En tidning för dig som bor hos ÖrebroBostäder AB Nr

Transkript

1 En tidning för dig som bor hos ÖrebroBostäder AB Nr BOINSIKT 4/2005 1

2 Hyressänkning och nybyggnation ALLA VÅRA HYRESGÄSTER FÅR en liten hyressänkning på -0,25 procent nästa år. Det är resultatet av de hyresförhandlingar vi hade med Hyresgästföreningen i slutet av november. Vår strävan har hela tiden varit att behålla den låga hyresnivå vi har i jämförelse med andra liknande bostadsföretag i landet, vilket är glädjande. Vi fortsätter jaga kostnader för att även på så sätt hålla nere hyresnivån. ÖBOs målsättning är att erbjuda ett brett och varierat boende till alla våra kunder. Kundundersökningar som vi har gjort, visar att våra hyresgäster är nöjda med det boende och den service vi ger. Nöjda hyresgäster och låga hyror är en styrka både för ÖBO och för Örebro kommun. Målsättningen att erbjuda ett brett och varierat boende med god service, står naturligtvis fast även Under januari/februari kommer vi att skicka ut vår årliga hyresgästenkät. Då får vi veta vad vi lyckas med i vårt arbete och inom vilka områden vi kan förbättra boendet. Det byggs det just nu för fullt på olika håll i stan. Strax intill Behrn Arena står Skanskas nya hus som snart är inflytt- ningsklart, och där intill hoppas vi på ÖBO komma igång med byggnationen av ett 80-tal lägenheter. Vi räknar med byggstart efter nyår. I Markbacken kunde under hösten, ett 30-tal hyresgäster flytta in i vårt nya punkthus. Ett hus som vi tagit fram i samarbete med våra kollegor i Västerås. Fyra liknande hus byggs just nu i Sörby, kv Senapen, där 48 lägenheter färdigställs under vintern 05/06 och i mars/ april kan hyresgästerna flytta in. STRAX EFTER NYÅR inleder vi rivningarna av vissa fastigheter i Markbacken. Vi börjar med 93 lägenheter på Lertagsgatan och Där kommer vi troligen att bygga nya punkthus med byggstart hösten Vi planerar också att riva 160 lägenheter på Örnsköldsgatan. Den rivningen tror vi blir av nästa höst. Här planerar vi att bygga småhus, troligen hyr-köpshus det vill säga att hyresgästen kan först hyra sitt hus för att senare kunna köpa det. MARKBACKEN HAR GENOMGÅTT en stor omdaning och moderniserats med en gestaltning helt olik den som fanns där när området var nybyggt för drygt 40 år sedan. Dock har ursprungstankarna med stadsdelen har behållits. I arbetet har vi haft mycket goda kontakter med hyresgästerna som hela tiden har kommit med synpunkter, tankar och idéer om hur Markbacken ska utvecklas. Vi är mycket glada och stolta över detta samarbete och hoppas naturligtvis att våra hyresgäster i våra stadsdelar hör av sig med ris och ros om det boende och den service vi på ÖBO erbjuder. VI PÅ ÖBO ber att få önska alla våra hyresgäster en riktigt god jul och ett gott nytt år. BOINSIKT Utges av ÖrebroBostäder AB med 4 nummer per år NÄSTA NUMMER Februari 2006 ANSVARIG UTGIVARE Hans Lander telefon REDAKTÖR SKRIBENTER GRAFISK FORM FOTO TRYCK OCH REPRO PAPPER UPPLAGA Karin Tellås telefon Karin Tellås Harriet Arnold Anita Larsson Stigbjörn Bergensten Jenny Näslund Grafiskt Magnus Wahman där ej annat anges db grafiska, Örebro Svanenmärkt Arctic 130 gr ex Boinsikt finns även som taltidning. För mer information kontakta Inläsningstjänsten, tfn Foto: Magnus Westerborn Hans Lander VD E-POST: hans.lander@obo.se Krämartorget Box Örebro Tel E-post: obo@obo.se 2 BOINSIKT 4/2005

3 Innehåll 4/ HYRESSÄNKNING OCH NYBYGGNATION Ledare av Hans Lander 2 KÖPOÄNG 2006 Nya regler 4 RÄTTVIS HYRA Enkät till hyresgäster 4 HYRAN KLAR Sänkt hyra BREDBAND till din gata 5 TIDSTYPISKA TRAPPHUS Hos ÖBO 5, 15, 17 UNGDOMSPROJEKT Städat i Vivalla 6 ÖKAT ENGEGEMANG? Tältmöte i Oxhagen 7 HERMAN LINDQVIST Om böcker och jul 8 KRÄMAR-TERASSEN Vad händer där uppe 10 E-FAKTURA Kom ihåg bilagorna 11 NYA RUM Bakom kulissen 12 MÖTESPLATSEN Vivallas träffpunkt 14 MILJÖ Mjukplast och annat 16 HEMMA HOS Familjen Gustavsson 18 STOR BRANDRISK I JUL Trygga tips 20 KRÖNIKAN Herman Lindqvist 21 KORSORD Ny utmaning och lösning JULKLAPPSTIPS Erbjudande sista sidan BOINSIKT 4/2005 3

4 Nya regler för köpoängen från 2006 Efter nyår ändrar ÖBO reglerna för köpoängen, men det blir ingen förändring för dig som bott i samma bostad hela tiden. Du som bor hos ÖBO får, precis som idag, poäng efter den tid du bott i din nuvarande bostad. Det nya är att du också får räkna den boendetid som överstiger tio år i din föregående bostad om du har bott hos ÖBO utan avbrott. Du som bott i en och samma bostad hela tiden berörs inte alls av de nya reglerna du behåller den poäng du har idag. De nya reglerna berör först och främst dig som bor hos ÖBO idag och även gjorde det i den närmast föregående bostaden. DETTA GÄLLER TILL OCH MED DECEMBER 2005: Du som bor hos ÖBO får köpoäng efter boendetid. Vi räknar tiden i din nuvarande bostad samt upp till tio år i din föregående, förutsatt att du bott hos ÖBO utan avbrott. DETTA GÄLLER FRÅN OCH MED JANUARI 2006: Du som bor hos ÖBO får köpoäng efter boendetid. Vi räknar tiden i din nuvarande bostad samt tiden som överstiger tio år i din föregående förutsatt att du bott hos ÖBO utan avbrott. VARFÖR NYA REGLER? För dem som inte redan bor hos ÖBO kan det vara lite svårare att få en bostad idag. Med de nya reglerna hoppas vi göra det enklare även för nya kunder att hitta en bostad hos oss. Vi kommer dock fortfarande att måna lite extra om de hyresgäster som bott riktigt länge i sina bostäder! Du som bott mer än tio år i din föregående bostad, har därför fortfarande ett försprång i jämförelse med övriga kunder. Har du frågor kring din köpoäng är du välkommen att kontakta vår Bobutik. Besök oss på Krämartorget eller ring på telefon Rättvis hyra i Örebro? Vi har tidigare berättat om den översyn av hyror som sker mellan de privata fastighetsägarna, ÖBO och Hyresgästföreningen. Nu är projektet så långt gånget att en enkät ska skickas ut bland några tusen hyresgäster i Örebro under våren Enkäten är en av komponenterna i det fortsatta arbetet. SYFTEN MED ENKÄTEN är att få ett bättre underlag för att sätta rättvisa hyror, men också för att förbättra och utveckla bostäderna och stadsdelarna. En viktig frågeställning i detta arbete är vilka faktorer som ska beaktas när en hyra fastställs. Är det standard, läge, byggår, hur attraktivt området är, yttre miljö eller är det en blandning av dessa faktorer? Naturligtvis finns det inte någon absolut sanning, utan åsikterna går isär. Vad vi däremot vet är följande: Dagens hyror är till stor del satta efter när huset är byggt eller ombyggt. Det finns stora hyresskillnader mellan olika lägenheter, trots att skillnaden i standard inte är så stor. Det finns lägenheter som har samma hyra, trots olika standard. VAD VI OCKSÅ VET ÄR att många hyresgäster väljer lägenhet utan att i första hand titta på standarden. Avgörande är i stället andra saker, som läget och stadsdelens attraktivitet. Ska dessa faktorer kanske få ett större genomslag när man sätter framtidens hyror? Frågorna är många, men än finns inte alla svaren. Genom enkätundersökningen hoppas vi få svar på en del av frågorna. ANDRA FAKTORER som kommer att vägas in vid hyressättningen är en kartläggning som ska genomföras när det gäller standarden i alla lägenheter så som hissar, tvättstugor, läge, yttermiljö med mera. Massor med olika standardfaktorer eller brister i standarden ska poängsättas med plus- eller minuspoäng och sedan översättas i pengar. Vi hoppas att du, som så småningom får vår hyresenkät hemskickad till dig, tycker det är viktigt att lämna dina åsikter och svarar på enkäten! Hyressänkning från och med 1 januari 2006 I slutet av november enades ÖBO och Hyresgästföreningen om en hyressänkning på 0,25 procent från och med den första januari ÖBOs hyror fortsätter i och med uppgörelsen att ligga lågt i landet. ÖBOs hyror ligger idag cirka sju procent under rikssnittet om man jämför med liknande företag. Hyrorna ska täcka de kostnader som vi har för att vi sköta våra bostäder på ett bra sätt, varken mer eller mindre. Det säger Lars Bjurström, ordförande i ÖBOs styrelse. Inför 2006 är det möjligt att klara med en liten hyressänkning och det är naturligtvis positivt för våra hyresgäster. För ÖBO innebär det fortsatt stabil ekonomi även på lång sikt. Hyressänkningen är möjlig genom att bolaget är skött effektivt och att vi under några år haft en låg ränta. Le-Roy Wentzel från Hyresgästföreningen är också nöjd. Sänkningen är inte stor, men det är dock en sänkning. Vi tycker att vi fått gehör för vår diskussion om att det inte med automatik måste bli hyreshöjning bara för att en del kostnader ökar. Hyrans andel efter skatt har ökat något de senaste åren. Dagens uppgörelse innebär att den utvecklingen stoppas upp, vilket är positivt. Hyressänkningen avser samtliga ÖBOs lägenheter och lokaler med förhandlingsklausul. För studentbostäderna träder sänkningen i kraft den 1 augusti BOINSIKT 4/2005

5 Bredband till din gata?! ÖBO bygger just nu, tillsammans med Stadsnät, ut bredbandsnätet i flera av ÖBO stadsdelar. Stadsnät finns i hela Brickebacken, inklusive studentbostäderna och vi håller på för fullt i Baronbackarna, Rosta och Oxhagen. Dessa stadsdelar blir helt klara för uppkoppling i början av När allt är klart har cirka av ÖBOs hyresgäster tillgång till Stadsnät med 10 Mb kapacitet indraget till sin bostad. Du som bor i dessa stadsdelar får genom det öppna stadsnätet möjlighet till en rad tjänster från olika tjänsteleverantörer, så som snabbt internet, ip-telefoni och ip-tv. Vad framtiden har att bjuda på kan vi bara ana. Vill du veta mer om bredband och vilka tjänster som du kan nyttja, kan du gå in på ÖBOs hemsida under menyn Mer om ÖBO/Bredband. Där hittar du bland annat en folder som du kan ladda hem. Vill du ha foldern i pappersformat är du välkommen att kontakta oss. Ring vår kundtjänst på eller besök oss på Krämartorget och fråga efter foldern i receptionen hyresgäster i Varberga och Vivalla samt Grönsångargatan och Järnvägsgatan-Alnängsgatan har också tillgång till snabbt bredband. Via Bredbandsbolaget och kan de utnyttja alla tjänster som erbjuds. Bredbandsbolaget håller som bäst på att uppgradera sitt system till 100 Mb. Vill du också ha bredband där du bor? För att se om det finns ett intresse för snabbt bredband i de stadsdelar där vi ännu inte kan erbjuda detta, vill vi gärna få in intresseanmälningar från dig som vill ha bredband. Skicka ett vykort till eller e- posta Anders Hellqvist, Örebro- Bostäder AB, Box 8033, Örebro. E-postadressen är anders. hellqvist@obo.se. Märk vykortet eller skriv i ärenderaden Ja till bredband. Ladugårdsängen STADSDELEN SKÖT UPP UR DE GAMLA LERÅKRARNA i rask fart för att stå färdig till invigningen av svensk Bostadsmässa Då fyllde besökare området under fyra intensiva sommarveckor. Till mässan byggdes cirka 870 lägenheter, varav ÖBO svarade för knappt 175 i flerbostadshus och i radhus. Bo 92 ville med Ladugårdsängen spegla nya rön och idéer för stadsplanering, bostadsbyggande och bomiljö. Här skulle bostäder och arbetsplatser blandas med närservice och skola. En stad i staden var grundtanken, och därför fick stadsdelen tydliga kvarter, alléer och gågator. LIKA VIKTIG VAR TANKEN OM DET GODA EKOLOGISKA BOENDET. Sedan tidigare fanns en rad ekobyar som små isolerade öar runt om i landet. I Ladugårdsängen fick hänsynen till miljö och kommande generationer genomsyra både ute- och innemiljö i en sammanhängande stadsdel. Ladugårdsängen blev välkänt för sina nyskapande lösningar för sortering av avfall, kompostering och dagvattensystem. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE VAR OCKSÅ CENTRALA INGREDIENSER när bland andra ÖBO byggdes sina bostäder på Ladugårdsängen. Två hus med ungdomsbostäder i kvarteret Vallpojken ritades och byggdes tillsammans med elever från Rudbecksskolan och Tullängsskolan. I kvarteret Samspelet utformades byggprocessen i samråd med byggnadsarbetarna för att få en så smidig och säker arbetsmiljö som möjligt. Strax intill, i kvarteret Svinaherden, byggde ÖBO ett kollektivhus, där de blivande hyresgästerna var med i planeringen redan innan huset hamnat på ritbordet. LADUGÅRDSÄNGENS NAMN HÄRSTAMMAR FRÅN den tid då den kungliga Södra Kungsladugården bidrog till försörjningen på Örebro slott. Från slutet av 1930-talet och fram till början av 1980-talet tjänade Ladugårdsängens gärden som flygfält. Läs mer om våra trapphus på & Inspiration/Tidstypiska trapphus BOINSIKT 4/2005 5

6 Ungdomar städar upp i Varberga Sen i våras har sex killar i åldrarna år från Varberga ungdomsgårds fritidsgrupp, ägnat lediga söndagsmorgnar åt att plocka skräp. Foto: Alexander von Sydow 6 BOINSIKT 4/2005

7 PROJEKTET SOM ÄR ETT SAMARBETE mellan ÖBO och fritidsgården i området innebär att killarna en gång i veckan hjälper till att hålla rent i Varberga centrum samt kring markbehållare och soprum. Syftet är att skapa trevnad för hyresgästerna samtidigt som ungdomarna i gruppen får chansen att tjäna pengar att göra något roligt för. I vinter flyttar projektet inomhus, då är det trapphus och källarutrymmen som ska ses över. Utöver städjobbet delar killarna även ut Boinsikt i området. Målsättningen, säger Jonny Larsson, fritidsledare och en av de drivande själarna i projektet, är att lära ungdomar att ta ett skötselansvar och göra något positivt för boendemiljön i Varberga. Men målsättningen är även att inspirera vuxna och få dem att öppna ögonen för problemet. HYRESGÄSTERNA I STADSDELEN har fått information om att killarna städar i området, men för att öka uppmärksamheten har de även fått speciella arbetskläder. Kläderna visar vilka killarna är och vad de gör, men de väcker också allmänhetens intresse. Många kommer fram för att ställa frågor eller för att berömma oss för vår insats, säger Martin 16 år. FÖR MICHELLE, ZARZA, SALLE, TOM, MARTIN OCH RABI har städprojektet även kommit att bli en social grej. Varje söndag träffas de en stund innan för att äta frukost och snacka lite, innan det är dags att göra ett arbetspass. För pengarna som projektet ger ska vi åka på fjällsemester till Gällivare i vår, och vi planerar redan för fullt. Vi hoppas på att få bo i en stuga på fjället, fiska, åka hundspann och få en guidad tur av en äkta same, berättar killarna. Förutom att vi lär oss vikten av att sopsortera och inte skräpa ner, hoppas vi att projektet i framtiden ska kunna leda till sommarjobb, säger Zarza 16 år. Även Peter Johansson och Georg Barsom, som är de drivande personerna från ÖBOs sida tycker att samarbetet med fritidsgården fungerar mycket bra. Dernica Huromonic och Georg Barsom, från ÖBO, samt Rusten Johansson, från HGF, på tältturné. Tältmöten för ökat engagemang Hur kan vi göra Oxhagen till en ännu bättre stadsdel? Det var temat för den tältturné som ÖBO och Hyresgästföreningen bjöd in de boende till under sju kvällar i november. Det är inte varje dag som ett tält slås upp på gården utanför. Därför lockade tältet en hel del nyfikna och intresserade besökare. Under kvällsmötena där ÖBO och HGF stod som värdar bjöd man också på soppa och delade ut ett värmande sittunderlag till mötesdeltagarna. Målet var att fånga upp de boendes synpunkter och hitta kontaktpersoner, som vill vara med och arbeta för en trivsammare stadsdel, berättar Peter Johansson, distriktschef i Oxhagen. Vi fick också in en del intresseanmälningar från hyresgäster som vill vara med och tycka till. ÖBO OCH HGF tog också tillfället i akt att berätta om vad som händer från deras sida. En av de aktiviteter som man puffade för var en trygghetsvandring i området. Den 8 december går vi runt tillsammans med hyresgäster, kommunen, lokala företag, föreningar och skolor för att se över vad som kan bli bättre ur trygghetssynpunkt, berättar Peter. Det kan handla om belysning, placering av busshållplatser, buskage, parkeringar och lekmiljöer. Stort som smått, som kan göra det enklare och tryggare för både barn och vuxna att vistas i sin stadsdel. PÅ EFTERMIDDAGARNA var det aktiviteter av ett annat slag i tältet. Då fanns konstnärerna Magdalena Eriksson och Karin Frostensson från Kulturlaget på plats för att berätta om sin verksamhet i Oxhagen, fotografera, visa tygtryck och bjuda på kaffe. Dessutom delade de ut gratis dagstidningar från Nerikes Allehanda, något som var mycket uppskattat. Det var också roligt, eftersom det lockade andra besökare, främst barn. Kreativiteten flödade i tält på eftermiddagarna. BOINSIKT 4/2005 7

8 Herman Lindqvist har, med undantag av sju år, bott hela sitt liv utanför Sverige. Men han har alltid firat en svensk jul, var han än har befunnit sig. Så blir det också i år. Julgran, julklappar, jultomte och julbord. Herman Lindqvist en svensk fransman som aldrig missar bokmässan eller julen Foto: Christer Pöhner Nästan allt går att ordna, var man än är. Julgran brukar vara ett problem, men i övrigt kan det mesta fixas, säger han. I år blir det en gammaldags jul hos Birgitta Lindqvists föräldrar i Stockholm. Den blir nog annorlunda än julen i tropikerna med 34 graders värme och en luftkonditionering på full effekt för att åtminstone få lite sval julkänsla inomhus. I BÖRJAN AV 70-TALET befann sig Herman Lindqvist i det krigshärjade Beirut under julen. Möjligheten att ordna en svensk jul tycktes inte vara den allra bästa. Men jag gick ner till basarerna och där kunde allt ordnas. Julskinka, ja till och med lutfisk skaffade en sann entreprenör fram på kort tid, berättar han. Annars är just lutfisk inget som ingår i Herman Lindqvists bild av en perfekt jul. Ingen kan få mig att äta lutfisk. Det gör jag inte ens under pistolhot, säger han. En jul tillbringade Birgitta och Herman Lindqvist ombord på Orientexpressen mellan Bangkok och Singapore. En berusad man i baren som spelade julsånger stod för underhållningen. Det var inte mycket till julstämning, men det var ändå rätt högtidligt eftersom gästerna förväntades bära smoking. I HONGKONG kunde en skeppshandel skaffa fram julattiraljer där Herman särskilt minns att en flaska Löytens ingick i sortimentet. För mig består julen av en dag, sen är allt över. Annandagar och andra sätt att förlänga julen har jag aldrig förstått mig på, säger han. Med fem barn och fyra barnbarn i familjen blir det också många julklappar. Och vad han själv ska få av Birgitta vet han inte. Det ska ju vara en överraskning, säger han. Herman Lindqvist är en trogen besökare på Bokmässan i Örebro och det var också där vi träffade honom. Han har varit med alla åtta gånger och det är inte som en artighet åt hustrun och örebroaren Birgitta. Det har varit en självklarhet för mig. Slottet är en historisk plats som jag gärna återvänder till. Första gången jag var där tror jag att jag höll på med boken om Gustav Vasa, hans söner och döttrar, säger han. Just nu ägnar Herman Lindqvist mycket av sin tid åt kung Carl XVI Gustaf. I samband med kungens sextioårsdag på Valborgsmässoaftonen nästa år ska boken Samtal i tiden komma ut. Det är en bok som bygger på många intervjuer som Herman Lindqvist gjort med kungen. Det blir ingen vanlig fånig kungabok, utan kungens tankar och synpunkter insatta i ett historiskt sammanhang. Kungen har aldrig tidigare talat med någon utomstående om sådant som kommer att återfinnas i boken. Att han gör det med mig beror på det förtroende som vi har byggt upp mellan varandra under lång tid, säger Herman Lindqvist. NÄSTAN VARJE GÅNG som Herman Lindqvist kommit till Stockholm har han träffat kungen. Oftast har samtalen rört historiska händelser och företeelser. Herman Lindqvist är också i full färd med första boken i en temaserie som ska bestå av fyra volymer. Denna första handlar om Sveriges alla drottningar. Sedan följer 8 BOINSIKT 4/2005

9 Finlands svenska historia fram till skilsmässan De två sista handlar om svenska kolonier, de som var och det som var tänkta, samt en bok om svenska inbördeskrig. DET LÅTER SOM OM arbetsdagarna är välfyllda under en lång tid framöver. Herman Lindqvist torde också vara en av de mest produktiva svenska författarna, troligen den allra flitigaste. Tar han då aldrig ledigt? Nej, hur gör man då? Jag har själv valt det här livet. Att skriva är en njutning, det skönaste som finns. När jag börjar på ett nytt ämne infinner sig ett närmast euforiskt tillstånd. Det är som att öppna en konfektask och hitta nya godbitar varje gång man stoppar ner handen, säger han. HERMAN LINDQVIST ÄR FRÄMST historiker. Hans historiska böcker om Sverige har sålt i häpnadsväckande fyra miljoner Fortsättning nästa sida Foto: Christer Pöhner BOINSIKT 4/2005 9

10 Helrenovering av Krämarterrassen Som många säkert sett, så har den södra sidan av Krämaren, Krämartorget, under hösten sett ut som en byggarbetsplats. Du har kanske undrat vad som är på gång?! Foto: Magnus Wahman Ovanför affärsdelen, uppe på terrassen har det funnits en vacker trädgård för de boende i Krämarhusen. En grön oas mitt i stan. Trädgården har frodats där ända sedan Krämaren byggdes Hyresgästerna har kunnat sitta vid en porlande damm och tittat på änderna som simmat där i all sköns ro, mitt i city. Ja, det har varit som en park i miniatyr. Nu är allt borta. UNDER HÖSTEN HAR ALLT FRAKTATS BORT. Träd och buskar, gräsmattor och blommor samt all jord ända ner till bottenplattan har tagits bort. Drygt ton massor har släppts ner genom den stora blå tuben från terrassen ner till Krämartorget, för att sedan skickas iväg på cirka 425 lastbilslass ut till Atletippen. Efter dryga 40 år har bottenplattan börjat läcka och det var nu tvunget att helrenovera terrassens golvyta. Nya lager med isolering har lagts ut för att förstärka bottenplattan och göra den motståndskraftig mot vatten. NÄR RENOVERINGEN ÄR KLAR ska hela trädgården återskapas. Till största delen blir det nyplanteringar efter de gamla ritningarna. Några träd som var särskilt värdefulla lyftes, under augusti, med varsam hand ner från terrassen och ska återfå sin plats framåt vårkanten. Under vintermånaderna görs ett uppehåll i arbetet, men till våren fortsätter man med att återställa parken på Krämarens terrass. Hela projektet beräknas vara klart till sommaren fortsättning från föregående sida exemplar! Men han har också skrivit kåserier och mycket annat. Nu senaste kom äventyrsromanen Rubinen ut. Det är förstås mer än en äventyrsroman. Det är också en guidebok över Stockholms slott med bland annat en beskrivning hur en galamiddag går till. Den tar nämligen en vecka att duka upp, säger han. Rubinen i boken är ett otäckt ting. Alla som rör vid den avlider nämligen. Trots det låter Herman Lindqvist bokens huvudperson leta efter rubinen på Stockholms slott. Det är avkopplande att skriva något annat än historia. Krokodilen, som också är en äventyrsroman, gav jag ut för två år sedan. Skönt med en bok där man slipper höra en skånsk historieprofessor stå bakom axeln och skrika det där är fel!, säger Herman Lindqvist. HAN ÄR UTTALAD MONARKIST. Och även romantiker. Men monarkin är inte bara en romantisk styrelseform, enligt Herman Lindqvist. Tre av världens mest utvecklade demokratier Sverige, Norge och Danmark är monarkier. Om han finge välja, skulle han ha levat i från mitten av 1700-talet och fram till mitten av 1800-talet. Då ritades Europas karta om och mycket annat hände som än i dag påverkar våra liv. Och då levde Napoleon, som han också har skrivit en omfattande biografi om. Napoleon är förstås hans idol? Nej, nej. Inte idol, men han var en fascinerande person som inte lämnar någon oberörd, säger Herman Lindqvist. HAN MEDGER att han gärna sett att Napoleon segrat vid Waterloo. Det skulle kejsaren också ha gjort om det inte regnat. Regnet fördröjde det franska anfallet och gjorde att preussarna under Blücher hann fram till Waterloo. Det var synd. Att Herman Lindqvist gillar Frankrike är inte att ta miste på. Så har han också bott i Frankrike de senaste tjugo åren. Han och Birgitta har en villa i en by utanför Paris och en lägenhet mitt inne i den franska huvudstaden. Men hans jul, den är svensk, i år liksom alla andra år. 10 BOINSIKT 4/2005

11 Foto: Magnus Wahman Foto: Magnus Wahman Foto: Alexander von Sydow Betalar du din hyra med e-faktura? Tillsammans med ÖBOs hyresavier skickar vi ofta med en bilaga. Bilagan kan innehålla ett erbjudande eller information om något som rör dig som hyresgäst. Du som betalar din hyra via e-faktura får tillgång till samma information/erbjudande på nätet. Det enda du behöver göra är att gå in under VISA FAKTURA och där klicka på INFORMATION/ERBJUDANDE. Då kommer du till ÖBOs hemsida och till de pdffiler som är aktuella för tillfället. Om du redan betalat din hyra och missat att titta på visa faktura, kan du istället välja Historik. Där ligger alla dina betalda fakturor och efter varje hyresfaktura från ÖBO hittar du en liten symbol för Visa faktura. Klicka på någon av dem och du kommer till ÖBOs hemsida och de aktuella dokumenten som ÖBO just nu har. BOINSIKT 4/

12 Teamets kontor kallas Base-Camp Allmogedetalj från första programmet Det gustavianska rummet tar form Nya rum bakom kulisserna! Under hösten sänder SVT 2 tio nya avsnitt av serien Nya rum med Ernst Kirchsteiger som programledare. Flera av inslagen har spelats in i Markbacken. Programmen sänds på tisdagar kl 21:30 och det sjätte avsnittet kan du se den 20 december. Varje program har ett tema och du som följt serien har fått se Ernst frossa i allmoge, inspirerats av Asien när ett kök förnyats, skapat avkoppling i det gröna vardagsrummet, format ett respektlöst och färgstarkt kontor samt förverkligat ett allt i ett rum i gustaviansk stil. VI HAR FÖLJT TV-TEAMET bakom kulisserna i ett av rivningshusen i Markbacken, där några av de tio programmen spelades in. Lotta Wollarz, produktionsledare, lotsade oss genom lokalerna och vi fick se en glimt av de olika rum som växt fram under Ernst Kirchsteigers ledning. Vi fick också kika in i programmakarnas Base camp med kontor, snickerirum, rekvisitarum, Ernsts egen loge samt hjärtat i programserien; ljud- och regirummet. Här härskar Henrik Ahnborg, regissör och producent, ljudtekniker Kent Agståhl samt Lotta som under inspelningarna även fungerar som scripta. Vi på örebroredaktionen får ett uppdrag från Stockholm om att vi ska göra programserien Nya rum. Vi får veta vilken kanal programmet kommer att sändas i, samt vilken dag och tid, berättar Lotta. Vi blev lite extra glada när det var SVT 2, eftersom vi i den kanalen får ta ut svängarna lite mer än i SVT 1, lägger Lotta till. NÄR VI FÅTT UPPDRAGET satte sig Henrik Ahnborg och Ernst Kirchsteiger som också är manusförfattare och funderade ut hur de skulle vilja lägga upp programmet. Projektledaren, Mikael Horvath, som har det övergripande ekonomiska ansvaret gör samtidigt upp en budget utifrån de ekonomiska ramar som produktionen har till sitt förfogande. När Ernst och Henrik gjort det grundläggande arbetet involveras produktionsledaren i arbetet. Tillsammans tar vi fram ett produktionsteam, vi börjar leta lokaler där vi ska spela in programmen och sätter upp en tidsplan. Vår rekvisitör, Gunilla Potila, får fullt upp med att leta och låna ihop material som ska användas för att inreda de olika rummens stilar. Det är mer jobb än många tror att förbereda och spela in en tvserie, säger Lotta. I år har vi fördjupat oss lite mer, berättar Ernst Kirchsteiger. Vi ville gå till botten med olika stilar och forska lite i vad de står för. Vad betyder egentligen den asiatiska stilen? DÄRFÖR FÅR VI DENNA GÅNG följa med Ernst på vitt skilda inspirationsresor, resor som bygger upp de olika programmens teman. Ernst har rest både i Sverige och utomlands, 12 BOINSIKT 4/2005

13 Henrik Ahnborg, regissör och producent. Lotta Wollarz, produktionsledare och scripta. Gunilla Potila, rekvisitör. besökt spännande platser och träffat intressanta människor som inspirerat honom. Sedan har han försökt fånga upp de känslor han fått och gestaltat dem i varje tema. ERNST HAR bland annat besökt Kinaslottet vid Drottningholm, ett japansk tehus på Etnografiska museet där han mötte en japansk temästarinna och strosat på Nordiska museet. Han har även varit i London och hämtat inspiration på Tate Modern gallery. Intressanta människor som Ernst har träffat är bland annat Ernst Billgren, konstnär och Wanja Djanaieff som är formgivare, med flera. Jag tycker verkligen att vi har utvecklat programmet sedan start. Första omgången gjordes som en direkt fortsättning på Sommartorpet, fast i lägenheter och på vintern. I den andra serien riktade vi oss till familjer som av olika anledningar inte fick sitt boende att fungera, vi ryckte ut och löste inredningsproblem, berättar Ernst. Nu ville vi göra ett inredningsprogram som är snällt mot plånboken. Vi vill att programmen ska uppmuntra tittarna att själva vara kreativa och ha råd med det. Varje program avslutas också med ett oväntat besök. INFÖR DET SJÄTTE PROGRAMMET som kallas Måltidens gemenskap, gör Ernst i ordning ett spännande matrum för gemenskap. På sina inspirationsresor till detta program har han besökt Lena Linderholm, konstnär, Carl-Jan Granqvist i Grythyttan samt en italiensk restaurang i Örebro. Programmet börjar med att Ernst ska måla väggarna och tillverka en öppen spis fortsättning följer alltså på tisdag den 20 december i SVT 2, kl 21:30. En dalahäst skymtar fram i varje program. BOINSIKT 4/

14 Mötesplats Vivalla i centrum är en naturlig samlingsplats för de boende i stadsdelen. Mötesplatsen med stort M Johan, Lotti och Bosse är tre av eldsjälarna i projektet. I september i år invigdes Mötesplatsen i Vivalla centrum. Mötesplatsen är en kommunal satsning där bibliotek, lärcentrum och medborgarkontor samsas under ett och samma tak. Här samlas ung som gammal, för att läsa en bok, delta i fritidsaktiviteter eller för att få hjälp med att komma igång med studierna. Möjligheter att ta en fika finns även i det närbelägna cafét på torget. Satsningen Mötesplatsen har vuxit fram ur ett framgångsrikt engelskt koncept, Idea Stores, gedigen erfarenhet hos de inblandade aktörerna samt önskemål från boende i området. Trots att mötesplatsen endast varit öppet i några månader strömmar det in positiv respons och människor är stolta över att äntligen ha fått en naturlig mötesplats. En plats där människor från olika stadsdelar och kulturer kan knyta kontakter och delta vid olika evenemang. SYFTET MED IDÉN, säger Johan Westblad, processledare för Stadsdelsutveckling i området, är att sätta Vivalla på kartan, samt 14 BOINSIKT 4/2005

15 hjälpa människor att enkelt och kostnadsfritt tillgodogöra sig samhällsinformation och kunskap. Tanken är även att Mötesplatsen ska stärka det lokala förenings- och näringslivet med kunskap och genom att erbjuda företag, föreningar och övriga organisationer tillgång till samlingssalar och konferenslokaler även efter kontorstid. Läget är perfekt, med centrum som den ursprungliga, självklara mötesplatsen, närheten till vårdcentral, tandläkare, livsmedelsbutik samt väl fungerande bussförbindelser tror man att detta är ett vinnande koncept. BOSSE ÖRNELAND, som är lärare i grund och botten ansvarar för mötesplatsens lärcentrum. Hit kan du som redan studerar, men vill ha extra stöd och hjälp vända dig, och för dig som har fyllt 20 år finns även datorer att tillgå. Målsättningen inför framtiden är att man på lärcentrum ska kunna hjälpa till med studievägledning, men även att kunna erbjuda grundläggande kurser i basämnena svenska, engelska och matematik. Även en datautbildning för att lära småföretagare att marknadsföra sig själva samt kurser i nyföretagande är några av de idéer som finns i åtanken, säger Bosse. Idag kopplas Mötesplatsen till stor del samman med biblioteket, något vi med tiden hoppas ska förändras på så sätt att biblioteket istället blir en naturlig del av Mötesplatsen, säger Lotti Hellström som är ansvarig för biblioteket. FÖR ATT ÖKA INTRESSET för Mötesplatsen har man på måndagar börjat införa temakvällar. Där kan man bland annat lyssna till olika föreläsare, utveckla sitt ordförråd i svenska och engelska eller träffas för att knyta nya kontakter. Fler mötesplatser med samma koncept kommer under nästa år också att utvecklas i Brickebacken, Haga och Varberga. MÖTESPLATSEN I VIVALLA HAR ÖPPET: Måndag Tisdag torsdag Fredag En lördag i månaden Välkommen! Ulla på norr KVARTERET GRENADJÄREN SOM OMRÅDET EGENTLIGEN HETER, är ÖBOs senaste nybygge. Första spadtaget togs den 7 mars 2003 och inflyttningen skedde under sommaren och hösten Vid bygget av kvarteret arbetade man utifrån konceptet hus i park, vilket man med facit i hand tycks ha lyckats med. Husen är byggda på parkeringen vid det nedlagda regementet och utgör en modern kontrast till den närliggande Ulla Billqvist park och de lummiga områdena kring Lillån. HUSEN HAR STORA FÖNSTER, inglasade trapphus och näst intill svarta fasader med inslag av trä. För att öka effekten har man i den svarta fasaden tillsatt glimmer, som vid direkt kontakt med solljus skapar en näst intill optisk effekt och likt fiskfjäll skiftar i olika färger. Inslagen av trä däremot bryter av och skapar en naturlig kontrast till den gröna omgivningen. Med hjälp av sedumtak på både garage och förrådsbyggnader slipper hyresgästerna i området vyn av tråkiga plåttak när de tittar ut genom fönstret. De låga husen smälter då in i grönskan, och blir naturliga inslag som skiftar färg beroende på årstid. OMRÅDET BESTÅR IDAG AV SAMMANLAGT 47 LÄGENHETER, där storlekarna varierar från två rum och kök upp till fem rum och kök. Vissa lägenheter är justerbara och kan anpassas efter hyresgästens behov och önskemål. Samtliga hus i kvarteret är försedda med hiss och alla lägenheter har balkong. Dessutom finns här möjligheten till bekvämligheter som tvättmaskin och diskmaskin. Detta i kombination med att området ramas in av en grönskande trädgård med gräsytor, planteringar och lekplatser gör att det är anpassat för hyresgäster i alla åldrar. Mötesplats Vivalla passar gammal som ung. Läs mer om våra trapphus på & Inspiration/Tidstypiska trapphus BOINSIKT 4/ BOINSIKT 4/

16 Nu mäter ÖBO radonhalten i sina bostäder ÖBO har startat ett omfattande arbete med att mäta radonhalten i sina bostäder. Från oktober 2005 till och med april 2006 görs mätningar i cirka 1200 lägenheter. Mätningarna koncentreras under den här perioden till Tybble, Brickebacken och delar av Norrby. På sikt kommer mätningar att göras i hela ÖBOs bostadsbestånd. RADON FINNS NATURLIGT i vår omgivning och kommer framförallt från marken. Halten radon i luften är därför aldrig noll. Även i vissa av våra hus finns radon och därför genomför vi denna mätning för att kunna säkerställa en god boendemiljö. Det är endast genom mätning som vi kan veta om det finns radon i lägenheten. Så här ser den lilla dosan ut som placeras i din bostad under två månader för att mäta om det finns radon i bostaden. Vid radondosan har vi ställt en liten skylt så du kan se var vi placerat dosan. Socialstyrelsens riktvärde ligger på 200 Bq/m 3 luft, vilket är en halvering från tidigare värde. I de fall där högre radonhalter påträffas kommer åtgärder att vidtas och nya mätningar utföras. Det finns inga givna lösningar, lämpliga åtgärder varierar beroende på bland annat husets konstruktion. Detta gör att det kan ta tid innan rätt lösning hittas. Mätningen görs genom att små dosor (se bild) placeras ut i lägenheten, dessa ska stå kvar i minst två månader. Det är viktigt att dosorna inte flyttas runt i lägenheten, dels blir det svårt att hitta dosorna vid insamlingen, dels kan resultatet påverkas. Vår personal hämtar sedan dosorna och skickar dem till ett laboratorium för analys. Omkring två månader efter insamlingen skickas resultatet till alla som har haft dosor hemma hos sig. Av mätningen framgår ett årsmedelvärde för radonhalten i bostaden och det värdet jämförs mot gällande riktvärde. RIKTVÄRDET FÖR BEFINTLIGA BOSTÄDER är 200 Bq/m 3 luft (Socialstyrelsens allmänna råd). Gränsvärdet vid nyproduktion är 200 Bq/m 3 luft (Boverkets föreskrifter). Gränsvärde för arbetsplatser är 400 Bq/m 3 luft (Arbetsmiljöverkets föreskrifter). MÅLSÄTTNINGEN med Riksdagens miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö är att radongashalten i alla: skolor och förskolor ska understiga 200 Bq/m 3 luft senast bostäder ska understiga 200 Bq/m 3 luft senast MER INFORMATION om radon hittar du på ÖBOs hemsida eller direkt hos Socialstyrelsen ( eller Statens Strålskyddsinstitut ( Sopnedkast försvinner I Baronbackarna stängs snart alla sopnedkast. Istället blir det markbehållare som kompletteras med miljöbodar. Nu kan du som hyresgäst sortera dina sopor i din nya miljöbod som finns i anslutning till många av markbehållarna. Du slänger ditt restavfall i den stora markbehållaren och komposten i den lilla. Vi återkommer med ytterligare information till berörda hyresgäster. Utsortering av mjukplast upphör! I alla ÖBOs miljöbodar försvinner nu möjligheten att sortera mjukplast. Mjukplasten ska istället kastas tillsammans med restavfallet. Anledningen till att sorteringen upphör är att den insamlade mjukplasten är för svår att återanvända (bland annat på grund av att den är för smutsig). Mjukplasten går istället till förbränning precis som restavfallet. ÖBO anser därför att det inte finns någon miljövinst med att sortera ut materialet bara för att bränna det separat. Genom att slänga det tillsammans med restavfallet förenklas hanteringen samtidigt som transportbehovet minskar. OBS! Frigolit slängs i restavfallet! 16 BOINSIKT 4/2005

17 Skitsnack! Visste du att du varje år bidrar med nästan 470 kg sopor? Kostnaden för ÖBOs sophantering beräknas nästa år bli drygt 29 miljoner kronor. Du kan enkelt hjälpa till att hålla dessa onödiga kostnader nere. Här får du några enkla tips. Till komposterbart avfall ska endast de bruna kompostpåsarna användas. Du ska inte stoppa ner kompostpåsen i en plastpåse. Det förstör komposten. Plastpåsar hör inte hemma här. Släng inte grovsopor i källaren eller i andra utrymmen. Du måste själv se till att de lämnas på kommunens återvinningscentraler. Hämtning kan även beställas från kommunen. Ring dem på Källsortera dina förpackningar, du sparar inte bara pengar utan gör också en insats för miljön. Håll miljöbodarna rena och fina för allas trevnad. Panta dina aluminiumburkar och sortera dina konservförpackningar. Aluminium är ett material som kan återanvändas hur många gånger som helst och vi sparar mycket energi och naturresurser i jämförelse med att producera nytt. Här i Örebro återanvänds mycket av de insamlade pappersförpackningarna på Örebro Kartongbruk. Till exempel förvandlas dina gamla mjölkkartonger till ytskiktet på gipsskivor! Smedjebacken KVARTERET SMEDJEBACKEN HAR FÅTT SITT NAMN av att det i kvarteret på talet fanns ett flertal smedjor där man tillverkade gevär, hästskor, skäror och andra bruksföremål. I början av 1980-talet var kvarteret i stort sett helt rivet. Kvar stod några gamla trähus och det gamla faktorier. Så bestämdes det att kvarteret Smedjebacken skulle bebyggas. Utformningen av den nya bebyggelsen inleddes med en arkitekttävling Brink Arkitektkontor AB vann med sitt förslag Å-sikt i mitten. Ansvariga arkitekter var SAR Lennart Carlsson. TOTALT BESTÅR KVARTERET AV DRYGT 150 LÄGENHETER. Det vinnande tävlingsförslaget med glashus innebar att två av husbyggnaderna mitt på gården bands samman av ett glasövertäckt rum. Men vid bearbetningen av förslaget ändrades detta rum till att bli ett rymligt trapphus för 26 lägenheter. I ETT AV HUSEN FINNS EN GEMENSAM FESTLOKAL FÖR HYRESGÄSTERNA. Kvarteret rymmer även ett gruppboende för rörelsehindrade personer och en träffpunkt för äldre i stadsdelen. Landskapsarkitekt Jan Lindahl, Örebro har tillsammans med örebrokonstnärerna Göran Danielsson, Rickard Brixel och Lennart Kindgren skapat en mycket tilltalande gårdsmiljö som är väl värd att promenera igenom. Danielsson skapade putsarbeten i fasaden med sgraffitoteknik, Kindgren illustrerade olika smidesarbeten som framställdes av de gamla smederna och Brixel skulpterade kvinnogestalter (Karyatider) som i arkitekturen bär upp en byggnadsdel. På gårdarna finns också inköpta skulpturer och bevarade pelare från ett av de gamla rivna husen i kvarteret. Läs mer om våra trapphus på & Inspiration/Tidstypiska trapphus BOINSIKT 4/

18 Källarlokalen blev etagelägenhet och känns som ett radhus Inte känns det som en källarlokal. Stora fönster och sljusa färger gör att pojkrummen blir fina. 18 BOINSIKT 4/2005

19 Kan man göra om en källarlokal till en funktionell lägenhet? Visst har man med sinne för form och färg kan det bli både trivsamt och praktiskt! Karin och Ronny Gustavsson, med pojkarna Fredrik och Tobias, stormtrivs i sin nya bostad på Västra Vintergatan, där halva lägenheten ligger i källarvåningen. Sedan Rosta stod färdigt 1952 har stadsdelen varit populär. Problemet är att det finns för få stora lägenheter med plats för familjer. Ett sätt att lösa det är att bygga om tomma källarlokaler till lägenheter. Det har fungerat jättebra, säger Peter Kanat, en av ÖBOs bovärdar i området. Genom att använda lokalerna i källaren och sätta in en ny trappa har små lägenheter blivit till fyra eller fem rum. Hittills har det blivit tre nya stora lägenheter på det viset och en fjärde är under ombyggnad. KARIN OCH RONNY har bott i en trerummare i Rosta sedan Eftersom de är fyra i familjen började de snart leta efter något större. Barnen går i skolan här och vi trivs bra, så ville vi stanna kvar i Rosta. När vi fick höra talas om den här lägenheten nappade vi direkt. Lägenheten fanns bara som en skiss och därför fick Karin och Ronny också i uppgift att bestämma hur planlösningen i bostaden skulle se ut. Dessutom skulle det hela gå fort. Från att de tackade ja till projektet till att de flyttade in tog det inte ens två månader. Det passade oss precis vi är intresserade av inredning. Under hela ombyggnadstiden har vi legat steget före med de uppgifter hantverkarna har behövt, förklarar Karin. Vår bovärd, Peter Kanat, har varit fantastiskt tillmötesgående och lyssnat på oss. Det har varit jättekul att få vara med om en sådan här process, från ax till limpa, påpekar Ronny. DEN 1 NOVEMBER 2004 flyttade familjen in i sin nya femrummare på 113 kvadratmeter, fastän den inte var riktigt färdig. Medan hantverkarna jobbade klart i källaren, så trängde Ronny, Karin och pojkarna ihop sig på övervåningen. Ett år senare är både familjen och bovärden nöjda med slutresultatet. Vid första anblicken ser det ut som en vanlig tvårummare med sovrum, vardagsrum och kök. Sedan upptäcker man trappan som leder ner i källaren, där det finns arbetsrum, badrum och var sitt sovrum till pojkarna. I bottenvåningen finns också en rymlig hall med egen entré utifrån. Hallen domineras av ett svart- och vitrutigt golv, som dels skapar en känsla av rymd, dels är en prydnad i sig. Snygg, men inte helt praktisk har vi upptäckt, säger Karin. Golvytan är kanske något för mjuk för att passa som hallgolv. ATT INREDNING ÄR ett gemensamt intresse syns i bostaden. Färgerna är väl avvägda för att ge sammanhängande ytor och därmed skapa en känsla av att rummen är större. I köket har Ronny sänkt taket en aning för att kunna bygga in och dölja små spotlights som markerar matplatsen. Nästa projekt är att hänga upp kristallkronan i taket över trappan, säger Karin lite fundersamt, men det går kanske inte? Hur ska man kunna byta lampor där? Det löser jag, säger Ronny glatt. Det är klart att vi ska hänga den där. Lägenheten känns nästan som ett radhus, eftersom den har fönster åt tre håll, är i två plan och har en egen entré utifrån. Det enda som saknas i den bilden är uteplatsen. Nu har vi visserligen en balkong, men vi och grannarna har önskat oss en gemensam uteplats i hörnet på baksidan. Om man röjer undan lite buskar och ställer ut utemöbler kan vi få en mysig sittplats där vi i trpphuset kan umgås, säger Karin. Ska vi gissa att uteplatsen finns där nästa sommar? På övervåningen är den gamla planlösningen kvar, men Karin och Ronny lät ta bort en del av väggen mellan kök och vardagsrum. Vilka bor här? Karin Gustavsson, 37 år, snart färdig lärare, Ronny Gustavsson, 43 år, som driver det egna Internetföretaget klockor.nu och barnen Fredrik, 11 år och Tobias 7 år. Bäst med lägenheten? Helheten! Eller kanske den egna ingången (Ronny) eller köket och Fredriks rum (Karin) Sämst med lägenheten? Inget, vi skulle inte vilja göra något annorlunda. Däremot saknar vi ledstång i trappan, men den får vi vilken dag som helst. BOINSIKT 4/

20 Några tips för en tryggare julhelg Större risk för brand kring jul I december lyser vi upp vintermörkret med levande ljus i nästan varje hem. Samtidigt som det blir mysigare blir det tyvärr också lite farligare. December månad är den mest branddrabbade månaden under året. Många av bränderna går att förhindra, om vi bara tänker efter lite extra innan olyckan är framme. Svenska Brandskyddsföreningen har sammanställt en rad goda råd som gör tillvaron lite tryggare. Släck alltid stearinljusen när du lämnar rummet. Använd ljusstakar av keramik och metall och byt ut den torra mossan mot dekorationer som inte fattar eld, till exempel vackra stenar. Självsläckande ljus ökar säkerheten ytterligare. Ställt inte ljusstaken för nära gardiner eller andra textilier. Tänd de levande ljusen när det mörknat. Det minskar risken att du glömmer bort dem. De flesta bränder börjar i dagsljus. Tänd inga levande ljus i granen och var försiktig med tomtebloss om granen börjar bli torr. Ställ inga ljus på TVn. Om stearinen droppar ner i TV-apparaten kan branden snabbt bli explosiv. Lämna aldrig barnen ensamma med levande ljus och tomtebloss. Låt barnen öva sig att tända och blåsa ut ljus på rätt sätt så att de får respekt för eld utan att bli skrämda. Tänd och släck aldrig elljusstakar och julgransbelysningen med glödlampan. Dra ut stickkontakten! Var noga med att du använder rätt sorts glödlampor till belysningen. Olika antal lampor kräver olika spänning. Se till att spisfläkt och filter är fria från fett. Fett som droppar ner på varma spisplattor startar lätt en brand. Håll koll på spisen torrkokning är en mycket vanlig brandorsak. Brandvarnaren din livförsäkring Viktigast av allt, se till att din brandvarnare är i gott skick. ÖBO har monterat brandvarnare i alla lägenheter, men det är ditt ansvar som hyresgäst att byta batterier och testtrycka brandvarnaren regelbundet. 20 BOINSIKT 4/2005

21 HERMAN LINDKVIST Författare När julen blev en katastrof UNDRAR HUR DET SKA BLI I JUL? Julen, fridens och glädjens högtid, blev rena katastrofen i vårt hus förr året. Bråket kom egentligen efter julen och allt var vår granne Einars fel. Einar ser ut som den prydlige och ansvarskännande bankman han är. Där ligger inte ett hårstrå fel, inte ett pressveck saknas. Han är en man som alltid fyllt i alla blanketter korrekt och aldrig åkt fast för någonting, utom en felparkering för tretton år sedan. Einar stör inte. Han hörs inte. Han är den idealiske hyresgästen. EINAR ÄLSKAR JULEN. Han julpyntar sin ungkarlslya och han har alltid en ganska stor gran. Så även förra året. Då julen var över klädde han, som vanligt av den nu lätt rostfärgade och avbarrade granen. Detta skedde sent en söndag kväll. Kanske han hade ätit något starkt och vilt. Kanske han druckit en snaps för mycket. Han kan inte förklara varför, men han beslöt att pröva sin ungdoms favoritsport: Grankastning. NUMERA FÅR MAN INTE kasta ut sin julgran från balkongen, så som man gjorde förr. I Einars hus finns noggranna beskrivningar för hur man ska förfara med granen. Så har också Einar gjort varje år, men inte denna gång. Bara tanken på vad han planerade att göra, fick hans kinder att blossa och pulsar att slå. Han förberedde sin kupp noga. Han väntade till klockan måndag morgon. Han släckte alla lampor i lägenheten. Försiktigt gled han ut på balkongen med den barrande granen. Allt var tyst i huset. Ingen människa syntes till. Ingen bil stod inunder. Vinden fick glittret i granen att sakta vinka ut mot den mörka himlen, för precis som i hans barndom hade han lämnat kvar lite glitter i den annars nakna granen. På den tiden betydde det god tur ända till nästa jul Han lyfte granen, höll den som ett spjut mot kinden lyfte armen upp och ner, som han sett olympiska spjutkastare göra. Så tog han sats bakåt och slungade granen ut i natten. Granen flög som ett spjut, men som ett spjut med ballongsegel. Grenarna och kvistarna fångads upp av vinden, som styrde granen inte ut från huset, utan in mot väggen, in mot grannarnas balkonger och med fasa såg Einar hur granen landade på balkongen till höger på andra våningen. Brakefjälls balkong. BRAKELFJÄLL! Där stod den nu i hörnet av deras balkong. Den lyste som ett ljusbrunt sjömärke. Glittret rörde på sig. BRAKEFJÄLL VAR TRAPPUPPGÅNGENS skräck. En skränig och stökig familj som var ovän med alla och som i ständiga brev till bostadsföreningen och myndigheter ansåg sig förföljd, mobbad och illa behandlad. Brakefjälls avskydde julen och hade därför rest till Las Palmas. Einar insåg katastrofens vidd. Ljudlöst smög han in i sin mörklagda lägenhet. Han låg sömnlös hela natten. På morgonen, då tidpunkten var den rätta, dammsög han hela sin lya tills det inte fanns ett barr som kunde vittna om att han någonsin haft en gran. SEN VAR DET BARA ATT VÄNTA. Några dagar senare dök Brakefjälls upp. Einar tyckte sig höra hur de skrek redan innan taxin hunnit stanna utanför porten. De hade sett sjömärket på balkongen. Brakefjälls skulle inte låta sig mobbas och provoceras utan strid. De tog hundratals fotografier av granen från alla vinklar. De gjorde polisanmälan. De krävde att kriminaltekniska experter skulle komma och ta DNA-prov. I väntan på utredning fick granen stå kvar. De satte upp ilskna lappar i trapphuset. Texter av typen: DU! Som tappat din gran på våg balkong. Kom och hämta den genast!!!! Alla grannarna smög i trappan. Ingen vågade gå ut om man hörde steg från någon annan. Alla misstänkte alla. Brakefjälls hade sina egna tankar om vem som var skyldig och den grannen utsatte för allehanda provokationer. Borrning i väggen. Musik mitt i natten. Surströmming i brevlådan. På våren försvann granen, men friden och glädjen kom aldrig tillbaka. Och nu är det jul igen. Hur ska det bli? Fakta BOINSIKT 4/