VERKSAMHETEN

Transkript

1 VERKSAMHETEN

2 STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUT VERKSAMHETEN

3 STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT National Institute of Radiation Protection Postadress Telefon Box / Stockholm Besöksadresser Karolinska sjukhusets område Solna Telex 77 SAFERAD S Roslagsvägen 0 Telegramadress (f d Veterinärhögskolans lokaler) Saferad Stockholm Civiltryck AB Stockholm 98 LF/ALLF

4 FORORD Strålskyddsinstitutet tillkom i sin nuvarande form den juli 96. Under åren utgav institutet verksamhetsberättelser kalenderårsvis. Institutets arbetsbörda blev därefter så tung att det blev omöjligt att fortsätta med de ambitiösa årsberättelserna. Verksamhetsberättelserna innehöll emellertid statistiska uppgifter som inte bara gällde de egna arbetsinsatserna utan även den strålmiljö som påkallar institutets insatser, lixsdtutet har därför 978 publicerat en sammanställning av dessa uppgifter för perioden Med denna volym - med publikationsåret 98 - gör institutet ett försök att fortsätta verksamhetsberättelserna genom en rapport över verksamheten under de två åren och hoppas med nästa volym för åren hinna ikapp verkligheten. Åren var händelserika år ur strålskyddssynpunkt. Kärnkraftsdebatten nalkades sin kulmen och institutet medverkade i stora utredningar såsom Energi- och miljökommittén. Den internationella strålskyddskommissionen (ICRP) utgav 977 sin Publikation 6, som sammanfattar strålskyddsverksamhetens policy, och markerade sin 0-åriga tillvaro med ett stort möte i Stockholm 978. Det nya internationella enhetssystemet medförde den nya dosenheten sievert för tillämpning inom strålskyddsområdet, vilket måste ses som en hedersbetygelse till den svenska strålskyddsverksamhetens skapare, Rolf Sievert. Strålskyddsinstitutets nya forskningsnämnd och medel för initiering av forskningsprojekt gav strålskyddet ökade resurser, särskilt inom kärnkraftområdet som hårt belastade institutet. Strålningen i våra bostäder visade sig allt tydligare vara ett allvarligare problem än vad man tidigare trott. Samarbetet med socialstyrelsen i patientskyddsfrågor utvidgades. I eke-joniserande strålning medförde nya risker. Det nordiska samarbetet fortsatte, bl a med ett givande möte i Helsingfors 978. Strålskyddsverksamheten rymdes inte längre i huvudbyggnaden utan tog i anspråk dels en paviljong inom karolinska sjukhusets område, dels en av veterinärhögskolans gamla byggnader i kvarteret Kräftriket vid Brunnsviken. Åren var aktiva år. Bo Lindell

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. STRÅLSKYDDSINSTITUTETS UPPGIFTER OCH ORGANISATION 7 Organisationstablå 8 Styrelsens sammansättning 9 Strålskyddsinstitutets rådgivande forskningsnämnd 0 Beredskapsnämnden mot atomolyckor 0 Personaltablå. ÖVERSIKT ÖVER STRÅLSKYDDSVERKSAMHETENS UTVECKLING Icke-joniserande strålning Joniserande strålning. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSBYRÅN 7 Miljölaboratoriet 7 Dosimetrilaboratoriet 8 ELBA 9 Forskningssekretariatet 0. INSTITUTETS ADMINISTRATION Tabell : Översikt över verksamheten vid röntgenavdelningen Tabell : Antalet röntgenundersökningar inom sjukhusen Tabell : Acceleratorer för medicinsk strålterapi i bruk under Tabell : Antal mandagar som disponerats för tjänsteresor 7 Tabell : Översikt över verksamheten vid kämfysikaliska avdelningen Tabell 6: Leveranser av radioaktiva nuklider till sjukhus Tabell 7: Leveranser av radioaktiva nuklider till undervisnings- och forskningsinstitutioner Tabell 8: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor till sjukhus år 978 Tabell 9: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor till sjukhus år 978 Tabell 0: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor till undervisnings- och forskningsinstitutionerår 978 Tabell : Leveranser av radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor till undervisnings- och forskningsinstitutioner år 978 7

6 Tabell : Telegammaapparater i bruk under 977 och Tabell : Antal apparater samt total högsta tillåtna aktivitet enligt av SSI meddelade tillstånd 9 Tabell : Förekomsten av vissa apparater med fast monterade strålkällor inom industrin Tabell : Användning av radioaktiva ämnen för industriell radiografering 978 Tabell 6: Nuklider och dessas aktivitet medgivna för spårämnesförsök inom industrin Tabell 7: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i luft från svenska kärnkraftverk 977. Tabell 8: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i luft från svenska kärnkraftverk 978. Tabell 9: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i vatten från svenska kärnkraftverk Tabell 0: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i vatten från svenska kärnkraftverk Tabell : Svenska forskningsacceleratorer med terminalspänning överstigande MV eller partikelenergi överstigande MeV i drift Acceleratorer för medicinsk strålterapi redovisas i tabell 8 Tabell : Antalet rökdetektorer och fördelning i samhället 9 Tabell : Antalet överlåtna brandvarnare för bostäder 9 Tabell : Filmdosimetrins omfattning; fördelningen på röntgen- och isotoparbete 0 Tabell : Filmdosimetrins omfattning; fördelningen på olika verksamhetsområden 0 Tabell 6: Fördelningen av de uppmätta årsdoserna av röntgen- och gammastrålning Tabell 7: Halten av strontium -90 i mejerimjölk Tabell 8: Halten av cesium-7 i mejerimjölk i människokroppen under åren 99 till 979 Figur : Variationer av halten cesium-7 i människokroppen under åren 99 till 979. STATENS STRÅLSKYDDSINSTITUTS FÖRFATTNINGSSAMLING 6. PUBLIKATIONER 977 och 978 6

7 Professor Rolf Sievert 6 maj 896- december 966 Foto av en målning av konstnären Erik Kinell (96)

8 Strålskyddsinstitutets uppgifter och organisation Institutet är som strålskyddsmyndighet enligt strålskyddslagen (98:0) central förvaltningsmyndighet för ärenden om skydd mot joniserande och icke-joniserande strålning. Instruktionen för institutet är given i förordningen 976:8 (ändrad 976:960 och 978:). Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör som även är styrelsens ordförande. Inom institutet finns tre huvudenheter nämligen en tillsynsbyrå, en forsknings- och utvecklingsbyrå och en administrativ byrå. En avbyråcheferna är överdirektörens ställföreträdare. Verksamheten vid tillsynsbyrån är fördelad på en röntgenavdelning, en kämfysikalisk avdelning, en avdelning för strålskyddsmedicin, en avdelning för persondosmätning och en normenhet. Arbetet på röntgen- och kärnfysikaliska avdelningarna är fördelat på sektioner. Verksamheten vid forsknings- och utvecklingsbyrån är fördelad på ett miljölaboratorium, ett dosimetrilaboratorium och en enhet för insamling och analys av luftburet radioaktivt material. Verksamheten inom byråns enheter är fördelad på olika projektgrupper. Verksamheten vid administrativa byrån är fördelad på en informationsavdelning, ett kansli och instrumentverkstad samt en avdelning för lokalfrågor. Kansliet är indelat i enheter för ekonomiadministration, personaladministration och servicefrågor. Inom institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och till institutet är knuten beredskapsnämnden mot atomolyckor. Överdirektören är ordförande i dessa nämnder. Forskningsnämndens sekretariat är förlagt till forsknings- och utvecklingsbyrån. Ärenden rörande beredskapen mot atomolyckor handläggs inom den kärnfysikaliska avdelningen vars beredskapssektion fungerar som beredskapsnämndens sekretariat. Institutets verksamhet på området för icke-joniserande strålning är tillsvidare förlagd till en projektgrupp under chefen för tillsynsbyrån. Institutet har tillsammans med socialstyrelsen inrättat en samarbetsgrupp för patientskydd, där överdirektören är ordförande.

9 00 Organisationstablå (vid utgången av dec 978) Rådgivande forskningsnämnd Beredskapsnämnden mot atomolyckor Styrelse Överdirektör och chef Samarbetsgrupp för patientstrålskydd Tillsynsbyrå Röntgenavdelning I sektioner Kärnfysikalisk avdelning I sektioner Avdelning för strålskyddsmedicin Avdelning för persondosmätning Forsknings- och utvecklingsbyrå Miljölaboratorium I projektgrupper Dosimetrilaboratorium Enheten för luftburen radioaktivitet Forskningssekretariat Administrativa byrån [Kansli Informationsavdelning ' Bibliotek L-sektioner för ekonomiadministration, personaladministration och kontorsservice i Instrumentverkstad Lokalavdelning Normenhet Projektgrupp för ickejoniserands strålning

10 Styrelsens sammansättning Styrelsens ordförande är överdirektören för strålskyddsinstitutet. Ledamöter av styrelsen är i övrigt högst tio andra personer som regeringen utser särskilt samt vidare två personalföreträdare. Styrelsen för institutet hade vid utgången av år 978 följande sammansättning: Ordförande (intill utgången av juni 98 Ledamöter (intill utgången av juni 979) Överdirektör Bo Lindeli Överingenjör Thomas Eckered Riksdagsledamot Åke Green Riksdagsledamot Birgitta Hambraeus T f generaldirektör Sven-Olof Hedengren Avdelningschef Göran Persson Ombudsman Bo Tengberg Avdelningschef Arne Westlin Ombudsman Erik Wångby Museichef Bengt Hubendick Kanslichef Carl-Gösta Hesser (personalföreträdare) Verkstadschef Åke Larsson (personalföreträdare)

11 Strålskyddsinstitutets rådgivande forskningsnämnd Sammansättning vid utgången av år 978: Ordförande Ledamöter Överdirektör Bo Lindeli Överingenjör Per-Eric Ahlström Fil lic Lars Carlbom F d generalläkare Carl-Johan Clemedson Professor Lars Fredriksson Laborator Ulf Grimas Professor Kurt Liden Byråchef Lars Olsson Professor Jan Rydberg Överingenjör Nils Rydell Professor Bernhard Tribukait Forskningschef Gunnar Walinder Med lic Peter Westerholm Sekreterare Avdelningsdirektör Ulf Bäverstam Beredskapsnämnden mot atomolyckor Sammansättning vid utgången av år 978: Ordförande Ledamöter Överdirektör Bo Lindell Fil lic Lars Carlbom Överingenjör Samuel Ekholm Generaldirektör Arne Engström Professor Lars Fredriksson Överingenjör Nils Gyldén Överdirektör Lennart Hannerz Professor Arne Hedg»*an Reaktorinspektör Erik Jansson Bitr överläkare Göran Lundell Byråchef Olov Lönnqvist Ingenjör Bertil Mandahl Överstelöjtnant Erik Thyberg Professor Bernhard Tribukait Avdelningschef Gunnar Wennström Sekreterare l:e strålskyddsinspektör John-Christer Lindhé 0

12 Personaltablå (vid utgången av år 978) Överdirektör och chef Professor Bo Lindell Administrativa byrån Byråchef Lars Persson Avdelningsdirektör Carl-Gösta Hesser (kanslichef) Assistent Margareta Rydell (huvudregistrator) Byrådirektör Sven Löfveberg (informationschef), tji Ingenjör Åke Larsson (verkstadschef) Avdelningsdirektör Stig Johansson (chef för lokalavdelningen) Tillsynsbyrån Byråchef Gunnar Bengtsson (överdirektörens ställföreträdare) Avdelningsdirektör Sten Grapengiesser (chef för röntgenavdelningen) Avdelningsdirektör Jan Olof Snihs (chef för kärnfysikaliska avd) Läkare Sten-Erik Olsson (chef för avdelningen för strålskyddsmedicin) l:e strålskyddsinspektör Albert Kiibus (chef för avdelningen för persondosmätning) l:e strålskyddsinspektör Lennart Holmberg (chef för avdelningen för normverksamhet) Forsknings- och utvecklingsbyrån Byråchef Kay Edvarson Laborator Gun Astri Swedjemark (chef för miljölaboratorium) Laborator Lennart Lindborg (chef för dosimetrilaboratorium) Avdelningsdirektör Gunnar Persson (chef för enheten för mätning av luftburen aktivitet (ELBA) Avdelningsdirektör Ulf Bäverstam (chef för forskningsnämndens sekretariat)

13 . Översikt över strålskyddsverksamhetens utveckling Icke-joniserande strålning Källor till icke-joniserande strålning är t ex lasrar, sollampor, radiosändare, radarstationer, mikrovågsugnar och ultraljudstvättar. På de flesta områden ökar användningen av sådana källor snabbt, med typisk volymökning av -0% årligen. Nya källor eller användningsområden tillkominer också, t ex solarier och föregivna myggdödare. Detta ställer krav på att institutet följer utvecklingen och granskar produkter som kan vara skadliga. Dokumenterade skador av icke-joniserande strålning är få med undantag av ca fall årligen av lindriga ögonskador (svetsblänk) av ultraviolett strålning från svetslågor. Misstankar finns emellertid om möjlighet till omfattande skaderisker, t ex ett tusental hndcancerfal! årligen från solbad och ett hundratal fall av grå starr årligen från infrarödlampor eller industriugnar. Så länge dessa misstankar finns måste institutet bedriva och stödja forskning som kan ge bättre riskbedömningar. En sammanfatt; ng av skaderiskerna ges i tabell A. Resultatet av strålskyddsverksai.-heten kan inte mätas direkt i form av skademinskning så länge riskbedömningarna är ytterligt osäkra. Produktionen sedan våren 977 då verksamheten drogs igång har fram till sommaren 979 omfattat bl a informationsskrifter om optisk strålning, radiofrekvent strålning, ultraviolett strålning och laserklassning. Vidare har utgivits föreskrifter om gränsvärden för ultraviolett strålning och provisoriska gränsvärden för allmänhetens exposition för mikrovågsstrålning samt förslag till föreskrifter om lasrar. En rad rapporter om expositionsnivåer och mätteknik för olika produkter har också utgivits med speciell tonvikt på ultraviolett strålning. I regel märks ett resultat genom att antalet förfrågningar till institutet på ett visst område minskar någon tid efter det att föreskrifter eller information utgivits. Joniserande strålning Joniserande strålning från röntgenapparater och naturligt radioaktiva ämnen har varit känd i mer än åttio år. Nyare strålkällor som stora acceleratorer eller konstgjort radioaktiva ämnen i t ex kärnkraftverk har medfört att strålningen kan nå människokroppen på nya vägar och

14 delvis medföra nya skyddsproblem. Kring detta behövs ytterligare forskning. I stort sett är dock skadeverkningarna efter bestrålning väl kända. Den mer än femtioåriga strålskyddsverksamheten i Sverige har lett till att akuta strålskador endast förekommer i sällsynta fall. De senaste åren har endast enstaka akuta skadefall rapporterats till strålskyddsinstitutet. Sedan 90-talet har intresset alltmer inriktats mot andra skadeformer såsom fosterskador, cancer och förändringar i arvsmassan. För dessa finns ungefärliga riskuppskattningar som bygger på antagandet att risken är proportionell mot stråldosen även vid mycket låga stråldoser. Med uppskattningar från Energikommissionen som grund går det att beräkna de väntevärden som redovisas i tabell A. Storleksordningen av osäkerheten framgår ungefär av det givna intervallet. På lång sikt finns möjligheter att minska antalet skadefall till ungefar hälften. Detta skulle dock kräva stora resurser. Ytterligare riskminskning till mycket mindre än hälften är knappast möjlig för de förhöjda doserna från naturliga strålkällor. När det gäller medicinska undersökningar med hjälp av strålning kan risken sannolikt minskas ytterligare genom kända eller väntade tekniska förbättringar. Aktuella utvecklingstendenser är grovt sammanfattade i tabell B. Där framgår att behovet av insatser de senaste åren minskat på områden som berör ca fjärdedelen av institutets budget. Oförändrat eller måttligt ökat behov berör knappt en fjärdedel av budgeten medan starkt ökat behov berör nästan hälften. Som en grov sammanfattning kan anges att»produktionen» av strålskydd i landet det senaste decenniet i stort sett lett till för den berörda individen minskade strålningsrisker. Den kraftigt ökade strålningsanvändningen har dock gjort att allt fler individer kommer i kontakt med mer strålning. Exempel på dessa tendenser finns i tandröntgenundersökningarna, där antalet årligen tagna filmer under de senaste decenniet..a fördubblats vart sjunde år och nu är uppe i ca miljoner. Detta betyder säkert också en kraftig ökning av antalet under året röntgade patienter. Emellertid har strålbelastningen per film per sjuårsperiod ungefar halverats, varför strålbelastningen per berörd person kraftigt minskats, och den totala strålbelastningen i landet förblivit konstant. Liknande förhållanden gäller för undersökningar med radioaktiva material i sjukvårds, där dock förbättringen i undersökningens kvalitet för patienten lett till högre stråldoser för personalen.

15 Tabell A Uppskattat väntevärde för antalet skador orsakade av strålning i Sverige under ett år (970-talet). Inom parentes anges dominerande orsak eller skadetyp. Ca hälften av skadorna skulle kunna förebyggas genom strålskyddsinsatser som utnyttjade känd teknik (dock inte skadorna från»normal» naturlig strålning). Skadetyp Joniserande Icke-joniserande Akut strålskada av övergående slag Akut strålskada med bestående men Allvarlig sen skada till patienter från medicinska undersökningar eller behandlingar Allvarlig sen skada från användning av strålning i industri, arbetsliv, konsumentprodukter Allvarlig sen skada från av människan förhöjda doser från naturliga strålkällor Totalt antal skador med bestående men pga människans åtgärde' Jämförelse: allvarlig sen skada från»normal» naturlig strålning Jämförelse: totalt antal dödsfall årligen i Sverige Enstaka (fel vid strålbehandling) < (fel vid strålbehandling) 0-00 (cancerdödsfall) -0 (cancerdödsfall) (dödsfall i lungcancer från radioaktivitet i bostäder) (cancerdödsfall) (cancerdödsfall) (cancer) (»svetsblänk», går över på en dag) 0-0 (ögonskador) 0- (dödsfall i hudcancer) 0-0 (dödsfall i hudcancer -00 (grå starr) 0-00 (dödsfall i hudcancer från solbad) -00 (grå starr och hudcancerdödsfall) 0-00 (dödsfall i hudcancer) 00 (hudcancer)

16 Tabell B Ungefärlig andel av institutets budget 978/79 (exklusive forskningsmedel) för strålskyddsverksamhet inom respektive område. Till detta kommer forskningsmedel motsvarande 6% för kärnkraftforskning och % för övrig forskning (inklusive forskningsmedel blir totalsumman alltså 0%). Utveckling av använd volym Utveckling av behovet av insatser från SSI Verksamhet kostnad 978/79 % av budgeten (exkl forskningsmedel) SKYDD MOT JONISERANDE STRÅLNING Från reaktor 97 till Oförändrat Starkt ökade krav från statsmakterna Starkt ökat efter konstaterande av dåligt skyddsläge Kärnkraft Röntgenundersökningar på sjukhus + 0%/år Ökat bl a genom radiofarmakautredningar Undersökningar med radioaktiva material på sjukhus Oförändrat Minskat genom ökade lokala insatser Strålbehandling 6 + 0%/år Viss minskning efter kampanj 976 Röntgenundersökningar i tandvård +%/år Viss ökning Användning av röntgen i industri, forskning, undervisning och veterinärmedicin samt militära tillämpningar +%/år Viss ökning Handel med samt industrianvändningavradioaktivamaterial +%/år Viss ökning användningavradioaktivamaterial iforskningochundervisningsamt militära tillämpningar Oförändrat Oförändrat Konsumentartiklarmedanknytning till joniserande strålning Oförändrat Exposition minskad till fjärdedelen Naturligt radioaktiva material i gruvor och bergrum Oförändrat 0% ökad radonhalt Strålningsmiljö i bostäder 9

17 Tabell B forts Utveckling av använd volym Utveckling av behovet av insatser från SSI Verksamhet kostnad 978/79 % av budgeten (exkl forskningsmedel) Oförändrat Kärnvapennedfall Yttre stråiningsmiljö J minskat till mindre än femtedelen FORSKNING OM JONISERANDE STRÅLNING Forskning om hälsoeffekter av joniserande strålning Forskning om stråldosmätning +% till Osäker riskbedömning SKYDD MOT ICKE-JONISERANDE + 0%/år Viss debatt STRÅLNING FORSKNING OM ICKE-JONISERANDE STRÅLNING SUMMA 00 6

18 . Forsknings- och utvecklingsbyrån Forskningsbyrån var under 977 organiserad på tre enheter, miljölaboratoriet, dosimetrilaboratoriet och forskningssekretariatet tillkom enheten för luftburen radioaktivitet (ELBA), som då överfördes från Försvarets forskningsanstalt. Miljölaboratoriet Miljölaboratoriets verksamhet har liksom tidigare år omfattat fortlöpande mätningar i syfte att följa strålningsnivån inom landet samt arbeten av projektkaraktär där speciella strålningsmiljöer eiler mätproblem studerats. De fortlöpande mätningarna på livsmedel har avsett Cs-7 och Sr-90 i mjölk från mejerier i olika delar av Jandet, i renkött samt, som enstaka stickprov, i andra livsmedel. Gammrnivån utomhus har följts genom kontinuerlig monitering vid institutets mätstationer. Programmet för de fortlöpande mätningarna och dessas omfattning har varit i huvudsak detsamma som föregående år. Verksamheten av projektkaraktär har dominerats av problem som sammanhänger med strålningsmiljön i bostäder. Under 978 upptogs en väsentlig del av resurserna av kontakter med allmänhet och lokala myndigheter, vilket medförde förseningar av aktuella projekt och försvårade en rationell planering av arbetet. Personal vid miljölaboratoriet har deltagit i arbetsgrupper för radioaktivitet i bostäder organiserade av internationella organisationer och presenterat resultat av aktuella projekt vid internationella och nordiska symposier och expertmöten (se lista över publikationer). Bland de projekt med anknytning till bostadsmiljön som varit aktuella under perioden märks den landsomfattande undersökningen av gammanivån i bostäder som fortsatts och delrapporterats samt specialundersökningar av vissa hustyper i samarbete med statens institut för byggnadsforskning. Bland dessa ingick en serie hus byggda på s k rödfyr där de högsta radonnivåer som hittills uppmätts i landet observerades. Undersökningar av radon och radium i hushålls vatten har fortsatt med en undersökning vid stora vattenverk. Institutets anläggning för helkroppsmätningar har använts för årlig mätning av Cs-7 i en kontrollgrupp samt undersökningar av sjukhuspersonal som arbetat med radionuklider. Som ett led i radonunder- 7

19 sökningarna har utveckling av metodik för in vivomätning av radonets dotterprodukter i lungan påbörjats. Dosimetrilaboratoriet Vid institutets omorganisation påfördes dosimetrilaboratoriet ansvar för dosimetri för icke-joniserande strålning. Denna verksamhet redovisas på annat ställe. Verksamheten avseende joniserande strålning har bestått av: Fortsatt uppbyggnad av expositionsstandarder Kalibrering av instrument Revidering av nordiska rekommendationer för bestämning av absorberad dos vid strålbehandling Övergången till radiologiska SI-enheter Fortsatt forskning inom mikrodosimetri. Under hösten 977 initierade laboratoriet dessutom en efterutbildningskurs i dosimetri för sjukhusfysiker i Norden en kontroll av aktivitetsmätares noggrannhet vid sjukhus i Sverige. Under april/maj 976 expositionskalibrerades fyra jonkamrar vid internationella byrån för mått och vikt (BIPM) i olika röntgenstrålfält lämpade för användning vid strålbehandling. Fr o m 977 har rutinmässig kalibrerings verksamhet åter bedrivits i ett begränsat antal röntgenstrålfält, vilka valts så att de liknar dem vid BIPM. I april 977 utfördes en förnyad kalibrering av en sekundärstandardjonkammare i ett 60 CO-7 sfrålfält vid BIPM. Ingen signifikant ändring i jonkammarens känslighet kunde spåras. Svensk expositionsstandard för denna energi ligger nu 0, procent ifrån den vid BIPM. Denna skillnad, som kan identifieras med ändrade korrektioner vid BIPM, har inte föranlett någon ändring av den svenska standau';n. Skillnaden medför att expositionsrater bestämda utifrån kalibrering mot svensk standard blir 0, procent lägre än om man utgått ifrån en kalibrering vid BIPM. För kalibrering och test av strålskyddsinstrument brukas i vissa sammanhang hårdfiltrerad röntgenstrålning och monoenergetiska strålfält från radionuklider. Genom att utnyttja sekundärstandardjonkammare kalibrerade i strålfält avsedda för strålbehandling har ett antal strålkällor och jonkammare kunnat mätas in. En så kalibrerad sfärisk (0 cm ) jonkammare kalibrerades vid såväl nationella fysikaliska laboratoriet (NPL) som nationella strålskyddsinstitutet (NRPB) i England i hård- 8

20 filtrerade strålfalt. För jämförbara strålfålt blev överensstämmelsen mellan de tre olika kalibreringsfaktorerna inom i procent. Under åren 977 och 978 har en revidering pågått av de nordiska rekommendationerna för bestämning av absorberad dos i foton- och elektronstrålfält med energier mellan och 0 MeV. Revideringen är påkallad av litteraturuppgifter om systematiska fel på upptill % med nuvarande praxis. Föreståndaren för dosimetrilaboratoriet har varit sekreterare i arbetsgruppen, som beräknas avsluta sitt arbete under 979. Under verksamhetsperioden har en övergång skett till SI-enheter för de strålningsfysikaliska storheterna. Dosimetrilaboratoriet har varit engagerat i förberedelsearbetet och har bl a medverkat till att rekommendationer tagits fram. Övergången för sjukvårdsverksamhet gäller från den januari 979 på rekommendation från socialstyrelsen, medan man för övriga verksamheter rekommenderar en övergång under den kommande femårsperioden. Verksamheten inom mikrodosimetri har omfattat kommittéarbete inom ICRU och nya applikationer av den vid laboratoriet tidigare framtagna variansmättekniken. Under hösten 977 arrangerades på initiativ av dosimetrilaboratoriet en efterutbildningskurs i Stockholm för nordiska sjukhusfysiker. Kursen arrangerades i s? aarbete med radiofysiska institutionen, Stockholm. Dess syfte var att ge yrkesverksamma sjukhusfysiker en aktuell översikt av dosimetriutvecklingen samt också ge tillfälle till utbyte av erfarenheter. I samarbete med det danska strålskyddsinstitutet genomfördes under hösten 977 en kalibrering av aktivitetsmätare. ELBA Enheten för insamling och analys av luftburen aktivitet från kärnladdningsprov har som huvuduppgift att detektera atmosfäriska kärnladdningsexplosioner samt möjliggöra en närmare analys av sådana händelser. Den driver ett nät av stationer för insamling av radioaktivt material i markluft och nederbörd och tar även, med hjälp av flygvapnet, prover i högre luftskikt. Det insamlade materialet analyseras, i första hand genom gammaspektrometri, och mätresultaten rapporteras fortlöpande i kvartalsrapporter. Under perioden har utöver den rutinmässiga övervakningen mätningar av HT i markluft utförts vid en 9

21 station och utveckling av metodik för insamling och mätning av radioaktivt xenon har i huvudsak slutförts. I slutet av 978 observerades nytillkommet radioaktivt material från en kinesisk explosion utförd i mitten av december 978. I övrigt har små mängder -, troligen härrörande från sjukvårdsinrättningar, observerats i syd- och mellansverige under hösten 978. Forskningssekretariatet SSI bedriver i endast begränsad omfattning egen forskning. Större delen av sitt forskningsbehov tillgodoser institutet genom externt förlagda forskningsuppdrag av projektkaraktär. Dessa bekostas via särskilt anslagna forskningsmedel. De externa forskningsuppdragen administreras av forskningssekretariatet. SSI har till sin hjälp i forskningsfrågor en rådgivande forskningsnämnd. Nämnden har tolv ledamöter samt som ordförande SSIs överdirektör. Den sammanträdde under 977 sju gånger, under 978 sex gånger. Anslagna och förbrukade medel för åren 977 och 978 framgår av följande tabell (Mkr) Anslaget Förbrukat Anslaget Förbrukat Forskning rörande strålskydd i samband med kärnkraftproduktion, Övrig strålskyddsforskning 0,,8 0,, 0,6, 0,6 0

22 . Institutets administration I och med institutets omorganisation från och med bildades en administrativ enhet, som enligt prop 97/76:, JoU 97/ 76:8 och rskr 97/76:, omfattar kansli, informationsavdelning och instrumentverkstad. Under perioden har vidare en avdelning inrättats för nybyggnads- och upprustningsfrågor av institutets lokaler. Inom kansliet har sektioner upprättats för frågor rörande ekonomi, personal och kontorsservice. Informationsavdelningen innefattar även institutets bibliotek. Inom ekonomidelen av kansliet har utöver det löpande arbetet översyner ägt rum av kontoplanen, taxor, föreskrifter för redo visnings verksamheten vid institutet m m. Personalsektionen har utöver den löpande verksamheten innefattande löne- och pensionsfrågor haft att ta ansvaret för nyrekrytering till ett -tal nya tjänster och därmed förknippade kontakter med SPN och AMS. Den nya arbetsrättslagstiftningen har naturligtvis också inneburit en ökande börda särskilt för denna del av kansliet. Inom kansliet har vidare frågor av juridisk och arbetsrättslig natur för hela institutet handlagts av kanslichefen. Vad gäller informationsavdelningen innefattande även biblioteket så har under perioden bl a interninformationen förstärkts och litteratursökning startats. En viss omläggning av innehållet i Strålskyddsnytt har skett. Intresset för information om olika strålskyddsfrågor har varit mycket stort från press och allmänhet exempelvis vad gäller kärnkraften och strålningen i bostäder. De interna utbildningsfrågorna har ägnats särskild uppmärksamhet i samband med den omfattande nyrekrytering av personal som skett under perioden. Instrumentverkstaden skall liksom biblioteket och anordningar för undervisning och upplysningsverksamhet i den utsträckning det är möjligt även stå till förfogande för institutionerna för radiofysik respektive radiobiologi vid karolinska institutet och för avdelningen för sjukhusfysik vid karolinska sjukhuset i enlighet med instruktionen för strålskyddsinstitutet. Instrumentverkstadens uppgift är i första hand att tillverka specialiserad utrustning som ej finns tillgänglig på öppna marknaden och även att hjälpa forskare och ingenjörer med konstruktionsförslag och ritningar för dylik apparatur. Annan utrustning inköpes, då så kan ske, från utomstående tillverkare.

23 Lokalfrågorna har under perioden tilldragit sig ett mycket stort intresse beroende på den stora relativa ökningen av personalen vid institutet. Genom tillmötesgående från karolinska sjukhusets sida kunde en paviljong om ca 0 m yta förhyras för att sedan av byggnadsstyrelsen upprustas till provisoriska lokaler för främst gruppen för icke-joniserande strålning. Vidare erhöll avdelningen för strålskyddsmedicin och persondosmätning samt forskningssekretariatet, enheten för luftburen radioaktivitet och FoU-byråns ledning provisoriska lokaler om ca 800 m i byggnad i kvarteret Kräftriket (Veterinärhögskolans f d område). I samband härmed kunde även en mindre aula tillföras institutet. Lokalerna inom karolinska sjukhusets område (ca 800 m ) förhyrs nu av byggnadsstyrelsen för institutets räkning och kommer att genomgå en viss upprustning och renovering under 979/80. Slutligen avser byggnadsstyrelsen att på grundval av ett underlag från institutet begära tillstånd hos regeringen att få projektera en nybyggnad på karolinska sjukhusets mark för att på nytt samla institutets lokaler inom samma område. I samband därmed avses en genomgripande upprustning ske av institutets nuvarande huvudbyggnad. Arbetet med att få fram en ny arbetsordning för institutet har påbörjats och vidare pågår fortlöpande arbetet med att förbättra diarie- och dossiéplanen liksom att ordna ändamålsenliga arkivutrymmen för institutet.

24 Tabell : översikt över verksamheten vid röntgenavdelningen Tabell a: Tillståndsärenden 977 Nytillkomna Utökning av Avskrivning Antal anläggtillstånd befintliga av befintliga ningar tillstånd tillstånd anl app anl app anl app Medicin diagnostik terapi Odontologi Veterinärmedicin Industri, teknik, forskning Beviljade tillstånd för anläggningar som tidigare ej haft radiologisk verksamhet Beviljade tillstånd för anläggningar med tidigare beviljade tillstånd Tillstånd som avskrivits därför att verksamheten upphört De i kolumnen redovisade siffrorna ligger på uppräkning från tidigare år och är därför osäkra. Legitimerade tandläkare har sedan 976 generellt tillstånd till odontologisk röntgendiagnostik med standardutrustning (Jfr MF 97:9). Det redovisade antalet under året handlagda tillståndsärendena avser specialapparatur av olika slag. Någon totalsumma för antalet befintliga sådana apparater har ej beräknats. Tabell b: Tillstandsärenden 978 Nytillkomna tillstånd anl app Utökning av befintliga tillstånd anl app Avskrivning Antal anläggav befintliga ningar tillstånd anl app Medicin diagnostik terapi Odontologi Veterinärmedicin Industri, teknik, forskning g * 0 7 _ Samma som för Under året har tillstånden för 70 skolor avskrivits eftersom röntgenarbetet upphört.

25 Tabell c: Antal utförda besiktningar Område, ändamål anl 970 app an) 97 app anl 976 app anl 977 app 978 anl app Medicin: diagnostik terapi Odontologi Veterinärmedicin Industri, teknik, forskning Diverse Totalt _ Anläggningar som avses i strålskyddslagen 9 (radar, elektronmikroskop, m m), bygggranskning, speciell utrustning. Tabell d: Antal beviljade tillstånd Område, ändamål anl 970 app anl 97 app anl 976 app anl 977 app anl 978 app Medicin diagnostik terapi Odontologi Veterinärmedicin Industri, teknik, forskning Innehav * * Tekniska Röntgencentralen fick i februari 97 nytt tillstånd för sina drygt 00 apparater. De bytte sedan handelsform och övergick till Sveriges Tekniska Kontrollinstitut (STK) som fick tillstånd för samma apparater i december 97.

26 Tabell : Antalet röntgenundersökningar inom sjukhusen År Antal undersökningar Antal per OOO av befolkn ,9 miljoner,6 ",0 ",90 ",9 ",90 ",9 ",90 ",7 ",68 "

27 Tabell : Acceleratorer för medicinsk stråherapi i bruk under 978 Ort Lokal Typ Fabrikat Energi (MeV) Göteborg Jönköping Linköping Lund Malmö Stockholm Umeå Uppsala Örebro Sahlgrenska sjukhuset Lasarettet Regionsjukhuset Lasarettet Allmänna sjukhuset Karolinska sjukhuset Lasarettet Akademiska sjukhuset Regionsjukhuset Linjäraccelerator Linjäraccelerator Linjäraccelerator Linjäraccelerator Linjäraccelerator Betatron Linjäraccelerator Linjäraccelerator Betatron Linjäraccelerator Betatron Linjäraccelerator Linjäraccelerator Betatron Linjäraccelerator Linjäraccelerator Linjäraccelerator Betatron Microtron Philips Ass.El.Ind Siemens Milliard Varian Brown Boveri M.E.L. Siemens Siemens Philips Siemens Varian Philips Brown Boveri Varian Philips M.E.L. Siemens Scanditronix

28 Tabell : Antal måndagar som disponerats för tjänsteresor Medicin: diagnostik terapi Odontologi Veterinärmedicin Industri, teknik, forskning Övrigt ' 66' Därav utlandsresor för 977 totalt mandagar och 978 totalt 9 mandagar. Anm Under delar av 977 var personalen reducerad pga tjänstledigheter, överflyttning till annan tjänst etc. Nyrekrytering och introduktion under 978 motiverar delvis den stora skillnaden i inspektion av medicinsk röntgendiagnostik. Den stora mängden terapiinspektioner under 978 var en del av förberedelsen inför övergången till SI-enheter inom röntgenterapin. Posten»övrigt» avser internutbildning och allmänna strålskyddsmöten, symposier etc. 7

29 Tabell : Översikt över verksamheten vid kämfysikaliska avdelningen Område, ändamål Antal besiktningar Per. befintl. Antal beviljade anläggningar tillstånd Medicin Undervisn, forskn Industri, teknik: Anl med typbesikt apparatur Anl med annan apparatur (7-radiogr, spårunders.) Handel och import Militär användning Totalt: Tabell a: Antal avskrivna tillstånd Tillstånd för tekniska anläggningar Övriga

30 Tabell 6: Leveranser av radioaktiva nuklider till sjukhus 977 Nu kl id Antal kliniker Maximal aktivitet (mci) Total aktivitet (mci) - - Cr- Co-7 Tc-99m H- C- Co-8 P- Xe- Se-7 In- S- Ga-67 In-m Fe-9 Y-90 TI-0 Ca-7 Ca- Au-98 - Sr-8 Rb-86 Yb-69 K- Ce-I Sc-6 Ni-6 Fe- Na- Na- Zn-6 Kr-8 Hg-0 \\ Ba- (. Cd-09! Ga-68 Am- ; Ir-9! ,, 0,, 0 0, 0, 0 0,0 0, ,6 7 8, 0,, 0 0, 0, 0 0,0 0,006 9

31 Tabell 7: Leveranser av radioaktiva nuklider till undervisnings- och forskningsinstitutioner 977. Nuklid Antal lab. Maximal aktivitet (mci) Total aktivitet (mci) H- C- - P- S- Cr- Na- Co-7 Fe-9 Co-aö Zn-6 Rb-86 Ca- Ba- Ni-6 Hg-0 Cd-09 Co-8 - P- Cs-7 Ag-0m Y-90 Yb-69 Fe- Tc-99m Se-7 Ce-9 Co-60 Sn- Zr-9 Hg-97 In- Na- Kr-8 Sr-8 Xe- In-n. T-0 La , ,0 80, , ,6 0 0, ,7 7, , 6 6,

32 Tabell 7 forts Nuklid Cd-m Sc-6-9 Pb-0 Tl-0 Cs- Ce- Po-0 Cs- Be-7 Nd-7 Sr-89 - Sr-90 Eu- Am- Mn-- Pu-8 Cm- Cm- Ru-06 Sb- Au-9 Lu-77 Tb-60 Ce- Co-6 Tb-6 Tm-7 In-m Antal lab. Maximal aktivitet (mci) 0, 0, , 0 0,0 0,0 0 0,7 0, 0, Total aktivitet (mci) 0, 0, , 0 0,0 0,0 0 0,7 0, 0,

33 Tabell 8: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor till sjukhus år 978. I samband med övergång till ett förenklat sätt att behandla underlaget till tabell 8 har det inte varit möjligt att för år 978 få fram uppgift om hur många kliniker som använt respektive radionuklid, i stället har antalet överlåtelser av varje radionuklid angetts. Nuklid Antal överlåtelser Max aktivitet per överlåtelse (mci) Total aktivitet (mci) Tc-99m Xe- - Au-98 P- - Cr- H- Y-90 Tl-0 In-m Ga-67 S- - In- Rb-8 Se-7 C- K- Sr-8 Ca- Xe-7 P- Co-7 Pe-9 Ni-6 Ce- Re-86 Rb-86 Fe- Na- Sc-6 Ca-7 Co-8 Sn , ,,

34 Tabell 8 forts Nuklid - Ce- Zn-6 Na- -6 Cs-7 Co-60 Gd- Ca- Co- -9 Antal överlåtelser Max aktivitet per överlåtelse (mci), I 0, 0, 0, 0, 0, 0,0 0,0 0,00 Total aktivitet (mci), 0,9 0, 0, 0, 0, 0, 0,0 0,00

35 Tabell 9: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor till sjukhus år 978. Nuklid Antal överlåtelser Max aktivitet per överlåtelse (mci) Total aktivitet (mci) Ik-9 H- Sr-90 Co-7 7 Ni-6 Am- Co-60 - Cs-7 Y-90 Ba- C- Te- Hg-0 - Hg-0 Ce-7 Na- Mn- Se-7 Cd-09 Y-88 Sn- Sr-8 Ce , 0, 0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0,008 0,0009 0,000 0,000 0,000 0, ,, 0, 0, 0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0,008 0,0009 0,000 0,000 0,000 0,000

36 Tabell 0: Leveranser av radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor till undervisnings- och forskningsinstitutioner år 978 I samband med övergång till ett förenklat sätt att behandla underlaget till tabell 0 har det inte varit möjligt att för år 978 få fram uppgift om hur många laboratorier som använde respektive radionuklid, i stället har antalet överlåtelser av varje radionuklid angetts. Nuklid Antal överlåtelser Max aktivitet per överlåtelse (mci) Total aktivitet (mci) H- - P- Cr- S- C- Tc-99m Fe-9 - Xe- Kr-8 Ca- Rb-86 Y-90 Se-7 Fe-7 - Tm-7 : Zn-6 Sr-90 Hg-0 : K- Ni-6 Nd-7 Na- r Co-7 Rb-8 Sm- f: Po-0 r Sr-8! Ce- < Be-7 i Am

37 Tabell 0 forts Nuklid La-0 Co-9 Cu-6 Mo-99 Pm-7 Cd-m Na- Co-8 P- Cs-7 Ru-06 Tc-9m Pb-0 As-7 Ba-0 Zr-9 Fe- Cd-09 Co-60 In- T-0 Sc-9 Y-88 C-6 Sc-6 Pb-0 Mn- Ce-9 Gd- Sr-89 U- Np-7 U- -9 Antal överlåtelser t Max aktivitet per överlåtelse (mci) ,8 0, 0, 0, 0,0 0,0 0,06 0,00 0,00 Total aktivitet (mci) ,, 0, 0, 0, 0,0 0,0 0,06 0,00 0,00 6

38 Tabell : Leveranser av radioaktiva ämnen i form av slutna strålkällor till undervisnings- och forskningsinstitutioner år 978 Nuklid Antal överlåtelser Max aktivitet per överlåtelse (mci) Total aktivitet (mci) Cs-7 Ir-9 Co-60 Am- - Kr-8 T-0 Co-7 Ni-6 Cf- Ce-7 Cr- Sr-8 Ce- Sr-90 H- Ba- Y-88 Ba-0 Nb-9 Ta-8 Eu- Zn-6 C- Co-6 Cs- Hg-0 Bi-07 Na- Ra-6 Mn- Po-0 Sn- Th- Cd-09 Ce-9-9 Pu ,9 0, 0, 0, 0, 0, 0, OJ 0, 0, OJ 0, 0,06 0,06 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0,008 0,000 0,000 0, ,6 0,8 0, 0, 0, 0,7 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0,08 0,06 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,00 0,00 0,00 0,008 0,000 0,000 0,

39 Tabell : Telegammaapparater i bruk under 977 och 978. Ort Lokal Fabrikat Nuklid Aktivitet* (Ci) Borås Danderyd Eskilstuna Gävle Göteborg Jönköping Karlstad Linköping Lund Malmö Stockholm Umeå Uppsala Örebro Lasarettet Sjukhuset Centrallasarettet Centrallasarettet Sahlgrenska sjukhuset Centrallasarettet Centrallasarettet Regionsjukhuset Lasarettet Allmänna sjukhuset Karolinska sjukhuset Sofiahemmet Södersjukhuset Lasarettet Akademiska sjukhuset Regionsjukhuset Siemens (Gammatron S) Picker (Cs 00) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Picker (C9) Siemens (Gammatron ) Nuclear Engineering (Mobaltron) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Picker (Cs 600) Picker (C 000) Picker (Cs 00) Siemens (Gammatron ) Barazetti (Jupiter Senior) Atomic Energy (Eldorado Super G) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Elema (Decacurie Co ) Motala verkstad (Multikoboltapparat) Motala verkstad (Multikoboltapparat) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Siemens (Gammatron ) Elema-Schönander (Decacurie) Genery (Hyperion II) Barazetti (Jupiter Juntor) kobolt-60 cesium-7 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 cesium-7 kobolt-60 cesium-7 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 kobolt-60 i Avser högsta tillåtna aktivitet enligt av SSI meddelat tillstånd. 8

40 Tabell : Antal apparater samt total högsta tillåtna aktivitet enligt av SSI meddelade tillstånd Antal kobolt-60 apparater Total aktivitet kobolt-60 (Ci) 000 Antal cesium-7 apparater Total aktivitet cesium-7 (Ci) 000 Totalt antal apparater 8 Total aktivitet Tabell : Förekomsten av vissa apparater med fast monterade strålkällor inom industrin Apparaterna får innehålla endast slutna strålkällor av speciell beskaffenhet. Strålskyddet ska vara inbyggt i utrustningen då apparaterna normalt inte används eller övervakas av strålskyddsutbildad personal. Apparaterna ska vara typgranskade och godkända av strålskyddsinstitutet. Skriftligt tillstånd fordras för handel med och innehav av utrustning med radioaktiv strålkälla. Stickprovskontroller och inspektioner görs av institutet för att kontrollera att tillstånd existerar, att apparaterna är i fullgott skick samt att utfärdade föreskrifter följs. I tabellen redovisas den totala aktiviteten fördelad på användningsområden samt strålslag och nuklider (tabell a t o m d), vidare antalet befintliga apparater samt antal typgranskningar (tabell e resp f). Tabell a: Nivåvakter och liknande (vätskenivadetektorer, densitetsmätare m m). aktivitet (mci) Nuklid strålare: kobolt cesium

41 Tabell b: Ytviktsmätare och liknande (tjockleksmätare). Nuklid 977 aktivitet (mci) 978 fi-strålare: kol- krypton-8 strontium-90 prometium-7 tallium strålare: cesium-7 americium

42 Tabell c: övriga typer. Apparater med skilda användningsområden såsom skikttjockleksmätar», dammhattsmätare, röntgenfluorescensanalysatorer, kromatografer, elimlnatorer för statisk elektricitet, åskvamare, daggpunktsmätare, fyllnadskontrohapparater, viktkontrollapparater m m. Nuklid aktivitet (tnci) (a)-strålare: tritium krypton-8 strontium-90 prometium-7 tallium-0 radium-6 americium- polonium-0 7-strålare: järn- kobolt-60 cesium-7 americium- plutonium-8 jod- cadmium-09 neutronstrålare: radium-6/beryllium plutonium-8/beryllium americium-/beryllium , ,

43 Tabell d: Sammanställning av den totala aktiviteten för samtliga slutna strålkällor för industriellt bruk, fördelad pi olika strålslag och nummer som ionnomnwr ukmmrna it, 0 OCII 6. Nuklid 977 aktivitet (mci) 978 B(a)-strålare: tritium kol- krypton-8 strontium-90 prometium-7 tallium-0 polonium-0 radium-6 americium- 7-strålare: järn- kobolt-60 cesium-7 plutonium-8 americium- jod- cadmium-09 neutronstrålare: radium-6/beryllium plutonium-8/beryllium americium- /beryllium , , Tabell e: Översikt över totala antalet industriapparater fördelade på olika typer (användningsområden) Apparattyp antal apparater Nivåvakter och liknande Ytviktsmätare och liknande Övriga typer Totalt

44 Tabell f: Innan en typ av utrustning med radioaktiv strålkälla får marknadsföras i landet ska ett exemplar strålskyddsgranskas och godkännas. Ibland kan modifieringar krävas innan handelstillstånd beviljas. Ritningsgranskningar sker dels med förhandsgranskning av nya apparattyper, dels vid smärre ändringar av redan godkänd utrustning Antal granskade industriapparater Antal ritningsgranskade industriapparater Antal granskade brandvarnare och rökdetektorer 7 9 Antal ritningsgranskade brandvarnare och rökdetektorer Anm. I statistiken t o m 976 har ingen skillnad gjorts på industriapparater, brandvarnare och rökdetektorer. Genom att addera motsvarande rader i tabellen ovan får man siffror som är direkt jämförbara med tidigare års. Ritningsgranskningar sker dels med förhandsgranskning av nya apparattyper, dels vid smärre ändringar av redan godkänd utrustning. Tabell : Användning av radioaktiva ämnen för industriell radiografering för 978. Nuklid Antal apparater Total aktivitet (Ci) Max aktivitet (Ci) Co-60 Cs-7 Ir

45 Tabell 6: Nuklkter och dessas aktivitet medgivna för spårämnesförsök inom industrin Varje spårämnesundersökning kräver strålskyddsinstitutets särskilda medgivande. Vanliga projekt är läckagesökningar, märkningar av kvalitetsstål, flödesmätningar, slitagemätningar på masugnsfoder och kvicksilverinventeringar av klorkaliceller. I tabellen ingår även en del spårämnesförsök vilka inte är av rent industriell karaktär; t ex kartläggning av avloppssystem, läckagesökning på kraftverksdammar samt grundvattenundersökningar. Nuklid antal medgivna försök totalt medgiven aktivitet (mci) brom-8 iridium-9 natrium- guld-98 kvicksilver-0 JcoboIt-60 strontium-8 cesium- 6 I 6 _ , 0, _ - totalt antal försök per år 7 6,0

46 Tabell 7: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i luft från svenska kärnkraftverk 977. Nuklid/reaktor OI Oil Rl R Bl B - - I-ekv Kr-8 m Kr-87 Kr-88 Xe- Xe- m Xe- Xe-8 Kr-87ekv Tota Tot B.8-0-,8-0-', 0' ,-0-*,-0' 7,-0-*,-0-* <l,l <00,7-0*,-0-,-lO-,-0-6,-lO <00 8,-0',6-0',-0-7,8-0", <00 <, 0 6, IQ",7-0-*,8-0- <l,9-0-, 0,7 0,7 6,8 69 <00,-0"*,9-IQ",-0 <l,90-0,9,0 9, <00,-0"*,6-0- Anm. Med utelämnade värden menas att eventuella utsläpp är under detektionsgränsen för moniteringssystemen. Tabell 8: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i luft från svenska kärnkraftverk 978. Nuklid/reaktor OI Oil Rl R Bl B lekv Kr-8 Kr-87 Kr-88 Xe- Xe- m Xe- Xe-8 Kr-87ekv Tota Tot 8/7,0- lo, 0' 6, ,7-0-*,0- IQ",9-lo,9-lo-,9-lo <00,7-0*,9-IQ",-0-7,-0-*,- lo ,7-0-,-0',8-K)",8-0-*,8-lo" <00 <,-0-, IQ" 6,8-0* 7,-0" <,9-lo,6,6-0' 7 <00,-0*,- IQ" 8,9-0"* 7,6-0-* <,9 lo,7,,8 <00 6,0-0- 6,9-IQ" Anm. Med utelämnade värden menas att eventuella utsläpp är under detektionsgränsen för moniteringssystemen.

47 Tabell 9: AMivitetsutsläpp (i Ci) i vatten från svenska kärnkraftverk 977. Nuklid/Reaktor OI+OII Rl R B+B H Cr- Mn- Co-7 Co-8 Fe-9 Co-60 Zn-6 Nb-9 Zr-9 Ag-llO» Sn- Sb- Sb- Ba- - - Cs- Cs-6 Cs-7 Ba-0 La-0 Ce- Ce- Tota Tot B 6 0,0 0,0 0,8,6, 0, 0, 0,0 0,0. 0,0,9 0,0,7 0,0 0,8 0,0 <0,0,6 0,06 0,,,0 0,6 0, 0,0 < 0,0 0,0 0,0 <0,0 0,0 <0,00 6,7 0 0,8 <0,0 7,7 0,0.8 0,0 0,79 <0,0 0,8 0,9 <0,00 0 0,7 0,06 0, 0,7 0,9 0,0 0,0 0,0 <0,0 <0,0 0,0,8 Anm. Med utelämnade värden menas att eventuella utsläpp är under detektionsgränsen för moniteringssystemen. 6

48 Tabell 0: Aktivitetsutsläpp (i Ci) i vatten från svenska kärnkraftverk 978. Nuklid/Reaktor OI+OII Rl R B+B H- Cr- Mn- Co-7 Co-8 Fe-9 Co-60 Zn-6 Nb-9 Zr-9 Ru-0 Ag-0m Sn- Sb- Sb- Ba- - - Cs- Cs-6 Cs-7 Ba-0 La-0 Ce- Ce- Tota Tot 6/7 0, 0,0 0, 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,0 0, 0, 0,% 0, 0,8 <0,0 <0,0, 8,8 0,6 0,0 0,7 0.8,0 0,0 0,0 0,08 0, 0, 0, <0,00, ,7 <0,0. 0, , 0,06 0,0 0,0 0,0, 0,0 <0,0 0,06 0, 0,0 0,0 <0,00,8 0,88 0, 0,9 0, ,0 0,0,0 0,0 <0,0 <0,0 <0,00,9 Anm. Med utelämnade värden menas att eventuella utsläpp är under detektionsgränsen för moniteringssystemen.

49 Tabell : Svenska forskningsacceleratorer med terminalspänning överstigande MV eller partikelenergi överstigande MeV i drift Acceleratorer för medicinsk strålterapi redovisas i tabell. Institution Acceleratortyp Partikel terminalspänning (MV) Anm Lunds universitet Gustaf Werners institut Uppsala Forskningsinstitutet för atomfysik, Stockholm,, AB Atomenergi, Studsvik Lunds universitet CTH och universitet i Göteborg FOA, Ursvik Tandemacceleratorlaboratoriet, Uppsala synkrotron, synkrocyklotron cyklotron * avser maximal partikelenergi cyklotron van de Graffacc van de Graaffacc Tandem van de Graff van de Graaffacc van de Graaffacc van de Graaffacc Tandem van de Graff elektroner protoner deutronerm m deutroner m m joner joner joner m m joner joner elektroner joner m m 00* 90* * 7*,,7, 6, avstängd för omkonstruktion 977 ny experimenthall tagen i bruk 978 nedlagd 977 8

50 Tabell : Antalet rökdetektorer och fördelning i samhället. Joniserande rökdetektorer används i automatiska brandlarmanläggningar. Tillstånd enligt strålskyddslagen fordras för försäljning och service. När en rökdetektor är monterad i en brandlarmanläggning är innehavet undantaget strålskyddslagens bestämmelser. Användare Totalt tom 976 Årlig ökning Totalt Industri Offentliga lokaler (varuhus, hotell etc) Sjukhus Ålderdomshem Skolor Övriga Totalt Tabell : Antalet överlåna brandvarnare för bostäder. En brandvarnare innehåller jonisationskammare, batteri och larmdom. Den larmar vid kännetecken på begynnande brand. Brandvarnaren innehåller maximalt l/i Ci av den radioaktiva nukliden Am. Den saluförs utan individuell registrering. År Totalt antal Total aktivitet Antal mci 9