Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 11.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl Plats C-salen Mårten Västerdal kanslisekreterare Ledamöter Per Schöldberg (C) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Martin Edberg (S) Ersättare René Jaramillo (KD) Anders Mårtensson (V) Catharina Winberg (M) Annika Stacke (FP) Tony Lundstedt (S) Tjänstemän Kommunchefen Personal- och förhandlingschefen Upphandlingschefen 1 (16)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Förteckning över kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts ärenden den 11 juni Information från KSG 2 Information om lönerörelsen och avtalsläget 3 Arvodesregistrering och lönespecifikationer i självservice för förtroendevalda 4 Information från upphandlingschefen 5 Redovisning av aktuella upphandlingar 6 Skrivelse om den förväntade personalsituationen inom vård och omsorg - Daniel Liffner (V) och Eva-Britt Svensson (V) 7 Redovisning av aktuell statistik över sjukfrånvaro 8 Riktlinjer för friskvårdsbidrag 9 Yttrande över upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer 10 Analys av personalrörlighet i Växjö kommun 11 Övrigt 2 (16)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Information från KSG 3 (16)

4 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Information om lönerörelsen och avtalsläget 4 (16)

5 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Arvodesregistrering och lönespecifikationer i självservice för förtroendevalda Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets beslut 1. Organisations- och personalutskottet beslutar att förtroendevalda från och med oktober 2013 enbart får lönespecifikationen i självservice. 2. Organisations- och personalutskottet uttalar att varje nämnd har att besluta huruvida arvodesregisteringen ska ske i självservice. Bakgrund Intresse har funnits för att hantera arvodesregistreringen för sammanträde elektroniskt i stället för på papper. För att den förtroendevalde själv ska kunna göra detta behövs tillgång till personalsystemets självservicerutin. I självservice kan den förtroendevalde förutom att registrera sina ersättningar också få tillgång till alla lönespecifikationer från Växjö kommun. Den förtroendevalda kan se alla lönespecifikationer bakåt i tiden och den kommande utbetalningen. Två ledamöter i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott har sedan februari 2013 registrerat sina arvoden för sammanträden inom ramen för kommunstyrelsen. För att kunna göra denna registrering behövs en utbildning i hur system fungerar. En utbildning av nämndsekreteraren behövs för att denna person ska kunna bevilja det som registreras. Att göra registreringen upplevs som enkelt men för att upprätthålla kompetens behöver den förtroendevalde inneha ett flertal uppdrag i kommunen. För att inte det ska finnas två varianter av rapportering från en och samma nämnd är det viktigt att samtliga ledamöter rapporterar på samma sätt. De förtroendevalda bör få en kort introduktion i självservice för att kunna titta på sina lönespecifikationer. Detta innebär att vi kan slopa utskick av papperspecifikationen vilket är lämpligt ur ett miljöperspektiv. Introduktion kan genomföras på ett ordinarie nämndsmöte av nämndsekreteraren. 5 (16)

6 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Information från upphandlingschefen 6 (16)

7 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Redovisning av aktuella upphandlingar Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets beslut Organisations- och personalutskottet noterar informationen. Bakgrund Upphandlingschefen har den 4 juni lämnat en redovisning av aktuella upphandlingar. 7 (16)

8 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Skrivelse om den förväntade personalsituationen inom vård och omsorg - Daniel Liffner (V) och Eva-Britt Svensson (V) Dnr KS/2013:390 Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets förslag Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med kommunchefens skrivelse daterad den 4 juni Av skrivelsen framgår bland annat att det krävs stora insatser i form av analyser, samverkan med utbildningsanordnare, studie- och yrkesvägledare samt att göra kommunen attraktiv som arbetsgivare, för att klara kompetensförsörjningen. Växjö kommun arbetar på många olika sätt med denna fråga. Bland annat genom att: Arbeta med friskvård och god hälsa på arbetsplatsen. Anordna ledarskapsutbildningar. Ta emot ett mycket stort antal praktikanter och PRAO-elever från vårdutbildningar. Representera på mässor och arbetsmarknadsdagar. Delta i skapandet av Vård- och omsorgscollege. Analysera kompetensförsörjningsbehovet. Bakgrund Daniel Liffner och Eva-Britt Svensson föreslår i en skrivelse att kommunstyrelsen ska ta ansvar för att undersöka hur Växjö kommun möter en åldrande befolkning, stora pensionsavgångar samt en eventuell personalbrist. Skribenterna hänvisar till en rapport den ljusnande framtid är vår från socialdepartementet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 4 juni redogjort för ärendet. I skrivelsen redogörs för de insatser som görs för att skapa en bra personalsituation inom vård- och omsorgsområdet både nu och i framtiden. 8 (16)

9 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Redovisning av aktuell statistik över sjukfrånvaro Dnr KS/2013:24 Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets beslut Organisations- och personalutskottet noterar informationen. Bakgrund Personal- och förhandlingschefen har lämnat en redovisning av aktuell statistik över sjukfrånvaro till och med april (16)

10 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Riktlinjer för friskvårdsbidrag Dnr KS/2013:271 Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets förslag Kommunfullmäktige antar följande riktlinjer för friskvårdsersättning inom Växjö kommun: Enhetliga regler och ersättningsnivå för friskvård införs för samtliga nämnder i Växjö kommun från 1 januari Tid för friskvård på arbetstid tas bort som förmån för att skapa enhetliga regler. Ersättningsnivån ska vara 800 kronor per anställd och år. Organisations- och personalutskottets beslut Organisations- och personalutskottet uppdrar till kommunchefen att fastställa kriterier för rätt till friskvårdsbidrag samt att förenkla de administrativa rutinerna. Bakgrund Kommunfullmäktige har i budget för 2013 uppdragit till kommunstyrelsen att se över friskvårdsersättningarna i kommunkoncernen och föreslå eventuella förändringar. Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott har i 29/2013 uppdragit till kommunchefen att presentera ett samlat förslag på hur friskvårdsbidraget kan bli mer enhetligt. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 28 mars redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att förvaltningar och bolag i Växjö kommun har olika ersättning för friskvård. Ur personalpolitisk synpunkt är det viktigt att erbjuda alla anställda inom Växjö kommun samma förmåner och villkor för friskvård. Gemensamma regler bör därför införas från 1 januari Gällande skatteregler gör det nödvändigt att införa ett gemensamt regelverk för friskvårdsbidrag till anställda vid Växjö kommuns förvaltningar. Villkor för möjlighet till friskvård på arbetstid bör också hanteras på ett likartat sätt. Det bör också uppmärksammas att också andra hälsofrämjande åtgärder som är kopplade till arbetsplatsen kan ha goda effekter för hälsa. Möjlighet till allas delaktighet och ett gott ledarskap är självklart andra viktiga faktorer. 10 (16)

11 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Yttrande över upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer Dnr KS/2013:451 Förslag till beslut Organisations- och personalutskottets beslut Organisations- och personalutskottet lämnar följande yttrande över upphandlingsutredningens slutbetänkande: Växjö kommun ser positivt på utredningens förslag kring offentlig upphandlings strategiska betydelse (avsnitt 3.3). Växjö kommun ser positivt på utredningens analys och förslag avseende styrning hos den upphandlande myndigheten eller enheten (avsnitt 3.3.4). Upphandlingsfrågorna i Växjö kommun representeras via upphandlingschef sedan 2010 dels, i kommunledningsförvaltningens ledningsgrupp (tjänstemannaorganisation) dels, politiskt i Kommunstyrelsens organisations och personalutskott (KSOP) där kommunens samtliga politiska nämnder finns representerade. Upphandlingsfrågorna får därmed en tydlig förankring på ledningsnivå. Växjö kommun ser positivt på utredningens syn på elektronisk upphandling (avsnitt 3.7.5). Växjö kommun har goda erfarenheter av elektronisk upphandling i hela kedjan från elektroniskt upphandlingsstöd elektroniskt inköpssystem elektronisk faktura och kvalitetssäkrad avvikelsehantering. Växjö har även hittills vid två tillfällen tillämpat e-auktion med mycket goda resultat avseende upphandling av datorer samt multifunktionella skrivare. Växjö kommun ser positivt på utredningens förslag kring direktupphandlingar och föreslagna höjningar av direktupphandlingsgränser bör genomföras (avsnitt 4.3) Prövning av upphandlingsmål. Det viktigaste är att effektivisera domstolarnas handläggningstider och att i möjligaste mån uppnå en enhetlig rättspraxis. Frågan är om detta uppnås med koncentration till färre domstolar? Växjö kommun instämmer i utredningens förslag om att domstolarna tillförs särskild kompetens genom domstolsintern specialisering. (avsnitt 5.2.2) 11 (16)

12 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Som information kan nämnas att Växjö förvaltningsrätt enligt statistik har dubbelt så lång handläggningstid jämfört med exempelvis Malmö och Stockholm. Växjö kommun stödjer utredningens förslag att tillåta temporära direktupphandlingar under pågående överprövning.(avsnitt 5.4) Med anledning av utredningen bl.a. omnämner upphandling av kontorsmöbler som särskilt problematiskt så kan det som information nämnas att Växjö kommuns upphandling av möbler är föremål för överprövning/överklaganden och att ärendet för närvarande ligger i högsta instans (HFD). Handläggningstiden närmar sig nu två år. Första tilltänkta avtalsperioden har därmed gått ut. Miljöanpassad upphandling, sociala hänsyn i offentlig upphandling (avsnitt 7 och 8) Växjö kommun ser positivt på att tillämpa både miljökrav och etiska krav i relevanta upphandlingar. Osäkert rättsläge har dock en hämmande effekt i tillämpningen av dessa typer av krav. Ett exempel är djurskyddskrav där Sverige har en högre nivå än övriga EU varvid en harmonisering inom EU skulle behöva drivas igenom på regeringsnivå. Små och medelstoras företag deltagande i offentlig upphandling Växjö kommun tillstyrker utredningen förslag i enlighet med avsnitt 9.7. Växjö kommun poängterar att införande av samordnade varutransporter ger en ökad möjlighet för små och medelstora företag att deltaga i offentliga upphandlingar då transporter endast behöver ske till en leveransadress (omlastningscentralen). Som exempel kan nämnas att Växjö kommuns delade upphandling av livsmedel ledde till ökat antal anbud samt avtal även med mindre lokala producenter. (se bilaga 1) Inköpscentraler Växjö kommun vill poängtera risken med för stora upphandlingskluster. Det hämmar möjligheten för små företag att konkurrera om upphandlingar. Det måste även vara svårt för anbudsgivare att lämna seriösa anbud på enormt stora volymer och sedan inte veta i vilken omfattning leveranser kommer att ske under en avtalsperiod. Det finns även en risk för att företag i vissa branscher kan slås ut pga att man tappar en affär i en stor central upphandling. Ramavtal 12 (16)

13 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Regler kring ramavtal i kombination med rangordning passar inte för vissa varor och framförallt inte för vissa tjänster. Reglerna om ramavtal bör ändras för att tillåta större valfrihet och flexibilitet. Exempel där rangordningen passar mindre bra är vid exempelvis upphandling av bemanningstjänster och rekryteringstjänster. Rangordningsprincipen kan dessutom leda till oseriösa anbud och taktiska anbud där anbudsgivare lämnar ett lågt anbud i vissa delar och placerar sig som etta i rangordningen. Under avtalsperioden kan anbudsgivaren välja bort de uppdrag med låga anbudspriser och hänvisa till tvåan respektive trean i rangordningen. Systemet kan också hindra små företag från att deltaga i upphandlingar. Upphandlande myndigheten drar sig för att ha ramavtal med flera leverantörer och väljer istället att ha ramavtal med en enda leverantör. Leverantören måste då oftast vara ett stort företag med tillräcklig kapacitet för att klara behovet under en avtalsperiod. Det kan heller inte vara intressant för en anbudsgivare att förbinda sig till ett avtal om man kommer tvåa eller trea i en rangordning då man har mycket svårt att förutse om det kommer bli aktuellt med något/några uppdrag överhuvudtaget under en avtalsperiod. Jämför bestämmelser i LUF avseende ramavtal där flera anbudsgivare kan antas utan rangordning. Denna möjlighet skulle kunna tillämpas inom LOU. Sammanfattning Växjö kommun har sett mycket positivit på Upphandlingsutredningen då utredningen berört många strategiska aspekter som Växjö arbetat med och fortfarande utvecklar. Växjö arbetar strategiskt med upphandling och inköp sedan Upphandlingsfrågor representeras av upphandlingschef på ledningsnivå i kommunledningsförvaltingen och på kommunstyrelsenivå. Upphandlingsenheten är direkt underställd kommunchefen. Kartläggning av inköpsmönster har gjorts genomgripande i kommunens alla verksamheter. Införande av e-handel/inköpssystem har parallellt med införande av miljöstrategiskt projekt omfattande samlastning av varutransportersystem bidragit till effektiv administration och besparingar från upphandling till leverans med direkta miljöfrämjande resultat. Växjö kommuns strategiska arbete sammanfattas i bilaga 1. Bakgrund Socialdepartementet har skickat upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling till Växjö kommun för inhäm- 13 (16)

14 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott tande av synpunkter. Betänkandet finns att läsa på: Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 28 maj lämnat förslag till yttrande. 14 (16)

15 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Analys av personalrörlighet i Växjö kommun Bakgrund Linnéa Elm, praktikant på personalkontoret, har genomfört en analys av personalrörligheten inom Växjö kommun. 15 (16)

16 KALLELSE Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Övrigt 16 (16)

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Upphandlingsplan, juni 2013 Ramavtalsområde Upphandlare Avtalsstart Beslut Administrativa system Ekonomisystem Eddie Salgado/Helene Blomqvist 2014 KSOP Kostdatasystem Eddie Salgado KSOP Ärende- och dokumenthanteringssystem Helene Blomqvist KSOP Personalsystem Eddie Salgado KSOP Skolverksamhetssystem Helene Blomqvist 2014 S&B Digitala skärmar+ IT-informationssystem Helene Blomqvist 2014 KSOP Infartsskärmar Helene Blomqvist 2014 KSOP Arbetskläder/skor Arbetskläder Marita Johanneson KSOP Blommor Plantskoleväxter Marita Johanneson 2014 Tekniska Byggmaterial Rsk rör Jan Hördegård Tekniska Betongrör, stenmaterial Jan Hördegård Tekniska Vitvaror Jan Hördegård KSOP Byggtjänster Grus och fyllnadsmaterial Jan Hördegård Tekniska Storkök Jan Hördegård KSOP Byggserv. Jan Hördegård KSOP Hissserv. Jan Hördegård KSOP Hissbesiktning Jan Hördegård KSOP Service vent/ovk(obl.vent.kontroll) Jan Hördegård KSOP Ventilation - Åtgärder, service Jan Hördegård KSOP Kyla Jan Hördegård KSOP Besiktning lekplatsutrustning Jan Hördegård KSOP Dryckesautomater Dryckesautomater Marita Johanneson KSOP Entreprenader

26 Drift av simhall Maj Bjers K&F Flisningsentreprenad Jan Hördegård Tekniska Skogsentreprenad Jan Hördegård Tekniska Säkerhetsanordning bowlinghall Maj Bjers K&F Vägmarkering Jan Hördegård Tekniska Finansiella tjänster/försäkringar/revision Donationsstiftelser Christer Öhlin Revision VKAB Christer Öhlin Fordon och därmed sammanhängande varor och tjänster Bilpool och hyrbilar Maj Bjers KSOP Däck och däcktjänster Maj Bjers KSOP Elcyklar Slamtrailer dragbil Jan Hördegård Tekniska Lastbil Jan Hördegård Tekniska Begagnad lastbil Helene Blomqvist Tekniska Redskapsbärare Maj Bjers Tekniska Traktor Eddie Salgado Tekniska Hedersbelöningar Guldarmband Helene Blomqvist KSOP Idrottsmaterial och besiktningar Idrottsmaterial? KSOP Besiktning idrottshallar? KSOP It och sammanhängande varor och tjänster Infrastrukturtjänster Helene Blomqvist 2014 KSOP Internetaccess Helene Blomqvist 2013 KSOP Konkurrensutsättning It Eddie Salgado KSOP Konferenser/resor Resebyråtjänster Maj Bjers KSOP Kontorsmaterial och profilprodukter Kontorsmaterial Maj Bjers KSOP Profilprodukter Maj Bjers KSOP Kopiatorer Multifunktionsmaskiner Helene Blomqvist KSOP

27 Kultur/konst Gestaltningsuppdrag Arenastaden Maj Bjers KoF Lekplatsutrustning Lekplatsutrustning Marita Johanneson Tekniska Lokalvård/fönsterputs Lokalvård Maj Bjers Vöfab Lokalvård för- och grundskolor Maj Bjers S&B Möbler Möbler Helene Blomqvist KSOP Maskinavtal Maskinavtal Jan Hördegård Tekniska Plåtslageri/smides/svets Smides/svets Jan Hördegård KSOP Plåtslageri Jan Hördegård KSOP Tryckeritjänster Tryckeritjänster Maj Bjers KSOP Städ- diskkemikalier, städtillbehör, plast, papper, frp material Förpackningsmaterial för matdistribution Marita Johanneson 2013 KSOP Städ- diskkemikalier, städtillbehör, plast, papper Marita Johanneson 2013 KSOP Telefoni Mobiltelefoner och tjänster Eddie Salgado KSOP Tolkförmedlingstjänster Tolkförmedlingstjänster Helene Blomqvist Arbete & Välfärd TV-inspektion TV-inspektion VA Jan Hördegård Tekniska Transporter Transporter av mat Christer Öhlin OMS Inkontinenshjälpmedel Christer Öhlin OMS Taxi Maj Bjers KSOP Utbildning Utbildningstjänster inom industri- och hantverk Christer Öhlin A&V Utb. tj. Inom livsmedelshantering m.m. Christer Öhlin A&V Trainee utbildning Christer Öhlin KSOP

28 Vård och omsorg produkter och tjänster Hjälpmedel, arbetsstolar Christer Öhlin OMS Hjälpmedel personlyftar Christer Öhlin OMS Hjälpmedel, vårdsängar Christer Öhlin OMS Sjukvårdsmaterial Christer Öhlin OMS Vårdboende Källreda Christer Öhlin OMS Återlämningsautomat Återlämningsautomat Marita Johanneson 2013 K&F Övriga tjänster Rehabiliteringstjänster Maj Bjers KSOP Konsultstöd inom krishanteringssystemet Maj Bjers Parkeringsövervakning Eddie Salgado Tekniska Utbildningskonsulter Yrkeshögskolan Maj Bjers Yrkeshögskolan Fler i arbete Eddie Salgado A&V Posttjänster Maj Bjers KSOP Renhållningstjänster och varor Farligt avfall - omhändertagande Jan Hördegård Tekniska Grovavfall - förbehandling Jan Hördegård Tekniska Jordavfall - omhändertagande Jan Hördegård Tekniska Skrotavfall - omhändertagande Jan Hördegård Tekniska Containrar - renhållningen Jan Hördegård Tekniska Kärl - renhållningen Jan Hördegård Tekniska VA-upphandling Lut - VA-avdelningen Tekniska Övrigt Hållplatsskyltar, Rfss Maj Bjers RFSS Köksutensilier Marita Johanneson KSOP Larmkläder Eddie Salgado Räddningstjänsten Motorfordonsförsäkring Försäkringsmäklare

29

30

31 ÄRENDE Dnr KS/2013: Michael Färdigh personal- och förhandlingschef Tel Kommunstyrelsen Svar på skrivelse om den framtida situationen inom vård och omsorg Bakgrund Daniel Liffner och Eva-Britt Svensson föreslår i en skrivelse att kommunstyrelsen ska ta ansvar för att undersöka hur Växjö kommun möter en åldrande befolkning, stora pensionsavgångar samt en eventuell personalbrist. Skribenterna hänvisar till en rapport den ljusnande framtid är vår från socialdepartementet. För Växjö kommun väntar som för många andra arbetsgivare stora pensionsavgångar de närmaste åren med risk för personalbrist inom vissa yrkesgrupper. För att klara vår kompetensförsörjning i Växjö kommun krävs stora insatser i form av analyser, samverkan med utbildningsanordnare, studie- och yrkesvägledare samt att göra oss attraktiva som arbetsgivare. Det gäller att såväl behålla nuvarande personal och kunna attrahera nya medarbetare. Växjö kommun arbetar på många olika sätt med att säkra kompetensförsörjningen. Personalkontoret har ett övergripande ansvar för de olika insatser som gjorts och som planeras. Behålla befintlig personal Vi arbetar idag med olika kommunövergripande insatser för ökad trivsel och delaktighet och gott ledarskap. Vi har ett heltäckande samverkansavtal för hela kommunen där fokus ligger på medarbetarsamtalet och arbetsplatsträffen. Årligen utbildas alla nya chefer och fackligt förtroendevalda i avtalet och dess intentioner. Vi är på väg att likforma friskvårdsinsatser som friskvårdspeng och andra insatser för att främja god hälsa bl.a. med hjälp av 150 hälsorepresentanter. Från 2014 kommer vi att genomföra vår medarbetarenkät för all personal årligen. Tätare mättillfällen ska ge snabbare åtgärder och uppföljningar av förbättringsområden. Sedan 2012 har vi en obligatorisk utbildning för alla nya chefer, en ny fortsättningsutbildning för redan chefer planeras med start V,år Kommunledningsförvaltningen PERSONALKONTORET 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 15 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post michael.fardigh@vaxjo.se

32 ÄRENDE KS/2013: ledarskapsutbildning för blivande chefer, Trainee 6, avslutas i dagarna, en upphandling av nästa Traineeutbildning pågår. Vår lönebildningsprocess utvecklas alltmer, vi har gemensamma utbildningar för alla chefer för att fortsatt säkra vår modell med samtal chefmedarbetare för all personal oavsett tillhörighet Vi har också möjlighet att löneväxla till pensionsavsättning för alla personal, arbetstidsförkortning för äldre än 61 år samt det mycket populära byte av semesterdagstillägg mot flera lediga dagar. Attrahera och rekrytera Vi tar emot ett mycket stort antal praktikanter från olika utbildningsanordnare t. ex. vårdutbildningar, VFU och socionomprogram Sedan ett år tillbaka har vi etablerat ett förbättrat samarbete med studie- och yrkesvägledarna vid kommunala skolor och friskolor. Vi har också lagt upp ett program för att öka mottagandet av PRAO-elever till olika delar av vår verksamhet. Personal från personalkontoret och olika yrkesambassadörer från omsorgen och tekniska har deltagit vi olika mässor som AMÅR vid Linneuniversitetet. Den 6 april i år arrangerade Växjö kommun tillsammans med arbetsförmedlingen och Växjö Citysamverkan en rekryteringsmässa (JUSmässan) i Växjös gallerior. Vi var där som arbetsgivare och ett flertal utbildningsanordnare var också där. Vårt medlemskap i Medak, där personalchefen varit ordförande senaste åren, gör att vi kan attrahera sökande genom att hjälpa medflyttaren på olika sätt. Det kan gälla previsits, information om olika skolor, boende m. m. I övrigt har såväl personalkontoret som omsorgen aktivt deltagit i arbetet med att skapa ett Vård- och omsorgscollege Kronoberg samt ett lokalt Vårdoch omsorgscollege Östra Kronoberg. En gemensam certifieringsansökan har arbetats fram av ett flertal utbildningsanordnare som Växjö Fria, Kom- Vux, Lernia, gymnasieförvaltningen samt arbetsgivarna Växjö kommun, Alvesta kommun, Attendo m.fl. Gemensamma riktlinjer och kvalitetskrav på utbildare, handledare, utbildningsinnehåll, praktikplatser m. m ska säkra en certifiering och ett ökat antal personer som erhåller en kvalitetssäkrad utbildning. Slutligen har personalkontoret vid två tillfällen genomfört en omfattande analys av kompetensförsörjningsbehovet i Växjö kommun, idag fram till Varje yrkeskategori redovisas för varje år med beräknade pensionsavgångar samt hänsyn tagen till demografiska förändringar. Den ger kommunens förvaltningar en bra bild över framtida rekryteringsbehov. En ny kompetensförsörjningsutredning planeras under 2014 då med tidsperspektiv till (3)

33 ÄRENDE KS/2013: Kompetensförsörjningsfrågan kommer att ha stort fokus inte bara för omsorgens vårdpersonal utan även för övriga yrkeskategorier som förskollärare och chefer. Kristina Thorvaldsson tf kommunchef Michael Färdigh personal- och förhandlingschef 3 (3)

34

35

36

37

38

39

40 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen organisations- och personalutskott Översyn av friskvårdsersättning för anställda inom Växjö kommun (KS/2013:271) Organisations- och personalutskottets beslut Organisations- och personalutskottet antecknar informationen till protokollet och uppdrar till kommunchefen att återkomma med ett samlat förslag på hur friskvårdsbidraget kan bli mer enhetligt. Bakgrund Kommunfullmäktige har i budget 2013 givit kommunstyrelsen i uppdrag att se över friskvårdsersättningarna i kommunkoncernen och föreslå eventuella förändringar. Personal- och förhandlingschefen informerar om den sammanställning som gjorts och redogör för olika aspekter av friskvårdsbidragets utformning. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 4 januari gjort en sammanställning av nuläget beträffande friskvårdsbidrag och friskvårdstimmar i kommunkoncernen. Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Ulf Hedin (M): Organisations- och personalutskottet antecknar informationen till protokollet och uppdrar till kommunchefen att återkomma med ett samlat förslag på hur friskvårdsbidraget kan bli mer enhetligt. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och finner att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. Beslutsexpediering Kommunchefen (personal- och förhandlingschefen) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 ÄRENDE Dnr KS/2013: Jörgen Gustavsson Blommendahl folkhälsosamordnare Tel Kommunstyrelsen Översyn av friskvårdsbidrag i Växjö kommun Förslag till beslut Att enhetliga regler och ersättningsnivå för friskvård införs för samtliga förvaltningar i Växjö kommun från 1 januari 2014 Att tid för friskvård på arbetstid tas bort som förmån, för att skapa enhetliga regler Att ersättningsnivån fastställs till 800 kronor per anställd och år Att kommunchefen (personalchefen) får i uppdrag att fastställa kriterier för rätt till friskvårdsbidrag samt förenklade administrativa rutiner Bakgrund Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott har beslutat om en översyn av ersättning för friskvård och tid för friskvård inom förvaltningar och bolag. Bakgrunden är skrivningar i kommunfullmäktiges budget för 2013 där kommunstyrelsen uppdras att se över friskvårdersättningarna och föreslå eventuella förändringar. Ur personalpolitisk synpunkt är det viktigt att kunna erbjuda samma friskvårdsförmåner för anställda oavsett var man arbetar i Växjö kommun. Det är också viktigt att alla förmåner ska vara jämställda och kunna utnyttjas vid såväl kvinnodominerade som icke kvinnodominerade arbestplatser. Förvaltningarnas och bolagens ersättning för friskvård varierar från 0 kronor till 1000 kronor per år inom några förvaltningar och upp till 2000 kronor per år vid ett bolag i koncernen. Även förvaltningarnas regler om tid för friskvård skiljer sig åt. Träning på arbetstid en timma/vecka finns på Miljö- Kommunledningsförvaltningen PERSONALKONTORET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 15 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post jorgen.gustavsson@vaxjo.se

42 ÄRENDE KS/2013: och hälsoskyddskontoret, Stadsbyggnadskontoret, Arbete och välfärd, Växjöhem, Hyresbostäder, Videum samt Värends Räddningstjänst. Enlig Skatteverkets regler ska erbjudande om motion rikta sig till företagets hela personal. Förmånen blir skattepliktig, om den utformas på ett sådant sätt att den i praktiken begränsar sig till en liten grupp anställda. Skattefriheten förutsätter att motions- eller friskvårdsförmånen riktar sig till hela personalen. Det innebär att erbjudandet ska omfatta samtliga anställda oavsett anställningsform, således även korttidsanställda, vikarier m.fl. Detta framgår också av Regeringsrättens dom den 12 juli 2001 (mål nr ). ( Kommunens alla förvaltningar är en juridisk person och ska därför ha gemensamma regler för att inte bli skattepliktig. Kommunala bolag är olika juridiska personer och kan därför ha regler som skiljer sig från kommunens förvaltningar. I det fall bolagen ska omfattas av samma regler som för kommunen i övrigt krävs ett politiskt beslut i form av ägardirektiv. Förslag till beslut omfattar i dagsläget endast kommunens olika förvaltningar men förutsättningar för koncerngemensamma regler kan komma att utredas i framtiden. Gemensamma regler och nivåer för friskvårdsbidrag är en del i att skapa jämställda villkor och förebygga ohälsa. Detta ska inte ses i motsatsförhållande till andra faktorer som kan främja hälsa såsom gott ledarskap, allas delaktighet samt olika personalbefrämjande insatser. Sammanfattning Förvaltningar och bolag i Växjö kommun har olika ersättning för friskvård. Ur personalpolitisk synpunkt är det viktigt att erbjuda alla anställda inom Växjö kommun samma förmåner och villkor för friskvård. Gemensamma regler bör därför införas från 1 januari Gällande skatteregler gör det nödvändigt att införa ett gemensamt regelverk för friskvårdsbidrag till anställda vid Växjö kommuns förvaltningar. Villkor för möjlighet till friskvård på arbetstid bör också hanteras på ett likartat sätt. Det bör också uppmärksammas att också andra hälsofrämjande åtgärder som är kopplade till arbetsplatsen kan ha goda effekter för hälsa. Möjlighet till allas delaktighet och ett gott ledarskap är självklart andra viktiga faktorer. Kristina Thorvaldsson tf kommunchef Michael Färdigh personalchef 2 (2)

43 Skatteverkets meddelanden ISSN Skatteverkets information om vissa förmåner för beskattningsåret 2013 * SKV M 2012:23 I detta meddelande finns information om regler som gäller för vissa förmåner för beskattningsåret Inledning För vissa förmåner finns allmänna råd (SKV A 2012:31), som även återges i detta meddelande. En innehållsförteckning över de olika förmånerna finns sist i meddelandet. För värdering av bilförmån finns särskilda föreskrifter, s.k. billistor, allmänna råd (SKV A 2012:29) och meddelande (SKV M 2012:21). För information om städförmån hänvisas till meddelandet om skattereduktion för husarbete (SKV M 2010:2). Samtliga föreskrifter, allmänna råd, meddelanden och skrivelser som det hänvisas till i meddelandet finns på Skatteverkets webbplats ( under Rättsinformation. 2 Allmänna principer om förmånsbeskattning De förmåner som behandlas i detta meddelande är förmåner som utges i annan form än kontanta medel. Alla förmåner som utgått för tjänsten är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren. Från denna huvudprincip finns det undantag, varav några särskilt i IL uppräknade förmåner. Den andra typen av undantag avser renodlade personalvårdsförmåner. Med förmån som utgått för tjänsten avses förmåner i anställningsförhållande och uppdragsförhållande, förmåner som lämnas som ersättning för tillfälligt arbete eller skattepliktiga förmåner som av annan anledning ska beskattas som inkomst av tjänst. Skattepliktiga förmåner ska i regel värderas till marknadsvärdet, vilket är det pris man skulle ha fått betala på orten om man själv skaffat sig motsvarande vara eller tjänst. För värdering av vissa förmåner används schabloner. De i meddelandet använda begreppen arbetsgivare och anställd avser normalt också uppdragsgivare eller annan utgivare av förmån samt uppdragstagare eller annan mottagare av förmån. Personalvårdsförmåner och gåvor kan exempelvis erbjudas också uppdragstagare på 1 Beträffande beskattningsåret 2012, se SKV M 2011:25. Ändrade partier i förhållande till SKV M 2011:25 har markerats med kantstreck. Därutöver har redaktionella ändringar gjorts. 1

44 SKV M 2012:23 samma villkor som gäller för anställda. Det finns emellertid situationer där likhetstecken inte kan sättas mellan de olika begreppen. Frågan måste därför särskilt beaktas när det i det enskilda fallet gäller en uppdragsgivare etc. Det är inte möjligt att uttömmande ange i vilka situationer som likhetstecken inte kan sättas. Om arbetsgivaren lämnar en förmån till annan än den anställde, till exempel en anhörig, och detta skett på grund av den anställdes tjänst, är förmånen skattepliktig hos den anställde (indirekt förmån). Av allmänna principer följer också att en förmån eller ersättning, som en anställd får från sin tidigare arbetsgivare och som ges ut på grund av den tidigare tjänsten, bör skattemässigt behandlas enligt de regler som gäller för anställda. Om den anställde betalar för en skattepliktig förmån ska förmånsvärdet sättas ned med det belopp som betalats. För att den anställde ska anses ha betalat för en skattepliktig förmån krävs att betalningen skett med beskattade medel (nettolönen), antingen genom kontant betalning till arbetsgivaren eller genom att arbetsgivaren gör ett avdrag från den anställdes nettolön. En sänkning av den kontanta bruttolönen innebär inte att den anställde har betalat en ersättning för en förmån. Ett bruttolöneavdrag sätter därför inte ner förmånens värde. 2.1 Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag Arbetsgivaravgifter Värdet av alla skattepliktiga förmåner som utgått på grund av tjänst utgör underlag för socialavgifter. Avgifterna ska normalt betalas i form av arbetsgivaravgifter. I regel är det den som ger ut en skattepliktig förmån som ska betala arbetsgivaravgifter. En grundläggande förutsättning är dock att förmånen är att anse som ersättning för arbete eller att den i annat fall utges med anledning av ett avtal om arbete. Personaloptioner anses utgivna av den arbetsgivare i vars tjänst rättigheten förvärvades. När det gäller skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska dock arbetsgivaravgifter betalas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det betyder att om en arbetsgivare betalar en tjänsteresa eller ett hotellrum, men det är resenären eller gästen som får någon form av rabatt eller bonus för framtiden hos reseföretaget eller hotellet, är det arbetsgivaren som ska betala arbetsgivaravgifter inte reseföretaget eller hotellet även om de gett ut förmånen. Rabatten m.m. anses utgiven den månad som arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. Den anställde är skyldig att senast månaden efter det att förmånen utnyttjats skriftligen eller på liknande sätt lämna de uppgifter som behövs för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin kontrolluppgiftsskyldighet. Uppgifter ska lämnas om förmånens art och omfattning och när den har utnyttjats. Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i skattedeklarationen inträder när det gäller trohets- 2

45 rabatter - först månaden efter det att arbetsgivaren fått kännedom om att förmånen utnyttjats. Om en förmån eller ersättning (annan än personaloption) getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska arbetsgivaravgifter betalas av den svenska arbetsgivaren om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige, och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av ersättningen eller förmånen och den skattskyldige. På motsvarande sätt som i fråga om trohetsrabatter ska den som fått ersättningen eller förmånen skriftligen eller på liknande sätt lämna uppgifter om förmånens eller ersättningens omfattning till den svenska arbetsgivaren. Den anställde ska också lämna uppgift om vilken månad förmånen eller ersättningen togs emot. Uppgifterna ska lämnas senast månaden efter det att förmånen eller ersättningen togs emot, dock senast den 15 januari påföljande år. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter kan arbetsgivaren ansöka hos Skatteverket om att få det schablonberäknade förmånsvärdet av fri kost justerat om det finns synnerliga skäl för justering av värdet vid inkomstbeskattningen. Arbetsgivaren kan också ansöka om justering av förmånsvärdet för en bostad, som ligger i Sverige och som inte är semesterbostad, vid beräkning av arbetsgivaravgifter. För det krävs att det schablonberäknade förmånsvärdet för bostaden avviker med mer än 10 % från hyrespriset på orten eller när det finns grund för justering av förmånsvärdet p.g.a. representationsskyldighet m.m. En arbetsgivare som fått beslut om justerat förmånsvärde vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska underrätta den anställde om beslutet. SKV M 2012: Skatteavdrag Den som betalar ut kontant ersättning för arbete är skyldig att göra skatteavdrag. Förutsättningen är att ersättningen från en och samma utbetalare uppgår till minst kr under inkomståret och att mottagaren inte är godkänd för F-skatt. Huvudarbetsgivaren ska göra skatteavdrag från värdet av kontant ersättning och förmåner enligt skattetabell. För den som inte är huvudarbetsgivare ska skatteavdrag göras med 30 % av värdet på kontant ersättning och förmåner. Har en utgivare av en förmån inte betalat ut någon kontant ersättning vid samma tillfälle kan skatteavdrag således inte göras. I fråga om skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande anses den som utbetalare som har slutligt stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen. Det är ofta arbetsgivaren. När denne har fått kännedom om att den anställde har utnyttjat förmånen ska den räknas med i underlaget för skatteavdrag (prop. 1996/97:19 s. 92). Om en förmån eller ersättning getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, och det inte 3

46 SKV M 2012:23 finns något anställningsförhållande mellan utbetalaren och den som får ersättningen eller förmånen, är det den svenske arbetsgivaren som ska göra skatteavdrag på förmånens värde, dock under förutsättning att förmånen har getts ut på grund av tjänsten hos honom. Den anställde är skyldig att lämna uppgifter om förmånen till sin arbetsgivare i Sverige (prop. 1997/98:133 s. 43 och 51). Bestämmelsen gäller också i uppdragsförhållanden. När det gäller personaloptioner finns en särskild regel som säger att det är den arbetsgivare i vars tjänst rättigheten förvärvdes som ska göra skatteavdrag. Har arbetsgivaren fått beslut om justering av förmånsvärdet för schablonvärderad kostförmån eller bostadsförmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter, ska det justerade värdet också användas vid beräkning av skatteavdrag. Ett sådant beslut påverkar inte arbetstagarens möjlighet att få ändrad beräkning av sin preliminära skatt. I en ansökan från arbetstagaren bör dock anges att arbetsgivaren har fått ett beslut om justering. Arbetstagaren är inte heller förhindrad att hos arbetsgivaren begära att högre skatteavdrag görs. Arbetsgivaren kan ansöka om beslut från Skatteverket att han vid beräkning av skatteavdrag inte behöver ta hänsyn till förmån av fri hemresa till den del värdet av förmånen inte överstiger ett belopp som är avdragsgillt vid inkomstbeskattningen. Ett sådant beslut som rör skatteavdraget påverkar inte skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. 3 Skattefria förmåner I IL finns bestämmelser om förmåner som under vissa förutsättningar är skattefria - se avsnitt och Fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa - Förmåner av begränsat värde - arbetsredskap - Fria arbetskläder och fri uniform - Personalvårdsförmåner - Personalrabatter - Gåvor till anställda i vissa fall - Fri utbildning i vissa fall - Fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad - Fri hälso- och sjukvård utomlands - Läkemedel vid vård utomlands - Fri vaccination - Fri företagshälsovård - Rehabilitering - Fri tandvård i vissa fall - Fri grupplivförsäkring - Fri gruppsjukförsäkring - Fri resa i vissa fall - Fri kost i vissa fall 4

47 3.1 Fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa Förmån av fri försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa är inte skattepliktig (11 kap. 2 andra stycket IL). Med reseskydd avses skydd mot skador på person eller egendom som uppkommer vid resa. Reseskyddet kan omfatta bl.a. stöld av och skador på resgods, ansvarsskada, rättsskydd, överfallsskydd, kostnader vid olycksfall eller akut sjukdom, invaliditets- och dödsfallsersättning p.g.a. olycksfallsskada, hemresa vid t.ex. sjukdom eller dödsfall hemma, strejk och andra förseningar. SKV M 2012: Fri hemresa för svensk FN-personal m.fl. Förmån av fri hemresa är skattefri för sådan personal som omfattas av lagen (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands (11 kap. 3 IL). Denna personal, som normalt är anställd hos Försvarsmakten, ställs till förfogande på begäran av FN eller enligt beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, för fredsbevarande verksamhet utomlands. Lagen omfattar svensk personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands, i vissa fall i internationella militära insatser. 3.3 Varor och tjänster av begränsat värde - arbetsredskap Om en vara eller en tjänst, som en anställd får av arbetsgivaren, är av väsentlig betydelse för arbetet, är förmånen av varan eller tjänsten skattefri, om förmånen är av begränsat värde för den anställde och inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen (11 kap. 8 IL). För skattefrihet krävs att arbetsgivaren direkt betalar den aktuella utrustningen eller tjänsten. Regeln är alltså inte tillämplig om arbetsgivaren i stället lämnar en kostnadsersättning till den anställde (prop. 1994/95:182 s ). Regeln kan inte heller tillämpas om arbetsgivaren låter äganderätten till viss utrustning gå över till den anställde. För att varan eller tjänsten ska anses vara av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna sköta sitt arbete, krävs enligt förarbetena att betydelsen är påtaglig utan att varan eller tjänsten behöver vara direkt nödvändig för arbetet. För skattefrihet krävs vidare att den förmån som den skattskyldige får av varan eller tjänsten är av begränsat värde. I detta ligger bl.a. att förmånsvärdet inte får uppgå till större belopp. Någon absolut beloppsgräns för vad som är begränsat värde finns inte. En persondator anses t.ex. kunna vara ett arbetsredskap av begränsat värde. Flera olika faktorer bör vägas in vid bedömningen, som t.ex. förmånens faktiska värde och om den innebär en faktisk inbesparing i en anställds normala privata levnadskostnader. En ytterligare förutsättning är att förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Med det avses att det är själva förmånen som sådan eller värdet av den som inte kan särskiljas. Ett 5

48 SKV M 2012:23 exempel på detta nämns i förarbetena användandet av en persondator för privat bruk när datorn lämnats av arbetsgivaren som arbetsredskap. Det ska alltså vara fråga om en närmast ofrånkomlig biförmån. Bestämmelsen har en generell utformning. Den kan därför gälla många olika typer av varor och tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller den anställde och som helt eller delvis har karaktär av arbetsredskap. Frågan om skattefrihet ska bedömas med hänsyn till de särskilda förhållanden som finns i det enskilda fallet (SkU 1994/95:25 s. 18). Telefoni I förarbetena nämns privata telefonsamtal från arbetsgivarens telefonabonnemang som exempel på en förmån som kan särskiljas från tjänstesamtalen genom t.ex. en specificerad telefonräkning. Beskattning ska således i ett sådant fall ske på vanligt sätt för förmånen av privatsamtal. Även när arbetsgivare tillhandahåller anställda mobil telefoni för att användas i arbetet, medför privat användning av telefonen en skattepliktig förmån i den mån privatsamtalen kan särskiljas genom prefix. Det förekommer att arbetsgivare har ett abonnemang med fast avgift utan samtalsdebitering, där ingen merkostnad uppkommer för arbetsgivaren för eventuella privatsamtal. Förutsatt att det saknas möjlighet att särskilja privatsamtalen uppkommer ingen skattepliktig förmån för den anställde i sådana fall (Skatteverket , dnr /111). Terminalglasögon Terminalglasögon med föregående synundersökning är ett exempel på en förmån av begränsat värde som inte beskattas, även om vanliga glasögon anses ingå i den privata sfären som inte kan erbjudas skattefritt av arbetsgivaren. Även andra arbetsglasögon som är nödvändiga för arbetet kan tillhandahållas skattefritt som förmån av begränsat värde. Det kan t.ex. gälla glasögon särskilt anpassade för brandmän, eller glasögon som är inställda på särskilt kort avstånd för särskilda arbetsuppgifter. Larmanläggning m.m. En larmanläggning i den anställdes bostad kan vara en skattefri förmån enligt 11 kap. 8 IL om larmet primärt installeras för att skydda arbetsgivarens egendom. För att larmet ska anses vara av väsentlig betydelse för arbetet krävs att den anställde regelbundet och varaktigt arbetar i bostaden med dyr och stöldbegärlig utrustning och/ eller regelmässigt förvarar hemliga företagshandlingar i bostaden. Det räcker inte att bara hänvisa till att den anställde arbetar hemma då och då, eller att den anställde har en arbetsgivaren tillhörig dator som arbetsredskap. Åtgärder som överfallslarm och liknande, som en arbetsgivare erbjuder en anställd som blivit allvarligt hotad i arbetet, i syfte att ge 6

49 honom eller hans familj skydd för person och egendom, är ingen förmån och beskattas därmed inte. Arbetsgivaren bör se till att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis en polisanmälan och liknande. Han bör vara beredd att visa vari hotet består och sin bedömning av allvaret i detta (Skatteverket , dnr /111). SKV M 2012:23 Betalkort Betalkort har ansetts vara skattefria enligt bestämmelsen om förmån av begränsat värde när de tillhandahållits anställda som på grund av tjänsteresor hade behov av att kunna göra reseutlägg för arbetsgivarens räkning (RÅ 2002 ref. 109). Bredband I ett ej överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden den 30 juni 2003 har installation av bredbandsuppkoppling i bostaden bedömts vara en sådan förmån av begränsat värde som är skattefri för de anställda, för vilka uppkopplingen är av väsentlig betydelse för deras arbete. De anställda hade bl.a. behov av att kunna ta direktkontakt med huvudkontoret i USA, vilket pga. tidsskillnaden måste ske från bostaden. En förutsättning för skattefriheten är att arbetsgivaren tillhandahåller tjänsten, t.ex. genom att teckna bredbandsabonnemanget för den anställde och löpande betala tjänsten direkt till leverantören. En annan möjlighet är att arbetsgivaren ingår ett avtal med leverantören om att han ska stå som betalningsansvarig mot leverantören för ett visst abonnemang, och att arbetsgivaren därefter också löpande betalar kostnaderna direkt till leverantören. Tidningar Att fritt få tidningar hem till bostaden kan vara skattefritt i vissa fall. I RÅ 2004 ref. 101 har förmån av fria dagstidningar som en chefredaktör för en dagstidning fått av arbetsgivaren ansetts skattefri enligt 11 kap. 8 IL. Skattefriheten gällde även om det var en tidning av nyhets- eller allmänpolitisk karaktär och även om den skattskyldige inte hade ytterligare en tidning som han betalat för. Förmånen att få en fri tidning utdelad i bostaden är skattefri för personer för vilka det är av väsentlig betydelse för arbetet att ha tillgodogjort sig innehållet i tidningen före arbetsdagens början. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, måste en arbetsgivare i ett dagstidningsföretag i regel anses ha ett starkt intresse av att anställda med journalistiska arbetsuppgifter tar del av det som skrivs i branschen. Hit räknas personer som arbetar som journalister, fotografer, grafisk personal samt personal tillhörande ledningsgruppen (Skatteverket , dnr /111). För anställda i allmänhet torde det för arbetets del räcka att ha tillgång till en eller flera tidningar på arbetsplatsen. 7

50 SKV M 2012:23 Utbildning Utbildning som arbetsgivaren bekostar kan naturligtvis vara till nytta för den anställde t.ex. när han eller hon söker ett nytt arbete, och därför innebära en inbesparing av levnadskostnaderna. Om utbildningen är väsentlig för arbetet kan den ändå i vissa fall vara skattefri för den anställde enligt bestämmelsen om förmån av begränsat värde. Om utbildningen däremot inte har samband med verksamheten eller där sambandet med verksamheten är svagt kan förmånsbeskattning bli aktuell (1995/96:152 s. 41). Utbildning som arbetsgivaren bekostar och som betingas av verksamheten är skattefri då den jämställs med utförande av arbetet (se avsnitt 3.8.1). TV-avgift TV-avgift som betalas av arbetsgivaren för den anställdes privata TV-innehav kan normalt inte vara en förmån av begränsat värde. En sådan förmån innebär en typisk inbesparing i den anställdes privata levnadskostnader. Kostnader för särskilda abonnemang utöver TVavgiften, som arbetsgivaren betalar för den anställdes räkning för att denne ska kunna se vissa specifika TV-kanaler som krävs för arbetet, t.ex. utländska nyhetskanaler, kan i undantagsfall omfattas av bestämmelsen i 11 kap. 8 IL (Skatteverket , dnr /111). Se även avsnitt 4.12 Förmån av fri telefon, TV-avgift, tidning och tidskrift. Medlemsavgifter och serviceavgifter Medlemsavgifter i olika yrkes- och branschföreningar eller andra intresseföreningar är inte en förmån som kan vara skattefri. Det gäller oavsett om medlemskapet helt är kopplat till tjänsten eller inte. Skälet till att det ändå ses som en personlig levnadskostnad för den anställde som beskattas om arbetsgivaren betalar den, är det avdragsförbud för medlemsavgifter som gäller enligt IL och som upprätthålls strikt i praxis. Många yrkes- och branschföreningar tar förutom medlemsavgiften ut en särskild serviceavgift för tjänster till medlemmarna, t.ex. medlemstidningar, facklitteratur, kurser, seminarier och konferenser. Om serviceavgiften hålls åtskild från medlemsavgiften, exempelvis genom att den förmedlas genom ett särskilt servicebolag eller på annat sätt faktureras särskilt, behandlas den skattemässigt inte som en medlemsavgift. I de fall medlemskapet är av väsentlig betydelse för arbetet är serviceavgiften en skattefri förmån för den anställde. Vidare förekommer det att anställda i sitt arbete ingår i yrkes- eller branschnätverk av skilda slag. Tjänster som erbjuds av sådana nätverk i form av information och fortbildning inom det egna yrkesområdet eller för en viss typ av befattningshavare beskattas inte eftersom det då inte är fråga om medlemsavgifter. 8