdplats. Utredaren menar att gällande regelverk med nationellt fastställda och differentierade belopp inte tillför något mervärde då kostnaderna varierar kraftigt mellan olika landsting. SKL delar den uppfattningen men menar att det borde utredas om ett alternativ skulle kunna vara att utveckla och använda de ersättningsbelopp som regleras i riksavtalet för utomlänsvård. Det lokala inflytandet över besluten om ersättningsnivåerna skulle då stärkas. En tillämpning av riksavtalets regler om skälig ersättning innebär i praktiken att landstingen vid debiteringen av kommunerna använder sig av sina regionala prislistor. Dessa priser är anpassade för att täcka de varierande kostnader som finns hos olika vårdenheter. De används vid debitering av andra landsting vid utomlänsvård och gentemot Försäkringskassan vid vård av personer från bl.a. andra EU-länder. Prislistorna används också vid debitering av Migrationsverket vid vård av asylsökanden. SKL menar att ersättningen från kommuner till landsting i framtiden borde kunna regleras på ett sådant sätt. Initialt tillstyrker dock SKL utredarens förslag att, om överenskommelse om annat saknas, använda sig av en statligt fastställd ersättning som grundas på genomsnittskostnaden.

36 Vårt dnr: 15/ (10) Behov av mer detaljerade bestämmelser Förbundets ställningstaganden Balansen mellan en detaljerad lagstiftning och ev. föreskrifter på myndighetsnivå är viktig. Det framgår inte tydligt vad dessa föreskrifter ska handla om. Om ambitionshöjningar presenteras först i föreskriftsform har inte riksdagen fått ta ställning till ändrade ambitionsnivåer och det kan leda till kostnadsökningar för kommuner och landsting. Förslag på övriga åtgärder Förbundets ställningstaganden SKL välkomnar många av de stödinsatser som föreslås. De kommer att behövas för att reformen ska bidra till en tryggare och mer effektiv utskrivningsprocess. Många av uppdragen riktas till Socialstyrelsen men i avsnittet om ekonomiska konsekvenser sägs att Socialstyrelsen bör kunna klara det inom befintlig ram. Detta signalerar att insatserna blir blygsamma. SKL menar att det för att reformen ska bli framgångsrik krävs ett omfattande utvecklingsarbete som kräver finansiering med särskilda medel. Detta utvecklingsarbete måste också genomföras innan lagen träder i kraft. Det betyder enligt SKL i praktiken, och som tidigare nämnts, att datum för ikraftträdande måste flyttas fram. Ekonomiska konsekvenser Förbundets ställningstaganden SKL menar att utredningens förslag inte kan ses som en förändrad ambitionsnivå i förhållande till staten. SKL menar vidare, som tidigare sagts, att huvudspåret måste vara lokala överenskommelser där även dessa frågor regleras utifrån lokala förutsättningar. Jämställdhet mellan kvinnor och män Förbundets ställningstaganden SKL anser att jämställdhet är viktig. SKL menar därför att det inte går att som utredaren säga att bara för att förslagen berör fler kvinnor än män kommer de inte att ha någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. SKL anser att utredningen inte på ett tillfredställande sätt bedömt konsekvenserna för kvinnor och män. I utredningens konsekvensanalys om jämställdhet hänvisas till avsnitt där det inte framgår om det finns skillnader eller likheter i vårdplanering och hänvisningar till olika vård- och boendeformer. Könsuppdelad statistik och analys

37 Vårt dnr: 15/ (10) av olika åtgärder saknas varför det ter sig omöjlig att dra slutsatsen att förslaget inte har någon påverkan på jämställdhet mellan kvinnor och män. Mångfaldsperspektivet Förbundets ställningstaganden SKL saknar en diskussion kring de grupper som inte är folkbokförda i Sverige. Även dessa grupper kan komma att behöva de insatser som föreslås i lagen. Dessa patienter är inte alltid kända och kan behöva särskilt stöd. Sveriges kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

38 Nya perspektiv - Äldres hälsa Kvartalsrapport 2015 Kvartal 2

39 Regionala mål God vård i livet slutskede Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit brytpunktssamtal Minst 50 % av personer i livets slutskede har erhållit en validerad smärtskattning God läkemedelsbehandling för äldre Statistiskt säkerställd minskning* av följande indikatorer: Andel personer över 75 år med olämpliga läkemedel Andel personer över 75 år med antipsykotiska läkemedel Preventivt arbetssätt Minst 80 % av personer med risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen ska erhålla minst en förebyggande åtgärd Sammanhållen vård och omsorg vid demenssjukdom Statistiskt säkerställd minskning* av följande indikatorer: Undvikbar slutenvård Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar God vård vid demenssjukdom 90 % av de personer som får en demensdiagnos ska ha genomgått en fullständig basal demensutredning Den genomsnittliga poängen i NPI-skalan skall sjunka mellan utförda skattningar under mätperioden * Med statistiskt säkerställd minskning menas att minst fyra av sex månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad föregående år. Mätperiod: jämfört med

40 Måluppfyllelse Värmland Återinskrivning 30 dagar Undvikbar slutenvård Brytpunktssamtal 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Validerad smärtskattning Riskbedömning med åtgärd Antipsykotiska läkemedel Basal demensutredning Olämpliga läkemedel NPI-poäng Mål Värmland