KVALITETSRAPPORT 2014/2015 DESIGNGYMNASIET

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT 2014/2015 DESIGNGYMNASIET

2 INNEHÅLL Innehåll... 2 Ledare... 4 Grundfakta om designgymnasiet... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 6 Lokaler... 6 Funktioner... 6 Finansiering... 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Arbetsformer och pedagogik... 8 lokaler... 9 Utrustning och läromedel... 9 Schema och skollunch Elevhälsa och arbete med särskilt stöd Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Redogörelse för Fokusområden 2014/ Fokus förbättrad närvaro

3 Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Uppföljning & utvärdering Resultat Slutsatser: Fokus elevhälsa Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Uppföljning & utvärdering Resultat Slutsatser: fokus pedagogisk utveckling lära av varandra Fokusområdets bakgrund & motiv Mål och syfte Läroplanskoppling Metod och genomförande Uppföljning & utvärdering Resultat Slutsatser: Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/ Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut Resultatbilaga

4 LEDARE Läsåret 2014/2015 har varit ett föränderligt och därigenom också stärkande läsår. Skolans tidigare rektor slutade i början av läsåret och ett aktivt sökande efter en ny rektor inleddes. Fram till dess att en ny rektor kunde påbörja sitt rektorskap fanns verksamhetschef Torbjörn Jansson som tillförordnad rektor. Den förste november 2014 tillträdde jag, Alexandra Stjerna, som ny rektor för skolan. I samband med tillträdandet gjordes en genomlysning av skolans samtliga delar och där huvudman och rektor kunde konstatera att verksamheten hade behov av införandet och upprättandet av nya rutiner och en tydligare styrning. Detta blev den första prioriterade satsningen vid det nytillträdandet. När skolinspektionen gjorde en inspektion på skolan under JB tiden 2012 fick skolan många anmärkningar men eftersom JB gick i konkurs gjordes ingen uppföljning. Med bakgrund av detta hade Academedia bestämt att det skulle göras en interninspektion redan 2 december Även interninspektionen visade på stora brister i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Det som var bra med att ha en intern så snart efter att den nya rektorn hade börjat var att det blev tydligt vilka områden som behövdes fokuseras på. Den 17 december fick rektorn veta att skolinspektionen ville ha in allt material från skolan och huvudmannen inför en inspektion senast den 21 januari och att inspektionen skulle göras den februari Det blev en intensiv jul med mycket arbete. Arbetet med att säkra kvaliteten på skolan pågick intensivt från november 2014 ända tills skolinspektionen kom i februari och fortsatte även hela våren efter att skolinspektionen varit där. Skolinspektionen upptäckte tre mindre brister som vi behövde åtgärda. Arbetet under våren gjorde att skolinspektionen ansåg att bristerna var åtgärdade och att tillsynen var över för den här gången. Vi är mycket stolta över vårt kvalitetsarbete på skolan under det här läsåret. Rektor Alexandra Stjerna 4

5 GRUNDFAKTA OM DESIGNGYMNASIET HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION DesignGymnasiet startades 2005 i privat regi köptes skolan av John Bauer, sedemera JB Education. I samband med bolagets konkurs 12 juni 2013, övertogs skolan från och med den 5 juli 2013 av AcadeMedia. DesignGymnasiet är beläget i Atlas Copcos gamla experimentverkstad i Sickla i sydöstra Stockholm. Skolan ligger centralt belägen i området med Sickla köpkvarter och kulturcentret Dieselverkstan som grannar. Lokalerna byggdes om för DesignGymnasiet räkning inför starten De är ljusa och öppna med många glasväggar och stora fönster, samt med delar av den industriella känslan kvar sedan Atlas Copcos tid. UTBILDNING & ERBJUDANDE Skolan erbjuder tre program som samtliga präglas av en designinriktning: Teknikprogrammet inriktning Design och produktutveckling (TEDES) Estetiska programmet inriktning Bild- och formgivning, Design, mode och inredning (ESBIL) Hantverksprogrammet inriktning Textildesign (HVTEX) Designinriktningen utgör en sammanhållande profil för skolan såväl utåt som inåt. Profilen innebär även en tydlighet i skolans dagliga arbete och präglar stämningen och motivationen bland eleverna på så sätt att elever har sökt sig hit av ett gemensamt intresse och mål; att på något sätt arbeta inom designbranschen. ELEVER Designgymnasiet har 177 elever fördelade på nio klasser (läsåret 2014/2015). Eleverna som söker sig till Designgymnasiet drivs av ett designintresse och av motivationen att få arbeta inom designbranschen. Många elever bestämmer sig långt innan gymnasievalet att det är hit de vill och de pendlar eller flyttar för att kunna gå här. En relativt liten del av eleverna bor i Nacka, 15,6 %. Nästan 38,1% bor i Stockholm stad, medan 52% pendlar från övriga Stor- Stockholm inklusive Nacka. 8,7 % har flyttat från övriga landet för att gå på Designgymnasiet, övervägande delen från södra och mellersta Norrland. Den sociokulturella tillhörigheten hos eleverna är blandad. Eleverna kommer från såväl akademikerhem, från hem med föräldrar som arbetar inom konstnärliga yrken som från hem där föräldrarna förvärvsarbetar. Siffrorna har varit snarlika de senaste fem åren. Övervägande delen av eleverna på skolan är flickor (79%). På teknikprogrammet är dock könsfördelningen jämnare (51 % flickor, 49 % pojkar), medan en överrepresentation återfinns på hantverksprogrammet (94 % flickor) och det estetiska programmet (86% flickor). 5

6 PERSONAL Skolans personal består 2014/2015 av 21 lärare varav 11 är tillsvidareanställda samt 10 vikarierande med olika grad av tjänst under olika delar av läsåret. Till det kommer även två tjänstlediga lärare som är tillsvidareanställda. Personal med elevhälsofunktioner består av sex personer (en skolsköterska, en kurator, en studievägledare och en specialpedagog, en skolläkare och en skolpsykolog) samt tre personal på övriga funktioner (en kanslist, IT- ansvarig, en vaktmästare). Designgymnasiet eftersträvar naturligtvis 100 % behöriga lärare. Den formella behörigheten för anställda lärare under 2014/2015 var 82 %. Detta är högre än förra året och det beror på att flera lärare har fått sina behörigheter och lärarlegitimationer under läsåret. En av de lärare som fortfarande räknas som obehörig är en äldre matematiklärare med många års yrkeserfarenhet samt en högskolestudent från KTH. Matematikläraren har ansökt om lärarlegitimation under våren Lärare som arbetar med yrkeskurserna ska ha såväl en högskoleutbildning inom design samt yrkeserfarenhet från branschen. Vi har en lärare som arbetar med yrkeskurser som inte är lärarutbildad. Övervägande delen av alla lärare är kvinnor och medelåldern mellan år. Verksamhetsledning och administration sköts av rektor som till sin hjälp har en kanslist och IT- ansvarig. Därtill har tre lärare haft arbetslagsledarfunktioner och tillsammans med rektor ingått i skolans ledningsgrupp. LOKALER Skolan är belägen i Atlas Copcos gamla experimentverkstad vilken byggdes om för DesignGymnasiet vid starten I verkstäderna har dock delar av Atlas Copcos inredning bevarats vilket ger en särpräglad stämning. Lokalerna är ljusa med stora fönster och ett stort antal innerväggar i glas. Totalytan är 1950kvm, vilket innebär ca 11 kvm/elev. Skolan har 11 lektionssalar varav fyra är verkstäder/ateljéer. Dessutom finns tre grupprum, en aula, två personalkontor, ett personalkök, ett skolsysterrum, ett kuratorsrum, ett SYV- rum och samt stora ytor för eleverna att vara på mellan lektionstid. FUNKTIONER För att säkra att eleverna når sina mål och att studiegången fungerar bra har Designgymnasiet ett elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och studievägledare, skolläkare och skolpsykolog. Elevhälsoteamet träffas minst en gång per vecka, och skolläkaren och skolpsykologen är med på mötena minst två ggr/termin. Utöver elevspecifika frågor hanteras här behovet av mer generella stödfunktioner. Lärarna har utöver sitt pedagogiska uppdrag ansvar för olika delar av verksamheten. Varje klass har en lärare som mentor med ansvar att följa upp varje mentorselevs studiegång, bland annat genom utvecklingssamtal två gånger per läsår. 6

7 Samtliga lärare tillhör ett programarbetslag vilka under läsåret haft som övergripande uppgift att diskutera och utveckla progressionen i ämnena, näringslivskontakt för programmet samt elevdrivna frågor. Andra uppdrag har innefattat samordnandet av APL (arbetsplatsförlagd utbildning), programöverskridande projekt, arbetslagsledning, marknadsansvar, osv. Därtill har skolan under 2014/2015 haft två förstelärare med syfte att utveckla undervisningens kvalitet. FINANSIERING DesignGymnasiet finansieras via kommunala bidrag per elev, så kallad skolpeng. 7

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK Designgymnasiet leds av en rektor med det yttersta ansvaret för verksamheten och som har det övergripande ansvaret för såväl pedagogiska frågor som att det dagliga arbetet fungerar. Som administrativ hjälp har rektorn en kanslist och IT- ansvarig. Rektor arbetar nära arbetslagsledarna och förstelärarna. Via arbetslagsledarna tas också frågor upp rörande rutiner och dagligt arbete med övrig personal. Schemaläggning utförs av en av arbetslagsledarna. På Designgymnasiet finns två lärare med förstelärartjänst som under året arbetat med att ta fram nya pedagogiska arbetssätt, och bland annat undersökt hur andra skolor nyttjar exempelvis case- metodik i sin undervisning. Därtill har förstelärarna hållit i en kurs för övriga lärare med fokus på betyg och bedömning. Kursen har getts via Karlstads Universitet. Förstelärarna har också fortsatt arbetet med pedagogisk utveckling i lärargruppen på olika sätt, som inleddes under förgående läsår med dåvarande rektor och förstelärare. Ett exempel har varit att leda diskussioner inom olika pedagogiska områden som t.ex. effektivt användande av skolbibliotek. Skolan lägger stor vikt vid att utbildningarna kopplas till näringsliv och kommande studier/arbete. Som ett led i att uppnå detta planerar och genomför arbetslagen programinriktade studiebesök eller besök på skolan från skolor/företag/ föreläsare. I vissa fall görs detta även tillsammans med SYV. Undervisande lärare ansvarar för att man i kurserna med eleverna diskuterar uppgifternas relevans för kommande arbetsliv/studier. Skolan genomför också en rad projekt kopplade till aktörer utanför skolvärlden. Ett årligen återkommande arbete är NobelNightCap, där skolans elever ansvarar för design och konstruktion av kläder, och dekor till efterfesten på Nobel (Stockholms Universitet). Varje år får skolan förfrågningar från andra skolor, företag eller intressenter, och som därefter planeras in i verksamheten och elevernas utbildningar förutsatt att möjlighet finns. Ansvar för planering och uppföljning ligger på de lärare som undervisar i kurser som knyts till projekten. Vidare ingår Entreprenörskap i samtliga program som erbjuds på skolan. Kursen ligger som programfördjupning på ES och TE, medan det är en inriktningkurs i HV. I åk 3 finns möjlighet att starta eget företag genom Ung Företagsamhets utbildningskoncept, i form av ett Individuellt val. Utöver entreprenörskap och näringslivskoppling ska designprocessen genomsyra/infärga alla kurser på skolan. 8

9 Varje elev har en mentor som följer upp studiegången genom utvecklingssamtal två gånger dit vårdnadshavare bjuds in och även via EWS (early warning system) minst en gång per månad. Mentorn samarbetar med elevhälsoteamet (vilket leds av rektor) för att säkra att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp han/hon behöver (se vidare under Arbete med särskilt stöd ). Varje elev har också minst två feedbacksamtal per läsår i alla kurser med undervisande lärare, som har ett formativt syfte. Elevernas frågor lyfts även på ett gemensamt plan genom programråd (fyra gånger per år) samt möten med elevkåren som startade under läsåret 2014/2015 (fyra gånger per år). Ansvarig för genomförandet av dessa råd är rektor. LOKALER Skolans samtliga salar och verkstadsutrymmen (se beskrivning ovan) lämpar sig väl för att bedriva undervisning kopplad till elevernas behov och även till de specifika program som skolan erbjuder. Utöver utrustade teorisalar finns fyra separata verkstäder på skolan. Två är anpassade för textilkonfektion med industrimaskiner, overlockmaskiner, stora tillskärningsbord, handverktyg samt ett stort antal provdockor. Övriga två salar är anpassade för olika former av produktdesign. Detta innefattar en ateljé för skiss- och tvådimensionellt arbete samt en verkstadslokal med bandsåg, rundslip, figursåg och pelarborr, handverktyg av olika slag, dragskåp och diskbänk med färgavskiljare. De praktiska delarna av undervisningen i Idrott- och hälsa sker i Friskis & Svettis lokaler, medan närområdet och Hellasgården används vid olika aktiviteter/inslag som kräver ett större uteområde. UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL Designgymnasiet har användbar och anpassad utrustning för både teoretisk och praktisk undervisning. Skolan har också uppdaterat alla läromedel till GY11. Verkstädernas utrustning lämpar sig väl för olika typer av praktisk undervisning, men kräver samtidigt kontinuerlig översyn och service. Beslut har tagits om att till kommande läsår uppdatera den 3D- skrivare som återfinns i modellverkstaden. Utöver detta har skolan laborationsutrustning för undervisning i kurser såsom fysik, medan vissa kemilaborationer utförs i närliggande skolas lokaler. Skolan har även en studiofotoutrustning som elever nyttjar vid behov. Såväl lärare som elever har tillgång till personliga bärbara datorer (lånedatorer under hela skoltiden/anställningen). Program för talsyntes och stavningshjälp finns också tillgänglig för alla elever att ladda ner. I undervisningen använder sig lärarna av olika externa hjälpmedel som Urkund, Medioteket, NE med flera. I undervisningssammanhang där behov finns av att nyttja bibliotekets resurser används Dieselverkstadens bibliotek (beläget på gångavstånd, ca100m). 9

10 SCHEMA OCH SKOLLUNCH Undervisningen i de praktiska ämnena sker till övervägande del i längre, sammanhängande arbetspass. Detta för att möta behovet i de praktiska kurserna där hög andel formativ handledning i kombination specialutrustning krävs. De teoretiska ämnena ges vid fler tillfällen, i kortare lektionspass än vad de praktiska ämnena har eftersom önskemålen från eleverna varit att korta ner de teoretiska lektionerna. Denna förändring har mötts av positiv respons av både lärare och elever och har haft en god effekt på undervisningens kvalitet. Schemat har under läsåret fungerat som ett periodschema då hantverksprogrammets praktikperioder nödvändiggör detta. Kurser i svenska, entreprenörskap och engelska samläses över klasser för att skapa en god gruppdynamik då vissa av klasserna på Designgymnasiet är små. Elever på hantverksprogrammet har 7-8 veckors sammanhängande APL under läsåret. Totalt under sin utbildning har eleverna 15 veckor fördelat på 7 veckor i åk 2 och 8 veckor i åk 3. Skollunchen serveras på mellan kl beroende på schemats utformning. ELEVHÄLSA OCH ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Skolans elevhälsoteam (EHT, beskrivet ovan) träffas regelbundet, med möten varje vecka. Där diskuteras hur resurserna fördelas gentemot de elever som behöver stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Anmälan till EHT kan ske när som helst under läsåret och EHT- teamet tar in upplysningar från elever, lärare och vårdnadshavare. För att säkerställa att alla elever blir uppmärksammade genomförs dessutom klasskonferenser fyra gånger per år där varje elevs studiesituation lyfts och diskuteras. Med på klasskonferenserna är samtliga undervisande lärare, rektor och delar av EHT. Varje elev får ett hälsosamtal tidigt under höstterminen i åk1. Skolsyster och kurator finns sedan tillhands för såväl elever som för mentorer eller annan personal som uppmärksammar något i elevens hälsotillstånd man bedömer att han/hon kan behöva hjälp med. Till skolan finns även en skolläkare och skolpsykolog knuten som arbetar på skolan några tillfällen varje läsår. För att ytterligare kunna följa upp elevernas studiesituation har skolan infört EWS (Early Warning System), vilket är ett system bestående av färgkodning för att följa upp varje elev i respektive kurs. Således får undervisande lärare en överblick av sina elever, samtidigt som skolan får en övergripande bild av samtliga elevers kunskapsutveckling. EWS uppdateras varje månad. På klasskonferenserna används EWS och den bidrar till att skolan i god tid kandentifiera vilken typ av åtgärder som behövs sättas in för att elever och lärare ska lyckas. På skolan finns elever med olika behov av stöd, där de vanligaste behoven rör dyslexi eller olika former av koncentrationssvårigheter. Alla lärare arbetar med tydliga instruktioner och extra anpassningar i den dagliga undervisningen för att ge samtliga elever, utifrån sina behov, möjlighet att uppnå målen med utbildningen. Lärare i engelska, svenska och matematik har också enskild stödundervisning eller undervisning i mycket liten grupp som en del av sin tjänst. Stöd i engelska och matematik har även erbjudits samtliga elever på skolan i form av öppen räknestuga och öppet stöd i engelska på onsdag eftermiddag då alla klasser i övrigt är schemafria. 10

11 Skolans specialpedagog arbetar också med att stötta lärarna i planeringen av hur undervisningen kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar också med att hjälpa elever individuellt med studieplanering, med utgångspunkt i eleven styrkor och behov. I de fall där eleven riskerar F gör skolan tillsammans med eventuella vårdnadshavare och undervisande lärare en plan för hur eleven ska nå målen. Specialpedagogen har också gjort utredningar och skrivit åtgärdsprogram. Specialpedagogen har även sökt särskilt stöd från kommuner för elever i behov av det. Under hösten 2014 tog skolan tillsammans med huvudmannen fram en ny EHT- trappa med syftet att tydliggöra elevhälsans arbete för lärare, elever: Klasskonferens HT Klasskonferens Jul Klasskonferens VT! Sammanställning från mentor:! Studieresultat!per!elev!! Frånvaro!per!elev!! Kontroll!av!studieplan!per!elev!! Kränkningar/stämningar!per! elev!! Personal anmäler (när!som!helst!vid!kännedom!om!! att!elev!riskerar!att!inte!uppnå!! kunskapskrav!för!e).! Rektor5beslutar!om!utredning!av!behov!av!särskilt! stöd! Mentor!skickar!ut!ett!brev!om!att!utredning! påbörjats! Pedagogisk!kartläggning!(Mentor)! Medicinsk!utredning!(Skolsköterska)! Psykologiska/psykosociala!frågor!(Kurator)! Specialpedagogiska!insatser!(Specialpedagog)! Utredningar!sammanställs!av!Elevhälsoteamet!! Rektor!tar!beslut!om!behov!av!särskilt!stöd! Nej! Ja! Elev/vårdnadshavare! meddelas! Möte! Mentor!och!elev! upprättar! studieplanering! Åtgärdsprogram!upprättas! 11

12 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Skolan har programråd och varje klass väljer representanter till dessa råd som hålls två gånger per termin. Där diskuterar man tillsammans med rektor och programmets arbetslag utvecklingen av undervisningen, kontakt med näringsliv, värdegrund, ordningsregler samt frågor eleverna vill ta upp. Inför varje programråd hålls ett klassråd. På skolan finns även en elevkår. Möten hålls minst två gånger/termin med närvarande rektor. Därutöver har eleverna på eget initiativ möjlighet att hålla fler möten. Elevkåren diskuterar framför allt frågor som rör gemenskapen på skolan och aktiviteter för att främja den. Varje klass har också representanter i matrådet som samlas två gånger per termin för att diskutera skollunch och lägga fram önskemål kring meny och annat som rör lunchen och miljön i samband med den. Utöver ovan beskrivna organiserade forum för inflytande ges eleverna möjlighet till inflytande inom ramen för samtliga kurser där undervisande lärare ansvarar för att inflytande säkerställs. SKOLLEDNING Skolledningen består av en rektor med direkt ansvar för såväl ekonomi som för personal, elever och den pedagogiska och strukturella organisationen. I skolledningen ingår också de tre arbetslagsledarna. Till hjälp i arbetet finns en kanslist och en IT- ansvarig. Rektorn har möte med arbetslagsledarna en gång per vecka. Personalmöte sker varje vecka där information kring daglig verksamhet diskuteras samt där olika teman kring pedagogik, värdegrundsarbete och elevfrågor tas upp. Sammankallande och ansvarig för innehållet på dessa möten är rektor. PERSONAL Alla utom en av de tillsvidareanställda lärarna på Designgymnasiet är behöriga lärare med lärarlegitimation. Som nämnts tidigare har vi en lärare i matematik som är äldre som inte har hämtat ut sin lärarlegitimation. Han har dock ansökt om sin legitimation under våren De lärare som undervisar i design- och hantverkskurserna har dessutom såväl yrkesutbildning som erfarenhet från ett yrkesliv i designbranschen. Utöver dessa kan inhyrda eller visstidsanställda lärare förekomma som vikarier. Övrig personal på skolan (elevhälsa, kansli, IT- ansvarig, vaktmästeri) har relevant utbildning för och erfarenhet av sina funktioner. Medelåldern ligger mellan år och övervägande delen är kvinnor. ELEVER Intagningspoängen inför läsåret 2014/2015 var för Teknikprogrammet 255p, för Estetiska programmet 245p och för Hantverksprogrammet 225p. Andelen förstahandssökande var 75 %. 12

13 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Uppföljning av skolans förbättringsområden görs i olika forum; på personalmöten, i tvärgrupper inom personalen samt med elevkåren och i programråden. Dessa uppföljningar görs löpande under läsåret och utifrån dessa görs insatser och/eller vidtas åtgärder både kortsiktigt och långsiktigt. Arbetsprocessen ger även utrymme till att uppmärksamma och uppmuntra ett mer spontant kvalitetsarbete på skolan. Utöver detta Vi tittar också på olika undersökningar och enkäter som elever gör för hitta förbättringsområden. Dokumentation och underlag till kvalitetsarbetet utgår ifrån EWS och lärplattformen, SchoolSoft och sparas dels i systemet, dels på det gemensamma serverutrymmet i Google drive. NATIONELLA KURSPROV. Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. BETYGSUPPGIFTER. Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs av Academedia och rektor för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten samt bifogas som resultatbilaga till rapporten. ENKÄTER. Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat Stockholms Stads brukarenkät, undervisningsutvärderingar och AcadeMedias:s elevenkät som omnämns som Nöjd- kundindex (NKI). Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION. Den dagliga verksamheten dokumenteras bland annat genom kommentarer och fotografier på Designgymnasiets hemsida och på skolans sida på Facebook samt Instagram. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. Löpande under året dokumenteras även programrådsmöten samt rektors möten med elevkåren och personal. Under juni månad sammanställs underlaget till kvalitetsrapporten där årets kvalitetsarbete dokumenteras. 13

14 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet följs upp kontinuerligt under läsåret. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av nationella prov, betyg och betygsprognoser. Utvärdering och uppföljning sköts huvudsakligen av rektor som har möjlighet att få ytterligare stöd i bearbetning och analys av huvudmannen. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Kvalitetsarbetet sammanställs i skolans kvalitetsrapport under juni och en arbetsplan påbörjas under våren för att fastställas i september för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. JULI AUGUSTI JUNI Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram SEPTEMBER MAJ Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal OKTOBER ARPIL Funktionell kvalitet Examensprognos Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät GENOMFÖRANDE AV INTERNA GRANSKNINGAR Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning NOVEMBER MARS Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser DECEMBER FEBRUARI JANUARI 14

15 REDOGÖRELSE FÖR FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUS FÖRBÄTTRAD NÄRVARO FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV I samband med analys av resultaten för LÅ1314 tillsammans med översyn av närvarostatistiken framkom en korrelation mellan de elever som når kunskapskraven i kurserna och i vilken grad dessa är i skolan. Således valde skolan att försöka främja en högre närvaro bland eleverna med målet att detta skulle ha en positiv effekt på betygsfördelning. Därtill hade skolans elevhälsa uppmärksammat en liknande korrelation mellan elevernas välmående och närvaron i skolan, varpå man beslutade om gemensamt övergripande insatser för att främja en förbättrad närvaro bland eleverna. MÅL OCH SYFTE Skolan hade under LÅ1415 som mål att minska den totala frånvaron bland eleverna. Detta innefattade både en procentuell övergripande minskning samt en minskning av sporadisk ströfrånvaro. Utöver detta ville skolan i högre grad uppmärksamma och minska de frånvaromönster som kan ha en negativ effekt på specifika kurser och psykiskt välmående. LÄROPLANSKOPPLING Det är skolans ansvar att varje elev - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper) - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper) - tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv (Lgy Kunskaper) Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (Lgy Kunskaper). Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande (Lgy Elevernas ansvar och inflytande). 15

16 METOD OCH GENOMFÖRANDE Metod 1: Rutiner för uppföljning av närvaro Från november 2014 började personalen att implementera och prova nya rutiner för att minska frånvaron. Arbetslagen hade som stående punkt på lagmötet att diskutera elevernas frånvaro. En EHT anmälan gjordes så fort en elev hade fyra ogiltiga frånvarotimmar eller upprepade sjukskrivningar på en månad. Metod 2: CSN- rapportering En ny frånvaro- trappa skapades som kommunicerades tydligt till alla elever på bland annat mentorstider, och finns även utlagda på skolans hemsida. Rutinerna innebar att studiebidraget dras in om en elev inte åtgärdat sin frånvaro efter fyra ogiltiga frånvarotimmar. Vid fyra timmars frånvaro kallas det till ett möte med elev, ev. vårdnadshavare, mentor och rektor. Åtgärdas inte frånvaron inom en vecka görs anmälan till CSN. UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Skolan har under året följt upp arbetet med frånvaron genom att jämföra frånvarostatistiken med förra läsårets värden och med detta års målsiffror varje månad. Mentorn och rektorn har dokumenterat mötena med elever med högfrånvaro för att kartlägga vad problemet kan vara. Likaså har elevhälsan följt upp elevernas närvaro kopplad till psykiska välmående. RESULTAT Skolans insatser ledde till att ströfrånvaron sjönk till närmare 0%. Likaså fick skolan en minskning av den totala frånvaron. Av de elever som hade långvarig frånvaro sjönk frånvaron med 50 %. SLUTSATSER: Skolan har arbetat fram rutiner som har lett till en konsekvent CSN- rapportering och som eleverna nu väl känner till och är införstådda med. Skolans nya frånvarorutin har lett till att skolan nu i ett tidigt skede för samtal med elever som har frånvaro, där vi tydliggör de konsekvenser som finns vid hög frånvaro samt upplyser eleven om dess elevens eget ansvar för sin skolgång förankrats hos elever och personal. Detta har sammantaget lett till att den ogiltiga frånvaron har sjunkit. Då skolans insatser haft mycket god positivt effekt på närvaron och även då den totala måluppfyllelsen ämnar skolan fortsätta arbetet under kommande läsår. Implementerade rutiner fungerar och kommer att fortsätta att användas. Likaså måste skolan nu aktivt arbeta med de elever som är långvarigt frånvarande. Även om frånvaron minskade för dessa, måste ytterligare insatser vidtas. 16

17 FOKUS ELEVHÄLSA FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV I samband med tillträdandet som ny rektor säkerställdes en tydligare rutin kring elevhälsans övergripande och även riktade arbete. Skolan behövde bland annat stärkas i att utvärdera och förbättra hur elevhälsan samverkar med lärare och skolledning på skolan. Det rådde viss otydlighet om vem som hade ansvaret för att eleven nådde målen för sin kurs och hur skolans resurser skulle fördelas för att utnyttjas på effektivast möjliga sätt. En viss andel av skolans elever nådde inte målen för sina studier. Elevhälsans arbete var inte, i tillräckligt hög grad, systematiskt och strukturerat vilket gjorde att både lärare och elever kände en osäkerhet kring i vilka situationer kontakt med elevhälsan skulle/kunde ske. Under sommaren 2014 skedde en lagändring kopplat till elevers utveckling mot målen vilken även krävde att arbetet med elevhälsa, stöd, särskilt stöd samt extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning tydliggjordes. MÅL OCH SYFTE Att genom tydlig samverkan mellan lärare och elevhälsa öka andelen elever som når utbildningens mål och därmed uppfyller kraven på gymnasieexamen samt säkerställa att alla elever får det stöd de behöver i enlighet med nya lagkrav. LÄROPLANSKOPPLING Det är skolans ansvar att varje elev: - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper). - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper). - har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa (Lgy Kunskaper). Alla som arbetar i skolan ska - ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, - uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och - samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgy Kunskaper riktlinjer). Vidare påpekas rektors ansvar under avsnittet Övergripande mål och riktlinjer. Rektor ansvar för att: undervisningen, elevhälsan och studie---och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta (Lgy Rektors ansvar). 17

18 METOD OCH GENOMFÖRANDE Metod 1 Omorganisation och nya rutiner Skolan tog under året fram en ny EHT- trappa för att tydliggöra vem som gör vad. Vi skapade även nya EHT anmälningsblanketter. EHT- trappan och blanketterna med både personal och elever. De nya EHT rutinerna ligger även utlagda på skolans hemsida. Likaså var vi alla med på en heldagskurs genom skolverket i extra anpassningar och särskilt stöd. För att säkerställa att elevhälsan bedriver ett åtgärdande, förebyggande och även hälsofrämjande arbete fattade rektor beslut om att tydliggöra elevhälsans uppdrag och upprätta en tydligare mötesstruktur för elevhälsans veckovisa möten. Mötena följer en fast agenda bestående av: allmänt läge på skolan, nyinkomna elevärenden, uppföljning av pågående elevärenden, det förebyggande och hälsofrämjande arbetet samt övriga frågor. Skolan dokumenterar samtliga insatser, åtgärder för att skyndsamt sätta in rätt åtgärder för eleverna. Metod 2 Övergripande insatser Stödundervisningen som finns på skolan sågs också över och en ämnesspecifik inriktning avseende specifikt stöd i matematik, svenska och engelska upprättades tillsammans med en öppen stödundervisning där eleverna kan få hjälp i samtliga kurser. Rutiner för när elever rekommenderades stödundervisning fastställdes och implementeras av alla i kollegiet och information till eleverna var tydlig genom mentor. Likaså fick elever med sådana behov sitt stöd pass placerat som en del i deras schema med obligatorisk närvaro. Metod 3 Utformning av specialpedagogens roll I specialpedagogens uppgifter ingick under läsåret att arbeta mer med lärarna. Specialpedagogen deltog i personalmötena en gång i veckan för att lärarna ska få en naturlig och nära kontakt. Inom elevhälsan skötte specialpedagogen tillsammans med rektor dokumentation av elever som på något sätt uppmärksammas av personal eller rektor och specialpedagogen ansvarar även för att utredningar av elevs behov av särskilt stöd dokumenteras efter rektors beslut att skyndsamt starta dessa. Vidare skriver även specialpedagog, i samråd med elev, ev. vårdnadshavare och mentor, de åtgärdsprogram som rektor beslutar ska utarbetas samt är sammankallande till elevhälsans möten samt ansvara för att möten dokumenteras. Metod 4 Aktivt förebyggande och hälsofrämjande arbete Skolan tog i samband med våren 2015 fram olika metoder för att komma åt ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Områden inkluderade både fysik och psykosocial hälsa och innefattade insatser som kost, temadag om rökning, övriga temakvällar, temadag om psykisk hälsa/ohälsa. Likaså fick elevhälsan vara mer aktiv i sitt arbete med likabehandling och värdegrund på skolan. 18

19 Övriga insatser avseende stöttning för eleverna att nå målen med utbildningen inkluderade elevhälsans stöttning av lärare på både kollegial och individuell nivå. Motivationssamtal med elever genom SYV, Motivationssamtal med elever med SYV, samt tydliggörandet av mentorskapet. Metod 5 Framtagande av ett elevhälsoårshjul För att säkerställa att elevhälsans uppdrag inte endast blir riktade insatser kopplat till kartläggningen träffas elevhälsans samlade kompetenser kontinuerligt under året. Likaså har skolan upprättat ett elevhälsoårshjul som kommer att göra elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete till en mer naturlig del av skolans övergripande systematiska kvalitetsarbete. UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Rektor följer kontinuerligt upp om arbetet fungerar genom möten med personalen, klasskonferenserna samt möten med elevhälsan en gång i veckan. Uppföljningen dokumenteras av rektor och utgör en del av den slutliga analysen av arbetet med fokusområdet inför kommande års kvalitetsrapport. Vidare jämförs resultat inom den funktionella kvaliteten med föregående år och analyser görs kopplat till arbetet med elevhälsan. RESULTAT EHTs arbete har under läsåret stärkts och förankrats hos både elever och personal. Samtliga elever uppmärksammas tack vare de EWSer som förs och genom EHTs veckovisa möten. Skolans lärare, rektor och elevhälsa upplever en ökad trygghet i att ha god överblick över eleverna, vilka insatser som satts in, vilka insatser som framöver behöver göras. De förebyggande och främjande insatserna som skolan gjort har uppskattats av eleverna och har utvärderats av både personal och elever. SLUTSATSER: Vid läsårsslut kunde skolan konstatera en ökad måluppfyllelse avseende elever med examen och genomsnittlig betygspoäng. Uppföljningen av år 1 och 2 har också säkerställt att en ökad andel elever nu ligger i fas i att nå en examen med anledning av att eleverna har färre F i redan genomförda kurser. Likaså har arbetet riktats mot att i högre grad vara förebyggande och främjande. Skolans arbete har gett effekt och under läsåret 2015/2016 ämnar skolan ytterligare förstärka kommunikationen mellan EHT- teamet och skolans mentor. Detta för att i ännu högre grad. integrera elevhälsans arbete i verksamheten FOKUS PEDAGOGISK UTVECKLING LÄRA AV VARANDRA FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Av genomgång av måluppfyllelsen, av medarbetarenkäten samt av personalens utvärderingar för läsåret 2013/2014 hade det framkommit att kraftansträngningar från ledningen i samverkan med personalen krävdes för att få rutiner, kommunikation och arbetssätt i det dagliga arbetet att fungera. 19

20 MÅL OCH SYFTE Att systematiskt arbeta tillsammans med pedagogisk utveckling genom att lära av varandra. Att fortsätta det arbete inom formativ bedömning samt pedagogisk utveckling som skolan påbörjat under läsåret 2013/2014 och på ett än mer systematiskt och strukturerat sätt fördjupa och förbättra den utveckling som hittills skett. Detta innefattar också att i högre grad involvera elever och personal i skolans processer och arbetssätt. LÄROPLANSKOPPLING I läroplanens första kapitel under avsnittet Varje skolan utveckling framgår att: Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. (Lgy 11 Skolans värdegrund och uppgifter). Vidare påpekas rektors ansvar under avsnittet Övergripande mål och riktlinjer. Rektor ansvar för att: lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter samt att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven (Lgy Rektors ansvar). METOD OCH GENOMFÖRANDE Metod 1: Kollegial kompetensutveckling Skolan påbörjade under läsåret 2014/2015 ett arbete med att stärka det kollegiala lärandet. Detta innefattande kurser i Skolverkets regi med fokus på betyg och bedömning samt extra anpassning och särskilt stöd. Detta blev startskottet för ett pedagogiskt utvecklingsarbete där lärare och rektor tillsammans kompetensutvecklas för att sedan utforma och konkretisera arbetet på skolan. Metod 2: Implementering av examensmål och nyttjande av matriser Skolan arbetade också med att alla kurser skulle genomsyras av examensmålen för de olika programmen. Vi har även implementerat matriser under våren i Schoolsoft som lärarna fyller i så att det blir tydligt för en elev att förstå var de ligger till i kurs. Dessa användes av sedan av lärare för att kommunicera med eleven kring dennes kunskapsutveckling. 20

21 UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Genom våra pedagogiska diskussioner en gång i veckan har personalen utvärderat och fört pedagogiska diskussioner kring hur arbetet förlöpt samt hur det kan utvecklas vidare. Därtill har eleverna fått inflytande genom att tycka till i sina programråd. RESULTAT Skolan kan konstatera att de kompetensutvecklande insatserna fallit ut väl, att skolans rutiner har blivit mycket tydligare för elever samt personal och att fler elever tagit examen i jämförelse med tidigare. I NKI avseende Undervisning ser vi följande resultat för skolan: Lust att lära mig: 73% (69% LÅ1314), Informerar mig om hur det går i skolarbetet 70% (66% LÅ1314), Lärarna hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt 78% (72% LÅ1314), Mina lärare gör det tydligt för mig att nå de olika målen 68% (69% LÅ1314). SLUTSATSER: Vi ser en resultatförstärkning i de frågor som vi använt för att undersöka hur vårt arbete fallit ut. Samtidigt vill skolan under nästa läsår fördjupa kunskapen kring alla våra nya rutiner och fokusera på de utvecklingsområdena som behöver arbetas med som personalen har kommit fram till tillsammans med rektorn vilket innefattar feedback till elever och auskultationer. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET På Designgymnasiet ska alla bli sedda och respekterade. Vi ska arbeta aktivt för att främja allas lika värde, villkor och möjligheter. Vi ska ha nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. Alla som arbetar och verkar i skolan ska visa, varandra och skolans lokaler och utrustning, respekt. Tillsammans ska vi aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkningar. Varje sådan incident i samband med skolans verksamhet ska resultera i en reaktion från personalen, anmälan till rektor och utredning av huvudman. Vi ska arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där lärare och elever möts på lika villkor, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionshinder. Alla ska ha lika rätt till en trygg och kreativ studie- och arbetsmiljö. Skolan arbetade under läsåret med att förankra rutiner för anmälan om kränkande behandling, och att tydliggöra för elever, personal och vårdnadshavare hur skolan arbetar med likabehandling- och värdegrund. Införandet av tydliga rutiner startade flera diskussioner och samtal kring vad kränkande behandling innebär och innefattar, vilket i sin tur gav upphov till vad skolan bedömer är, en ökad förståelse bland eleverna. Likaså känner sig personal tryggare med att diskutera olika frågor med 21

22 elever och vårdnadshavare samt hantera de eventuella situationer som uppkommer. I samband med likabehandling- och värdegrundsenkäten för hösten 2015 kan skolan se om insatser gett effekt. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET Kunskaper Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier Andelen elever med gymnasieexamen var 98% för skolan (86% året innan). För TE- programmet var siffran 100 % (året innan 85 %), på ES 96% (året innan 77%) samt på HV 100% (året innan 63 %). Detta är en stor förbättring från läsåret innan. En stor bidragande orsak till den ökande måluppfyllelsen är EWS, bättre EHT- arbete tillsammans med att lärarna har blivit mycket skickliga på att göra extra anpassningar i klassrummet. Årets genomsnittlig betygspoäng för elever som tar gymnasieexamen är 15,51 (förra årets snittbetyg 15,4). Andelen elever som nått minst betyget E var på skolnivå 95 %, vilket är något högra än förra året då siffran var 94 %. Antalet elever med lägst E i behörighetsgivande ämnen var även det några procent högre än förra året, utom i Matematik 1c där siffran sänks från 96 % till 95 %, samt i Engelska 6 där siffran sänks från 96 % till 92 %. Störst avvikelse har Matematik 1a där 100 % klarade kursen i år mot 81 % förra året. Betygsfördelningen i årskurserna visar att 38 % av betygen är A eller B, samt att 24 % av satta betyg är E eller F. I jämförelse med föregående år ligger värdena någorlunda konstant, med en liten ökning av A. Dock har andelen F sjunkit något från föregående år, från 6 % till 5 %. I svenska 3 och Gymnasiearbetet, som ges första gången detta år, var antalet godkända betyg (lägst E) 98 % respektive 93 %. I den nya gymnasieskolformen krävs det lägst E i en rad ämnen för att examen skall nås. Vi behöver fortsatt jobba extra hårt med att eleverna når målen i dessa kurser. För att nå högre betygssnitt generellt kan arbetet med att höja närvaron på lektioner samt förbättrade arbetsformer kring stöd och stimulans att nå högre mål nämnas som konkreta åtgärder för att måluppfyllelsen ska bli ännu bättre. Betyg & bedömning Läraren ska vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs, beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och 22

23 utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. Under läsåret har, hur vi utvecklar och kommunicerar betygsgrunder och bedömning, varit en ständigt återkommande fråga. Några tydliga insatser har gjorts: Alla lärare har gått en kurs i Betyg och bedömning. Vi har inför EWS, vi använder lärplattformens matriser, provschema, resultatrapportering och F- varningar. Man har också tagit fram en gemensam mall för hur moment- och uppgiftsbeskrivningar utformas. Dessutom har man beslutat att öka mängden formativa, enskilda samtal från två gånger per läsår till efter varje genomfört större moment. Dessa åtgärder har initierats från lärarhåll i första hand, genom arbetslagen. Undervisningsenkäten visar att 69 % av eleverna är nöjda vad gäller hur de får återkoppling kring sina studieresultat. Upplevelsen varierar dock något mellan klasserna och lärarna känner själva att det är något man vill arbeta mer med nästa läsår. Arbetet fortsätter nästa år för att rutiner ska sätta sig. Även nästa år har skolan programarbetslag. Normer & värden Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Gällande trygghet, respekt och ingripande mot kränkande beteende får Designgymnasiet goda siffror i elevenkäten men jämfört med förra läsåret har indexet för hur trygg man känner sig på skolan sjunkit från 87 % till 69 %. Det är något vi måste ta på allvar och arbeta med under nästa läsår så att alla ska känna sig trygga på skolan. Det råder mindre osäkerhet kring vart man ska vända sig om man råkar ut för eller upptäcker kränkningar, förra året sa sig 80 % känna till detta mot 93 % i år. Förankringen av likabehandlingsplanen har också ökat från förra året då 77 % sade sig känna till planen till i år när 92 % känner till planen. Arbetsliv och samhälle Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, 23

24 har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Skolan har under läsåret arbetat fram en ny struktur för APL för att säkerställa att samtliga arbetsplatser är av hög kvalitet, att de mål som förläggs inom APL är tydligt förankrade hos elever och handledare, samt att skolan är ansvariga för anskaffande av APL- platser. För samtliga kurser ingår att läraren håller sig uppdaterad kring den tekniska utvecklingen och att skolan tillhandahåller rätt verktyg så att man kan få prova på den nya tekniken. Många elever har siktet inställt på högre studier, inkluderat de som går på hantverksprogrammet, vilket gör att de blir en naturlig del i undervisningen och de moment som behandlas. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Skolan har flera forum för inflytande såsom elevkår, klassråd, programråd, matråd. Samtidigt ges eleven inflytande över undervisningen. I elevenkäten på frågan jag tycker att personalen tar hänsyn till vad vi elever har för synpunkter har skolan förbättrade resultat från föregående års 79% till årets 82% (Andel 7-10). Det är därför viktigt att identifiera framgångsreceptet för dessa klasser och föra det vidare till kommande eleverna. En bidragande faktor kan vara att diskussioner om kursupplägg och delaktighet mellan lärare och elev kring examensmål, ämnesmål, centralt innehåll samt kunskapskrav fördjupats. INSTRUMENTELL KVALITET Undervisning I elevenkät framkom att eleverna upplever att undervisningen på skolan förbättrats i jämförelse med föregående år. I högre grad upplever man att lärarna gör så att man som elev får lust att lära sig mer, att man informerar om hur det går för en, att man stöttar och hjälper för att det ska går så bra som möjligt och att man gör det tydligt vad man behöver kunna för att nå de olika betygen. Det samlade indexet avseende undervisning var 72 i jämförelse med 68 föregående år. Skolan har under året gjort olika insatser för att stärka undervisningens kvalitet, däribland har lärarna, som tidigare nämnts genomgått en utbildning i betyg och bedömning och rektor har under bedrivit det pedagogiska utvecklingsarbetet. Se vidare fokusområde Lära av varandra 24