Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Transkript

1 Idéburet offentlig partnerskap vad, Hållbar upphandling Stockholm

2 Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EUI-rätten? Rapport Forum juli 2016

3 Med idéburna organisationer avses här organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. (Regeringens skrivelse, Skr 2008/09:207)

4 Idéburet offentlig partnerskap (IOP), några kännetecken: 1. En samverkansform mellan offentligt och idéburet som ligger i gränslandet mellan upphandling och bidragsgivning. 2. Inom områden där det inte finns någon marknad eller konkurrens att vårda 3. Verksamheten avses att drivas under en längre tid.

5 Ardalan Shekarabi: Vinst och den offentliga tjänstemarknaden - en rättslig analys. Arena idé Oktober 2012

6 Den andra och tredje frågan ska således besvaras på så sätt att artiklarna 52 och 58 i fördraget inte utgör hinder för att en medlemsstat endast tillåter privata aktörer som verkar utan vinstsyfte att delta i genomförandet av statens socialtjänstsystem genom att ingå avtal som ger rätt få kostnader för socialvårdstjänster av hälsovårdskaraktär ersatta av de offentliga myndigheterna. (C-70/95 Sodemare, p. 35)

7 I fråga om bedömningen av huruvida villkoret om avsaknad av vinstsyfte är förenligt med bestämmelserna i fördraget skall först erinras om vad Domstolen har redan fastslagit i dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82 Duphar m.fl nämligen att gemenskapsrätten inte inkräktar på medlemsstaternas behörighet att utforma sina sociala trygghetssystem. (Sodemare, p. 27)

8 De bestämmelser som antagits enligt denna artikel ska inte påverka medlemsstaternas erkända rätt att fastställa de grundläggande principerna för sina system för social trygghet och ska inte i väsentlig grad påverka den finansiella jämvikten i dessa, (EUF-fördraget, artikel 153.4)

9 Är det möjligt att ställa krav på driftsform i offentlig upphandling? Almega december 2012

10 Vidare ska det erinras om att domstolen i punkt 32 i dom Sodemare m.fl. (EU:C:1997:301) fann att en medlemsstat, inom ramen för sin vidmakthållna behörighet att utforma ett socialt trygghetssystem, kan anse att det för att uppnå målsättningarna, i förevarande fall iakttagandet av systemets uteslutande sociala målsättningar, för ett socialtjänstsystem för äldre

11 som på grund av sitt tillstånd behöver vård, krävs att anslutningen till systemet av privata aktörer som ska utföra socialvårdstjänster underkastas villkoret att de ska verka utan vinstsyfte. (C-113/13, Spezzino, p. 58)

12 Den sociala dimensionen i nya LOUdirektivet (2014/24/EU) har tre ben: 1. De sociala kraven 2. De sociala företagen 3. De sociala tjänsterna

13 Denna lag gäller inte för upphandling av tjänster som avser civilt försvar, räddningstjänst eller förebyggande av fara om tjänsterna 1. tillhandahålls av icke vinstdrivande organisationer eller samman slutningar, och 2. Omfattas av CPV-koderna (3 kap. 26 LOU)

14 En upphandlande myndighet får för en upphandling 1. reservera deltagandet för skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, eller

15 2. föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. En förutsättning för att en leverantör ska få delta i en upphandling enligt första stycket är att minst 30 procent av dem som sysselsätts i den skyddade verkstaden, hos leverantören eller i programmet för skyddad anställning är personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. (4 kap. 18 LOU)

16 Dessa företag [de arbestintegrerande sociala företagen] har som övergripande ändamål att integrera människor, som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle, de skapar delaktighet för medlemmarna och de återinvesterar huvudsakligen sina vinster i den egna eller i liknande verksamhet

17 Att reservera deltagandet i ett upphandlingsförfarande på detta sätt kan alltså ha betydelse för idéburna aktörer och därmed underlätta för dessa att verka inom den offentliga sektorn. (Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78, s. 547)

18 Medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlandemyndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för de hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster som avses i artikel 74, som omfattas av CPV-koderna

19 2. En organisation som avses i punkt 1 ska uppfylla samtliga följande villkor: a) Dess syfte ska vara att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållande av sådana tjänster som avses i punkt 1. b) Vinsterna ska a terinvesteras för att uppna organisationens syfte. Vid eventuell vinstutdelning eller omfördelning bör detta ske pa grundval av deltagande

20 Lednings- och ägarstrukturen i den organisation som fullgör kontraktet ska grundas pa personalens ägande eller deltagande, eller ska kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. d) Organisationen får inte ha tilldelats något kontrakt för den berörda tjänsten av den berörda upphandlande myndigheten enligt denna artikel under de senaste tre a ren. 3. Maximal löptid för kontraktet får inte överstiga tre a r

21 4. Anbudsinfordran ska innehålla en hänvisning till denna artikel. 5. Trots vad som sägs i artikel 92 ska kommissionen göra en bedömning av effekterna av denna artikel och rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 18 april (Direktiv 2014/24/EU, artikel 77)

22 Välfärdsutredningens viktigaste förslag: Endast juridiska personer ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorn Företagen får högst ha ett rörelseresultat som uppgår till statslåneräntan plus sju procent Nya mer flexibla regler för upphandling av välfärdstjänster

23 Välfärdsutredningens förslag (forts.) Upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger euro ska undantas Bestämmelsen om reserverade upphandlingar i artikel 77, direktiv 2014/24/EU införs Ett nytt LOV som tillåter att valfrihetssystem reserveras för idéburna aktörer

24 Välfärdsutredningen: Utredningen bedömer att det inte är möjligt att i en upphandling generellt ställa krav på att endast idéburna aktörer ska tilldelas kontrakt. (Ordning och reda i välfärden, s. 32)

25 Kapitel 11.6 i Ordning och reda i välfärden: Vad är ekonomisk verksamhet?

26 Det är lämpligt att klargöra att ickeekonomiska tjänster av allmänt intresse inte bör omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. (Direktiv 2014/24/EU, beaktandesats 6)

27 Välfärdsutredningen: Utredningen konstaterar att det finns mycket som talar för att merparten av de tjänster som omfattas av utredningens uppdrag är ickeekonomiska men att det inte kan uteslutas att i vart fall delar av hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet är ekonomiska tjänster är ekonomiska tjänster av allmänt intresse. (Ordning och reda ivälfärden, s. 487)

28 Välfärdsutredningen: Mot bakgrund av den rättsliga osäkerheten på området är det enligt utredningens mening viktigt att de förslag som lämnas är förenliga med EU-rätten, och utredningen har därför valt att vid de förslag som lämnats betrakta tjänsterna som om de vore ekonomiska. (Ordning och reda i välfärden, s. 488)

29 Upphandling av skattefinansierade välfärdstjänster en utredning för Malmö stad, oktober 2014 Public Procurement Law Review, nr : Do EU Rules on Public Procurement Apply to Tax-funded Welfare Services?

30 Tack för mig!