EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR PLUS värde för dig. Obbola investerar för framtiden. Dags för förädling av contorta. Hög efterfrågan på virke

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN SCA SKOG» NR PLUS värde för dig Obbola investerar för framtiden Dags för förädling av contorta Hög efterfrågan på virke

2 Ledaren Med PLUS vill vi vinna förtroendet att få komma tillbaka SCA köpte i fjol mer virke från privata skogsägare i Norrland än någonsin tidigare. Våra virkesköp ökade med nästan 20 procent och vi är mycket glada för det ökade förtroende vi fått av skogsägarna. Att vi köper mer virke beror på att det går bra för våra industrier. I fjol slogs produktionsrekord på samtliga sågverk, på Östrands massafabrik och på Ortvikens pappersbruk. När det går bra för våra industrier ökar också våra möjligheter att få förtroendet från SCAs ledning och ägare att fortsätta investera i våra industrier och verksamheter. I höstas tog vi i drift en ny sodapanna på Östrands massafabrik, en investering på 1,6 miljarder kronor. Med den kan vi fortsätta utveckla produktionen vid fabriken, men även fördubbla vår produktion av elektricitet baserad på biobränslen. Vi bygger också en ny sodapanna på kraftlinerbruket Obbola och investerar i våra sågverk. Det här innebär att vi kommer att behöva ännu mer virke i framtiden och därför Jerker Karlsson VD SCA SKOG arbetar vi intensivt med att stärka våra relationer med skogsägarna. Som stora skogsägare vet vi hur viktig kvaliteten är på de arbeten som utförs i skogen. Vi har också utvecklat system för att löpande och systematiskt följa upp denna kvalitet i våra egna skogar. Vid årsskiftet införde vi begreppet PLUS för de arbeten vi utför på andra skogsägares marker. Det innebär att vi ställer allt det kunnande vi utvecklat i vårt eget skogsbruk till skogsägarnas förfogande. Vi försöker göra det på ett sätt som är lättillgängligt för säljaren av virke. Bland annat har vi gjort en ansiktslyftning av denna tidning, Din skog, där vi kommer att fortsätta berätta om PLUSerbjudanden och annat som vi hoppas ska vara av intresse. Vi ökar också utgivningen från tre till fyra nummer per år. PLUS innebär ett arbetssätt som ställer skogsägaren i centrum. Han eller hon ska få klara besked om när arbetet i skogen sätter igång, när det är avslutat och en tydlig redovisning av kvaliteten på det arbete som är utfört. De som lämnar dessa besked är de arbetslag som utför jobbet, entreprenörer eller SCA-anställda. Alla som utför arbeten i skogen för SCAs räkning anställda, entreprenörer och åkare har fått utbildning i detta arbetssätt, i våra PLUS-rutiner. I skogsägarens ögon är vi aldrig bättre än vårt senast utförda uppdrag och det är bara genom ett högklassigt jobb som vi kan vinna förtroendet att få komma tillbaka. Vi hoppas att PLUS ska vara en bra grund för ett långsiktigt samarbete. Innehåll Så skapar du PLUS-värden... 3 PLUS Avverkning...4 PLUS Gallring...5 Förädlad contorta...6 Tunadals sågverk investerar...7 Höga priser på virke...8 Nya virkesköpare...9 Fortsatt stark trävarumarknad...10 Skogsägarglädje...12 Utbildade åkare...14 Obbola bygger för framtiden...16 Nya regler för bokföring...18 Trygghet viktig för novis i skogen...20 Arbetslagen certifieras...22 Vårvinterdrömmar...24 DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Fax: Ansvarig utgivare: Björn Lyngfelt bjorn.lyngfelt@sca.com Redaktör: Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com Produktion: Fryklunds kommunikation & design, Härnösand Tryck/repro: Color Print Sweden, Borlänge Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Reprint 150 g. Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com Omslagsfoto: Leif Milling

3 Så skapar du PLUS-värden i skogen Med PLUS-tjänsterna höjer vi ribban ytterligare, säger Göran Sandahl, marknadsutvecklare vid SCA Skog. Foto: Ingela Johansson SCAs nya PLUS-tjänster gör det lättare för skogsägarna att sköta sin skog. PLUS är en trygghet för skogsägarna och innebär att SCAs standard för kvalitet följs i varje uppdrag, förklarar Göran Sandahl, marknadsutvecklare vid SCA Skog. En PLUS-tjänst innebär att SCA ställer samma hårda kvalitetskrav och använder samma uppföljningssystem som vid arbete i den egna skogen. Med drygt två miljoner hektar egen skog har SCA effektiva rutiner och goda resurser för att bedriva ett lönsamt skogsbruk. När vi avverkar eller utför skogsvård åt privata skogsägare får de naturligtvis del av all den kunskap och alla de kvalitetsrutiner som vi skaffat oss genom att bruka vår egen skog, säger Göran Sandahl. Sedan tidigare finns skogsbruksplanen PLUS Plan. Nu kommer PLUS Gallring och PLUS Avverkning och senare i vår lanseras PLUS Skogsvård. PLUS-tjänsterna täcker därmed skogsägarnas hela behov, alltifrån plantering till avverkning. God nettoförtjänst Kvalitetskraven rör allt ifrån kalibrering av skördarens mätutrustning till kontroll av stubbhöjd och minimering av skador på mark och träd. Allt med syfte att ge leverantören en bra kvalitet på det arbete som SCA utför. Skogsägare kan göra mycket för att höja värdet på skogen genom att sköta den väl. Våra PLUS-tjänster hjälper till med detta. En viktig del i PLUS-konceptet är öppenheten och tydligheten gentemot leverantörerna. SCA talar alltid om när ett arbete ska påbörjas. Det sker bland annat genom särskilda vykort. Det är viktigt att skogsägaren vet vad vi gör och när vi gör det, kommenterar Göran Sandahl. Efter avslutat arbete sker alltid en redovisning till skogsägaren ett kvitto på vad som har gjorts och som avverkningslaget själv skriver under. Det här är också ett sätt att lyfta fram våra duktiga entreprenörer och anställda som är vårt ansikte utåt och genomför uppdragen i skogen. De jobbar på ett kvalitetssäkrat sätt med egenkontroll. Vi gör också egna stickprov för att säkerställa kvaliteten, säger Göran Sandahl. Fokus på kvalitet Magnus Wikström, köpledare vid Medelpads skogsförvaltning, tycker att PLUS är ett bra verktyg. Det gör det lättare att förklara hur vi jobbar. PLUS sätter också fokus på kvaliteten på uppdragen, vilket många skogsägare tycker är viktigt. PLUS är också en pusselbit i SCAs strävan att bli tydligare på marknaden. Vi har en hög standard och noggranna uppföljningar på de jobb som vi utför åt privata skogsägare. Med PLUSkonceptet höjer vi ribban ytterligare, avslutar Göran Sandahl. Thomas Ekenberg

4 PLUS Avverkning sätter fokus på kvalitet Skogsägaren Nils-Anders Forssén i Junsele ser många plus med en PLUS Avverkning. Det innebär trygghet och säkerhet för mig som skogsägare. En annan fördel med att anlita SCA är att jag kan få naturvård enligt FSC-kraven, säger han. Nils-Anders Forssén tillhör gruppen kunniga skogsägare. Förutom egen skog och några fastigheter som han äger tillsammans med några släktingar är han också ansvarig för skötseln av Sollefteå kommuns skogar. Han tycker att PLUS-konceptet innebär både trygghet och säkerhet till konkurrenskraftiga priser. SCA har ett bra koncept där man som skogsägare vet vad man får. Med ett tydligt kontrakt, som anger vad man kommit överens om, uppstår det inga oklarheter, menar han. PLUS-konceptet ger trygghet åt alla inblandade, tycker från vänster: Sven-Olof Mähler, produktionsledare, Dan Larsson, virkesköpare, Nils-Anders Forssén, skogsägare och Roger Eliasson, maskinförare. Tydliga regler Ett snöfall möter oss när vi närmar oss Gåsnäsbrännan utanför Resele för att besöka en PLUS Avverkning på Sollefteå kommuns marker. På plats finns också SCAs produktionsledare Sven-Olof Mähler och virkesköparen Dan Larsson. De tre börjar diskutera en trädgrupp som ska lämnas och om det går att spara träd vid ett vindfälle längre upp i backen. Nils-Anders Forssén tillhör de skogsägare som vill att uppdragen ska genomföras enligt FSCreglerna. Även där vet jag att jag kan lita på SCA och deras entreprenörer. De vet vad som gäller och kan hantera naturvården och andra FSC-krav på ett bra sätt. PLUS innebär särskilda rutiner för att säkerställa kvaliteten vid en avverkning. Roger Eliasson vid Holmstrands Skogstjänst, som kör skördaren, berättar att han följer ett speciellt schema med egenkontroller. PLUS sätter fokus på kvaliteten och gör det faktiskt lättare att jobba. Det är en fördel att ha tydliga regler att gå efter, säger han. Det innebär bland annat kontroll av stubbhöjd efter avverkningen. Skördarens längd- och diametermätning kontrolleras också regelbundet. Jag gör en kontrollmätning med dataklave varje dag. Det ger mig ett kvitto på att utrustningen är riktig. Det uppskattar Nils-Anders Forssén. Att mätutrustningen är riktig har betydelse för apteringen av virket och därmed hur mycket jag i slutändan får ut. Förutom entreprenörernas egenkontroll gör SCA egna stickprov. Besöka avverkningen En nära kontakt med skogsägaren är en viktig del i PLUSkonceptet. Det innefattar bland annat att ett vykort skickas ut till skogsägaren när en avverkning ska starta och det ger ökade möjligheter för skogsägaren att besöka avverkningen. Skogsägarna är välkomna, säger entreprenören Roger Eliasson. Det är bra om de vill komma ut och se på plats vad vi gör. PLUS Avverkning innebär också att skogsägaren får en redovisning av kvaliteten på det arbete som utförts. Med PLUS blir det tydligt vad som ska göras. Samtidigt ställer det större krav på oss. Vi ska hålla det vi lovar och kunna redovisa det, sammanfattar virkesköparen Dan Larsson. Thomas Ekenberg Foto: Michael Engman

5 PLUS Gallring för ett lönsamt skogsbruk En PLUS Gallring pågår på Nils-Olov Lindfors marker i Gammelstad. Nils-Olov tycker att PLUS-konceptet ger en tydlighet mellan skogsägaren och köparen, men det stora plusvärdet för honom är att bli bemött av kunnig och kompetent personal. Jag är helnöjd. Det är ett kanongäng rakt igenom, menar han. Gammelstad, en mil utanför Luleå, där åker möter skog. Skogsägaren Nils-Olov Lindfors samspråkar med SCAs virkesköpare Håkan Nordvall. I det vinterbleka gryningsljuset studerar de kartan. Runt om finns ett skifte på 65 hektar med 55-årig skog som ska gallras. Jag hade som önskemål att de skulle lämna tätare längs åkerkanten och det har de gjort. Bra, konstaterar Nils-Olov Lindfors. Klirr i kassan Det viktiga för mig är att få rätt gäng som gör jobbet. När det handlar om gallring är det speciellt viktigt att laget är professionellt och kan sitt jobb, förklarar han. En väl genomförd gallring innebär bättre förutsättningar för mig som skogsägare. Det är ju beståndet som blir kvar som ska ge klirr i kassan, fortsätter Nils-Olov Lindfors. Han påpekar att han vill sälja till någon som är kunnig och kan svara på hans frågor. Från SCAs virkesköpare får jag svar direkt. Det uppskattar jag. SCA har ju mycket egen skog. Den kompetens och de rutiner vi byggt upp genom åren får även de privata skogsägarna ta del av, påpekar virkesköparen Håkan Nordvall. Gallring för kvalitet Delar av gallringslaget sluter upp och över en kopp kaffe i manskapsboden blir det tid för diskussioner, inte bara om det pågående jobbet utan även om dieselstölder och noggrannheten i virkesmätningar. Laget består av fyra maskinförare från Eskelinen Skogsmaskiner, som turas om att köra skotare och skördare i skift. På Nils-Olovs skifte utför de en kvalitetsgallring, den gallringsform som SCA rekommenderar. Mats Lindström, som kör skördaren, inriktar sig främst på sjuka, krokiga och skadade träd. När de grövre träden av sämre kvalitet tas bort, så gynnas de klenare träden med högre kvalitet. Kvalitetsgallring ger därmed både ett bra netto vid gallringstillfället och främjar det framtida värdet i beståndet. Att det är en PLUS Gallring innebär att avverkningslaget gör regelbundna kontroller av bl.a. stubbhöjd och skador på mark och träd, allt för att säkerställa kvaliteten på arbetet. SCA följer sedan upp egenkontrollerna med stickprov. Redovisar för skogsägaren Innan gallringen startar skickas ett vykort ut till skogsägaren med information om gallringen. Efter avslutat jobb redovisar laget skriftligt till skogsägaren med uppgifter om bl.a. naturhänsyn, grundyta efter gallring och stickvägsareal. Här finns även utrymme att skriva ner egna kommentarer om det är något speciellt som hänt, berättar maskinföraren Roger Granström. Han tycker att jobbet blir tydligare med PLUS-konceptet. Det är inga stora skillnader i själva jobbet, men PLUS innebär att vi blir bättre på att sätta ner på papper vad vi har gjort och redovisa det för skogsägaren. Thomas Ekenberg Foto: Per Pettersson Gallringen görs av proffs. Det är ett stort plusvärde, tycker Nils-Olov Lindfors, skogsägare i Gammelstad.

6 Förädlad contorta väcker nyfikenhet Efter drygt 35 år har de äldsta av SCAs contortabestånd blivit mogna för en första gallring. Under hösten har gallringsvirket provsågats vid SCAs sågverk i Graninge. Att det var bra sågtimmer visste man redan och nu förädlas contortan till limfog, panel och annat synligt trä. Ett spännande trädslag, menar Pelle Sahlin, skogsägare från Nälden. Det luktar friskt av citrus och apelsin i SCAs klentimmersågverk i Graninge. Doften skiljer sig markant från vad som annars är brukligt på ett sågverk. Så är det också ett annorlunda trädslag som passerar klingor och fräsar för att förvandlas till virke i dimensionen 47 x 108. Men det är dags att vänja sig vid såväl trädslag som doft m 3 contortatall togs ut i förstagallringar under Den kommande 15-års- Karin Larsson, SCA Timbers projektledare för contortaprojektet. Foto: Per-Anders Sjöquist perioden räknar SCA med att gallra ut ytterligare till m 3 contortatall per år. Och slutavverkningar om 40 till 50 år beräknas resultera i en till två miljoner m 3 virke per år. Bättre överlevnad Det var för att råda bot på den så kallade ålderssvackan, det vill säga bristen på skog i åldern 50 till 70 år, som SCA i början av 70-talet började plantera den snabbväxande contortatallen. Det har visat sig att contortan, som har sitt ursprung i västra Kanada, har bättre överlevnad och cirka 40 procent högre tillväxt jämfört med den svenska tallen. Vi vet också att contortan är frosttålig, mindre aptitlig för älg och klarar konkurrensen från lövsly mycket bra, säger Mats-Åke Lantz som är skogsvårdsspecialist vid SCA. Numera vet man också att contortan måste gallras tidigare än svenska barrträd. Gallring av SCAs contortabestånd har därför pågått i mindre skala sedan slutet av 90-talet. Merparten av virket har med gott resultat använts som råvara vid SCAs massafabrik i Östrand. Men SLU och SP Trätek har också gjort en handfull provsågningar, där det visat sig att contortan är mycket användbar även som sågtimmer. När det nu blivit aktuellt att påbörja en mer omfattande gallring av SCAs contortabestånd ska trädslagets förädlingspotential utredas närmare. Vid provsågningen i Graninge är det omkring m 3 contorta från Jämtland och Medelpad som ska sågas och vidareförädlas. Operatörerna får vara på helspänn. Contortan uppför sig inte riktigt som de är vana vid. Saknar svartkvist Men slutresultatet är till stor belåtenhet. Contortan är formstabil, med färre deformationer och sprickor än svensk gran och fura. Det har flutit på bra och vi är nöjda, konstaterar Karin Larsson, SCA Timbers projektledare för contortaprojektet. Vi ser det här som ett sätt att skaffa oss kunskaper inför framtiden. Eftersom contortan saknar svartkvist och dessutom har långt mellan

7 62 miljoner investeras i Tunadal Tunadals sågverk investerar sammanlagt 62 miljoner kronor i en ny kaplinje och sju nya kammartorkar. Investeringarna är ytterligare ett steg i SCAs satsning på att göra Tunadal till ett gransågverk i klass med de bästa i Europa. Pelle Sahlin, Nälden, Stig Lindkvist, Stöde, och Birger Carlquist, Hammarstrand,. alla har de egna erfarenheter av contorta och är nyfikna på trädslagets förädlingsmöjligheter. Foto: Michael Engman kvistvarven är den särskilt väl lämpad som innerpanel och limfog och till kvistfria komponenter. Tack vare det långa avståndet mellan kvistarna behövs bara hälften så många fingerskarvar i komponenter av contorta jämfört med gran och tall, berättar Karin Larsson. I januari levererades de sågade trävarorna till två kunder som har provat att tillverka vidareförädlade produkter. Lundgrens Hyvleri i Västerbotten har gjort innerpanel och Skrufs Trä i Småland har tillverkat limfog. Utvärderingen från försöken kommer under våren, men vi kan redan nu säga att contortan utgör ett intressant sortiment, säger Karin Larsson. Stort intresse Contortans förädlingsegenskaper har rönt stort intresse bland såväl markägare som SCAs kunder. Vid provsågningen i Graninge bjöds ett antal skogsägare från Jämtland, Ångermanland och Medelpad in till en informationsdag. Ett nytt och spännande trädslag som det är viktigt att ta tillvara, säger Pelle Sahlin, skogsägare i Nälden som själv planterat avsevärda arealer med contorta på sina marker. Ändrad uppfattning Liknande tongångar hördes från Stig Lindkvist. Han är ägare till en mindre såg och hyvel i Stöde och har själv vid flera tillfällen sågat contortatimmer. Kortare omloppstid och ingen svartkvist är contortans stora fördelar, säger han. Birger Carlquist från Hammarstrand har nyligen blivit ägare till ett mindre contortabestånd och vill lära sig mer om trädslagets egenskaper och skötsel. Jag var lite skeptisk tidigare, medger han. Jag tyckte att contortan var krokig och kvistig. Men jag har ändrat uppfattning, jag ser här vad den kan användas till. Och så är det roligt med något nytt. Mats Wigardt 25 miljoner kronor investeras i en ny kaplinje där man kommer att kunna producera precisionskapade komponenter för industrikunder i bl.a. Frankrike och Skandinavien. Genom investeringen ökar andelen förädlade produkter. Tunadal kommer också att kunna öka den totala produktionen av hyvlade trävaror. 37 miljoner kronor investeras i sju nya kammartorkar. Genom dessa nås en högre kvalitet för produkter med höga krav på rätt fukthalt. Torkinvesteringar i Bollsta och Vilhelmina SCAs sågverk i Bollsta investerar 25 miljoner kronor i fyra nya kammartorkar. En ny kammartork byggs också i Vilhelmina. Produktionen har ökat successivt under en följd av år vid Bollsta sågverk och samtidigt har andelen förädlade produkter ökat. Sågverket behöver därför öka sin torkkapacitet. Vi har haft en mycket positiv utveckling och börjar nu slå i taket i vissa delar av produktionen, säger Jonas Mårtensson, sågverkschef. Med den här investeringen kan vi fortsätta öka andelen förädlade och kundanpassade produkter. SCA bygger också en ny kammartork på Vilhelmina sågverk för fem miljoner kronor. Investeringen innebär att sågverket kan fortsätta öka produktionen och andelen förädlade produkter.

8 Den som funderar på att avverka bör definitivt passa på nu, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Foto: Per-Anders Sjöquist Höga priser på virke SCAs norrländska industrier slår produktionsrekord på löpande band och har ett stort behov av råvara. Virkespriserna är mycket höga. Vi hoppas att det stimulerar många skogsägare att avverka under senvintern och våren, säger Kristian Areskog, chef för Virke Syd. Den kraftiga högkonjunkturen inom skogsindustrin har gjort att konkurrensen om det svenska virket har hårdnat. Virkesflödet har också varit begränsat under början av vintern, eftersom det milda vädret ställt till problem för avverkning och transporter. Samtidigt har importen minskat, främst på grund av milt väder och minskat utbud av virke i Ryssland och Baltikum. Många svenska industrier har tvingats köra med reducerad kapacitet på grund av råvarubrist, men vi har klarat av försörjningen till SCAs enheter på ett bra sätt, säger Kristian Areskog. Behov av talltimmer SCAs sågverk och industrier producerade mer än någonsin under fjolåret. Även i år ligger produktionen på en mycket hög nivå, vilket har lett till ökade beställningar av virke. Vi har därför ett stort behov av samtliga virkessortiment, säger Kristian Areskog. När det gäller timmer är det allra störst efterfrågan på tall. Tillgången på grantimmer har varit knapp, men nu är marknaden i balans. Det är normalt för säsongen. Under högvintern, när marken är frusen, koncentreras avverkningarna till grantrakter. Framöver våren styrs avverkningarna över till talltrakter och då kommer efterfrågan på gran att öka igen. Snölagring av FFG Efterfrågan på barr- och lövmassaved är mycket stor i hela landet. I Mellaneuropa börjar allt större volymer massaved användas som biobränsle och i Sverige börjar det också märkas att biobränsleaktörerna ger sig in på marknaden. Men än så länge är det inte några dramatiska volymer massaved som eldas upp, kommenterar Kristian Areskog. SCAs efterfrågan på FFG, frisk färsk granmassaved, är ovanligt stor för säsongen. Under sommaren och hösten brukar det vara bekymmersamt att försörja industrin med FFG och därför har vi börjat snölagra vinteravverkad ved på våra virkesterminaler. I fjol snölagrade vi en hel del FFG och det visade sig att kvaliteten var utmärkt. I år vill vi gärna öka volymen och därför köper vi in så mycket FFG som möjligt för att lägga på lager. Läge att avverka Den hårda konkurrensen om virket gör att priserna generellt ligger mycket högt. Den som funderar på att avverka bör definitivt passa på nu. Och den som har en våravverkning att erbjuda och dessutom en bärig väg till trakten rekommenderar jag att ta kontakt med oss, för det kan verkligen bli en bra affär, säger Kristian Areskog. SCA satsar stort på virkesköp från privata skogsägare och har mer än fördubblat köparkåren under de senaste åren. Satsningen har varit mycket framgångsrik och vi kommer att fortsätta att expandera, avslutar Kristian Areskog. Kerstin Olofsson

9 Nya virkesköpare Simon Näsström Gustav Holmgren i Överhörnäs i Umeå Västerbottens skogsförvaltning har anställt två nya virkesköpare med placering i Umeå. Simon Näsström kommer direkt från Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, men har tidigare arbetat som skogsmaskinförare och drivningsplanerare. Han kommer ursprungligen från Dorotea, men bor nu i Umeå. Fiske och jakt med den egna gråhunden är hans främsta fritidsintressen. Gustav Holmgren har tidigare jobbat drygt 20 år inom Sveaskog. Han kommer ursprungligen från Norrbotten, men bor nu i Sävar med sin familj fru och fyra barn. Fritiden ägnar han främst åt familjen, en del arbete med huset i Sävar, någon resa med husvagnen och jakt och fiske. Anders Westman började den 1 februari som virkesköpare vid Ångermanlands skogsförvaltning, med placeringsort Överhörnäs. Han kommer främst att vara verksam inom Anundsjö och Skorpeds församlingar. Anders bor i Sidensjö och har drygt 30 års erfarenhet från arbete med skog. Han kommer närmast från Nätraälvens virkesförsäljningsförening där han varit anställd som fältchef. Anders är själv skogsägare, som gärna jagar och fiskar på fritiden. Nytt kontor i Rundvik Västerbottens skogsförvaltning har öppnat ett nytt kontor i Rundvik. Här jobbar nu virkesköparna Anders Forsberg och Jan Forsberg som tidigare varit stationerade i Umeå. Anders har, precis som tidigare, huvudansvar för området Nordmaling/ västra Bjurholm och Jan är verksam inom Vännäs/Bjurholmsområdet samt Örträsk. Vi ser stora fördelar med att nu finnas närmare skogsägarna och deras skogsfastigheter och i nära anslutning till Rundviks sågverk. Utvecklingen vid sågverket har varit och är mycket positiv, med en stadig ökning av köpvolymer, säger Anders Forsberg. Vid kontoret i Rundvik finns också Mikael Lundberg, med ansvar för SCAs eget skogsinnehav, jaktärenden m.m. i området. Nya telefonnummer: Anders Forsberg Jan Forsberg Mikael Lundberg i Sundsvall Sedan 1 februari är Hans Östman anställd som virkesköpare vid Medelpads skogsförvaltning. Han har kontor i Sundsvall men är verksam inom hela förvaltningen. Hans är nyutbildad skogsmästare. Han kommer från Stöde men bor nu i Sundsvall. Han är idrottsintresserad och jagar gärna på fritiden. i Järpen Magnus Graaf börjar som virkesköpare vid Jämtlands skogsförvaltning den 1 april. Hans stationeringsort blir Järpen, där SCA Skog öppnar ett kontor vid Sjötorget. Magnus är utbildad skogsmästare, bosatt i Järpen med fru, två barn och jakthundar. Han jagar och fiskar gärna på fritiden. Magnus kommer närmast från Norske Skog. Almanackan 12 mars Förfallodag för slut- skatt för dem som fick sin slutskattsedel i december. 23 april Jämtlands skogsförvalt- ning ordnar en resa till Sundsvall, med studiebesök vid Östrands massafabrik och shopping på IKEA. 2 maj Sista dag för inlämning av deklaration. 16 juni Ångermanlands skogsförvaltning ordnar en Skogsdag i närheten av Näsåker.

10 Marknad Liner Det är fortsatt god efterfrågan på såväl kraftliner som testliner. SCAs linerbruk planerar för full produktion under hela 2007, förutom planerade underhållsstopp. Prishöjningar på såväl kraftliner som testliner genomfördes under Dessa behövdes för att kompensera för de kraftiga energiprishöjningarna och för att möta de ökade kostnaderna för virkesråvara. SCAs kraftlinerbruk Obbola utanför Umeå och Munksund utanför Piteå genomförde också omfattande effektiviseringsprogram. Fortsatt stark trävarumarknad Foto: Michael Engman Massa Under fjolåret präglades massamarknaden av en stark efterfrågan och priserna gick upp 22 procent, mätt i dollar. För SCAs massafabrik Östrand var det ett mycket bra år, då man för första gången nådde över ton sulfatmassa. Den starka efterfrågan och de stigande priserna beror bland annat på att det försvunnit kapacitet på marknaden för massa av barrvirke. Dessutom har bristen på vedråvara drivit på prisutvecklingen ser ut att bli ett fortsatt starkt år. Det har dock tillkommit kapacitet i form av lövmassa, främst eukalyptus från Sydamerika. Ett annat orosmoln är ifall den svenska kronan stärks mot den amerikanska dollarn och euron, vilket leder till att prisökningarna äts upp av valutaeffekten. Marknadssituationen för SCAs sågverk är fortsatt god. En hög byggaktivitet i Europa, bl.a. tack vare gynnsamma väderförhållanden, och en ökande byggaktivitet i Japan håller konsumtionen av trävaror på en hög nivå för säsongen. Detta i kombination med ett minskat utbud har skapat en stark efterfrågan som pressat ner lagernivåerna och fortsatt drivit på prisutvecklingen. Det minskade utbudet beror främst på timmerbrist, fr.a. i Baltikum, Finland och Österrike. Stormfällt virke i Centraleuropa och i södra Sverige bedöms inte påverka marknaden nämnvärt. Vi räknar med en fortsatt stark marknadssituation, speciellt för granvaror. Det finns idag en stor efterfrågan på kvalitetsgran på samtliga våra huvudmarknader. Foto: Leif Milling 10

11 Foto: Leif Milling LWC-papper Under 2006 var leveranserna av LWC-papper till Europa oförändrade jämfört med Medan leveranserna till Västeuropa minskade så ökade efterfrågan i Östeuropa. I Europa har omkring en miljon ton i produktionskapacitet tagits bort eller kommer att försvinna inom ett halvår. Trots det märks ännu ingen förbättring av balansen mellan tillgång och efterfrågan. De flesta prognoser indikerar dock att kapacitetsutnyttjandet i Europa kommer att vara högt under senare delen av 2007, vilket förhoppningsvis ger möjlighet till behövliga prisökningar. Under fjolåret ökade Ortvikens leveranser av FSCcertifierat LWC-papper med drygt 20 procent, till cirka ton. Tidningspapper Under 2006 var leveranserna av standard tidningspapper från västeuropeiska producenter ca ton högre än året dessförinnan. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Glädjande var att ökningen främst var till Europa, som är vår viktigaste marknad. För förbättrat tidningspapper blev leveranserna i stort sett lika som under Balansen mellan tillgång och efterfrågan är god, vilket ger goda förutsättningar att få igenom prisökningar för Biobränslen Rekordmånga villaägare har inför vintern konverterat från oljeeldning och direktverkande el till pelletseldning. Det statliga bidraget för konverteringen har säkert bidragit, men framför allt är kalkylen för pelletsuppvärmning mycket bra, jämfört med andra uppvärmningskällor. Totalt har villaägare och andra mindre användare ökat sin förbrukning med hela 45 procent. Produktionen av bränslepellets vid SCA BioNorr slår åter nya rekord och den FSC-certifierade pelletsen är en het produkt på marknaden. De stora kraftvärmeprojekten över hela landet medför att efterfrågan ökar markant på skogsbränslen för stor- skalig produktion av värme och el. De hittills outnyttjade skogsbränsleresurserna, fr.a. i form av grot, d.v.s. grenar och toppar, är huvudsortimentet till dessa anläggningar och SCA ökar anskaffningen av grot. Under året kommer SCA också att fortsätta försöken med stubbtäkt, som hittills sett mycket lovande ut. Foto: Luc Rivet 11

12 Den rosa nornan fick Peter ett hedersomnämnande för i klassen In praise of plants i BBC Wildlife Photographer of the year Världsfotograf skildrar skogsägarglädje När Peter Lilja som 18-åring fick med sig en kamera ut på jakten lades grunden till en framgångsrik och prisbelönad karriär som naturfotograf. I årets väggalmanacka från SCA sätts fokus på skogsägarens alla glädjeämnen, från odling och naturvård till plånboksglädje. Med sina rötter planterade i Byske, tre mil norr om Skellefteå, har djur och natur alltid varit viktiga ingredienser i Peter Liljas tillvaro. Mycket tid tillbringades utomhus under uppväxten, gärna med bössan eller fågelskådartuben som sällskap. Att han på gymnasiet valde skogsbrukslinjen, för att därefter arbeta som huggare i skogen, är alltså inget Grodan finns i Costa Ricas regnskogar och är en nattaktiv art som heter rödögd trädgroda. att förvånas över. Inte heller att han senare fortsatte att utbilda sig till skogstekniker, innan han fick jobb på miljökontoret i Skellefteå. Intresset som jobb Men det var först när han var 18 år gammal och tog med sig en kamera ut i skogen som tanken på en möjlig yrkeskarriär som fotograf föddes. Och för sju år sedan vågade han klivet från den trygga lunken som löneanställd till frilansande naturfotograf och skribent med världen som arbetsfält. 12

13 Björnen fotograferade Peter vid den finsk-ryska gränsen. Fotot på hermelinen fick ett hedersomnämnande i klassen Urban and garden wildlife i BBC Wildlife Photographer of the year Nu har jag mitt stora intresse som jobb, förklarar han. Tidigare fick jag alltid begränsa fotograferandet på grund av mitt arbete. Och någon anledning att ångra yrkesvalet har han inte haft. Peter Liljas bilder på djur och natur finns idag hos några av världens största och mest ansedda bildbyråer. Han har också kammat hem flera prestigefyllda priser och utmärkelser. Bland annat två förstapris och två hedersomnämnanden i BBCs världsomspännande tävling för naturfotografer. En hyfsad merit, kommenterar Peter blygsamt. Med årliga långresor utomlands fyller han på sitt bildarkiv. Han har besökt länder som Borneo, Madagaskar, Kenya och Japan. Vinterns resa går till Falklandsöarna där han ska fotografera pingviner. Antarktis återstår att besöka. I Sverige hör Sarek till favoritmålen. Ska man överleva som naturfotograf måste man tillföra något nytt och erbjuda bilder som kräsna kunder vill ha, till exempel djur med mänskliga uttryck, säger han. Glädjefullt uppdrag Peter Lilja har fotograferat samtliga bilder till årets väggalmanacka från SCA. Temat är skogsägarglädje; glädjen över att bruka och skörda, såväl som glädjen över att få både naturupplevelser och pengar från sin skog. Roligt med en uppdragsgivare som har en uppfattning om hur bilderna ska vara, kommenterar han. Mats Wigardt Fotnot Vill du ha en väggalmanacka? Kontakta din närmaste virkesköpare, se bifogad folder. FAKTA: Peter Lilja Bosatt i Medle, en mil väster om Skellefteå Tycker om kattdjur Kamera: Nikon D2X och D200 Hårddisk: 1 terrabite (1 000 gigabite) Se även 13

14 Utbildade åkare ger bättre transporter Under hösten och vintern har SCA utbildat alla virkeschaufförer i bland annat kvalitets- och mätrutiner för olika virkessortiment. Vi har haft mycket fokus på de rutiner som gäller vid virkesköp. När vi köper virke från privata skogsägare så är chaufförerna deras ombud, från att de hämtar virket i skogen tills att det mäts in vid industrin, säger Bernt Nordin, utvecklingschef vid Virke Syd. Utbildningen är två dagar lång och har genomförts i samarbete med Virkesmätningsföreningen Nord. Samtliga drygt 350 åkare och chaufförer som kör virke åt SCA har deltagit. Vi har tagit fram en handbok för virkestransporter och den har vi gått igenom noggrant under träffarna. Boken är sedan tänkt att ligga i bilen, ifall man behöver kolla upp någon uppgift, säger Bernt Nordin. I utbildningen ingick också kursen Guldkortet Skogstransporter, som anordnas av Virkesmätningsföreningen Nord. Den delen av kursen avslutades med ett skriftligt prov och deltagarna fick ett Guldkort som bevis på att de klarar de krav som ställs. Det är viktigt att man ser sig som skogsägarens företrädare när man kör dennes virke, säger Carl- Gustaf Jansson. Foto: Per-Anders Sjöquist FFG:n skulle klassas som barrmassa så får ju skogsägaren sämre betalt, säger Bernt och fortsätter: Det här fungerar redan mycket bra, men vi vill verkligen betona att åkarna är säljarens ombud vid inmätningen och ska tillvarata dennes intressen i alla lägen. Kontroll av märkning Mycket tid ägnades åt rutinerna kring virkesmätningen. När virket hämtas i skogen ska chaufförerna kontrollera att märkningen överensstämmer med mät- och transportordern. När de sedan levererar virket vid industrin ska de se till att det mäts in rätt. Chaufförerna ska bland annat bedöma om den inmätta volymen verkar rimlig, säger Bernt Nordin. Även här handlar det om att undvika misstag. Om virkesmätaren råkar knappa in någon siffra fel när han registrerar virket, så kan chauffören upptäcka det. Undvika misstag Under utbildningsdagarna gick man bland annat igenom vilka kvalitetskrav som ställs på olika sortiment: hur mycket röta det får förekomma i barrmassaved och i FFG (frisk färsk granmassaved) o.s.v. När åkarna har samma virkeskunskaper som avverkningslagen och virkesmätarna kan de fungera som en extra kontrollfunktion och larma om något verkar konstigt. Det är ett sätt att undvika fel som orsakas av den mänskliga faktorn, säger Bernt Nordin. Under kursen poängterades vikten av att inte blanda olika virkessortiment i lasten. Om chauffören till exempel har lastat bilen med barrmassaved och det finns lite FFG kvar på avlägget så får han absolut inte blanda det med barrmassaveden. Ifall Bygga upp förtroende En av deltagarna i utbildningen var Carl-Gustaf Jansson som kört virke åt SCA i över 30 år. När jag började jobba var det i stort sett bara körningar från SCAs egen skog, men nu blir det mer och mer leveranser från privata skogsägare. Vi företräder virkesleverantörerna, så det gäller att allt blir rätt och att vi ger dem ett trevligt bemötande. Ett förtroende tar lång tid att bygga upp men går snabbt att rasera, säger han och påpekar att utbildningen var värdefull. Mycket av det som sades kände jag redan till, men det kommer nya mätinstruktioner varje år och det är viktigt att bli uppdaterad, avslutar han. Kerstin Olofsson 14

15 SCA satsar på SCA Skog har beslutat att ca fem virkesbilar per förvaltning ska utrustas med CTI-teknik under Med CTI ökar möjligheterna att förse industrierna med färskt virke året runt. Samtidigt får vi färre sönderkörda vägar, säger Mathias Westerlund, transportchef vid SCA Skog. Foto: Per-Anders Sjöquist SCA var en av deltagarna i ett treårigt forskningsprojekt som startade 2003 i Skogforsks regi. Tre virkesbilar inom SCA Skog utrustades med Central Tyre Inflation, CTI. Det är en teknik som gör det möjligt för föraren att variera lufttrycket i däcken under färd. På en dålig väg sänks trycket, vilket gör att däckets kontaktyta med marken ökar. Därmed minskar trycket på markytan och risken för att köra sönder vägen. Kommer åt virke Försöken har slagit väl ut och visat att vi i högre grad kommer åt virke som ligger efter dåliga vägar. Vi sparar också pengar på att inte köra sönder vägar, säger Mathias Westerlund. Vägverket har nu godkänt CTI-fordon att köra med fullt lass på vägar som normalt inte klarar så tung trafik, de så kallade BK2- och BK3- vägarna. Undantaget är vägar som är nedsatta med anledning av en för svag bro eller någon annan speciell omständighet. Det är ett mycket glädjande beslut, kommenterar Mathias Westerlund. Bättre dragkraft CTI ger även flera andra fördelar, bl.a. bättre dragkraft på bilen, ökad komfort för föraren och minskat slitage på drivhjulen. SCA kommer nu att diskutera med de åkare som är intresserade av att skaffa CTI till sina kranbilar. 15

16 Obbola bygger för framtiden 825 miljoner kronor investeras i SCAs pappersbruk i Obbola. En flaskhals byggs bort, vilket öppnar för ett ökat virkesbehov. Det är värdefullt att det finns en stark industri på orten. SCAs investering visar på en långsiktighet som är ett stort plus för oss, säger skogsägaren Kalle Åhman i Umeå. Av linern från Obbola tillverkas bland annat presentkartonger visar vd Per Strand. 16 Inne i den imponerande maskinhallen spottar pappersmaskinen fram cirka 700 meter kraftliner i minuten. Maskinen är jättelik, hög som ett fyravåningshus och med en pappersbana som är 300 meter lång och tio meter bred. Därmed är maskinen en av de bredaste i världen. Skulle man rulla ut ett dygns produktion från Obbola skulle man få en 100 mil lång och tio meter bred pappersväg. SCA Packaging Obbola, en mil sydost om Umeå, tillverkar kraftigt oblekt papper, eller liner som det kallas. Det används som ytskikt för wellpapp, dels i SCAs egna fabriker, dels hos andra tillverkare. Norden är den största marknaden, följt av Tyskland och Storbritannien. Presentaskar, flyttlådor och brödbackar är exempel på slutprodukter. Rundved från närområdet Råvaran är den norrländska skogen. Vi använder rundved, tall och gran, som vi i huvudsak hämtar från närområdet, det vill säga Västerbotten, berättar vd Per Strand. Kalle Åhman i Umeå är en av alla privata skogsägare som levererar till SCA. Han ser positivt på att SCA satsar i Obbola. Det visar att de tänker långsiktigt och kommer att finnas kvar. Vi behöver stora industrier i regionen som har behov av virket och kan betala för det. Även de korta transportvägarna är ett stort plus, menar han. Och närheten till råvaran är en konkurrensfördel för Obbola. Ja, det är viktigt för oss att hålla nere transportkostnaderna, påpekar Per Strand. Långa starka fibrer Att råvaran håller god kvalitet och är färsk ger också fördelar. Den färska fibern är mer flexibel och ger bättre styrkeegenskaper. Den norrländska fibern är utmärkt för den här typen av produkter. Fibern är lång och stark, vilket är bra egenskaper för liner. Många av våra konkurrenter på kontinenten är hänvisade enbart till returfiber, konstaterar Per Strand. Även Obbola använder returpapper. Det står för nästan 50 procent av råvarubasen. Där har vi ett producentansvar. Vi svenskar är världsbäst på att återanvända wellpapp, drygt 80 procent återvinns, och en del av det tar vi hand om. Till skillnad från vedråvaran är returpapper ett dött material med mycket sämre egenskaper. I Obbola tillverkas två kvaliteter: Nordliner, som i huvudsak är baserad på färsk barrträfiber, och är slitstarkare, samt Eurokraft, som innehåller mest returfiber men har ett ytskikt av färsk fiber. Stor investering SCA etablerade en fabrik för sulfatmassa i Obbola redan I mitten av 70-talet var den otidsenlig och det

17 För att jämföra med bilar så ersätter vi 1962 års modell med Här, vid SCAs pappersbruk i Obbola, produceras 700 meter kraftliner i minuten, berättar vd Per Strand. Investeringen i en ny sodapanna innebär att elproduktionen kan fördubblas till cirka 150 GWh per år samtidigt som både buller och utsläpp minskar. fanns två alternativ satsa eller lägga ner. Man valde det förstnämnda och investerade i ett pappersbruk för linertillverkning. Processen har sedan dess kontinuerligt förbättrats och byggts ut. Den investering som nu görs är den största sedan 70- talet. Det handlar om en ny sodapanna. En sodapanna kan enkelt beskrivas som en kombinerad återvinningsanläggning och ångpanna. Av veden är ungefär hälften cellulosa, som blir pappersmassa i sulfatfabriken. De vedrester som inte är cellulosa går tillsammans med kemikalierna till sodapannan. Kemikalierna återvinns och går tillbaka till processen. Vedresterna eldas upp och värmeenergin blir till ånga, förklarar Per Strand. Ångan driver en turbin som producerar elenergi. Den nya sodapannan är betydligt effektivare än den gamla och elproduktionen kan fördubblas till cirka 150 GWh per år. För att jämföra med bilar så ersätter vi 1962 års modell med 2007, summerar Per Strand. Ångan används sedan i den egna processen, främst för att torka pappersmassan. Minskat buller Uppgraderingen till en ny sodapanna har också andra miljömässiga fördelar. Bland annat kommer både bullret och utsläppen att minska. Även den karaktäristiska sulfatlukten kommer att minska i och med att luktgaserna kommer att brännas i pannan. Den 25 september tas den nya sodapannan i drift, efter närmare 1,5 års byggtid. Investeringen är ett måste för att fabriken ska kunna utvecklas. Initialt ger den ingen produktionsökning, däremot bygger vi bort en flaskhals för framtida produktionsökningar. Den nya sodapannan har kapacitet för en 25-procentig ökning av produktionen, men då krävs ytterligare investeringar i massafabriken. Det skulle också innebära en 25- procentig ökning av virkesbehovet. Det uppskattas av skogsägaren Kalle Åhman. Ja, det är enbart positivt att vi har en stark industri som satsar för framtiden och skapar en stabil efterfrågan på massaved, säger han. Thomas Ekenberg Foto: Mikael Lundgren FAKTA: SCA Packaging Obbola Antal anställda: 310 Omsättning: 1,5 miljarder kronor Råvaruförbrukning: m 3 f rundvirke, ton returpapper och m 3 f sågverksflis. Produkter: Kraftigt oblekt papper, liner, som utgör ytskiktet i wellpapp. 17

18 SKOGSEKONOMI Nya regler för bokföring Den första januari i år ändrades bokföringslagen för små företag, så att den löpande redovisningen förenklats. Samtidigt måste alla göra bokslut, det vill säga upprätta resultaträkning och balansräkning, vid årets slut. Vad innebär då detta för dig som skogsägare och hur sköter du din bokföring? I år ska du börja med att göra en öppningsbalansräkning som visar företagets ställning den första januari. Balansräkningen beskriver företagets tillgångar och skulder. Tillgångar kan till exempel vara behållning på skogskonto och inventarier. Exempel på skulder är banklån och leverantörsskulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder är det egna kapitalet. Det är viktigt att skilja på vad som är privat och vad som tillhör före- taget, eftersom bara företaget ska redovisas i bokföringen. Kontant- eller faktureringsmetoden Det andra du måste göra är att välja om du ska bokföra enligt kon- tant- eller faktureringsmetoden. I kon- tantmetoden bokför du in- och utbetalningar under året. Vid årsslutet kompletterar du med fordringar och skulder. Det är så här de flesta redan bokför, trots att det tidigare inte varit korrekt. Fördelen med kontantmetoden är att den är enkel. Faktureringsmetoden är mer avan- cerad, men ger bättre information. Vid faktureringsmetoden bokförs alla händelser två gånger. Dels när du skickar eller tar emot en faktura, dels när betalning sker. Arbetsgång för löpande bokföring 1. Ordna löpande kvitton och fakturor i en pärm. 2. Gör en verifikation av kvittot eller fakturan. Följande ska finnas med på verifikationen: datum, vad verifikationen avser, motpart och belopp. Saknas något av detta så skriver du dit det. Numrera verifikationen. Bestäm vilka konton som berörs. Ett konto är en samling av samma slags händelser. Det kan till exempel vara skogsinkomster eller elkostnader. Om du jämför med en kassabok så är kontot detsamma som en kolumn. Syftet med konteringen är att man ska få en bra överblick. 3. Bokför = registrera verifikationerna Skriv in verifikationerna i en kassabok eller i ett bokföringsprogram. Året slut = bokslut Bokslutet består av en resultaträkning och en balansräkning. Resultaträkningen är summan av den löpande redovisningen, kompletterad med vissa bokslutshändelser som avskrivningar, kundfordringar och leverantörsskulder. Sista raden i resultat- räkningen visar årets vinst eller för- lust. Vid årets slut gör du sedan en balansräkning, som är en uppställning av tillgångar och skulder. Har du skött din bokföring under året blir det enkelt att göra bokslutet och deklarationen, oavsett om du gör det själv eller tar hjälp av någon annan. Åsa Willén, Areal 18

19 Silverkvist till biolog vid NorrPlant Leif Gulin, biolog vid SCA Skog NorrPlant, har fått utmärkelsen Silverkvisten av Föreningen Skogen. Utmärkelsen ges till personer som på ett lokalt plan gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk. I motiveringen nämns särskilt det framgångsrika arbetet med att utforma och behandla odlingsbehållarna så att rotdeformationer undviks och plantorna efter utplantering får ett väl förgrenat och stabilt rotsystem. Resultatet av utvecklingsarbetet kommer även andra skogsbrukare till godo eftersom en ökande andel av de producerade plantorna säljs till externa kunder. Foto: Per-Anders Sjöquist Östrands nya sodapanna invigd I december invigdes den nya sodapannan vid Östrands massafabrik. Investeringen på 1,6 miljarder kronor gör det möjligt för fabriken att fortsätta öka produktionen av pappersmassa, men också att fördubbla produktionen av el baserad på biobränsle. Det här är en av de största industriinvesteringarna i Norrland under 2000-talet. Det är en viktig investering för Östrand, Timrå och hela regionen, men även för de skogsägare som levererar virkesråvaran, sa Västernorrlands landshövding Gerhard Larsson. Tillsammans med Kenneth Eriksson, vd för SCA Forest Products, kopplade han ihop två kablar för att markera invigningen. Därefter fick ett ljusspel lysa upp det 77 meter höga pannhuset. Det här är en investering som garanterar en positiv utveckling under många år framöver. Östrand har fått en kostym att växa i! sa Kenneth Eriksson. SCA deltar i vindkraftssatsning Åtta energiintensiva företag i Sverige, däribland SCA, bildar vindkraftsföretaget VindIn AB. Företaget ska bygga och driva vindkraftverk i syfte att leverera elkraft till ägarföretagen. VindIn har ambitionen att inom fem år producera en terawattimme (TWh) vindkraft per år. Flera av delägarna är själva skogsägare och har marktillgångar med goda vindkraftslägen. Professor Pelle Gemmel blir biträdande skogsvårdschef på SCA Pelle Gemmel, tidigare professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, har anställts som biträdande skogsvårdschef på SCA Skog. Pelle Gemmel är jägmästare och skoglig doktor. Han har lett institutionen för sydsvensk skogsforskning, en verksamhet han startade Jag har arbetat med forskning och kunskapsförmedling genom hela mitt yrkesverksamma liv, säger Pelle Gemmel. Jag ser mycket fram emot att få delta i utvecklingen av ett stort och välskött skogsföretags skogsbruk och skogsskötselstrategi. Pelle Gemmel kommer att efterträda Per Persson som SCAs skogsvårdschef i början av Dubbelt för Libero i Ryssland Försäljningen av SCAs blöjmärke Libero ökar kraftigt i Ryssland. I slutet av 2006 hade försäljningen fördubblats jämfört med samma period Libero har marknadsförts i Ryssland under vinjetten Libero det finns inget torrare. Libero delas också ut på ryska förlossningskliniker, så att nyblivna föräldrar kan prova på Liberos blöjor. 19

20 Trygghet viktig för novis i skogen Bakgrunden till att Hans Lundkvist och hans syster blivit delägare till 140 hektar skogsmark invid sjön Gesunden i Stugun går att söka i ett parti fem-kort i början av förra seklet. Själv kallar sig Hans för skoglig analfabet och har valt att överlåta såväl planering som avverkning och markberedning åt SCA. Några planer på att byta karriär på grund av sitt skogsinnehav har Hans Lundkvist aldrig haft. Hans Lundkvist är uppvuxen i Trångsund utanför Stockholm, med mer asfalt än skog i blodet. I nödfall kan han skilja på de olika trädslagen, men mycket mer är det inte. Och några funderingar på att skingra dimmorna som vilar över ämnet skog har han aldrig haft. Trots detta är han och hans syster ägare till ett rejält skogsskifte invid Indalsälven i Ragunda kommun. Skiftet har de fått överta av sin far. Jag och min syster och mina kusiner var där mycket som barn, vi hässjade hö, byggde kojor i skogen och satte plant, minns han. Det är klart att jag gillar skogen, men därifrån till att lära mig allt om rotsnurr och bonitet är steget långt. Lagt kort ligger Historien börjar med två bröder som växte upp på ett skogsskifte i Höglunda i närheten av Stugun. Pojkarna blev emellertid tidigt föräldralösa. När de var giftasvuxna insåg de att bara en av dem kunde bo kvar på gården. Sagt och gjort, de satte sig ner vid köksbordet och spelade femkort om vem som skulle flytta. Den som förlorade skulle tvingas bygga sig en ny bostad på sin del av ägorna. Det var min farfar som fick packa ihop sina ägodelar och lämna huset han vuxit upp i, berättar Hans Lundkvist. Farfadern fick sedermera sonen Holger, som i sin tur träffade en norsk flicka som blev Hans mamma. På den vägen är det, konstaterar Hans Lundkvist när vi träffas över en rimmad lax i Falun för att prata om den ovane skogsägarens villkor. Nya skogsägare Pappa Holger och hans hustru slog ner sina bopålar i Stockholm, men en bit in på 70-talet, när barnen sedan länge var utflugna, köpte Holger ut sina systrar från gården i Höglunda flyttade han och hustrun tillbaka till Jämtland. I byn fanns det ett snickeri, Hugos Trä, som var till salu. Holger slog till och blåste liv i företaget med nya produkter och främst Stockholm som marknad. Den jämtländska furan var ett bra säljargument. Runt det renoverade huset i Höglunda vajade vinden i trädkronorna. Skogen stod mest där och växte till sig. Inte för att den missköttes, men den blev heller aldrig en aktiv del av hushållets ekonomi. Den röjning som gjordes var mest för att underlätta för jaktlaget. När det under 80-talet blev lättare att ge bort mark blev Hans Lundkvist och hans syster Ann-Sofie Andersson nya ägare till skogsskiftet i Höglunda. 20