Praktisk handbok i ungas inflytande

Transkript

1 Ungd omspolitiken i Lund Praktisk handbok i ungas inflytande

2 Ungdomspolitiken i Lund Alla unga - ett metodmaterial om inflytande och delaktighet för unga med funktionsvariationer (2016) Allt börjar med oss (2010) Det bubblar (2005) Lunds kommun 2017 Ungdomspolitiken, kultur- och fritidsförvaltningen Text: Amanda Pettersson Grafisk form: Amanda Pettersson Illustrationer: Nora Zolotov Digital version och mer information om den ungdomspolitiska verksamheten i Lund hittar du på

3 Hej! Ungdomspolitiken i Lund är en del av kultur- och fritidsförvaltningen i Lunds kommun. Vi jobbar med att kommunövergripande stötta arbetet med barn och ungas inflytande i olika kommunala processer och erbjuder forum och former för att unga ska ges inflytande. Det här materialet är tänkt att fungera som ett ytterligare stöd för dig som är tjänsteperson och vill samla in ungas åsikter. I materialet hittar du stöd genom hela dialogprocessen. Du får dels exempel på fyra färdiga upplägg som du kan använda i dialog, men också stöd i vad som är viktigt att tänka på inför en dialog och hur man kan göra för att återkoppla till ungdomarna. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till De lekande barnens fond i Lund som har gjort tryckningen av detta material möjligt. Trevlig läsning! Ungdomspolitiken i Lund

4 Innehåll Att tänka på inför dialog...3 Den nationella ungdomspolitiken...6 Hur når vi unga?...7 Ungdomspolitiska forum...8 Andra vägar för att nå unga...11 Representation...12 Metod 1: Fokusgrupper...14 Metod 2: Visionsworkshop...16 Metod 3: Praktisk demokrati...18 Metod 4: Case och scenarion...20 Återkoppling...22 Våga testa!...23 Lästips

5 Att tänka på inför dialog Vilka är gruppen unga? Enligt Sveriges nationella ungdomspolitik räknas man som ungdom när man är mellan år. Det är alltså en stor del av Lunds medborgare som ses som unga. Dock är inte unga en homogen grupp utan varierar precis lika mycket i intressen, värderingar, åsikter och uppfattningar som de som räknas som vuxna gör. Foto: Martin Olsson Varför ska man prata med unga? Eftersom personer under 18 år inte ges möjlighet att rösta i lokala och nationella val, behöver det finnas särskilda vägar in i den lokala demokratin för unga personer. Detta stöds också i Barnkonventionen, bland annat i artikel 12 som handlar om alla barn och ungdomars rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 3

6 Personer som är unga just nu är dessutom de som kommer att vara vuxna när flera av de satsningar och projekt som görs nu kommer att vara klara och därmed också påverkas av de beslut som fattas nu. Utöver det perspektivet är unga dessutom här och nu, med massa tankar och åsikter kring hur saker är och hur de borde vara. Normkritik Alla unga inte är likadana, och därför behöver alla olika saker för att trivas och känna sig trygga. Det här är en helt och hållet grundläggande grej för att kunna och våga göra sin röst hörd. Att vara normkritisk kan till exempel innebära att inte utgå från att alla identifierar sig med att vara tjej eller kille, därför kan det vara bra att ha ytterligare alternativ i enkäter eller göra en pronomenrunda* där alla i gruppen får tala om vilket pronomen de vill att andra ska använda. Även om ni träffas en kort stund och pronomen kanske inte ens hinner användas så sätter det ändå tonen för att man kommer att bli respekterad under er stund tillsammans. Andra perspektiv som är viktiga att ha med sig är att inte utgå från att alla är hetero, dvs. har relationer med ett motsatt kön, inte utgå från att alla har en mamma och en pappa och så vidare. Vuxenvärlden kan ofta ha en förställning om vad unga är intresserade av eller hur unga ser på saker. Försök att släppa de föreställningarna inför dialog, det finns gott om unga som vill veta allt om översiktsplaner eller cykelvägar även om det intresset inte alltid uttrycks på samma sätt som hos vuxna. *Pronomenrunda handlar om att tala om vilket pronomen man föredrar att andra använder när de refererar till en, exempel på pronomen är hon, han, hen och den. 4

7 Tillgänglighet För att så många unga som möjligt ska kunna göra sina röster hörda är det viktigt att tänka på att den information och det upplägg ni planerar ska kunna vara tillgängligt för fler, även för unga med funktionsvariationer. Praktiskt kan det handla om att ha varierande övningar som inte bara handlar om att sitta och lyssna eller skriva långa texter. Det är inte alltid helt enkelt att veta vad man ska tänka på för att skapa en dialog som är tillgänglig för så många unga som möjligt. Att börja tänka tanken att alla övningar och upplägg inte passar alla unga är ett viktigt första steg som kan göra hela skillnaden. Att erbjuda möjlighet att få göra någonting praktiskt, det skulle exempelvis kunna vara att gå ut på torget med gatkritor och faktiskt rita ut vad man saknar där om workshopen handlar just om torg. Eller varför inte göra som på bilderna nedan, använda sig av kreativa uttryck i form av att rita eller göra pins för att få igång samtal om demokrati? Foto: Gabriel Malmer 5

8 Den nationella ungdomspolitiken Barn och ungas rättigheter Barnkonventionen ligger som grund för allt ungdomspolitiska arbete i Lund. Barnkonventionen handlar om att alla personer under 18 år har rättigheter när det gäller inflytande och delaktighet, trygghet samt rätt till lek, vila och fritid. Genom att se på barn och unga som rättighetsbärare skapar vi en trygg och meningsfull verksamhet där barn och unga får växa och utvecklas. Foto: Martin Olsson Nationell ungdomspolitik I Sverige finns en nationell ungdomspolitik som har tre fokusområden: ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Målet för ungdomspolitiken i Sverige är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I Lunds kommun finns en strategi för barnets bästa och ett Ungdomspolitiskt program, båda beslutade i kommunfullmäktige. 6

9 Ungdomsombud På Ungdomspolitiken i Lund finns jobbar Ungdomsombud - unga vuxna som ska fungera som en länk mellan unga och kommunen. Ungdomsombuden hjälper gärna dig som vill hålla dialog, de är inte bara experter på ungas inflytande och delaktighet utan också på att själva vara unga. Hur når vi unga? Att nå unga som vill ge åsikter och inspel på dina frågor kan vara lite klurigt, här presenterar vi olika vägar för att nå unga och hur man kan tänka för att se till att fler unga blir representerade i dialogen. Foto: Martin Olsson Att fånga unga där de finns eller bjuda in dem? Först och främst är det viktigt att utgå från de frågor ni vill ha svar på. Är det här frågor som gäller alla unga i Lund eller handlar de specifikt om unga i ett särskilt område? Vill vi fråga vilken ung som helst eller är det bara relevant att fråga de som verkligen har en förförståelse och ett intresse för frågan som vi vill ställa? 7

10 Ungdomspolitiska forum I Lunds kommun har vi jobbat med ungas inflytande och delaktighet sedan Vi erbjuder tillsammans med unga själva forum för att unga ska kunna ha dialog med politiker och tjänstepersoner samt fördjupa sig i olika aktuella teman och träffa unga från andra skolor i Lund. För att nå så många unga som möjligt använder vi oss av flera olika forum som riktar sig till olika grupper av unga. Ungdomsting Ungdomstinget är ett forum för alla unga i Lund mellan år. På Ungdomstinget är alla unga med och beslutar om de kr som tinget delar ut varje år till ungas egna projekt, lyssnar på föreläsningar och deltar i workshops. Ungdomstinget är vårt äldsta forum, det har vi gjort sedan Upplägget har varierat lite under åren, men stommen i forumet är att unga själva är arrangörer och bjuder in allt från föreningar och organisationer som håller bokbord Ungdomsting Ungdomar från hela Lund - Bjuds in via skolorna - Alla är välkomna att delta - Alla mellan år har rösträtt till att planera workshops och se till att allt fungerar kring bidragsansökningar. 8 Foto: Amanda Pettersson

11 Unga bjuds in genom skolorna, ochmålet är att alla ska känna sig välkomna och vara representerade, inte bara de unga som brukar engagera sig i till exempel elevrådet. Inflytandecaféer inflytandecaféerna utgår från Ungdomstingen men har inte ett lika fast schema, utan handlar mer om att å gå runt och prova på praktiska aktiviteter på olika workshopstationer. På caféerna handlar det om att prova på olika aktiviteter och uttrycka och utforska sina demokratiska rättigheter på ett mer praktiskt sätt än på Ungdomstingen. Att vara med i en forumteater eller prova street art eller pärla åsiktsarmband är lika mycket demokrati som attkontakta en politiker eller vara ordförande på det formella mötet på Ungdomstinget. Inflytandecafé ungdomar som går i eller har gått i särskola. - Workshopstationer - Fika och pärla är också demokrati! Foto: Gabriel Malmer 9

12 För att stötta och peppa de ungdomar som kommer på Inflytandecaféerna finns Demokratihjältar som är unga vuxna som själva har erfarenhet av att gå i särskola. Rollen som demokratihjälte handlar om att vara en förebild som de yngre ungdomarna, det gör också att man själv växer och utvecklas. På Inflytandecaféerna anväder vi oss av metoden grafisk facilitering som handlar om att rita upp ungdomarnas åsikter på en stor tavla. Den grafiska faciliteringen är en metod för att förstå demokrati genom att faktiskt se den växa fram i bildform. Alla barn och unga kan inte läsa och då kan bilder vara ett bättre sätt att förmedla innehåll på. Genom att ungdomarna på cafét får tala om vad som är viktigt för dem och vad de vill påverka skapar vi tillsammans en bild av demokrati. Efter cafét används tavlan i påverkansarbete. Illustration: Amanda Pettersson 10

13 Elevrådsdagar På våra elevrådsdagar bjuder vi in unga som är aktiva i elevdemokratin på alla skolor i Lund. Här erbjuder vi workshops och föreläsningar som har fokus på skola eller som på annat sätt är extra aktuella för rådsaktiva. Här passar vi också på att bjuda in politiker och tjänstepersoner som jobbar med skolfrågor på ett eller annat sätt för dialog. Elevrådsdagar unga aktiva i elevdemokrati - Fokus på frågor som rör skola - Dialog med skolpolitiker - Samverkan mellan elevråd Fritidsledare och mötesplatser I Lund finns fritidsgårdar i Dalby, Genarp, Linero, Södra Sandby, Veberöd, Klostergården och i centrum. Vi har också en mobil fritidsledargrupp och en Fältgrupp som jobbar med att möta unga runt om i hela Lund. Fritidsledarna är därför en viktig kanal till unga i Lund, särskilt om man vill undersöka en fråga som rör ett särskilt område i staden. Biblioteken är också platser där många unga spenderar sin fria tid på. Foto: Martin Hållö Spencer 11

14 Skolan I vissa lägen passar det kanske bättre att jobba med delaktighet och inflytande i skolan, det kan till exempel vara om man har en längre process där man vill involvera samma ungdomar eller om det är något som faktiskt rör skolmiljön. I skolan får du också chansen att nå olika elever, inte bara de som själva söker sig till forum för att påverka. Det finns massor av engagerade samhällslärare som gärna bjuder in till att delaktigheten kan bli en del av skolarbetet. Samtidigt är det viktigt att fånga ungas åsikter på deras fria tid, skola kan lätt förknippas med betyg och prestationer. Foto: Amanda Pettersson Vilka unga når vi? Det finns alltså flera sätt att nå unga, och genom att använda sig av olika vägar når vi också olika unga. Inom vår verksamhet jobbar vi för att så många som möjligt ska känna sig välkomna och representerade i våra forum. När vi pratar om representation pratar vi till exempel om att vi vill att de unga vi möter ska representera olika kön, sexualiteter, identiteter, etniciteter, olika socioekonomiska bakgrunder, olika funktionsuppsättningar och så vidare. För om vi ska fråga vad unga tycker räcker det ju inte med att fråga några i gruppen unga, vi måste sträva efter att olika röster, erfarenheter, uppfattningar och förståelse hörs när vi frågar. 12

15 Att praktiskt jobba med representation är att fundera över just det, hur bjuder vi in och vilka unga kommer om vi bjuder in på det sättet? Att bara skicka en förfrågan till ett elevråd kommer att ge en ganska homogen grupp, precis som att en workshop som kräver att deltagarna kan skriva långa texter gör att alla unga inte kommer till sin rätt och kan uttrycka sig. Att finnas på flera av de arenor som vi gett förslag på (Ungdomsting, Inflytandecaféer, Elevrådsdagar, skolor, fritidsgårdar och bibliotek) gör att möjligheten att nå flera olika unga blir större. Foto: Martin Olsson Vi tror att nyckel för att jobba med representation handlar om flexibilitet, om vi kan erbjuda olika vägar och möjligheter för att göra sin röst hörd och möjligheten att göra det både på platser där unga redan finns och på forum som Ungdomspolitiken bjuder in till. Normkritik är också en nyckel, för när ungdomarna väl kommer är det så viktigt att de bemöts med respekt och att allas erfarenheter räknas. 13

16 Dags för dialog! När vi funderat över hur vi ska nå unga och vad som behövs för att de ska känna sig bekväma att göra sina röster hörda är det dags att planera hur dialogen ska gå till. I det här materialet presenterar vi fem olika metoder som lämpar sig för olika frågor, men självklart har du fria händer att göra ett eget upplägg eller inspireras lite av varje metod. Foto: Martin Olsson Metod 1: Fokusgrupper Den här workshopen utgår från olika frågeställningar på temat som ni vill ha dialog kring. Frågorna kan handla om allt från Översiktsplaner till stress i skolan och har som hvudfokus på att deltagarna får fördjupa sig i frågorna i mindre grupper. Det brukar göra det enklare för de flesta att diskutera. 1. Börja med en runda! En runda är ett sätt att starta workshopen med ingången att alla får presentera sig med namn och pronomen och kanske berätta vilken färg på tandborsten de har eller vilken superkraft de önskar att de hade. 14

17 Detta gör vi för att komma igång och prata, har man redan presenterat sig och sagt någon liten grej är det oftast lättare att säga något senare under workshopen. 2. Kort presentation av tema/info Här presenterar ni vilka ni är, vilka frågeställningar ni kommer jobba med under workshopen och om det finns någon mer information som ungdomarna behöver för att kunna jobba i de mindre grupperna. Här kan det vara bra att tänka på att vara förberedd med fler frågor än ni tror att ni hinner med. Vissa grupper kan jobba på väldigt snabbt eller behöver fler och detaljerade frågor för att kunna fördjupa sig i frågan. Var förberedd på att det kan finnas olika kunskapsnivåer i gruppen, unga med funktionsvariationer eller unga som inte har svenska som förstaspråk ska också kunna delta. Foto: Martin Olsson 3. Jobba i mindre grupper I den här delen får deltagarna jobba med de frågeställningar som gäller för just er dialog. Ungefär 4-5 personer per grupp brukar vara en lagom storlek. Workshopledarnas roll här är att gå runt och lyssna in, ställa följdfrågor där de behövs och så vidare. Det är ofta här man får möjligheten att höra ungdomarnas spontana resonemang kring olika frågor och diskussionerna som gör att man kommer fram till det ena eller det andra. 15

18 4. Presentation Låt grupperna kort presentera vad de kommit fram till och glöm inte att dokumentera vad som sägs. 5. Avslutande runda För att knyta ihop workshopen kan man också avsluta med en runda, antingen för att fånga upp synpunkter och tankar kring hur det varit att jobba med frågan eller för att lyfta vad man tar med sig och om man lärt sig någonting man inte visste innan. Metod 2: Visionsmetoden När dialogen handlar om förändringsarbete eller stora planer inför framtiden kan det vara användbart att utgå från visionstänket. Hur ser min drömskola ut och hur vill vi att Lund som stad ska vara om 30 år? Om deltagarna har svårt att komma på det bästa tänkbara kan det ibland funka att göra det omvända; vad är den sämsta tänkbara skolmatsalen eller den tråkigaste parken man kan tänka sig? Utifrån de frågeställningarna kan man ofta hitta ingångar där visionerna och drömmarna lyser igenom. 1. Börja med en runda! En runda är ett sätt att starta workshopen med ingången att alla får presentera sig med namn och pronomen och kanske berätta vilken färg på tandborsten de har eller vilken superkraft de önskar att de hade. Detta gör vi för att komma igång och prata, har man redan presenterat sig och sagt någon liten grej är det oftast lättare att säga något senare under workshopen. 16

19 2. Kort presentation av tema/info Här presenterar ni vilka ni är och de områden ni vill ha visioner kring. Förklara gärna hur de ska användas efter workshopen, det skapar ett tydligare sammanhang som gör det enklare att jobba. 3. Mindre grupper Mindre grupper ger ofta bättre diskussioner än en stor. För att få igång grupperna att prata kan det vara bra att ha ytterligare frågor eller ge exempel på olika delar eller områden av visionen, om visionen gäller drömskola så skulle områden kunna vara miljö, stress, betyg, läxor, lärare, skolmat osv. 4. Presentation Låt grupperna kort presentera vad de kommit fram till och glöm inte att dokumentera vad som sägs. Foto: Martin Olsson 5. Avslutande runda För att knyta ihop workshopen kan man också avsluta med en runda, antingen för att fånga upp synpunkter och tankar kring hur det varit att jobba med frågan eller för att lyfta vad man tar med sig och om man lärt sig någonting man inte visste innan. 17

20 Metod 3: Praktisk demokrati Den här metoden skiljer sig lite från de andra som vi presenterat i materialet, den lägger nämligen fokus på att prova på det praktiska. Här kan det handla om allt från att gå ut med gatkritor på torget och rita vad som fattas, bygga modeller av framtidens boende eller prova på stadsodling samtidigt som man pratar om hållbarhet och framtidens skolmat. Foto: Martin Olsson 1. Börja med en runda! En runda är ett sätt att starta workshopen med ingången att alla får presentera sig med namn och pronomen och kanske berätta vilken färg på tandborsten de har eller vilken superkraft de önskar att de hade. Detta gör vi för att komma igång och prata, har man redan presenterat sig och sagt någon liten grej är det oftast lättare att säga något senare under workshopen. 18

21 2. Kort presentation av tema/info Här presenterar ni vilka ni är och vad som är dagens uppgift. En stor fördel med en praktisk workshop är att den ofta är tillgänglig för fler unga. Var därför nogranna när ni presenterar uppgiften att den funkar för alla att hänga med i. Rent praktiskt handlar det om att använda ett enkelt språk och gärna ge instruktionerna både muntligt och på papper. 3. Skapa! Själva skapandedelen, oavsett om det handlar om att rita, plantera eller bygga är ju det centrala i denna workshopformen och därmed det som får ta mest tid. Det behöver inte vara speciellt krångligt eller dyrt att göra en workshop av det här slaget, 4. Presentation När skapardelen är klar kan deltagarna få visa upp vad de jobbat fram och berätta lite om hur de tänkt. Glöm inte att fota av materialet så att ni har det till er dokumentation av workshopen. Foto: Oliwer Karlsson 5. Avslutande runda För att knyta ihop workshopen kan man också avsluta med en runda, antingen för att fånga upp synpunkter och tankar kring hur det varit att jobba med frågan eller för att lyfta vad man tar med sig och om man lärt sig någonting man inte visste innan. 19

22 Metod 4: Case och scenarion För att sätta igång tankar kan case och scenarion vara användbara verktyg. Ett exempel på case skulle kunna vara att deltagarna i mindre grupper ska vara varsin skolledning som ska skapa en skola fri från stress. Det blir ett sätt att låta unga vara de som intar maktpositionerna och utifrån den rollen får resonera och argumentera för sin sak. 1. Börja med en runda! En runda är ett sätt att starta workshopen med ingången att alla får presentera sig med namn och pronomen och kanske berätta vilken färg på tandborsten de har eller vilken superkraft de önskar att de hade. Detta gör vi för att komma igång och prata, har man redan presenterat sig och sagt någon liten grej är det oftast lättare att säga något senare under workshopen. Foto: Sveriges Elevråd Svea, Skåne 2. Kort presentation av tema/info Här presenterar ni vilka ni är samt vilka case ni kommer att jobba med under passet. Antingen kan alla få samma case eller så kan ni välja olika case till olika grupper för att täcka in fler områden eller fördjupa er i olika delar av ämnet. 20

23 3. Jobba i mindre grupper I den här delen får deltagarna jobba med sina case och scenarion i mindre grupper så att alla får möjlighet att komma till tals. Ska deltagarna få planera cykelbanor eller är de gruppen som tar fram hur Lunds centralstation ska fungera i framtiden? Ge gärna en del extrafrågor här för att fördjupa samtalet. Vad är viktiga saker att ta hänsyn till och förhålla sig till? 4. Presentation Låt grupperna kort presentera vad de kommit fram till och vad som lett fram till lösningarna. Glöm inte att dokumentera! 5. Avslutande runda För att knyta ihop workshopen kan man också avsluta med en runda, antingen för att fånga upp synpunkter och tankar kring hur det varit att jobba med frågan eller för att lyfta vad man tar med sig och om man lärt sig någonting man inte visste innan. Foto: Martin Olsson 21

24 Återkoppling För att dialogen ska kännas meningsfull för ungdomarna är det viktigt att ni återkopplar vad ni faktiskt gjort med de åsikter och tankar som kommit fram i dialogen. Om man bara får vara med och tycka till om lite olika grejer och sen inte veta om det faktiskt har tagits med i en process blir man inte speciellt sugen på att vara med igen nästa gång. Foto: Martin Olsson Antingen kan ni i anslutning till er workshop be ungdomarna att skriva upp sina mailadresser så att ni har kontaktuppgifter till de unga som varit med i dialogen. Ett annat alternativ är att återkoppla genom Ungdomspolitiken, maila din återkoppling till något av Ungdomsombuden så kan de sprida det vidare. Den spridningen sker i så fall genom sociala medier eller genom skolan, vilket gör att det inte är säkert att de unga som varit med i dialogen nås av informationen. Å andra sidan kan det ibland vara av intresse att även personer som inte varit med i dialogen får återkoppling. 22

25 Våga testa! Självklart finns det massa andra metoder att använda sig av vid workshop. De fyra metoder som vi presenterar är mest tänkta att fungera som en inspiration för hur man kan lägga upp en dialog utifrån vad vi har sett fungera tidigare. Våga testa! Vi på Ungdomspolitiken hjälper gärna till att skapa ett upplägg tillsammans med er. Ungas inflytande och delaktighet är allas ansvar och de flesta som genomfört dialoger eller workshops genom Ungdomspolitikens forum berättar att de fått nya perspektiv och insikter av ungdomarnas inspel, men framför allt massor av ny energi i sitt egna arbete. Att jobba med ungas inflytande och delaktighet går också igen med Lunds kommuns vision (som unga varit en del av att ta fram!) Lyssna Vi lyssnar och tar till oss kunskap som finns i Lund och i världen utanför. Lära Vi lär genom att lyssna, men också genom att vara nyfikna och skapa. Leda Vi leder och vi visar mod och handlingskraft; vi genomför förändringar och tar initiativ. Foto: Amanda Pettersson Vi hoppas att det här metodmaterialet ska få fler att släppa in unga i arbetet, det finns så enormt mycket att vinna på det för alla inblandade för unga är ju inte bara framtiden, de finns, lever, påverkas och tycker även precis just nu. 23

26 Lästips Här har vi samlat lite tips för dig som vi läsa mer om sådant som vi lyfter i materialet. Mer information om den Ungdomspolitiska verksamheten hittar du på Barnkonventionen Barnkonventionen i kultur- och fritidsförvaltningen Lunds kommun (Ungdomspolitiken i Lund 2017) Normkritik och representation Stödjande och stärkande - Unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer (MUCF 2016) BRYT! - Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. 3:e upplagan (RFSLU 2011) Tillgänglighet Alla Unga - Ett metodmaterial om inflytande för unga med intellektuella funktionsvariationer (Ungdomspolitiken i Lund 2016) 24

27 Dags för dialog! Hur kan man som kommunal tjänsteperson praktiskt jobba med ungas inflytande och delaktighet? I det här materialet får du fyra konkreta metoder för att hålla dialoger med unga. Du får också handfasta tips på sånt som kan vara bra att tänka på i mötet med unga så som normkritik och tillgänglighet. Ungdomspolitiken i Lund har jobbat sedan 2002 med en bred ungdomspolitisk verksamhet som skapar forum och former för ungas inflytande och egen organisering. Boken riktar sig till dig som tjänsteperson som vill ha en dialog med unga, men också för dig som jobbar med ungas inflytande i andra kommuner och är nyfiken på hur vi jobbar i Lund.