80 MSEK (CIRKA) BEVILJAT STÖD FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN TILL UTVECKLING OCH FRAMTAGNING AV FÖRNYBAR ENERGI.

Transkript

1 Nr 2/1 Tema Miljödriven näringslivsutveckling Möt Johanna Giorgi, hållbarhetsansvarig Tillväxtverket Sidan 8 Vattenrening på export Sidan 6 MARIN BIOTEKNIK SÖKER HÅLLBARA LÖSNINGAR UNDER YTAN THE GLOBAL CLEANTECH INNOVATION INDEX SVERIGE I VÄRLDSKLASS I MILJÖTEKNIK Swedish Welcome utvecklar besöksnäringen Sidan 16

2 Tempo Miljödriven näringslivsutveckling 0. Miljöteknik på export Treårig satsning ger resultat 04. Sverige i världsklass Med mål att bli ännu bättre 05. Miljötänk En nyckel till tillväxt? 06. Vattenrening på export Wallenius Water satsar i Kina 08. Möt Johanna Giorgi Tillväxtverkets hållbarhetsansvariga 10. Biogas Kraften finns i havet 12. Marin bioteknik Söker hållbara lösningar under ytan 1. Värmland ska bli klimatneutralt Biodrivmedel är ett steg på vägen 14. Liten kommun med stor påverkan Simrishamn bygger marint centrum 16. Swedish Welcome Utvecklar besöksnäringen Tidningen Tempo utges av Tillväxtverket. Vill du prenumerera på Tempo, gå in och anmäl dig på Ansvarig utgivare: Cecilia Werner Kastensson Redaktörer: Andrëa Zetterberg och Susanne Daregård 80 MSEK (CIRKA) BEVILJAT STÖD FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN TILL UTVECKLING OCH FRAMTAGNING AV FÖRNYBAR ENERGI. Krönika GÖRAN THEOLIN Chef för förvaltande myndighet och ställföreträdande generaldirektör Tillväxtverket Hur kan miljövänliga varor och tjänster skapa tillväxt för Sverige? I det här numret av Tempo belyser vi ett antal goda exempel och gör en djupdykning i den miljödrivna näringslivsutvecklingen. Vi ser idag hur en ökad miljömedvetenhet i företag, organisationer och myndigheter skapar nya affärsmöjligheter och kan vara nyckeln till tillväxt på många olika sätt. I Tempo kan du till exempel läsa om hur alger kan driva bilar och hur ett svenskt företag hjälper kinesisk fiskindustri att återanvända vatten. Alla de goda exemplen på följande sidor stärker min tro på att miljödriven näringslivsutveckling bidrar till hållbar tillväxt. I och med det här numret av Tempo sluter vi också en cirkel som inleddes med temanumret om Innovativa miljöer, nr 2/12, och därefter Tillgång till kapital (nr /12) och Tillgång till infrastruktur (nr 1/1). Tillsammans visar Tempos temanummer på resultat av den utvecklingskraft och idérikedom som spirar till följd av de investeringar som gjorts tillsammans med statliga och europeiska medel genom Tillväxtverket. Trevlig läsning! Ny webbplats samlar svensk miljöteknik På webbplatsen Swedish Clean Tech erbjuder Tillväxtverket alla svenska företag och anläggningar inom miljöteknik en möjlighet att hitta samarbetspartners och marknadsföra sig för svenska och utländska aktörer. Svenska företag aktiva inom miljöteknik är välkomna att anmäla sig. Det enda kravet är att företaget har en egen webbplats. I dagsläget är närmare 1 00 stycken aktörer registrerade. Läs mer och anmäl ert företag på swedishcleantech.se Miljöteknik på export lättare sagt än gjort I Stockholm och Mälardalsregionen finns idag ett av Europas mest innovativa och exportintensiva miljökluster. En del av framgångarna kan tillskrivas Miljöteknik för tillväxt, ett treårigt EU-projekt som avslutades hösten Grundsyftet var att lyfta upp kraften i de många små och medelstora miljöteknikföretagen i regionen och skapa förutsättningar för tillväxt och export. Resultatet blev bättre än förväntat: 14 företag deltog i projektet, 22 företag genomförde utveckling av produkter tillsammans med forskare och 14 helt nya företag startades. Utmaningen var att bemöta varje företag som deltog som ett unikt företag och behandla dem som kunder, säger Johan Strandberg på Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL). När jag ser tillbaka på projektet kan jag känna att vi lyckades och att vi hjälpte många företag att korta sin väg ut på marknaden och att överbrygga dödens dal. Målgruppen för projektet var främst företag som arbetar med vattenrening, reducering av energi- och vattenförbrukning, avfall och rening av rökgaser från avfallsförbränning. Stiftelsen IVL var projektägare och övriga konsortiepartners var Stockholms Miljöteknikcenter, Stockholm Innovation & Growth och Stockholm Business Region Development. Totalbudgeten var satt till 22,5 miljoner kronor och Europeiska regionala utvecklingsfonden delfinansierade projektet. Svårt att nå ända fram Miljöteknikbranschen i Sverige har länge dominerats av en stor mängd små och medelstora företag som saknar kontakter med högskolor och forskningsinstitut. Detta kan innebära svårigheter att utveckla framtida miljöteknikprodukter, starka nog att exporteras. Med hjälp av 1 Miljöteknik för tillväxt har klyftan minskats mellan företagen, forskare och inkubatorer. Även om jag anser att projektet var lyckat så har jag också dragit lärdomen att det är svårt att nå ända fram till export av miljöteknik, påpekar Johan Strandberg. Den globala konkurrensen är knivskarp och det finns mängder med länder som inser att miljöteknik är säljbart. Sverige har länge varit ett land som legat långt fram när det handlar om miljöteknik, men när stora länder som Kina och Indien ser exportmöjligheten gäller det för oss att inte vila på lagrarna, fortsätter Johan Strandberg. Det är också ett facit efter vårt projekt att ständigt vara i förnyelsefasen. Många goda exempel Men trots hindren framför det hägrande exportmålet fanns det alltså många goda exempel att ta fasta på. Ja, ju längre projektet pågick desto bättre blev vi i konsortiet på att ta till vara den stora samlade kompetensen. Som ytterligare ett resultat av projektet startades Stockholm Clean Tech som är ett nätverk för miljöteknikföretag i Stockholm och Mälardalsregionen och har ungefär samma funktion som Miljöteknik för tillväxt. Idag projektleder Johan Strandberg ännu ett miljöteknikprojekt. Det nya projektet är en fortsättning på Miljöteknik för tillväxt. Med den kunskap vi har från tidigare projekt kan vi vara ännu mer effektiva och även arbeta med andra delar inom utveckling av miljöteknik, avslutar Johan Strandberg. n Fyra nya filmer från Tillväxtverket På Tillväxtverkets hemsida publicerar vi löpande nya filmer om de olika projekt som vi medverkar i. Här får du länkar till tre filmer om projekt inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och en film från Stora Tillväxtdagen. Stora Tillväxtdagen tillvaxtdagen.tillvaxtverket.se 2 Projektet Bergskraft 4 för bergsbruk i Bergslagen Från boj till elnät REX Regional exportsamverkan FINANSIERING Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning: kr Stockholms näringslivskontor: kr Tillväxtverket: kr Europeiska regionala utvecklingsfonden: kr

3 Energimyndigheten och Naturvårdsverket är stora aktörer inom ämnesområdet Miljödriven näringslivsutveckling. Det nya nationella strukturfondsprogrammet ska bidra till ökad samordning mellan Tillväxtverket, Statens energimyndighet, Vinnova och övriga berörda myndigheter och därmed främja en effektiv resursanvändning. Läs mer om det nya nationella strukturfondsprogrammet på regeringens hemsida Text: Britta wallin Energimyndigheten Verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnads effektiv svensk energiförsörjning. Tjäna på att tjäna miljön KAN VARA NYCKELN TILL TILLVÄXT Sverige i världsklass när det gäller miljöteknik och vi kan bli ännu bättre För Energimyndigheten handlar hållbarhetsbegreppet om långsiktigt hållbara energisystem. Att vi inte tar mer resurser i anspråk än vad jorden kan återbörda under samma period. Andreas Stubelius som är projekt ledare på Energimyndigheten förklarar att grundproblemet är att vi hela tiden övertrasserar jordens resurskonto: Vi använder icke förnybara energikällor, men även skogsresurser med mera, i en takt som överstiger hur snabbt resurserna kan återbildas och ersättas. Energimyndighetens arbete handlar därför mycket om att jobba för övergång till förnybara energikällor som sol-, vind-, havs- och geokraft. Men myndigheten verkar också för att vi ska göra av med mindre energi, för att samhället ska energieffektiviseras. Forskning och näringslivsutveckling är en stor del av detta. Energimyndigheten är Sveriges största finansiär av energi forskning. 1,4 miljarder kronor varje år går till ett brett spektrum av forskningsprojekt. Tack vare att Sverige har satsat och jobbat långsiktigt ligger vi i framkant när det gäller miljöteknik i världen, berättar Andreas Stubelius. Enligt The Global Cleantech Innovation Index är Sverige det tredje bästa landet i världen på att främja miljöteknikinnovationer. IEA, Internationella energirådet, har räknat ut att det årligen kommer att investeras miljarder dollar globalt i miljöteknik. Det är omställningen till ett förnybart och energieffektivt energisystem, samt en större hänsyn till ekosystemet, som skapar en växande internationell efterfrågan på produkter och tjänster. Det finns med andra ord enormt stor tillväxtpotential för svenska miljöteknikföretag. Utmaningen för Sverige är bristen på riskkapital. De flesta miljöteknikföretagen är mycket små och behöver ekonomiskt stöd för att utvecklas och kunna ge sig ut på den krävande globala marknaden. Andreas Stubelius leder just nu ett projekt som har till syfte att öka det privata kapitalet i miljöteknikföretagen. Miljöteknik handlar oftast om långsiktiga lösningar och det kan vara en nackdel när man söker investerare, men Andreas Stubelius tror att allt fler banker och pensionsbolag ser möjligheterna i att investera i den här typen av företag. För att kunna jobba framgångsrikt med miljödriven näringslivsutveckling tror jag också att offentliga organisationer behöver ena sig i frågan och kraftsamla. I maj nästa år arrangerar därför Energimyndigheten, bland annat i samarbete med Tillväxtverket, konferensen European Cleantech Forum Där hoppas vi på utvecklande debatter och att det ska kunna sås frön till fler samarbeten. n Har du en energismart innovation? Energimyndigheten erbjuder finansiering till såddföretag inom energiområdet i ett marknadsnära men förkommersiellt skede. Urvalet sker i konkurrens med andra inom affärsutvecklingsverksamhetens finansiella ramar. Läs mer på Har du en miljöinnovation som är redo att utvecklas till en produkt för marknaden? Är den mogen att kommuniceras till samarbetsparter och marknaden, utvecklas i dialog med potentiella kunder eller är det dags för första prototypen? Oavsett om du befinner dig i ett uppstartsföretag, är ett etablerat småföretag, tillhör akademin eller bara är du som privatperson, kan du vara med och tävla, så länge innovationen har en miljö- och affärspotential. Anmälan för 201 års tävling öppnar till hösten. Du kan redan nu registrera dig, så får du löpande information. Bakom Green Innovation Contest står utvecklingscentrumet Innovatum med finansiering från Energimyndigheten, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Miljötänk kan vara nyckeln till tillväxt på många olika sätt. På Natur vårdsverket vill man hjälpa företag att bry sig om miljön och utveckla sin verksamhet. Tempo träffar projektledaren Ulf E. Andersson och ber att få veta mer! Miljötänk kan vara ett oerhört stort plus för ett företag, om man tänker på rätt sätt. Det handlar inte bara om att spara energi och använda miljövänliga processer miljötänk kan vara en helt central del av affärsidén och en möjlighet att utveckla och kvalitetssäkra sin tjänst eller produkt, säger Ulf E. Andersson som är projektledare på enheten för styrmedel, naturresurser och kretslopp. Att utgå från miljöaspekter kan ofta göra produkten bättre för konsumenten. Ta till exempel husbyggaren som satsar på att göra husen giftfria och energieffektiva. Det är ju enbart positivt för kunden och stärker också företagets varumärke. Som exempel på företag som lyckats göra en affärsidé av att tänka innovativt och kreativt kring miljö och hållbarhet nämner Ulf E. Andersson teknikföretaget Tomologic. De har utvecklat en mjukvara som kan användas i tillverkningsindustrin. Tomologics smarta algoritmer räknar snabbt ut hur metallplåtar ska skäras för att få ut så många användbara stycken som möjligt från de stora, platta plåtarna som är råämnen. Datorprogrammet pusslar ihop och planerar skärningsprocessen så att det blir betydligt mindre materialspill. Det sparar enorma summor åt företaget och skonar miljön. Och det är en teknik som skulle kunna fungera i flera olika tillverkningsprocesser, till exempel inom konfektionsbranschen. Det finns också affärsidéer som kanske fötts ur en annan drivkraft men utvecklats till en tjänst som kommit att gynna miljön. Blocket ser jag som ett miljöföretag! De har kraftigt bidragit till återanvändningen av produkter. Vad som är en miljöfråga, och vad miljöpolitik innefattar, är enligt Naturvårdsverket allt från klimat, energi, transporter och vattenanvändning till råvaror, giftfrihet och naturresurser. Allt detta omfattas av generationsmålet och de 16 miljömål som regeringen satt upp och som bland annat Energimyndigheten har i uppdrag att jobba för. Arbetet sker med hjälp av miljölagstiftningen, samhällsinformation, påverkan och samverkan med andra myndigheter och även i arbetet med EU:s strukturfonder som nu lägger allt större fokus på miljö och hållbarhet. Globalt är klimatfrågan den stora frågan och utmaningen. Hur vi kan minska utsläppen av växthusgaser. Men en annan stor global fråga är vattenfrågan. I Sverige är vi ganska duktiga på vattenkvalitet, men vi kan bli mycket bättre på vatteneffektivitet. En stor del av världen är, och kommer bli, vattenstressad detta är ett problem som måste hanteras, vilket innebär att det här är ett produktområde som har stor utvecklings- och tillväxtpotential. Ulf E. Andersson tycker också att möjligheten att utnyttja och lära av naturens processer beteende och egenskaper hos växter och djur är förbisedd i näringslivet: Innovation är även att använda växter, natur och ekosystemtjänster på nya och smarta sätt i sin affärsidé. Gröna växttak som isolatorer och våtmarker som renare av avloppsvatten är exempel, förklarar han och ger ytterligare ett exempel på hur naturen kan inspirera till produktutveckling. Det finns en skalbagge i den torra Namibia öknen som när det kommer in fuktig luft från kusten över den torra öknen lyfter upp ryggen mot vinden. Då kondenserar några vattendroppar på ryggskölden och rinner ner i munnen på den. Ett litet företag i USA har kopierat denna process och gjort en plastfilm som utan elanvändning fångar vatten direkt ur luften. n Råd till företagare som vill satsa på miljödriven tillväxt 1. Ta hjälp av de manualer och handledningar som finns med information om hur små och medelstora företag kan bli mer miljöanpassade. 2. Se er runt om i världen, låt er inspireras och kopiera goda exempel. Du kan hitta tips på webbplatser på Ta med miljöaspekten i er strategiska affärsutveckling. Fundera på vilka samhällsproblem, tänkbara kommande miljökrav och så vidare som ni som ett företag i framkanten av utvecklingen kan vara med och lösa. Naturvårdsverket Den myndighet i Sverige som har över blick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går. Verket arbetar även för att visa hur sam hället tjänar på att tjäna miljön. Naturvårdsverket har uppgiften att samordna, följa upp och utvärdera arbetet med Sveriges miljömål. Myndigheten jobbar för att nå de 16 nationella miljömålen genom att tillämpa miljöbalken, samverka med andra myndigheter, näringslivet, länsstyrelserna, regionerna och kommunerna, bland annat för att integrera miljöoch klimataspekter i arbetet med strukturfonderna. De nationella miljömålen är bland annat: begränsad klimatpåverkan, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning, ett rikt växt- och djurliv. Läs mer på w w w 4 5

4 HÅLLBAR VATTENRENING PÅ EXPORT Svensk teknik renar vatten i Kina Bristen på rent vatten är ett stort problem i många delar av världen, och i Kina är problemet i det närmaste akut. I flertalet provinser är vattnet så smutsigt att det inte längre går att använda och på vissa platser är vattnet helt slut. Det svenska miljöteknikföretaget Wallenius Water har med anledning av detta tagit fram ett system för hållbar vattenrening speciellt anpassat för den kinesiska marknaden. Systemet RAS gör det möjligt att återanvända upp till 95 procent av vattnet i fiskodlingarna och testas just nu på en anläggning i norra Tianjin. Text: magdalena götheden Kinas växande miljöproblem är kritiskt på många sätt och när det kommer till vattenfrågan är det en otäck verklighet som möter det kinesiska folket. I vissa provinser är det så illa att upp mot 0 procent av traktens fiskeodlare har fått flytta sina verksamheter på grund av att vattnet tagit slut, berättar Fräs Annika Andersson, affärsansvarig för RAS och vice vd vid miljöteknikföretaget Wallenius Water. Och det är inte bara bristen på vatten som utgör ett problem för Kina. Även det faktum att grundvattennivåerna på vissa platser årligen sjunker med 6-8 centimeter är mycket oroväckande. Dessa bistra fakta leder bland annat till sättningar av markyta och översvämningar, och i kombination med vattnets dåliga och bakteriefyllda kvalitet är den kinesiska fiskindustrins expansionsplaner hotade. Problemen beror till viss del på det sätt den tradi tionella fiskodlingen bedrivs på, då man i den typen av genomströssystem byter ut smutsigt vatten för att rena det. Detta vanliga sätt att driva fiskodling på är förknippat med extremt hög vattenförbrukning, ojämn fiskproduktion, låg produktivitet och sjukdomsspridning. På vilket sätt kan dessa problem minimeras eller till och med försvinna? För att nå en lösning är det framför allt nödvändigt att kunna rena och återanvända vattnet som används vid fiskodling. Det svenska miljöteknik företaget Wallenius Water kan bidra med en del i lösningen av den kinesiska vattenproblematiken. 95 procent av vattnet kan sparas Vi kom i kontakt med den kinesiska fiskindustrin för fyra år sedan. Efter detta har vi utvecklat ett avancerat reningssystem, RAS, som renar vatten från partiklar, kväve och bakterier. Med systemet blir vattnet så rent 6 att det kan återanvändas i fiskodlingen och upp till 95 procent av vattenmängderna kan faktiskt sparas. Detta minskar naturligtvis miljöpåverkan avsevärt, berättar Fräs Annika Andersson. RAS möjliggör även stabila förhållanden i form av jämnt tempererat vatten, något som kommer såväl fiskarna som fiskbönderna till gagn. Fiskarna mår bra och växer bättre av stabila förhållanden, och som en följd av detta kan produktiviteten och lönsamheten mångdubblas. Fräs Annika Andersson fortsätter: Vinsterna är många. Med ett system som RAS kan Kina, som är världens största producent av odlad fisk, expandera på det sätt de planerar utan att bristen på vatten blir en begränsning. Snart simmar fisken i demonstrationsanläggningen Med stöd från programmet DemoMiljö har Wallenius Water nu byggt upp en demonstrationsanläggning i den kinesiska staden Tianjin. Kinesisk samarbetspartner är Tianjin Sheng Yi Cultivation, en av de största fiskbönderna i området med en anläggning på cirka kvadratmeter. Precis som på många andra fiskodlingar i området råder det här vattenbrist och anläggningen har stora problem med dålig vattenkvalitet som påverkar fiskodlingen negativt. Snart är vi igång till 100 procent på anläggningen, konstaterar Fräs Annika Andersson. Projektet har hittills varit förknippat med många stora utmaningar. Vi har haft vissa problem med förseningar allt tar mycket längre tid att genomföra i Kina. Vi har även haft en del problem med kvalitet på utförda arbeten under själva installationen. Lyckligtvis har vi tagit oss igenom problemen på ett positivt sätt och anläggningen är nu under uppstart inom en till två månader kommer det att finnas fisk i den. Demonstrations projekt Demonstrationsprojekt: en nyckel till den kinesiska marknaden När det kommer till export av miljöteknik går det inte att nog poängtera vikten av demonstrationsprojekt. Det är omöjligt att komma vidare på den asiatiska marknaden utan lyckosamma demonstrationsprojekt. Man accepterar helt enkelt inte att enbart titta på europeiska referenser, utan man vill se att tekniken fungerar under lokala omständigheter. Demonstrationsanläggningen i Tianjin kan vara dörröppnaren för vår teknik i Kina, menar Fräs Annika Andersson. Men även med en lyckosam referens finns stora utmaningar för att komma vidare. Det är särskilt svårt inom vårt område, då miljöteknik ofta är baserat på en kemisk eller biologisk process. Det krävs god skötsel och drift av anläggningarna. I just skötseln och den fortsatta driften ligger en stor utmaning även efter att systemet levererats. Om man jämför med Sverige är både kompetens- och kvalitetstänkande ganska annorlunda i Kina. Så en av våra största utmaningar framöver blir helt klart att se till att de referensprojekt vi bygger sköts och presterar enligt plan. Andra utmaningar blir att bygga upp en lokal organisation i Kina och få fart på försäljningen. Bidrag för demonstrationsanläggningar kan sökas av köpare av miljöteknik. Köpare kan vara en myndighet, kommun, institution eller företag med juridisk hemvist och verksamhet i mottagarlandet. Ansökan ska göras tillsammans med en utvald svensk leverantör. Tillväxtverket kan ge bidrag till utrustning och tjänster som behövs för att få utrustningen på plats. Projektet ska tillföra partnerlandet ny kunskap eller ny teknik och det ska finnas möjlighet till ytterligare spridning. Bidrag kan fås för stads- och/eller lands bygdsutveckling inom följande områden: vatten och sanitet, avfallshantering, energi besparing, förnyelse bar energi, markförorening, buller, urbana transporter, luftmiljö, förnybara material samt miljö anpassade tekniker och processer. Stora möjligheter Marknaden runt Tianjinområdet är så stor att det räcker för att uppfylla Wallenius Waters affärsmål under de kommande åren, och det är därför där den stora satsningen kommer att göras. Det finns en jättepotential! Vi vill så långt det är möjligt hålla oss i området kring Peking och Tianjin. Vi har gjort marknadsundersökningar just här och intresset är stort. Ja, potentialen är verkligen jättestor. Nu satsar vi på Kina, av slutar Fräs Annika Andersson. n DemoMiljö Genom programmet DemoMiljö kan företag och organisationer söka stöd för planeringsbidrag och demonstrationsprojekt. Syftet är att introducera ny miljöteknik i ett urval av Sidas samarbetsländer för att förbättra miljön och bekämpa fattigdomen. 7

5 Möt Johanna Giorgi som är Tillväxtverkets hållbarhets ansvariga. Hennes arbete handlar om allt från att medarbetarnas resor helst ska bokas med tåg till att myndigheten ska stötta entreprenörer och innovationer som bidrar till hållbar samhällsutveckling och bättre miljö. Text: Britta wallin Hållbar tillväxt genom nya lösningar och idéer Namn: Johanna Giorgi Funktion: Hållbarhetsansvarig Bor: Kungsholmen i Stockholm Hållbarhet på kontoret. Tre enkla saker du själv kan göra på din arbetsplats: 1. Fråga personalen! Låt medarbetarna ge konkreta förbättringsförslag och skapa snabbt en att-göra-lista. 2. Samarbeta med din hyresvärd! Flera hyresvärdar erbjuder idag gröna avtal och lösningar där man kan få hjälp med återvinning, resursbesparande åtgärder och mätning av energi förbrukning med mera.. Köp funktioner istället för produkter! Är det en kaffebryggare eller koffeinkickar kontoret behöver? Är det en skrivare eller papperskopior som efterfrågas? Är det en bil som behövs eller möjligheten att transportera? Mitt uppdrag på Tillväxtverket är att se till att hela myndighetens verksamhet genomsyras av hållbarhet. Det innefattar både miljö- och resurstänk i organisationen och strategier i arbetet för hållbar tillväxt. En ganska komplex uppgift, säger Johanna Giorgi. Hållbarhet är nämligen ett begrepp vars definition är omdiskuterat. Det har används på olika sätt i olika sammanhang i samhället. Ibland tolkas det som enbart en miljöfråga, men ofta hänvisas till Gro Harlem Brundtlands definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det vill säga att såväl miljö som ekonomiska och sociala aspekter vägs in i hållbarhetsbegreppet. Och det är också där Tillväxtverkets syn på hållbar tillväxt tar sitt avstamp. För Johanna Giorgi är hållbarhet ett förhållningssätt, inte bara ett begrepp. Det handlar om en inställning och en vilja att förändra. Ja, vi måste vara beredda att ändra vårt sätt att konsumera. Idag har alla en egen bil, egna skidor, båt och så vidare. Vi måste växla över till att i stället dela på saker. Tillväxt har hittills varit starkt sammankopplat med massproduktion och konsumtion och alternativet med minskad tillväxt ger sociala konsekvenser som ökad arbetslöshet. Nu är utmaningen att hitta nya vägar till tillväxt som inte innebär ökad resursanvändning och negativ miljöpåverkan. Ur ett entreprenörsperspektiv öppnar det tänket nya dörrar, för den som kan vara innovativ. Till exempel: I stället för att bara bygga sin affärsidé på att producera bilar, kan samma företag vidareutveckla verksamheten genom att göra det möjligt att återvinna och återanvända bildelar. Att utveckla ett koncept för bilpool är ett annat exempel. Johanna Giorgi vill se mer av så kallat samhällsentreprenörskap. Att skapa tjänster och produkter som man inte bara tjänar pengar på utan som också uppnår en samhällsnytta, eller fyller ett behov inför en samhällsförändring vi är inte riktigt vana vid att betrakta det som en affärsidé ännu. Men det finns oändlig potential i detta. Hon lyfter fram den portabla engångstoaletten PeePoo som en bra förebild. Miljarder människor i världen saknar toalett och lever under väldigt dåliga sanitära förhållanden. Den här idén med en toalett i form av en giftfri toalettpåse skapades av en KTH-student i samarbete med ett kemiföretag. Toalettpåsen förvandlas till gödsel inom 24 timmar och kan användas både i fattiga länder och i katastrofområden. Det här är nu en etablerad produkt som hjälper utsatta människor och bidrar till en bättre miljö. Tillväxtverket bidrag till hållbar tillväxt är enligt Johanna Giorgi att arbeta långsiktigt för att skapa förutsättningar att förstå och möta villkoren på framtidens marknader. Vi har en rad samhällsutmaningar som resursbrist, klimatförändringar, åldrande befolkning, finansiell kris och arbetslöshet som ändrar förutsättningarna för att driva och utveckla företag. Vi vill hjälpa till att se de möjligheter som skapas då nya lösningar och tjänster efter frågas. Det är vårt bidrag till hållbar tillväxt. En viktig del i hållbarhetsarbetet för Tillväxtverket ligger enligt Johanna Giorgi även i att diskutera och debattera frågan i det offentliga rummet. Jag tycker att det är viktigt att Tillväxtverket som myndighet bidrar till debatten och tar ansvar för utvecklingen och framtiden. Fortsätter vi att konsumera resurser som vi gör nu kommer det ju att ta stopp. Då kommer det inte att kunna bli någon tillväxt alls. n 8 9

6 Är det möjligt att producera framtidens fordonsbränsle av fiskrens, musslor, alger och vass? Under perioden har Regionförbundet i Kalmar län lett EU-projektet Biogas nya substrat från havet med fokus på just denna fråga. Samverkansprojektet har delfinansierats av det regionala strukturfondsprogrammet Småland och Öarna, och har varit en viktig del i länets arbete med att år 200 vara en fossilbränslefri region. Text: MaGDALENA GÖTHEDEN BIOGAS MED HAVET SOM RESURS Yvonne Aldentun Projektledare Biogas är ett hett ämne, i Sverige och internationellt. Och Kalmar län är inget undantag. Här kommer hela två tredjedelar av de fossila koldioxidutsläppen från biltrafiken, så det har under en tid varit av central vikt att hitta nya och mer miljövänliga fordonsbränslen som till exempel biogas. Men även om allt så kallat klassiskt substrat i form av matavfall, avloppsslam och gödsel i Kalmar län skulle omvandlas till biogas skulle det endast täcka driften för en tiondel av länets bilar. Det behövs helt enkelt nya material att producera biogas av. Det är mot denna bakgrund som projektet Biogas nya substrat från havet startades. Projektet pågick under perioden och drevs av Regionförbundet i Kalmar län i samverkan med Västervik, Mönsterås och Kalmar kommuner, Borgholm Energi, Kalmar Biogas AB, Västerviks Biogas AB, Linné universitetet, Läns styrelserna i Kalmar län och Gotlands län samt Arbetsförmedlingen. Frågorna har med andra ord haft en bred uppslutning och projektet har sedan starten väckt stort intresse i länet. Lokala resurser är viktiga Med Kalmar läns omgivande kustlandskap låg havets resurser nära till hands för att undersöka nya substrat för biogasframställning. Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningarna för att nyttja alger, vass, musslor och fiskslam för biogasproduktion. Och tanken har hela tiden varit att vi inte ska behöva använda naturgas eller ta in gas från andra delar av Sverige. Vi ville skapa arbetstillfällen lokalt och producera en lokal produkt, berättar Yvonne Aldentun, projektledare. Genom att använda havets resurser i biogasframställning skulle produktionen av förnybar energi öka samtidigt som klimatpåverkan skulle minska. Ytterligare en fördel med att använda dessa substrat är att näring också skulle kunna tas bort från havet. Genom att hämta upp biologiskt material från havet, röta detta och sedan återföra näringen till åkermarken skulle man göra ytterligare en stor vinst: minska övergödningen av Östersjön. Näringen går nämligen helt oförstörd genom biogasprocessen, fortsätter Yvonne Aldentun. Nu finns kunskap för nästa steg Ansvaret för studierna av de olika substrat som projektet innefattade delades upp mellan samverkansaktörerna, och dessa kom olika långt med arbetet med substraten. Vid projektets slutkonferens i februari 201 presenterades de huvudsakliga resultaten, där det konstaterades att alger, vass, musslor och fiskslam kan producera biogas i nivå med andra vanliga biogasmaterial. Fiskslam, det vill säga fisk och restprodukter från fisk, är det av projektets material som har gått bäst att röta och använda som biogasmaterial. För de övriga materialen som ingått återstår frågor att lösa innan de kan användas för detta ändamål och vägen är olika lång för olika material: Alger är svåra att skörda och ger små volymer. Energibalansen för vass som biogasmaterial är positiv, men befintlig teknik fungerar inte för storskalig skörd och hantering av vass för biogas -ändamål. Fiskslam kan utnyttjas för att producera biogas i full skala. Svåra isvintrar är ett problem för musselodlingar i Östersjön. Generellt gäller att material för biogasproduktion måste vara färskt och rent.! Energifrågor viktiga för tillväxt Universitet, kommuner och näringsliv samarbetar i Norrbotten och Västerbotten för att skapa förutsättningar för en miljödriven näringslivsutveckling. En klimatoffensiv som har hållit på i ett par år och som väntas fortsätta ett tag till. Sveriges två nordligaste län Västerbotten och Norrbotten slog sig samman i en offensiv för att minska regionens klimatoch miljöpåverkan. EU-projektet, som gick under namnet NV Eko, var en fortsättning på tidigare projekt och avslutades i maj förra året. Tanken var att koppla ihop forskningsvärlden, kommuner och näringsliv för att tillsammans kartlägga energibehovet i dag och i framtiden. Det finns stora tillgångar av förnybara energikällor i vårt område, säger Fred Nordström som har varit projektledare tillsammans med Ulrika Lundberg från Norrbottens energikontor AB, Nenet. Vi ville göra en inventering i skafferiet och tillsam- w w w Biogas nya substrat från havet delfinansierades av det regionala strukturfondsprogrammet Småland och Öarna. Projektet har bäring på fyra av de fem miljöfrågor som lyfts fram i strukturfonds programmets miljöanalys, nämligen klimatförändringen, Östersjöproblematiken, avfalls- och deponifrågor samt bevarandet av kultur- och odlingslandskapet. Mer information om projektet: Som de sammanfattande resultaten avslöjar finns det fortfarande mycket att lära om nya substrat från havet för biogastillverkning. Det viktiga är dock att vi gemensamt har nått en ökad kunskapsnivå och att det finns substrat som nu har en fungerande process från råvara till gas, avslutar Yvonne Aldentun. n mans med olika aktörer titta på hur mycket som finns och hur tillgångarna kan utnyttjas bättre. Fred Nordström nämner några exempel: Vi har mycket bioenergi i vår region. När det gäller att ta vara på restprodukter från skogen och jordbruket finns det mycket att göra. De långa avstånden är ett stort problem. Det gäller att förädla på plats och därmed minska transportkostnaden. Vi har dessutom vindkraft och solkraft. Vad gäller solen så har vi tillsammans med Öland och Gotland flest soltimmar i landet det gäller bara att utveckla lagringsmöjligheterna. Samma sak gäller spillvärme. Luleå kommun tar till exempel vara på värmen från SSAB i fjärrvärmenätet. Projektet kom till stor del att kretsa kring en scenariomodell som togs fram av Joakim Lundgren, docent vid avdelningen för Energiteknik på Luleå tekniska universitet. Hur kommer energibehovet att se ut i framtiden med olika förutsättningar? Om man inte gör något alls? Om man arbetar med att effektivisera energiförbrukningen? Utifrån de olika parametrarna gjordes sedan ett antal scenarier. I projektet erbjöds kommuner och näringsliv hjälp och stöd genom bland annat seminarier och rundabordssamtal. Kommunerna fick också konkret stöd i arbetet med att ta fram energi- och klimatstrategier. Energiplaner var något som fanns i endast ett fåtal av regionens kommuner. Vi ville hjälpa till att skapa mötesplatser för de viktiga samtal som måste föras om hur vi skapar ett hållbart samhälle med ett näringsliv som utvecklas med miljön som drivkraft, säger Fred Nordström. Det kan i bästa fall motivera norrbottningarna att stanna kvar och attrahera andra att flytta hit

7 ATT SE BLÅTT PÅ FRAMTIDEN Blå eller marin bioteknik innebär att utnyttja råvaror från havet för att stimulera innovationer och ta fram nya produkter. Inom EU:s ramprogram Horizon 2020 ses detta som ett område med stor potential, men fortfarande gömmer sig mycket under ytan. Text: SOFIE COLLINI Det finns massor av outnyttjade lösningar och nya ämnen att hitta under vattenytan, säger Camilla Pettersson, projektledare för Blue Bio. Initiativet till projektet Blue Bio togs genom Mare Novum, ett långsiktigt projekt som drivs av Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen i syfte att främja marin innovation och samverkan, samt den liknande norska organisationen MareLife. Marin bioteknik var ett av de områden som Mare Novum arbetade mer fokuserat med, och inom ramen för det gränsregionala samarbetsprogrammet Öresund- Kattegat-Skagerrak bildades EU-projektet Blue Bio, berättar Camilla Pettersson. Camilla Pettersson Projektledare Blue Bio Blue Bio drevs under två år, med start 2011 och avslut i december Syftet var att stödja kommersialiseringen av innovativa idéer inom området blå bioteknik, och att stärka integrationen mellan forskning och näringsliv. Inom projektet gick man igenom forskningsmiljöerna på de universitet som deltog Göteborgs universitet, Chalmers och Universitetet for miljø- og biovitenskap för att identifiera befintliga forskningsprojekt relaterade till marin bioteknik som hade potential för kommersiell tilllämpning. Vi tror att det finns tillämpningar för marina råvaror och innovationer från marin bioteknik i många olika branscher. Camilla Pettersson Vilka industrier är det då som skulle kunna gynnas av framstegen inom marin bioteknik? Vi tror att det finns tillämpningar för marina råvaror och innovationer från marin bioteknik i många olika branscher, berättar Camilla Pettersson. Men hittills har vi fått kontakt med aktörer inom läkemedelsindustrin, vattenbruk, functional foods och energisektorn. Vi ser till exempel en stark mottagarindustri inom energisektorn i vår region, där man letar efter nya gröna icke-fossila bränslen och råvaror för att göra till exempel biodiesel. Ett av de forskningsprojekt som fått stöd handlade om att använda alger för att bekämpa högt blodtryck, genom minskat saltupptag. Forskarna hittade ett ämne i tång som binder salt och stoppar det från att tas upp i blodet något som skulle kunna förhindra högt blodtryck. Planen är att blanda ämnet i någon form av livsmedel möjliga exempel är hårdbröd eller müsli och projektet har tagits vidare genom bildandet av företaget Algi Nutrition. Genom Blue Bio togs också en handbok i marin innovation fram, i syfte att sprida kunskapen om projektets arbetssätt till andra innovationsrådgivare. Det här hoppas vi ska bli den största ringen på vattnet utifrån vårt arbete, säger Camilla Pettersson. Hur utvecklar man hållbara marima innovationer? Vad kan beslutsfattare och finansiärer göra för att främja marin innovation? Vad såg vi och forskarna för flaskhalsar och problem? Ett av Blue Bio-projektets uppsatta mål var att driva på utvecklingen för fältet marin bioteknologi i Kattegat-Skagerrak-regionen. Under 201 kommer sex nya maritima kluster att upprättas, varav ett fokuserat på just marin bioteknologi. Göteborgs universitet, Chalmers och Västra Götalandsregionen gjorde en utredning av all marin forskning och företagsamhet och tog fram sex styrkeområden, som kommer att tas vidare till kluster: havsförvaltning, maritima operationer och maritim teknologi, turism och rekreation, marin energi, marina livsmedel och marin bioteknologi. Är det något som Camilla Pettersson ser som ett extra bra resultat av Blue Bio-projektet så är det just det framtida klusterarbetet. Allt det som vi har arbetat med i projektet kommer att gå vidare in i det som klustret för marin bioteknologi ska arbeta med. Arbetet tar inte slut med Blue Bio! n AKTÖRER Projektet Blue Bio drevs i samarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers, Innovationskontor Väst, Kjeller Innovasjon, MareLife och Universitetet for miljø- og biovitenskap. FINANSIERING: Den totala projektbudgeten var på euro, där 44 procent kommit från Europeiska regionala utvecklingsfonden och resterande från Göteborgs universitet, Chalmers, Innovationskontor Väst, Kjeller Innovasjon, MareLife, Universitetet for miljø- og biovitenskap, Västra Götalandsregionen, Oslo kommune, Akershus fylkeskommune samt Innovasjon Norge. I Värmland pågår ett projekt för att utveckla regionen till att inte släppa ut mer koldioxid än naturen klarar av att ta hand om. Dels genom att bryta beroendet av fossila bränslen och dels genom att utveckla tillverkningen av gröna alternativ. Biodrivmedel hjälper Värmland nå klimatmål Text: KERSTIN ENGLUND Värmland har ställt det ambitiösa målet att få regionen klimatneutral senast år 200, vilket innebär stora utmaningar. Tanken är att komma så långt bort som möjligt från användandet av fossila energikällor och i stället utveckla tillverkningen av biobränsle. En bit på väg har man redan kommit när det gäller att ersätta fossil olja till uppvärmning och industri med biobränsle. Nu är siktet inställt på trafiken, som idag står för de enskilt största koldioxidutsläppen i Värmland. Hur ska man utveckla en region som Värmland, som med sina långa avstånd är beroende av goda möjligheter till transporter, samtidigt som utsläppen från trafiken måste minska? Att utveckla kollektivtrafiken är ett sätt. Ett annat är att hitta förnybara drivmedel. Biodrivmedel är ett samlingsnamn för drivmedel som är tillverkade av förnybara råvaror som ger låga nettoutsläpp av koldioxid. De vanligaste biodrivmedlen som finns på marknaden i dag är etanol, biogas och biodiesel. EU-projektet BiodriV, som startade 2011 med stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, tittar på två huvudområden för att utveckla produktion av drivmedel för fordon. Det ena är biogas från restavfall. Hur kan man bygga upp infrastruktur och produktionsanläggningar i regionen på bästa sätt och hur kan råvaran förädlas, det vill säga restavfall från hushållen och jordbruken i regionen? Det finns redan en viss biogasproduktion i Värmland, men det krävs en hel del investeringar för att utveckla den. Biogas tillverkas genom rötning av till exempel slam från reningsverk, gödsel och matavfall. Den måste renas och förädlas för att kunna användas som bränsle i fordon. Det andra området är biodrivmedel tillverkat från cellulosabaserad råvara såsom grenar och toppar som blir över vid skogsavverkning. Det finns goda möjligheter till produktion på sikt, säger Christer Pettersson, som varit projektledare för BiodriV. Men för att göra biltrafiken oberoende av importerade fossila bränslen behövs många olika lösningar. Projektet omfattar hela Värmland och elva av sexton kommuner är med som finansiärer. Tanken är att få fram underlag till politiker och beslutsfat- Det är mycket vunnet att få kollektivtrafiken att byta ut fossila bränslen mot biogas. Christer Pettersson tare för att de ska kunna fatta långsiktiga beslut som tryggar tillgången på biodrivmedel. Ett antal företag, däribland Karlstad Buss (genom Karlstads kommun) och Värmlandstrafik, ingår också i projektet. Christer Pettersson Projektledare BiodriV Det är mycket vunnet att få kollektivtrafiken att byta ut fossila bränslen mot biogas, säger Christer Pettersson. Det gäller att investera i flera tankställen i regionen, så att det blir möjligt att genomföra praktiskt. Det attraherar marknaden och lockar förhoppningsvis fler aktörer att etablera sig. Men Christer Pettersson poängterar att förutsättningen för att det ska bli en etablering inom biogasproduktion är att regeringen upprättar långsiktiga, nationella regler och bidrar till att bygga ut biogasproduktionen. n 12 1

8 Simrishamns kommun är starkt beroende av Östersjön. Både för den viktiga fiskenäringen och för möjligheten att leva ett liv nära havet. Men hur kan en liten kommun påverka havsmiljön till det bättre, och samtidigt utnyttja dess resurser för att bidra till regionens utveckling? Text: SOFIE COLLINI En liten kommun med stor påverkan Det var frågan som födde idén till EU-projektet Baltic Sea R&D ett kompetenscenter och klusterinitiativ i Marint centrum. Vi ville hitta ett sätt att bidra till en bättre östersjömiljö och tillväxt i regionen. Vi genomförde en förstudie och insåg att istället för att göra enskilda riktade miljösatsningar borde vi bygga en miljö- och innovationsarena där olika aktörer kunde mötas och många olika idéer födas och utvecklas. Detta borde få en större effekt på Östersjöns miljö på sikt, säger Madeleine Lundin, projektledare för Baltic Sea FINANSIERING: Simrishamns kommun och Region Skåne (50 %) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (50 %). Den totala projektbudgeten var på knappt 5,8 miljoner kronor över de tre åren. R&D och utvecklingsansvarig för Marint centrum. Marint centrum är den fysiska mötesplatsen som, förutom att agera plattform för projektet, samlar organisationer och företag som jobbar med vatten- och havsmiljöarbete i sydöstra Skåne. Projektet, med en total projektbudget på 5,8 miljoner kronor, knöt samman forskning, näringsliv och offentlig sektor, och tanken var att skapa en verksamhet som inte bara gynnade det lokala och regionala företagsklimatet utan också stärkte hela regionens konkurrenskraft. Att utveckla en innovationsarena enligt Triple Helix innebar skapandet av en helt ny typ av verksamhet i Simrishamn, berättar Madeleine Lundin. I synnerhet är det kopplingen till akademin och forskningsinstitut som skapat nya möjligheter inte minst för det lokala och regionala näringslivet. En mycket viktig del i projektet var att skapa och stärka innovationsstrukturer i sydöstra Skåne. Detta har man gjort genom att knyta Marint centrum och dess verksamheter närmare till Öresundsregionen och dess innovationssystem, genom samarbeten med bland annat Ideon Innovation, Lunds universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet och Högskolan Kristianstad. Dels handlade det om att skapa samarbetsavtal med olika aktörer, dels om ett konkret arbete. Ett exempel är att vi nu, tack vare samarbetet med Ideon Innovation i Lund, kan erbjuda en inkubatorprocess i Simrishamn något vi inte kunnat göra tidigare. Det öppnar möjligheter för nya företag och ökar tillväxten och konkurrenskraften i vår region. Ett bra exempel på detta är Simris Alg, ett innovationsbaserat företag som tillverkar omega--fetter med odlade mikroalger, och som valde att starta sin verksamhet på Marint centrum tack vare Baltic Sea R&Dprojektet. Företaget är det första i Sverige som satsar på oljeproduktion med mikroalger, en näring som globalt växer explosionsartat. Simris Alg startades 2010 av en forskare från KTH, Fredrika Gullfot, och var det första företaget som placerade sig i projektets inkubatorverksamhet. Hon valde att placera verksamheten på Marint centrum och inte i Lund, för att få det marina sammanhanget och anknytning till regionens näringsliv och innovationsaktörer kontakter hon kunde ta del av i utvecklingen av företaget, säger Madeleine Lundin. Simris Alg blev färdiga i inkubatorprocessen våren 2012 och tog i samband med det steget till en egen produktionsanläggning strax utanför Simrishamn, där de har utvecklat verksamheten sedan dess. Företaget har idag sju anställda. De har påbörjat storskalig odling och planerar att leverera sina första produkter i slutet på året, berättar Madeleine Lundin. I rollen som mötesplats har Marint centrum också anordnat många workshops och seminarier, varav några med fokus på just mikroalger en havsresurs med näst intill oändliga möjligheter. Havet är fortfarande en väldigt outforskad plats. Med dagens teknik kan man göra så Havet är fortfarande en väldigt outforskad plats. Med dagens teknik kan man göra så mycket mer, och det finns väldigt många organismer som kan utnyttjas till olika ändamål. Madeleine Lundin mycket mer, och det finns väldigt många organismer som kan utnyttjas till olika ändamål. Mikroalger är ett tydligt exempel på havsorganismer med ett stort användningsområde, och de kan användas i allt från biobränsle till kosttillskott, säger Madeleine Lundin. De mål som sattes upp för Baltic Sea R&D - projektet vid projektstart har uppnåtts, berättar Madeleine Lundin. 4 nya företag etablerades, 10 projekt med externa projektägare startades och 21 arbetstillfällen skapades. Som en följd av de skapade arbetstillfällena och de nya verksamheterna har dessutom 10 vuxna och ett antal barn flyttat till kommunen. Vi är nöjda med de första resultaten och ser fram emot att skapa fler effekter i takt med att verksamheten mognar och utvecklas vidare, säger Madeleine Lundin. Marint centrum har nu blivit en uppmärksammad aktör i det skånska innovationssystemet och inom Östersjöregionen med avseende på havsmiljöfrågor och Simrishamn inte längre så liten i sammanhanget. n VAR ENERGISNÅL, DET LÖNAR SIG Företag som skaffar sig kunskap och redskap för att minska sin energikostnad kan tjäna både pengar och goodwill. Det visar ett EU-projekt i Norrbotten som har följt upp tidigare gjorda energikartläggningar av företag och sedan försökt sprida lärdomarna från detta till så många företag som möjligt. Ett företag som tillverkar till exempel näbbstövlar har förmodligen full kontroll på hur man får tillverkningsprocessen lönsam. Men många missar den effektivisering man kan göra genom att kartlägga energiförbrukningen och gå igenom hur man till exempel använder värme, ventilation och belysning. I Norrbotten har det genomförts projekt som har hjälpt små och medelstora företag i länet att kartlägga sin energiförbrukning. Det senaste projektet, Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv i Norrbotten - förkortat IESN, inleddes 2009 och slutrapporterades Syftet var att öka de norrbottniska företagens lönsamhet, konkurrenskraft och miljöanpassning genom utveckling och förstärkning av det energieffektiva företagandet. Det var ett samarbete mellan i första hand Nenet, Norrbottens energikontor, och Energitekniskt centrum i Piteå. Länets kommuner och näringsliv har också varit inblandade. Projektet handlade om att följa upp tidigare energikartläggningar i företag i Norrbotten med fokus på ekonomisk och miljömässig nytta, säger Tord Pettersson som var projektledare från Nenet. Vad gav de tidigare åtgärderna och hur bra var metoderna? Mycket handlar om att sprida kunskap och öka lärandet hos företagen om vilka vinster man kan göra genom att se över sina energikostnader. I projektet ingick förutom att göra uppföljningar även företagsbesök, bjuda in till seminarier och workshops, utbilda miljöhandläggare i energitillsyn enligt miljöbalken samt sprida kunskap om hur man gör energikartläggningar till konsulter med flera. Ett företag som kan sänka sina energikostnader med kronor per år kanske inte tycker att det är tillräckligt mycket för att vilja göra de föreslagna åtgärderna. Men om man jämför med hur mycket företaget skulle behöva öka sin omsättning för att åstadkomma samma ekonomiska resultat, ser man vilken snabb väg till förbättrad lönsamhet energieffektivisering är. För en energieffektiviseringsvinst på kronor kan jämföras med resultatet av en omsättningsökning på tio gånger så mycket eller mer. För att inte tala om vilka marknadsförings- och personalförstärkningar som kan krävas för att klara en omsättningsökning i den skalan. Vi upplevde i vissa fall att det fanns ett motstånd hos företagen att vidta åtgärder för att minska energikostnader, trots att vi visade på vinstmöjligheterna, säger Tord Pettersson. Skälet är att det tycks vara för komplicerat och omständligt. Man gör som man alltid har gjort. Det gäller alltså att öka kompetensen. Det har vi tagit fasta Projektet handlade om att följa upp tidigare energikartläggningar i företag i Norrbotten med fokus på ekonomisk och miljömässig nytta. Tord Pettersson på i ett uppföljningsprojekt som pågår nu, också det ett EU-projekt. Vi kallar det Testpiloter i praktisk energieffektivisering. Enkelt uttryckt är det tio olika problemfall med lösningar som ska öka kunskapen och ge stöd till att inleda ett kontinuerligt energi- och miljöarbete. Man har även inlett en förstudie som visat hur företagens energi- och miljöarbete kan kopplas till affärsnyttan. n De företag som har deltagit i projektet har investerat sammanlagt 7,8 miljoner kronor i energieffektiviseringsåtgärder. Den totala energianvändningen i dessa företag har minskat med drygt 2 miljoner kwh per år (el, värme och olja). Företagens samlade utsläpp av koldioxid har minskat med över,5 miljoner kilo gram per år, räknat på marginalel