KVALITETSRAPPORT DESIGNGYMNASIET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSRAPPORT DESIGNGYMNASIET"

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT DESIGNGYMNASIET 2013/2014

2 Inledning ledare... 4 Grundfakta om DesignGymnasiet... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 6 Funktioner... 6 Lokaler... 7 Finansiering... 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Arbetsformer och pedagogik... 8 Lokaler... 8 Utrustning och läromedel... 9 Schema och skollunch... 9 Arbete med särskilt stöd... 9 Elevhälsa Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Målsättning, metoder och uppföljning Nationella kursprov Betygsuppgifter Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Redogörelse för fokusområden Fokus - kunskaper Fokus - utbildningsval arbete och samhällsliv Fokus - bedömning och betyg Fokus - kollegial samverkan Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet... 23

3 Årets arbete med likabehandling och värdegrund Utvärdering Vårt fortsatta arbete Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2013/ Inledning Funktionell kvalitet Instrumentell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut Fokusområden inför läsåret Förbättrad närvaro Elevhälsa Pedagogisk utveckling lära av varandra Resultatbilaga

4 Läsåret 2013/2014 inleddes med att DesignGymnasiet togs över av en ny huvudman, från det konkursdrabbade JB Education till Nya DesignGymnasiet AB som ägs av AcadeMedia. Bytet föranledde dock inte några förändringar av skolans programutbud eller profil, eller någon omstrukturering av personalen. Det arbete som inlett läsåret innan med att öka elevernas nöjdhet över sitt utbildningsval och sin skola, att eleverna skall nå goda resultat i sina studier samt att DesignGymnasiet skall vara det självklara gymnasievalet för designintresserade ungdomar har fortsatt. Elevenkäter visar att DesignGymnasiet fortsatt att utvecklas positivt när det gäller NKI, rekommendationsgrad och trivselgrad några klasser svarar otroliga 100% nöjdhet på frågor rörande elevers ansvar och inflytande samt trivsel! Detta läsår är det första året GY11 gäller för alla årskurser, vilket innebär att reformarbetet efter detta år går in i den fas då alla kurser genomförts minst en gång. Detta är efterlängtat då reformarbete visserligen är spännande, men också arbetskrävande och kan innebära stress och hög arbetsbelastning för personalen. Nu kan vi fokusera på att stabilisera och utveckla pedagogiska metoder samt att få rutiner av allehanda slag att sätta sig. Detta samtidigt som det välutvecklade arbetet med stora projekt som NobelNightCap och DesignDay fortsätter. Mikael Bonde Rektor

5 DesignGymnasiet startades 2006 i privat regi köptes skolan av John Bauer, sedemera JB Education. I samband med bolagets konkurs 12 juni 2013, övertogs skolan från och med den 5 juli 2013 av AcadeMedia. DesignGymnasiet är beläget i Atlas Copcos gamla experimentverkstad i Sickla i sydöstra Stockholm. Skolan ligger centralt belägen i området med Sickla köpkvarter och kulturcentret Dieselverkstan som grannar. Lokalerna byggdes om för DesignGymnasiet räkning inför starten De är ljusa och öppna med många glasväggar och stora fönster, samt med delar av den industriella känslan kvar sedan Atlas Copcos tid. Skolan erbjuder tre program: Teknikprogrammet inriktning Design och produktutveckling Estetiska programmet inriktning Bild- och formgivning Design, mode och inredning Hantverksprogrammet inriktning Textildesign (TEDES) (ESBIL) (HVTEX) Designinriktningen i samtliga program utgör en sammanhållande profil för skolan såväl utåt som inåt. Profilen innebär även en tydlighet i skolans dagliga arbete och präglar stämningen och motivationen bland eleverna på så sätt att alla elever har sökt sig hit av ett gemensamt intresse och mål; att på något sätt arbeta inom designbranschen. DesignGymnasiet har 184 elever fördelade på nio klasser (läsåret 2013/2014). Eleverna som söker sig till DesignGymnasiet drivs av sitt designintresse och av motivationen att få arbeta inom designbranschen. Många elever bestämmer sig långt innan gymnasievalet att det är hit de vill och det pendlar eller flyttar för att kunna gå här. En relativt liten del av eleverna bor i Nacka, 12%. Nästan 40% bor i Stockholm, medan 38% pendlar från övriga Stor-Stockholm, varav 85% kommer från söderort och resten från norrort. 7% har flyttat från övriga landet för att gå på DesignGymnasiet, övervägande delen från södra och mellersta Norrland. Den sociokulturella tillhörigheten hos eleverna är blandad. Eleverna kommer från såväl akademikerhem, från hem med föräldrar som arbetar inom konstnärliga yrken som från hem där föräldrarna förvärvsarbetar. Övervägande delen av eleverna på skolan är flickor (79%). På teknik-programmet är dock könsfördelningen jämnare (50 % flickor, 50 % pojkar).

6 Skolans personal består 2013/2014 av 20 lärare varav 11 är tillsvidare-anställda samt 9 vikarierande med olika grad av tjänst under olika delar av läsåret. Till det kommer även tre tillsvidareanställda men tjänstlediga lärare. Personal med elevhälsofunktioner består av fyra personer (en skolsköterska, en kurator, en studievägledare och en specialpedagog) samt tre personal på övriga funktioner (en kanslist, en skolvärdinna, en vaktmästare). Utöver detta finns också en skolläkare knyten till skolan. DesignGymnasiet eftersträvar naturligtvis 100% behöriga lärare. Den formella behörigheten för anställda lärare under 2013/2014 var 79%. 1 Detta är en något lägre siffra än förra året, men ändå strax över rikssnittet (se resultatbilaga bild 15). En anledning till detta är att tre lärare arbetade under sitt introduktionsår, jämfört med en förra året. På grund av svårighet att rekrytera Matematik/Naturkunskapslärare hålls ett antal kurser under året av ej lärarutbildad personal. De två lärare som hållit Ma/ Nk-kurser är en äldre lärare med många års yrkeserfarenhet samt en högskolestudent från KTH. Lärare som arbetar med yrkeskurserna ska ha såväl en högskoleutbildning inom design samt yrkeserfarenhet från branschen. Under året har fyra av de sex lärarna lärarexamen eller genomför sitt introduktionsår, medan de två utan lärarexamen är yrkesutbildade. Övervägande delen av lärarna är i kvinnor och medelåldern mellan år. Administration och verksamhetsledning sköts av rektor som till sin hjälp har ovannämnda kanslist och skolvärdinna, samt att tre lärare haft arbetslagsledarfunktioner och ingått i ledningsgruppen. För att säkra att eleverna når sina mål och att studiegången fungerar bra har DesignGymnasiet ett elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och studievägledare. Dessa möts en gång per vecka. Utöver elevspecifika frågor hanteras här behovet av mer generella stödfunktioner. Lärarna har utöver sitt pedagogiska uppdrag ansvar för olika delar av verksamheten. Varje klass har en lärare som mentor med ansvar att följa upp varje mentorselevs studiegång, bland annat genom utvecklingssamtal två gånger per läsår. Andra uppdrag har varit att samordna APL (arbetsplatsförlagd utbildning), programöverskridande projekt, arbetslagsledning, marknadsansvar, osv. Alla lärare tillhör ett programarbetslag vilka under läsåret haft som övergripande uppgift att diskutera och utveckla progressionen i ämnena, näringslivskontakt för programmet samt elevdrivna frågor. Skolan har under 2013/2014 haft en förstelärare med uppdraget att arbeta med erfarenhetsutbyte mellan skolor, mentorskap för tre nyexaminerade kollegor under deras introduktionsår, deltagit i arbete 1 Baserat på SiRiS siffror för 2013/2014

7 med vidareutveckling av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling samt startat upp arbetet med pedagogisk utveckling i lärargruppen. På skolan finns ett café där cafépersonalen serverar skollunch varje dag. Skollunchen levereras från en närliggande skola. Skolan är belägen i Atlas Copcos gamla experimentverkstad vilken byggdes om för DesignGymnasiet vid starten Lokalerna är ljusa med ett stort antal innerväggar i glas samt stora fönster. I verkstäderna har delar av Atlas Copcos inredning bevarats vilket ger en särpräglad stämning. Totalytan är 1950kvm, vilket innebär 10,5 kvm/elev. I skolan finns 11 lektionssalar varav fyra är verkstäder/ateljéer. Dessutom finns tre grupprum, en aula, två personalkontor, ett personalkök, ett sammanträdesrum samt stora ytor för eleverna att vara på mellan lektionstid. DesignGymnasiet finansieras via kommunala bidrag per elev, så kallad skolpeng.

8 DesignGymnasiet leds av en rektor med det yttersta ansvaret för verksamheten och som har det övergripande ansvaret för såväl pedagogiska frågor som att det dagliga arbetet fungerar. Som administrativ hjälp har rektorn en kanslist samt att olika arbetsformer diskuteras med arbetslagledarna samt med försteläraren. Via arbetslagsledaren tas också frågor rörande rutiner och dagligt arbete upp med övrig personal. Schemaläggning utförs av en externt inhyrd personal. På DesignGymnasiet finns en lärare med Förstelärarjänst. Läraren har som ansvar att arbeta med erfarenhetsutbyte lärare emellan, samt även skolor emellan, som stöd för lärarna i utvecklingen av sitt pedagogiska uppdrag. Försteläraren skall också hålla sig uppdaterad kring aktuell skolforskning och delge kollegorna detta. Stor vikt läggs vid att utbildningarna kopplas till näringsliv och kommande studier/arbete. Arbetslagen planerar och genomför programinriktade studiebesök eller besök på skolan från skolor/företag/ föreläsare, i vissa fall görs detta tillsammans med SYV. Undervisande lärare ansvarar för att man i kurserna med eleverna diskuterar uppgifternas relevans för kommande arbetsliv/studier. Skolan genomför också en rad projekt kopplade till aktörer utanför skolvärlden. Återkommande är NobelNightCap, men varje år kommer förfrågningar från andra samarbeten som planeras in i verksamheten om utrymme för detta finns. Ansvar för planering och uppföljning ligger på lärare som undervisar i de kurser som knyts till projekten. Vidare ingår Entreprenörskap i samtliga program som erbjuds på skolan. Kursen ligger som programfördjupning på ES och TE, medan det är en inriktningskurs i HV. I åk 3 finns möjlighet att starta eget företag genom Ung Företagsamhets utbildningskoncept, i form av ett Individuellt val. Utöver entreprenörskap och näringslivskoppling ska designprocessen genomsyra/infärga alla kurser på skolan. Varje elev har en mentor som följer upp studiegången genom utvecklingssamtal två gånger dit vårdnadshavare bjuds in. Mentorn samarbetar med elevhälsoteamet (vilket leds av rektor) för att säkra att elever med behov av särskilt stöd får den hjälp han/hon behöver (se vidare under Arbete med särskilt stöd ). Varje elev har också minst två omdömessamtal per läsår i alla kurser med undervisande lärare, som har ett formativt syfte. Elevernas frågor lyfts även på ett gemensamt plan genom programråd (fyra gånger per år) samt elevråd (fyra gånger per år). Ansvarig för genomförandet av dessa råd är rektor. Utöver teorisalar finns fyra verkstäder på skolan. Två är anpassade till textil konfektion med industrimaskiner, overlockmaskiner, stora tillskärningsbord, handverktyg samt ett stort antal provdockor.

9 Två salar är anpassade till produktdesign: en ateljé för skiss- och tvådimensionellt arbete och en verkstadslokal med bandsåg, rundslip, figursåg och pelarborr, handverktyg av olika slag, dragskåp och diskbänk med färgavskiljare. Undervisning i Idrott- och hälsa sker i Friskis & Svettis lokaler samt i Hellasgården och Nacka idrottshall av en idrottslärare anställd på skolan. DesignGymnasiet har uppdaterat alla läromedel till GY11. Verkstädernas utrustning (se rubrik ovan) kräver kontinuerlig service. Under året 2013/2014 har bland annat en ny spånsug satts in i modellverkstaden. Skolan har laborationsutrustning för Fysik, medan vissa kemilaborationer utförs i närliggande skolas lokaler. Skolan har även en studiofotoutrustning. Såväl lärare som elever har tillgång till personliga bärbara datorer (lånedatorer under hela skoltiden/anställningen). Program för talsyntes och stavningshjälp finns tillgänglig för alla elever att ladda ner. Lärarna använder sig av externa hjälpmedel som Urkund, Medioteket, NE med flera. Eleverna har möjlighet att utnyttja biblioteket i Dieselverkstaden (beläget på gångavstånd, ca100m). Undervisningen på DesignGymnasiet sker till övervägande delen i längre, sammanhängande arbetspass. Detta för att möta behovet framför allt i de praktiska kurserna där hög andel formativ handledning i kombination specialutrustning krävs. Schemat har under läsåret fungerat som ett periodschema då HV-programmets praktikperioder nödvändiggör perioduppdelning. Svenska och Entreprenörskap samläses över klasser för att skapa en bra gruppdynamik då vissa av klasserna på DesignGymnasiet är små. Elever på Hantverksprogrammet har 7-8 veckors sammanhängande APL under läsåret. Totalt under sin utbildning har de 15v fördelat på 7 veckor i åk 2 och 8 v i åk 3. Eleverna serveras skollunch på skolan mellan kl Elevhälsoteamet (EHT) har möten varje vecka. Där diskuteras hur resurserna fördelas gentemot de elever som behöver stöd eller särskilt stöd. Anmälan till EHT kan ske när som helst, för att säkerställa att alla elever blir uppmärksammade. Dessutom genomförs klasskonferenser fyra gånger per år där varje elev diskuteras. Med på klasskonferenserna är undervisande lärare och EHT. På skolan finns elever med olika behov av stöd, där de vanligaste behoven rör dyslexi eller olika former av koncentrationssvårigheter. Alla lärare arbetar med tydliga instruktioner och anpassning i den dagliga undervisningen för att ge dyslektiker och elever med koncentrationssvårigheter möjlighet att, utifrån sina

10 behov, uppnå målen med utbildningen. Lärare i engelska, svenska och matematik har enskild stödundervisning eller undervisning i mycket liten grupp som en del av sin tjänst. Stöd i engelska och matematik har även erbjudits alla elever på skolan i form av öppen räknestuga och öppet stöd i engelska på onsdag eftermiddag då alla klasser i övrigt är schemafria. Specialpedagogen arbetar med att stötta lärarna i planeringen av hur undervisningen kan anpassas till elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen arbetar också med att hjälpa elever individuellt med studieplanering, med utgångspunkt i eleven styrkor och behov. I de fall där eleven riskerar F gör skolan tillsammans med eventuella vårdnadshavare och undervisande lärare en plan för hur eleven ska nå målen (se fig. 1 nedan). Problem uppmärksammas Oro uppmärksammas av lärare, EHT, vårdnadshavare eller elev själv.tex genom hög frånvaro, att eleven ej når kunskapskraven, att eleven upplevs ha ändrad sinnestämning, viktnedgång, trötthet, osv Anmälan Beslut om utredning Åtgärdsprogram Anmälan görs kontinuerligt till någon i EHT, genom skolans "Formulär för anmälann"eller på någon av klasskonferenserna som sker 4 ggr årligen Rektor beslutar att utredning startas Mentor ansvarar för att utredningen görs och tar hjälp av EHT. Utredningen innebär möte med familjen (om elev är under 18), information till andra lärare, att ta del av diagnosresultat och externa utredningar. Utredningen arkiveras av EHT och mentor Rektor kan även besluta om extra stöd istället för åtgärdsprogram, t.ex hjälp att strukturera arbete, motiverande samtal, kompensatoriska hjälpmedel, muntliga prov eller längre skrivtid, extraundervisning, läxhjälp på skoltid Rektor beslutar om åtgärdsprogram behöver upprättas efter att utredning gjorts. Åtgärdsprogram kan innebära särskilt stöd, omgång, reducerat program, pysparagraf, undantag från vissa krav Åtgärdsprogrammet är överklagansbart, vilket meddelas elev och vårdnadshavare. Uppföljning Åtgärdsprogrammet följs upp på utvecklingssamtal eller för detta särskilt bestämt möte med elev, vårdnadshavare och EHT. (Fig. 1) I och med en eventuellt kommande lagändring i Skollag gällande kapitlet Barn och elevers utveckling mot målen kommer vi under läsår 2014/2015 se över våra rutiner för att säkerställa att vi uppfyller lagkrav samt att alla elever får det stöd de behöver för att uppnå målen med utbildningen. Varje elev får ett hälsosamtal tidigt under höstterminen i åk1. Skolsyster och kurator finns sedan tillhands för såväl elever som för mentorer eller annan personal som uppmärksammar något i elevens

11 hälsotillstånd man bedömer att han/hon kan behöva hjälp med. Till skolan finns även en skolläkare knuten som besöker skolan några tillfällen varje läsår. Varje klass väljer representanter till de så kallade programråden som hålls två gånger per termin. Där diskuterar man tillsammans med rektor och programmets arbetslag utvecklingen av undervisningen, kontakt med näringsliv, värdegrund, ordningsregler samt frågor eleverna vill ta upp. På skolan finns även ett elevråd. Möten hålls minst två gånger/termin med rektor närvarande. Därutöver har eleverna på eget initiativ möjlighet att hålla fler möten. Elevrådet diskuterar framför allt frågor som rör gemenskapen på skolan och aktiviteter för att främja den. Varje klass har också representanter i matrådet som samlas två gånger per termin för att diskutera skollunch och lägga fram önskemål kring meny och annat som rör lunchen och miljön i samband med den. Skolledningen består av en rektor med direkt ansvar för såväl ekonomi som för personal, elever och den pedagogiska och strukturella organisationen. Till hjälp i arbetet finns en kanslist samt tre arbetslagsledare ur personalen som stödjer hen i skolledningsfrågor. Rektorn har möte med arbetslagsledare en gång per vecka. Personalmöte sker varje vecka där information kring daglig verksamhet diskuteras samt där olika teman kring pedagogik, värdegrundsarbete och elevfrågor tas upp. Sammankallande och ansvarig för innehållet på dessa möten är rektor. Alla tillsvidareanställda lärare på DesignGymnasiet är antingen behöriga lärare med lärarlegitimation, examinerade lärare som ansökt om lärarlegitimation eller examinerade lärare som genomför sitt introduktionsår med mentor. De lärare som undervisar i design- och hantverkskurserna har dessutom såväl yrkesutbildning som erfarenhet från ett yrkesliv i designbranschen. Utöver dessa kan inhyrda eller visstidsanställda lärare förekomma som vikarier. Övrig personal på skolan (elevhälsa, kansli, vaktmästeri) har relevant utbildning för och erfarenhet av sina funktioner. Medelåldern ligger mellan år och övervägande delen är kvinnor. Intagningspoängen var inför läsåret 2012/2013 för Teknikprogrammet 233p, för Estetiska programmet 238p och för Hantverksprogrammet 223p. Andelen förstahandssökande var 74 %. Elever som söker till DesignGymnasiet förenas i sitt intresse för design. De söker sig hit från hela landet och flera har flyttat hit på egen hand för att gå skolan. 10 % av eleverna har hemadresser som ej ligger inom Stockholms län. Andelen elever från närområdet sjönk vid intaget 2012 från 32% till 26%.

12 Uppföljning av skolans förbättringsområden görs i olika forum; på personalmöten, i tvärgrupper inom personalen samt i elevrådet och programrådet, varefter en plan för åtgärder tas fram. Arbetsprocessen ger även utrymme till att uppmärksamma kvalitetsarbete som sker spontant på skolan. Dokumentation och underlag till kvalitetsarbetet utgår från i lärplattformen SchoolSoft och sparas dels i systemet, dels på det gemensamma serverutrymmet. Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs av rektor för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten samt bifogas som resultatbilaga till rapporten. Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat Stockholms Stads brukarenkät, undervisningsutvärderingar och AcadeMedias:s elevenkät som omnämns som Nöjd-kundindex (NKI). Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. Den dagliga verksamheten dokumenteras genom kommentarer och fotografier på DesignGymnasiets hemsida och på skolans sida på Facebook samt Instagram. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. Löpande under året dokumenteras

13 även programrådsmöten samt rektors möten med elevråd och personal. Under juni månad sammanställs underlaget till kvalitetsrapporten där årets kvalitetsarbete dokumenteras. Kvalitetsarbetet följs upp kontinuerligt under läsåret. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av nationella prov, betyg och betygsprognoser. Utvärdering och uppföljning sköts huvudsakligen av rektor som har möjlighet att få ytterligare stöd i bearbetning och analys av huvudmannen. Kvalitetsarbetet sammanställs i skolans kvalitetsrapport under juni och en arbetsplan tas fram under september för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår.

14 Fokusområdets bakgrund och motiv Mot bakgrund av att en stor andel avgångselever 2012/2013 lämnade skolan utan slutbetyg beslutades att arbetet med att samtliga elever ska nå utbildningens mål och därmed uppfylla kraven på gymnasieexamen måste vara ett av årets fokusområden. Skolan skulle också arbeta för att minska andelen underkända betyg och därmed också höja den genomsnittliga betygspoängen på elevernas avgångbetyg. Mål och syfte Målet med arbetet syftade till att stärka skolans måluppfyllelse med avseende på läroplansmålen, se nedan. Läroplanskoppling Det är skolans ansvar att varje elev; på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper) på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper) tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv (Lgy Kunskaper) Alla [ ] elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 Skollagen) Metod och genomförande Fem områden identifierades som skolan bedömde hade en avgörande inverkan på elevernas resultat: kartläggning av elevers behov gällande läs-, skriv- och koncentrationssvårigheter inklusive rutiner för uppföljning av dessa, utveckling av klassrumspedagogik, tydliga instruktioner till eleverna, stödinsatser för elever på grund av svårigheter av något slag eller att på grund av att de saknar betyg i kurser av olika anledningar samt att identifiera och förebygga orsaker till hög frånvaro. Metoder för att komma till rätta med problemen var som följer (ur Arbetsplanen 2013/2014): Kartläggning Redan vid skolstart i åk 1 måste en noggrann kartläggning göras av alla elever för att identifiera vilka elever som har läs-, skriv- och koncentrationssvårigheter. Kanske har de redan en utredning och

15 diagnos, i de fallen är det viktigt att rektor eller EHT utverkar att en överlämning till DG görs. I de fall eleverna inte har någon utredning sedan tidigare måste DesignGymnasiets egen kartläggning vara så pass konstruktiv att svårigheterna upptäcks i tid innan ett F eller ett uteblivet betyg är en realitet. Kartläggningen måste också kommuniceras och följas upp för att ett resultat ska nås. Rutinerna för hur detta görs ses över av rektor, med utgångspunkt i förslag från arbetslagen. Nya riktlinjer och rutiner fastställs sedan av EHT, ledningsgruppen och rektor. Vidare kommer vi att påbörja ett arbete med hur eleverna ska vidareutbildas i att förstå sin egen svårighet/diagnos. Oavsett svårighet måste vi hjälpa eleverna att hantera de svårigheter de har, för att de ska kunna fungera bra i arbetslivet så småningom. Detta arbete bedöms pågå även kommande läsår, men startas i år genom fokusdagar vid två tillfällen samt genom vidareutveckling av kartläggningen. Metoder utvecklas av EHT som har specialkompetens inom området, i samråd med förstelärare och andra lärare som är intresserade av att utveckla just detta område. Klassrumspedagogik De nya undervisningsutvärderingarna ger oss möjlighet att utveckla undervisningen i klassrummen. Vi kommer därför att jobba vidare med pedagogiska diskussioner, individuellt med rektor och i grupper med kollegor. För att utveckla sin egen undervisning ska men kunna komma överens med en kollega om auskultationer med speciellt fokus mot ett område man vill förbättra. Tydlighet i instruktioner Instruktioner av arbetsuppgifter ska ges till eleverna muntligt på lektion, skriftligt på papper och via SchoolSoft samt att alla elever påminns om att de fotar av anteckningar på WB-tavlan innan de suddas ut. Instruktionerna i skriftlig form kommer också att ges en gemensam utformning. En arbetsgrupp av lärare sammanställer en utvärdering som görs under mentorstiderna av hur eleverna tycker att uppgifterna ska utformas. De gör sedan en mall där hänsyn också tas till dyslektikers behov. Mallen avser också att förenkla för förståelse av bedömningsgrunder genom en matris som används vid feedbacksamtal (se vidare under Bedömning och betyg). Stöd Skolan erbjuder fortsatt extramatte och extraengelska för elever som riskerar F. Metoden fungerade förra året och fortsätter därför på samma sätt. För organisering av detta ansvarar rektor. Skolan har idag en person som i sin tjänst ger individuellt stöd för en elev under lektionstid. Denna person kan, då schemat tillåter, fungera som individuellt stöd för flera elever. För organisering av detta ansvarar rektor. Under området stöd faller också arbetet med de elever som byter program eller kommer som nya till skolan under påbörjat läsår. Formen för prövningar, hur olika lösningar där eleverna läser i andra grupper för att komplettera programspecifika kurser samt hur en övergång kommuniceras till såväl elev, vårdnadshavare, undervisande lärare som ny mentor diskuteras på arbetslagen. Rutiner fastlås sedan av rektor. Dessa rutiner gäller även prövningar för elever som ej nått godkänt betyg i en kurs.

16 Frånvaro För att komma till rätta med den höga frånvaron (hos vissa, men alltför många) elever behöver vi komplettera de insatser vi gör idag. Det vi i första hand kommer att rikta in åtgärder mot är ströfrånvaro och i andra hand ledighetsansökningar på mer än fem dagar. Riktlinjer för vad som räknas som skolk måste tydliggöras för eleverna samt att upprepad ströfrånvaro, det vill säga ett skolkbeteende, måste identifieras snabbare samt att CSN måste dras in för denna typ av frånvaro. Vad som är skolkbeteende samt rutiner och riktlinjer diskuteras i arbetslagen med utgångspunkt i Skolverkets dokument och fastställs sedan av rektor tillsammans med EHT. Information går sedan ut till eleverna med start vårterminen 2014 genom information via SchoolSoft samt på mentorstid. Gällande ledighet mer än fem dagar kommer detta beviljas endast om det finns synnerliga skäl, vilket bedöms av rektor (i vissa fall i samråd med mentor). Uppföljning och utvärdering Arbetet med frånvarorutiner planerades att arbetas fram under hösten, genomföras under vårterminen och utvärderas av elever och lärare i maj. Arbete med kartläggning har arbetats fram fram under läsåret och genomfördes vid nästa skolstart (HT14). Utvärdering har skett under vårtermin 2013/2014. Tydlighet i instruktioner har arbetats fram under HT och genomfördes under vårterminen. Arbetet har utvärderats vid läsårsslut av elever och lärare. Utvärderingar av betyg och nationella provresultat planerades att följas upp och diskuteras vid betygskonferenser i juni. Undervisningsutvärderingarna planerades att genomföras två gånger per läsår och resultaten diskuteras individuellt med rektor och i grupp för att lyfta fram goda exempel. Resultat Som även kommer att framgå under Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse har endast en del av ovanstående genomförts. Kartläggning av elevernas kunskaper har genomförts vid skolstart, men under läsåret har det blivit tydligt att många elevers svårigheter ändå inte upptäckts vid dessa kartläggningar, alternativt att någon fungerande plan/åtgärd ej upprättats. Någon vidareutbildning i elevens svårighet har heller inte strukturerats upp eller genomförts. Undervisningsutvärderingarna har genomförts men återkopplingen till lärarna med syfte att utveckla den pedagogiska förmågan eller skapandet av forum eller arbetsformer för kollegial samverkan kring detta har påbörjats men inte genomförts i den utsträckning som önskats. Tydligheten och en samverkad utformning av uppgiftsbeskrivningar samt av hur kunskapsutvecklingen kommuniceras genom matriser och dylikt via SchoolSoft har genomförts och utvärderats med eleverna med positivt resultat. De elever som fortfarande tycker instruktioner och återkoppling är otydligt är företrädesvis åk 2 eller 3, som inte i lika hög grad som åk 1 känt sig bekväma med att använda den nya lärplattformen SchoolSoft.

17 Stödundervisningen har varit en utmanande fråga under hela året mellan personal och ledning, och en fungerande rutin kring detta väntar fortfarande på sitt genomförande. Rutiner kring frånvaro stramades åt under våren, med gott resultat. Höjd närvaro på lektionstid gjorde det möjligt för lärarna att fånga upp och leda eleverna till godkända eller högre resultat. Dock var detta i sista sekund för flera av de elever i åk 3 som sedan inte gick ut med en fullständig examen. För många kurser med F var redan ett faktum. Slutsatser Detta fokusområde kvarstår som en av de viktigaste punkterna för nästa läsår. Den viktigaste åtgärden för att få årets plan att fungera är att kvalitetsarbetet och den kommande arbetsplanen blir ett levande dokument som finns med i planeringen av den dagliga verksamheten. Att finna strukturer för detta och driva frågan är initialt rektors ansvar, men kvalitetsarbete sker inte utan samverkan från övrig personal. Avgörande för att lyckas med arbetet är att kvalitetsarbetet finns som stående punkt på personalmöten, att metoden förankras i personalgruppen samt att exempelvis arbetsgrupper utses och att man där följer en konstruktiv mötesstruktur, exempelvis som beskrivet under Fokus Kollegial samverkan, Metod och genomförande. Fokusområdets bakgrund och motiv Under läsåret 2012/2013 bytte skolan studievägledare två gånger, vilket resulterade i att arbetet med vägledning inför vidare studier aldrig riktigt kom igång under läsåret. I elevenkäten från 2012/2013 kunde konstateras att eleverna inte i tillräckligt hög grad upplevde att de fick information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. De upplever inte heller att de inom utbildningen får tillräcklig kontakt med arbetslivet i form av externa föreläsare, studiebesök eller praktik. Mål och syfte Målet med arbetet syftar till att stärka skolans måluppfyllelse med avseende på läroplansmålen, se nedan. Läroplanskoppling Skolans mål är att varje elev; utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering (Lgy Utbildningsval arbete och samhällsliv). medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper (Lgy Utbildningsval arbete och samhällsliv). ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha (Lgy Utbildningsval arbete och samhällsliv). har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder (Lgy Utbildningsval arbete och samhällsliv).

18 är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Lgy Utbildningsval arbete och samhällsliv). Metod och genomförande För att bättre informera eleverna om kommande utbildning och arbete inom sina respektive studieinriktningar skapades programarbetslag som hade som en av sina huvuduppgifter att utveckla näringslivskontakten inom respektive program. Detta innebar konkret att man utarbetade en plan för studiebesök på relevanta arbetsplatser, högskolor och museer samt bjöd in branschfolk som pratade om sitt yrke och vägen dit. Dessa åtgärder grundades i önskemål från eleverna själva om hur de tyckte att informationen om utbildning och yrke borde fungera. En av de tidigare studievägledarna återrekryterades till skolan och vidtog arbetet med att strukturera upp studievägledningen för eleverna. Bland annat erbjöds eleverna enskilda samtal med SYV för att diskutera tankar och möjligheter om framtida arbete samt att alla åk 3-elever kostnadsfritt fick gå på SACOmässan, något som organiseras av SYV i samarbete med rektor. SYV bjöd också in en rad högskolor till skolan för att informera om sina utbildningar. DesignGymnasiets arbete med verklighetsnära projekt, såsom NobelNightCap, har en tradition sedan många år vilket också fortsatte detta år. Flera förfrågningar kom in under hösten, bland annat från Fredells Byggvaruhus och Frimeko. Dessa samarbeten genomförs genom att en eller flera undervisande lärare lägger in projekten som en del i sin undervisning. Eleverna i åk 3 hade även möjlighet att som individuellt val välja kursen Entreprenörskap och företagande och prova på arbetet som egen- eller småföretagare, en arbetsform som är en av de viktigaste arbetsgivarna i designbranschen. Arbetet genomfördes av undervisande lärare och genom Ung Företagsamhets koncept. Eleverna har fått träffa fem personer verksamma inom yrken med anknytning till elevernas utbildningar. Dessa personer har presenterat sina yrken i form av föreläsningar och bildvisning mm. Eleverna har fått diskutera med respektive föreläsare hur de nått sin position och vad som är viktigt i respektive yrke. Uppföljning och utvärdering Arbetet följs upp genom elevenkäter och genom utvärderingar på programråden. Resultat Via programråd och enkätresultat kan vi se att eleverna har en större tillfredställelse genom information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet. Stockholms elevenkät visar följande jämförelser mellan åren Fråga18: Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet

19 % positiva % positiva Fråga 19: I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik % positiva och 34% negativa % positiva och 14% negativa Här ser vi inte en så stor ökning av andelen positiva elevsvar däremot kan vi se en avsevärd minskning av andelen negativa elevsvar. Slutsatser Kvalitetsarbetet har gett goda resultat varför detta område rimligen inte behöver vara ett fokusområde för kvalitetsarbetet nästa år. Eleverna uppger på programråden att de fått ökad insikt i arbetslivet. Det de saknar är mer SYV-kontakt, men då vi har en studievägledare från årskursstart kommande läsår, vilket inte var fallet detta år, är det rimligt att anta att avsaknad av SYV-kontakt balanseras. Programarbetslagen och programråden kommer att fortsätta att ha ansvar för utveckling av näringslivskontakter. Som exempel kan nämnas att DesignGymnasiet från och med ht2014 deltar i ett utbyte mellan gymnasieskolorna och näringslivet i Sickla. Fokusområdets bakgrund och motiv Under läsåret 2012/2013 arbetade man i kollegiet mycket med formativ bedömning i undervisningen. Diskussioner fördes kring hur man med hjälp av formativ bedömning skulle kunna hjälpa eleverna att nå högre måluppfyllelse. Dock visade resultaten i elevenkäten 2012/2013 se att eleverna inte i tillräckligt hög grad upplevde att de fick information om hur de låg till under kursens gång eller att lärarna tydliggjorde vad de behöver göra för att förbättra sina studieresultat, varför detta sågs som ett viktigt fokusområde för året. Mål och syfte Målet med arbetet syftar till att stärka skolans måluppfyllelse med avseende på läroplansmålen, se nedan. Läroplanskoppling Skolans mål är att varje elev; tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat (Lgy Bedömning och betyg) kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen (Lgy Bedömning och betyg).

20 Metod och genomförande Detta fokusområde överlappar i någon mån det om Kunskaper, då man valde att fokusera sina insatser på att skapa tydlighet och samstämmighet i hur uppgiftsinstruktioner utformas samt att SchoolSoft skulle användas som verktyg för eleverna att finna en samlad lägesbedömning i alla kurser. Vidare var målet att öka antalet individuella omdömessamtal, kallade feedback-samtal, för att eleverna snabbt och kontinuerligt skulle få återkoppling på utförda arbeten. Uppgiftsmallarna utformades efter diskussion med eleverna (vad är ett lättläst typsnitt, hur långa textsjok upplevde de var läsvänligt, behövs bildexempel, osv), av tre lärare och användes sedan av hela personalgruppen. SchoolSoft-rutinerna diskuterades på personalmöten och gemensamma rutiner på hur personalen använde materiser och dylikt testades under våren. Återkommande feedback-samtal genomfördes av lärarna. Uppföljning och utvärdering Metoderna utvärderadses dels genom svaren i elevenkäten och undervisningsenkäten, samt muntligt på programråden. Resultat Mallen för instruktioner fick genomgående goda omdömen vid muntliga utvärderingar, liksom att SchoolSoft-rutinerna uppskattades framför allt av åk 1. Åk 2 och 3 tenderade att inte vilja gå in på lärplattformen då de upplevt att den tidigare lärplattform skolan haft inte fungerade. TE-klasserna gav goda omdömen i elevenkäten för hur lärarna informerade om bedömningsgrunder, framför allt åk 1 och 2 i elevenkäten 2014, frågorna Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen och Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet, där eleverna är % nöjda i de två klasserna. Återkommande feedback-samtal är uppskattat av framför allt eleverna, visar muntliga utvärderingar. Lärarna upplever i flera fall att det tar mer tid än det ger resultat, och att mer kollegial samverkan kring hur bedömningssamtal kan genomföras konstruktivt vore ett utvecklingsområde. Slutsatser Resultatet är positivt framför allt i åk 1 och i TE-klasserna, vilket indikerar att vi bör fortsätta på den inslagna vägen med gemensamma SchoolSoft-rutiner. För att identifiera framgångsfaktorer kan det vara en väg att fråga de två mest nöjda klasserna vad det är de uppskattat mer konkret, för att kunna lyfta fram det som ett gott exempel i kollegiet. Mer fortbildning i någon form för lärarna kring kommunikation mellan elev-lärare kring bedömningsarbete är också en rimlig väg att ta denna punkt vidare till högre måluppfyllelse i alla klasser.

21 Fokusområdets bakgrund och motiv Resultaten i elevenkäten för 2012/2013 visade att eleverna inte i tillräckligt hög grad upplevde att lärarna samverkade kring deras lärande. Under läsåret 2013/2014 beslutade man därför att arbeta för att skapa bättre förutsättningar och utrymme för samverkan kring kursinnehåll och kring målen för utbildningen. Mål och syfte Målet med arbetet syftar till att stärka skolans måluppfyllelse med avseende på läroplansmålen, se nedan. Det syftar även till att synliggöra kursinnehåll och göra det lättare för en ny lärare att ta över en ny kurs, samt att det skall underlätta ämnesövergripande projekt. Läroplanskoppling Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn [ ] ett särskilt ansvar för att samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier (Lgy11: Riktlinjer 2.6 Rektorns ansvar) Läraren ska samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen (Lgy11: Riktlinjer 2.1 Kunskaper) Metod och genomförande För högre måluppfyllelse av samverkan mellan lärare kring kursinnehåll och målen med utbildningen identifierades två nyckelområden: att arbeta med progression i kurserna samt att utnyttja närheten till närliggande AcadeMediaskolor för inspiration och utbyte kring pedagogiskt arbete skolor emellan. För att kunna diskutera och fastställa progressionen i kurserna beslutade man att ämneslagsmöten skulle genomföras en gång i månaden, samt att använda följande arbetsgång: Identifiera ett utvecklingsområde och vilka det berör. Utgå från vad elever uppmärksammat, vad någon lärare uppmärksammat eller vad någon annan i skolan uppmärksammat (i detta fall progression i kurserna). Utse en sammankallande för utvecklingsområdet i gruppen som sammanfattar vad vi bestämmer och följer upp att det vi sagt ska göra görs. Diskutera kring vilka lösningar som kan finnas: vilka förutsättningar har vi att lösa problemet, hur kan vi lösa det med de förutsättningar vi har, vilket stöd behöver vi (om vi behöver något). Välj ett arbetssätt/en åtgärd från de vi diskuterar fram. Sätt upp deadline: vem gör vad och till vilket datum. Återkoppla i hela gruppen och utvärdera vid närmaste ämneslag efter deadline. Gällande samverkan med närliggande AcadeMediaskolor beslöts att formen för detta samarbete skulle utvecklas av försteläraren tillsammans med rektor under året.

22 Uppföljning och utvärdering Den utarbetade progressionen i kurserna skulle kommuniceras till schemaläggaren så att hon/han kunde sätta ihop ett väl fungerande schema. Att schemaläggaren blir informerad ansvarade under året rektor för. Informationen skulle även ställas samman i tre programpärmar, en per program, som referens för såväl lärare, elever, blivande elever som för annan personal. Resultat En uppdatering av poängplanerna där man bytt år för några kurser utarbetades av programarbetslagen. Ordningen på kurseran och kursinnehåll i parallella kurser synkroniserades för att ge en tydligare progression. Detta arbete genomfördes i programarbetslag och ämneslag. Förslagen diskuterades och fastslogs i samråd med elevrepresentanter i programråden. Inför läsåret avsattes tid för möten i ämneslagsgrupper. Dessa möten var mycket uppskattade av lärarna och många föreslog att man skulle sätta av ännu mer tid för ämneslagsmöten. Vi kan dock konstatera att ämneslagsmöten inte hölls enligt plan inom alla ämnen. Tid var avsatt för dessa möten men olika ämnesgrupper ställde av olika anledningar in mötena, så att det i vissa fall endast genomfördes en gång per termin. Detta var otillräckligt för att kunna genomföra kvalitetsarbetet fullt ut vilket vi behöver ta in i vår planering inför kommande års kvalitetsarbete. Samarbetet skolor emellan genomfördes bland annat genom ett mycket uppskattat EdCamp den 2/ mellan de tre Academediaägda skolorna DesignGymnasiet, Sjölins och Rytmus samt den kommunala skolan YBC. 85 lärare deltog och vid kvällens slut uppgav 94 % av deltagarna att de var positivt inställda till konferensen och ansåg att den utvecklade dem i deras yrkesroll. Sambedömning av nationella prov genomfördes under våren i samarbete med Didaktus, LBS och DesignGymnasiet på initiativ av skolornas gemensamma kvalietetsansvariga. Slutsatser Skolan behöver utarbeta rutiner för ämneslagsmöten. Vi behöver bland annat säkra att de genomförs på avsatt tid. Arbetet med möten med lärare från andra skolor bör fortsätta. De lärare som deltagit i utbytet har upplevt det som mycket givande.

23 DesignGymnasiets elever upplever en hög grad av trygghet och man upplever att eleverna behandlar varandra med respekt (se resultatbilaga bild 19-20). Dock har under ett antal år rutiner kring likabehandlings- och värdegrundsarbetet varit eftersatt, varför det är en viktig uppgift för DesignGymnasiet att säkerställa rutiner och systematiska arbete kring detta. Detta läsår har följande arbete utförts: Läsåret 2012/2013 inleddes med introduktionsdagar för samtliga elever där de fick mötas över klassoch programgränser. Dagarna syftade till att dels introducera de nya ettorna i skolans gemenskap där mötet eleverna emellan var fokus och dels att låta elevernas diskussioner ligga till grund för skolan kartläggning inför upprättandet av likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling. Vid läsårsstart hade skolan, baserat på önskemål från eleverna, inlett ett samarbete med Friends för att förebygga mobbning och annan typ av kränkande behandling. Friends program följdes under hösten och under våren vidtog bildandet av en likabehandling- och värdegrundsgrupp bestående av lärarrepresentanter, elevrepresentanter samt skolans kurator som har till uppgift att fortsatt arbeta med skolans värdegrund och att en handlingsplan finns så att alla elever behandlas lika. Detta arbete fortsätter in i det kommande läsåret. Rektor samt förstelärare deltog även i en huvudmannainitierad utbildning med fokus på vilka planer skolan ska upprätta samt hur dessa ska arbetas fram och vilka delar dessa ska innehålla. Skolan startade även med att genomföra en enkät för att kartlägga hur elever upplevde sin vardag på DesignGymnasiet. Skolan har arbetat fram en struktur där ett så kallat plandokument både förhåller sig till Skollag och därmed arbete mot kränkande behandling samt även till Diskrimineringslagen och därmed likabehandlingsarbete. Dokumentet innehåller således två planer. Trygghet och gemenskap är ett av skolans viktigaste områden och arbetet med att skapa rutiner kring likabehandling och värdegrund måste fortsätta. Årets insatser har varit av förberedande karaktär för ett sådant arbete. Samtidigt bör framhållas att tryggheten är fortsatt mycket tillfredställande enligt de enkäter som gjorts. Som svar på frågan Jag känner mig trygg i skolan svarar 99% att det är så, på frågan På min skolan behandlar eleverna varandra med respekt svarar 96% att det är så (LOV-enkät februari 2014). Det bör dock nämnas att svarsfrekvensen på LOV-enkäten var 66%, vilket inte är en helt tillfredställande siffra. Ett av skälen till detta var att en klass hade APL under den period enkäten gjordes, och resultat från den klassen saknas därmed helt. Då det är andra året i rad skolan får goda omdömen

24 vad gäller trygghet och avsaknad av kränkande behandling, bör vi ändå utgå från att resultaten är rimliga sett på skolan som helhet. I kommande arbetsplan bör likabehandlings- och värdegrundsarbetet fortsatt vara en punkt där förbättringar kan göras, för att bevara den trygghet som råder idag. Att arbeta med: Skolan ska arbeta främjande under höstterminen samt genomföra kartläggningar dels bland elever men även bland personal för att upptäcka risker och brister i verksamheten som behöver åtgärdas. Plandokumentet upprättas årligen i januari efter att främjande arbete samt kartläggningar genomförts och åtgärder planeras till vårterminen för att förhindra att risker/brister kvarstår eller ökar. Plandokumentet behöver även i högre grad involvera elevernas medverkan för att genom detta dels öka deras inflytande, deras kännedom om rutiner för arbetet samt kunskap om hur och till vem de ska anmäla om de anser att de själva eller någon kamrat blivit illa behandlad. Den samlade bedömningen av skolans resultat utgår från tre perspektiv. Funktionell kvalitet handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen; det vill säga de mål som finns angivna i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns både kunskapsmål och mål som handlar om värdegrund och demokratisk kompetens. Instrumentell kvalitet handlar om kvaliteten i skolans strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på skolan i läroplan och skollag. Till exempel att eleverna får det inflytande över sina studier som de har rätt till, eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. Därtill använder vi begreppet upplevd kvalitet som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. För att identifiera måluppfyllelsen är genomförda enkäter under året ett viktigt underlag, det vill säga AcadeMedias elevenkät, Stockholms Stads brukarenkät samt undervisningsutvärderingar. I och med att detta är första eleverna som tar examen från den nya reformen GY11 innebär det en utmaning i att jämföra mot föregående års meritvärde samt slutbetyg då kraven för examen samt kunskapskraven i kurserna är andra än tidigare. Vi presenterar dock vårt resultat och gör en ansats till att jämföra med tidigare år i de fall detta fungerar.

25 Kunskaper Ambitionen för detta år var att öka andelen elever som når utbildningens mål och därmed uppfyller kraven på gymnasieexamen att minska andelen underkända betyg att höja den genomsnittliga betygspoängen på elevernas avgångsbetyg Under läsåret har snittbetyget för avgångseleverna legat strax över förra årets resultat: 15,4 i genomsnittlig betygspoäng för elever som tar gymnasieexamen (se resultatbilaga bild 6). Noteras bör att förra årets siffror gäller gymnasieprogram från den gamla gymnasieformen. Årets avgångselever är den första inom GY11 och programstrukturerna är därmed också olika. Andelen elever med gymnasieexamen på TE-programmet var 85%, på ES 77% samt på HV 63% (se resultatbilaga bild 3). Inte minst för HV är det en mycket låg siffra och att identifiera orsaker samt att arbeta fram en plan för att öka måluppfyllelsen på denna punkt är ett viktigt förbättringsområde för kommande år. Andelen elever som nått minst betyget E var på skolnivå 93%, vilket är något lägre än förra året då siffran var 96% (se resultatbilaga bild 10). Antalet elever med lägst E i behörighetsgivande ämnen var även det några procent färre än förra året, utom i Matematik 1b där siffran höjts från 88% till 96%, samt i Engelska 6 där siffran höjts från 90% till 94%. Störst avvikelse har Matematik 1a där 100% klarade kursen förra året mot 81% i år (Två elever av 11 fick F i Matematik 1a. Se resultatbilaga bild 12). Betygsfördelningen i årskurserna visar att 37% av betygen är A eller B, samt att färre än 33 % av satta betyg är E eller F. I jämförelse med föregående år ligger värdena någorlunda konstant, med en liten ökning av såväl A som E. Dock har andelen F höjts från föregående år, från 4 till 7% (se resultatbilaga bild 13). Siffrorna visar således en inte helt uppnådd måluppfyllelse. Som nämnt kan den annorlunda programstrukturen vara en orsak till försämringen. I svenska 3 och Gymnasiearbetet, som ges första gången detta år, var antalet godkända betyg (lägst E) 94 respektive 96%. Huruvida detta är höga eller låga siffror kan vi idag inte utvärdera, då nationella siffror inte finns tillgängliga. En utvärdering bland svensklärarna visar dock att en orsak till flera av de ej godkända betygen i Svenska 3 hänger ihop med att elever valt kursen som utökad kurs, kanske utan att inse svårighetsgraden. Ökad information från SYV och tydligare kommunicerade krav kan vara en väg att höja måluppfyllelsen. Nytt för den nya gymnasieskolformen är att det krävs lägst E i en rad ämnen för att examen skall nås. För att få siffran att höjas bör skolan därför jobba extra hårt med att eleverna når målen i dessa kurser. För att nå högre betygssnitt generellt kan arbete med att höja närvaron på lektioner samt förbättrade

26 arbetsformer kring stöd och stimulans att nå högre nämnas som konkreta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Elevernas ansvar och inflytande Årets åk 1-elever uppvisar mycket högt förtroende för det inflytande de får på skolan. Elevenkäten för 2014 visar att mellan % av åk 1-eleverna anser att skolan lyssnar på elevernas synpunkter (Elevenkät 2014). Det är därför viktigt att identifiera framgångsreceptet för dessa klasser och föra det vidare till såväl årets tvåor som till de nya ettorna. En orsak att peka på är att kurser och program nu för åk 1 är inne på sitt tredje år vilket gör att diskussioner om kursupplägg och delaktighet mellan lärareelev kring examensmål, ämnesmål, centralt innehåll samt kunskapskrav fördjupats. Normer och värden Gällande trygghet, respekt och ingripande mot kränkande beteende får DesignGymnasiet goda siffror i elevenkäten % är nöjda med det arbete som görs. Högst värden får frågan jag känner mig trygg på skolan där hela 99% har den upplevelsen. En viss osäkerhet råder kring vart man ska vända sig om man råkar ut för eller upptäcker kränkningar, där endast 80% känner sig säkra på det. Förankringen av likabehandlingsplanen är inte heller helt tillfredställande, 23% säger sig inte känna till den (se resultatbilaga bild 17-20). Resultatet och åtgärder kommenteras under Uppföljning av likabehandlingsoch värdegrundsarbetet där några punkter fortsatt behöver översyn (se ovan). Bedömning och betyg Under läsåret har, hur vi utvecklar och kommunicerar betygsgrunder och bedömning, varit en ständigt återkommande fråga. Några tydliga insatser har gjorts: Skolan har bytt lärplattform från ELITS till SchoolSoft och man har under året utformat gemensamma arbetssätt för hur vi använder lärplattformens matriser, provschema, resultatrapportering och F-varningar. Man har också tagit fram en gemensam mall för hur moment- och uppgiftsbeskrivningar utformas. Dessutom har man beslutat att öka mängden formativa, enskilda samtal från två gånger per läsår till efter varje genomfört större moment. Dessa åtgärder har initierats från lärarhåll i första hand, genom arbetslagen. Undervisningsenkäten visar att mellan 66-76% av eleverna är nöjda vad gäller hur de får återkoppling kring sina studieresultat. Upplevelsen varierar dock något mellan klasserna och någon klass har svarat så lågt som att endast 21% upplever att de blir informerad om hur det går för dem i skolarbetet. Generellt sett är TE-klasserna mest nöjda, och åk 3 som helhet minst nöjda. (Se resultatbilaga bild 21) Denna post kvarstår alltså som ett viktigt utvecklingsområde. Utbildningsval arbete och samhällsliv Stor vikt vid detta område har lagts under året, då det var en av de viktiga utvecklingsområdena i förra kvalitetsrapporten. Det största ansvaret har lagts på arbetslagen då de har utformats som programarbetslag och en av huvudpunkterna för dem har varit att arbeta med progression, programrelaterade studiebesök och besök från personer aktiva i relevanta högskolor eller näringar. Uppföljningen av detta arbete har främst skett på programråden. Utöver arbetslagen har den enskilde

27 läraren ett ansvar att tydliggöra kopplingen av moment i undervisningen till kommande studie/arbets-liv. I årets undervisningsutvärdering (VT 2014) ansåg 72 % att Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier (se resultatbilaga bild 21). Arbetet fortsätter nästa år för att rutiner ska sätta sig. Även nästa år har skolan programarbetslag. Föregående års kvalitetsrapport identifierade några viktiga områden som särskilt nödvändiga att arbeta med: tydliggörande av en rad rutiner kring mötes- och kommunikationsstrukturer (regelbunden avstämning mellan rektor och personal och var vilken typ av kommunikation mellan ledning och personal utbyts), kring säkerställande av dokumentationen vid särskilt stöd, upprättande och förankring av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, vidareutveckling av kursutvärderingar, kommunikationen av verksamhetens mål (övergripande, kortsiktiga och långsiktiga), förutsättningarna för kvalitetsarbetet samt stöd för ledningen. Vid utvärderingar i personalen kring ovanstående frågor märks fortfarande behov av arbete med detta. Ett utvecklingsområde är också att i tid kommunicera schemat till såväl lärare som elever (då det är ett periodschema byts det fyra gånger per år), något som inte gjorts under året och försvårat arbetet betydligt för lärarna. Vi genomgången av årets kvalitetsarbete (ovan) identifierades även avsaknaden av kontinuerligt återkommande ämneslagsmöten med tydlig agenda som en punkt att åtgärda. Ett område som också kräver förbättring är skolans användande av biblioteket i Dieselverkstaden. Ett kontrakt är skrivet kring skolans och elevernas användande av Dieselverkstaden som sitt bibliotek, men eleverna känner inte till att de kan/ska utnyttja det (LOV-enkäten visade att 61% inte tyckte att man använde biblioteket i undervisningen alls). Likvärdighet i bedömning Resultaten av de nationella proven visar en viss övervikt för att skolans kursbetyg är högre jämfört med provbetyget, vilket är fallet i alla matematikkurser. Kursbetygen i Svenska 3 är i nästan hälften av fallen högre än provbetyget (se resultatbilaga bild 16). Under året har lärare i svenska, engelska och matematik deltagit i sambedömningsprojekt inom AcadeMedia. Vid sambedömningen har dock konstaterats att skolans lärare inte är mer generösa i sin betygsättning än andra skolor inom sambedömningsgruppen men att arbetet med sambedömning är viktigt för att långsiktigt stärka likvärdighet och rättsäkerheten i bedömning och betygssättning. Skolan uppvisar mycket goda resultat gällande NKI, rekommendationsgrad, trivselgrad och studiemiljö, i

28 flera fall nära 100% och på de flesta frågor mellan 70-95% (se resultatbilaga bild och 26). Undervisningsindex är något lägre, mellan 46-84% (se resultatbilaga bild 25). Utmaningen vad gäller den upplevda kvaliteten är således att behålla den höga trivselgraden genom att identifiera framgångsfaktorer, samt att öka index för undervisningen. Ett konkret förslag är att inleda året med att återkoppla och kommunicera med eleverna kring enkätresultatet. Skolans kvalitetsarbete har under tidigare år varit bristfälligt. Det läsår som just avslutats har inneburit nya tag för att få detta att fungera. En hel del kvarstår att göra men många goda resultat finns också på skolan. Vi har i det ovanstående sett att eleverna är nöjda med sin utbildning och kan rekommendera skolan, vilket är viktigt för fortsatt högt intag och konkurrenskraft gentemot konkurrenter. Nedanstående punkter som sammanfattar vad skolan måste arbeta med nästa år baseras på resultat i denna kvalitetsrapport samt analyser kring detta på personalens utvärderingsdagar i juni Funktionell kvalitet Det övergripande målet för skolan vad gäller funktionell kvalitet är att öka andelen elever som når utbildningens mål och därmed uppfyller kraven på gymnasieexamen. Det gångna läsåret innebar alldeles för hög procent elever som saknade godkända betyg i de kurser som innebär att de får gymnasieexamen alternativt yrkesexamen. Att nå detta mål är högsta prioritet, då det är ett av skolans viktigaste uppdrag att ge eleverna en komplett plattform att stå på inför kommande studie-/yrkesliv. För att nå detta mål ryms åtgärder kopplade till såväl Kunskaper, Betyg och bedömning som till Ansvar och inflytande i Lgy11. Ett fortsatt arbete med att främja närvaro samt elevstöd genom elevhälsans utvecklade och förbättrade arbete är ett sätt att öka andelen elever som når utbildningens mål. Instrumentell kvalitet Av ovanstående genomgång av måluppfyllelsen, av medarbetarenkäten samt av personalens utvärderingar för året har framkommit att kraftansträngningar från ledningen i samverkan med personalen krävs för att få rutiner, kommunikation och arbetssätt i det dagliga arbetet att fungera. Genom att fortsatt arbeta med formativ bedömning samt pedagogisk utveckling på ett systematiskt och strukturerat sätt kan detta läsår fördjupa och förbättra den utveckling som hittills skett och i högre grad involvera elever och personal i skolans processer och arbetssätt. Upplevd kvalitet Detta område är det där skolan mest väl uppfyller målen. Då det finns en hel del att arbeta med rörande den funktionella och den instrumentella kvaliteten, blir detta område inte fokus under kommande kvalitetsarbetsår. Dock är det viktigt att eleverna känner att vi sett vad de uttryckt i enkäter och vid programråd, därför att det viktigt att vi återkopplar resultaten till dem och diskuterar förbättringar samt att vi utvecklar det systematiska arbetet mot kränkande behandling och för likabehandling.

29 Bakgrund Det övergripande målet för skolan vad gäller funktionell kvalitet är att öka andelen elever som når utbildningens mål och därmed uppfyller kraven på gymnasieexamen. Det gångna läsåret innebar alldeles för hög procent elever som saknade godkända betyg i de kurser som innebär att de får gymnasieexamen alternativt yrkesexamen. En del i arbetet att nå utbildningens mål är kopplat till att minska frånvaro, främja elevers närvaro genom att öka deras motivation och känsla av lustfyllt lärande. Mål Minska elevernas totala frånvaro till under 20% i åk 3, under 15% i åk 2 och under 10% i åk 1 samt att stimulera eleverna att nå högre i sin kunskapsutveckling och på så sätt höga sin genomsnittliga betygspoäng. Läroplanskoppling Det är skolans ansvar att varje elev - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper) - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper) - tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv (Lgy Kunskaper) Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven - utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga - upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (Lgy Kunskaper). Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande (Lgy Elevernas ansvar och inflytande). Metod Inför läsåret så kommer personalen att prova nya rutiner för att minska elevernas frånvaro. Arbetslagen har som stående punkt på lagmötet att diskutera elevernas frånvaro. Arbetslagsledaren sammanställer en rapport på lagets tre klasser och elever med hög frånvaro diskuteras.

30 Skolan ska vidareutveckla det arbete som redan påbörjats kring konsekvent CSN-rapportering och till eleverna kommunicerade rutiner kring detta, samtal med elever som har hög frånvaro, tydliggörande av konsekvenser för elevens resultat vid hög frånvaro samt elevens eget ansvar för sin skolgång. Vad är olovlig frånvaro? Information måste ges ut till samtliga elever. Vi har konstaterat att har man mer än 15% frånvaro har det en stark negativ trend på betygen. DesignGymnasiets tumregel är läsåret att från 10% oanmäld frånvaro ska eleven varnas. Vid 10% frånvaro, även anmäld, hamnar eleven på diskussion om denne ska varnas eller inte. Eleven kallas till möte med kurator eller skolsyster om frånvaron fortsätter att vara hög trots varning. Alltför många av skolans elever gick ut med betyg som bara saknade en liten del för att nå examen. Information till elever och lärare om vad som krävs för att få gymnasieexamen behöver därför spridas och följas upp upprepade gånger under året. SYV har ansvar för att sprida och följa upp denna information. Uppföljning/utvärdering av området Frånvarostatistiken jämförs med förra läsårets värden och med detta års målsiffror varje månad. Arbetslagsledaren dokumenterar varje analys av laget som görs kopplat till lagets tre klasser. I slutet av läsåret ska vi jämföra om detta lett till högre måluppfyllelse och snittbetyg. Bakgrund Skolan måste utvärdera och förbättra hur elevhälsan samverkar med lärare och skolledning på skolan. Det råder otydlighet om vem som har ansvaret för att eleven når målen för sin kurs och hur skolans resurser ska fördelas för att utnyttjas på effektivast möjliga sätt. En alltför stor andel av skolans elever når inte målen för sina studier. Elevhälsans arbete är inte, i tillräckligt hög grad, systematiskt och strukturerat vilket gör att både lärare och elever känner en osäkerhet kring i vilka situationer kontakt med elevhälsan ska/kan ske. Under sommaren sker en eventuell lagändring kopplat till elevers utveckling mot målen vilken även kräver att arbetet med elevhälsa, stöd, särskilt stöd samt extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning tydliggörs. Mål Att genom tydlig samverkan mellan lärare och elevhälsa öka andelen elever som når utbildningens mål och därmed uppfyller kraven på gymnasieexamen samt säkerställa att alla elever får det stöd de behöver i enlighet med nya lagkrav. Läroplanskoppling Det är skolans ansvar att varje elev: - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper).

31 - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper). - har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa (Lgy Kunskaper). Alla som arbetar i skolan ska - ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt, - uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd, och - samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgy Kunskaper riktlinjer). Vidare påpekas rektors ansvar under avsnittet Övergripande mål och riktlinjer. Rektor ansvar för att: undervisningen, elevhälsan och studie-och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta (Lgy Rektors ansvar). Metod Inför kommande läsår behöver elevhälsans mötesrutiner samt samverkan med lärarna tydliggöras. Elevhälsoteamet ska arbeta vidare med mötesrutiner och strukturer för att levandegöra dessa i verksamheten och för att öka kännedomen av hur elevärenden behandlas inom teamet. Tjänsterna inom elevhälsan sak ses över för att tillse att alla kompetenser har möjlighet att samverka samt samarbeta dels inom teamet samt dels med övrig personal. Stödundervisningen ska ses över när det gäller dels ämnesspecifikt i matematik, svenska och engelska samt även för öppen stödundervisning. Rutiner för när elever rekommenderas stödundervisning ska diskuteras och implementeras av alla i kollegiet och information till eleverna ska vara tydlig genom mentor samt att stöd placeras som en del i deras schema med obligatorisk närvaro. Ärendegången för hur elevhälsan agerar och stöttar lärare och elev när oro finns att eleven inte når de kunskapskrav som minst ska nås behöver ses över och kopplas till nya lagkrav. I specialpedagogens uppgifter ingår att jobba mer med lärarna. Lärarna behöver stöd och info från specialpedagogen om hur de ska jobba med varje elev. Specialpedagogen ska ha möte med alla nya lärare och gå igenom elev för elev vad de har för behov av stöd och diskutera med läraren hur behovet ska kunna tillgodose i undervisningsupplägget. Specialpedagogen deltar i arbetslagsmöten ca en gång i månaden för att lärarna ska få en naturlig och nära kontakt. Inom elevhälsan sköter specialpedagogen dokumentation av elever som på något sätt uppmärksammas av personal eller rektor och specialpedagogen ansvarar även för att utredningar av elevs behov av särskilt stöd dokumenteras efter rektors beslut att skyndsamt starta dessa. Vidare skriver även specialpedagog, i samråd med respektive lärare, de åtgärdsprogram som rektor beslutar ska utarbetas samt är sammankallande till elevhälsans möten samt ansvara för att möten dokumenteras. Uppföljning Rektor följer kontinuerligt upp om arbetet fungerar genom möten med personalen samt elevhälsan under läsårets gång. Uppföljningen dokumenteras av rektor och utgör en del av den slutliga analysen av

32 arbetet med fokusområdet inför kommande års kvalitetsrapport. Vidare jämförs resultat inom den funktionella kvaliteten med föregående år och analyser görs kopplat till arbetet med elevhälsan. Bakgrund Av ovanstående genomgång av måluppfyllelsen, av medarbetarenkäten samt av personalens utvärderingar för året har framkommit att kraftansträngningar från ledningen i samverkan med personalen krävs för att få rutiner, kommunikation och arbetssätt i det dagliga arbetet att fungera. Genom att fortsatt arbeta med formativ bedömning samt pedagogisk utveckling på ett systematiskt och strukturerat sätt kan detta läsår fördjupa och förbättra den utveckling som hittills skett och i högre grad involvera elever och personal i skolans processer och arbetssätt. Mål Att systematiskt arbeta tillsammans med pedagogisk utveckling genom att lära av varandra. Läroplanskoppling I läroplanens första kapitel under avsnittet Varje skolan utveckling framgår att: Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. (Lgy 11 Skolans värdegrund och uppgifter). Vidare påpekas rektors ansvar under avsnittet Övergripande mål och riktlinjer. Rektor ansvar för att: lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter samt att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven (Lgy Rektors ansvar). Metod Inom pedagogisk utveckling med fokus att lära av varandra har vi identifierat tre områden som vi kommer arbeta med. Formativ bedömning, auskultationer samt undervisningsutvärderingar. Dessa tre områden kommer att ge oss olika perspektiv på vår utveckling och vi kan synliggöra alla lärares arbete för att uppmärksamma goda och framgångsrika undervisningsmetoder där eleverna når målen samt där undervisningen uppfyller läroplan, examensmål, ämnespunkter samt ämnesplanens centrala innehåll. Det finns ett ökat önskemål att elever med utmaningar i sina studier ska får gå i en annan mindre studiegrupp eller sitta enskilt med en annan lärare som ska hjälpa eleven att nå målen. Om detta är för elevens bästa i alla lägen kan diskuteras och därför ser vi ett behov att arbeta med auskultationer mellan lärarna och utbyte av tips kollegor emellan om hur man kan hjälpa våra elever att nå målen i sin ordinarie undervisningsgrupp. Detta bör vara ett återkommande diskussionstema under arbetslagsmöten vilket

33 även går hand i hand med det eventuellt nya lagkravet angående lärarens extra anpassningar då en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Undervisningsutvärderingarna är kopplade till Lgy11 och utgår från lärarens undervisning kopplat till läraruppdraget inom kapitlet Övergripande mål och riktlinjer och avsnitten Kunskaper, Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Utbildningsval- arbete och samhällsliv samt Bedömning och betyg. Undervisningsutvärderingarna är således kopplade till den instrumentella kvalitén och våra undervisningsprocesser men även till den upplevda kvalitén i och med att elevernas perspektiv och upplevelse ligger till grund för resultat och de diskussioner som lärarna och rektor ska genomföra för att lära av framgångsrika undervisningsmetoder. Under läsåret utformade en grupp lärare en mall för presentation av undervisningsmoment. Personalen utarbetade också gemensamma arbetssätt för hur man använder lärplattformens matriser, provschema, resultatrapportering och F-varningar. Dessutom har man beslutat att öka mängden formativa, enskilda samtal från två gånger per läsår till efter varje genomfört större moment. Dessa arbetssätt uppskattades mycket av eleverna. I undervisningsutvärderingarna kan man se att de lärare som arbetar enligt de gemensamma riktlinjerna når höga värden på elevnöjdhet. Metoden är således utprovad och väl fungerande. Årets utvecklingsområde är att få alla lärare att arbeta enligt de gemensamma riktlinjerna, och att alla lärare arbetar enligt de gemensamma riktlinjerna i alla sina kurser. Uppföljning Två gånger per år genomförs undervisningsutvärderingarna vilka sammanställs och analyseras i kollegiet. Efter varje genomförd auskultation ska en kort sammanfattning dokumenteras vilken lyfts under pedagogiska möten för att identifiera liknande utmaningar eller styrkor hos lärare som bör spridas som god och framgångsrik undervisning. Programråd med elever kommer följa upp arbetet med formativ bedömning och all uppföljning dokumenteras vid tillfället för analysen och skapar sedan grund för årets kvalitetsrapport i juni.

34 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2013/2014 DesignGymnasiet, Nacka

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

KVALITETSRAPPORT 2014/2015 DESIGNGYMNASIET

KVALITETSRAPPORT 2014/2015 DESIGNGYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 DESIGNGYMNASIET INNEHÅLL Innehåll... 2 Ledare... 4 Grundfakta om designgymnasiet... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 5 Personal...

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Stockholm 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation, elever, personal... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 3 2 Förutsättningar för verksamhetens

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Rev 2014-06-23 1 (10) Sandeplanskolan Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-06-23 2 (10) Innehållsförteckning 1. Lagstöd och definition 3 2. Övergripande

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14

Kvalitetsrapport. Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Kvalitetsrapport Framtidsgymnasiet Västerås 13/14 Innehåll 1 Inledning... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar... 5 Lokaler... 5 Lärare...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Sundsvall. Kvalitetsrapport

Sundsvall. Kvalitetsrapport Sundsvall Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, fakta, organisation... 4 Utbildningar... 4 Elever... 4 Personal... 4 2 Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10

Kvalitetsredovisning. Design & Construction College Västerås. Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 2014 Kvalitetsredovisning Design & Construction College Västerås Rektor: Daniel Malmström Hermods 2014-06-10 Kvalitetsredovisning 2014/2015, Design & construction college Västerås 2 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015

KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015 KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Kalmar 2014-2015 Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Kalmar... 3 Historik, Fakta, Organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4 Finansiering och Elevprognos...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Risbergska skolans Likabehandlingsplan

Risbergska skolans Likabehandlingsplan Risbergska skolans Likabehandlingsplan a för planen Rektorer vid Risbergska skolan. Om elev, vårdnadshavare/kontaktperson anser att skolan trots höga ambitioner misslyckas med att komma tillrätta med diskriminering,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS

KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Inledning... 4 Ledare... 4 Grundfakta om LBS Borås... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning

Läs mer

DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2014-2015 KUNGSBACKA KVALITETSRAPPORT

DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2014-2015 KUNGSBACKA KVALITETSRAPPORT MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB 2014-2015 KUNGSBACKA OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT Innehåll LEDARE... 3 GRUNDFAKTA OM DBGY Kungsbacka... 4 HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Norrköping. Kvalitetsrapport

Norrköping. Kvalitetsrapport Norrköping Kvalitetsrapport Plusgymnasiet AB 2013-2014 Innehåll 1 Inledning Beskrivning av Plusgymnasiet i Norrköping... 3 Historik, fakta, organisation... 3 Utbildningar... 3 Elever... 3 Personal... 4

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015. Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Kvalitetsredovisning 2014 och Verksamhetsplan 2015 Leksands gymnasium & Leksands gymnasiesärskola Innehållsförteckning OM KVALITETSARBETET... 3 MÅL, UPPDRAG OCH FOKUSOMRÅDEN... 3 PLANERING... 5 KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden Vallhamra skola år 7-9 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN FÖR VALLHAMRA SKOLA Dokumentet är konkret utformat efter vårt områdes organisation och kompetenser samt beskriver

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl

LATHUND. Arbetsplatsförlagt lärande, apl LATHUND Arbetsplatsförlagt lärande, apl 1 (10) Arbetsplatsfö rlagt la rande Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För Wämöskolan Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För Wämöskolan Läsåret 15/16 Inledning Denna plan handlar om hur arbetet på Wämöskolan ska bedrivas för att metodiskt främja likabehandling samt för att

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta

Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta Verksamhetsplan Praktiska Gymnasiet i Gnesta Läsåret 2015-2016 Denna plan omfattar elever och personal vid Praktiska Gymnasiet i Gnesta Alice Horsman rektor 1 PRAKTISKAS VISION Varje elev lämnar Praktiska

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014

PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014 PIHLSKOLAN HÄLLEFORS Läsåret 2013-2014 Kontakt Skolans post och besöksadress: Pihlskolan Klockarvägen 4 712 34 Hällefors Tfn 0591-641 95 Fax: 0591-129 18 Skolans hemsida: www.pihlskolan.hellefors.se Rektor...0591-641

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer