Ett bra liv. med långvarig smärta

Transkript

1 Ett bra liv med långvarig smärta

2 2 Innehållsförteckning

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Om långvarig smärta Vad är smärta?...5 Akut smärta...7 Långvarig smärta...8 Neuropatisk smärta Livet med långvarig smärta En omställning...10 Smärtaoch närstående...12 Smärta och sexualitet...13 En osynlig funktionsnedsättning...14 Sömnproblem Vad kan man göra? Sov gott!...17 Avslappning och mindfulness...19 Fysisk aktivitet...22 Kost och näring...28 Medicinsk behandling...31 Kommunikation Acceptera Särskilt till närstående Ett nytt liv för båda parter

4 4 Om långvarig smärta

5 VAD ÄR SMÄRTA? Vi känner den alla. Den borrande, stickande, dunkande, brännande eller molande känslan. Det våldsamma fysiska obehaget smärtan. Men upplevelsen är djupt personlig. Det är därför som det kan vara så svårt att sätta ord på den och dela den med andra. Vår upplevelse av smärta beror nämligen av många olika faktorer, bl.a. kön, ålder, personliga erfarenheter, kultur och det psykiska tillståndet. Smärta är en personlig upplevelse. Du själv är den enda som kan känna den. Men smärta är också en social företeelse eftersom den påverkar det liv man lever tillsammans med andra människor. 5

6 Smärta kan dessutom variera mycket i intensitet och styrkan beror också på var i kroppen den sitter. Vissa kroppsdelar är mycket känsligare för smärtpåverkan än andra. Fingrarna och ansiktet är t.ex. känsligare än ryggen därför att det finns många fler smärtsensorer i fingrarna och i ansiktet. Det är dessa sensorer som skickar signaler om en smärtpåverkan till ryggmärgen och därifrån skickas signalen vidare till hjärnan, som talar om för oss att det gör ont. Och det finns ett bra skäl till det: smärta är nämligen en livsviktig varningsfunktion. Det är smärtan som berättar för oss att något är på tok och att vi ska skydda den utsatta kroppsdelen för att begränsa skadan. Smärtan hjälper oss alltså att ta hand om oss själva och som en yttersta konsekvens, att överleva. Men dessvärre finns det också former av smärta som inte har denna skyddande funktion. 6 Om långvarig smärta

7 AKUT SMÄRTA På ett övergripande plan delar vi in smärta i akut och långvarig smärta. Den akuta smärtan uppstår plötsligt till följd av en skada eller en sjukdom. Vid sjukdom kan det vara helt avgör ande för överlevnaden att kroppen skickar en signal som talar om att något är fel och att vi ska söka läkare. Andra gånger kan akut smärta vara mindre dramatisk: En sten i skon framkallar t.ex. också en akut smärta som bör leda till en omedelbar åtgärd för att inte ett sår ska uppstå. I alla situationer hjälper akut smärta oss att skydda oss själva. Akut smärta är kortvarig. Den varar bara så länge som läkningen pågår och som regel kortare tid än en månad. 7

8 LÅNGVARIG SMÄRTA Långvarig smärta är smärta som varar längre än den tid som det normalt tar att läka en skada. Generellt anses smärta vara långvarig om den varar i mer än sex månader. Långvarig smärta har ingen egentlig funktion. Den är ett tillstånd som hos vissa kan kvarstå hela livet. Det finns många orsaker till långvarig smärta. Den kan bland annat uppstå på grund av en vävnadsskada. Exempelvis reagerar kroppens smärtsensorer på ett utslitet knä och skickar signaler till hjärnan om en skada. Men när skadan inte är ny och inte kan läka, har smärtsignalerna inte samma funktion som vid akut smärta. De skyddar inte. De gör oss bara uppmärksamma på ett tillstånd som inte kan förändras. Tillståndet är långvarigt och detsamma är den smärta som det ger upphov till. Smärta som beror på vävnadsskada kallas också för nociceptiv smärta. 8 Om långvarig smärta

9 NEUROPATISK SMÄRTA Långvarig smärta kan också uppstå om nervsystemet skadas. Denna slags långvariga smärta kallas för nervsmärta eller neuropatisk smärta. Neuropatisk smärta har ingen egentlig funktion. Den har inte den akuta smärtans skyddande effekt. Den uppstår därför att det har uppstått en skada på nerver eller delar av nervsystemet. Även om det inte finns någon omedelbar ny vävnadsskada, uppfattar hjärnan signalerna som smärta. Neuropatisk smärta kan uppstå i samband med tillstånd och sjukdomar som påverkar nervsystemet, som multipel skleros, diabetes och bältros. De kan också uppstå om nervsystemet har skadats i samband med en olycka, amputation (så kallad fantomsmärta), operation eller cancersjukdom. Brännande smärta Krypande smärta Stickande smärta Skärande smärta Isande smärta 9

10 EN OMSTÄLLNING Att lära sig leva ett bra liv med långvarig smärta är en lång process. Det liv man har levt och hittills känt förändras i grunden. Hur man reagerar beror naturligtvis på vem man är, hur det liv som smärtan påverkar ser ut och vilka förväntningar man har på sitt liv. Men en sak är gemensamt för alla med långvarig smärta: Livet blir inte riktigt som man hade föreställt sig det. Utöver det fysiska obehaget av att vara tvungen att uthärda långvarig smärta, har tillståndet en rad konkreta konsekvenser: Vardagen förändras. Man klarar inte detsamma som förut, och det är svårt att vänja sig vid de nya begränsningarna. Förändringarna kan märkas både ute och hemma, bland vänner och familj och på arbetet som man kanske försöker hålla fast vid med näbbar och klor. Dagliga aktiviteter man tidigare tagit för givna blir nu utmaningar. Att städa. Att laga mat. Att leka med barn eller barnbarn. Att utöva idrott. Alltihop måste man förhålla sig till på ett nytt sätt. 10 Livet med långvarig smärta

11 När ens liv vänds upp och ned är det helt normalt att börja fundera över sin identitet: Vem är jag nu? Är jag fortfarande jag? Är jag lika mycket värd som förut? Hur ser andra på mig? Kan någon förstå hur jag har det? I kölvattnet av de konkreta förändringarna och begränsningarna i vardagslivet följer alltså en lång rad psykologiska utmaningar. Typiska psykologiska konsekvenser Nedslagenhet/depression. Bekymmer och oro. Ängslan/ångest. Irritabilitet. Inaktivitet och social isolering. Förändrad självbild: En känsla av att inte längre vara sig själv. Kropp och psyke hänger ihop och påverkar varandra. När man har ont påverkar det ens psykiska välbefinnande och när man mår psykiskt dåligt påverkar det smärtupplevelsen. Man kan t.ex. bli nedslagen av att ha ont och får ännu ondare på grund av att man är nedslagen. 11

12 SMÄRTA OCH NÄRSTÅENDE Smärta är en personlig upplevelse. Du själv är den enda som kan känna din smärta. Men smärta är också en social företeelse eftersom den påverkar det liv man lever tillsammans med andra människor. Man förändras och är inte längre densamma som förut. Rollfördelningen i hemmet förändras. Kanske man blir beroende av sina närstående på ett nytt sätt. Att plötsligt vara beroende av andras hjälp kan vara en svår omställning, särskilt om man har varit van vid att klara sig själv. Ett liv med långvarig smärta medför ofta att man blir patient och klient en stor del av tiden. Man går på undersökningar och behandlingar på sjukhuset eller hos husläkaren, och man kanske också får kontakt med kommunen och socialtjänsten om man inte längre kan klara sitt arbete optimalt. Ens närmaste kan se och märka att man förändras. Men de kan ha svårt att förstå att man kan fortsätta att ha ont. 12 Livet med långvarig smärta

13 SMÄRTA OCH SEXUALITET Långvariga smärtor kan ha stor betydelse för ens sexualitet och sexliv. Smärta och trötthet kan minska eller helt utplåna sexlusten, och ens partner kan känna sig avvisad om man inte berättar hur smärtan påverkar lustkänslorna. Självuppfattningen kan också förändras och man kan känna sig mindre attraktiv. Och slutligen kan ens partner vara rädd för att orsaka skada och förvärra tillståndet. Allt som allt kan smärtan bli ett hinder för att uppleva närhet och intimitet både för den som har ont och för den som är närstående. 13

14 EN OSYNLIG FUNKTIONSNEDSÄTTNING Den akuta smärtan är lätt att förhålla sig till därför att den är bekant för oss alla. Det är den smärta vi känner när vi ramlar och slår oss, får ont i magen, har huvudvärk osv. Den långvariga smärtan är något helt annat. Både fysiskt och psykiskt. Den långvariga smärtan kan varken ses eller mätas och den kan därför inte dokumenteras. Den är vad vi kallar en osynlig funktionsnedsättning. Naturligtvis berättar man för omvärlden att man har ont, t.ex. med sitt kroppsspråk, sina ansiktsuttryck, sitt beteende och med ord. Men eftersom de flesta människor är vana vid att smärta är något kortvarigt, kan det vara svårt att ta in och verkligen förstå att det inte är alla smärtor som försvinner. Långvarig smärta är en osynlig funktionsnedsättning. Den kan inte ses men denkan vara minst lika hämmande för ens liv som en synlig funktionsnedsättning. 14 Livet med långvarig smärta

15 SÖMNPROBLEM Många människor med långvarig smärta plågas av sömnproblem och trötthet. Typiskt är att man har svårt att somna, att man vaknar många gånger under natten, att man vaknar tidigt på morgonen och att man sover under dagtid, då man inte borde sova. Alla dessa sömnproblem kan vara direkt orsakade av smärtan: Man vaknar t.ex. på natten på grund av ett smärtanfall. Men det kan också vara en mer indirekt konsekvens av smärtan, t.ex. att man inte kan somna därför att man ligger och oroar sig. Sov på det säger vi när någon ska fatta ett svårt beslut. Sömn är helt avgörande för vår existens som människor. Det som är svårt i livet blir ännu svårare att hantera om vi inte får sova. Sömnbrist gör en trött, retlig och känslig. Man får svårare att fatta beslut och ta hand om sig själv. Och om sömnbristen varar under längre tid, kan man få en känsla av att man aldrig är riktigt sig själv. 15

16 16 Vad kan man göra?

17 SOV GOTT! Det är viktigt att man tar sin sömn på allvar och att man söker hjälp om man ha sömnproblem under längre tid. Ett bra sätt att hjälpa sig själv vid långvarig smärta är att låta god sömn vara en rubrik för vardagen tills sömnen har förbättrats. Om man prioriterar goda sov vanor märker man ofta att en rad sidovinster följer med. Alla människor behöver sova gott, annars är det svårt att fungera i vardagen. 17

18 8 vägar till goda sovvanor Se till att ha en fast rytm i ditt sömnmönster. Stig upp samma tid varje morgon och gå till sängs samma tid varje kväll. Se till att ha en bra sovmiljö. Sovrummet bör vara mörkt och svalt. Se till att varva ner den sista timmen före sängdags. Acceptera att du kommer att vakna under natten på grund av smärtor. Det viktiga är inte hur många gånger man vaknar utan att man kan somna om igen. Fundera över möjliga orsaker till sömnproblemen. Är det bekymmer och oro som står i vägen? Försök att skjuta undan eventuella bekymmer och använd natten till att sova. Ha papper och penna liggande på sängbordet. Skriv ned störande tankar och titta på dem dagen därpå. På så vis kan huvudet få ro att vila. Om man inte kan sova, kan man gå in i ett annat rum och göra något som inte kräver så mycket: Läs lite i tidningen eller en bok. Ta eventuellt smärtstillande läkemedel på fasta tider. Tala med läkaren om hur läkemedlen kan påverka sömnen. 18 Vad kan man göra?

19 AVSLAPPNING OCH MINDFULNESS Ett av de bästa sätten att hjälpa sig själv när man lever med långvarig smärta är att använda avslappningstekniker eller mindfulnessmeditation. Det finns en rad tekniker som kan lindra smärta, minska ångest och ge nya krafter att hantera livet med långvarig smärta. För att uppnå god effekt ska man helst träna dagligen. För många fungerar övningarna som ett välkommet avbrott i smärtan men om man tränar regelbundet kan man också uppnå en långvarigare effekt. Man måste ta sig god tid att öva på teknikerna, ha tålamod och inte ställa för stora krav på sig själv. I synnerhet mindfulness meditation är en metod som man långsamt blir bättre på och får ut alltmer av med tiden. Det finns många bra böcker och cd-skivor om både avslappning och mindfulnessmeditation. Några handlar specifikt om hur man kan avhjälpa långvarig smärta. Sök på nätet eller gå till biblioteket. Det finns också en rad kurser t.ex. kvällskurser och möjlighet till individuell vägledning hos avslappningspedagoger, psykologer och andra instruktörer. 19

20 Grundprinciper för avslappning Avslappning används till att lösa upp spänningar i kroppens muskler. Man går igenom kroppen i tankarna. Avslappning liknar det tillstånd man befinner sig i innan man somnar. Avslappning kan också inbegripa visualisering och fantasiresor till musik. Att slappna av t.ex. framför TV:n är inte avslappning. Grundprinciper för mindfulnessmeditation Mindfulnessmeditation är träning i att vara medvetet närvarande. Mindfulnessmeditation används framför allt vid stress- och smärttillstånd. Mindfulnessmeditation kan förebygga återfall av ångest och depression. Mindfulnessmeditation är ett särskilt sätt att förhålla sig till kroppen och omvärlden. Mindfulnessmeditation handlar om att vara i nuet. Man registrerar och känner men man förhåller sig inte till de intryck man får. Mindfulnessmeditation kräver daglig träning. 20 Vad kan man göra?

21 Även vid sömnproblem kan avslappning vara en bra teknik eftersom den hjälper till att flytta fokus från hjärnan till kroppen. Det är lättare att somna när man riktar uppmärksamheten mot kroppen. Att säga tänk på ingenting eller nu SKA jag sova till sig själv brukar ha motsatt effekt. En bra idé är att istället ge sig tid att känna kroppen. Man kan t.ex. pröva följande enkla övningar: Man kan försöka att känna och fokusera på kroppens tyngd på madrassen. Man kan gå igenom kroppen från topp till tå genom att börja med tårna och känna efter vilka förnimmelser som finns (värme, kyla, värk och liknande). Därefter arbetar man sig långsamt vidare upp genom benen, underkroppen, överkroppen, armarna, nacken och till slut ansiktet och hårbotten. Det tar cirka minuter att genomföra övningen. 21

22 FYSISK AKTIVITET Långvarig smärta medför en sänkning av den fysiska aktivitetsnivån. Det är fullt förståeligt att man rör sig mer sällan och mindre om man är rädd för eller har erfarenhet av att aktivitet och fysisk belastning kan öka smärtan. Men när man inte rör sig tillräckligt har det negativa effekter på muskelstyrkan och uthålligheten och dessvärre brukar smärtan varken avta eller försvinna även om man gör allt för att undvika att provocera fram dem. Oron för att göra saker och ting värre än vad de redan är kan minska både lusten till fysisk aktivitet och tron på att den kan vara till nytta. Detta skapar en ond cirkel som bara kan brytas genom just fysisk aktivitet. 22 Vad kan man göra?

23 23

24 Smärtcirkeln visar hur oro för smärta kan låsa fast människor i inaktivitet och negativa upplevelser av kroppen. Syftet med att vara fysiskt aktiv är helt överordnat att bryta denna onda cirkel. SMÄRTA MINSKAD MUSKELSTYRKA OCH UTHÅLLIGHET ORO FÖR ATT RÖRA PÅ SIG INAKTIVITET Fysisk aktivitet är många saker. Det kan handla om allt från hushållssysslor, trädgårdsarbete och promenader till egentlig träning. Utöver dagliga sysslor och promenader kan man ha stor nytta av att träna stabilitet och muskeluthållighet. Vi har alla olika sätt och nivåer att vara fysiskt aktiva på. Det ena är inte mer rätt än det andra. Det som är viktigt att veta är att fysisk aktivitet kan göra kropp och muskler starkare och uthålligare, och det är en bra utgångspunkt för att förhindra att smärtan tilltar på längre sikt eller att nya smärtproblem tillkommer. 24 Vad kan man göra?

25 När man kommer igång med att vara mer fysiskt aktiv är det viktigt att ta det lugnt i början. Annars händer det lätt att man får uppleva nederlag och så blir det som skulle vara bra förknippat med negativa upplevelser. Chansen till en bra start är störst om man sätter upp realistiska mål för sig själv och börjar med en aktivitet som man gillar. Man bör öka aktivitetsnivån långsamt och det är en bra idé att hitta en aktivitet som man kan utföra tillsammans med andra eftersom den sociala samvaron kan vara starkt motiverande, både för att komma igång och för att fortsätta. Positiva konsekvenser av fysisk aktivitet Man kan förhindra att smärtan tilltar i intensitet eller omfattning. Man får mer energi och ökat välbefinnande. Man kan minska ångest och tendens till depression. Man sover bättre. Man får bättre cirkulation och kan upprätthålla förbättringen. Man får mer ork till att delta i t.ex. sociala aktiviteter. 25

26 Många med långvarig smärta upplever dagarna som bra respektive dåliga. De flesta är mycket lite aktiva de dåliga dagarna men desto mer aktiva de bra dagarna. Efter en eller flera dåliga dagar då man inte fått något gjort är lätt att känna att man har en hel massa att ta igen, men det innebär att man kommer in i en osund rytm. Överaktivitet är nämligen lika problematisk som underaktivitet. Det gäller att istället försöka hitta en bra balans mellan vila och aktivitet så att man varken gör för mycket eller för lite. 26 Vad kan man göra?

27 Den rätta balansen mellan vila och aktivitet kan ge märkbara resultat: man får mer ork i vardagen, man får bättre överblick och kontroll över smärtan och man får tillbaka glädjen i att röra på sig, vilket är helt centralt för det allmänna välbefinnandet. Man kan hitta en bra balans genom att planera veckans aktiviteter ändamålsenligt. Det kan t.ex. vara en bra idé att skriva ned dem så att man har överblick över hur man växlar mellan vila och aktivitet under veckans lopp. ta en paus innan smärtan tvingar en att göra det. Goda råd om fysisk aktivitet Man måste vara aktiv under lång tid innan man får någon effekt. Det är viktigt att vara aktiv/träna regelbundet för att bibehålla den fysiska nivån och motivationen. Syftet med fysisk aktivitet och träning för människor med långvarig smärta är att bibehålla och eventuellt höja funktionsnivån den tar inte bort smärtan. 27

28 KOST OCH NÄRING En hälsosam och varierad kost kan ha positiv effekt på smärtan därför att den ger motståndskraft och energi. Om man har tendens till övervikt kommer en eventuell omläggning av kostvanorna också att vara gynnsam eftersom en viktminskning automatiskt minskar belastningen på leder och muskler och därmed lindrar smärtorna. Om man är osäker på vad en hälsosam och varierad kost är, kan man använda de 8 kostråden som riktlinjer. Det är tröttande att ha smärta och det kan vara svårt att ha ork att laga mat när man har ont. Det är därför en bra idé att laga mat som kräver så lite arbete som möjligt och att göra så många portioner att man kan frysa in några till senare tillfällen. Kostråd Ät frukt och grönt 6 om dagen. Ät fisk och fiskpålägg flera gånger i veckan. Men var försiktig med insjö- och Östersjöfisk. Följ Livsmedelsverkets rekommendationer. Ät potatis, ris eller pasta och fullkornsbröd varje dag. Spara på sockret särskilt läsk, kakor och liknande. Spara på fettet särskilt från mejerivaror och kött. Ät varierat. Släck törsten med vatten. Var fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen. 28 Vad kan man göra?

29 Goda råd om matlagning Laga dubbla portioner av middagsrätter och frys in hälften. Välj nyckelhålsmärkta färdigrätter det är ett hälsosammare val. Komplettera färdigrätter med extra grönsaker och frukt 29

30 30 Vad kan man göra?

31 MEDICINSK BEHANDLING Långvarig smärta betyder att man måste ställa in sig på att leva ett liv med en viss grad av smärta. Det är därför viktigt att man lär sig att acceptera smärtan och ta kontrollen över den istället för att låta sig styras av den. Det låter kanske lättare sagt än gjort, men det handlar om att göra något aktivt för att göra det bästa av situationen. Fokus på sömn, avslappning och fysisk aktivitet är några av de möjligheter man har, och medicinsk behandling kan också vara till hjälp. Medicinsk behandling kan dämpa smärtan och därmed bidra till att man kan fortsätta leva ett bra liv trots smärta. 31

32 Smärta är komplext och kan ha många orsaker. Därför finns det många olika metoder att behandla och hantera smärta. Valet av läkemedel beror av vilken typ av smärta man har. Några smärtstillande medel verkar både på nociceptiv smärta (smärta som uppstår på grund av vävnadsskada) och neuropatisk smärta (smärta som uppstår på grund av skada eller sjukdom i nervsystemet) medan andra läkemedel verkar specifikt på antingen neuropatisk eller nociceptiv smärta. Beroende på orsak, smärttyp och intensitet kan läkaren göra en behandlingsplan som omfattar både medicinsk behandling, psykologhjälp och fysisk träning. Det är viktigt att man följer läkarens råd och engagerar sig i den ordinerade smärtbehandlingen. Som regel är det bra att följa ett fast schema så att man är säker på att man tar sin medicin på de lämpligaste tiderna under dagen. Läkaren kommer att tala om: Vilken dos man ska börja med. När dosen eventuellt ska ökas. När man kan förvänta sig full effekt av behandlingen. Hur länge behandlingen ska pågå. Eventuella biverkningar och interaktioner med andra läkemedel. 32 Vad kan man göra?

33 Med en smärtdagbok kan man få överblick över smärtan och hjälp att förstå vad man mår bra och mindre bra av (sysslor, aktiviteter osv.). Den kan också användas till att se vilken effekt den medicinska behandlingen har. Runt om i Sverige finns det också tvärprofessionella smärtkliniker som är specialister på smärtbehandling. Med en remiss från husläkaren kan man få behandling på en sådan klinik. Man får dock beväpna sig med en viss portion tålamod eftersom de flesta smärtkliniker har väntelistor. 33

34 KOMMUNIKATION Andra människors bristande kännedom om långvarig smärta ställer krav på hur man själv kommunicerar sitt smärttillstånd på ett bra sätt. Det kan vara en svår balansgång. Å ena sidan är det viktigt att berätta att man har ont. Å andra sidan kan smärtan ta för stor plats i samvaron med andra människor. Om man har problem i parförhållandet därför att smärtan minskar eller helt utplånar lusten till intimitet och sex, är det också viktigt att sätta ord på det. Det kan vara svårt att prata om smärtan. Att prata om lust och sex kan vara ännu svårare. Men att prata är ändå det bästa man kan göra. Prata om det som kan fungera trots smärtan. Den gemensamma omställningen till ett förändrat liv kräver ömsesidig tillit och öppenhet. Goda råd om kommunikation Fundera över vem som ska veta vad och när. Berätta för de närmaste hur det är att leva med långvarig smärta. Ställ frågor om hur smärtan påverkar samlivet. Förbered eventuellt färdiga svar på typiska konversationsfrågor som vad gör du då? eller vad är det egentligen för fel på dig?. 34 Vad kan man göra?

35 ACCEPTERA När man har fått ett långvarigt smärttillstånd konstaterat ställs man inför det faktum att man är tvungen att förhålla sig till och acceptera ett liv med smärta. För många är det en mycket provocerande tanke att man ska acceptera att ha ont. Men acceptera innebär inte att man ska lära sig att tycka om sin smärta. Inte alls. Det man ska acceptera är att ens liv och livsvillkor blir annorlunda än vad man hade föreställt sig. Ett sådant erkännande är inte något man kommer fram till från den ena dagen till den andra. Det är en lång process. Och under processens gång får man förhoppningsvis upp ögonen för att livet kan ta andra former än förväntat och ändå vara både bra, rikt och meningsfullt. 35

36 ETT NYTT LIV FÖR BÅDA PARTER Långvarig smärta kan tära svårt på även det starkaste och mest harmoniska parförhållandet. Det kan nästan inte undvikas. Man kan inte ta på sig smärtan men man påverkas naturligtvis av att ens partner har ont. Och man kan snabbt komma att känna sig mycket maktlös. Livet man delar med varandra förändras eftersom rollerna förändras, och man kan därför ha ett stort behov av att stämma av de förväntningar man har på varandra. Det är viktigt att man pratar med varandra om hjälp och ömsesidigt beroende. Vilken hjälp vill ens partner ha? Hur känns det för honom/henne att ta emot hjälp? Vad klarar han/hon utan hjälp? Och vad har man, som närstående, behov av för att kunna hjälpa på bästa sätt? Därnäst är det viktigt att man som närstående både söker allmän kunskap om långvarig smärta och sätter sig in i sin partners särskilda tillstånd och de konsekvenser som partnern upplever. 36 Särskilt till närstående

37 37

38 Man behöver all kunskap som överhuvudtaget finns att få för att kunna stötta sin partner så bra som möjligt. Även om man inte kan avlasta sin partner genom att ta över smärtan, kan man vara till stor hjälp genom att vara en bra lyssnare. Genom att ta emot upplevelser av frustration, oro och maktlöshet deltar man i det svåra och tunga. För den smärtdrabbade är det viktigt att känna sig hörd och förstådd. Men det är också viktigt att man som närstående kommer ihåg sig själv. Man är till bäst hjälp när man kommer ihåg att också vara något för sig själv. Det kan vara mycket krävande och uppslitande att vara närstående och man kan under perioder känna att allt handlar om den andras smärta och frustrationer. Om man ska undvika att bli utbränd, måste man själv få ladda batterierna genom att göra saker som man gillar. Goda råd till närstående Prata om de förändringar som smärtan medför. Prata om hjälp och om beroende. Sök kunskap om långvarig smärta. Bli expert på partnerns tillstånd. Var nyfiken och lyhörd. Kom ihåg att man hjälper bäst när man också kommer ihåg sig själv. 38 Särskilt till närstående

39 39

40 Ungefär 2 miljoner människor i Sverige lider av långvarig smärta. Denna handbok är avsedd för smärtdrabbade och närstående och är tänkt som ett stöd i processen att göra livet med långvarig smärta till ett bra liv. Boken är framtagen i samarbete med: Psykolog Nanna Johannesen Fysioterapeut Charlotte Kroman Bjørn Överläkare Niels-Henrik Jensen Tværfagligt Smertecenter Herlev Hospital PP-LYR-SWE-0077, Okt-2016 Pfizer Sollentuna Tel