Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog."

Transkript

1 1 Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. av Mats Hagner Omarbetad tredje upplaga UBICON Rapport 12 år 2003 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå. Tel Epost Organisationsnummer: Postgiro: Även: SLU, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport nr 186 1

2 2 Sammanfattning På en fastighet Mullholm 4:2 vid sjön Uddjaure i Arjeplog, 430 möh, på latitud , hade markägaren höggallrat en tallskog Uttaget var ungefär 60 m 3 /ha och efter gallringen stod det ungefär 32 m 3 /ha med träd i mycket varierande storlek. De största tallarna i restbeståndet 1973 hade en diameter på ca 29 cm. Sommaren 2003, då min studie genomfördes, var de största träden 35 cm i diameter och beståndet var mycket vitalt med god tillväxt på träd i alla storleksklasser. Det stod 463 stammar/ha (>5 cm dbh) och diameterfördelningen visade att alla diameterklasser förekom i jämnt avtagande frekvens. Dissimilarity coefficient på 0.41 visade att träden av olika storlek stod slumpmässigt blandade om varandra. Under träden fanns beståndsföryngring med 1761 plantor/ha i storlekar m. Den stående kubikmassan 2002 var 93 m 3 /ha. Det höggallrade beståndet (H) jämfördes med ett ogallrat bestånd (O), 155 m 3 /ha, och med ett bestånd som låggallrats (L) 1982, 101 m 3 /ha. Boniteten bedömdes vara bäst i det ogallrade beståndet, och likvärdig i de två gallrade bestånden. Skillnaderna i bördighet var troligen inte stora. Den löpande tillväxten var i medeltal (m3sk per år och hektar): (H) 2.12 åren , (O) 1.70 åren , (L) 1.09 åren Under de sista fem åren var den: (H) 1.91, (O) 1.23, (L) Slutsatsen var att man fick den högsta löpande tillväxten genom en så kraftig höggallring att även små träd kunde få utrymme att växa. En ekonomisk jämförelse gjordes mellan alternativet kalhuggning med efterföljande plantering (KalP) och alternativet fortsatt kvalitetsinriktad höggallring med kompletterande plantering i luckor (HöggP). I jämförelsen gynnades KalP genom att: a) Den löpande tillväxten sattes till 110 %, b) Sågtimmerkvaliteten sattes lika i de två fallen, c) Drivningskostnaden sattes till 75 %. Beräkningen visade att KalP gav ett netto efter återväxt på 9491 kr/ha och 133 kr/m 3. HöggP gav ett netto på kr/ha och 321 kr/m 3. Nuvärdet för det nyplanterade tallbeståndet på kalhygget var 1235 kr/ha, medan nuvärdet hos det skiktade restbeståndet av tall var kr/ha. Alternativet HöggP gav ett totalt nuvärde som var 260 % av KalP. Den väsentliga effekten kom sig av ökad medelvolym hos skördade träd, minskade kostnader för återväxt och högt nuvärde på den gallrade restskogen. Utöver den ekonomiska fördelen med alternativet HöggP, kom förbättring av virkets egenskaper, förbättrat mångbruk i form av renskötsel och jakt, samt bättre möjligheter att behålla biodiversiteten. Störningen av fornlämningar skulle också minska eftersom markberedning blev onödig. Vid förfrågan hos skogsvårdsstyrelsen sade tjänstemännen att skogsvårdslagen endast tillåter kalhuggning eller låggallring. Markägaren som har provat båda dessa alternativ, vill inte förstöra skogen och ekonomin med fler kalhyggen, eller med låggallring som också leder till kalhuggning. Skogsstyrelsen anmodas utreda om kontinuerligt skogsbruk i denna form skall uppmuntras genom omarbetning av anvisningarna till skogsvårdslagen. Ämnesord: skogsbruk, kalhyggesbruk, Naturkultur, skiktad, gallring, plockhuggning, maximering, nuvärde, ränta, Dissimilarity, coefficient, frihetstal, Dator, modell, olikåldrig, konkurrens, produktion, tillväxt, volym, mogen, plantering, kvalitet, timmer, mångbruk, ren, skötsel, bete, marklav, trädlav, rekreation, biodiversitet, hänsyn, naturvård, evighetsträd, skogsvårdslag 2

3 3 Bakgrund Fastigheten Mullholm 4:2, ägd av Rune Holmström, omfattar 234 ha varav 85 ha är produktiv skogsmark uppdelad på tre skiften. Den del jag sett ligger nära gården Myrheden på Råmsjakudden i Uddjaure, möh. Udden är relativt plan men höjer sig mot norr från 420 till 455 möh. Området är magert på blockrik mark med ljung, lingon och lav i markvegetationen. Rune, som är född 1926, har hela sitt liv varit hemmansägare, men han har skaffat extra inkomster genom arbete åt skogsvårdsstyrelsen och Domänverket. Han utförde skogsarbete av alla slag och gick lång tid i stämpling. Laga skifte genomfördes i Mullholm Under tiden hade byn gemensam avverkningsplan. Jägmästaren Björn Cederstam upprättade en skogsbruksplan för fastigheten grundad på en taxering Skifte 1 på 55 ha närmast gården, hade boniteten 2.25 och den beskrevs som tämligen vacker tallungskog med några överståndare. Rekommendationen var att avverka överståndare. Skogen ansågs vara en blandning av huggningsklasserna III, IV och V (dvs. en blandning av halvstora och stora tallar). Den stående kubikmassan var i medeltal 47 m 3 /ha. Figur 1. Beståndet i Mullholm ger ett vänligt, öppet och växtligt intryck. Här trivs både stora och små tallar tillsammans. De små tallarna har ofta ett tillräckligt högt frihetstal för att de skall kunna växa in i överbeståndet. Samtidigt vittnar frihetstalet om att grenbildningen är hämmad. Detta leder till att bottenstockarna i det framtida timret får en ypperlig kvalitet. 3

4 4 Höggallring 1973 På detta skifte har Rune tillsammans med brodern på egen hand stämplat en höggallring på den större delen av skiftet år 1973 (Figur 1 och 2). Stämplingsförmannen Eskil Degermark sade åt bröderna att det där klarar Ni själva bäst. Rune säger: Vi tog ut ganska mycket, därför att skogen var oväxtlig och tät. Principen vi följde var den som jägmästaren Björn Cederstam hade lärt oss. Vi tog bort fullvuxna träd, vilket var tallar med flat topp och ett utseende som tydde på dålig tillväxt. Vi tog också ut träd som hade felaktigheter, och en del mindre träd som stod alldeles för tätt. Sedan dess har det blivit fart på tallar i alla storlekar och det kommer upp mycket småtallar. Man skall sköta skog som en blomsterrabatt, plocka ut de blomster som vuxit färdigt och hålla så glest att alla växter trivs. I denna skog frodas allt, till och med bärriset. Figur 2. Rune Holmström 2003 i den tallskog han höggallrade kraftigt Notera kvaliteten i bottenstocken på tallen. Notera även att det står två beståndsföryngrade småtallar på ömse sidor om Rune. Dessa har tämligen mycket barr vilket visar att de kan tillväxa trots närheten till den stora tallen. Min personliga beräkning ger följande riktvärden vid höggallringen fann skogsvårdsstyrelsen 47 m 3 /ha. Därefter var produktionen kanske 1.2 m 3 per hektar och år. I så fall fanns det ca 90 m 3 /ha vid stämplingen. Beräkningar på provytan tyder på att det stod ca 30 m 3 /ha efter gallringen Uttaget var således ca 60 m 3 /ha i form av tämligen stora träd. Rune har efter 1973 önskat upprepa samma typ av höggallring som sist, men fick besked från skogsvårdsstyrelsen att enbart kalhuggning eller låggallring kunde tillåtas. 4

5 5 Hygge Han gjorde två kalhyggen, 3 ha 1987 och ytterligare 3 ha Båda planterades av Rune själv, det första efter manuell markberedning och det sista efter markberedning med harv. Vid mitt besök 2003 hade tallplantorna på det nyaste hygget svårt att överleva. Både Gremmeniella och snöskytte hade nyligen dödat en betydande andel av plantorna. Det första hygget som Rune tog upp har han tvingats hjälpplantera tre gånger. Min bedömning är att det blir en tallungskog på hygget, men att den blir gles, liknande den på ett äldre hygge hos markägaren Tage Modig i trakten (Figur 3). Figur 3. Typiskt utseende på tallungskog i trakten av Mullholm. Överlevande tallar står så glest att de får många och grova grenar på den del av stammen som skall bli sågtimmer. Före markberedningen fälldes mycket småtall vid hyggesrensningen. En betydande andel var stora nog att ge massaved. Med nuvarande kunskap vet vi att dessa små tallar redan hade format en kvalitetsdanad bottenstock med mycket högt potentiellt värde, samt att de hade haft goda chanser att växa upp till fullstora träd. Låggallrat område. Rune gjorde på skogsvårdsstyrelsens rekommendation en låggallring 1982 på några hektar. Drivningen gav inte stort ekonomiskt utbyte eftersom endast små tallar skördades, men statsbidraget som då fanns, gjorde att det blev vinst. Nästa åtgärd i området blir en kalavverkning (Figur 4). Runes arbete med hjälpplanteringar på de egna kalhyggena, gör att han fruktar konsekvenserna av en kalhuggning. Figur 4. Glest stående dominanta tallar i diametrarna cm är resultatet av en låggallring genomförd för 20 år sedan. 5

6 6 Ogallrat område På ungefär en hektar har Rune lämnat skogen helt opåverkad. Yxhuggna stubbar vittnar emellertid om att en avverkning av stora tallar skett för länge sedan, troligen vid förra sekelskiftet. Beståndet ligger i en sluttning med exponering mot sydväst. Där står tallen tät och kubikmassan är högre än någon annan stans på skiftet (Figur 5). Enligt mätningarna står där 155 m3sk per hektar. En kalavverkning i området närmast intill gav ungefär ca 150 kubikmeter per hektar. Tallarna växer mycket långsamt och behåller därför mycket skägglav. Tätheten är så stor att beståndsföryngrade småtallar ofta endast orkar sätta en enda knopp i toppen, dvs. plantorna har inga sidogrenar. Figur 5. Ogallrad yta som lämnats utan åtgärd under ett helt sekel. Hypotes Rune Holmström optimerar fastighetens skogsvärde, i vidaste bemärkelse, genom att följa skogsvårdsstyrelsens rekommendation om låggallring, kalhuggning, markberedning och plantering. Material Ogallrat och låggallrat område Insamling av material från dessa områden skedde så slumpmässigt som möjligt. Detta gjordes genom att slumpa en startpunkt, genom kast av käpp över axeln. Från startpunkten lades en kompasslinje, längs vilken provträd, plantor och grundyta uppmättes. Provyta i höggallrad skog Platsen för provytan valdes i området ca 100 m norr om gården Myrheden och inom 50 m från en skogsbilväg. Läget valdes för att den enkelt skulle nås vid en exkursion, med tillgång till parkeringsplats för många bilar. Skogen i området var tämligen homogen varför det inte tycktes spela någon större roll var i området ytan hamnade. Provytans hörn valdes slumpmässigt genom kast av pinne över axeln. Riktningen hos provytans sidor valdes också slumpmässigt, dock med begränsningen att någon del av ytan inte skulle hamna närmare vägen än 30 m. Med hänsyn till den tid som stod till förfogande för inmätning gjordes ytan 20 x 40 m (800 m2). Hörnet i SV, närmast gården och vägen, koordinatsattes med GPS till N , E , 433 möh. 6

7 7 Slumpen gjorde att en ganska stor lucka blev innesluten i ytan, samt en dödisgrop utan träd. Tätheten i stående volym och trädantal, samt volymproduktionen är därför troligen något lägre än på hela skiftet. Metod Beståndsföryngring och frihetstal Tätheten av plantor under brösthöjd bedömdes på slumpvis utlagda provytor i det höggallrade (210 m2) och det ogallrade beståndet (63 m2). Frihetstal (Hagner 1996) räknades på tallplantorna. Frihetstalet (i topp) på tall är det antal årsskott som bildats på den del av trädet som utvecklats ur den toppknopp som fanns på årsskottet två år tidigare. Provytans arter, trädantal, stående volym, tillväxt, och återväxt. Mätning inom provytan 20 x 40 m gjordes på tre olika sätt. 1. Inom 10 x 5 m koordinatsattes alla träd större än 20 cm i höjd. Art, diameter och höjd mättes. 2. Inom hela ytan registrerades diametern på alla träd större än 5 cm dbh. Art och diametern mättes. 3. På vart femte träd inom ytan registrerades art, diameter, höjd och medelårsringsbredd för de sista fem åren. Provträd, tallar, Mullholm 20 Y= *x+7.338*x Höjd, m Diameter, cm Figur 6. Provträdens diameter och höjd i höggallrad yta. Borrning till märgen och gryndytemätning För att inte skada träden inom den höggallrade provytan borrades endast ett träd, nr 1, inom ytan medan ytterligare sju träd borrades till märgen, intill men strax utanför provytans norra sida. Dessa träds årsringstillväxt skildras i figurer längre fram. I det ogallrade beståndet valdes slumpmässigt sex träd som borrades till märgen. Vart tionde träd inom två meter från en kompasslinje valdes som provträd. I det låggallrade beståndet valdes slumpmässigt fem träd på motsvarande sätt. Invid provträden mättes grundyta med relaskop. 7

8 8 Volymberäkning Volymtillväxten beräknades med hjälp av de träd som borrades till märgen. Med hjälp av borrspånets årsringar utanför märg kunde diametern vid olika tidpunkter beräknas. Barkmätningar i Mullholm användes för att beräkna barktjockleken och diametern på bark. Med denna och höjdfunktionen enligt Figur 6 kunde Näslunds (1947) volymfunktion användas för att beräkna trädets volym i m3sk. Volymökningen i det höggallrade beståndet skildrades som en funktion över diameter (Figur 7). Denna funktion användes sedan på alla träd med diameter över fem centimeter som registrerades i provyta för att skildra provytans aktuella volymtillväxt y= x x 2 Volymökning , m3sk Diameter Figur 7. Volymökning under perioden efter gallringen för åtta borrade tallar i och intill provytan i Mullholm. Volymberäkning enligt Näslund (1947). För att skildra förändringarna i volymtillväxt i de tre bestånden över tiden och för att jämföra utvecklingen i de tre bestånden med varandra, användes höjdfunktionen i Figur 6 och förändringen över tid i diameter sådan den framgick för vart och ett av de borrade provträden. För att beräkna volymen per hektar multiplicerades provträdens sammanlagda volym vid olika år, med en faktor Gyb/Gyp, där Gyb var medelgrundytan i beståndet 2003, mätt med relaskop, och Gyp var provträdens sammanlagda grundyta på bark hösten Beståndets struktur Ungefär 10 m utanför provytan i den höggallrade skogen lades en slumpmässigt vald taxeringslinje som följdes med kompass i ca 150 m. Linjen vinklades 90 grader två gånger för att i möjligaste mån beröra sådan skog som fanns inom ytan. Längs linjen, och på båda sidor om linjen, valdes träd inom ett avstånd på 2.0 m. Det först påträffade trädet registrerades beträffande art och dbh. Ett par bildades av detta träd och det träd (över 5.0 cm dbh) som stod närmast det första. Registreringen skedde med återläggning. Taxeringen pågick tills 58 trädpar registrerats. Då ansågs tillräckligt material ha insamlats. 8

9 9 Dissimilarity coefficient, Disco, är ett mått på jämnheten i storlek (i detta fall diametern) hos två träd som står intill varandra (Hagner och Nyqvist 1998), och är det absoluta värdet av skillnaden dividerad med summan. När alla träd är lika stora är värdet 0.0 och när vartannat träd är nära 0 i storlek blir värdet 1.0. En negativ exponentiell diameterfördelning, populärt kallad omvänd J-kurva, ger värdet 0.5. Materialet användes även, tillsammans med registreringarna från provytan, för illustration av en diameterfördelning. Trädens tillväxthistoria I det höggallrade beståndet valdes en stor tall slumpmässigt för borrning till märgen. Den gavs siffran 1. Denna tall kom senare att hamna inom provytan. Efter mätningarna i provytan valdes slumpmässigt en medelstor tall nordost om ytan, och ca 10 m utanför. Den borrades till märg och fick nummer 3. Därefter valdes sex närstående tallar på så sätt att de skulle representera alla diameterklasser. De gavs siffrorna 4-9. Borrspånen analyserades efter hemkomst. I den ogallrade och i den låggallrade skogen valdes träd slumpmässigt längs en kompasslinje. Vart tionde träd inom 2 m från kompasslinjen valdes för borrning till märgen. Resultat Strukturen i gallrad skog I Mullholms höggallrade tallskog blev värdet på Disco 0.41 för träd större än 5 cm dbh. Detta var ett högt värde som ligger nära 0.5 och det visar att träd av mycket olika storlek nästan stod slumpmässigt blandade. Diameterfördelningen för tallar i och nära provytan (Figur 8) visar att träden förekom i en med storleken fallande frekvens. Alla trädstorlekar förekom, såsom i ett naturligt skogsbestånd som lämnats orört under lång tid. 9

10 Procent Diameter, cm Figur 8. Frekvensfördelning över brösthöjdsdiameter hos tall i och strax utanför provytan. Beståndsföryngring Tabell 1. Planttäthet och frihetstal för tallplantor i storlek 1 13 dm. Inga granplantor sågs till. Björkplantor fanns, men de var mycket färre än tallplantorna. Höggallrat Ogallrat Låggallrat Hygge Tallplantor m höga, ant./ha Frihetstal, antal per planta Grundyta I den ogallrade skogen fanns gles beståndsföryngring, men de små plantornas låga frihetstal vittnade om att konkurrensen var mördande, i ordets verkliga betydelse (Tabell 1 och Figur 9). Figur 9. Typiskt utseende hos beståndsföryngring i det tallbestånd som varit ogallrat sedan förra sekelskiftet. 10

11 11 På den 50 m2 stora ytan där plantor i höjden m registrerades fanns två tallplantor. Av Figur 10 framgår att plantorna stod nära det största trädet, ett faktum som strider mot att föryngring kommer i luckor Y-koordinat, cxm X-koordinat, cm Figur10. Karta som visar positionen av två plantor m (fyrkanter) och sex träd (fyllda cirklar). Trädens storlek skildras som diametern på de fyllda cirklarna. Slutsatsen av inventeringarna var att det fanns ett betydande antal små tallplantor i bestånden. Antalet per hektar kan verka högt, men då plantorna stod starkt aggregerade kan man inte utgå från att det finns plantor överallt där de behövs efter en förnyad höggallring. Plantornas frihetstal samvarierade helt logiskt med grundytan. Ju tätare beståndet var desto färre skott bildades i plantornas topp. Anmärkningsvärt var dock att frihetstalet i det höggallrade beståndet var högre än i det låggallrade beståndet, trots lika stor grundyta. Provytans trädantal och stående volym Antalet träd över 5.0 cm diameter motsvarade 463 träd per hektar. Dessa träd hade sammantaget en volym motsvarande 76 m 3 per hektar. Av volymen utgjorde björk 4 % och gran 2 %. Tallen stod således för 94 % av volymen. 11

12 12 Årsringar i höggallrat bestånd 3.5 Tall nr 1, 30.8 cm, Mullholm Årsring, mm Figur 11. Årsringsutvecklingen för tall nr 1. Brösthöjdsåldern är 105 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Denna stora tall hade det allt svårare med konkurrenter fram till 1970-talet. Därefter har den successivt återhämtat sig till en kulmination på hela 2.0 mm Därefter drabbades den åter av ökande konkurrens, trots sin dominerande ställning i beståndet. Tall nr 1, 30.8 cm, Mullholm Årlig volymökning, m3sk Figur 12. Årlig volymökning hos tall nr 1. Den grova linjen beskriver fem års flytande medeltal. Vid jämförelse med föregående figur framgår klart hur stor effekt trädets storlek har på volymökningen. 12

13 Tall nr 3, 26.7 cm. Mullholm Årsring, mm Figur13. Årsringsutvecklingen för tall nr 3. Brösthöjdsåldern är 81 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Det är anmärkningsvärt att ett så stort träd som detta kunnat nå upp till mm årsring under en stor del av sitt liv. Sedan början av 1960-talet råkade den troligen ut för starkt ökande konkurrens från omkringstående träd. Detta bröts vid höggallringen och den medhärskande tallen reagerade med mycket stark tillväxt som redan i mitten på1970-talet gav över 3 mm årsring. Därefter har denna tämligen stora tall fått ökade svårigheter. Inom loppet av drygt 20 år minskade årsringen från 3.2 mm till 0.6 mm. 3.5 Tall nr 4, 11.1 cm. Mullholm Årsring, mm Figur14. Årsringsutvecklingen för tall nr 4. Brösthöjdsåldern är 39 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Den positiva reaktionen på gallringen blev kortvarig. 13

14 Tall nr 5, 30.2 cm dbh. Mullholm Årsring, mm Figur15. Årsringsutvecklingen för den dominanta tallen nr 5. Brösthöjdsåldern är 84 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Som liten tall på 1920-talet växte den fritt med årsringar över 2.0 mm. Under 1930-talet ökade konkurrensen mycket snabbt, men några träd i omgivningen försvann i slutet av 1930-talet och det gav ökad tillväxt under 25 år. Sedan följde återigen en snabb ökning av konkurrensen under 1960-talet. Reaktionen på plockhuggningen 1973 blev mycket snabb och stark med en fördubbling av årsringen på 10 år. Trots sin dominerande ställning i beståndet har konkurrensen sänkt tillväxten under de sista 20 åren från 2.4 till 0.5 mm. 3.5 Tall nr 6, 6.4 cm, Mullholm Årsring, mm Figur16. Årsringsutvecklingen för tall nr 6. Brösthöjdsåldern är 27 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. 14

15 Tall nr 7, 8.9 cm dbh. Mullholm Årsring, mm Figur17. Årsringsutvecklingen för tall nr 7. Brösthöjdsåldern är 23 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. I likhet med de flesta andra tallarna upplever denna tall en starkt ökande konkurrens under de sista 10 åren. 3.5 Tall nr 8, 8.6 cm dbh. Mullholm Årsring, mm Figur18. Årsringsutvecklingen för tall nr 8. Brösthöjdsåldern är 48 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Årsringen hos denna lilla tall var på slutet av 1960-talet nere på 0.2 mm, vilket innebär att den var döende med väldigt liten krona. Anmärkningsvärt är därför att tallen reagerade snabbt på friställningen efter gallringen. På tio år lyckades den öka sin årsringstillväxt till 500 % av vad den var före gallringen. 15

16 Tall nr 9, 17.5 cm dbh. Mullholm Årsring, mm Figur19. Årsringsutvecklingen för tall nr 9. Brösthöjdsåldern är 44 år. Den grova linjen representerar fem års flytande medelvärde. Denna tall har vuxit snabbt under hela sin livstid. Den avviker från de övriga i området genom att redan på 1960-talet ha ökat sin tillväxt kraftigt. Den var då endast 1.3- m lång. Reaktionen på plockhuggningen 1973 omfattade endast ett par år varefter den lilla tallen fick ökade problem. Dessa tycktes minska under 1980-talet. De sista tio årens tillbakagång är densamma som för de flesta andra tallarna. De borrade träden visar på starka variationer i tillväxt vilket innebär att de har haft stor förmåga att tillvarata friställda resurser efter gallring. Gemensamt är en positiv reaktion på plockhuggningen 1973, samt en avtagande tillväxt under de sista tio åren. 16

17 17 Årsring i ogallrat bestånd 3.5 Tall nr 2, 23 cm, Mullholm, Ogallrat Årsring, mm Figur 20. Årsringsutveckling hos tall nr 2 i ogallrat bestånd. Den grova linjen är flytande femårsmedeltal. Tallen nådde brösthöjd 1843 och växte fort med årsring över 2 mm i en relativt öppen skog. Denna tätnade omkring den lilla tallen, som bara växte med 0.4 mm årsring vid sekelskiftet då den hade 57 års brösthöjdsålder. Den var då en tall med 11 cm diameter och den måste ha haft mycket liten barrmassa. Vid sekelskiftet friställdes den genom en gallring av stora timmerträd, vars stubbar nu finns att se i beståndet. Tillväxten ökade fram till 1916 då den blivit 14 cm grov. Därefter tätnade skogen omkring den. Trots att tallen då nått upp bland de medhärskande träden blev konkurrensen så hård att dess årsring successivt minskade till 0.1 mm. 17

18 18 Löpande volymtillväxt i de tre bestånden A Höggallrat B C Ogallrat Låggallrat y= x x 2 y= x x 2 y= x x Årsring, mm A C 0.5 B Diameter, cm Figur 21. Samband mellan diameter och årsring hos provträd i de tre bestånd som behandlats med olika skogsskötselmodell. I det höggallrade beståndet har tätheten sänkts så mycket att det funnits plats för hög tillväxt hos de små träden. I det låggallrade beståndet har även de mindre träden större årsring men inga små träd finns kvar. I det ogallrade beståndet har de minsta träden ingen möjlighet att växa, på grund av hög stående volym och konkurrens från dominanta träd. Tabell 2. Data från provyta och tre bestånd. Höggallrad 1973 Ogallrad Låggallrad 1982 Grundyta i provyta, m2 / ha 11.8 Grundyta i bestånd, m2 / ha Stående volym i provyta, dbh >5cm, m3sk 80 Stående volym i bestånd hösten 2002, M3sk / ha Volym i beståndet efter gallringen, m3sk / ha Volymtillväxt på provytan, , 1.79 m3sk / år,hektar Volymtillväxt i bestånd de senaste fem åren, m3sk / år,hektar Volymtillväxt i bestånd efter gallring, m3sk / år,hektar 2.12 ( ) 1.70 ( ) 1.09 ( ) 18

19 19 Produktion, m3sk per år och hektar Höggallrat Ogallrat Låggallrat Figur 22. Årlig tillväxt skildrad som flytande medeltal för fem år i tre bestånd behandlade med olika metoder. Volymproduktionen är beräknad på basis av borrade provträd, och beräkningen av hektarsiffror beskrivs i kapitel Metod. Kulminationen i volymproduktion i det bestånd som höggallrades 1973 kom år efter gallringen. Att den inträffade då kan tänkas bero på klimatiska omständigheter, ty även den ogallrade ytan uppvisar en utpräglad tillväxttopp samtidigt, dvs. i början på 1990-talet. Den mycket kraftiga försämringen av produktionen som noteras i den ogallrade ytan under de tio åren har dock nästan ingen motsvarighet i det höggallrade beståndet. Detta talar för att det blev en mycket kraftig tillväxtstimulans strax efter höggallringen Omedelbart efter gallringen i det höggallrade beståndet stod det 32 m3sk och nu står det 93 m3sk. Vid kulminationen i tillväxt stod det drygt 60 m3/hektar. I det låggallrade beståndet har också en tillväxtreaktion infunnit sig i början av 1990-talet, tio år efter gallringen. Emellertid finns det även i det helt ogallrade beståndet en lika stor relativ förhöjning av produktionen i början på 1990-talet, vilket tyder på att någon positiv reaktion på låggallringen eventuellt aldrig inträffade. Den löpande tillväxten är nu, då 20 år förflutit efter gallringen, lägre än den var tio år före gallringen. I det helt ogallrade beståndet skedde en kulmination i produktion hos de undersökta träden för femtio år sedan och därefter har produktionen långsamt dalat. Den ligger nu på 57 % av vad den var Dock finns kraftiga förhöjningar i tillväxten i mitten på 1970-talet och i början på 1990-talet. Det är intressant att notera att kulminationen i tillväxt skedde 1950 när den stående volymen var 62 m3sk/ha, vilket sammanfaller med den stående volymen i det höggallrade beståndet, 60 m3sk, när den löpande tillväxten var som störst. Jämför man dessa resultat med dem som uppnåtts i SLU:s elva blädningsytor finns en slående likhet. Där noterades nämligen högst löpande tillväxt när den stående volymen hölls låg, 19

20 20 vilket var nedåt 50 m3sk/ha (Hagner och Holm 2003). Detta skall ses mot bakgrunden att det gällde gran och på mark med en produktionsnivå som låg 2-3 gånger så hög som denna. Man kan undra vad som lett fram till en så kraftig volymproduktion i det höggallrade beståndet. Den är faktiskt dubbelt så hög som i det låggallrade beståndet, och femtio procent högre än i det ogallrade täta beståndet. När man arbetat i de olika bestånden blir det lätt att hänvisa till vitaliteten i träden. Den löpande tillväxten avser ju endast tillväxten i stamvolym, som är en mycket ringa del av ekosystemets bruttoproduktion. Endast ca 10 % av fotosyntesens socker används till stamtillväxt. Små och halvstora träd som växer inne bland stora träd allokerar sina resurser till stammen och hos tall gäller att de satsar allt på att öka sin längd. Detta medför att om man skapar ett skiktat bestånd med glest stående dominanter, mellan vilka det står ett stort antal små och halvstora träd, så får man kraftig stamtillväxt i beståndet som helhet. Figur 21 uppvisar två helt skilda regressionsfunktioner för ogallrad och höggallrad skog. De små träden i den höggallrade skogen har mycket större årsringar än de stora träden, medan det omvända råder i den ogallrade skogen. Detta kan vara förklaringen till den avtagande tillväxten i den ogallrade skogen. Detsamma fann Hagner och Holm (2003) i de blädade ytorna som SLU följt i många decennier. I de ytor där man successivt förändrat beståndsstrukturen mot enskiktade bestånd med stora tätt stående dominanter, noterades en fallande volymproduktion. I andra ytor där man behållit full skiktning med ett stort antal små träd och låg stående volym, där bibehölls volymproduktionen över tiden Fullskiktade tallbestånd Volymtillväxt, liter per år Höggallrat, glest Ogallrat, tätt Diameter, cm Figur 23. Volymökning per år hos träd i teoretiskt konstruerade fullskiktade tallbestånd. Bestånden har negativt exponentiell diameterfördelning, kännetecknande för det höggallrade beståndet i Mullholm. Årsringar har beräknats med de funktioner som beskrivs i Figur 21. Den sammanlagda tillväxten i de två bestånden är 1.91 m3/ha för Höggallrat och 1.23 för ogallrat, dvs. detsamma som registrerades under de sista fem åren i Mullholm. Det höggallrade glesa beståndets volymökning härrör i mycket högre grad från halvstora träd än fallet är för det täta ogallrade. 20

21 21 Tabell 3. Procent av stamvedsproduktionen som genererades i skilda diameterklasser i de två teoretiska bestånden illustrerade i figur 23. Höggallrat, glest Ogallrat, tätt Diameterklass 5-15 cm 17 5 Diameterklass cm Diameterklass cm Summa För att illustrera den relativa betydelsen för volymproduktionen av halvstora träd, skapades två teoretiska bestånd. Beståndens diameterfördelning var negativt exponentiellt fördelad och skapades med slumpgenerator med diametrar varierade mellan 5.0 och 37.0 cm. Den årsringstillväxt som registrerades i det höggallrade och ogallrade bestånden fördelades till träden (Figur 23 och Tabell 3). Den sammanlagde volymproduktionen var den som observerats under de senaste fem åren. Av figuren och tabellen framgår att de små och halvstora träden spelar en stor roll för beståndets areella produktion när ett skiktat bestånd hålls glest. Värdetillväxt Netto vid bilväg, kr / träd Drivningsnetto per kubikmeter, kr Diameter, cm Diameter, cm Figur 24 och 25. Drivningsnetto hos tallar i Mullholm, plottade över diameter. Virkespriserna är hämtade från Norra Skogsägarna 2000/2001. Bottenstocken och andra stocken anses ge timmer av kvalitet 3. Inget specialtimmer är inräknat. Massaveden betalas med 190 kr/m 3 Avverkningskostnaderna är beräknade med erfarenhetstal från plockhuggning: 50 % av kubikmassan togs ut med skördare (engreppsmaskin) och utkörning gjordes med skotare. Utgifter för återväxt är inte inräknade. Lägg märke till att nettot för träd under 15 cm är nära noll. Nettot per kubikmeter blir åtta gånger så stort om man skördar en tall vid 25 cm diameter i stället för vid 16 cm. 21

22 22 Av de ovanstående ekonomiska funktionerna (Figur 24 och 25) framgår klart att det är mycket viktigt att sköta skogen i Mullholm så att man slipper skörda små träd. När de är mindre än 15 cm i diameter lämnar de praktiskt taget inget netto. Avverkar man träd mindre än 20 cm i diameter kan nettot knappast finansiera återväxten. Nettot noll uppstår vid full återväxtkostnad och träddiametern 18 cm. Diameter vid ekonomisk mognad Av Figur 26 framgår att om de stora träden friställs mycket, så att årsringen ökar från 0.8 mm till 1.3 mm, så ökar diametern vid mognad från 25 cm till 32 cm. Detta ökar trädvärdet från 75 kr till 200 kr. Nettot per kubikmeter stiger med 27 % från 375 kr/m 3 till 475 kr/m % Diameter vid mognad % 4 % Årsring, mm Figur 26. Skogsägaren måste vid höggallring utgå från sin egen ekonomi och från sin kunskap om trädens tillväxt i form av årsring omräknat till ränta på trädets eget värde. Har han ont om pengar, kanske lån på banken, blir han tvungen att räkna med hög ränta, kanske 4 %. Då skall ett träd som växer med 1 mm årsring anses vara moget vid 21 cm diameter. Har skogsägaren däremot god ekonomi och kanske barn som skall lösa ut syskon efter övertagandet av fastigheten, då kanske 2 % ränta är rimlig. Trädet som växer med 1 mm årsring skall då betraktas som moget först när det nått 34 cm diameter. Vanligtvis räknar skogsforskare i Sverige med 3 % realränta. Vid stämplingen kan ovanstående diagram endast utgöra ett av flera redskap. Den som märker träden måste givetvis ta hänsyn till de närmast omgivande träden. Är deras potentiella kvalitet bättre än det aktuella trädets, så sänker detta diametern för mognad. Står trädet tätt, tillsammans med potentiellt lika värdefulla träd, sänks också diametern för mognad. 22

23 23 Skogsägaren har därför anledning att sänka den stående kubikmassan så mycket att beståndets volymproduktion faller under maximal nivå för att därigenom uppnå skörd av stora välbetalda träd som samtidigt ger låg avverkningskostnad per kubikmeter. Samtidigt vet vi att återväxten då får gott utrymme att växa, och att överlevnaden hos de allra minsta plantorna ökar. Sammantaget är det alltså lönsammast för skogsägaren att hålla tallbeståndet tämligen glest, vilket Rune intuitivt förstått i sin egen skog. Därutöver tillkommer att glesheten gör det lätt med fällningen för den som avverkar. Den låga kubikmassan som skördas per hektar ökar dock kostnaderna för terrängtransporten. Med den årsring på ca 1.0 mm, som kännetecknar de större träden, är 27 cm att betrakta som diametern för mognad i detta bestånd, förutsatt att skogsägaren är nöjd med 3 % realränta. Inom provytan är endast 17 % av tallarna (> 5 cm bdh) 27 cm eller mer. Detta betyder att de allra flesta tallarna, hela 83 %, är omogna i ekonomiskt avseende. De ger mycket god ränta, väsentligt högre än 3 %, ty de allra flesta har en årsring som överstiger 1.0 mm (Figur 21). Att avverka även dessa träd, skulle sänka avverkningskostnaden och öka nettot med 25 kr per kubikmeter. Av prisfunktionen i Figur 25 är det lätt att se att man i så fall lätt förlorar stora pengar genom att låta avverkningsmaskinerna ägna tid åt träd som ger lågt eller negativt netto. Man kan säga att man silar mygg och sväljer kameler. Det ekonomiska alternativet kalavverkning följt av plantering (KalP) Efter en kalavverkning skall hyggesrensning, markberedning och plantering ske. Detta kan uppskattas till en hektarkostnad på 6000 kr. Sedan följer enligt erfarenheterna här i Mullholm två hjälpplanteringar. Kostnaden för detta är, troligen 5000 kr. Sedan följer en röjning av löv, efter 15 år som lågt räknat har ett nuvärde på 1000 kr. Summa återväxtkostnader är därför kr per hektar. Runes extrainkomst av det virke som finns i småträden kan uppskattas till värdet av träden över 16 cm i diameter, ty vi har tidigare sett att träden under denna diameter ger negativt netto. Träd < 16 cm skall därför fällas i en hyggesrensning eller köras omkull av markberedningsmaskinen. Båda dessa åtgärder är omvittnat vanliga i denna trakt. Trädens värde kan beräknas enligt Figur 24, vars utjämnade linje ger funktionen y = x x x 3. Träd som skördas i kalavverkningen har en volym på 71 m 3 /ha och ett nettovärde på kr/ha, vilket inkluderar en vinst på 25 kr/m 3 för rationell kalavverkning. Från detta skall dras återväxtkostnaden vilket lämnar ett netto på 9491 kr. Om Rune gör en kalavverkning skördar han 71 m 3 /ha och får ett netto efter återväxt på 133 kr/m 3. Nuvärdet av den nysatta planteringen är mycket liten. Vi antar att produktionen i den jämna skogen blir något högre än i den skiktade skogen, 2.0 i stället för 1.8 m 3 per ha och år. Vi förutsätter att ¼ av volymen skördas i gallringar som inte ger något netto och att kalavverkning kan ske med netto om 100 år. Då skördas 150 m 3 med ett högre netto än denna gång på grund av större kubikmassa. Tyvärr är dock dimensionerna mindre på grund av trängseln i det fullslutna beståndet. Vi räknar med ett netto på 150 kr/m 3 och 150 m 3 /ha vilket ger kr/ha. Nuvärdet av de framtida kalavverkningarna vart hundrade år är 1235 kr. Sammantaget är nuvärdet för alternativet kalhuggning således kr/ha. 23

24 24 Det ekonomiska alternativet höggallring med berikande plantering (HöggP). Vid höggallring lämnas i enklaste fall alla träd <26 cm för tillväxt. Träd cm har en sammanlagd volym på 19 m 3 /ha. De träd som är större än 27.0 cm har en volym på 51 m 3 /ha och ett värde vid plockhuggning på kr/ha. Någon kostnad för återväxt hade inte Rune efter plockhuggningen 1973, men vi ber honom nu gå över området och sätta tallar i luckor utan återväxt redan på våren efter plockhuggningen. Erfarenhetstal från sådan plantering säger att detta kostar en tiondel av de initiala kostnaderna för återväxt på kalhygget. Detta blir 600 kr. Nettot efter återväxt blir därför kr/ha. Han skördade 51 m 3 och fick alltså ett netto efter återväxtåtgärder på 321 kr/m 3. I höggallringen reduceras antalet stammar > 5 cm dbh, från 463 till 363, dvs. 100 mogna träd avverkas. Efter avverkningen och planteringen har Rune nu ett bestånd med 25 m 3 /ha, vilket ganska precis motsvarar vad som fanns efter plockhuggningen Genom den berikande planteringen kommer produktionen i fortsättningen att bli något högre än tidigare, men låt oss anta att hans efterkommande efter varje period av 30 år kan göra en motsvarande vinst som denna gång, dvs kr/ha. Detta innebär, med 3 % räntefot, att restbeståndet har ett nuvärde på kr/ha. Det sammanlagda värdet av alternativet blir därför kr/ha. Ekonomisk jämförelse mellan alternativen Om nuvärdet för KalP sätts till 100 % blir nuvärdet för HöggP 260 %. Av nedanstående tabell och figur framgår att kalavverkningen visserligen ger högre omedelbar inkomst per hektar, men att denna fördel försvinner i form av kostnader för återväxt och litet framtida värde av den planterade ungskogen. Har Rune behov av en viss inkomst från skogen gör han klokast i att hämta pengarna från en stor yta som höggallras, i stället för att koncentrera avverkningen till en mindre areal som kalläggs. Tabell 4. Sammanställning av ekonomiska beräkningar Kalavv % Höggall % Planter Planter Framtida produktion, m 3 ha -1,år Avverkad volym, m 3 /ha Antal avverkade träd per ha Avverkningskostnad, kr/ m Volym per träd i avverkning, m Drivningsnetto, kr/ha Återväxtkostnad, kr/ha Drivningsnetto - återväxtkostnader, kr/ m Tid till nästa lönsamma avverkning, år Nuvärde av framtida avverkningar Totalt nuvärde av skogen före avverkning år

25 Kalavverkning Plantering Höggallring Plantering Kronor per hektar Drivningsnetto Återväxt Framtida bestånd Drivningsnetto Återväxt Framtida bestånd Totalt Kalavverkning Totalt Höggallring Figur 27. Jämförelse mellan alternativens totala ekonomi. Diskussion Brister i material och metod Bristerna i materialet bör påpekas. Det allvarliga är att upprepningar saknas. De tre bestånden har med säkerhet olika bonitet, och de provträd som ligger bakom produktionssiffrorna är inte många. Ser man emellertid på beståndens allmänna läge, utifrån kunskap om bonitetsvariation, så ligger det ogallrade beståndet bäst till. Det ligger tämligen lågt i en sluttning vänd mot sydväst. De två gallrade bestånden ligger på plan mark som allmänt sett inte avviker nämnvärt från varandra. Min personliga uppfattning är därför att de skillnader som noterats har sitt ursprung i olika skogsskötsel. Den långsiktiga utvecklingen av volymproduktionen i de tre bestånden tyder också på detta. När man arbetar i de olika bestånden, får man visuellt bekräftat att vitaliteten i det höggallrade beståndet är mycket stor i förhållande till de två andra. Hänglavsförekomsten, som är störst i det ogallrade beståndet, bidrar till detta, men även vitaliteten hos bärrisen på marken vittnar om att aktiviteten är högre i det höggallrade området. Det bör även påpekas att volymberäkningarna är gjorda på ett fåtal provträd, vars tillväxt översatts till värden per hektar genom att jämföra grundytan i beståndet (mätt med relaskop) med grundytan hos provträden. Slumpen kan här ha spelat spratt på grund av det begränsade materialet, och detta gäller främst den absoluta nivån på volymproduktionen. Emellertid stärks resultaten av att utvecklingsförloppet över åren har stora likheter i de skilda bestånden. Tillväxten i ett bestånd är dynamisk, där de stora trädens volymtillväxt dominerar hela tiden över de små trädens. Volymtillväxtens ändring över tiden för provträden blir rätt när man gör 25

26 26 en historisk beskrivning enligt ovan, men för beståndets volymtillväxt blir den en underskattning, ju längre tillbaka i tiden man går. Detta blir helt uppenbart när man i Figur 22 ser att provträden en gång i tiden inte producerade någonting alls. Det var före trädens födelse. Jämförelsen mellan bestånden är trots detta helt relevant, ty provträdens volymtillväxt under de senaste decennierna, efter gallringarna, skildrar huvuddelen av beståndens produktion. Eftersom resultaten ut vetenskaplig synpunkt är så amnärkningsvärda, bör någon genomföra en utförligare undersökning. Själv har jag haft ytterst begränsade resurser, eftersom jag endast kunna satsa mina privata pensionsresurser. Den höggallrade skogens struktur Disco beräknades vara En naturligt varierad skog, med alla trädstorlekar slumpvis blandade om varandra, ger värdet 0.5. I Borneos orörda regnskog fann jag värdet 0.50 (Hagner 2001a) och i en orörd fjällgranskog i Båtsjaur, 3 mil norr om Mullholm, 0.43 (Hagner 2001b). I en skog utanför Umeå, som inte påverkats av avverkning på 70 år, låg värdet på 0.48 (Ekelund 1999). Tallskogen här i Mullholm innehåller alla trädstorlekar och dessa står praktiskt taget slumpmässigt blandade. Tallskogens struktur och tillväxt är mycket anmärkningsvärd eftersom vi forskare i många sammanhang har hävdat, att tall är ett ljusälskande trädslag som inte kan växa upp i ett skiktat bestånd. Man får vara tacksam mot Rune Holmström som skapat detta bestånd som är fullskiktat i ordets verkliga betydelse. Det har stort vetenskapligt värde och bör bevaras. Beståndet är verkligen inte lämnat utan påverkan. Rune utförde själv stämplingen för 30 år sedan och tog ut stora mogna träd. Dessutom tog han bort träd med lågt framtida värde samt träd som stod för tätt. Det är uppenbart att han lyckades glesa ut skogen tillräckligt för att träd av alla storlekar skulle finna plats att utvecklas. Huruvida produktionen i skiktad tallskog på bördig mark söderut går att upprätthålla vid så stor gleshet att även små träd kan utvecklas, vill jag som forskare låta vara osagt. Här i norr växer det svagt beroende på kort vegetationsperiod och låg temperatur under tillväxtperioden. Ljuset kan knappast vara begränsande, vilket det kan vara i sydligare trakter på bördig mark. Man vet därför inte om den gynnsamma konstellationen av gleshet och acceptabel volymproduktion, som man funnit i detta bestånd, kan åstadkommas på sydligare breddgrad, men det kan inte uteslutas förrän det är provat. Tyvärr har ingen lagt ut blädningsförsök i ren tallskog, vilket beror på att forskarna har haft förutfattade meningar. Här i Mullholm har forskarnas hypoteser kommit på skam, och det finns nu anledning att genomföra blädningsförsök i tallskog på sydligare breddgrader. Inväxning av småträd och behovet av berikande plantering. Man kan tänka sig en höggallring vart 20 år, då tillväxten tas ut i form av träd i diametern cm. Tillväxten under 20 år är 42 m 3. Medelvolymen hos de träd som var större än 15 cm diameter var 0.35 m 3. Den volym som tas ut var tjugonde år motsvarar i så fall 101 träd per hektar. Man kan alltså säga att 5 träd skördas per år och hektar. Dessa skall ersättas av plantor genom inväxning. I detta klimat får man säkert räkna med att behöva fyra plantor (med längd 1.3 m) för att skapa ett fullvuxet träd. Detta innebär att 20 plantor per år och hektar måste tillföras beståndet, jämnt fördelade. Med den täthet på 1761 plantor per hektar som återfanns i provytan ser det för närvarande inte ut att utgöra något stort bekymmer med inväxningen, ifall man ser till antalet plantor. 26

27 27 Emellertid är befintliga plantor starkt gruppställda. Detta gör att det oavsett antal per hektar kan finnas stora luckor i plantbeståndet. Avverkningen och uttransporten av virke skadar också återväxten. Min slutsats är därför att det inte går att lita på att full täthet i beståndet kan upprätthållas enbart med naturlig återväxt. Enligt erfarenheter från plantering i vetenskapligt genomförda plockhuggningar blir överlevnaden och utvecklingen av planterade plantor tillfredsställande (Hagner 1998). Praktiska erfarenheter visar även att grönrisplantering i luckor efter plockhuggning inte medför någon stor arbetsbelastning för markägaren (Hagner 1999a, 2001c). Han går över området längs traktorspåren och sätter insektsskyddade tallplantor i mossan på ställen där luckor uppstått och beståndsföryngring saknas. Rune Holmström har också sagt att han är villig att genomföra ett sådant program. Förekomst av naturlig föryngring I det höggallrade området var det tämligen uppenbart att de naturligt föryngrade plantorna inte stod nämnvärt tätare i luckor än bland träd. Detta stämmer väl med andra forskares observationer (Vaartaja 1951, Pukkala et al. 1993). Sistnämnde författare fann att mängden diffust ljus i en tallskog inte hade något samband med ålder och täthet hos naturligt föryngrade tallplantor. Plantornas storlek var däremot positivt korrelerad med ljusmängden, dvs. de små tallarna växte bättre i luckorna, men de var inte äldre och de stod inte tätare i luckorna. Mängden plantor per hektar var högre i det höggallrade beståndet än i det ogallrade. Frihetstalet, som var mycket lägre i det täta ogallrade beståndet, vittnade om att plantorna nätt och jämnt orkade bilda ett enda årskott i toppen. Att plantantalet var lägre berodde med stor sannolikhet på att en mycket stor andel av plantorna dött på grund av konkurrensen från träd. Antalet plantor får därför ses som ett slags nivå, där avgång och tillförsel tar ut varandra. I det höggallrade beståndet hade plantorna högre frihetstal och de var fler till antalet. Troligen har antalet plantor ökat alltsedan gallringen Emellertid är frihetstalet 5.6 så lågt att en stor del plantorna nu dör på grund av konkurrensen från de stora träden. Själv anser jag att ett frihetstal på 10 måste uppnås innan man kan hoppas på att plantan skall hinna växa upp till ett träd innan det drabbas av någon dödlig kalamitet. I det höggallrade beståndet noterades allvarliga skador av älgbete på en ansenlig del av plantorna. I mitten av en stor lucka hade snöskytte dödat eller skadat en betydande andel av plantorna. På hygget som upptagits 1987, dvs. sexton år före inventeringen, fanns plantor cm långa, med medeltalet 147 cm. Rune Holmström hävdar att de större av dessa plantor är naturliga plantor som överlevt friställningen. Plantornas frihetstal, 17.1, vittnade om snabb tillväxt. Emellertid fanns en betydande andel plantor som många nyligen dödats av snöskytte och/eller Gremmeniella. Jag glömde att se efter om tallkräfta förekom, men mina kunskaper från tidigare studier i dessa trakter säger mig att denna svamp kan vara en allvarlig skadegörare. Delar av hygget hade hjälpplanterats upprepade gånger. Min uppfattning blev att en tallungskog med acceptabel täthet för trakten kommer att bildas. Produktionsnivån Provytan innehöll en stor lucka och en dödisgrop utan träd. Därför underskattas troligen den verkliga volymproduktionen, vilket också framgick av att grundytan var högre utanför 27

28 28 provytan. Tillväxten under längre tid beräknad på samma sätt i de tre bestånden var högst i den höggallrade skogen, 2.12 m3, lägre i det ogallrade beståndet, 1.70 och lägst i det låggallrade beståndet, Under de sista fem åren var skillnaderna ännu större. Uttryckt i procent låg den på: 100 % för höggallrat, 64 % för ogallrat och 41 % för låggallrat. Detta skall jämföras med idealboniteten 2.25 uppskattad av skogsvårdsstyrelsen Clas Fries från Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten bedömde vid ett besök 2003 idealboniteten vara m3sk. Den i praktiken uppnådda produktionen i Sveriges trakthyggesbrukade skogar är ungefär % av idealboniteten. I detta fall blir 80 % av en idealbonitet på 2.25 lika med 1.8. Detta är lägre än den som uppmätts i den höggallrade skogen, men lika med den som noterats i den ogallrade skogen. Tillväxten i den låggallrade skogen låg långt under denna nivå. Det sista decenniets avtagande produktion skulle kunna tolkas så att beståndet nu är så tätt att kraftig konkurrens om näringen råder, och att detta är ett tecken på att en ny höggallring är befogad. Emellertid har de andra två bestånden visat samma minskning i produktionen, vilket tyder på att klimatet är orsaken till retardationen. Är produktionsnivån beroende av hur stor andel av beståndets bladyta som sitter på halvstora träd? Man har funnit att fotosynteprodukterna hos unga tallar allokeras mot stamtillväxt när konkurrensen ökar och när träden förlorar i social status (Nilsson och Albrektsson 1993). Det innebär att träd som vet att de inte dominerar beståndet satsar relativt mer av sina resurser på stamtillväxt än sådana träd som redan uppnått dominant ställning. Det har också visats att allokeringen av fotosyntesprodukter hos halvstora träd skiljer sig från allokeringen i stora träd. Fullstora träd satsar troligen relativt sett mycket energi på förökningsorgan, pollen och kott. Detta kan vara förklaringen till varför man får en så utpräglad produktionskulmination i enskiktade bestånd, under den tid då dessa innehåller halvstora träd. Det skulle även kunna förklara varför man i SLU:s blädningsförsök funnit att volymproduktionen varit högst när den stående volymen varit tämligen låg. O Hara et al. (1999) konstaterade att blädade (höggallrade) ytor i Finland hade högre produktion än låggallrade, och att bladytan tycktes vara mer effektiv hos halvvuxna träd än hos fullvuxna träd. Allt detta stämmer väl överens med att man i Mullholm funnit en högre volymproduktion i det höggallrade glesa beståndet än i det ogallrade och låggallrade beståndet. Årsringsmätningarna i det ogallrade respektive höggallrade beståndet visade ju att tillväxten i de mindre träden, relativt sett, var mindre i den tätare skogen. (Figur 23 och Tabell 3). Sett mot denna bakgrund är det ingalunda förvånande att det låggallrade beståndet, som i gallringen berövats alla små träd, uppvisade en så låg produktion av stamved. Detta stämmer även med vetenskapliga resultat (OHara et al. (1999). Slutsatser om volymproduktion Slutsatserna av dessa studier blir, med hänvisning till likheterna med resultaten i SLU:s elva blädningsytor, ** att den löpande tillväxten inte är högst i bestånd med stor stående volym ** att den löpande tillväxten var högst i det bestånd som haft ca 60 m3sk/ha, och ** att den blivit lägre vid högre täthet 28

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. 1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m

Läs mer

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012

Läs mer

Kontinuerligt skogsbruk på Storön

Kontinuerligt skogsbruk på Storön Kontinuerligt skogsbruk på Storön Mats Hagner 2008-01-28 UBICON Rapport 1, 2008 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken 1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika 1200 1200 1000 Tall 1+32 1000 Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Plantering

Läs mer

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10 sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hyggesfritt Skogsbruk.

Hyggesfritt Skogsbruk. Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist

Läs mer

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en

Läs mer

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd 1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner 2007-10-30 UBICON Rapport 1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket

Läs mer

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats

Läs mer

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. 1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bysättra 3:1 Knutby-Bladåker Uppsala Uppsala län Ägare Adress Tord Abrahamsson Bysättra 10 740 12 Knutby Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-05-20

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara 1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 22.9 1.4 0.0 2.5 85 5 0 9 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0.0 0 Övrig areal 0.2 1 Summa landareal

Läs mer

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. 1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Presskonferens i Stadsliden, Umeå

Presskonferens i Stadsliden, Umeå Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,

Läs mer

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län. Sven Olsson Mfl. Älvros Sveg Lars-Olof Bylund

Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län. Sven Olsson Mfl. Älvros Sveg Lars-Olof Bylund Fastighet Församling Kommun Län Älvros Kyrkby 10:2 Svegsbygden Härjedalen Jämtlands län Ägare Adress Sven Olsson Mfl. Älvros 316 84292 Sveg Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-04 2015-2024

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) M25847 216-225 Aug. 28 Foran Sverige AB Lat: 67 38' 26.28" N Long: 21 19' 36.79" E

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 16,5 8 Myr/kärr/mosse,1

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Objekt Svappavara

Objekt Svappavara Objekt 2584070 Svappavara Objekt 2584070 Svappavara SKOGSKARTA Plan M2584070 Församling Vittangi Kommun Kiruna Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare Foran Sverige AB Utskriftsdatum 2016-08-24

Läs mer

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 19,9 91 Myr/kärr/mosse 2,1 9 Berg/Hällmark,1

Läs mer

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Avdelningsbeskrivning

Avdelningsbeskrivning Avdelningsbeskrivning Avd nr 1 Skifte: Areal Ä Ålder Hkl SI Virkesförråd Mål Trädslag diam inkl tillväxt Med Terräng Fukt Beskrivning Åtgärd N Uttag ha g ä år klass o Skikt VegTyp Alternativ ha avd cm

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 11,5 55 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Fastighet Församling Kommun Län. Storhaga 4:2, omr av Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Fastighet Församling Kommun Län. Storhaga 4:2, omr av Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län. Ägare. Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Fastighet Församling Kommun Län Storga 4:2, omr av Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 205-8 205-2024 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk

Kontinuitetsskogsbruk Kontinuitetsskogsbruk Nils Fagerberg Skogsfestivalen 2012 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998 Ekologisk ekonom, 2005 Magister i hållbar utveckling, 2005 Egen företagare,

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-2-7 214-2-7-224-2-7 214-2-7 Sammanställning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 23,1 75 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Ägarförhållanden

Ägarförhållanden Planens namn Föränge 4:13 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 2010 David Wahlund Ägarförhållanden Ägare Referenskoordinat (WGS84) Carl-Erik Carlsson SÄ Norvägen 50

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-09 LRF Konsult Lat: 58 30' 35.00" N Long: 16

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015 Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl 2015-2024 oktober 2015 Tobias Barrstrand

Läs mer