Hur mycket ger en skattehöjning?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur mycket ger en skattehöjning?"

Transkript

1 Hur mycket ger en skattehöjning? Dags för ett finanspolitiskt ramverk som räknar in de negativa effekterna av högre skatter Karl Sigfrid

2 Sammanfattning Det budgetpolitiska ramverket tillkom som ett svar på problemen med ständigt eskalerande offentliga utgifter. Offentlig verksamhet och transfereringssystem blev från 1960-talet och framåt allt dyrare, och till slut hamnade Sverige i en ohållbar situation. En bred riksdagsmajoritet slöt upp bakom ambitionen att strama upp budgetprocessen. Syftet var att sätta ramar för utgifterna. Två bärande delar i det budgetpolitiska ramverket är att de samlade utgifterna beslutas med ett enda klubbslag och att taket för budgeten sätts flera år i förväg. Ytterligare ett centralt inslag är överskottsmålet, som innebär att den offentliga sektorn ska visa ett överskott på en procent av BNP över en hel konjunkturcykel. Från och med 2019 sänks överskottsmålet till 0,33 procent efter en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna. Granskningar av ramverket vittnar om att det har fungerat väl, men att det finns brister. Hur överskottsmålet, som gäller över en konjunkturcykel, reglerar den enskilda årsbudgeten är oklart och det är svårt att följa analyserna av hur åtgärder såsom skattehöjningar påverkar den ekonomiska utvecklingen. Syftet med det budgetpolitiska ramverket är att slå fast en försiktighetsprincip för hur statens utgifter och intäkter hanteras. Detta syfte kan bättre uppnås om ett krav införs på att beräkningar av budgetutfallet ska inkludera negativa dynamiska effekter. Förväntade nya skatteintäkter som är osäkra, på grund av att en skattehöjning förändrar människors beteende och sänker produktiviteten, bör räknas hem först när de är realiserade. Detta på samma grunder som positiva dynamiska effekter bör räknas hem först när omfattningen av dem har observerats. Författare till rapporten är tidigare riksdagsledamoten och ledarskribenten Karl Sigfrid. 2

3 Bakgrund I början av 1960-talet hade svenska staten utgifter som låg i nivå med andra jämförbara länder. Sedan trädde Sverige in på en annan väg. Utgiftsnivåerna tilläts stiga i högt tempo då offentliga tjänster byggdes ut. Den offentliga konsumtionen gick från omkring 16 procent av BNP i slutet av 1950-talet till 30 procent av BNP under 1980-talet. Antalet myndighetsanställda växte i samma proportioner. Det var dock inte kostnaden för offentliga verksamheter som växte kraftigast. Den verkliga expansionen ägde rum i ersättningssystemen. ATP-systemet och flera andra nyinrättade transfereringssystem gav Sverige västvärldens största och dyraste offentliga sektor. Utgifterna steg ytterligare genom att staten lånade och drog på sig stora räntekostnader. När dessa räntekostnader var som störst 1985 tog räntebetalningarna 8 procent av BNP i anspråk. Trots kraftiga höjningar av skatter och avgifter drev kostnadsexplosionen fram budgetunderskott som kulminerade under första halvan av 1980-talet. Den internationella högkonjunktur som präglade senare delen av 1980-talet lyfte tillfälligt Sverige ut ur underskottsträsket, men med 1990-talets lågkonjunktur slog kostnadskrisen till med full kraft. Statsskulden fördubblades från 50 procent av BNP till 100 procent av BNP. Alla kunde se att situationen var ohållbar, och i mitten av 1990-talet genomfördes en rad åtstramningar. Framför allt drogs ersättningsnivåerna ner i vissa av transfereringssystemen, bland annat sjukförsäkringen. Samtidigt som ett hårdare tag om statens plånbok hanterade den omedelbara kostnadskrisen fanns det en oro för att beslutsfattare i framtiden skulle falla för frestelsen att finansiera satsningar med lånade pengar, precis som tidigare beslutsfattare hade gjort. Förslaget om ett finanspolitiskt ramverk, utformat i förhandlingar mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet, vann brett stöd i riksdagen. Det nya ramverket innebar bland annat att budgeten skulle beslutas i två steg. I det första steget slås intäkter och budgetramar fast, och i det andra steget fördelas pengarna inom de beslutade ramarna. När riksdagen en gång har beslutat vilket utrymme som finns ska detta utrymme med andra ord inte kunna spräckas. Nya utgifter kan bara tillkomma i den fortsatta budgetprocessen om andra utgifter minskar i motsvarande utsträckning. 3

4 År 2000 stramades regelverket upp ytterligare genom ett överskottsmål. Överskottsmålet säger att det finansiella sparandet över en konjunkturcykel ska uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP (0,33 procent fr.o.m. 2019). Regeringen är skyldig att löpande redovisa för riksdagen hur målet ska uppnås. Underskott under enskilda år är tillåtna så länge kostnadsstrukturen är sådan att underskott i dåliga tider vägs upp av överskott när konjunkturen är god. Ramverkets innebörd Syftet med det finanspolitiska ramverket beskrivs koncist i regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (Skr. 2010/11:79): Genom budgetpolitiska mål och regler för finanspolitiken samt en stram budgetprocess främjas långsiktighet i den politiska beslutsprocessen. Den röda tråd som går genom bestämmelserna är ambitionen att rigga processen så att den resulterar i en balanserad budget. Man kan tala om en försiktighetsprincip. En underfinansierad budget är förstås fortfarande möjlig att lägga fram, vilket både den nuvarande och den förra regeringen har gjort, men då rör det sig om ett medvetet val att låna till utgifter. Det är inte fråga om en budgetprocess där nya utgifter staplas på varandra i en förhandlingsprocess i riksdagen. Budgetprocessen regleras på tre ställen: I regeringsformen, i riksdagsordningen och i budgetlagen. Medan riksdagens behandling av budgeten är strikt styrd av ramverket är den del av budgetarbetet som görs på regeringskansliet mer oreglerad. Regeringen är dock bunden till utgiftstaket och överskottsmålet. Det finanspolitiska ramverket ska främja den långsiktiga hållbarheten när den ställs mot kortsiktiga intressen. Diskussionerna om budgetutrymmet ska ske separat från diskussionerna om vilka utgifter som är önskvärda. Den praktiska metoden för att åstadkomma detta är att slå fast ett tak för statens utgifter minst tre år i förväg. Det gör att när de politiska diskussionerna om nästkommande års budget förs är taket givet och inte förhandlingsbart. Olika partiers intressen av satsningar kan alltså inte tillfredsställas genom att budgettaket höjs. Ramverket säger att prognoser ska göras med de bästa tillgängliga metoderna. Metoder och modeller för att beräkna intäkter och utgifter ska basera sig på kunskap som är vedertagen inom forskningen. Hur och enligt vilka principer beräkningarna görs ska redovisas öppet så det blir möjligt för utomstående att känna förtroende för att prognoserna är realistiska och inte glädjeprognoser. 4

5 Det finns alltid en osäkerhet i ekonomiska beräkningar, och därför ska alternativa scenarier redovisas så att det framgår hur resultaten kan variera uppåt och nedåt beroende på den ekonomiska utvecklingen. När nya reformförslag förväntas påverka den samhällsekonomiska utvecklingen i betydande omfattning, det vill säga när förslag ger dynamiska effekter, ska dessa effekter beräknas. Förutom att använda sig av vedertagna modeller ansvarar regeringen för att det ska finnas relevant data som ger en rättvisande bild av skicket på de offentliga finanserna och av faktorer som påverkar. Hur har budgetramarna fungerat? Budgetpolitiska ramverk har prövats på olika håll i världen, med skiftande resultat. Det är svårt att isolera effekterna av ett ramverk som utgör en av många budgetpåverkande faktorer. IMF har dock på en övergripande nivå konstaterat ett antal positiva följder av väl utformade ramar: Införandet av överskottsmål gör sparandet mer varaktigt. En ordnad budgetprocess bidrar till att hålla tillbaka utgifterna, som är politiskt lättare att höja än att sänka. Ju större del av den offentliga sektorn som omfattas av budgetreglerna desto större nytta gör de. Ju högre transparens desto mindre underskott. Regler blir mer effektiva när de stadgas i lag. För Sveriges räkning har det konstaterats att 1990-talets budgetsanering i kombination med ett strikt ramverk för beslutsfattandet förbättrande förtroendet för svensk ekonomi. Det tog sig konkret uttryck i ett minskat räntegap gentemot jämförbara länder som exempelvis Tyskland. Statsskulden sjönk kraftigt och varaktigt från mitten av 90-talet. Den senaste finanskrisen satte betydligt mindre spår i statsfinanserna i Sverige än i många andra länder, i tydlig kontrast till hur 90-talskrisen slog. IMF och OECD har tillskrivit det budgetpolitiska ramverket stor betydelse för den positiva utvecklingen av de offentliga finanserna. Ramverket är dock långt från perfekt, vilket konstaterades i Riksrevisionens granskning Bland annat är redovisningen av hur överskottsmålet uppnås oklar. Eftersom överskottsmålet gäller över en konjunkturcykel finns det många alternativa metoder för att bedöma huruvida den förda budgetpolitiken är långsiktigt hållbar, och olika metoder ger vitt skilda svar på frågan. 5

6 En annan allvarlig brist som konstaterades rör redovisningen av de budgeteffekter som föreslagna åtgärder för med sig. Kunskap om hur den förda politiken påverkar den ekonomiska utvecklingen är nödvändig för att riksdagen ska kunna fatta informerade budgetbeslut och för att medborgarna ska få en rättvisande bild av hur landet styrs. Riksrevisionen konstaterar att beskrivningarna av de olika förslagens budgeteffekter är snåriga och svårgenomträngliga. Enhetliga beteckningar och format saknas, vilket gör det svårt att följa resonemangen. Effekterna av en och samma åtgärd kan beskrivas på flera ställen, med olika metoder och olika resultat. Hur hanteras dynamiska effekter i en budget? Dynamiska effekter är de förändrade beteenden som gör att skatteintäkterna inte fullt ut följer nivån på skatteuttaget. Högre skatter på arbete gör arbete mindre lönsamt och minskar benägenheten att arbeta. Sänkta skatter på en vara eller en tjänst gör den mer lönsam att producera, och vi kan förvänta oss att mer produceras. Teorin bakom dynamiska effekter är enkel, och att effekterna finns är okontroversiellt. Dock är det svårt att fastställa hur stora effekterna är. Förutsättningarna för ekonomin förändras ständigt, och att isolera effekterna av en skattesänkning eller skattehöjning kan inte göras med någon större precision. Den svenska skattereformen 1990/1991 genomfördes exempelvis i det inledande skedet av en djup lågkonjunktur. Enligt en rapport från TCO-ekonomerna 2009 är det omöjligt att avgöra om skattereformen gjorde människor mer villiga att arbeta. Andra studier, till exempel slutbetänkandet från Kommittén för utvärdering av skattereformen slår tvärtom fast att de positiva effekterna av minskade marginalskatter var kraftiga. Betydelsen av en skatteförändring beror inte bara på hur stor förändringen är utan även på en mängd andra omständigheter. Hur hög var skattenivån till att börja med? Är verksamheten som beskattas sådan att den enkelt kan flyttas utomlands? Om det rör sig om en skatt på arbete spelar även ersättningssystemen in. Effekterna av en skattehöjning kan bli större om den kombineras med mer generösa ersättningar till den som väljer att arbeta mindre eller inte alls. En viktig anledning till att dynamiska effekter blivit kontroversiellt, och tidvis negativt laddat, är att politiker har använt begreppet för att föreslå skattesänkningar utan motsvarande utgiftsminskningar. 6

7 När Socialdemokraterna tog initiativ till sänkta marginalskatter i 1990-talets stora skattereform kompenserades intäktsbortfallet med att andra skatter höjdes. Det här kritiserade Bo Lundgren (M), då ledamot i inkomstskatteutredningen, som menade att reformen var överfinansierad. De sänkta marginalskatterna finansierade nämligen till viss del sig själva, och borde därför inte enligt de dåvarande Moderaterna finansieras krona för krona. Svensk borgerlighet, med Moderaterna i spetsen, tyngdes länge av att de ansågs förlita sig på osäkra dynamiska effekter för att få ihop budgetpusslet. Med de nya Moderaterna tog partiledningen kraftigt avstånd från att räkna hem dynamiska effekter i budgeten. Dynamiska effekter var fortfarande en central del i partiets politik jobbskatteavdrag och åtstramade ersättningssystem skulle öka viljan att gå från bidrag till jobb men effekterna togs inte för givna. Budgeten skulle vara fullt finansierad även om effekterna uteblev, och först när vinsterna av fler som arbetar realiserades skulle de räknas hem. Negativa dynamiska effekter: en del av det budgetpolitiska ramverket De dynamiska effekterna kan vara positiva eller negativa beroende på om en förändring stimulerar eller hämmar produktivitet. Osäkerheten om de dynamiska effekternas storlek kan hanteras på olika sätt, men den princip som går bäst ihop med budgetlagens anda är försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen går ut på att lägga en budget som går ihop även när svårberäknade utfall blir sämre än väntat. Det innebär att förväntade positiva effekter inte räknas hem förrän de faktiskt har realiserats, medan förväntade negativa effekter bör räknas med fullt ut. I våras bedömde finansdepartementet att skatteuttaget till år 2020 kommer att ha höjts med sammantaget 49 miljarder kronor jämfört med den tidigare alliansregeringens sista budget. Fler ska bland annat betala statlig inkomstskatt. Dock är det oklart vad de faktiska intäkterna kommer att bli. Siffrorna är nämligen mekaniskt beräknade, vilket betyder att de inte tar hänsyn till hur skattehöjningarna påverkar människors beteende. Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi och tidigare ordförande för Finanspolitiska rådet, är den mekaniska modellen undermålig. Den tar inte hänsyn till exempelvis att antalet arbetade timmar kan komma att pressas ned av att den statliga inkomstskatten slår till på en lägre nivå. Därför är det oklart om skattehöjningarna verkligen kommer att ge de extra 49 miljarder kronorna som regeringen räknar hem. Man kan inte ens vara säker på att det här ger några extra intäkter överhuvudtaget, säger Hassler i en intervju i Dagens Industri. 7

8 I mer långsiktiga beräkningar för budgeten inkluderas de dynamiska effekterna, men de redovisas inte tydligt i samband med nästkommande års budget. Det finns flera skäl att skriva in försiktighetsprincipen i den lagstadgade delen av det finanspolitiska ramverket. För det första tillämpas inte försiktighetsprincipen i dag när regeringen redovisar budgeteffekter. Särskilt inte när det handlar om negativa dynamiska effekter. För det andra har IMF, som konstaterats i ett tidigare avsnitt, funnit att lagstadgade regler gör större nytta än sådana som är frivilliga att följa. En lagreglering om bättre redovisning av negativa dynamiska effekter bör också ta hänsyn till den kritik som Riksrevisionen har riktat mot svårigheterna att förstå effektberäkningarna. För att nyhetsmedier och medborgare ska kunna tillgodogöra sig och hålla regeringen ansvarig för budgeten måste de väntade effekterna beskrivas tydligt och enhetligt. Det budgetpolitiska regelverket bör, även om det i nuvarande form gör stor nytta, inte betraktas som en färdig produkt utan som ett pågående arbete. Brister bör hela tiden uppmärksammas och åtgärdas. Det bör alltid eftersträvas att reglerna så långt som möjligt lever upp till syftet med ramverket, det vill säga att undvika oplanerade underskott. Vill vi vara säkra på att undvika ovälkomna överraskningar i efterhand bör negativa dynamiska effekter räknas in i budgeten. Regelverket bör kräva att budgeteffekten av nya eller höjda skatter tydligt framgå i regeringens budget. Ett uppdaterat ramverk för budgetprocessen bör innefatta en strikt bestämmelse om att effekterna negativa dynamiska effekter ska räknas in i budgetutrymmet. Därmed kan bara den del i en skattehöjning som enligt beräkningsmodellerna anses säker användas till nya utgifter. 8

9 Referenser Statistiska Centralbyrån, "Sveriges ekonomi, Statistiskt perspektiv", nummer Regeringens skrivelse 2010/11:79, "Ramverk för finanspolitiken", 2011 Dagens Nyheter, "Sprickan i ramen ett finansdrama", Riksrevisionen RiR 2008:30, "Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket", 2008 Finansdepartementet Ds 2010:4, "Utvärdering av överskottsmålet", 2010 Nima Sanandaji, "Det är dynamiken, dumbom - Sverige på Lafferkurvans topp" TCO-ekonomerna, Göran Zettergren, "Utbudspolitik i lågkonjunktur", 2009 Svensk Tidsskrift, Bo Lundgren, "Världens högsta skatter", Dagens Nyheter, "Reinfeldt tvättar byken offentligt", Expressen, "Fredrik Reinfeldt om dynamiska effekter", Dagens Industri, "Så mycket har regeringen höjt skatterna",

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning Sammanfattning Det finanspolitiska ramverket, med dess breda parlamentariska stöd, är och har varit till stor nytta för Sverige

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Överskottsmålet ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård Disposition Bakgrund Empiri Nettoförmögenhetens utveckling Hur högt bör överskottsmålet vara? Ett ändrat överskottsmål Bakgrund Överskottsmålet: en kort

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Obligatoriskt överskottsmål

Obligatoriskt överskottsmål Rapport 2010-02-25 Utredningen Översyn av budgetlagen (Fi 2009:06) Obligatoriskt överskottsmål 2 Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att tillkalla en

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 12 maj 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Pressträff 12 maj 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4)

Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 17 mars 2010 Dnr: 6-3-10 Yttrande om Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010/4) Sammanfattning Konjunkturinstitutet anser att överskottsmålet bör vara framåtsyftande.

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Kommittédirektiv. Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Dir. 2010:29. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Kommittédirektiv Att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Dir. 2010:29 Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 Sammanfattning Kommunsektorn utgör en betydande del av svensk

Läs mer

Kommentar till Moderaternas valbudget. Magdalena Andersson

Kommentar till Moderaternas valbudget. Magdalena Andersson Kommentar till Moderaternas valbudget Magdalena Andersson AGENDA Prioriteringarna i budgetpropositionen Regeringen bryter mot budgetreglerna Tre frågor till Anders Borg AGENDA Prioriteringarna i budgetpropositionen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:14 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i 2009 års ekonomiska vårproposition ISBN 978 91 7086 187 1 RiR 2009:14 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober

Den statliga. budgetprocessen. mars. april. juni. maj. augusti. juli. september. oktober Den statliga budgetprocessen januari februari mars april maj juli juni augusti september november december oktober Produktion: Finansdepartementet Tryckt hos Davidsons Tryckeri AB, mars 2008 Artikelnr:

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07

Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 Kommentarer till Riksrevisionens rapport Regeringens analys av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Lars Calmfors 13/11-07 2 Låt mig börja med att säga att Riksrevisionens rapport är mycket välgjord

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Obligatoriskt överskottsmål

Obligatoriskt överskottsmål Finansutskottets yttrande 2009/10:FiU8y Obligatoriskt överskottsmål Till konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet har berett finansutskottet tillfälle att senast den 20 maj yttra sig över förslagspunkt

Läs mer

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket

Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2009:17 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2010 ISBN 978 91 7086 190 1 RiR 2009:17 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Regeringens skrivelse 2010/11:148

Regeringens skrivelse 2010/11:148 Regeringens skrivelse 2010/11:148 Riksrevisionens rapport om redovisningen av finansoch sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011 Skr. 2010/11:148 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU15 Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt Sammanfattning I detta betänkande föreslår finansutskottet att riksdagen tillkännager

Läs mer

Fastställande av skattesats för år 2003

Fastställande av skattesats för år 2003 Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010 Finanspolitiska rådets uppdrag Utvärdera regeringens finanspolitik och övriga ekonomiska politik Årlig rapport i maj - budgetproposition - vårproposition Lång

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll

Sverige är på väg åt fel håll Sverige är på väg åt fel håll Förslag för starkare offentliga finanser Tomas Tobé, partisekreterare Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson 2 OPINIONEN Om undersökningen Antal intervjuer Metod

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson

Regeringens vårproposition. Magdalena Andersson Regeringens vårproposition Magdalena Andersson 2014-04-09 AGENDA Var står vi idag? Avstämning mot det ekonomiska ramverket Regeringens vårproposition Socialdemokraternas vårmotion Tre frågor till Anders

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Knut Wicksells centrum för finansvetenskap 7 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Budgetprognos 2003:4

Budgetprognos 2003:4 Budgetprognos 23:4 Tema Statsbudgetens saldo - det långa perspektivet Statsbudgetens saldo det långa perspektivet Budgetsaldot försvagas nu jämfört med tidigare bedömningar, genom högre utgifter men framför

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:101. Årsredovisning för staten 2013

Regeringens skrivelse 2013/14:101. Årsredovisning för staten 2013 Regeringens skrivelse /14:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /14:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2014 Fredrik

Läs mer

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014

FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland. John Hassler februari 2014 FÖRBÄTTRAR FINANSPOLITISKA RÅD FINANSPOLITIKEN? Ekonomiska Samfundet i Finland John Hassler februari 2014 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll BNP med 5%, men: Måttlig försvagning av budgetsaldot;

Läs mer

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012 Nationaløkonomisk Forening, København 4 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet, Stockholm Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-01-12 N2016/00179/TIF Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella

Läs mer

En översyn av överskottsmålet

En översyn av överskottsmålet Stockholm 5 december 2016 Dnr 7-2016-12 En översyn av överskottsmålet Yttrande över Överskottsmålskommitténs betänkande, SOU 2016:67 (Fi2016/03571/E2). 1. Sammanfattning Finanspolitiska rådet anser att

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

RamveRk för finanspolitiken

RamveRk för finanspolitiken RamveRk för finanspolitiken Regeringens skrivelse 2010/11:79 Regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken Skr. 2010/11:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

MP DET NYA VÄNSTERPARTIET. Rapport, Almedalen 2013 07 02

MP DET NYA VÄNSTERPARTIET. Rapport, Almedalen 2013 07 02 MP DET NYA VÄNSTERPARTIET Rapport, Almedalen 2013 07 02 Inledning Miljöpartiets kongress i slutet av maj medförde rubriker om en politisk vänstersväng utifrån bland annat beslut om arbetstidsförkortning,

Läs mer

De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige

De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige Alliansens partisekreterare 2016-07-05 De fyra sveken Historiskt svag regering som blundar för samhällsproblemen

Läs mer

Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67)

Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2016- 1410 ERT DATUM: 2016-10- 13 ER REFERENS: FI2016/03571/E2 Finansdepartementet (fi.registrator@regeringskansliet.se) Yttrande över En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) Riksrevisionen

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

"Sverige är redo för EMU-medlemskap"

Sverige är redo för EMU-medlemskap DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer