NOU:s remissvar angående Ds 2003:3 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg

Transkript

1 REMISSVAR 1 (5) TJÄNSTEANTECKNING Justitiedepartementet STOCKHOLM :s remissvar angående Ds 2003:3 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg Inledning och avgränsning Nämnden för offentlig upphandling () har beretts tillfälle att yttra sig över Ds 2003:3 Ny ordning för utfärdande av rättsintyg. begränsar sitt yttrande till att avse de frågor som har beröring med offentlig upphandling. Departementspromemorian framstår för som i huvudsak väl genomarbetad och slutsatserna i allt väsentligt välgrundade. Av promemorian framgår att den ökade privatiseringen inom hälso- och sjukvården kan innebära ökade svårigheter för de rättsvårdande myndigheterna att få in intyg och utlåtanden. En stor belastning kan uppstå på rättsmedicinalavdelningarna eftersom myndighetsutövning och tvångsvård får tillgripas endas inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården., som inte anser det klarlagt att undersökningar av misstänkta gärningsmän endast får ske inom den offentliga vården anser att det bör utredas huruvida det föreligger några lagliga hinder mot att sådana undersökningar utförs även av för detta ändamål anlitade privatpraktiserande läkare efter en upphandling i konkurrens. vill slutligen understryka att även avtal mellan Rättsmedicinalverket och landsting, vilka utgör avtal mellan två olika juridiska personer, omfattas av LOU:s definition av upphandlingskontrakt och därför som huvudregel skall föregås av formbunden upphandling. Landstingens rätt att ta ut avgift för utfärdande av rättsintyg medför inte att Rättsmedicinalverket får sluta avtal utan föregående upphandling. POSTADRESS: Box 2012, Stockholm BESÖKSADRESS: Norra Riddarholmshamnen 1 TELEFON VXL FAX: E-POST: registrator.nou@nou.se WEBBADRESS: TELEFON DIREKT: FAX DIREKT: E-POST:kristian.pedersen@nou.se

2 REMISSVAR 2 Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) bygger i huvudsak på EG-direktiv i de delar som gäller upphandling över tröskelvärdena. De delar av LOU som gäller för upphandling under dessa tröskelvärden samt för upphandling av bland annat s.k. B-tjänster (begreppet B-tjänster förklaras nedan), oavsett värde, styrs av samma grundprinciper men har delvis utformats på grundval av tidigare gällande svenska regler. 1 För dessa upphandlingar gäller bestämmelserna i 6 kap. LOU. Inom Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation, WTO) finns bl.a. ett avtal om offentlig upphandling (Government Procurement Agreement, GPA). LOU införlivar både EG-direktiven om offentlig upphandling och GPA. EG-fördraget saknar regler som specifikt rör offentlig upphandling. Däremot innehåller det grundläggande principer som är tillämpliga vid all upphandling, såväl över som under tröskelvärdena. Principerna om ickediskriminering, likabehandling, transparens (öppenhet och förutsebarhet), proportionalitet och ömsesidigt erkännande gäller således vid alla upphandlingar. EG-domstolen har i ett förhandsavgörande 2 konstaterat att upphandlingar under tröskelvärdena faller inom gemenskapsrättens tillämpningsområde, även om de inte omfattas av upphandlingsdirektivens noggrant reglerade förfaranden. Upphandlande myndigheter är därför skyldiga att beakta fördragets grundläggande regler även vid upphandlingar under tröskelvärdena. Begreppet upphandlingskontrakt definieras i 1 kap. 5 LOU som skriftliga avtal som en upphandlande enhet ingår avseende upphandling och som undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. Samma lagrum definierar upphandling som köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster. Upphandlingsdirektiven för den klassiska sektorn definierar begreppet upphandlingskontrakt som skriftliga avtal med ekonomiska villkor mellan en leverantör och en upphandlande myndighet. 3 Av tjänstedirektivet framgår att begreppet leverantör även kan omfatta offentliga organ. 4 1 Upphandlingsförordningen (1986:366) och kommunala upphandlingsreglementen. 2 Mål C-59/00, Bent Mousten Vestergaard mot Spøttrup Boligselskab. Se även C-324/98. 3 Direktiv 93/36/EEG artikel 1 (a), Direktiv 92/50/EEG artikel 1 (a) och Direktiv 93/37/EEG artikel 1 (a). Språkbruket skiljer sig något åt mellan direktiven men den avsedda innebörden torde vara densamma. 4 Direktiv 92/50/EEG artikel 1 (c).

3 REMISSVAR 3 Rätten att utföra medicinska undersökningar vid misstanke om brott Av promemorian framgår att det kan uppkomma brist på läkare som kan utfärda intyg. Rikspolisstyrelsen befarar nämligen att privatisering av hälsooch sjukvården kan medföra att rättsläkarna vid de rättsmedicinska avdelningarna kommer att tas i anspråk i betydligt större omfattning än hittills. Intygsutredningen 5 uppgav att den ökade privatiseringen inom hälsooch sjukvården kan innebära ökade svårigheter för de rättsvårdande myndigheterna att få in intyg och utlåtanden. I promemorian uttalas att det är endast är inom offentligt bedriven hälso- och sjukvård som tvångsåtgärder kan tillgripas. Om en privatanställd läkare vill åtaga sig uppdraget att utfärda ett rättsintyg finns givetvis enligt promemorian inget hinder mot detta men det förutsätter att den undersökte lämnar ett medgivande till undersökningen, något som ofta inte är fallet vid kroppsbesiktning av misstänkt gärningsman. LOU förutsätter att varje upphandlande enhet utnyttjar befintlig konkurrens. Förslagen i promemorian talar inte emot att största möjliga antal lämpliga läkare skall kunna anlitas. anser att det bör klargöras bättre huruvida det föreligger några lagliga hinder mot att undersökningar av misstänkta gärningsmän utförs även av för detta ändamål anlitade privatpraktiserande läkare efter upphandling i konkurrens. Landstingens rätt att ta ut avgift för vissa rättsintyg Hälso- och sjukvårdstjänster är sådana tjänster som avses i avdelning B i bilagan till LOU och, som oavsett kontraktets värde, skall upphandlas enligt 6 kap. LOU. Upphandling skall enligt 6 kap. 2 göras genom förenklad upphandling eller urvalsupphandling. Direktupphandling får dock användas om upphandlingens värde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. I promemorian föreslås att landstingen skall ges rätt att ta ut avgift för sådana intyg som utfärdas i tjänsten av läkare eller tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården när intyget begärs av polismyndighet, åklagarmyndighet eller domstol i syfte att användas som underlag i brottsutredning eller som bevis i rättegång i anledning av brott. Av promemorian framgår vidare att [i]ntyg som utfärdas av läkare som för denna uppgift kontrakterats av Rättsmedicinalverket omfattas inte av 5 Betänkande SOU 1994:71 av Intygsutredningen i Stockholm Utredningen föreslog att de skyldigheter att utfärda rättsintyg som åvilar offentligt anställda läkare skulle omfatta alla läkare och tandläkare.

4 REMISSVAR 4 landstingets rätt att ta ut avgift 6 samt att [a]vgiftens storlek bör fastställas i lokala avtal mellan sjukvårdshuvudmannen och berörda myndigheter. 7, som i och för sig inte motsätter sig att landstingen ges rätt att ta ut avgift för utfärdande av rättsintyg, anser att de ovan citerade formuleringarna ger intryck av att utredaren anser att avtal mellan Rättsmedicinalverket och landsting skall omfattas av andra regler än avtal mellan verket och privata vårdgivare. Av promemorian framgår att utredaren beaktat att avtal mellan Rättsmedicinalverket och privata vårdgivare normalt måste föregås av upphandling. 8 Utredaren förefaller emellertid inte ha beaktat att även avtal mellan Rättsmedicinalverket och landsting, vilka utgör avtal mellan två olika juridiska personer, omfattas av LOU:s definition av upphandlingskontrakt, och därför skall föregås av upphandling. vill därför understryka vikten av att Rättsmedicinalverket vid tilldelning av alla upphandlingskontrakt följer bestämmelserna i LOU. Landstingens rätt att ta ut avgift för utfärdande av rättsintyg, vilken föreslås i promemorian, medför inte att Rättsmedicinalverket får sluta avtal utan föregående upphandling. Även om det lokalt beslutas en enhetlig taxa kan det finnas konkurrens om kvalitet, tillgänglighet och övriga villkor och grunder som skall gälla för intygets utfärdande. Beslut om utformningen av detta yttrande har fattats vid nämndsammanträde den 26 augusti 2003, i vilket deltog kammarrättslagmannen Lisbeth Edlund, ordförande, kommerserådet Bengt Agild, vice ordförande, sektionschefen Hans Ekman, chefsjuristen Dan Holke, rättssakkunnige Gunilla Hulting, upphandlingschef Lisbeth Johnson och juristen Eva Sveman. Beslutet fattades i närvaro av kanslichefen Margareta Hentze och chefsjuristen Michael Slavicek efter föredragning av jur. kand. Kristian Pedersen. Yttrandet expedieras i enlighet med föredragandens förslag och de direktiv till ändringar som lämnats vid beslutstillfället. NÄMNDEN FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING 6 Promemorian, s Promemorian, s Promemorian, s. 126.

5 REMISSVAR 5 BILAGOR :s skrivelse till Socialstyrelsen (:s ärende 2003/ ) och Socialstyrelsens svar bifogas yttrandet för kännedom.