Nationella. överenskommelser 2014

Transkript

1 Nationella [Titel] överenskommelser 2014 Hantering inom NLL ANNELI GRANBERG 1

2 Innehåll Nationella överenskommelser Hantering inom... 1 NLL... 1 Bakgrund... 5 Inriktning... 5 Kömiljarden Sammanfattning av nationell överenskommelse... 7 Bakgrund... 7 Grundkrav... 7 Prestationskrav/villkor... 7 Uppföljning/redovisning... 8 Uppdrag... 8 Hälso- och sjukvårdsenhetens roll... 8 Uppdrag till divisionerna... 9 Uppföljning/redovisning... 9 Incitamentsstruktur... 9 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Grundläggande krav Prestationskrav/villkor Uppföljning/redovisning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Psykisk ohälsa Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Grundkrav Prestationskrav/villkor Uppföljning Uppdrag ANNELI GRANBERG 2

3 Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Missbruks- och beroendevård Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Inriktning Uppföljning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Patientsäkerhet Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Grundläggande krav Prestationskrav/villkor Uppdrag Grundkrav Prestatinskrav/villkor Incitamentsstruktur Rehabiliteringsgarantin Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Grundläggande utgångspunkter Prestationskrav/villkor Uppföljning/redovisning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Sjukskrivningsmiljarden Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Prestationskrav/villkor ANNELI GRANBERG 3

4 Uppföljning/redovisning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Fördjupade medicinska utredningar Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Prestationskrav/villkor Uppföljning/redovisning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Incitamentsstruktur Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Prestationskrav/villkor Uppföljning/redovisning Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Uppdrag till divisionerna Uppföljning/redovisning Incitamentsstruktur Sammanfattning Bilaga Rehabkoordinatorer ANNELI GRANBERG 4

5 Bakgrund Under ett antal år har staten upprättat överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting inom ett antal prioriterade områden. De överenskommelser som framförallt har påverkan på landstingets arbete finns samlade i nedanstående nio överenskommelser. I huvudsak bygger överenskommelserna på ett antal grundkrav och prestationskrav/villkor och innehåller ersättningar i olika former. Kömiljarden Sammanhållen vård av de mest sjuka äldre Psykisk ohälsa Missbruks- och beroendevård Patientsäkerhet Rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden Fördjupade medicinska utredningar Arbetsförmågebedömningar Landstingsstyrelsen har i sin plan angett att landstingsdirektören ska beakta de statliga överenskommelserna med fasta och prestationsbaserade ersättningar i tillämpliga delar. Ledningen har diskuterat hur eventuella ersättningar/incitament från överenskommelserna ska hanteras. Under tidigare år har olika principer gällt för överenskommelserna intern i landstinget. Vissa har haft incitamentsersättning baserat på resultat, vissa har ersatt aktiviteter och personal och vissa har finansierat verksamhet års hantering av de nationella överenskommelserna innebär att divisionerna kommer att få en större andel av landstingets resultatersättning. Ersättningssystemet som beskrivs i dokumentet och sammanfattas i en matris bygger på att divisionerna framförallt får ersättning utifrån uppnått resultat. I vissa fall får divisionerna ersättning för utförd aktivitet/utredning och resurser för exempelvis rehab-koordinatorer fördelas som en intäkt till divisionerna och privata vårdgivare. Vid översynen och dimensioneringen av den administrativa organisationen togs hänsyn till överenskommelserna. Landstingsdirektörens stab har det strategiska perspektivet med samordning och rapportering på landstingsnivå och gentemot nationella nivån. Divisionerna ansvarar för att se till att det operativa arbetet utförs utifrån uppställda krav i respektive överenskommelse. Inriktning Utgångspunkten är att all verksamhet planerar, arbetar och följer upp sin verksamhet för att klara tillgänglighet, patientsäkerhet och en god vård. Om prestationsersättning ges ska den baseras på resultat. Ett grundläggande villkor för att ersättning från de nationella överenskommelserna ska ges till divisionerna är att landstinget som helhet uppnår grundkrav och prestationskrav. I detta dokument beskrivs för varje överenskommelse: Sammanfattning av nationell överenskommelse ANNELI GRANBERG 5

6 Hälso- och sjukvårdsenheten roll och uppdrag till respektive division Dessutom innehåller dokumentet en matris som utgör en samlad bild av huvuddragen i överenskommelserna samt ekonomiska incitament. ANNELI GRANBERG 6

7 Kömiljarden 2014 Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund För den nationella överenskommelsen om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvård för år 2014 har 988 mkr avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Syftet är att minska väntetiderna till den planerade hälso- och sjukvården. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 mkr avsett för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider. Som stöd för arbetets hänvisas till Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om fortsatta insatser för att förbättra patienters tillgänghet till hälso- och sjukvård (kömiljarden) 2014 Grundkrav Landstingen ska uppfylla följande grundläggande krav för att få ta del av medlen: Svarsfrekvens för rapportering av väntande och faktisk väntetid till den nationella väntetidsdatabasen ska uppgå till minst 95 procent varje månad under årets alla månader. Rapportering ska göras i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapportering till den nationella väntetidsdatabasen. För faktisk väntetid ska samma vårdutbud rapporteras som för väntande under Andelen patienter som har väntat 60 dagar eller kortare på första besök respektive behandling ska uppgå till minst 70 procent för respektive mätperiod. Landstingen ska månadsvis redovisa ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi till den nationella väntetidsdatabasen, i enlighet med SKL:s riktlinjer för rapportering. Nytt för i år är att landstingen från den 1 januari ska redovisa uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård, i enlighet med SKL:s riktlinjer för rapportering. Prestationskrav/villkor Besök 342 mkr fördelas till de landsting som når målet att minst 70 procent av patienterna har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om förstabesök har fattats 142 mkr fördelas till de landsting som når målet att minst 80 procent av patienterna har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om förstabesök har fattats ANNELI GRANBERG 7

8 Behandling 342 mkr fördelas till de landsting som når målet att minst 70 procent av patienterna har genomgått en operation/behandling inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om behandling har fattats. 142 mkr fördelas till de landsting som når målet att minst 80 procent av patienterna har genomgått en operation/behandling inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om behandling har fattats. Månadsvis rapportering Landstingen erhåller kronor/månad (totalt 3,78 mkr) för de månader under året som de når målen att månadsvis automatiserat rapportera detaljerade uppgifter per besök om väntetider för genomförda läkarbesök i primärvården. Landstingen erhåller kronor/månad (totalt cirka 5 mkr) för de månader under året som de når målet att månadsvis automatiserat rapportera detaljerade uppgifter om besök och operation/behandling i den planerade specialiserade vården. Uppföljning/redovisning Avstämningar för landstingen görs månadsvis hela året och medel fördelas utifrån resultat vid varje månadsavstämning. Utbetalning sker i början av 2015 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari 31 december Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel. Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda första besök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0-60) per månad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operation/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. De besök och operation/behandlingar som utgör grunden för kraven i kömiljarden är de obligatoriska uppgifter som landstingen månadsvis ska mäta och rapportera till den nationella väntetidsdatabasen (SKL). Landstinget rapporterar med automatiserad filöverföring (via Länsteknik) varje månad; väntande och genomförda första besök samt operation/behandling inom specialiserad vård, telefontillgänglighet och genomförda läkarbesök inom primärvården, väntande och genomförda återbesök inom den specialiserade vården samt ledtider inom bild- och funktionsmedicin. Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Utse en nationell kontaktperson. Bereda nationell överenskommelse och ta fram beslutsunderlag för landstingets hantering av området. Säkerställa att rapportering görs i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapportering till den nationella väntetidsdatabasen. Säkerställa att landstinget kan rapportera in de mätvärden som nationellt efterfrågas. Uppföljning av resultat landstingsövergripande. ANNELI GRANBERG 8

9 Hålla i internt nätverk. Uppdrag till divisionerna Utse kontaktperson för deltagande i internt nätverk. Vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att divisionens verksamheter uppnår följande mål: Andelen patienter som har väntat 60 dagar eller kortare på första besök/behandling ska uppgå till minst 70 procent (grundkrav). Andelen genomförda första besök/behandlingar inom 60 dagar eller kortare ska uppgå till minst 70 procent (prestationskrav). Uppföljning/redovisning Landstinget rapporterar och gör månadsvis uppföljning, för landstinget totalt, per division respektive verksamhetsområde. Divisionerna har själva möjlighet att göra veckovis uppföljning av sina verksamheter. Incitamentsstruktur Ett grundläggande villkor, för att någon fördelning av medel till divisionerna ska ske, är att landstinget som helhet uppnår kriterierna för någon del (besök eller behandling) eller bägge delarna i kömiljardsöverenskommelsen och erhåller del av denna. Fördelning av medel ur kömiljarden till landstingets divisioner kan inte göras förrän landstinget har kännedom om hur mycket ersättning som erhålls. En tillgänglighetsbonus utbetalas som premie till de divisioner som uppnår kömiljardens tillgänglighetsmål. Divisionen erhåller endast tillgänglighetsbonus för de månader de når de två tillgänglighetsmålen, dvs grundkrav (andel väntande minst 70 procent, 60 dagar eller kortare) samt prestationskrav (andel genomförda minst 70 procent, 60 dagar eller kortare). Besök: Totalt max 60 procent av landstingets erhållna belopp per månad kan betalas ut i tillgänglighetsbonus enligt följande fördelning: - 30 procent till division Närsjukvård - 30 procent till division Länssjukvård Behandling: Av landstingets erhållna belopp per månad fördelas 60 procent till division Länssjukvård. Division Länssjukvård får 1,2 mkr per år 2014 och 2015 för kökortning till Neurovuxteamet. Division Närsjukvård får 120 tkr för dietister för obesitas patienter. Utbetalning Tillgänglighetsbonusen bokförs som intäkt på divisionerna om villkoren i övrigt är uppfyllda. Eftersom resultatet helt blir känt först när alla landsting har rapporterat in och redovisat, bokförs detta i två steg enligt nedanstående exempel avseende januari 2014: Landstingets resultat blir känt i mitten av februari då bokförs som intäkt landstingets befolkningsandel utifrån uppfyllt resultat 70 procent eller 80 procent. I början av mars har alla landstingen rapporterat sina resultat för januari och då justeras ersättningen till divisionerna efter landstingets slutliga bidrag. ANNELI GRANBERG 9

10 Division Länssjukvård får 1,2 mkr per år 2014 och 2015 för kökortning till Neurovuxteamet. Division Närsjukvård får 120 tkr för dietister för obesitas patienter. ANNELI GRANBERG 10

11 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Målet för satsningen är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Överenskommelsen syftar till att uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. För 2014 har 840 mkr avsatts för prestationsersättning till kommuner och landsting inom fem olika områden. Utöver detta tilldelas landsting och kommuner medel för länsövergripande utvecklingsarbete i form av utvecklingsledare, totalt 72 mkr och analysmedel totalt 26,5 mkr. Nyheter för 2014 innefattar bland annat att inkontinens tillkommer som ny variabel i Senior Alert och att landstingen ska redovisa utskrivningsklara patienter på kommunnivå. Stöd till RiksSår utgår nationellt. Ny inrapportering av data från landstingen kommer att ge möjlighet att visa upp resultat per hälsocentral. Som stöd för arbetets hänvisas till Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Grundläggande krav Överenskommelsen har två grundläggande krav som ska uppfyllas för att möjlig prestationsersättning ska utgå. Struktur för ledning och styrning Det ska finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan och en politiskt förankrad handlingsplan med fokus på en sammanhållen vårdoch omsorg om de mest sjuka äldre. Handlingsplanen ska vara gemensam för kommuner och landsting i länet. Den ska innehålla mål, planerade aktiviteter, uppföljning, utvecklingsledarnas roll samt hur långsiktigheten säkras. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Med utgångspunkt i landstingets ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska landstinget lämna en beskrivning av hur det systematiska förbättringsarbetet har bedrivits avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering när det gäller vård och omsorg om äldre och vilka resultat som har uppnåtts i arbetet med att säkra verksamheternas kvalitet. Prestationskrav/villkor Genomförandeplan och mätperioder för utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel meddalas i februari ANNELI GRANBERG 11

12 God vård i livets slutskede Svenska Palliativregistret (70 mkr) Grundläggande krav för att få del av medlen är att täckningsgraden för registrering av dödsfall i Svenska palliativregistret är minst 70 procent. 70 procent av medlen utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. 50 mkr för genomsnittlig förbättring med 5 procent för indikatorerna brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och vid behov ordination av injektionsläkemedel vid ångest. 20 mkr för 10 procent förbättring av de fyra indikatorerna eller har en genomsnittlig måluppfyllelse av indikatorerna på minst 60 procent. Uppnått maxresultat på en indikator räknas som 10 procent. Preventivt arbetssätt Senior alert (70 mkr) Ett grundläggande krav för att kommunerna ska få ta del av medlen är att kommunen deltar i punktprevalensmätningar som sker i regi av Senior alert. 50 mkr fördelas till de kommuner, som för minst 90 procent av dem som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre, oavsett driftsform, genomfört riskbedömningar och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert. 50 mkr fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform genomfört hela den vårdpreventiva processen; systematiska riskbedömningar, åtgärder och uppföljning med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen 20 mkr fördelas per registrering till de kommuner och landsting, oavsett driftsform som har utfört bedömning av munhälsa i Senior alert enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG). God vård vid demenssjukdom (50 mkr till landstingen) 25 mkr till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom, som utretts med registrering i SveDem och fått diagnos i primärvården, oavsett driftsform. 25 mkr till landsting för uppföljning av demenssjuka i primärvård med registrering i SveDem. 50 mkr fördelas till de kommuner, vars utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSDregistret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda registreringar i BPSD-registret. God läkemedelsbehandling för äldre (300 mkr) Mätperiod 2014 är mars augusti. Samtliga indikatorer gäller dem som är 75 år eller äldre. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. 100 mkr fördelas till de län som minst 4 av 6 månader 2014 minskar värdet på indikatorn Olämpliga läkemedel jämfört med motsvarande månad mkr till de län som minst 4 av 6 månader 2014 minskar värdet på indikatorn läkemedel mot psykos för dem som är 75 år och äldre jämfört med motsvarande månad mkr till de län som minst 4 av 6 månader 2014 minskar användningen av antiinflammatoriska läkemedel för dem som är 75 år och äldre jämfört med motsvarande månad ANNELI GRANBERG 12

13 Sammanhållen vård och omsorg (250 mkr) En förutsättning för att få del av medlen är att landstingens inrapportering av data sker månadsvis. Från och med den 20 januari 2014 ska landstingen rapportera in data per hälsocentral och enhetsnivå. Från och med den 20 april ska landstingen för varje kommun inom landstingsområdet rapportera antal vårddygn på sjukhus för personer 65 år och äldre som avser vård av personer efter att de bedömts utskrivningsklara. Mätperiod för 2014 är mars augusti. 70 procent av medlen utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget. 50 mkr fördelas till de län som minst 4 av 6 månader 2014 minskar värdet på indikatorn Undvikbar sluten vård jämfört med motsvarande månad mkr fördelas till de län som minst 4 av 6 månader 2014 minskar värdet på indikatorn Återinläggningar inom 30 dagar jämfört med motsvarande månad Analysarbete Medel ges för att utveckla ett lokalt och för huvudmännen gemensamt analysarbete av indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar. Analysen ska ha ett individperspektiv och omfatta både kommunernas och landstingets ansvarsområden. Den lokala analysgruppen ansvarar för att löpande återföra resultat och erfarenheter till Ledningskraft och SKL. Kretsen personer som har kompetens att administrera utdatabasen bör utökas och en funktion som regelbundet kvalitetssäkrar uppgifterna inrättas. Uppföljning/redovisning Utbetalning av resultat- och prestationsbaserade medel för 2014 sker senast i december 2014 baserat på uppnådda resultat under året. För indikatorer inom området läkemedel samt sammahållen vård och omsorg är mätperioden mars augusti. Ytterligare förutsättningar och anvisningar anges i SKL:s genomförandeplan som förväntas klar i februari. Krav på att landstingen levererar data för området sammahållen vård månadsvis med automatisk filöverföring (via Länsteknik) på vårdcentralsnivå och enhetsnivå. Från 20 april ska landstingen för varje kommun inom landstingsområdet rapportera antal vårddygn på sjukhus för personer 65 år och äldre som avser vård av personer efter att de bedömts utskrivningsklara. Indikatorerna inom palliation, vårdprevention och demens avläses ur kvalitetsregisteren. Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Utse en nationell kontaktperson. Bereda nationell överenskommelse och ta fram beslutsunderlag för landstingets hantering inom området. Säkerställa att rapportering görs i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapportering. Säkerställa att landstinget kan rapportera in de mätvärden som nationellt efterfrågas. Uppföljning av resultat landstingsövergripande. ANNELI GRANBERG 13

14 Hålla i internt nätverk. Ansvara för samverkan med Kommunförbundet Norrbotten på landstingsövergripande nivå. Rapportera till länsstyrgruppen. Vara sammakallande i operativa ledningen som består av aktörer från kommunen och landstinget. Uppdrag till divisionerna Inom division Närsjukvård utse utvecklingsledare med uppdrag att stödja breddinförandet av processerna Förstärkt samverkan i öppenvård och Förstärkt utskrivning från sjukhus (särskilda medel för utvecklingsledare utgår för detta landstingsövergripande stöd). Inom division Närsjukvård utse utvecklingsledare med ansvar att säkerställa stöd för Samordnad individuell planering, SIP (särskilda medel för utvecklingsledare utgår för detta landstingsövergripande stöd) Utvecklingsledarna i division Närsjukvård ska tillsammans med utvecklingsledarna på Kommunförbundet Norrbotten ta fram ett förslag till gemensam handlingsplan för satsningarna kring äldreområdet Utse en utvecklingsledare som ska delta i arbetet med att ta fram en gemensam strategi för brukar- och patientinflytande. Delta i nationella, regionala och interna nätverk. Vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att divisionernas verksamheter uppnår de prestationskrav som ställs i överenskommelsen. Uppföljning/redovisning Mätperioden för sammahållen vård- och omsorg och läkemedelsindikatorerna är mars augusti. Landstingen redovisar till SKL med automatisk överföring via division Länsteknik. Redovisning till SKL för Senior Alert, Svedem och Palliativregistret sker via kvalitetsregistren. Incitamentsstruktur Division Närsjukvård erhåller 1,5 mkr för finansiering av utvecklingsledare med uppdrag att stödja implementeringen av den gemensamma handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten. I uppdraget ingår även att säkerställa stöd inom Samordnad individuell planering. För indikatorn Oplanerade återinskrivningar har ersättning utbetalats till specialiserad vård (4,359 mkr) och primärvård (4,359 mkr) på totalt 8,718 mkr. Kraven är en 10 procent minskning av andelen oplanerade återinskrivningar. De åtta hälsocentraler med bäst resultat slipper avdrag. Avläsning sker tertial 1, 2 och i samband med årsrapporten. För mer detaljerad information se Beställning Vid ej uppnådda resultatkrav återkrävs utbetalt belopp. Medel har fördelats enligt nedan: För specialiserad vård utgår 1,308 mkr till division Länssjukvård. För specialiserad vård utgår 3,051 till division Närsjukvård. Vårdpengen inom primärvården har utökats med 4,359. ANNELI GRANBERG 14

15 För indikatorer inom God vård i livets slutskede fördelas 60 procent av de prestationsmedel som landstinget erhåller vidare om divisionen klarar grundkrav och prestationskrav: Division Närsjukvård 40 procent Division Länssjukvård 20 procent För indikatorer inom Preventivt arbetssätt fördelas 60 procent av de prestationsmedel som landstinget erhåller vidare om divisionen klarar grundkrav och prestationskrav: Division Närsjukvård 40 procent Division Länssjukvård 20 procent För indikatorer inom God vård vid demenssjukdom utgår 60 procent av de prestationsmedel som landstinget erhåller till division Närsjukvård (primärvård) samt de privata hälsocentralerna om kraven uppfylls med fördelning baserat på antal listade över 65 år. Centralt avsätts medel för brukarkonferens 0,1 mkr, ledningskraft 0,1 mkr, IT-utveckling automattankning Svedem 0,3 mkr och prioriterade aktiviteter 0,2 mkr. Utbetalning Ersättning för oplanerade återinskrivningar ingår i uppdragsersättning respektive vårdpeng. Eventuella avdrag om kraven ej uppnås görs tertialvis. Ersättning för utvecklingsledare ges i form av intäkt med periodisering i 1/12 del per månad. Incitamentsersättningarna ersätts i form av intäkt när resultaten av grundkrav och prestationskrav är klara. ANNELI GRANBERG 15

16 Psykisk ohälsa Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Staten och SKL har genom årliga överenskommelser 2012 och 2013 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Regeringens PRIO- plan och SKL:s långsiktiga handlingsplan är utgångspunkter för arbetet. Syftet är att skapa en långsiktig struktur i det nationella stödet i utveckling av den psykiatriska vården och omsorgen. Målet med satsningen är att genom bra samverkansformer på olika nivåer skapa hållbara strukturer för regional och lokal utveckling präglad av långsiktighet, samordning och helhetssyn. Överenskommelsen för 2014 omfattar totalt 692,5 mkr varav 630 mkr är stimulansmedel att fördela till kommuner och landsting efter prestation. Intentionen hos parterna är att de medel som enskilda kommuner och landsting erhåller efter att ha uppnått de angivna grundkraven och ett eller flera prestationsmål ska användas för lokalt och regionalt utvecklingsarbete för att förbättra stödet för de i överenskommelsen prioriterade målgrupperna och att medlen får användas även under Fortsatt fokus på: Barn och unga mellan 0 till 25 år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Som stöd för arbetets hänvisas till Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting och staten om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Grundkrav För att kunna få del av prestationsmedlen måste kommuner och landsting leva upp till två grundläggande krav. Grundkraven är utformade så att landsting och kommuner behöver samverka för att uppnå dem. Om någon enstaka kommun inte uppfyller grundkraven kan landstinget och övriga kommuner ändå få ta del av prestationsmedlen under förutsättning att de kommuner som uppfyller grundkraven omfattar minst 80 procent av länets invånare. En kommun eller ett landsting som inte uppfyller grundkraven kan inte ta del av de prestationsbaserade medlen. Samverkansöverenskommelser I länet ska finnas samverkansöverenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för hur samordnade individuella planer ANNELI GRANBERG 16

17 ska upprättas, ansvarsfördelning på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Grundkravet anses uppfyllt om: Innehållet som beskrivs i grundkravet finns med i samverkansöverenskommelsen. Det finns en dokumenterad uppföljning av planen samt om det av denna eller annat dokument framgår vilka åtgärder huvudmännen avser att vidta för att utveckla samverkan och för att utveckla patienters, brukares och anhörigas delaktighet individuellt och på organisationsnivå. Det framgår att organisationer som företräder brukare och anhöriga har lämnat synpunkter på överenskommelse som ingåtts 2014 alternativt på uppföljning av den tidigare överenskommelsen, och på handlingsplanen. Kommunerna och landstingen ska redovisa synpunkterna. Webbaserad information till barn och unga Landstinget och kommunerna i länet ska tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs vart i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig i den mellan huvudmännen beslutade ansvarsfördelningen. Hänvisningar och länkar ska vara uppdaterade och innehålla aktuell information för Prestationskrav/villkor A 1 och A 2. Tillgänglighet barn och unga (Landstingen 80 mkr mkr) A 1. Tillgänglighet till första bedömning inom den specialiserade barnoch ungdomspsykiatrin inom 30 dagar (90 procent) A 2. Tillgänglighet till fördjupad utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar från att beslut tagits (80 procent). Ett nytt krav är att landstingen för att få del av medlen ska genomföra mätningar av tillgänglighet till första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Alla landsting ska mäta väntetiderna från första kontakt till första besök i första linjen för minst en enhet. Krav på definierad förstalinjeverksamhet och etablerat rutiner för mätning. A 3. Samordnade individuella planer (Kommunerna 100 mkr) Kommunerna ska rapportera samordnade individuella planer barn och unga upp till och med 17 år som har kontakt med socialtjänsten. Rapportering av samordnade individuella planer barn och unga upp till och med 17 år som är placerade i HVB- hem. A 4. Samordnade individuella planer (Landstingen 50 mkr) Landstingen ska rapportera hur många samordnade individuella planer som upprättats för personer < 25 år samt gjort en analys av behovet av sådana planer för alla personer < 25 år som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, den specialiserade vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och/eller beroendevården i länet mellan 1 januari och den 15 oktober Utifrån analyser- ANNELI GRANBERG 17

18 na ska en handlingsplan upprättas för att säkerställa att samordnade individuella planer upprättas för alla i målgruppen som har behov av sådana under B 1. Kvalitetsregister och hälsofrämjande insatser (Landstingen 100 mkr) Registrerat minst 60 procent av patienterna (ny- och återbesök) i relevanta psykiatriska kvalitetsregister. 60 procent av patienterna i Bipolär och PsykosR ska ha fått en läkemedelsuppföljning av en läkare. 60 procent av patienterna i PsykosR ska ha erbjudits någon av de hälsofrämjande åtgärder som finns upptagna i registret. Följande kvalitetsregister gäller: BipoläR, PsykosR, Rättspsykiatri, ECT, BUSA, RiksÄT, LAROS och SBR. Resultat avläses för perioden 1 januari till och med den 31 oktober. B 2. Minska behovet av tvångsåtgärder (Landstingen 50 mkr) Identifierat den tiondel av patienterna som blir föremål för flest tvångsvårdstillfällen. Identifierat den tiondel av patienterna som utsätts för flest tvångsåtgärder. Med utgångspunkt i detta upprättat en handlingsplan för att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder i den gruppen. Var aktiva i aktiviteter för att vidmakthålla resultat som uppnåtts genom tidigare utvecklingsarbete. Rapportera tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder i patientregistret (PAR). B 3. Inventeringar (Kommunerna 150 mkr) Kommunerna ska under ha gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade data i inrapporteringsfunktionen på SKL, samt har följt upp denna analys av hur väl individernas behov är tillgodosedda på boendeområdet, arbete och sysselsättningsområdet. Uppföljning Socialstyrelsen erbjuder möjlighet till förhandsgranskning av de båda grundkraven senast den 1 september 2014 med återkoppling och preliminär bedömning före den 1 oktober Socialstyrelsen ska lämna sin slutliga bedömning av om grundkrav och prestationsmål har uppnåtts till regeringen senast den 30 november Utbetalning av de prestationsbaserade stimulansmedlen sker i slutet av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari 14 november Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Utse en nationell kontaktperson. ANNELI GRANBERG 18

19 Bereda nationell överenskommelse och ta fram beslutsunderlag för landstingets hantering inom området. Säkerställa att rapportering görs i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapportering. Säkerställa att det finns en rutin för mätning av tillgänglighet till första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa. Säkerställa att en uppföljning gjorts av den politiskt beslutade överenskommelsen inom området psykisk ohälsa Att med stöd från Kommunikationsavdelningen ansvara för att uppdaterad webbinformations finns. Uppföljning av resultat landstingsövergripande. Hålla samman internt nätverk i landstinget. Ansvara för samverkan med Kommunförbundet Norrbotten på landstingsövergripande nivå. Rapportera till länsstyrgruppen. Vara sammakallande i operativa ledningen som består av aktörer från kommunerna och landstinget. Delta i upprättande av en strategi för brukar- och patientinflytande. Bidra till att stödja divisionernas implementering av Norrbus. Uppdrag till divisionerna Divisionerna ska säkerställa att lokala handlingsplaner upprättas inom området psykisk ohälsa tillsammans med respektive kommun. Dessa ska utgå från beslutad Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa. Utifrån resultat ska handlingsplaner för samordnade individuella planer och tvångsvård utarbetas och användas i förbättringsarbete i verksamheterna. Delta i arbetsgrupp för upprättande av en strategi för brukar- och patientinflytande. Vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att divisionernas verksamheter uppnår följande prestationsmål: A 1. Tillgänglighet till första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar (90 procent). A 2. Tillgänglighet till fördjupad utredning eller behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar från att beslut tagits (80 procent). A 4. Samordnade individuella planer (BUP, vuxenpsykiatri, primärvård) B 1. Kvalitetsregister och hälsofrämjande insatser (vuxenpsykiatri) B 2. Minska behovet av tvångsåtgärder (vuxenpsykiatri) Uppföljning/redovisning Rapportering till SKL:s inrapporteringsfunktion av grundkrav 1 Samverkansöverenskommelse senast 14 november ANNELI GRANBERG 19

20 Webbgranskning av grundkrav 2 genomförs av Socialstyrelsen under oktober och november 2014 enligt särskild mall. Landstinget redovisar A 1 Tillgänglighet till första bedömning och A 2 Tillgänglighet till fördjupad utredning eller behandling med automatiserad filöverföring (via Länsteknik). Prestationsmål A 4 SIP redovisas samlat för division Närsjukvård (BUP, primärvård, vuxenpsykiatri) till HSE. Sammanställt underlag ska vara HSE tillhanda senast den 7 november. HSE redovisar till SKL:s inrapporteringsfunktion senast den 14 november Prestationsmål B 1 Kvalitetsregister följs upp genom uppgifter från Registercentrum Västra Götaland och direkt från register med annan plattformslösning. Resultatet avläses för perioden 1 januari till och med den 31 oktober Uppgifterna redovisas till Socialstyrelsen senast den 14 november via SKL:s inmatningsfunktion. Prestationsmål B 2 Tvångsåtgärder rapporteras till SKL i särskild mall som tillhandahålls senast 1 mars Division Närsjukvård ansvarar för att rapporera in underlaget enligt anvisningar. Incitamentsstruktur Under förutsättning att de två grundkraven uppfylls erhåller divisionerna ersättning enligt nedan. En tillgänglighetsbonus utbetalas till de divisioner som uppnår överenskommelsens tillgänglighetsmål. Totalt max 60 procent av landstingets beräknade/erhållna belopp betalas ut i tillgänglighetsbonus för besök till division Länssjukvård. Division Närsjukvård (primärvård) erhåller 2,8 mkr för delfinansiering av mödra- och barnhälsovårdspsykologer då hypotesen är att om landstinget har en fungerande primärvård hanteras fler unga i primärvården vilket underlättar tillgänglighetsarbetet inom barnpsykiatrin. Division Närsjukvård (vuxenpsykiatri) erhåller max 60 procent av landstingets erhållna belopp för uppfyllda prestationer enligt B 1 (kvalitetsregister) och B 2 (tvångsåtgärder). Utbetalning Då det i överenskommelsen om psykisk ohälsa finns ett krav om ekonomisk redovisning av vad som gjorts för medlen, fördelas medlen från resultaten 2013 till år 2014 som en intäkt. Division Länssjukvård erhåller 4,010 mkr för aktiviteter för utveckling tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Division Närsjukvård erhåller 2,800 mkr för tillgänglighet (mödra- och barnavårdspsykologer). Division Närsjukvård erhåller 2,342 mkr för aktiviteter kring kvalitetsregister och tvångsåtgärder. ANNELI GRANBERG 20

21 Missbruks- och beroendevård Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 har införts en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Bakgrunden till lagändringarna är missbruksutredningens slutbetänkande som bland annat hade att ta ställning till hur kommunernas och landstingets ansvar för missbruks- och beroendevården skulle kunna tydliggöras. Målet med överenskommelsen är att den missbruks- och beroendevård som kommuner och landsting erbjuder är utformad i enlighet med aktuell kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i enlighet med de uppdaterade nationella riktlinjerna inom området. För 2014 avsätts totalt 21 mkr att fördelas till länen/regionerna för fortsatt stöd till huvudmännen för utveckling av missbruks- och beroendevården utifrån de upprättade lokala överenskommelserna. Inriktning Regeringen vill stödja huvudmännen att vidareutveckla missbruks- och beroendevården genom att: Inventera hur behovet av missbruks- och beroendevård ser ut lokalt. Analysera hur befintligt utbud av insatser möter behovet och vilka insatser som kan behöva utvecklas. Inventera vilken fungerande samverkan som finns och vad som behöver stärkas både mellan de båda huvudmännen och med andra aktörer som t ex Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse. Genomföra insatser för att tillvarata brukares, närståendes och deras organisationers kunskaper och erfarenheter genom t ex brukarråd, brukarstyrda brukarrevisioner. Anordna möten, dialoger, hearings etc med relevanta aktörer lokalt. Medverka i länsdialoger, nätverk och andra former av kollegialt utbyte. Medverka i övriga insatser inom ramen för Kunskap till Praktik. ANNELI GRANBERG 21

22 Uppföljning Norrbotten erhåller sammanlagt 1 mkr varav 0,501 mkr fördelas till respektive huvudman. För utbetalning av medel förutsätts gemensamma och samlade insatser inom ramen för överenskommelsen mellan SKL och Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten. SKL har tilldelats medel för att Kunskap till Praktik även fortsättningsvis ska vara en nationell resurs för kompetensutveckling, samordning och vägledning. Som en del av det arbetet kommer SKL även att följa upp utvecklingen och hur de medel som fördelas regionalt har använts. En gemensam genomförandeplan för 2014 lämnas in till SKL senast den 1 februari. Uppdrag Hälso- och sjukvårdsenhetens roll Utse en nationell kontaktperson. Bereda nationell överenskommelse och ta fram beslutsunderlag för landstingets hantering inom området. Säkerställa att rapportering görs i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapportering. Uppföljning av resultat landstingsövergripande. Vara landstingets projektledare i arbetet med att ta fram en överenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevård inklusive Beroendecentrum tillsammans med länets kommuner. Ansvara för samverkan med Kommunförbundet Norrbotten på landstingsövergripande nivå. Rapportera till länsstyrgruppen. Vara sammakallande i operativa ledningen som består av aktörer från kommunerna och landstinget. Delta i upprättande av en strategi för brukar- och patientinflytande. Uppdrag till divisionerna Bidra till att upprätta en överenskommelse kring missbruks- och beroendevård i länet inklusive upprättande av ett beroendecentrum vid Sunderby sjukhus. Division Närsjukvård ska bidra till att vidareutveckla missbruks- och beroendevården i Norrbotten enligt nya nationella riktlinjer och intentioner i den överenskommelse som utarbetas i länet. Uppföljning/redovisning Hälso- och sjukvårdsenheten och Kommunförbundet Norrbotten ansvarar för att ta fram en gemensam genomförandeplan för utvecklingsarbetet och rapportera till SKL senast den 1 februari Erhållna medel ska redovisas och förbrukas innevarande budgetår. ANNELI GRANBERG 22

23 Incitamentsstruktur Hälso- och sjukvårdsenheten erhåller 0,501 mkr för kostnader i samband med utvecklingen av överenskommelse kring missbruks- och beroendevård i länet. Utbetalning Hälso- och sjukvårdsenheten rekvierar 0,501 mkr av Kommunförbundet Norrbotten. ANNELI GRANBERG 23

24 Patientsäkerhet Sammanfattning av nationell överenskommelse Bakgrund Staten och Sveriges kommuner och landsting har sedan 2011 infört en prestationsbaserad ersättningsmodell för patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetssatsning beräknas omfatta ca 2,5 miljarder kronor och sträcker sig under perioden Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) är utgångspunkten för överenskommelsen. För 2014 kan överenskommelsen ge 525 mkr i prestationsersättning för de landstingen som uppnår målen. Syfte med överenskommelsen är att öka säkerheten i vården för patienterna samt skapa en patientsäkerhetskultur som underlättar för patienterna att delta och medverka i sin egen vård. Målet är att minska vårdskadorna och att vården ska bli bättre på att arbeta förebyggande och systematiskt med förbättringsarbete. Överenskommelsen kräver insatser på alla nivåer i landstingen. Som stöd för arbetets hänvisas till: Patientsäkerhetssatsningen 2014 Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om förbättrad patientsäkerhet Checklista för uppföljning av grundkrav och indikatorer i patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 Grundläggande krav Patientsäkerhetsöverenskommelsen omfattar all vård som finansieras av landstingen oavsett vem som utför vården. Överenskommelsen gäller till och med 31 december 2014 och landstingens resultat mäts för perioden 1 januari- 30 september. För att ta del av medlen ska landstingen redovisa resultaten av grundkrav och indikatorer senast den 1 oktober SKL, Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet delar på ansvaret för uppföljningen. Landstingen ska uppfylla följande grundläggande krav för att få ta del av medlen: Patientsäkerhetsberättelse Samtliga vårdgivare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen (enligt Patientsäkerhetslagen 2010:659 och Socialstyrelsens föreskrifter om ledingssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:5). Nationella patientenkäter Landstingen ska ha deltagit i den nationella patientenkäten för somatiskt öppenvård SKL samordnar under Patientsäkerhetskultur Landstinget ska under ha utfört åtminstone en mätning av patientsäkerhetskulturen inom slutenvård. Mätningen ska omfatta minst 40 procent av vårdpersonalen med en svarsfrekvens på 50 procent. Mätningen ska dessutom vara påbörjade eller planerade inom primärvård. Landstingen ska dessutom ha bedrivit ett förbättringsarbete avseende patientsäkerhetskultur ANNELI GRANBERG 24

25 och mot bakgrund av mätningarna utvärdering av tidigare förbättringsarbete ha utarbetat en eller flera uppdaterade handlingsplaner. Markörbaserad journalgranskning Landstinget ska under året ha arbetet systematiskt med strukturerad journalgranskning vid alla sjukhus. Det minsta antalet journaler som ska granskas per månad är 40 för universitetssjukhus, 30 för länssjukhus och 20 för länsdelssjukhus. Resultatet ska rapporteras in till SK:s databas. Därutöver ska journalgranskning på kliniknivå och omfatta minst 25 procent av alla kliniker med slutenvårdsplatser vid varje sjukhus. Sjukhusen ska dessutom ha dokumenterat hur de avser utveckla journalgranskningen på sjukhus- och kliniknivå samt hur resultaten används i förbättringsarbetet. Nationell patientöversikt (NPÖ) Landstinget ska ha anslutit sig till och kunna visa på en bred användnings av NPÖ i sin verksamhet. En bred användning innebär att minst 50 procent av vårdenheterna i landstinget ska kunna dela uppgifter, dvs. både lämna ut till och te emot uppgifter från andra vårdgivare, samt vara ansluten med minst fem informationsmängde. Landstinget ska liksom tidigare även använda tjänsten säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS), NPÖ:s säkerhetstjänster och den nationella katalogtjänsten HSA, samt arbeta i enlighet med patientdatalagen och personuppgiftslagen. Prestationskrav/villkor Överenskommelsen innehåller sex prestationsbaserade indikatorer enligt nedan. Basala hygienrutiner och klädregler 100 mkr fördelas till de landsting som har: Mätt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 procent av alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus genom SKL:s punktprevalensmätning Uppnått ett resultat av mätningen som motsvarar minst det genomsnittliga värdet av den punktprevalensmätningen som ingick i överenskommelsen 2013: dvs 72 procents följsamhet. Deltagit i SKL:s punktprevalensmätning inom primärvård avseende följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Antibiotikaanvändningen 100 mkr fördelas på de landsting som har: Minskat antalet föreskrivna recept per 1000 innevånare inom öppenvården under perioden 1 okt sep 2014, jämfört med 1 okt sep 2013, i syfte att närma sig det långsiktiga målet om 250 recept per innevånare och år. Ökat följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer. Tillhandahållit översikt av förskrivning på förskrivarnivå. Redovisas i samarbete med Strama-gruppen och gäller primärvården. Läkemedelsanvändning 100 mkr fördelas på de landsting som har: ANNELI GRANBERG 25

26 Tillämpat dokumenterade rutiner för utskrivningsinformation till patienten i form av en läkemedelsberättelse inklusive läkemedelslista på 75 procent av alla slutenvårdsavdelningar. Inrättat en struktur för, samt påbörjat uppföljning av, andelen patienter som erhåller motsvarande utskrivningsinformation. Trycksår 75 mkr fördelas mellan de landsting som vid minst 80 procent av alla slutenvårdsavdelningar har: Mätt förekomsten av trycksår och följsamhet till rekommenderade åtgärder genom SKL:s punktprevalensmätning 2014 avseende riskpatienter. Vidtagit åtminstone två av de tre rekommenderade åtgärderna för minst 60 procent av riskpatienterna. Uppdaterat sin handlingsplan och utifrån denna bedriver ett förbättringsarbete avseende förekomst av trycksår. Överbeläggningar 75 mkr fördelas mellan de landsting som vid minst 80 procent av alla slutenvårdsavdelningar, har: Mätt överbeläggningar och utlokaliserade patienter kontinuerligt enligt fastställda definitioner på alla slutenvårdsavdelningar på alla sjukhus och rapporterat in motsvarande data till den nationella databasen som SKL förvaltar. Utarbetat en handlingsplan för förbättringsarbete, vilken även ska behandla förekomsten av utskrivningsklara patienter. Infektionsverktyget 75 mkr fördelas mellan de landsting som vid minst 80 procent av alla slutenvårdsavdelningar har: Infört IT-stödet Infektionsverktyget och använder det i den dagliga verksamheten på minst 50 procent av alla kliniker vid samtliga sjukhus. Tillämpat systematisk validering av datakvalitet. Fördelningen mellan landstingen av den prestationsbaserade ersättningen knuten till indikator 1-6 sker i relation till befolkningsandel. För att de sista 25 mkr ska betalas ut krävs att minst fem landsting uppfyller kraven inom respektive indikator. Uppdrag Grundkrav Hälso- och sjukvårdsenhetens roll är förutom de områden som redovisas nedan under respektive grundkrav och prestationskrav att bereda patientsäkerhetsöverenskommelsen och ta fram beslutsunderlag för landstingets hantering inom området. Landstingen ska uppfylla följande grundläggande krav för att få ta del av prestationsmedlen. ANNELI GRANBERG 26

27 1. Patientsäkerhetsberättelse Uppdrag Upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt landstingets mallar i enlighet med Patientsäkerhetslagen 2010:659 och Socialstyrelsens föreskrifter om ledingssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:5. Berörda Samtliga divisioner och privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Rapportering Patientsäkerhetsberättelserna ska finnas publicerade senast 1 mars. Privata vårdgivare med avtal inlämnade av patientsäkerhetsberättelse till HSE senast 4 februari. Divisionerna inlämnade av patientsäkerhetsberättelse till Hälso- och sjukvårdsenheten senast 4 februari. Hälso- och sjukvårdsenheten sammanställa landstingets övergripande patientsäkerhetsberättelse inklusive självdeklaration och rapportera till SKL senast 1 mars. Sammanställa rapport till Socialstyrelsen senast 30 september. Utföra stickrovskontroll på minst 10 procent av vårdgivaran gällanade uppfyllnad av kraven. 2. Nationella patientenkäter Uppdrag Landstingen ska ha deltagit i den nationella patientenkäten för somatiskt öppenvård som SKL samordnar under Berörda Division Närsjukvård, Länssjukvård, Folktandvård och privata vårdgivare som har avtal med landstinget. Rapportering Hälso- och sjukvårdenheten uttag och distribuering av enkäter samt inrapportering senast den 30 september enligt SKLs mall. Ta ut resultat landstingsövergripande och rapportera. Division Närsjukvård och Länssjukvård Genomföra mätningarna enligt SKLs instruktioner samt sammanställa, analysera resultatet och använda resultatet som underlag för förbättringar. 3. Patientsäkerhetskultur Uppdrag Landstinget ska under ha utfört åtminstone en mätning av patientsäkerhetskulturen inom slutenvård. Mätningen ska omfatta minst 40 procent av vårdpersonalen med en svarsfrekvens på 50 procent. Mätningen ska dessutom vara påbörjade eller planerade inom primärvård. Division Närsjukvård och Länssjukvård Delta i mätningarna och dessutom ha bedrivit ett förbättringsarbete avseende patientsäkerhetskultur och mot bakgrund av mätningarna utvärdering av tidigare förbättringsarbete samt utarbetat en eller flera uppdaterade handlingsplaner. Berörda Samtliga divisioner och privata vårdgivare med slutenvård som har avtal med landstinget. ANNELI GRANBERG 27