Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän"

Transkript

1 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Kandidatuppsats/Bachelor Thesis VT-06 Externredovisning och företagsanalys Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Författad av: Christoffer Gennerud 83 Fredrik Jeppsson 82 Niklas Johansson 83 Handledare: Jan Marton och Pernilla Lundqvist

2 Sammanfattning Kandidatuppsats/Bachelor Thesis i extern redovisning och företagsanalys vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, VT 2006 Uppsatsens titel: Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 hos försäkringsföretaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Författare: Christoffer Gennerud, Fredrik Jeppsson och Niklas Johansson Handledare: Jan Marton och Pernilla Lundqvist Seminariedatum: 5 juni, 2006 Bakgrund och problem: Inom EU har det länge förts en diskussion angående förbättrade och harmoniserade för redovisningsregler för både noterade och onoterade företag. Europaparlamentet och rådet beslutade att noterade företag skall upprätta sina årsredovisningar enligt IAS/IFRS-principer och tillämpa de internationella redovisningsreglerna från och med årsskiftet 2004/2005. För onoterade företag, som i Länsförsäkringars fall, gäller de nya reglerna från och med 1 januari Genom IAS-förordningen krävs det att företagen allt mer värderar tillgångar och skulder till verkligt värde. Om företagen använder sig av olika värderingsmetoder, då tillgångar och skulder värderas olika så uppstår en så kallad missmatch. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4 kommer att påverka Länsförsäkringars balansräkning. Vi vill veta om de försäkringskontrakt som Länsförsäkringar innehar, efter implementeringen av IFRS, kommer att regleras av IFRS 4 eller IAS 39. Vidare vill vi också undersöka om klassificeringen av finansiella instrument i IAS 39 och valmöjligheten av värderingsmetod i IFRS 4 har någon påverkan på om det uppstår någon mismatch. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att behandla och analysera hur Länsförsäkringar kommer att påverkas vid införandet av IFRS 4 samt IAS 39 i deras redovisning. Vi har endast beaktat de delar av standarderna som varit relevanta för studien. Vidare har det har inte gjorts någon jämförelse med försäkringsbolag i liknande situation på grund av tidsaspekten. Metod: Vi har valt att beskriva hur Länsförsäkringars situation är och vilka möjliga effekter implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 kan komma att medföra. Detta innebär att studien är baserad på den deskriptiva ansatsen. Vi har genom den kvalitativa metoden försökt att besvara vår frågeställning genom att samla information i form av intervjuer vilket är uppsatsens primärdata. Studiens sekundärdata utgörs i form av litteratur, artiklar och avhandlingar. Slutsats: Länsförsäkringar har inte kommit så långt i sitt arbete med implementeringen av lagbegränsad IFRS. Den verksamhet som företaget bedriver gör att övergången blir mindre komplex. Den nya definitionen av försäkringskontrakt innebär inte någon förändring för Länsförsäkringars försäkringskontrakt. I och med att Länsförsäkringar har mindre komplexa försäkringskontrakt gör detta att mismatch inte ses som något större problem. 1

3 Förord Det har varit en väldigt intressant och lärorik tid under dessa tio veckor som vi har skrivit denna uppsats. Vi vill härmed tacka Jenny Bengtsson, Lotta Andersson och Patrik Ryssnäs på Länsförsäkringar för den tid de avsatt för intervjuer och frågor som har gjort denna studie möjlig. Dessutom vill vi tacka våra handledare Jan Marton och Pernilla Lundqvist för deras stöd, engagemang och vägledning under uppsatsskrivandets gång. Göteborg den 1 juni 2006 Christoffer Gennerud Fredrik Jeppsson Niklas Johansson 2

4 Förkortningar Implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 IAS IASB IASC IFRS ÅRL ÅRFL FRL FFFS FI EFRAG PWC International Accounting Standards International Accounting Standards Board International Accounting Standards Committee International Financial Reporting Standards Årsredovisningslagen Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag Försäkringsrörelselagen Finansinspektionens föreskrift och allmänna råd Finansinspektionen European Financial Reporting Advisory Group Öhrlings Pricewaterhouse Coopers 3

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förord... 2 Förkortningar... 3 Innehållsförteckning Inledning Motiv till ämnesval Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsningar Uppsatsens fortsatta disposition Metod Angreppssätt Metodval Datainsamling Primärdata Intervjuer Sekundärdata Metod för analys Studiens tillförlitlighet Validitet Reliabilitet Källkritik Referensram Grundläggande regler IFRS Definition av försäkringsavtal IAS Fördelning av placeringstillgångar Mismatch Begreppsförklaring IASB:s försök till eliminering av mismatch Empiri Företagspresentation av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Presentation av företagsrepresentanter Länsförsäkringar och IFRS Länsförsäkringars försäkringsavtal

6 4.5 Uppdelning av Försäkringstekniska avsättningar Värdering av försäkringstekniska avsättningar Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar Värdering av placeringstillgångar Värdeförändring av placeringstillgångar Mismatch Analys Länsförsäkringar och IFRS Länsförsäkringars försäkringsavtal Värdering av försäkringstekniska avsättningar Värdeförändring av försäkringstekniska avsättningar Värdering av placeringstillgångar Värdeförändring av placeringstillgångar Mismatch Slutsats Slutsats Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Litteratur Artiklar och tidskrifter Internetkällor Intervjuer Regelverk Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

7 1. Inledning I detta inledande kapitel ges först en motivering till ämnesvalet. Därefter följer en problemdiskussion som mynnar ut i studiens problemformuleringar, syfte och avgränsningar. Slutligen ges en framställning av studiens fortsatta disposition. 1.1 Motiv till ämnesval I denna uppsats har vi valt att behandla det onoterade bank och försäkringsbolaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän 1 och studerat om förberedelserna inför implementeringen av de internationella redovisningsreglerna i International Financial Reporting Standards (IFRS) fått några konsekvenser. Då införandet av IFRS är ett aktuellt ämne och onoterade försäkringsföretag förväntas tillämpa de nya reglerna senast 1 januari 2007 föll valet på Länsförsäkringar, dels för att företaget skall införa lagbegränsad IFRS vid årsskiftet 2006/2007 och dels för att en av författarna till uppsatsen arbetar som sommarvikarie på företaget. 1.2 Bakgrund Dagens finansiella redovisning styrs av ett stort antal regler, dessa ser olika ut beroende på var någonstans i världen företagen är lokaliserade. På grund av att globaliseringen har ökat avsevärt under de senare åren, innebär detta att företagens intressenter är utspridda över hela världen. Ur ett redovisningsperspektiv betyder denna utveckling att behovet att skapa en mer enhetlig redovisning har fått en betydande roll. I juli 2002 antog Europaparlamentet och ministerrådet förordning nr 1602/2002/EG om tillämpning av internationella redovisningsprinciper, IAS-förordningen. Denna förordning, upprättad av EU, innebär att alla noterade företag inom EU skall tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Det är således sedan den 1 januari 2005 obligatoriskt för noterade företag, både finansiella och icke-finansiella, att tillämpa IAS-förordningen i respektive koncernredovisning. Syftet med de nya internationella redovisningsstandarderna är bland annat att minska olikheterna i varje lands redovisningspraxis. Ett gemensamt regelverk medför, oberoende av koncernens verksamhet eller placering i världen, en mer enhetlig tillämpning av valda redovisningsprinciper. Redovisningen ska vidare utvecklas i en riktning så att investerare och andra intressenter känner sig säkra och har förtroende för affärsrelationer. IAS-förordningen, en av grundpelarna i EU:s strategi för en gemensam kapitalmarknad, ska öka jämförbarheten i koncerners finansiella rapporter och därmed göra det lättare för den ekonomiska och finansiella integrationen. 2 IFRS, som även är ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk, medför vidare en enklare jämförande värdering av företagens finansiella rapporter då investerare fattar sina beslut. 3 1 Vidare i rapporten benämns företaget endast som Länsförsäkringar. 2 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 3 IASBs Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter 6

8 IAS-förordningen bidrar dock med vissa negativa aspekter. Implementeringen av denna i noterade företag år 2005, medförde exempelvis stora praktiska omställningar både för företag och dess intressenter 4. Utveckling av redovisningssystem och inlärning av ny kunskap är exempel på omställningar som kostat företagen och myndigheter mycket tid och pengar. Trots att IASförordningen är tänkt att skapa finansiella rapporter som är lättare att jämföra blir det i vissa fall raka motsatsen. Detta kommer sig från att förordningen, inom ramen för olika standarder, ger företagen möjlighet att verksamhetsanpassa sina finansiella rapporter, vilket leder till att företagen väljer olika uppställningsformer och dess underliggande värderingsprinciper. Detta innebär att olika uppställningsformer ställer ännu högre krav på analytiker och intressenter att vara pålästa i regelverket. 1.3 Problemdiskussion IAS-förordningen kräver allt mer att företagen värderar stora delar av dess tillgångar och skulder till verkligt värde. Detta görs för att uppnå ett så korrekt ekonomiskt värde som möjligt i företagets finansiella rapporter och att intressenter av redovisningen på så sätt får en mer rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och dess risksituation. Värdering till verkligt värde kan dock medföra att resultat och eget kapital blir mer volatilt. 5 IFRS 4 Försäkringsavtal, en standard som är av stor betydelse för försäkringsbolagens redovisning, tillåter dock värdering till både anskaffningsvärde respektive verkligt värde för företagets försäkringsskulder. Samtidigt kräver IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering, att stora delar av placeringstillgångarna som ska täcka framtida utbetalningar, som uppkommer från försäkringsavtalen, värderas till verkligt värde. Om ett företag använder sig av olika värderingsmetoder för tillgångar och skulder blir följden att tillgångarna inte matchas med skulderna i redovisningen. Detta brukar enligt engelskt språkbruk benämnas mismatch 6. En mismatch i redovisningen uppstår även då förändringar i ekonomin påverkar tillgångar och skulder i samma utsträckning men de redovisade värdena av samma tillgångar och skulder inte redovisas likartat vid den ekonomiska förändringarna. 7 Sammanfattningsvis är mismatch ett resultat av inkonsekvens i värderingen av placeringstillgångar och försäkringsavsättningar och inkonsekvenser i redovisningen av värdeförändringar. En annan påtaglig förändring som reglerna kommer att ge upphov till, är den nya definitionen av försäkringskontrakt som finns i IFRS 4 - Försäkringsavtal. Den nya definitionen av ett försäkringsavtal innebär att försäkringsgivaren accepterar en betydande risk från försäkringstagaren genom att gå med på att kompensera försäkringstagaren om en speciell och osäker händelse påverkar försäkringstagaren negativt. 8 Denna definition innebär att vissa instrument som tidigare klassificeras som ett försäkringsavtal, men som inte överför någon betydande risk, istället kommer att omklassificeras till ett derivatinstrument och därmed omfattas av IAS 39. Detta i sin tur kan tänkas påverka försäkringsbolagens bild som visas mot marknaden. 9 4 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 5 Ibid. 6 Mismatch kommer vi också att benämna det i studiens fortsättning då en adekvat översättning till svenska inte föreligger 7 IFRS 4 FAQ pt. 7 8 IFRS 4 Bilaga A 9 PWC, (2004), IFRS 4 Försäkringsrapporteringens framtid som vi ser den idag 7

9 1.4 Problemformulering Det har förts en omfattande diskussion angående införandet av IFRS 4 och IAS 39 i försäkringsföretagens redovisning. Vidare har kritik framförts om komplexiteten som implementeringen medfört. Det har utifrån denna diskussion om IASBs redovisningsstandarder uppkommit flera problemområden som vi anser vara intressanta att göra en djupare analys av. De problemområden vi har valt att analysera mer ingående är: Hur påverkas de berörda posterna i Länsförsäkringars balansräkning av den nya definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4? På vilket sätt kan klassificeringen av placeringstillgångar enligt IAS 39 och valmöjligheten av värderingsmetoder för försäkringstekniska avsättningar i IFRS 4 bidra till att det uppstår mismatch? 1.5 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att analysera hur definitionen av försäkringsavtal i IFRS 4 påverkar Länsförsäkringars balansräkning. Vidare vill vi också analysera vilken påverkan införandet av IAS 39 och IFRS 4 kommer att få på Länsförsäkringars mismatchproblematik. 1.6 Avgränsningar Vi har valt att endast studera och analysera delar av IFRS 4 och IAS 39 som kommer att påverka Länsförsäkringar vid införandet av IAS-förordningen. Studien utgår från Länsförsäkringars perspektiv på problematiken kring implementeringen av IAS-förordningen. Tidsaspekten gör att det inte finns utrymme för att jämföra med andra försäkringsbolag som är i samma situation. 8

10 1.7 Uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 2 Metod Kapitel 2 Metod I detta kapitel redogörs för vårt tillvägagångssätt för att kunna angripa de frågeställningar som vi vill besvara. Kapitel 3 Referensram Kapitel 4 Empiri Kapitel 3 Referensram I detta tredje kapitel presenteras den referensram som anses vara relevant för studien. Denna referensram skall utgöra en grund och ett verktyg för att kunna besvara vår frågeställning samt att kunna basera vårt analysavsnitt på. Kapitel 4 Empiri I empiriavsnittet har de genomförda intervjuerna med företagsrepresentanterna sammanställts. Kapitel 5 Analys Kapitel 5 Analys I detta kapitel analyseras vad som framgick i empiriavsnittet med stöd utifrån referensramen. Kapitel 6 Slutsats Kapitel 6 Slutsats I detta kapitel besvaras studiens frågeställningar och kommer med förslag på vidare forskning inom ämnet. Figur 1. Egen bearbetning av studiens fortsatta disposition 9

11 2. Metod Detta kapitel redogör för det tillvägagångssätt vi använt oss av för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Först har vi beskrivit hur vi ska angripa problemet och det metodval som har gjorts. Vidare utvecklas hur data har samlats in, bearbetats och analyserats. Sedan beskrivs hur studien uppnår sin tillförlitlighet. Slutligen framställs hur vi förhållits oss mot de källor som använts för studien. 2.1 Angreppssätt Problemfrågeställningen kan besvaras på två på olika sätt. Om syftet är att visa på hur någonting är eller om några samband föreligger kan detta urskiljas genom en deskriptiv ansats. En normativ ansats används om syftet istället är att visa på hur någonting bör vara eller vad som är logiskt rätt. 10 Syftet med studien är att beskriva hur någonting är, vilket innebär att studien kommer att stödjas av den deskriptiva ansatsen. Syftet är således inte att beskriva hur IFRS-standarderna bör påverka Länsförsäkringar eller hur dessa generellt sett kommer att inverka på andra försäkringsbolag. 2.2 Metodval Inom det samhällsvetenskapliga ämnet brukas två metoder nämnas vid forskningsstudier, den kvalitativa respektive den kvantitativa metoden. 11 Den kvalitativa metoden bygger på att försöka förstå och analysera ett unikt problem, erhålla ingående kunskap inom det valda problemområdet och inte försöka generalisera från det empiriska resultatet som framgått. 12 Genom den kvantitativa metoden vill undersökaren finna bakomliggande orsaker och försöka förklara och ge en beskrivning av orsakssambandet mellan objektet i studien och resultatet. 13 Målsättningen med studien är att få en ökad kunskap inom problemområdet och förstå påverkan som IFRS 4 och IAS 39 har på Länsförsäkringar. Vår avsikt med studien är inte att dra generella slutsatser om effekterna som IFRS kan tänkas ge. För att besvara vår frågeställning har vi därför valt att bearbeta problemen genom den kvalitativa metoden. 2.3 Datainsamling Vi har efter insamlandet av befintlig data bearbetat och sammanställt denna noggrant för att på så sätt utveckla vår kunskap i det valda ämnet. Vår uppsats är baserad på sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, litteratur och aktuella publikationer samt primärdata där informationskällan utgörs av intervjuer. 10 Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori policy och praxis. s Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa Metoder. s Lindblad, I-B. (1998). Uppsatsarbete En kreativ process. s Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten Val av samhällsvetenskaplig metod. s 31 10

12 2.3.1 Primärdata Primärdata är framförallt observationer och intervjuer som ger specifik information för studiens syfte. 14 Denna information bearbetas och sammanställs av författarna och är studiens förstahandsdata. Primärdatans fördel ligger i att den kan adapteras efter studiens problemformulering. En nackdel med primärdata är att det är en relativt tidskrävande process att samla in all data och att den undersökande personen sedan tidigare måste besitta en viss kunskap inom problemområdet Intervjuer Syftet med att genomföra intervjuer är att öka informationsvärdet och skapa en grund för mer en djupgående och mer fullständig uppfattning inom det valda problemområdet. 16 Vi har valt att använda oss av en kombination av den strukturerade och semistrukturerade intervjuformen. Detta innebär att intervjuaren utgår från en intervjumall där det anges vilka aspekter som kommer att belysas och under intervjun utformas frågor efterhand beroende på respondentens svar och reaktioner. 17 Respondenten ges därmed större utrymme att utveckla sina tankar och idéer inom det valda ämnet. Vid skapandet av intervjumallen krävs det noggranna förberedelser därför att svaren sällan är bättre än frågorna. Under våra förberedelser studerade vi noggrant de valda problemområden som ämnet berör och utifrån de kunskaper vi erhållit från dessa studier baserade vi våra frågor till respondenterna. I studiens inledande skede genomfördes en intervju hos Länsförsäkringar på cirka en timme där både ekonomichefen Lotta Andersson och redovisningsansvarige Jenny Bengtsson var närvarande. Genom denna intervju skapade vi oss en djupare inblick i ämnet och den bidrog vidare till att skapa en bild av tänkta problem som kan tänkas uppkomma hos Länsförsäkringar vid införandet av IFRS för verksamhetsåret som börjar 1 januari Då vi hade begränsad kunskap om den praktiska tillämpningen av de olika standarderna och effekterna av dessa under studiens inledningsskede, fann vi det svårt att ställa mer specifika frågor vilka behandlade ämnesområdet. Därmed föll valet på öppna diskussionsfrågor, vilket medförde att intervjun inte låstes upp till snävt uppställda frågor. Respondenterna fick även större utrymme för att uttrycka sina åsikter och kunskaper inom studiens problemområden. Då redovisningsstandarder inte är beständiga utan uppdateras och för att i studiens inledningsskede få en bra överblick över det komplexa regelverket, ansåg vi det bästa alternativet var att intervjua lämplig person på någon revisionsbyrå med relevant kompetens inom studiens område. Vi fick kontakt med Jan Hanner, redovisningsspecialist på Öhrlings Price WaterhouseCoopers i Göteborg. Hanner arbetar på heltid med frågor som rör IFRS och besitter därmed en stor kunskap inom området. Valet av respondent baserades dels på den kunskap han besitter samt ett visat intresse från Hanners sida för studiens område. Inför det första intervjutillfället hade respondenten enligt överenskommelse studerat aktuell standard, för att uppdatera och fördjupa kunskapen inom området. Genom detta förfarande kunde en mer givande diskussion genomföras. Under denna intervju bollades det idéer om tänkbara angreppssätt på den studie vi påbörjat. Hanner gav oss även en mer övergripande bild av det aktuella problemområdet och vilka problem som kunde tänkas uppstå hos Länsförsäkringar i och med införandet av IFRS i deras redovisning. Vi ställde även ingående frågor angående mismatch, 14 Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning en handbok s Ibid. s Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder. s Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten Val av samhällsvetenskaplig metod. s

13 vilket är ett ämne som är av stor vikt för en av studiens problemformuleringar. Inget av det material vi fick under denna intervju användes i den slutliga studien. Vi fick dock i och med intervjun en skjuts i rätt riktning för studiens framåtskridande. Med utgångspunkt från de inledande intervjuerna kunde senare en problemställning formuleras. Under studiens gång följdes intervjuerna med personerna på Länsförsäkringar upp med kompletterande individuella intervjuer, då mer konkreta frågor ställdes för att på så sätt bidra med mer specifik kunskap och information. Efter varje intervju har djupare förståelse för ämnesområdet skapats, vilket gjort att det framkommit nya funderingar efter varje intervjutillfälle. Detta gjorde att frågor vid kommande intervjutillfällen blev mer specifika och djupgående. De personer vi intervjuat på Länsförsäkringar innehar de positioner inom företaget som ansågs vara relevanta för studiens syfte. De positioner som respondenterna i fråga besitter gör att de antingen har egen kunskap eller förväntas kunna ta reda på relevant information. Ytterligare anledning till val av respondenter var att nämnda personer var väldigt positivt inställda till studien och dess övergripande ämne vid vår första kontakt innan studien påbörjats. Intervjufrågorna som ställdes till respondenterna på Länsförsäkringar utformades på olika sätt beroende på vem det var som skulle intervjuas. Vi studerade grundligt det ämne som skulle belysas under intervjun och utformade frågorna därefter. Ett noggrant arbete gjordes med att inte utforma ledande frågor, detta för att behålla intervjuns objektivitet. Vid intervjuerna var frågorna utformade i syfte att ta reda på hur dessa hanterade troliga problem i samband med implementeringen av IFRS 4 och IAS 39 och bakomliggande tankar till varför ett visst handlingssätt användes. Då utvalda respondenter på Länsförsäkringar hade olika befattningar och ansvarsområden fokuserades frågorna till de områden där dessa kunde tänkas besitta specifik kunskap. Vi besökte respondenterna på deras arbetsplatser och fick personliga intervjuer. Detta tillvägagångssätt är en fördel då det föreligger en större möjlighet till en mer djupgående diskussion och en större mängd relevant information kan erhållas från respondenterna. Vi använde oss till största delen av personliga intervjuer, vilket medförde att vi under dessa inte kände oss så bundna av de frågemallar vi framarbetat. Detta innebar att vi under intervjuerna kunde ställa relevanta följdfrågor om det framkom oklarheter. Telefonintervjuer valdes till stor del bort på grund av den typen av frågor vi hade då denna intervjuform inte främjar diskussionen i den riktning vi ville ha den. Det gjordes dock ett undantag i studiens inledning för att få en övergripande bild av pågående arbete med föreskrifter och regler som berör det valda ämnesområdet och en telefonintervju genomfördes med Greta Wennerberg, redovisningsexpert på Finansinspektionen. Anledningen till att denna typ av intervjumetod användes vid detta tillfälle var på grund av den geografiska placeringen av Finansinspektionens kontor. Till samtliga personliga intervjuer skickades i förväg en intervjumall ut via e-post för att respondenterna skulle kunna få en möjlighet att förbereda sig och sätta sig in i intervjuämnet som skulle diskuteras. Den risk som uppstår genom att skicka ut frågor i förväg, är att respondenten kan ge inövade svar på frågorna, men vi valde ändå detta tillvägagångssätt för att ämnet som berörs är av en mer oladdad karaktär. Vid de personliga intervjuerna användes inte någon teknik för att spela in samtalet. Vi antecknade istället ner nyckelfraser för att direkt efter intervjutillfället bearbeta informationen som framkommit för att möjliggöra framställningen av en korrekt och utförlig version av samtalet. 12

14 Fördelen med denna metod är att respondenten slipper känna sig obekväm och stressad över att bli inspelad under intervjun. Nackdelen kan dock vara att intervjuaren tappar fokus under korta perioder då svaren skrivs ner och därigenom kan viktig information som framförs gå förlorad. Detta scenario har undvikits genom att samtliga författare har medverkat och fört anteckningar under intervjuerna och på så sätt ökar förmågan att fånga upp den fullständiga information som gavs Sekundärdata Sekundärdata är data som sedan innan är publicerad med ett annat ändamål än det för den aktuella studien. 18 Sekundärdata syftar till att få en bakgrund och förståelse inom det valda problemområdet. 19 Fördelen med sekundärdata är bland annat att den är lättillgänglig medan nackdelen ligger i att försäkra sig om hur hög graden av sanning är i informationen. 20 För att få en grundlig bakgrund, bred kunskap och vidare förståelse för problemområdet i vår studie har vi under studiens gång studerat litteratur, artiklar, årsredovisningar och aktuella hemsidor. Inhämtningen av artiklar skedde främst från databaserna Affärsdata och FAR Komplett, där sökord som IFRS 4, mismatch, IAS 39, vägledning till IFRS, försäkringsavtal försäkringskontrakt och värderingsprinciper användes. Dessa sökord användes vidare, även i engelsk version, vid insamlandet av ytterligare information på aktuella Internetsidor. De Internetsidor som nyttjades var Finansinspektionen, IASB, IAS Plus, Försäkringsförbundet och de fyra stora revisionsbolagens hemsidor, det vill säga Deloitte, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PWC. Nämnda hemsidor gav oss bred och djupgående information, dels om lagarna och rekommendationerna, men också kring olika problemområden inom IAS-förordningen. God information erhölls också om bakgrunden till IFRS och svårigheter kring dess implementering och utformning. Information och dokument som utnyttjats har inhämtats från branschorganisationer och dess hemsidor som anses allmänt tillförlitliga. Samtliga sekundära källor har dock noggrant beaktats, exempelvis vem som ursprungligen upprättat informationen och vilka incitament författaren kan tänkas haft åtanke vid skrivtillfället. Urvalet av information gjordes genom att, enligt författarna, relevant information filtrerades från den totala mängden. 2.4 Metod för analys Vårt arbete med denna studie har gått ut på att samla in och sammanställa kvalitativ data för att sedan analysera denna. Vi har under studiens gång fått bättre kunskap om ämnet och har uppdaterat såväl metod som referensram löpande. För att göra vår analys har vi studerat de standarder som är aktuella för ämnet för att sedan ta fram intervjufrågor till våra respondenter. Intervjuerna vi genomfört har gett oss svar men också nya frågor som vi har använt oss av för att komponera nya frågor till senare intervjuer. Baserat på de svar vi fått vid intervjuerna har vi strukturerat upp empirin. Rubrikerna vi valt att jobba efter är de olika problemområden vi vill belysa. Vi har analyserat de olika problemområdena utifrån vår referensram och de svar vi fått fram vid våra intervjuer. Slutligen har vi dragit en slutsats där vi besvarar våra problemställningar, vi har även givit förslag på vidare forskning inom ämnet. 18 Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning en handbok s Rienecker, L och Stray Jörgensen, P. (2002). Att skriva en bra uppsats. s Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen s

15 2.5 Studiens tillförlitlighet Validitet Ett av de väsentligaste kraven för en undersökning är validiteten. Om undersökningen skall ha en hög validitet så innebär detta att mätmetoden verkligen undersöker de egenskaper den avser att mäta. När undersökningen i ett visst sammanhang ger försumbara systematiska fel så anses undersökningen ha en hög validitet. 21 Med validitet menas vidare att överensstämmelse skall föreligga mellan språk och verklighet. 22 Det är viktigt att de frågor som ställs under intervjuerna avspeglar det som undersökningen är avsedd att mäta och att dessa frågor är relevanta för studien. Detta för att empirin i studien skall ha så hög validitet som möjligt. Vi har utformat vår intervjumall med ett syfte att kunna få svar på de frågor som utgör studiens problemformulering och genom diskussion kunna få fram uttömmande svar som ger en högre validitet. Ett problem som dock kan medföra sänkt validitet kan vara om respondenterna misstolkar en ställd frågas syfte och därigenom ge svar som inte överensstämmer med frågans syfte. Vi har undvikit detta scenario, genom att ställa enkla och strukturerade frågor och vid oklarheter lämnat förklaring till respondenterna och därmed bibehållit hög validitet i studien Reliabilitet Reliabiliteten mäter hur hög tillförlitligheten är på en undersökning. För att en hög reliabilitet skall åstadkommas i en undersökning, skall samma resultat uppnås oberoende på vem som utför mätningen och om undersökningen utförts på samma sätt. 23 Det är viktigt att slumpens inflytande på studien skall vara så liten som möjligt. 24 Det är även ett krav att det finns tillit mellan respondenten och intervjuaren vid intervjutillfällena för att en hög reliabilitet av resultatet skall uppnås. 25 De personer som vi haft kontakt med besitter stor kunskap inom området och dessa personer skulle förmodligen svara på samma sätt om dessa frågor ställdes vid en annan tidpunkt. Vi har varit väl medvetna om att respondenternas svar kan ha påverkats i den mening att det alltid finns en risk att intervjupersonen vill framställa sig själv och företaget i god dager. Vi har dock inte upplevt att svaren från respondenterna på Länsförsäkringar varit vinklade eller utformade på ett sådant sätt att de påverkats av deras eget intresse. Genom vår utvärdering av svaren anser vi att de har skildrat deras syn på implementeringen av IFRS och dess konsekvenser på ett trovärdigt sätt. Genom att samtliga författare har tolkat och analyserat den insamlade informationen som framkommit under intervjuerna, har undersökarnas påverkan på svaren i så stor utsträckning som möjligt undvikts. 21 Lantz, B. (2003). Operativ verksamhetsstyrning s Smith, D. (2000). Redovisningens språk. s Ibid. s. 26 f 24 Lantz, B. (2003). Operativ verksamhetsstyrning s Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen s. 189f 14

16 Vid insamlandet av information har vi försökt att använda oss av material som är så aktuellt, relevant och tillförlitligt som möjligt. De tidskrifter och publikationer som publicerats under de senaste åren har använts då dessa anses ha en hög grad av relevans för vår studie. Detta för att det löpande utges nya lagar och föreskrifter och standarder uppdateras Källkritik En viktig aspekt att beakta vid undersökningar är det kritiska förhållningssättet som undersökaren har till de olika källor som använts i studien. Problemet som kan uppstå är att försöka uppskatta sambandet mellan källan och den verklighet som skall beskrivas. Generellt sett kan det sägas att desto närmre källan är kopplad till den aktuella situationen som hanteras, desto mer väsentlig blir den. 26 Det är viktigt att, som undersökare, ta stor hänsyn till vad utgivaren har för syfte med upprättandet av artiklar och publikationer. Vid analys av ett företags årsredovisning eller intern företagsinformation, finns en risk att den bild som visas av företagets verklighet har förskönats. Det kan jämföras med media vars främsta syfte är att dra till sig läsare, genom just att uppförstora nyheten. Vi anser dock att det är stor skillnad på olika medier, då exempelvis branschtidningar och branschorganisationer förmodligen inte har i syfte att förvränga information. Vid bedömning av tillförlitligheten hos sekundärmaterial bör källan granskas med ett kritiskt förhållningssätt. 27 Det syfte som källkritiken skall uppfylla är att bestämma om källan är valid, det vill säga att den mäter det den avser att mäta. Källan ska också vara relevant och pålitlig för studien, det vill säga att inga slumpfel förekommer. Det finns tre källkritiska kriterier som kan användas vid bedömningen av sekundärkällorna. Det första är samtidskravet vilket innebär att källan skall vara aktuell, det andra är kriteriet är tendenskritik och innebär att ett kritiskt förhållningssätt vid bedömning av informationen då denna kan vara snedvriden av upphovsmannen. Beroendekritik är det sista kriteriet och innebär att en granskning av informationen bör göras för att avgöra om källorna är beroende av varandra. 28 Vi har beaktat samtidskravet vid insamlingen av vår information. Då flertalet publikationer, från exempelvis revisionsföretagen, upprättades ett eller kanske två år innan införandet av IASförordningen 2005 i noterade företag, är det viktigt att beakta att flertalet förändringar har skett i aktuella standarder. Då vi har nyttjat revisionsbolagens hemsidor och dess publicerade material har vi haft ett kritiskt förhållningssätt då materialet dels har som syfte att sälja företagets tjänster. De kan exempelvis framställa situationen med en viss standard som svårare än vad den egentligen är för att främja företagets tjänster. Stora mängder av materialet har också som syfte att ge information och anvisningar om redovisningen till producenter och användare av denna, vilket gör den väldigt användbar. Vi har dock, i så stor utsträckning som möjligt, försökt att utgå från den ursprungliga källa som i de flesta fall är de standarder som vi berör eller annan information från organisationer inom redovisningsbranschen eller försäkringsbranschen. 26 Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder, s Christensen, L. et al (2001). Marknadsundersökning en handbok s Eriksson, L-T, Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera s.151 f 15

17 3. Referensram Detta kapitel inleds med en beskrivning av de grundläggande reglerna som berör försäkringsföretag. Vidare ges en övergripande beskrivning av de redovisningsstandarder som berör studien. Sedan presenteras mer detaljerade delar av samma standarder. 3.1 Grundläggande regler Finansinspektionen, som lyder under Finansdepartementet, är den myndighet som har till uppgift att övervaka företag som verkar på finansmarknaden, däribland banker och försäkringsföretag. Finansinspektionen bildades 1991 då Bankinspektionen och Försäkringsinspektionen slogs ihop och idag har inspektionen bland annat tillsyn över cirka 500 försäkringsföretag. 29 Denna tillsynsmyndighet kan när som helst gå in och granska försäkringsföretagens verksamhet och företagen är dessutom skyldiga att fortlöpande lämna uppgifter om sin ekonomiska ställning. 30 Finansinspektionens uppgift är att se till att det finansiella systemet fungerar på ett effektivt sätt. För att reglera detta ger Finansinspektionen ut anvisningar, i form av författningssamlingar (FFFS). 31 Redovisning för försäkringsföretag regleras i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Denna lag hänvisar stora delar till Årsredovisningslagen (ÅRL). Både ÅRFL och ÅRL har förändrats på en rad punkter genom riksdagens antagande i december 2004 av en ny redovisningslagstiftning. Ändringarna har ägt rum för att anpassa sig till appliceringen av IASförordningen. 32 Finansinspektionen ger i sin tur ut kompletterande författningssamlingar som, för företag på finansmarknaden, är bindande. FFFS 2005:34 - Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag, reglerar hur försäkringsföretag ska framställa sina årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter. Vid upprättande av denna föreskrift har anpassningar gjorts till IFRS i så stor utsträckning som möjligt och lämpligt enligt lag och EG-direktiv. 33 Detta benämns lagbegränsad IFRS och innebär att godkända internationella redovisningsregler bör tillämpas i årsredovisningen om inte annat krävs enligt lag eller annan författning, inte annat följer av Finansinspektionens föreskrifter eller övriga allmänna råd eller inte annat följer RR 32 Redovisning för juridisk person. 34 Med detta menas att Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om exempelvis intagandet av EG-direktiv eller tolkningar av författningar gäller före godkända internationella standarder. 35 FFFS 2005:34 trädde ikraft 1 januari 2006 men Finansinspektionen har tidigare tagit ett beslut som innebär att försäkringsföretag, som inte obligatoriskt eller frivilligt tillämpar IASförordningen eller lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen, får tillämpa äldre föreskrifter, nämligen FFFS 2003:13 för räkenskapsåret Alla försäkringsföretag som tillämpar IASförordningen i koncernredovisningen måste således tillämpa lagbegränsad IFRS i juridisk person Ibid Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tilllämpar lagbegränsad IFRS 33 Ibid. 34 FFFS 2005:34 pt.1 35 Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tilllämpar lagbegränsad IFRS 16

18 Samma scenario gäller för de företag som tillämpar lagbegränsad IFRS i koncernredovisningen. Att tillämpa äldre redovisningsregler, för räkenskapsåret 2006, är endast möjligt för de onoterade försäkringsföretag som i årsredovisningen och i koncernredovisningen fortsatt att tillämpa äldre redovisningsföreskrifter. 36 De företag som tillämpar äldre redovisningsregler ska dock följa några nya tvingande lagbestämmelser och redovisningsföreskrifter, så kallade tvingade tillägg. 37 Skäl som lagts fram till att godkänna användning av äldre föreskrifter är att Finansinspektionen ansåg det omöjligt att kräva en tillämpning av IFRS-redovisning av alla finansiella företag från och med den 1 januari Finansinspektionen beslutade om en övergångsperiod till IFRS-anpassade redovisningsföreskrifter vilket innebär att årsredovisningen för räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 ska upprättas efter FFFS 2005:34. Onoterade finansiella företag som tillämpar eller som vid årsskiftet 2006/2007 blir tvungna att tillämpa IFRS i den lagbegränsade formen får enligt gällande föreskrifter från Finansinspektionen tillämpa samma form i både koncernredovisning och redovisning i juridisk person. 39 De företag som går över till IFRS-redovisning för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 bör dock i tidigare årsredovisningar ha gett upplysningar om planering, förberedelser och utvärdering av övergången. Vidare bör beskrivningar av identifierade och essentiella skillnader jämfört med rådande principer anges samt bör en penningmässig jämförelse mellan principerna uppges i den mån de finns tillgängliga. 40 Det kan dock tilläggas att aktuell föreskrift ger företagen ett visst spelrum för anpassningar i hur precisa och genomgripande dessa upplysningar kan vara. 41 Finansinspektionens syfte med införandet av IFRS i alla försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen likställt med det för noterade koncerner, bland annat att de ska vara internationellt jämförbara. 42 Som är nämnt ovan använder Finansinspektionen ordet bör i de allmänna råden om tillämpning av internationella redovisningsstandarder i FFFS 2005:34. Detta kan skapa en viss oklarhet i vad som egentligen gäller, vilket Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) dessutom framfört. 43 I och med detta har Finansinspektionen försökt ge en klarhet i hur detta ska tolkas. Det framförs således att föreskrifter är bindande regler medan allmänna råd om hur en författning kan eller bör appliceras i olika avseenden är generella rekommendationer. 44 Allmänna råd ses dock som regler, som ska gagna en enhetlig tillämpning av en särskild författning och som råd som ska främja utvecklingen att gå i en viss riktning av praxis. Då allmänna råd ska skiljas åt från föreskrifter används ordet bör istället för ska. Detta innebär dock inte att de allmänna råden saknar betydelse. Då god redovisningssed ska följas bör allmänna råd beaktas vilket innebär att dessa råd indirekt är bindande på grund av att alla företag ska redovisa enligt god 36 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 38 Ibid. 39 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret FFFS 2005:34 Bilaga 5 41 Finansinspektionen, (2005), Tillämpning av lagbegränsad IFRS i finansiella företags års- och koncernredovisning för räkenskapsåret Telefonintervju med Greta Wennerberg på Finansinspektionen Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 44 Ibid. 17

19 redovisningssed. Det kan även påpekas att regeringsrätten ofta godtar Finansinspektionens allmänna råd i redovisningsfrågor. 45 För att få en klar uppfattning om den problemformulering vi ställt krävs en genomgripande förklaring av främst IFRS 4 men också vissa delar av IAS 39, framförallt de delar som behandlar kategorisering och klassificering av finansiella instrument IFRS 4 IASC och senare IASB har sedan 1997 arbetat med att upprätta en standard för försäkringskontrakt i syfte att harmonisera de skilda tillvägagångssätten i redovisningen inom försäkringsbranschen. 46 Innehållet i projektet för den tänkta standarden skapade starkt motstånd. De utarbetade förslagen ansågs av redovisningsexperter, som fick komma till tals under utvecklingsarbetet, vara allt för komplexa att implementera på så kort tid som till det obligatoriska införandet 1 januari, Detta medförde att projektet delades in i två faser, fas 1 och fas 2, vilket möjliggjorde att delar av projektet (fas1) kunde implementeras i de noterade företagens redovisning vid införandet av IAS-förordningen år Uppdelningen i faser berodde således på att IASB ville undvika en fördröjning av utvecklingen i redovisningen av försäkringsavtal. 48 IFRS 4 Försäkringavtal, som är fas 1 av IASBs projekt om reglering av försäkringskontrakt, utfärdades den 31 Mars Förändringarna som följde i IFRS 4 ansågs milda jämfört med vad som planeras i fas 2. Företagen har nämligen ett visst utrymme att själva bestämma hur visar delar av redovisningen ska utformas, exempelvis får företagen välja om vissa delar av befintlig redovisningspraxis av försäkringskontrakt ska tillämpas även i fortsättningen, eller om diskontering till verkligt värde ska användas för att få en viss matchning av skulder och tillgångar. 49 Om försäkringsgivaren ska byta redovisningsprinciper så att de överensstämmer med IFRS 4 måste det påvisas att de finansiella rapporterna blir mer relevanta för användarna då dessa ska fatta ekonomiska beslut, samtidigt som samma grad av tillförlitlighet erhålls. Byte av redovisningsprinciper kan också motiveras då de finansiella rapporterna får högre tillförlitlighet och bibehåller samma relevans Finansinspektionen, (2004), Nya årsredovisningsföreskrifter för finansiella företag som tillämpar lagbegränsad IFRS 46 KPMG (2004) Insurance accounting under IFRS 47 KPMG (2004) IASB IFRS 4 and IAS 39 - Insurance and Investment Contracts 48 IFRS 4 FAQ pt PWC 50 IFRS 4 pt

20 Relevans Relevant men mindre tillförlitlig X Varken tillförlitlig eller relevant X Tillförlitlig och relevant Tillförlitlig men mindre relevant X Tillförlitlighet Figur 2. Krav vid byte av redovisningsprinciper Källa: KPMG International, 2004 IFRS 4 reglerar enbart redovisningen av försäkringskontrakt och inte redovisning i allmänhet för försäkringsbolag. 51 Den gäller följaktligen inte för andra tillgångar och skulder som försäkringsgivaren har, såsom finansiella tillgångar och skulder som istället behandlas under IAS 39 Finansiella tillgångar: Redovisning och Värdering. Meningen med IFRS 4 är bland annat att den ska lysa upp försäkringsredovisningen då användare av försäkringsföretagens externa rapporter anser dessa vara en ogenomtränglig svart box. 52 För att uppnå detta syfte ställer standarden exempelvis specifika upplysningskrav vid redovisning av försäkringskontrakt. De krav som ställs i IFRS 4 har ändrats för att överensstämma med den nya standarden IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som publicerades i september Denna standard ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari Nya IFRS 4, som antogs av EUkommissionen i januari 2006, inkluderar bland annat upplysningar som ska hjälpa användaren av försäkringsföretagens finansiella rapporter att bedöma karaktär och omfattning av de risker som härrör från försäkringskontrakt. 53 Vidare ska också upplysningar förekomma om principerna och metoderna för att hantera risker och även upplysningar om känsligheten för försäkringsrisk. 54 IFRS 4 ska följaktligen medföra att försäkringsredovisningen blir mer genomsynlig och jämförbarheten mellan liknande företag ska öka. IFRS 4 innehåller även krav på att försäkringsgivaren skall pröva ifall värdena på de redovisade försäkringsskulderna är adekvata. Detta görs genom en uppskattning av framtida kassaflöden som härstammar från försäkringsavtalen. Om det visar sig att uppskattningen och det redovisade värdet inte överensstämmer ska det redovisade värdet direkt korrigeras och skillnaden ska föras direkt till resultaträkningen Ibid. pt IFRS 4 FAQ pt IFRS 4 pt Ibid. pt IFRS 4 pt

21 IFRS 4 är inte utarbetat för att verka som en varaktig standard, utan anses vara ett steg i projektet för att underlätta för företagen att implementera fas För att framställa Fas 2 har IASB tillsatt en grupp med representanter från försäkringsbranschen som ska bistå med dess kunskap. 57 Projektet drivs vidare tillsammans med Financial Accounting Standard Board, FASB, den amerikanska motsvarigheten till IASB, således för att gör det möjligt att utveckla en global försäkringsstandard som är harmoniserad. 58 Fas 2 ska ge upphov till en mer omfattande standard som ska möta behoven från alla intressenter. 59 Det finns ingen bestämd tidpunkt då denna fas skall vara färdigställd men IASB räknar med att presentera en diskussionsrapport senare i år där inblandade får en chans yttra sig i projektet. En komplett standard beräknas att tidigast stå klar till 2008 med en tillämpning tidigast Definition av försäkringsavtal Svenskt regelverk har tidigare inte innehållit någon regel om hur klassificeringen av försäkringskontrakt skall ske. Innan IAS-förordningen antogs av EU, tillämpades i Sverige, principer som innebar att alla försäkringskontrakt redovisades på samma sätt. Vid klassificeringen togs även hänsyn till den juridiska formen som företaget hade till skillnad mot IFRS som inte tar hänsyn till företagsformen. 61 I och med att IASB utarbetade IFRS 4, innehållande en definition som möjliggjorde bättre bedömning av huruvida ett försäkringskontrakt utgjorde ett försäkringsavtal eller ej, utgick den indirekta definitionen som tidigare fanns i IAS 32. Syftet med definitionen i IFRS 4 är att skapa en gemensam definition på grund av att de rådande lokala definitionerna har varierat från land till land och skapat förvirring i vilken standard som ska följas vid redovisning av specifika kontrakt. 62 IASB vill således minska den osäkerhet som den tidigare definitionen skapat. Vidare ska definitionen hjälpa till att minska möjligheten att ändringar som krävs vid tillämpningen av IFRS 4 inte ska vara förgäves när den andra fasen slutförs. 63 Definitionen av försäkringsavtal lyder enligt IASB: Ett avtal enligt vilket den ena avtalsparten (försäkringsgivaren) accepterar betydande försäkringsrisk från en annan avtalspart (försäkringstagaren) genom att acceptera att kompensera försäkringstagaren om en specificerad osäker framtida händelse negativ påverkar försäkringstagaren. 64 För att förtydliga definitionen kan det vara av betydelse att utveckla vissa av begreppen. En försäkringsgivare är den parten i ett försäkringsavtal som har en skyldighet att kompensera en försäkringstagare om en försäkrad händelse infaller. 65 En försäkrad händelse är således en oviss händelse i framtiden som frambringar en försäkringsrisk och som täcks av ett försäkringsavtal. 66 Slutligen kan det konstateras att försäkringstagaren är den part i avtalet som har rätt till kompensation om den försäkrade händelsen inträffar KPMG (2004) IASB IFRS 4 and IAS 39 - Insurance and Investment Contracts 57 PWC Making sense of IFRS Analysts perspectives on insurance reporting 58 PWC, (2006), Standing up to scrutiny: Analysts perspectives on insurance reporting 59 EFRAG (2004) Re: Adoption of IFRS 4 Insurance Contracts 60 PWC, (2006), Standing up to scrutiny: Analysts perspectives on insurance reporting 61 Finansinspektionen, (2006), Företagens tillämpning av internationella redovisningsregler 62 IFRS 4 FAQ pt Ibid. 64 IFRS 4 bilaga A 65 IFRS 4 bilaga A 66 Ibid. 67 Ibid. 20

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Implementering av internationella redovisningsstandarder för försäkringsbolag. En fallstudie av If

Implementering av internationella redovisningsstandarder för försäkringsbolag. En fallstudie av If Implementering av internationella redovisningsstandarder för försäkringsbolag En fallstudie av If Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning och företagsanalys Vårterminen 2006 Författare: Personnummer:

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning

Läs mer

Leasing. Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102. Handledare: Mats Strid

Leasing. Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102. Handledare: Mats Strid Leasing Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102 Handledare: Mats Strid Företagsekonomi - Redovisning HT2005 Sammanfattning Examensarbete

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

finansiell rapportering

finansiell rapportering Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2017 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 5 TILLÄGG TILL IFRS...

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. IFRS-regler om fastighetsredovisning

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. IFRS-regler om fastighetsredovisning FI Dnr 05-191- 250 2005-12-30 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna med anledning av IFRS-regler om fastighetsredovisning Motivpromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifter för 2005 och 2006

Läs mer

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL

Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL - Preliminära bedömningar om redovisning i 2009-06-16 kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 2 2. VÄRDERING

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10

Årsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10 Årsredovisning Anna Karin Pettersson 2017-05-22 Lektion 10 Innehåll Introduktion Årsredovisningens delar Finansiell analys (räkenskapsanalys) 2 Litteratur FARs. Samlingsvolym K3 kapitel 3 6, 8 Lärobok,

Läs mer

Uppdaterat

Uppdaterat Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär att man jämför regelverken

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag

Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag 2017-04-24 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 17-316 Förslag till ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:15) om svenska skadeförsäkringsbolags

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

FFFS 2009:11 2010-03-26. Remissbemötanden och författningskommentarer

FFFS 2009:11 2010-03-26. Remissbemötanden och författningskommentarer FFFS 2009:11 2010-03-26 Remissbemötanden och författningskommentarer INNEHÅLL INLEDNING 3 FÖRSLAG, REMISSVAR OCH VÅRA BEMÖTANDEN 3 Bakgrund och sammanfattning 3 1. Värdering av finansiella instrument 4

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2002:4) om gruppbaserad

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2005:11) om försäkringsförmedling;

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2007

Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2007 Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2007 IAS 19 -BORTOM KORRIDOREN- Författare Micaela Arvidsson, 840831 Mette Günther, 830608 Handledare Pernilla Lundqvist Jan Marton FÖRORD Tack! Ett

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)...

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)... Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5 EU-förordningar... 9 International Financial Reporting Standards (IFRS)........................... 71 International Accounting Standards (IAS)......................................

Läs mer

kan omarbetning av IAS 17 motiveras?

kan omarbetning av IAS 17 motiveras? Leasing kan omarbetning av IAS 17 motiveras? Magisteruppsats Johan Bergkvist, -81 Peter Jakobsson, -82 Mattias Lamberg, -83 Handledare: Jan Marton Anna-Karin Pettersson Företagsekonomi/Redovisning VT2007

Läs mer

eventualtillgångar jämfört med de där angivna reglerna i det allmänna rådet.

eventualtillgångar jämfört med de där angivna reglerna i det allmänna rådet. Inledning Det s.k. K3 regelverket (K3, det allmänna rådet) 1 kommer efter att det har trätt i kraft bli huvudregelverket för onoterade aktiebolag. Utkastet till K3 består av totalt 283 sidor text. I textmassan

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Tillägg 2015:1 till grundprospekt avseende ICA Gruppen Aktiebolags (publ) MTN-program

Tillägg 2015:1 till grundprospekt avseende ICA Gruppen Aktiebolags (publ) MTN-program Finansinspektionens dnr 15-2553 Tillägg 2015:1 till grundprospekt avseende ICA Gruppen Aktiebolags (publ) MTN-program Tillägg till grundprospekt avseende ICA Gruppen Aktiebolags (publ) ( ICA Gruppen )

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2005:918 Utkom från trycket den 9 december 2005 utfärdad den 1 december 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse

Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad januari 2016 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 10 Koncernredovisning 6 IAS 1

Läs mer

Förvärvsanalys i praktiken

Förvärvsanalys i praktiken Förvärvsanalys i praktiken - en fallstudie om tillämpningen av IFRS 3 Kandidatuppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Vårtermin 2008 Handledare: Jan Marton Pernilla Rehnberg Författare:

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Förändringar i företags egna kapital vid införandet av IAS 39

Förändringar i företags egna kapital vid införandet av IAS 39 Förändringar i företags egna kapital vid införandet av IAS 39 Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Höstterminen 2005 Handledare: Jan Marton Pernilla Lundqvist Författare:

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

Första halvåret 2014 i sammandrag

Första halvåret 2014 i sammandrag Försäkringsbranschens Pensionskassa De/årsrapport januari -juni 2014 Första halvåret 2014 i sammandrag Premieinkomsten för första halvåret uppgick till 311 (331) miljoner kronor. Första halvårets resultat

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-04-14 Preliminär bedömning till följd av IAS 1 (reviderad 2007) INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. NYA BENÄMNINGAR PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 2. NYTT

Läs mer

GoBiGas AB Årsredovisning 2014

GoBiGas AB Årsredovisning 2014 GoBiGas AB Årsredovisning 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse 3 Finansiella rapporter 4 Resultaträkningar 4 Balansräkningar 5 Rapport över förändring i eget kapital 6 Noter 7 Revisionsberättelse 9 Granskningsrapport

Läs mer

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER

REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Företagsekonomiska institutionen REKRYTERING OCH KOMPETENSUTVECKLING PÅ REVISIONSBYRÅER Magisteruppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2007 Handledare: Ulla Törnqvist

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2012-09-10 R E M I S S P R O M E M O R I A Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag FI Dnr 12-230 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen?

Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen? Hur står det till med den kommunala pensionsredovisningen? Magisteruppsats Christoffer Gennerud Nina Petersson Handledare: Gunnar Rimmel Företagsekonomi/ Externredovisning HT2006 FÖRORD Förord Vi vill

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

RFR 1.2. Uppdaterad december 2008 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1.2. Uppdaterad december 2008 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1.2 Uppdaterad december 2008 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX

Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX 2005-09-19 Sida 1(5) Regeringsrätten Box 2293 103 17 STOCKHOLM Yttrande i Regeringsrättens mål nr XXXX-XX YTTRANDE För de bolag som inte valt eller var tvingade att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Redovisningstillsyn Nasdaq baserad på årsrapport 2017.docx

Redovisningstillsyn Nasdaq baserad på årsrapport 2017.docx Noteringar baserat på årsrapporten från Nasdaqs redovisningstillsyn KPMG AB Antal sidor 7 Nasdaq baserad på årsrapport 2017.docx 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the

Läs mer

Aktuellt på stiftelseområdet

Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Aktuellt på stiftelseområdet Årsmöte Stockholm 26 april 2017 Program Nya regler med anledning av dataskyddsförordningen ska ersätta personuppgiftslagen (PUL) Nyheter på redovisningsområdet

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer