b) se nalazi iza genitivnih oznaka (između ostalog posvojne zamjenice), Det här är mitt bord. Ser du Peterssons gröna bil?

Transkript

1 EKO-SVAR (ili KORT-SVAR) - kratki odgovori. Är du hungrig? - Ja, det är jag. Arbetar du nu? - Nej, det gör jag inte. - det - ostaje isti u toj frazi Har du ingen syster? - Nej, det har jag inte. - pozitivan odgovor na pitanje s negacijom: Är du inte student? - Jo, det är jag. - u odgovoru ostaje vrijeme koje je u pitanju, ponavlja se pomoćni glagol Har du varit i England? - Ja, det har jag. Var du hemma igår? - Nej, det var jag inte. ARTIKLAR (članovi) obestämd artikel (neodređeni član) en (utrum) ett (neutrum) * kad imenica završava na suglasnik ** kad imenica završava na samoglasnik bestämd artikel (određeni član, nastavci na imenice) -en* / -n** -et* / -t** Član općenito ne stoji uz imenicu kad: a) ima opće značenje, Han åker tåg. Hon äter smörgås. b) se nalazi iza genitivnih oznaka (između ostalog posvojne zamjenice), Det här är mitt bord. Ser du Peterssons gröna bil? c) označava zanimanje, nacionalnost, vjersku ili filozofsku pripadnost ili političko opredjeljenje, Han är lärare. Hon är tjeckiska. d) označava materijal, tvar i sl., Jag köper mjölk. Han dricker te. e) označava prijevozno sredstvo, Vi åker bus. Hon tar taxi. f) se odnosi na izraze o vremenu, Det är dåligt väder idag. g) se radi o apstraktnim imenicama, Jag kommer med glädje. Han lyssnar med intresse. Hon har tid att... h) se imenica odnosi na jezike, Anna talar franska. i) se radi o opremi, odjeći i sl., Eva har kjol och blus idag. j) stoji nakon izraza koji označavaju količinu Många personer talar engelska.

2 Posebni oblici imenica: 1) EN imenice na -el, -er, -or: en cykel cykeln en bror/broder brodern 2) ETT imenice na -el, -er, -or: ett exempel exemplet ett fönster fönstret en syster systern en doktor doktorn ett vatten vattnet ett nummer numret 3) imenice na naglašeno M i N (Na kraju riječi se ne piše duplo M ni duplo N.) ett rum rummet en kam kammen en stam stammen ett program programmet en man mannen en mun munnen en vän vännen * iznimke: ett problem problemet, ett ben benet VERB - PRESENS (prezent glagola) 1:A KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - presens: infinitiven + r dansa dansar jobba jobbar jogga joggar 2:A KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - a - presens = infinitiven - a + er tänka tänker stänga stänger läsa läser 3:E KONJUGATIONEN - stammen = infinitiven - presens = infinitiven + r - slabi glagoli koji u infinitivu završavaju na vokal koji nije -a bo bor sy syr 4:E KONJUGATIONEN - presens = infinitiven - a + er skriva skriver äta äter dricka dricker - jaki glagoli, kojima infinitiv ne završava na vokal koji nije -a, imaju infinitiv kao osnovu gå går se ser * iznimke: bära bär, göra gör (nepravilni glagoli, nisu jaki) HJÄLP OCH MODALA VERB vara är ha(va) har kunna kan vilja vill skola skall/ska måste bli(va) blir

3 INDEFINITA PRONOMEN (neodređene zamjenice) + - utrum: NÅGON INGEN / INTE NÅGON neutrum: NÅGOT INGET / INTE NÅGOT pluralis: NÅGRA INGRA / INTE NÅGRA Har du någon bil? - Nej, jag har ingen bil / inte någon bil. Har du något rum? - Nej, jag har inget rum / inte något rum. SUBSTANTIV - DEKLINATION (tvorba množine) 1:A DEKLINATIONEN: -or - samo -en imenice - dvosložne ili višesložne imenice na -a: en flicka flickor en blomma blommor en färja färjor - iznimke: en toffel tofflor en ros rosor en våg vågor en åder ådror 2:A DEKLINATIONEN: -ar - samo -en imenice - sve imenice na -ing i -ning: en tidning tidningar - mnoge jednosložne imenice: en stol stolar en fru fruar en by byar en dag dagar en båt båtar - mnoge dvosložne imenice na nenaglašeno -e, -el, -en, -er: en pojke pojkar en nyckel nycklar en syster systrar - nepravilne: en dotter döttrar en mor/moder mödrar en sommar somrar en morgon morgnar 3:E DEKLINATIONEN: - er I) en-substantiv - imenice na -nad, -skap, -(n)är, -het, -else, -ion: en månad månader en vetenskap vetenskaper en lägenhet lägenheter

4 en ändelse ändelser en deklaration deklarationer en diskussion diskussioner en station stationer - mnoge jednosložne imenice s prijeglasom (omljud) u množini: en stad städer en bok böcker en fot fötter en natt nätter en hand händer!!! ett land länder - mnoge dvosložne i višesložne posuđenice: en student studenter en professor professorer en parodi parodier!!! en historia historier!!! en musa muser - dio posuđenica na nenaglašeno -el en möbel möbler en regel regler - iznimke: neke imenice na vokal -r en sko skor en ko kor en hustru hustrur en händelse händelser II) ett-substantiv - posuđenice na -eri, -ori, -eum, -ium ett konditori konditorier ett bageri bagerier ett museum museer ett laboratorium laboratorier ett kaffé kafféer 4:E DEKLINATIONEN: -n - samo ett imenice - imenice na vokal (izuzev na -eri, -ori): ett äpple äpplen ett hjärta hjärtan ett knä knän ett arbete arbeten ett hjärna hjärnan ett bi bin - poimeničeni particip prezenta: ett öppnande oppnanden ett förtoende förtoenden ett anförande anföranden - iznimke i nepravilne: ett öga ögon ett öra öron ett huvud huvuden

5 5:E DEKLINATIONEN: -Ø I) ett-substantiv - mnoge jednosložne ili višesložne imenice na suglasnik: ett barn två barn ett hus två hus ett fönster två fönster - mnoge posuđenice na suglasnik: ett universitet två universitet ett problem två problem - voće na -on ett päron två päron ett lingon två lingon II) en-substantiv - imenice na -are: en lärare två lärare en italienare två italienare en kväkare två kväkare - zanimanja i nacionalnosti na -er: en tekniker två tekniker en mekaniker två mekaniker en indier två indier - presens particip (za ljude): en gående två gående en studerande två studerande * SINGULARIA TANTUM: en önskam, ett handlande, ett boende... * NEPRAVILNE IMENICE: en bror broder en far fäder en mus möss en gås gäss en man män BESTÄMD FORM PLURALIS 1:A DEKLINATIONEN: -na blommor blommorna rosor rosorna 2:A DEKLINATIONEN: -na stolar stolarna pojkar pojkarna döttrar döttrarna 3:E DEKLINATIONEN: -na katter katterna böcker böckerna konditorier konditorierna 4:E DEKLINATIONEN: -a äpplen äpplena knän knäna hjärtan hjärtana

6 5:E DEKLINATIONEN: I) ett-substantiv: -en hus husen fönster fönstren barn barnen II) en-substantiv: -na tekniker teknikerna lärare lärarna gående gåendena SUBSTANTIV - GENITIV Nominativ flicka flickan flickor flickorna Genitiv flickas flickans flickors flickornas - imenice na -s, -x, -z nemaju -s nastavak - kod kratica se stavlja -:s USA:S, TV:s... VERB - PRETERITUM - prošlo svršeno vrijeme - rečenica najčešće sadrži priložnu oznaku vremena (za prošlo vrijeme) ili se ona podrazumijeva - često u zavisnim vremenskim rečenicama 1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + de dansa dansade jobba jobbade baka bakade jogga joggade 2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + de/te a) glagoli na zvuči konsonant: stäng + de stängde använd + de använde b) glagoli na bezvučni konsonant (-p, -t, -k): tänk + te tänkte läs + te läste tyck + te tyckte - neki glagoli na -n ili -l: begynna begynte synas syntes 3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + dde bo bodde sy sydde tro trodde 4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB bli(va) blev lägga lade dricka drack finnas fanns sitta satt flygga flög PERSONLIGA PRONOMEN - OBJEKTSFORM (osobne zamjenice u ulozi objekta) jag mig vi oss du dig ni er han honom de dem hon henne den den det det POSSESIVA PRONOMEN (posvojne zamjenice)

7 en ett pl. en. ett. pl. jag min mitt mina vi vår vårt våra du din ditt dina ni er ert era han hans de deras hon hennes den det dess dess ADJEKTIV - OBESTÄMD FORM SINGULARIS I) utrum = grundform (attributivt och predikativt) en fin lägenhet lägenheten är fin (pridjev) (imenski predikat) II) neutrum = grundform + t (attributivt och predikativt) ett fint kök köket är fint!!! adjektiv på -a, -e: en bra fest ett bra rum en förstående chef ett förstående leende OREGELBUNDNA ADJEKTIV I) utrum: lång vokal neutrum: kort vokal + -tt blå blått röd rött grå grått bred brett ny nytt vit vitt II) utrum: -nd neutrum: -nt rund runt III) utrum = neutrum bra bra svart svart kort kort PLURALIS - nastavak -a: två stora hus sådana vackra flickor många röda blommor inga tråkiga böcker* Blommor är billiga på sommaren. Två stolar är dyra. * obestämd forma v adjektiv + obestämd forma v substantiv: två, ingen, någon, andra, sådan, vilken, många, flera, alla... (brojevi, neodređene zamjenice...) - iznimke: I) nepromjenjivi pridjevi: bra, gratis, stackars, extra, lagom, gammaldags Skorna är bra. Hjälp de stackars männinskorna! Hon kom i lagom tid. II) liten små III) gammal gamla

8 REFLEXIVA PRONOMEN personliga reflexiva pronomen pronomen jag mig du dig han, hon, den, det sig vi oss ni er de sig POSSESIVA PRONOMEN I 3:E PERSON: utrum neutrum pluralis hans sin sitt sina hennes sin sitt sina dess sin sitt sina dess sin sitt sina deras sin sitt sina Inger har en dotter. Hennes dotter heter Eva. Inger går med sin dotter till dagmamman. Åsa har en ny bil. Hennes bil är ny. Hon köpte sin bil för en månad sedan. - sin, sitt, sina - upućuju na rečenični subjekt; sami nikada ne mogu biti subjekt (kao u hrv. jeziku 'svoj', ali u šve. samo za 3. lice) - hans, hennes, dess, deras - upućuju na drugu osobu / rečenični dio u rečenici koji nije subjekt ADJEKTIV - BESTÄMD FORM - u atributivnoj službi uz imenice: den dyra stolen de dyra stolarna de runda borden det runda bordet - umjesto određenog člana može stajati i I) posvojna zamjenica ili genitiv: min/lenas dyra stolø mina/lenas dyra stolarø mitt/lenas dyra bordø mina/lenas dyra bordø (može i: nästa, samma, redni brojevi) II) pokazna zamjenica: den här/där nya tröjan denna nya tröjaø det här/där nya huset detta nya husø de här/där nya husen dessa nya husø - uz imenice muškog roda i particip perfekta: den unge sångare den begåvade flickan - može se pisati e, ali ne mora - participi se u određenom obliku ne mijenjaju - ispadanje vokala u osnovi: det öppna fönstret

9 den enkla övningen den gamla båten den vackra tavlan - određene imenske fraze (pridjev + imenica) bez člana: - uz imena: Gamla stan, Röda havet, Vita huset - pridjevi koji izražavaju nacionalnu pripadnost u nekim izrazima: svenska språket, franska revolutionet - položaj, redoslijed: högra handen, västra handen; norra, mellersta, södra delen av landet; övre, nedre vånningen; förra året; första, andra, sista gågen... - hel, halv, själv: hela dagen, havla boken, i själva verket den det de den här nya bilen det här nya huset de här den där det där de där Lenas Lenas Lenas min mitt mina denna detta dessa den* det* de* vars vars vars samma samma samma nya bil nya hus nästa nästa nästa följande följande följande föregående föregående föregåend e hans hans hans * den, det i de kada su u fuknciji pokazne zamjenice, ne kao članovi nya bilarna/husen nya bilar/hus - neodređeni pridjev i imenica stoje iza: ett/en, något/någon/några, vilket/vilken/vilka, inget/ingen/inga... ORDNINGSTALEN (redni brojevi) 1:a - första* 11:e - elfte* 21:a - tjugoförsta 2:a - andra* 12:e - tolfte* 22:a - tjugoandra 3:e - tredje* 13:e - trettonde 23:e - tjugotredje 4:e - fjärde* 14:e - fjortonde 24:e - tjugofjärde 5:e - femte* 15:e - femtonde 25:e - tjugofemte 6:e - sjätte* 16:e - sextonde 26:e - tjugosjätte 7:e - sjunde 17:e - sjuttonde 27:e - tjugosjunde 8:e - åttonde 18:e - artonde 28:e - tjugoåttonde 9:e - nionde 19:e - nittonde 29:e - tjugonionde 10:e - tionde 20:e - tjugonde 30:e - trettionde... *nepravilni; svi ostali dobiju nastavak -de

10 - datumi se najčešće pišu: s kosim crtama: 12/10/2010, može i 10/12/2011 s točkama: (godina nije redni broj) - čita se den tionde december ili den tionde i tolfte - sigurno stoje uz preterit - uz redni broj uvijek ide član (den, det, de) ako nema druge zamjenice IMPERATIV (za drugo lice jednine i množine) 1:A KONJUGATIONEN: = infinitiven baka! öppna! 2:A KONJUGATIONEN: = verbstammen stäng! köp! åk! 3:E KONJUGATIONEN: = infinitiven tro! sy! bo! 4:E KONJUGATIONEN = verbstammen drick! gå! skriv! läs! VERB - PERFEKTUM, PLUSKVAMPERFEKTUM PERFEKTUM = har + supinum PLUSKVAMPERFEKTUM = hade + supinum SUPINUM 1:A KONJUGATIONEN: infinitiv + t jobba jobbat dansa dansat baka bakat 2:A KONJUGATIONEN: infinitiv - a + t stänga stängt använda använt råda rått 3:E KONJUGATIONEN: infinitiv + tt bo bott sy sytt tro trott 4:E KONJUGATIONEN OCH OREGELBUNDNA VERB: bliva blivit lägga lagt dricka druckit se sett finnas funnits sitta suttit flygga flugit sjunga sjungit få fått skola skolat ge givit/gett skriva skrivit gå gått sova sovit göra gjort stå stått

11 ha haft säga sagt heta hetat sätta satt hinna hunnit ta tagit komma kommit vara varit kunna kunnat veta vetat ligga legat vilja velat... - perfekt izražava: - nesvršenu radnju (koja još traje), ili radnju čiji je rezultat važniji od nje same Jag har läst svenska i två månader. Jag har inte sett honom på två månader. (u negativnim rečenicama ide på) - neke opće istine - radnje čije vrijeme događanja je bilo u prošlosti, ali nije važno kada točno - radnje uz 'idag,' jer one još traju (za izražavanje sadašnjosti) - pluskvamperfekt se koristi za pretprošlo vrijeme Kerstin gick hem, när hon hade tittat på teve. - perfekt i pluskvamperfekt ne mogu biti skupa u istoj rečenici, osim ako radnje nisu povezane - općenito: perfekt + prezent, preterit + pluskvamperfekt ADVERB som betäkner befintlighet resp rörelse - prilozi koji označavaju mjesto odnosno kretanje VAR? - gdje? VART? - kamo här (ovdje) hit (ovamo) där (ondje) dit (onamo) hemma (kod hem (kući) kuće) inne (unutra) in (unutra) ute (vani) ut (van) framme (na cilju) fram uppe (gore) upp nere (dolje) ner borta (udaljeno) bort DEMONSTRATIVA PRONOMEN en ett pluralis den flickan det huset de flickorna/husen den här flickan det här huset de här flickorna/husen den där flickan det där huset de där flickorna/husen denna flicka detta hus dessa flickor/hus en sådan flicka ett sådant hus sådana flickor/hus - den - s apstraktnim imenicama, inače je stilski obilježeno - den här, den där - u govoru i pismu - denna, detta - samo u pismu - mogu se koristiti predikativno, neovisno o imenici: Det här tavlorna är dyrare än de här. Detta är något nytt. Jag tar det hät, inte det där.

12 - de u tom slučaju ima objektni oblik: Jag tar de här blommorna, inte dem. KOMPARACIJA PRIDJEVA GRUPP 1: positiv komparativ superlativ fin finare finast billig billigare billigast snäll snällare snällast enkel enklare enklast vacker vackrare vackrast mogen mognare mognast GRUPP 2: positiv komparativ superlativ hög högre högst stor större störst ung yngre yngst tung tyngre tyngst låg lägre lägst lång längre längst få färre -- små smäre -- GRUPP 3: positiv komparativ superlativ sämre sämst (usporedba s nečim dålig dobrim) värre värst (usporedba s nečim lošim god (bra) bättre bäst godare godast (kad je riječ o hrani) gammal äldre äldst liten mindre minst positiv många komparativ fler(a) superlativ flest typisk mer typisk mest typisk begåvad mer begåvad mest begåvad intresserad mer intresserad mest intresserad förstående mer förstående mest förstående gyllene mer gyllene mest gyllene lik mer lik mest lik van mer van mest van GRUPP 4: SUPERLATIV har två former: ATTRIBUTIVT STÄLLNING - bestämd form (den, det, de) finaste billigaste enklaste PREDIKATIVT STÄLLNING - obestämd form finast billigast enklast

13 yngsta yngst största störst sämsta sämst äldsta äldst mest typiska mest typisk, -t, -a mest strålande mest strålande ADVERB - KOMPARATION positiv komparativ superlativ tidigt tidigare tidigast sent senare senast högt högre högst långt längre längst länge längre längst bra bättre bäst väl bättre bäst illa sämre sämst illa värre värst mycket mer(a) mest fort fortare fortast gärna hellre helst ofta oftare oftast nära närmare närmast DEPONENS VERB andas (1) jag andas, andades, har andats (disati) behövas (2a) jag behövs, behövdes, har behövts (trebati) hoppas (1) jag hoppas, hoppades, har hoppats (nadati se) fattas (1) det fattas, fattades, har fattats (shvaćati) finnas (4) det finns, fanns, har funnits (nalaziti se) kännas (2a) det känns, kändes, har känts (osjećati se) lyckas (1) jag lyckas, lyckades, har lyckats (uspjeti) minnas (2a) jag minns, mindes, har mints (sjećati se) skämmas (2a) jag skäms, skämdes, har skämts (sramiti se) svettas (1) jag svettas, svettades, har svettats (znojiti se) synas (2b) det syns, syntes, har synts (pokaz(iv)ati se) trivas (2a) jag trivs, trivdes, har trivts (biti zadovoljan) tyckas (2b) det tycks, tycktes, har tyckts (činiti se) åldras (1) jag åldras, åldrades, har åldrats ((o)starjeti) RECIPROKA VERB slåss (4) vi slåss, slogs, har slagits (tući se) sparkas (1) vi sparkas, sparkades, har sparkats (ritati se) träffas (1) vi träffas, träffades, har träffats (sresti se) ses (3) vi ses, sågs, har setts (vidjeti se) mötas (2) vi möts, möttes, har mötts (sastati, sresti se)

14 FRAMFÖR, FÖRE, FOR... SEDAN, FÖRR, INNAN, FÖRRÄN FRAMFÖR - prijedlog, označava mjesto Han stor framför oss. ( bakom) FÖRE - prijedlog, označava vrijeme Han gick före mig och visade vägen. ( efter) Hon gick hem före klockan tre idag. ( efter) FÖR... SEDAN - prijedlog, označava prije koliko vremena se nešto dogodilo När reste han till USA? - Han reste för två år sedan. FÖRR - prilog Jag kunde inte komma förr. (= tidigare) INNAN - prvobitno zavisni veznik, rjeđe prijedlog Kom hem, innan det blir mörkt! Jag måste läsa tidningen, innan vi äter middag. Kom hem innan klockan sju! INTE... FÖRRAN - kao innan, ali isključivo u negativnim rečenicama Vi träffade ingen bekant på hela dagen, förrän vi nästan var hemma igen. Vi hade knappt hunnit innanför dörren, förran telefonen ringde. VERB - FRAMTID PRESENS + ETT TIDSUTTRYCK Han reser till Göteborg i morgon bitti. - kad nije riječ o subjektovoj ili nečijoj drugoj namjeri - kad je već odlučeno - kad se govori o nečemu što je posljedica nečeg drugog - blir umjesto är Det blir just om en timme. I år reser vi utomlands. Det gör jag imorgon. Jag åker snart. TÄNKER (ili ÄMNAR) + INFINITIV Vi tänker (ämnar) resa till London i april. - izražava se subjektova namjera da nešto učini, nesigurni planovi Jag tänker söka ett jobb som försäljare KOMMER ATT + INFINITIV Jag kommer att vara i Uppsala nästa vecka. - izražava radnju koja će se dogoditi u budućnosti neovisno o tome planira li je subjekt ili ne

15 Du är verkligen en konstig männinska! Jag kommer aldrig att förstå mig på dig! Det kommer att regna. Den här dammsugaren är bara skräp. Ingen kommer att villa köpa den! - radnje izvan kontrole subjekta FUTURUM: SKA (skall) + INFINITIV Jag ska diska efter middagen i dag. I) izražava subjektovu namjeru Vad ska (tänker) du göra i kväll? Jansson ska sluta här och börja på SJ i stället. II) frågan om någon annans vilja, då är betydelsen av ska snarast 'borde,' 'måste,' 'man har bestämt att' Ska ja stänga dörren? I morgon ska Mark sitta i kassan. TYCKA, TÄNKA, TRO TYCKA = mena, anse, ha en åsikt Nu har jag läst boken, och jag tycker att den är mycken intressant. Jag tycker att den här filmen är jättebra. Jag har sett den två gånger. TYCKA OM I) ha en åsikt om Vad tycker du om boken? - Den är tråkig. II) gilla, älska Han tycker om choklad. TÄNKA = använda hjärnan, fundera Jag kan inte tänka när jag är trött. Deras dotter tänker bli frisör när hon blir stor. TÄNKA = planera, ämna Anna tänker åka till Flen på söndag. TÄNKA PÅ (misliti na nekoga/nešto) Adam tänker på Eva. TRO = anta Jag tror att det regnar i morgon. (Jag vet inte, men jag tror...) INDEFINITA PRONOMEN - MAN - koristi se kad ne možemo imenovati subjekt - form: subjekt objekt reflexivt possesivt reflexivt-possesiva man en sig ens sin, sitt, sina KONDITIONAL OCH KONDITIONALA SATSER

16 KONDITIONALIS I: SKULLE + INFINITIV - huvudsats: skulle + infinitiv av huvudverbet - bisats: om + preteritum indikativ av verbet Vi skulle återvände till Finland, om vi fick arbete där. Om vi hade mer kontakt med svenskar, skulle vi trivas bättre. Om vi flyttade tillbaka till Finland, skulle de inte förstå språket. Hade jag mycket pengar, skulle jag köpa bil. - kad je zavisna rečenica na prvom mjestu, može se izostaviti 'om' - prevodi se prezentom - vara vore Vi skulle flytta hem, om barnen vore yngre. Om vi vore svenskar, skulle vi trivas bättre. - samo u zavisnoj rečenici KONDITIONALIS II: SKULLE + HA + SUPINUM - huvudsats: skulle + ha + supinum - bisats: om + pluskvamperfektum Jag skulle ha åkt till Kenia, om jag hade haft pengar. Om han hade varit vacker, skulle alla flickor ha tyckt om honom. Hade Pjer gjort sina läxor, skulle han ha fått bättre betyg. - kada je 'inte' u zavisnoj rečenici, treba doći ispred svih (konjugiranih) glagola - u zavisnim rečenicama ne može stajati ingen/inget/inga, nego duži oblik inte någon/något/några - pogodbena rečenica bez kondicionala: Om jag får mycket pengar, ska jag köpa bil. ÖNSKA + PRETERITUM - služi za izražavanje želje Mattias önskar att han var rik. RELATIVA PRONOMEN SOM - syftar på personer, djur, saker i singularis och pluralis - användes som subjekt eller objekt - ne može stajati poslije prijedloga Pojken, som går där borta, är min bror. VARS - genitiv singularis till som (i ledig stil också som genitiv pluralis) - användes enbart attributivt Huset, vars ägare var bortrest, brann ner till grunden VILKEN, VILKET, VILKA - genitiv pluralis till som - användes enbart attributivt VILKAS

17 - genitiv pluralis till som - användes enbart attributivt Barnen, vilkas föräldrar var bortresta, kände sig ensamma. - i formell stil, attributivt eller självständigt VAD = DET SOM - vad = objekt - vad som = subjekt Han tänkte på vad han skulle säga i sitt tal. - ovdje kao objekt Vad som göms i snö kommer upp i tö. - ovdje na mjestu subjekta PASSIVUM S-FORM I. Dörren Fönstret Dörrarna II. Dörren a Fönstret Dörrarna II. Boken b Häftet Böckerna III. Blusen Skärpet Blusarna IV. Boken Brevet Böckerna presens preteritum prefektum pluskvamperfektu m öppnas öppnades har öppnats hade öppnats stäng(e)s stängdes har stängts hade stängts köp(e)s köptes har köpts hade köpts sys syddes har sytts hade sytts skriv(e)s skrevs har skrivits hade skrivits - pasiv je formalniji od 'man' - med modala hjälpverb: Posten kan lämnas hos portvakten. Fönstren ska stängas på natten. användas: a) oklart eller oväsentling vem som utför en handling: Dörrerna öppnas kl. 9. = Man öppnar dörrarna kl. 9. b) även när mana nger vem som utför handlingen Uppslyngar lämnas av sekreteraren. INDIREKT TAL (neupravni govor) 1) izjavne rečenice:

18 Bo säger: ''Eva kommer på festen.'' Bo säger att Eva kommer på festen. 2) upitne rečenice bez upitne riječi om: Bo frågar: ''Kommer Eva på festen?'' Bo frågar om Eva kommer på festen. 3) upitne rečenice s upitnom riječi: Bo frågar: ''När kommer Eva?'' Bo frågar när Eva kommer. 4) vem, vems, vad, vilken, vilket kao subjekt Bo frågar: ''Vem kommer?'' Bo frågar vem som kommer. 5) vem, vems, vad, vilken, vilket, vilka kao drugi rečenični dio Bo frågar: ''Vem sk adu hälsa på?'' Bo frågar vem du ska hälsa på. - različita vremena u glavnoj i zavisnoj rečenici: Bo säger: ''Eva är hemma.'' (nu) Vad sa Bo? Bo sa, att Eva var hemma. (då) PREZENT PRETERIT Bo säger: ''Eva har varit hemma idag.'' Vad sa Bo? Bo sa, att Eva hade varit hemma idag. PERFEKT PLUSKVAMPERFEKT Bo säger: ''Eva tittade på teve igår kväll.'' Vad sa Bo? Bo sa, att Eva hade tittat på teve igår kväll. PRETERIT PLUSKVAMPERFEKT (u svakodnevnom govoru može i Bo sa, att Eva tittade på teve igår kväll.) SATSADVERBIAL (''VANDRANDE'' ADVERB) - u svim zavisnim rečenicama rečenična priložna oznaka dolazi prije glagola Han säger: ''Lena kommer inte.'' Han säger att Lena inte kommer. - inte, alltid, ofta, alltid, aldrig, absolut, faktisk, gärna, ogärna, altså, antagligen, bara, egentligen, ej, endast, ju, kanske, knappast, knappt, möjligen, möjligtvis, naturligtvis, nog, säkert, slutligen, vanligen, vanligtvis, väl, även, redan, genast... PRONOMEN 1) Eva säger: ''Jag tar min bil.'' Eva säger, att hon tar sin bil. 2) ingen, inget, inga inte någon, inte något, inte några Lars säger: ''Jag har inga pengar.'' Lars säger att han inte har några pengar. PERFEKT PARTICIP PREDIKATIV ATRIBUTIV BESTÄMD FORM 1:a en boken är lastad en lastad bok den lastade boken ett tåget är lastat ett lastat tåg det lastade tåget

19 2:a 2:b 3:e 4:e pl. bilarna är lastade lastade bilar de lastade bilarna en affären är stängd en stängd affär den stängda affären ett huset är stängt ett stängt hus det stängda huset pl. dörrarna är stängda stängda dörrar de stängda dörrarna en bilen är köpt en köpt bil den köpta bilen ett huset är köpt ett köpt hus det köpta huset pl. böckerna är köpta köpta böcker de köpta böcker en stugan är bebodd en bebodd stuga den bebodda stugan ett huset är bebott ett bebott hus det bebodda huset pl. husen är bebodda bebodda hus de bebodda husen en boken är skriven en skriven bok den skrivna boken ett brevet är skrivet ett skrivet brev det skrivna brevet pl. breven är skrivna skrivna brev de skrivna breven BLI/VARA + PERFEKT PARTICIP - bli + perfekt particip framhäver händelseförloppet, själva övergången från ett tillstånd till ett annat (više se koncentrira na samu radnju, prijelaz iz jednog stanja u drugo) - vara + perfekt particip framhäver resultatet av handlingen (naglasak na rezultatu radnje) PRESENS PARTICIP infinitiv presens particip 1:a studera studerande 2:a köra körande 3:e bo boende 4:e sitta sittande - adjektiv: Han är ekonomisk oberoende. - adverb: Hon kom cyklande på vägen. - substantiv: en studerande två studerande en gående två gående SAMORDNANDE KONJUKTIONER (nezavisni veznici) OCH Vi åkte till Nörrtälje och tittade på båtarna. (i) SAMT Banken har öppet måndag-fredag kl. 9-15, samt tisdagen kl (te; formalno) ELLER Ska du eller jag stanna hemma? (ili) MEN Arbetet är bra, men jag tjänar inte så mycket. (ali) FÖR Det är ljust hela nätterna, för solen går aldrig ner i juni. (jer) UTAN Han ska inte resa till USA i sommar utan i höst. (nego) VARKEN... ELLER Kasja äter varken kött eller fisk. (ni... niti) ANTIGEN... ELLER Du kan antligen diska eller damsuga. (ili... ili) BÅDE... OCH Mehmet talar både turkiska och svenska. (i... i) SÅ Eva är sjuk, så hon kan inte komma. (pa, tako da)

20 TIDSPREPOSITIONER DÅTID NU FRAMTID för en månad sedan om en månad i lördags på lördag i förrgår, igår idag i morgon, i övermorgon i lördags kväll, igår kväll i kväll i kväll, i morgon kväll, på lördag kväll i natt i natt i natt igår morse, i morse i morgon bitti i lördags morgon på lördag morgon förra veckan den här veckan nästa vecka förra året i år nästa år i somras i sommar i sommar I-OM-FÖR...SEDAN Hür länge? De stannade i fem veckor. Hon har bott här i två år. I Alla måste gå till skolan i nio år. Gun stannade hemma i sex månader. PÅ dåtid: Hon kom hit för tre år sedan. Många tävlande kan åka spåret på sex timmar. Han körde från från Stockholm till Uppsala på 55 minuter. - izražava trajanje kao određenu cjelinu ALI Jag kan inte åka skidor i sex timmar. (ne može 6 h u komadu) I Stockholm körde han runt efter en parkeringsplats i en time. När? dåtid: Hon kom hit för tre år sedan. framtid: Vi reser om en vecka. PÅ Hur ofta? en gång i sekunden, i timmen, i veckan, i månaden... + većina ostalih oznaka vremena ALI: en gång om dagen, om dyngnet, om året 1. Han reste på morgonen (på dagen) och kom tillbaka på kvällen (på natten). 2. På kvällarna hörde han på radio. Jag tittar på teve på kvällen, när Eva sover. 3. På vintrarna förvandlas nästan alla idrottsplatser till skridskobanor. 4. På vintern måsta man åka skidor. 5. Vi ses på fredag på 1980-tallet.

21 FAST OCH SAMMANSATTA VERB (= VERB + PARTIKEL) FAST SAMMANSATTA VERB: - oskiljbart (betonad eller obetonad) prefix: an-, be-, er-, för-, här-, miss-, sam-, um-, und-, van-, ä- - t. e. anställa, betala, förklara, missförstå, samarbeta, umgås... LÖST SAMMANSATTA VERB - partikeln står fristående: tycka om, ta fram, slänga bort, säga till, lyfta ut, hänga upp... - partikeln står som prefix i presens particip och perfekt particip: omtyckt, igenkännande, missförstått... - tallspråk högre stil Jag kände igen henne genast. Han igenkände omedelbart sina fiender. - konkret abstrakt betydelse Han bröt av en kvist. Han avbröt samtalet. - helt olika betydelse: Bordsbenet gick av. (gick sönder) Hon avgick med pension. (sluttade sitt arbete) ORDFÖLJD VID VERB MED LÖS SAMMANSÄTTNING: - verb och partikel står tillsammans! Jag tycker om kaffe. Har han alltid tyckt om öl? - UNDANTAG! 1) i huvudsats med enkel tempus och rak ordföljd med ''rörligt'' adverb: Jag tycker inte om kaffe. Han kör aldrig om. 2) i huvudsats med enkel tempus och omvänt ordföljd: Tycker du inte om kaffe? Kaffe tyckte hon inte om. TRANSITIVA OCH INTRANSITIVA VERB lägga / ligga Oskar lägger alltid nycklarna på hallbordet. Nycklarna ligger på hallbordet. ställa / stå ((po)staviti / stajati) skilja / skiljas (razdvojiti / rastati se) bränna / brinna Åsa brände alla kärleksbrev från Carlos.

22 Carlos kärleksbrev brann upp. döda / dö (ubiti / umrijeti) sätta / sitta (posjesti / sjetidi) väcka / vackna Hon väcker sina barn kl. 8. Mia vacknar alltid klockan 6. somna, sova / söva (zaspati, spavati / uspavati) UNDERORDNADE KONJUNKTIONER ATT Eva tycker, att det är roligt. TEMPORALA KONJUNKTIONER: DÅ Hon sluttade arbeta, då hon fick sin andra barn. NÄR När Kalle var ung, bodde han på landet. SEDAN Eva var mycket sötare sedan hon hade klippt sig. INNAN Hon handlar, innan hon åker hem. MEDAN Hon stannade hemma, medan barnen var små. FÖRRÄN Lars hadde knappt blivit frisk förrän han blev sjuk igen. TILLS Man ska ta penicilinet tills tabletterna är slut. JUST SOM Just som jag hade kommit hem ringde det. KAUSALA KONJUNKTIONER: DÄRFÖR ATT Vi kom till Sverige, därför att vi inte fick arbete i Finland. EFTERSOM De känner inte många, eftersom de nyligen har flyttat hit. Eftersom Per inte klarade sin tenta igår, måste han göra den en gång till. DÅ Då det snöade kraftigt, försenades tågtrafiken. KONDITIONALA KONJUNKTIONER: OM Om vi kunde språket, skulle det vara lättare. IFALL Ifall vår lärare är sjuk kommer en vikarie. KONCESSIV KONJUNKTIONER FAST(ÄN) De flesta lånar bara en bok, fast(än) de har gott om tid. TROTTS ATT Trotts att David tog sin medicin blev han inte frisk. ÄVEN OM Även om provet är svårt ska jag klara det. FINALA KONJUNKTIONER FÖR ATT Han reste till Paris, för att förhandla med ministrarna. (SÅ ATT) Ulf höjde volymen så att vi skulle höra bra. KONSEKUTIV KONJUNKTIONER SÅ (ATT) Skynda dig, så att du hinner med tåget!

23 KOMPARATIVA KONJUNKTIONER ÄN Han förstår svenska bättre än Mark (förstår svenska). SOM Hennes lön är lika hög som hans. JU... DESTO Ju äldre Maria blev desto vackrare blev hon. SOM OM Det verkar som om det blir åska. INTERROGATOV KONJUNKTION OM Alla frågar Stina, om hon vill dansa med honom. DESKRIPTIVA KONJUNKTIONER GENOM ATT Kalle blev miljonär genom att han spelade på lotto. UTAN ATT Lena blev frisk utan att hon tog medicin. UTTBRYTNING (EMFATISK OMSKRIVNING) - det är / det var + betonad ord + relativ bisats - subjekt = betonad ord: Han gör det. Hon har gjort det. Hon ska göra det. Han hade gjort det. Det är han som gör det. Det är hon som har gjort det. Det är hon som ska göra det. Det var han som hade gjort det. - annan satsdel = betonad ord: Han älskar glass. Det är glass (som) han älskar. Hon har arbetat här en vecka. Det är en vecka (som) hon har arbetat här. Ni kom på hösten. Det var på hösten (som) ni kom. - frågor: Gör han det? Kommer ni på lördag? Är det han som gör det? Är det på lördag (som) de kommer?