Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005

Transkript

1 1 (2) Ledningsstaben MISSIV LiÖ 2005-xxx Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005 Bakgrund Ärende Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för nämndens uppdrag. Uppdragen formulerar långsiktiga politiska mål inom behovs- och sjukdomsgrupper och utgör underlag för nämndens prioriteringar. I avtalen omvandlas uppdragen till åtaganden för vårdgivarna, vilka styr verksamheten mot de politiska målen. Under hösten har hälso- och sjukvårdsnämnden presenterats följande behovsanalyser och kunskapsunderlag 1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser 2. Mag-tarmsjukdomar 3. Infektionssjukdomar 4. Rehabiliterande insatser I bifogat material presenteras analyserna och de sammanfattande slutsatserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att godkänna sammanfattningen av behovsanalysen som underlag till det fortsatta arbetet i årets uppdrags- och prioriteringsprocess Åke Rosandher Landstingsdirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

2 Ledningsstaben Sammanfattning av behovsanalyser hösten 2005 Bakgrund Under hösten har hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredningar vid tre tillfällen fått presentationer av behovsanalyser avseende mag-tarmsjukdomar, infektionssjukdomar och rehabiliterande insatser. Ett kunskapsunderlag avseende hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har vidare presenterats i samband med dessa tillfällen. Efter presentationerna har gruppdiskussioner genomförts och återrapporterats till nämnden och dess beredningar. I årets arbete med behovsanalyserna har förtroendemannagruppernas perspektiv tydligare lyfts fram, en bredare förankring i verksamheten har möjliggjorts och tydligare referenser anges. Behovsanalyserna har en central funktion som underlag för nämndens uppdrag. Uppdragen formulerar långsiktiga politiska mål inom behovs- och sjukdomsgrupper och utgör underlag för nämndens prioriteringar. I avtalen omvandlas uppdragen till åtaganden för vårdgivarna, vilka styr verksamheten mot de politiska målen. Nedan följer en kort presentation av de olika områdena och de sammanfattande slutsatserna. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Kunskapsunderlagens syfte är att klargöra sambanden mellan livsstilsfaktorer och sjukdom samt ge en översiktlig bild av kunskap och beprövad erfarenhet kring hur hälsa kan främjas och sjukdom förebyggas. Hälso- och sjukvård handlar i grunden om möten mellan vårdad och vårdare, med olika kompetens, där resultatet i hög grad bestäms av förmågan att förstå och göra sig förstådd. Detta förhållningssätt är nära kopplat till människosynen liksom till synen på det egna uppdraget. Att stärka patientens ställning i vården innebär att se patienten som expert på sin situation, att ge människor möjlighet att öka den egna kontrollen över hälsan och att stärka deras delaktighet. Egenvårdsbegreppet innefattar bland annat att ge patienten möjlighet till kontroll över sin egen hälsa. Vårdgivaren kan tillföra kunskap, som hjälper individen att utifrån sina värderingar göra val i riktning mot hälsa. När befolkningen lär sig att känna igen och behandla enklare sjukdomstillstånd görs också samhällsekonomiska besparingar. Sjukdomsförebyggande insatser avser att minska sjukdom, och därmed också för tidig död, medan hälsofrämjande insatser avser att främja och förbättra individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. Detta bygger på individens egen upplevelse av hur han/hon mår, och innebär att man utgår från vad individen värderar som viktigt

3 Ledningsstaben och ger förutsättningar för delaktighet av individen själv. Därför beskrivs hälsofrämjande ofta som den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och att förbättra den. Tobak Minst 70 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill sluta. Cirka var tredje vill ha professionellt stöd. Att sluta använda tobak är svårt. Av dem som vill sluta med sitt tobaksbruk önskar 36 procent av rökarna och 30 procent av snusarna hjälp. Den viktigaste faktorn för att vilja sluta röka är oron för hälsan. Det finns många rök- och snusavvänjningsmetoder. Den metod som lyckas bäst är att inrikta sig mot de två faktorer som håller rökaren fast i sitt beroende, nikotinberoendet och vanan. Ett mål är att lindra nikotinabstinensen, det andra att avbetinga det starka sambandet mellan rökning och olika situationer och sinnesstämningar. För att bryta vanan har stödjande samtal/terapi med beteendeinriktning visat sig vara effektivt. Man behöver också samtalsstöd för att öka motivationen när den sviktar. Rökare som kommer i kontakt med sjukvården bör enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU: 1 tillfrågas om sina rökvanor. 2 uppmanas att sluta röka. 3 erbjudas rådgivning, samt i motiverande fall, 4 rekommenderas att använda nikotinläkemedel. Alkohol Förekomsten av riskfylld alkoholkonsumtion, antingen en hög veckokonsumtion och/eller intensivdrickande, definierad som mer än 6 glas vid samma tillfälle undersöktes i befolkningen i Östergötland i samband med enkäten om psykisk ohälsa i Andelen kvinnor med en hög veckokonsumtion ligger på 5,7 procent och bland män på 11,1 procent. Andelen minskar något i åldersgruppen år för både kvinnor och män. I den äldsta åldersgruppen dricker man minst. Metoder för att påverka riskfylld alkoholkonsumtion Kort rådgivning ger effekt för riskkonsumenter Kort rådgivning ger ej effekt för alkoholberoende Hur man väljer ut relevanta patientgrupper för sekundärprevention behöver utvecklas Viktigt för personalen: utbildning, övningsmöjligheter och en stödjande arbetsmiljö Kost och mat Andelen individer med fetma i befolkningen har fördubblats sedan 1980 och fetma är mer vanligt förekommande i grupper med låg socioekonomi.

4 Ledningsstaben Metoder för att påverka kost- och matvanor Goda matvanor som ger ett gott näringstillstånd, är en förutsättning för att förebygga sjukdom, dämpa symptom och för att återvinna hälsan. De viktigaste matvaneförändringarna för hälsan är att äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker att äta dubbelt så mycket bröd, gärna fullkorn att äta dubbelt så mycket fisk att välja flytande margariner och oljor till matlagning och bakning att välja nyckelhålsmärkta mejeri- och charkprodukter att konsumera hälften så mycket alkohol, godis, läsk, kaffebröd och snacks Flertalet metoder används för behandling av övervikt och fetma, dessa metoder är under utveckling och bör utvärderas ytterligare. Överviktsbehandling med beteendemodifikation Motiverande samtal och Problembaserat Lärande Diabetesbehandling Kirurgi och läkemedel Viktväktarna Fysisk aktivitet I Östergötlands senaste befolkningsenkät framkom att endast 23 procent av den vuxna befolkningen (20-74 år) kan anses vara regelbundet aktiva. Ungefär 10 procent av befolkningen kategoriseras som helt inaktiva där den största andelen inaktiva återfinns i åldersgruppen medelålders män samt äldre kvinnor. Utöver de som anses som helt inaktiva tillkommer den del av befolkningen som har viss men inte tillräcklig fysisk aktivitet. Resultaten är jämförbara med andra, liknande undersökningar. Studier med utgångspunkt i hälso- och sjukvården har visat att: Primärvårdsbaserad rådgivning om motion är effektiv för att öka den fysiska aktivitetsnivån och livskvaliteten. Skriftligt råd är effektivare än ett muntligt. Både livsstilsintervention och läkemedelsbehandling reducerar incidensrisken för högriskpatienter för diabetes. Vardaglig fysisk aktivitet, motsvarande folkhälsorekommendationen 30 min sammanlagd tid, anges som effektivt mot en rad sjukdomar. Där ibland depressionssymtom och kan vara användbar i behandling av mild till måttlig depression. Att främjandet av fysisk aktivitet är viktigt även för sängliggande patienter på sjukhus.

5 Ledningsstaben Enkät På initiativ av Hälsorådet för Landstinget i Östergötland har en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i verksamheten genomförts. Data redovisas kortfattat i kunskapsunderlagen och en rapport kommer att presenteras i början av Förtroendemannagruppernas arbete Förtroendemannagrupperna har inventerat det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Resultatet visar att identifierade behov i samband med individens möte med hälso- och sjukvården i mycket hög utsträckning sammanfaller med de allmänmänskliga behov som sedan tidigare finns beskrivna inom ramen av förtroendemannagruppernas arbete. Dessa är respekt, integritet, trygghet, tillit och känsla av sammanhang, vilka utgör viktiga förutsättningar i mötet med patienten. Patientens möjlighet till delaktighet och möjlighet att påverka vården lyfts fram. Behov av stöd i samband med livsstilsförändringar och egenvård framhålls också som viktigt. Behov i samband med individens möte med samhället innefattar kunskapsspridning avseende ohälsorisker och sjukdomar samt god samverkan mellan inblandade aktörer. Folkhälsoberedningens uppdrag Folkhälsoberedningens uppdrag har innefattat en genomlysning av det generella uppdraget kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Uppdraget är genomfört och finns med i nämndens handlingar för december, Huvuddelen av beredningens arbete har ägnats åt bearbetning av delmålen inom området. Till beredningens förslag har även fogats en genomgång av innebörd och användning av termen jämlik hälsa. Infektionssjukdomar Infektioner utgör den vanligaste orsaken till ohälsa. Infektioner kan drabba alla personer och alla organsystem, varför alla delar av sjukvården mer eller mindre ofta kommer i kontakt med eller behandlar infektioner. Merparten av de lindriga infektionerna kan klaras av med egenvård. Inom primärvården utgör rådgivning, bedömning och behandling en betydande del av verksamheten. Olika infektioners förekomst och betydelse varierar geografiskt och över tiden. Efter att framgångsrikt ha kunnat reducera olika smittämnens betydelse för sjukligheten i samhället, ses nu en trend med ökad förekomst av infektioner hos infektionskänsliga patienter samt en ökad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Behoven av vård i samband med infektionssjukdom har två utgångspunkter. Dels att bedöma och ta om hand patienter med infektioner där cirka 95 % utgörs av akuta sym-

6 Ledningsstaben tom och dels att förebygga fall av allmänfarliga infektioner genom att spåra smittkällor och förhindra smittspridning. Sammanfattande slutsatser Befolkningens krav på god tillgänglighet och adekvat information ställer höga krav på kompetens och flexibilitet i verksamheten. Behov finns av att säkra god epidemiologisk kunskap hos verksamheter som handlägger akuta infektioner. Detta kräver ett samverkande kompetensstöd från inblandade aktörer. Att öka befolkningens kunskap kring egenvård i samband med infektioner är angeläget och skulle kunna minska behovet av rådgivning och besök. Behov finns av att samordna och förbättra vårdprocesser för omhändertagandet av infektioner. Behov finns av att säkerställa beredskapsplanering för epidemier/pandemier, vilket innefattar säkrad tillgång till vaccin och antivirala medel, säkrad vårdplatssituation med möjligheter till isoleringsplatser och säkrat behov av personal i epidemisituationer. Uppföljning av vårdhygieniska krav och förbättrad kontroll över vårdrelaterade infektioner inom primärvården och kommuner krävs för att få kontroll över det epidemiologiska läget i länet. Behov föreligger av att säkerställa en likvärdig vård i länet för handläggning av allvarliga och komplicerade infektioner. Mag-tarmsjukdomar Symtom från mag-tarmkanalen är mycket vanligt förekommande i befolkningen och därmed en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. Sjukdomarna är av varierande allvarlighetsgrad. Från de mycket vanliga, ofarliga funktionella sjukdomarna som kan skapa stort lidande och försämra livskvaliteten i betydande grad till leversjukdomar med kroniskt fortskridande förlopp där effektiv behandling saknas. Symtomen kan vara likartade oavsett bakomliggande åkomma vilket medför att utredningen kan bli omfattande. Ofta leder den diagnostiska utredningen fram till tumörsjukdom eller någon infektionssjukdom. Vetskapen om detta är allmänt spridd i befolkningen, varför många patienter som genomgår utredning upplever berättigad oro.

7 Ledningsstaben Sammanfattande slutsatser Flera patienter beskriver att de upplever en livskris vid beskedet om en kronisk sjukdom och det finns ett omfattande behov av psykologiskt stöd. Många av sjukdomarna uppfattas vara av skamlig karaktär. Multiprofessionella team är av stor betydelse för att patienterna skall kunna lära sig att hantera sin sjukdom. Det finns ett stort behov av att utredningstiderna förkortas. Detta gäller framför allt väntetiden till endoskopier och röntgen i ledet att utesluta allvarlig sjukdom, som t.ex. cancer. Väntetiden från remiss, som skickas från vårdcentralen, till endoskopi kan uppgå till 6 månader eller mer. En rimlig väntan är 3-4 veckor. Telefontillgängligheten till vårdcentralerna är ett förbättringsområde för att lindra onödig oro och otrygghet samt motverka onödiga besök på vårdcentralen. För patienter med inflammatorisk tarmsjukdom eller kroniska buksmärtor behöver det psykosociala stödet, i form av insatser av kurator, psykolog och psykiater ökas och integreras med det redan idag existerande teamarbete. Samtalsstöd kan förutses lindra kroppsliga symtom och psykiska besvär samt öka följsamhet till erbjuden behandling. För patienter med funktionella magtarmsjukdomar finns behov av ett sammanhållet behandlingskoncept där nya metoder bör kunna integreras. Samordningen behöver utvecklas mellan primärvård och specialistsjukvård, så att patienterna får samma besked om behandlingen av de olika vårdgivarna. Det gäller i hög grad också återkopplingen till patienterna av provresultat, undersökningsresultat och besked om väntetider. Bristen på toaletter innebär ett stort socialt handikapp. Rehabiliterande insatser Rehabiliterande insatser ingår i samtliga vårdprocesser, om än i skiftande omfattning. En fördjupning har gjorts avseende rehabiliteringsbehoven inom rörelseorganens sjukdomar, nervsystemets sjukdomar, stroke, demens samt inom sjukdomsgruppen psykisk ohälsa hos vuxna. Behovsgrupper som belysts är äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov, människor med psykiska och fysiska funktionshinder och långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser Under hösten har tre sjukdomsspecifika arbetsgrupper med representanter från samtliga länsdelar och med olika professioner arbetat. En viktig aspekt har varit förtroendemannagruppernas erfarenheter och de specifika medicinska programmen.

8 Ledningsstaben Synpunkter har också inhämtats från pensionärs- och handikappråden. Vidare har möten genomförts med sakkunniga och tjänstemän inom samordningsförbund och resursteam och kommuner. I arbetet har utgångspunkten varit att se rehabiliteringen som en process som syftar till att människor med sjukdom och skada ska uppnå och behålla bästa möjliga funktion och förmåga och ges förutsättningar för delaktighet i samhället. Gränsen mellan medicinsk, diagnostik, behandling och rehabilitering är inte alltid knivskarp och olika sjukdomsförlopp kräver olika rehabilitering. Sammanfattande slutsatser Behov finns av att säkerställa att rehabilitering är en integrerad del i den totala vårdprocessen. Rehabiliterande insatser riskerar annars att förbises såväl vid planering och resurstilldelning, som vid uppföljning och utvärdering. Idag fokuseras i hög grad på de akuta rehabiliteringsbehoven. Det behöver säkerställas att även långsiktiga och återkommande behov av insatser tillgodoses, bl.a. för gruppen äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov och personer med kronisk sjukdom. Behov finns av att förtydliga ansvarsgränserna för rehabilitering mellan och inom olika huvudmäns verksamheter. Behov finns av att utveckla dialogen runt såväl den enskildes ansvar för sin egenvård som för olika föreningars engagemang i detta. Rehabiliteringsinsatser behöver på ett tydligare sätt integreras i prioriteringsarbetet och i rangordninglistorna för varje sjukdomsgrupp. Bättre struktur behövs vid utvecklandet och införandet av nya rehabiliteringsmetoder och arbetssätt. Policy för hjälpmedel, utlåning av bassänger och lokaler för egenvård behöver ses över. För flera patientgrupper med psykisk ohälsa, framför allt med lättare och medelsvåra besvär, finns behov av att utveckla arbetet med rehabiliterande insatser. Behov finns av att förbättra och utveckla rehabilitering för gruppen vuxna med psykiska och fysiska funktionshinder i behov av särskilda insatser. För långtidssjukskrivna med behov av samordnade insatser pågår ett stort utvecklingsarbete som har hög prioritet.

9 Ledningsstaben