Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON"

Transkript

1 Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

2 Personal Examinator: Erik Larsson (använd ämne/subject: EITF60) Christoffer Cederberg

3 Nyheter Gästföreläsningar (Ericsson och IKEA) Ny examination Betyg 3: Gör duggor Betyg 4 och 5: Gör duggor plus tentamen Ny laboration

4 Kursbeskrivning Syfte är att illustrera grundläggande konstruktionsprinciper hos ett datorsystem samt ge kunskap om operativsystems funktion och inre organisation. Mål kunna förklara begreppen pipelining, cacheminne, virtuellt minne och operativsystem kunna beskriva hur dessa begrepp samspelar i en modern datorarkitektur jämföra prestanda hos olika arkitekturer med avseende på instruktionsuppsättning, pipelining och minnesorganisation.

5 Litteratur Rekommenderad kursbok» Patterson & Hennessy: Computer Organization and Design, 5th Edition, The Hardware/Software Interface, Morgan Kaufmann, 2013, Print Book ISBN : ebook ISBN : Övrig litteratur Artiklar:» Microprocessors» Microprocessors II» Reduced Instruction Set Computers» Blocked algorithms for caches Föreläsningsanteckningar

6 Kursprogram - kursmoment Kursen består av föreläsningar, övningar, laborationer och rapportskrivning. Kursen svarar mot 7.5 hp, vilket motsvarar 200 timmar arbete. Kursmoment Laboration (2hp, vilket motsvarar 53 timmar av arbete) Rapport (1.5hp, vilket motsvarar 40 timmar av arbete) Duggor (elektroniska frågor) och tentamen (4hp, vilket motsvarar 107 timmar av arbete)

7 Kursprogram - slutbetyg För att få slutbetyg 3 krävs godkänt på: Laboration Rapport Duggor För att få slutbetyg 4 och 5, krävs allt för slutbetyg 3 och möjlighet att få högre betyg genom att göra tentamen. OBS. För att få betyg 3 behöver du inte skriva tentamen Övergångsregler för de som är kursregistrerade 2016 eller tidigare se kurshemsidan

8 Duggor Godkända duggor ger betyg 3 Tid för duggor: Dugga 1: 13:e november 19:e november Dugga 2: 20:e november 26:e november Dugga 3: 27:e november 3:e december Dugga 4: 4:e december 10:e december Vid varje försök: 2 timmar För godkänt: 80% rätt Duggorna finns på:

9 Duggor

10 Tentamen För att försöka få betyg 4 eller 5, duggor godkända plus: Skriftlig tentamen. Inga hjälpmedel Första tentamen: klockan 08:00-13:00 Maximalt 60 poäng Betygsgränser: Betyg 3: Minst 30 poäng Betyg 4: Minst 40 poäng Betyg 5: Minst 50 poäng Tentamen bara för de som vill ha betyg 4 eller 5

11 Laborationer Material: Finns på kurshemsida Uppgifter: Sätt samman en processor Godkänt: Demonstration + laborationsrapport

12 Laborationer: Regler För att göra laborationer måste du följa följande regler: Laborationsuppgifter ska lösas självständigt av varje laborationsgrupp Det är inte tillåtet att ge laborationsresultat eller laborationsrapport till en annan grupp Det är inte tillåtet att ta, kopiera eller på något annat sätt efterlikna en annan grupps resultat eller rapport Alla gruppmedlemmar måste ta aktiv del i alla delar av laborationen, det inkluderar att skriva programkod, testa och felsöka, genomföra experiment, skriva laborationsrapport och demonstrera (examination). Examinationen är alltid baserad på individuella resultat.

13 Rapport: Översikt Välja ämne Skriv rapport Presentera rapport Opponera på rapport

14 Rapport: Välja ämne Något med pipeline Förslag Konflikthantering i multi-pipelining En schemaläggnings metod för multi-pipeline Pipelines i processor y Inte ok Pipelines //För allmänt (täcks av kursen) Processor z //För stort område Tidigare års rapporter (kurser/läsårsvis)

15 Rapport: Skriv EITA20 Datateknik, introduktionskurs (tidigare EDT632 Datateknik, översiktskurs). Detta är ingen kurs i att översätta, t ex från engelska till svenska

16 Rapport: Skriv Title: Väldigt kort sammanfattning av arbete. Abstract: Sammanfattning där ord från titel återanvänds. Introduction: Varför är problemet viktig? Related work Här visar man att man är insatt i området. Problem formulation - Definiera problemet, gärna på mätbart sätt. Proposed scheme- beskriv din lösning Experimental results beskriv vilka experiment du gjort. Conclusions vilka slutsatser drar du från arbetet. References väldigt viktigt att ha bra referenser som visar att du är insatt I området.

17 Analys av tid i IEEE P1687 Access Time Analysis for IEEE P1687 Farrokh Ghani Zadegan, Student Member, IEEE, Urban Ingelsson, Member, IEEE, Gunnar Carlsson, Member, IEEE, Erik Larsson, Senior Member, IEEE Återanvänder ord från titel och förklarare dem lite This paper..beskriver vad som avhandlas i artikeln Berättar om hur fantastik utvecklingen är. (med ord och termer från titel och sammanfattning) Abstract The IEEE P1687 (IJTAG) standard proposal aims at providing a standardized interface between the IEEE Standard test access port (TAP) and on-chip embedded test, debug and monitoring logic (instruments), such as scan-chains and temperature sensors. A key feature in P1687 is to include Segment Insertion Bits (SIBs) in the scan-path to allow flexibility both in designing the instrument access network and in scheduling the access to instruments. This paper presents algorithms to compute the overall access time (OAT) for a given P1687 network. The algorithms are based on analysis for flat and hierarchical network architectures, considering two access schedules, i.e. concurrent schedule and sequential schedule. In the analysis, two types of overhead are identified, i.e. network configuration data overhead and JTAG protocol overhead. The algorithms are implemented and employed in a parametric analysis and in experiments on realistic industrial designs. Index Terms Access time calculation, IEEE P1687 IJTAG, P1687 network architectures, instrument access schedules 1 INTRODUCTION THE complexity and reduced feature sizes in recent integrated circuit (IC) designs, necessitates the provision of on-chip infrastructures for test, debug and monitoring. The IEEE Standard (a.k.a. JTAG 1 ) [1], originally intended for board test, has proved useful in ad hoc access to such on-chip infrastructure, as discussed in [2]. However, since JTAG has not been originally meant for accessing such onchip test, debug and monitoring logic (collectively called instruments), there are some drawbacks associated with its use in this context [2]. Furthermore, due to the lack of a uniform method of using JTAG to access the on-chip instruments, electronic design automation (EDA) support in this context is limited. Therefore, there is a need to standardize how JTAG circuitry should connect to the embedded logic. The IEEE P1687 standard proposal [2], [3], [4], [5], [6] aims to address this need of standardization by describing a flexible data transport infrastructure (called network) to interface JTAG to the chip internal instruments. P1687 has therefore received the informal name of Internal JTAG (IJTAG). When ratified, P1687 will specify methods for access and control of embedded instruments [3]. Here, instrument refers to any device with a shift-register [7] that could be included in the JTAG scan-path. Examples of instruments include embedded sensors, internal scan-chains and IEEE standard 1500 wrapped cores [8]. Compared with similar efforts for interfacing the on-chip instruments with JTAG, e.g. the works presented in [9], [10], [11], [12], [13], P1687 is charac- F. Ghani Zadegan, U. Ingelsson and E. Larsson are with the Department of Computer and Information Science, Linköping University, Sweden, SE , Linköping, Sweden G. Carlsson is with Ericsson AB, Sweden The preliminary version of this work has been presented in the Asian Test Symposium, Shanghai, Joint Test Action Group Visar på terized by introduction of a single JTAG instruction called GateWay ENable (GWEN) and a hardware component called problem Segment Insertion Bit som (SIB). The use of SIBs makes it possible to create a multitude of different networks måste for the same set lösas of instruments, and to have the benefit of flexibility in scheduling the access to those instruments, as will be discussed in this paper. To setup the scan-path, P1687 proposes to transport SIB control data together with instrument data on a single wire (the JTAG scan-path), and this will affect overall access time (OAT). Since IEEE P1687 has recently been proposed, only a few studies have considered it [4], [9], [14], [15]. In particular, no study has investigated the impact of IEEE P1687 on overall access time (OAT). Therefore, this paper analyzes (Sections 4, 5, and 7) the impact of IEEE P1687 on OAT and identifies two types of overhead associated with accessing embedded instruments using P1687, namely network configuration data (i.e. SIB control data) overhead and JTAG protocol overhead. Furthermore, it is shown that OAT depends on several parameters including the placement of instruments and SIBs. To make it possible to calculate OAT for large P1687 networks, a first OAT calculation tool, IJTAGcalc, is presented (Section 6) for both concurrent and sequential schedules. IJTAGcalc is used in a parametric analysis (Section 7) to investigate how OAT and the identified overhead types react to changes in the design variables. IJTAGcalc is also used to calculate OAT for a number of P1687 networks based on ITC 02 benchmark set (Sections 8 and 9). Tyvärr finns en massa 2 BACKGROUND AND PRIOR WORK In this section, JTAG is briefly introduced and the drawbacks associated with its application in accessing problem. the on-chip instruments are explained. It should be noted that such application is beyond the intended scope of JTAG. Furthermore, it will be discussed how P1687 addresses these drawbacks.

18 Rapport: Presentationer Presentation (10 minuter) Fokusera på det viktiga Projektor kommer finnas i sal Tips: Gör en powerpoint presentation

19 Rapport: Opposition/bedömning Opposition (5 minuter) förbered oppositionen väl fokusera på det relevanta i rapporten ha alltid argument för dina synpunkter; både för positiva och negativa kommentarer. Om något är bra (eller dåligt), säg vad och VARFÖR det är bra (dåligt). ställ direkta och konkreta frågor. Opponentsituationen är en DIALOG mellan respondenten och opponenten.

20 Viktiga datum (1 av 2) Välj ämne senast 15 november meddela Erik Larsson via mail. Mailet ska innehålla: förnamn, efternamn och titel på rapport Delta vid ett tillfälle med bibliotekstöd (21/11 eller 28/11) Senast 4 december, ladda upp rapport (PDF) via Moodle. OBS! Rapporten ska namnges enligtföljande: förnamn.efternamn.pdf Senast 6 december klart vem som läser vad

21 Viktiga datum (2 av 2) Senast 12 december klockan 12:00, skicka kommentarer på de rapporter som bedömts till Erik Larsson. OBS! Filen med kommentarer ska namnges enligt följande: kom.förnamn.efternamn.pdf 13:e och 15:e december: presentationer Senast 10 januari,, ladda upp slutrapport (PDF) via Moodle där du inkluderar dokument som visar vilka ändringar som gjorts sedan oppositionen. Ta med kommentarer från opponent samt från de som bedömt din rapport.

22 Rapport: Godkänt närvaro vid en av bibliotekts genomgångar om skrivande rapporten är godkänd, vilken sker när: rapport är uppladad i Moodle, rapporten är presenterad, rapporten är uppdaterad efter opposition opponering är godkänd, vilket sker när: frågor och kommentarer för opponering är skickade opponeringen är genomförd bedömning är gjord av 5 stycken rapporter närvaro vid två presentationstillfällen

23 Om du får förhinder? Ett reservtillfälle den 19 december då du kan kompensera för ett missat moment (biblioteksnärvaro eller ett presentations tillfälle) Tänk på att meddela din respondent och opponent eftersom din närvaro påverkar dem. Om din respondent inte kommer till ett presentationstillfälle kan du välja att opponera på någon annan, t ex på någon av rapporterna du läst eller så väljer du att opponera vid reservtillfället. Om din opponent inte kommer till ett presentationstillfälle kan du försöka ordna en ny opponent, t ex någon som läst din rapport eller så väljer du att presentera vid reservtillfället.

24 Reservtillfälle Om du vill närvara vid reservtillfället så måste du anmäla detta till Erik Larsson senast klockan 12:00 den 18 december. Vid reservtillfället blir det lite speciellt. Alla läser alla rapporter till de som behöver opponent och respondent. Det gör att alla är beredda att vara opponent och respondent. Vem som blir opponent och respondent bestäms vid reservtillfället.

25 Blooms taxonomi - lärande Blooms taxonomi, lanserades av Benjamin Bloom, beskriver olika steg i lärandet: 1. Kunskap - Att kunna ta till sig fakta - memorera. 2. Förståelse - Att kunna förstå fakta som memorerats. 3. Tillämpning - Att kunna utföra något med de fakta och med hjälp av den kunskap som man fått. 4. Analys - Att kunna se samband mellan olika fakta. 5. Syntes - Att kunna dra egna slutsatser. 6. Utvärdering - Att kunna producera, planera och generera något nytt.

26 Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

27

28 Datorer

29 Marknad för processorer

30 Trender 2015: Sun SPARC M7-10 miljarder transistorer

31 IC tillverkning SPARC64 X+ (Athena+) 3 miljarder transistorer 600 mm 2 (2.5cmx2.5cm)

32 IC tillverkning Kostnad för att iordningställa tillverkning i en 45 nm process ligger kring $ million. Att köpa en mask kan kosta mellan $1,000 to $100,000 och det krävs upp till 30 olika masker för en komplett tillverkning.

33 IC, die och wafer AMD Opteron X2: 300mm wafer, 117 chips, 90nm technology X4: 45nm technology

34 Processorn insida AMD Barcelona: 4 processor cores

35 Datorns delar Output device Network cable Input device Input device

36 Lagring av data och instruktioner Flyktiga (Volatile) minnen main memory Förlorar information (instruktioner och data) när strömmen stängs av Icke-flyktiga (Non-volatile) secondary memory Magnetic disk (hårddisk) Flash memory Optical disk (CDROM, DVD)

37 Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

38 Dator (1) Hämta instruktion på (där PC pekar) Fetch (2) Flytta instruktionen till CPU (3) Avkoda instruktionen: MOVE, Adress, 011 Register 3 (4) Hämta data på adress: Execute (5) Lagra datan i register 3 Primärminne Address Instruktion/data Data Instruktioner Register CPU Kontrollenhet Aritmetisk Logisk Enhet (ALU)

39 Dator Adress Data OP IN Kontrollenhet UT ALU Status IN

40 Klockan En klocka styr hastigheten på digital hårdvara Klock (cykler) Dataöverföring och beräkningar Uppdatering Klockperiod Klockperiod: tid för en klockcykel (T) e.g., 250ps = 0.25ns = s Klockfrekvens: cykler per sekund e.g., 4.0GHz = 4000MHz = Hz

41 Datorprogram Högnivåspråk Assemblyspråk Maskinspråk

42 Datorer Desktop datorer Generella, olika program beroende på användare Viktigt med kostnad/prestanda avvägning Server computers Nätverksbaserade Hög prestanda, hög pålitlighet Små servers till mycket stora system Inbyggda system (Embedded computers) Datorn en del av systemet Ofta hårda krav på effektförbrukning, prestanda/ kostnad

43 Prestanda Vilket flygplan har bäst prestanda? Boeing 777 Boeing 747 BAC/Sud Concorde Douglas DC-8-50 Boeing 777 Boeing 747 BAC/Sud Concorde Douglas DC Passenger Capacity Cruising Range (miles) Boeing 777 Boeing 777 Boeing 747 BAC/Sud Concorde Douglas DC-8-50 Boeing 747 BAC/Sud Concorde Douglas DC Cruising Speed (mph) Passengers x mph

44 Prestanda Algoritm Bestämmer vilka och hur många operationer som ska utföras Programmeringsspråk, kompilator, arkitektur Bestämmer hur många maskininstruktioner som ska utföras per operation Processor och minnessystem Bestämmer hur snabbt instruktioner exekveras I/O (Input/Output) och operativsystem Bestämmer hur snabbt I/O operationer ska exekveras

45 Mäta prestanda? Svarstid: Hur lång tid tar en task/jobb/program? Throughput Totalt arbete per tidsenhet» e.g., tasks/transactions/ per timma Hur påverkas svarstid och throughput av: Ersätta processorn med en snabbare? Lägga till fler processorer? Vi tittar på svarstider.

46 Mäta exekveringstid Förbrukad tid Total svarstid, inklusive alla aspekter» CPU tid, I/O, OS overhead, idle tid Ger systemets prestanda Processor tid Tid för ett givet jobb (task/program), exklusivt I/O tid, andra jobbs del

47 Exekveringstid Antal klockcykler för att exekvera en maskininstruktion Clocks per instruction (CPI) Tid för en klockcykel Tid för en klockperiod (T) Frekvens (f) är: f=1/t Antal maskininstruktioner Instruction count (IC) Exekveringstid i klockcykler = CPI x T x IC

48 Clocks per instruction (CPI) (1) Hämta instruktion på (där PC pekar) Fetch (2) Flytta instruktionen till CPU (3) Avkoda instruktionen: MOVE, Adress, 011 Register 3 (4) Hämta data på adress: Execute (5) Lagra datan i register 3 Primärminne Address Instruktion/data Data Instruktioner Register CPU Kontrollenhet Aritmetisk Logisk Enhet (ALU)

49 Exekveringstid Exekveringstid i klockcykler = CPI x T x IC Prestanda kan ökas genom: Öka klockfrekvensen (f) (minska T) Minska antal instruktioner (IC) Minska antal klockcykler per instruktion (CPI)

50 Exekveringstid Prestanda bestäms av: Algoritmer: IC, delvis CPI Programmeringsspråk: IC, CPI Kompilator: IC, CPI Hårdvaran: IC, CPI, T Antal instruktioner (IC), Klockcykler per instruktion (CPI) Tid för en klockcykel (T)

51 Relativ prestanda Definition av prestanda = 1/exekveringstid X är n gånger snabbare än Y Performance X Performance Y = Execution time Y Execution time X = n Exempel: tid att exekvera ett program 10s på dator A, 15s på dator B Execution TimeB / Execution TimeA = 15s / 10s = 1.5 Så A är 1.5 gånger snabbare än B

52 Exekveringstid (exempel) Dator A: 2GHz klocka, 10s exekveringstid (CPU tid) för ett givet program Utveckla dator B: Sikta på 6s CPU tid för samma program Möjligt med högre klockfrekvens, men leder till 20% fler klockcykler (1.2 x klockcykler) Hur snabb måste dator B vara (CPUtid=CPI x T x IC)? Dator A: 10 = CPI x IC x 1/2G // ger: CPI x IC=10 x 2G Dator B: 6 = CPI x IC x 1.2 x 1/f // ger f = CPI x IC x 1.2 / 6 Klocka för B: f = 10 x 2G x 1.2 / 6 = 4GHz

53 Prestandajämförelse (exempel) Givet: Dator A: Frekvens = 4 GHz, CPI = 2.0 Dator B: Frekvens = 2 GHz, CPI = 1.2 A är snabbast Vilken är snabbast och med hur mycket? CPU tid A = CPI x IC x T = 2 x IC / 4G = IC x 500 ps CPU tid B = CPI x IC x T = 1.2 IC / 2G = IC x 600 ps Hur mycket snabbare? CPU tid B / CPU tid A = (1.2 x IC x 500 ps) / (2 x IC x 250 ps ) = 1.2 med så här mycket

54 Prestanda för singleprocessorer Begränsning: effekt, instruction-level parallelism,svarstider från minne

55 Multiprocessorer Multicore mikroprocessorer Mer än en processor (core) per chip (IC) Kräver parallel programmering Jämför med instruktionsnivå parallellism» Hårdvara exekverar flera instruktioner samtidigt» Göms för programmeraren Svårt» Effektiv programmering» Kunskap hos programmerare» Balansera jobb (tasks)» Optimera kommunikation och synkronisering

56 Amdahls lag Förbättra en aspekt (sida) av en dator och förvänta sig proportionell förbättring: T improved = T affected improvement factor + T unaffected Exempel: Antag ett program med 100s exekveringstid där 80s används för multiplikation. Hur mycket snabbare (n) måste multiplikationen göras för att systemet ska bli 5 gånger snabbare? En olösbar ekvation. 5X (100/5) = n 20 Tid för icke multiplikation

57 Amdahls lag Antag att ett program (algoritm) implementeras så att f är den del som måste exekveras sekventiellt. Resten (1-f) kan exekveras parallellt på p enheter. f 1-f T s f (1-f)/p T p Exekveringstid: T p =f*t s +(1-f)*T s /p Speedup: S=T s /T p =T s /(f*t s +(1-f)*T s /p)=1/(f+(1-f)/p) Efficiency: E=S/p=1/(f*(p-1)+1)

58 Amdahls lag Antag att ett program (algoritm) implementeras så att f är den del som måste exekveras sekventiellt. Resten (1-f) kan exekveras parallellt på p enheter. f=20% (f-1)/4=20% (f-1)/4=20% (f-1)/4=20% (f-1)/4=20% Exempel: om f=20% och man har 4 processorer, fås: Speedup S=1/(0.2+(1-0.2)/4)= 2.5 Efficiency E=1/(0.2*(4-1)+1)= Även en liten bit sekventiell exekvering (1/f) leder till begränsningar på speedup och efficiency

59 Effektförbrukning Effektförbrukning i CMOS består av statisk del och en dynamisk del Den statiska delen förbrukas hela tiden och ökar med antalet transistorer Den dynamisk delen förbrukas när transistor går från 0->1 och från 1->0. Mer aktivitet ger högre förbrukning.

60 Dynamisk effektförbrukning Uttryck för dynamisk effektförbrukning: Power = Capacitive load Voltage 2 Frequency 30 Hur värden ändrats över tiden 5V 1V 1000

61 Effektförbrukning Intel förbrukade ~ 2 W 3.3 GHz Intel Core i7 förbrukar 130 W Värme måste bort från det 1.5 x 1.5 cm stora chipet

62 Minska effekt (power) Dynamic Voltage-Frequency Scaling Spänning och frekvens kan ändras Low power tillstånd för DRAM Överklockning, stäng av cores som inte används Balansera arbetet

63 Minska effektförbrukning Antag en ny CPU som har: 85% kapacitiv last järmfört med äldre CPU 15% lägre spänning och 15% lägre frekvens P 4 2 new Cold 0.85 (Vold 0.85) Fold 0.85 = = 0.85 = 2 P C V F old old old old 0.52 Effektväggen (power wall) Kan inte minska spänningen (voltage) mer Kan inte få bort mer värme Hur öka prestandan?

64 Sammanfattning Kostnad/prestanda blir bättre och bättre På grund av teknologiutveckling Hierarkier av abstraktionsnivåer I både hårdvara och programvara Gränssnittet mellan programvara och hårdvara är processorns instruktioner: Instruction set architecture (ISA) Exekveringstid ett bra mått på prestanda Effektförbrukning är en begränsande faktor Parallellism kan förbättra prestanda

65

Personal. Datorarkitekturer med operativsystem. Kursmoment. Laborationer

Personal. Datorarkitekturer med operativsystem. Kursmoment. Laborationer Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Personal Examinator: Erik Larsson 0462224654 Erik.Larsson@eit.lth.se Dimitar Nikolov Dimitar.Nikolov@eit.lth.se Kursmoment Laborationer Laborationer Rapport

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Datorteknik och datornät. Case Study Topics

Datorteknik och datornät. Case Study Topics Datorteknik och datornät 2003-10-30 Case Study Topics 1. General architecture - Intel 486. - To study the main features of the Intel 486 architecture. J. H. Crawford, The i486 CPU: Executing Instructions

Läs mer

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU. Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i

Läs mer

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem

Datorarkitekturer med operativsystem Översikt Datorarkitekturer med operativsystem Erik Larsson Lund University / Electrical and Information Technology / 1 Förberedelser Översikt För att påbörja laboration, måste elektronisk dugga vara godkänd.

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav 4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns

Läs mer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Lunds Tekniska Högskola Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Tobias Lilja 5 december 2016 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte................................

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course

Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course Kursplan MT1051 3D CAD Grundläggande 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 3D-CAD Basic Course 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Studenten ska efter avslutad kurs ha inhämtat grunderna

Läs mer

DIGITALA PROJEKT Väderstation

DIGITALA PROJEKT Väderstation DIGITALA PROJEKT Väderstation Christian Lindquist, E03 Leonardo Bello, E03 Abstract Almost everybody has some kind of temperature measurement device in their home. The latest in this industry are more

Läs mer

CanCom Bluetooth BLUETOOTH V5.6. Specifikation Specification LED. transceiver

CanCom Bluetooth BLUETOOTH V5.6. Specifikation Specification LED. transceiver CanCom Bluetooth transceiver BLUETOOTH V5.6 Specifikation Specification Matningsspänning Power supply 10-30 VDC Spänningsrippel Voltage ripple

Läs mer

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Datorteknik och datornät

Datorteknik och datornät Datorteknik och datornät [Computer Hardware, Architecture and Network] www.ida.liu.se/~hiic6 Zebo Peng Institutionen för datavetenskap (IDA) Linköpings universitet Objectives How does a computer work and

Läs mer

Cacheminne i en AMD Opteron Processor

Cacheminne i en AMD Opteron Processor Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT15 Cacheminne i en AMD Opteron Processor En rapport om cacheminne och dess struktur, i en 12 kärnig AMD Opteron Magny-Cours processor. Författare: Hamza

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Namn:. Klass:... Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 03-08-15 Tid: 13:30-18:30 Lokal: E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific C

Läs mer

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle

Läs mer

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3

2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3 &RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen

Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen Anujan Balasingam IDA14 NAND flashminnen Hur kan prestandan och kapaciteten förbättras? Kursansvarig: Erik Larsson Datorarkitektur med operativsystem 7,5 hp 04-12-2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500.

Det finns en handledning till kortet på hemsidan. AVR STK500. Laboration 1 (ver 1) Uppgifter: AVR Studio 4.lnk Bli bekant med utvecklingskortet, och AVR studio. Skriva in program för binärräknare. Simulera detta samt ladda ner det till kortet. Förse ovanstående program

Läs mer

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion Digital IC konstruktion Viktor Öwall Transistorn: en förstärkare Power Supply Korrekt? gate drain source En transistor kan användas på många olika sätt, t.ex. för att förstärka en elektrisk signal. Ground

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Cache-koherens protokoll i Intel Core i7 En rapport om cache-koherens och protokollet som används i Intel Core i7 processorer för att hålla minnet koherent Författare:

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2 Hyper Threading Intels implementation av SMT Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60 Felix Danielsson IDA2 Sammanfattning Simultaneous multithreading (SMT) är en teknik som används i processorer

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

1. Unpack content of zip-file to temporary folder and double click Setup

1. Unpack content of zip-file to temporary folder and double click Setup Instruktioner Dokumentnummer/Document Number Titel/Title Sida/Page 13626-1 BM800 Data Interface - Installation Instructions 1/8 Utfärdare/Originator Godkänd av/approved by Gäller från/effective date Mats

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!!

OBS!! Detta är DEL 2 av tentan. För att få ut denna måste du ha lämnat in del 1. Om du inte fått ut del 1 bör du meddela skrivningsvakten. OBS!! Sid 1 av 8 Datavetenskap Tentamen för DVG A03 Datorsystemteknik, 7,5 hp, del 2 fredag 2009-01-09 kl. 08.15-13.15 Tentamen del 2 består av 4 sidor. Ansvariga lärare: Tillåtna hjälpmedel: Kerstin Andersson

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Introduktion till kursen och programmering Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 2 september 2014 Översikt Kursinformation Personal Kursmål Upplägg

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

DE TRE UTMANINGARNA..

DE TRE UTMANINGARNA.. DE TRE UTMANINGARNA.. SYSTEM MATERIAL PROCESSER PROTOTYP UTVECKLING SERIE UTVECKLINGSFASER NY LEVERANTÖR System Process AS9100 NadCap Geometri Legering In718/ Ti Rf/ Al Standard ISO9000 TID RESAN MOT MÅLET

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng Materialplanering och styrning på grundnivå Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen TI6612 Af3-Ma, Al3, Log3,IBE3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership Kursplan NA3009 Ekonomi och ledarskap 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Economics of Leadership 7.5 Higher Education Credits *), Second Cycle Level 1 Mål Studenterna skall efter genomgången kurs: kunna

Läs mer

Kurs-PM HI2011, Programutveckling i funktionella och objektorienterande spra k, P3 VT17

Kurs-PM HI2011, Programutveckling i funktionella och objektorienterande spra k, P3 VT17 Kurs-PM HI2011, Programutveckling i funktionella och objektorienterande spra k, P3 VT17 Bakgrund och kursmål Kursens mål är att ge kunskaper inom funktionell programmering, fördjupade kunskaper inom objektorienterad

Läs mer

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005 Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med

Läs mer

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram Föreläsning 8 Våren 2005 Innehåll Vad är operativsystem, hur fungerar de? Självtest kapitel 1-10 Läsanvisningar: 1-10 + dessa OH-bilder F7 Lena

Läs mer

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit.

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit. TNT ExpressShipper installation. Om ni redan har en ExpressShipper installation på företaget behöver ni först ta reda på vilken version som är installerad och sökvägen till databasen. Versionen ser ni

Läs mer

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................

Läs mer

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Diskprestanda Tester

Diskprestanda Tester Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Diskprestanda Tester Matteus Gilis, Linus Fogelström 9 januari 2014 Sammanfattning Vi ville utföra läs och skrivhastighets tester mellan

Läs mer

Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 1

Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 1 Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 1 Programmerbar logik och VHDL Programmerbar logik VHDL intro Upplägg, litteratur, examination Programmerbara kretsar Mikroprocessor Fix hårdvara som kan utföra

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock

Styrteknik : Funktioner och funktionsblock PLC2A:1 Variabler och datatyper Allmänt om funktioner och funktionsblock Programmering av funktioner Programmering av funktionsblock PLC2A:2 Variabler i GX IEC Developer Global and Local Variables Variables

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Styrteknik 7.5 hp distans: E-1000 och E-Designer

Styrteknik 7.5 hp distans: E-1000 och E-Designer PLC8A:1 E1000 operatörsterminaler En operatörsterminal ger ett gränssnitt mellan männinska-maskin, (MMI människa-maskininteraktion, HMI Human Machine Interface) Alla terminalerna i E1000-serien är utvecklade

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

F1 SBS 2008. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16

F1 SBS 2008. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 F1 SBS 2008 EC Utbildning AB 1 F1 SBS 2008 Dagens föreläsning Den mjuka sidan: Vad är Microsoft Small Business Server 2008? Varför SBS 2008? Den hårda sidan, teknik: Installation, systemkrav Konfiguration

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer

Läs mer

Wi-Fi travel router for ipad and mobile devices

Wi-Fi travel router for ipad and mobile devices Wi-Fi travel router for ipad and mobile devices Product ID: R150WN1X1T This Wireless N travel router lets you create a portable wireless hot-spot from a wired network connection or an existing wireless

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer