Hållbar stadsutveckling Malmö

Transkript

1 Ansökan till Delegationen för hållbara städer Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst Rosengård Västra Hamnen Rosengård Västra Hamnen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst... 2 HSammanfattning... H2 HÅtgärdstabell... H5 HBakgrund... H6 HVi har ett mål... H7 HVi har en plan... 7 HVi har verktygen HFördjupad programbeskrivning och åtgärder...11 HBeskriv på vilket sätt programmet är innovativt HKlimateffekter HUppfyllande av hållbarhetsmål HStadsplanering HIntegrerade tekniska system HAnpassning till kommande klimatförändring HFörutsättningar för miljöteknikexport och kunskapsspridning HOrganisation för informationsspridning HDeltagande och inflytande HIntegrerad sektorsövergripande planering HSamverkan mellan näringsliv och kommun HUppföljning av programmet HÅtgärder H1 Hållbara Hilda...30 H2 IC-huset Innovations- och utbildningscentrum på Rosengård...47 H3 Törnrosen Tower...57 H4 Klimatsmart huvudkontor...62 H5 Rosengårds Polishus...68 H6 Handling i samverkan...73 H7 Fullriggaren...76 H8 P-huset Fullriggaren...87 H9 Det utvidgade klassrummet...92 H10 Hållbara Resor...97 H11 Rosengårdsstråket H12 Cleantech City Malmö H13 Klimatneutrala modellstadsdelar... H110 H14 Programsamordning, administration, information och utvärdering... H113 1

3 Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst Sökande: Malmö stad Organisationsnr: Adress: Bergsgatan Malmö Kontaktperson: Lena Eriksson E-post: Telefon: Sekretess: Bidrag söks för: Åtgärderna rör: Ja Materialet innehåller sekretessbelagd information. Om- och nybyggnation Energieffektivisering, förnybar energi, vatten, avfall, transporter, övrigt Sammanfattning Hållbar stadsutveckling Malmö från Öst till Väst (HS Malmö) är ett kraftfullt program för hållbar stadsutveckling. Här skapas världsledande demonstrationsområden med fokus på klimat och miljöteknik. Samtidigt knyts östra och västra Malmö ihop av transportlösningar för en ökad social och ekonomisk integration. Den totala investeringen är ca 2 164,0 MSEK, varav 454,3 MSEK är miljöinvesteringar. 116,3 MSEK söks i bidrag från Delegationen för hållbara städer, fördelade på 14 åtgärder som omfattar lägenheter, minst m 2 lokaler samt innovativa systemlösningar för trafik, energi, kretslopp och grönska. Klimateffekten beräknas bli minst ton CO 2 -ekvivalenter per år. Malmö är redan idag en internationell referensverkstad inom hållbar stadsutveckling. Nästa steg är att Malmö ska försörjas med 100 procent lokalt förnybar energi år 2030 och kommunens egen verksamhet ska nå samma mål redan till år Det ska ske samtidigt som övriga hållbarhetsaspekter tillgodoses, ekologiska, sociala och ekonomiska. Det uppnås genom energieffektivisering, lokalt förnybar energiproduktion, omställning av transportsystemet samt kretsloppsanpassade VA-system, i kombination med resurseffektiv stadsplanering, god arkitektur och åtgärder för hög livskvalitet och tillväxt. Malmö är en dynamisk, växande och mångkulturell stad i en stark tillväxtregion. Men framöver måste tillväxten så långt som möjligt ske utan att ta värdefull jordbruksmark i anspråk, varför stadens system och trafikinfrastruktur måste bli effektivare. Industrimark måste nyttjas för nybyggnation, miljonprogrammet ställas om och förtätas och staden integreras. Malmö arbetar för att nå målbilderna 2020 och 2030 och hållbar utveckling finns därför med i samtliga stadsdelsutvecklingsprojekt som initieras i staden, vare sig det gäller nybyggnation 2

4 eller ombyggnation. Staden har även beslutat om satsningen Cleantech City Malmö för att knyta största möjliga kunskapsspridning och näringslivsutveckling till projekten, samtidigt som staden aktivt används som testbed och demonstrationsplats för ny miljöteknik. I denna ansökan söks stöd för två stora pilotprojekt som innehåller både nyproduktion och omställning av befintligt område, samt för åtgärder som knyter ihop Rosengård i öst med Västra Hamnen i väst. I öst sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade och levande stadsdelar växa fram. I väst omvandlas gammal industrimark till en hållbar och attraktiv kunskapsstad för boende, företag och besökare. Transportåtgärder som gynnar gång-, cykel- och kollektivtrafik samt miljöbilar utgör en fysisk brygga mellan stadsdelarna. Transportåtgärderna innebär även ett första steg mot etablering av spårvagnstrafik mellan Rosengård och Västra Hamnen genom införandet av separata bussfiler. Följande begrepp är nyckelord för programmet: Helhet Projektet tar ett helhetsgrepp på hållbar utveckling och integrerar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. De fysiska investeringarna är drivkraften, men resultatet får positiva effekter för både ekonomisk och social utveckling. Detta gäller inte minst i Rosengård där nya arbetstillfällen skapas, boendekarriär underlättas, boendekostnaderna kan sänkas, attraktiviteten och tryggheten ökas och medie- och självbilden förändras i positiv riktning. Här tar till exempel en bostadsrättsförening ett helhetsgrepp på renoveringsbehovet med det långsiktiga målet att bli självförsörjande på energi. För att lyckas i Rosengård måste delaktighet och demokrati genomsyra projektet. I Västra Hamnen bidrar Fullriggaren till att området även fortsättningsvis är en ledande internationell förebild för hållbar stadsutveckling. Här byggs Sveriges största samling av passiv- och lågenergihus där samverkan mellan elva byggherrar skett genom Det Goda Samtalet inom Bygga-Bo dialogen. Det energieffektiva byggandet leder dessutom till lägre driftskostnader. Övergripande kommer satsningarna på intressant miljöteknik att leda till nya affärsmöjligheter nationellt och internationellt samt till tillväxt i befintliga företag och företagsetableringar. Överförbarhet Miljöteknik är utpekat som profilområde i stadens näringslivspolitiska strategi. Malmö stad tar redan idag emot tusentals expertbesök för studier av stadens hållbarhetssatsningar. Genom stadens satsning Cleantech City Malmö som startar vid årsskiftet, med etablering av Cleantech Center, ökar möjligheterna att på ett strukturerat sätt ta emot många fler besökare och integrera affärsutveckling som en central del i kunskapsöverföringen. I satsningen ingår även etableringen av Cleantech District för miljöteknikföretag i hamnområdet samt att utveckla konceptet test-bed där staden används som demonstrationsyta för intressant miljöteknik. Det finns en mycket hög överförbarhet i åtgärderna, då många städer står inför liknande utmaningar, d.v.s. att bygga nytt på ett hållbart sätt samt ställa om och förtäta miljonprogrammets områden. För att nå en hög överförbarhet är målsättningen även att hitta lösningar som är rimliga ur ekonomisk synpunkt för att kunna använda dem i större skala. 3

5 Mångfald Ansökan är ett samarbete mellan en mångfald av aktörer, som två stadsdelsförvaltningar, fyra tekniska förvaltningar, minst tolv byggherrar, ett energibolag, två kommunala bolag, en bostadsrättsförening, en stiftelse och en myndighet. Mångfalden av aktörer med olika åtgärder gör att en mångfald av tekniker och lösningar visas upp, vilket gynnar demonstrationsvärdet av använd miljöteknik. Samarbetet mellan aktörer gör även att systemlösningar kan testas i både om- och nybyggnation. I ansökan finns även åtgärder som ska garantera deltagande av boende och verksamma i stadsdelarna. Valet av stadsdelar gör att åtgärderna berör människor som kommer från ett otal olika kulturer och talar över 100 olika språk. HS Malmö visar lösningar på utmaningar som många städer står inför inom hållbart byggande och stadsplanering, vilket ger hög överförbarhet. Helhetssynen på hållbar utveckling, variationen och skalan i åtgärder är unik. Förutsättningen för kunskapsspridning och miljöteknikexport är stor då Malmö har mycket god erfarenhet av att driva stora projekt inom hållbar stadsutveckling, har upparbetade samarbeten med näringslivsinriktade aktörer och satsningar inom förnybar energi, samt startar satsningen Cleantech City Malmö vid årsskiftet Malmö stads starka internationella varumärke som ledande exempel inom hållbar stadsutveckling och stärkta arbete med näringslivet för ökad kommersialisering utgör en mycket kraftfull bas för både teknik- och kunskapsöverföring och näringslivsutveckling. Figur 1. Åtgärder som ingår i HS Malmö 4

6 Åtgärdstabell Ingående åtgärder Ansvarig Prioritet Investeringskostnad (SEK) Stödberättigad kostnad (SEK) Sökt bidrag (SEK) CO 2 - reduktion (ton/år) Minskad energianvändning (MWh/år) Tillförsel förnybar energi (MWh/år) Rosengård 1. Hållbara Hilda BRF Hilda IC-huset Serviceförvaltningen ,32 3. Törnrosen Tower MKB Klimatsmart huvudkontor MKB Rosengårds Polishus Skanska Handling i samverkan Miljöförvaltningen Västra Hamnen 7. Fullriggaren Miljöförvaltningen P-Huset Fullriggaren P-Malmö Det utvidgade klassrummet SDF Centrum Fysisk koppling Öst-Väst 10. Hållbara Resor Gatukontoret Rosengårdsstråket Gatukontoret ,18 Övergripande 12. Cleantech City Malmö Miljöförvaltningen Klimatneutrala modellstadsdelar 14. Projektsamordning, utvärdering m.m. Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Totalt

7 Bakgrund Malmö har genomgått en radikal förändring under de senaste tjugo åren från perifer industristad till kosmopolitisk kunskapsstad i mittpunkten av en av Europas främsta tillväxtregioner. Många andra städer i Europa har genomgått en liknande omvandling, men få där hållbarhetsfrågorna så tydligt präglat arbetet. Nu tar Malmö nästa steg i denna process genom att lyfta in miljöteknikföretagande som en central profilfråga i arbetet med näringslivsutveckling. Redan nu syns resultat i den lokala ekonomin som följd av stadens internationella profil som ledande stad inom hållbar stadsutveckling. Stora utmaningar på miljöområdet kvarstår. Trots att Malmöbornas bilanvändning minskar så ökar inpendlingen med bil. Trots att miljöprestandan blivit mycket högre i nybyggnation, så finns det fortfarande få satsningar inriktade på att radikalt minska energianvändningen i befintliga bostadsbestånd. Så trots stora insatser för att minska koldioxidutsläppen i staden, så kvarstår det mycket att göra; trots ett framgångsrikt arbete med att rikta tillväxten inåt, så sker nybyggnation fortfarande på Sveriges bästa jordbruksmark, inte minst utanför stadens gränser. På samma sätt så finns fortfarande enorma utmaningar för att hitta en stabil tillväxt som är till gagn för alla Malmöbor. En allt för stor andel av befolkningen är beroende av bidrag och en allt för stor andel av skolelever uppnår inte en acceptabel betygsnivå. I arbetet med att skapa den attraktiva och hållbara staden så krävs det att hela komplexiteten i dessa utmaningar hanteras. I debatten om utanförskap och innanförskap står Västra Hamnen och Rosengård ibland som symboliska motpoler, men de är samtidigt de två viktigaste symbolerna för det nya Malmö den moderna, kreativa, multikulturella och hållbara staden. Nyckeln till nästa steg i Malmös resa mot den hållbara staden är att fortsätta med förtätningen av staden på gammal industrimark, men också att ta de nästa stegen i omvandlingsarbetet av miljonprogrammet som står inför ett stort renoveringsbehov och där en stor del av Malmös ekonomiskt svagare befolkning bor. Över 30 procent av Malmös befolkning bor i miljonprogramsområden och spridningspotentialen av framgångsrika koncept är mycket stor. Kan det goda och hållbara livet skapas vid havet, men också vid motorvägen, så har Malmö kommit långt. Tidigare erfarenheter från Västra Hamnen och Augustenborg visar att det är möjligt. Nu samlar Malmö stad krafterna för nästa steg där miljöfrågor, stadsutvecklingsfrågor, social-ekonomiska utvecklingsfrågor och delaktighet går hand i hand ännu intensivare än tidigare. Dialog-pm har varit en framgångsrik metod att arbeta med stadsutvecklingsfrågorna i Malmös utvecklingsområden inför kommande översiktsplan och fortsatta satsningar. Där har kopplingen mellan fysiska förändringar och social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet har stått i fokus. Dialog-pm har bland annat tagits fram för Rosengård och hur Malmö kan växa hållbart. Malmö Stad arbetar för en hållbar utveckling av ett Malmö där de olika delarna knyts starkare till varandra genom bättre fysiska kopplingar men också med en ökad variation av funktioner i varje stadsdel. Fler funktioner kräver medvetna tillskott i bebyggelsen. Ett planprogram med syftet att vidare utreda hur en ur alla aspekter hållbar förtätning i Rosengårds miljonprogramsdel kan se ut påbörjas därför under hösten Att såväl Västra Hamnen som Rosengård får stå i fokus för fortsatta nyskapande miljösatsningar i samband med om- och tillbyggnad får stor betydelse för den uppfattade kopplingen mellan stadsdelarna. 6

8 HS Malmö är en del av en större strategi med målet att hela Malmö ska bli en hållbar stad, där en mycket viktig pusselbit är att nå 100 procent förnybar energi för el, värme och fordonsbränsle till år Mycket görs redan, annat planeras. Stöd till HS Malmö gör det möjligt att testa lösningar som sedan kan implementeras i övriga stadsdelar, vilket innebär att staden kommer ett stort steg närmare målet. Vi har ett mål Malmö stad har under en längre tid visat en stark vilja att bli världsledande inom hållbar stadsutveckling och den målsättningen kvarstår. Det har avspeglats i de stora satsningar som gjorts under det senaste decenniet och bekräftats genom internationellt erkännande. Malmö tilldelades Årets Stadsbyggnadspris redan 2001 för Bo01, och har därefter bland annat erhållit första pris i Liveable Communities Awards 2007, utsetts som föregångare i State of the world 2007 av WorldWatch Institute, utsetts till en av världens tolv mest kreativa städer, med särskilt beröm för de ekovänliga stadsdelarna, av den inflytelserika tidningen Fast Company, samt som första svenska stad tilldelats UN Habitat Scroll of Honour 2009 för stadens innovativa och holistiska strävan att bli en modern hållbar stad. Scroll of Honour har delats ut varje år sedan 1989 och är världens mest prestigefyllda pris inom området boendeförhållanden och hållbar utveckling. Malmös målsättning att bli en hållbar stad fastslås även i Malmö stads översiktsplan (se bilaga), som har en hållbar och attraktiv stad som huvudmål, samt är starkt framträdande i Malmö stads budget 2009 (se bilaga). Staden har även pekat ut miljöteknik som ett profilområde i sin Näringslivspolitiska strategi, vilket bland annat lett till satsningen Cleantech City Malmö som ingår i ansökan. I Malmö stads remissversion till Energistrategi och till nytt Miljöprogram (se bilagor) föreslås att Malmö stad som organisation ska vara försörjd till 100 procent av lokalt producerad förnybar energi år För staden som geografiskt område gäller år 2030 för samma mål. Planerna förväntas tas i kommunledningen i november Det innebär i praktiken att en stor energieffektivisering måste ske, tillsammans med genomförande av stora satsningar på förnybar energi, omställning av transportsystemet och en mer resurseffektiv stadsplanering. Malmö stad har, tillsammans med Lunds kommun och Lunds Universitet, tagit fram Miljöbyggprogram Syd för att höja miljöprestandan vid byggande på kommunal mark och uppmuntra till höjning även på privat mark (se bilaga). Programmet ställer långtgående krav i tre nivåer inom områdena Energi, Innemiljö, Fuktskydd, och Urban biologisk mångfald och förväntas tas i kommunledningen i oktober 2009, då det ersätter programmet Ekologiskt hållbart byggande i Malmö. Trafikmiljöprogrammet (se bilaga) är Malmö stads åtgärdsprogram för att nå ett miljöanpassat transportsystem, där målet är att trafiken ska bli tystare, sundare, snålare och renare. Utredningen Framtidens kollektivtrafik pekar ut stråken Västra Hamnen och Rosengård som två av fem huvudstråk för en framtida spårvagnstrafik, som förutom miljöeffekter även förväntas ge positiva sociala effekter (se bilaga). Vi har en plan För att nå målet 100 procent förnybart till 2030 krävs insatser dels på stadsnivå, där varje procentuell förändring i de storskaliga systemen får stor effekt, dels på stadsdelsnivå där stora helhetsinsatser görs inom ett begränsat område som Rosengård och Fullriggaren i HS Malmö och som tidigare Bo01, Augustenborg, Flagghusen och Hyllie. Stadsdelsinsatserna ger många 7

9 erfarenheter som sedan kan vidareföras till övriga delar i staden. Malmö har ett bra utgångsläge för att nå energimålen med många lärdomar att bygga vidare på och mycket arbete har redan gjorts. Malmös utsläpp av koldioxid minskade från ton 1980 till ca ton Resvaneundersökningen 2008 (se bilaga) visar att bilresorna minskat med ca 10 procent sedan 2003, till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Ytterligare åtgärder krävs för att minska miljöpåverkan från inpendlingen, där transportåtgärderna i HS Malmö bidrar. Av Malmö stads ca 750 fordon är idag 75 procent miljöfordon och infrastruktur för miljöbilar byggs kontinuerligt. Malmö stad har även ett värdefullt samarbete med energibolaget E.ON som bland annat utformade lösningen för 100 procent förnybar el och värme på Bo01-området i Västra Hamnen. Nu är utmaningen mycket större. Nedan beskrivs översiktligt vad som krävs för att nå målet 100 procent förnybart till 2030 samt hur långt staden hinner till 2014, HS Malmös slutår. Då är förväntningen att minst 320 GWh förnybar energi produceras, vilket motsvarar energibehovet Västra Hamnen och Rosengård efter att 80 GWh försvunnit genom energieffektivisering. Utöver det görs satsningar på förnybara bränslen och koldioxidfria transporter. En del av satsningarna ingår i HS Malmö, men långt ifrån alla. Energieffektivisering 2014 har staden nått 80 GWh energieffektivisering i Rosengård och Västra Hamnen genom ombyggnation i befintliga bestånd och genom nybyggnationen i passivhus- eller lågenergihusstandard. Smarta IT-lösningar som displayer och web-gränssnitt förväntas skapa villabeteende även i lägenheter. Vind och sol 2014 har två nya, lokalt placerade, stora vindkraftverk installerats i hamnområdet, urban vindkraft installerats på hustak och mellanstora vindkraftverk placerats i stadens ytterkanter. System har utvecklats för bred koppling av solfångare till fjärrvärmenätet, vilket ökar både intresset för småskaliga solvärmeapplikationer och nyttjandegraden. Totalt nyinstalleras m 2 solfångare till år Vind- och solkraft synliggör energiproduktionen och är pedagogiska verktyg. Vindkraft bidrar med 36 GWh el per år och solfångare med 3 GWh värme. Avfall Till 2014 har stadens el- och värmeförsörjning kompletterats med en stor biogasanläggning i Malmö hamn. Idag samlar VA Syd in drygt ton organiskt avfall och målet för 2014 är ton. Biogas produceras även av avfall från närliggande lantbruk och vissa grödor som odlas specifikt för detta ändamål. Biogas produceras och används i en befintlig gaskombianläggning för att producera el, värme och fordonsbränsle. Dessutom sker avfallsförbränning med en ökande andel förnybart material. Avfallsförbränningen genererar 58 GWh och biogasproduktionen 193 GWh år Infrastruktur småskaligt och storskaligt i samverkan Till 2014 har system utvecklats för att nå en optimal produktion och användning av lokalt producerad förnybar energi. Det handlar om att kunna använda lokalt producerad el direkt i byggnaden, överföra värme från solfångare till fjärrvärmenätet, installera avfallskvarnar för biogasproduktion, fjärrvärmedrivna vitvaror m.m har det skett en utveckling av både tekniska system och prismodeller. 8

10 Hållbara transporter År 2014 går tågtrafik på Malmö City Ring, och Amiralsgatan mellan Rosengård och Västra Hamnen har förberetts för spårbunden trafik, genom separata bussfiler och bussprioriterande trafiksignalsystem. Stadsbussarna övergår successivt från naturgas och 2020 drivs alla stadsbussar med biogas. Detta underlättas av de planerade biogassatsningarna, som förutom el- och värmebehovet ger ytterligare 130 GWh biogas som kan användas av 340 fordon, som regionbussar, kommunala, företags och privata fordon. Till 2014 placeras tre gasmackar där de ger bäst nytta. Detta ger en minskning av koldioxidutsläppen på ca 760 ton per år jämfört med bensin. Många av resorna i Malmö är korta och kan ersättas med elfordon. I projektet E-mobility bygger Malmö stad tillsammans med flertal andra aktörer i Malmö (E.ON, Region Skåne, Sunfleet, fastighetsägare m.fl.) upp en infrastruktur för elbilar simultant som en regional efterfrågan av fordon skapas. Målet är att inpendlare ska kunna fortsätta resan med elfordon och arbetsresor inom staden ska ersättas med elfordon. E-mobility startar hösten 2009 och avslutas 2013, d.v.s. det pågår parallellt med HS Malmö. Projekten integreras delvis med varandra, där exempelvis en delåtgärd med elbussar i Hållbara Resor, laddstolpar i P-huset Fullriggaren och el-cyklarna i Hållbara Hilda dockas till E-mobility. Till 2014 finns elbils- och elcykelpooler som drivs av lokalt producerad el från vind och sol. Satsningen E-mobility, med elbilar, laddningsinfrastruktur och elcyklar, har lett till att omkring 250 laddstolpar installerats på de större kollektivtrafiknoderna, i p-hus och flerbostadsområden, på större arbetsplatser och parkeringar. El-cyklar och laddstolpar finns i anslutning till dessa noder och gör det enkelt att byta till en el-cykel eller ett elfordon. Allmänheten ges möjlighet att testa elfordon via bilpooler, demonstrationsplatser och kampanjer riktade till allmänhet och företag. El-hybridbussar (biogas + el) testas på busslinje 5, som går från Rosengård, via centrum ner till Västra Hamnen. Över 100 olika typer av elfordon har köpts in: personbilar, lättare lastbilar men också elcyklar och el-hybridbussar. E.ON och Malmö stad har utökat antalet elbilar i sina respektive fordonsparker. Laddstolpar med produktion av solel har uppförts för 60 cykelställ som administreras i en cykelpool. E-mobility bidrar till elbilar och en cykelpool som tillsammans minskar koldioxidutsläppen med ton CO 2. Klimatanpassning Till 2014 har Malmö förstärkt sin position som världsledande inom urbana klimatanpassningsåtgärder. Den öppna dagvattenhanteringen och de gröna taken från Bo01 och i Ekostaden Augustenborg har fått många efterföljare både inom Sverige och internationellt. I klimatanpassningsarbetet är Malmös dagvattenstrategi ett viktigt instrument där utgångspunkten är att skapa långsiktigt hållbara system. Till 2014 har arbetet kompletterats med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning och ett risk- och sårbarhetsbedömningsverktyg i projektet Grabs, i samarbete med sju EU-länder. I LIFEprojektet Green Clime Adapt vidareutvecklas de fysiska åtgärderna med fokus på dagvattenhantering och fasad- och takgrönska. Nu planerar även arkitekter för högre temperaturer och ökad nederbörd när det gäller byggnaders placering, materialval och solavskärmning m.m. Arbetet med nybyggnation och omvandling av det forna östra sjukhuset har påbörjats med 100 procent lokal förnybar energi och 100 procent dagvattenhantering på plats. 9

11 100 procent förnybart i hela Malmö 2030 E.ONs mål är att Malmös fjärrvärmesystem skall vara 100 procent förnybart senast år Idag är andelen knappt 70 procent. Dessutom finns möjligheten till 100 procent förnybar elförsörjning, då den biogasanläggning (rötning) som används för Rosengård och Västra hamnen kompletteras med ytterligare någon anläggning och tekniken att förgasa biobränslen utvecklas kommersiellt. Detta ger möjlighet att helt ersätta naturgas med biogas, för el- och värmeproduktion och fordonsbränsle. Till detta kommer ytterligare produktion av värme och el från vind och sol. År 2030 har Malmö nått 20 procent energieffektivisering i hela Malmö på samma sätt som för Västra hamnen och Rosengård, genom förändrat användarbeteende och bättre byggteknik. ersatt naturgasen i fjärrvärmeproduktionen i Öresundsverket och Heleneholmsverket med biogas, ca 500 GWh totalt. installerat 10 GWh solfångare ökat andelen förnybart i avfallet som förbränns för värmeproduktion från 85 procent till 100 procent, genom ökad källsortering och minskad plastinblandning en förgasningsanläggning på 1,5 TWh per år som producerar förnybar el och värmeproduktion utvecklat halvurban och urban vindkraft vilken kompletterar de större havsbaserade verken. Malmö ett hållbart transportsystem där majoriteten av transporterna sker genom gång-, cykeloch kollektivtrafik. Den senare baseras på spår- och busstrafik där bussarna drivs med lokalt producerad biogas och el. Övriga transporter med privatbilar och stadsnära godstransporter drivs med lokalt producerad biogas och el. När andelen förnybart är 100 procent så reduceras CO 2 -utsläppen i Malmö med ca ton/år jämfört med dagens nivå. Vi har verktygen Malmö stad beslutade i juni 2009 att genomföra satsningen Cleantech City Malmö, vilken startar på allvar vid årsskiftet Målet är att vara en samlande nod för cleantechsektorn, främja etablering, start och utveckling av nya och befintliga företag inom cleantech och bidra till ett gott klimat för forskning och utbildning inom olika delar av sektorn. Här ingår bland annat etableringen av ett Cleantech City center och ett Greentech District i hamnområdet. I satsningen ska även konceptet test-bed utvecklas ytterligare, vilket skapar en struktur för intressant miljöteknik att bli demonstrerad i stadens investeringar och exponeras för omvärlden. Detta blir en central del i ett innovationskoncept som stödjer lokala entreprenörer och lockar internationella företag att bidra till stadens och regionens utveckling och etablera sig i regionen. Malmö stad är även representerad i Sustainable Business Hubs styrelse och har goda kontakter med Sweden Cleantech Incubators, kanaler som nyttjas för företagskontakter, technical visits och i exportrelaterade sammanhang. Malmö stad har sedan starten 2003 deltagit i Bygga-Bo dialogen och både det nyligen uppförda kvarteret Flagghusen och kvarteret Fullriggaren i Västra Hamnen, som är aktuellt för denna ansökan, har varit föremål för Det Goda Samtalet. En metod som lett till långtgående samverkan och till hög miljöprestanda i byggnaderna. 10

12 Malmö stad är även involverad i ett antal nationella och internationella nätverk, som Eurocities, ICLEI, Sustainable Cities and Towns Campaign, Union of Baltic Cities, Klimatkommunerna och Covenant of Mayors. Det senare är ett klimatavtal som skrivits på av närmare 700 borgmästare i europeiska städer. Genom att stödja initiativet åtar sig Malmö stad bland annat att sänka koldioxidutsläppen 20 procent mer är EU:s mål och att ta fram en handlingsplan för arbetet med hållbar energi. Malmö stads aktiva och strategiska deltagande i internationella nätverk och gränsöverskridande EU-projekt ger staden tillgång till internationella erfarenheter och spetskompetens, men är också en kanal för teknik- och kunskapsöverföring. Detta har bidragit till att erfarenheter från Malmö implementerats i Barcelona, Dublin, Namibia, Turkiet och Kina, där vänorten Tangshan bygger Caofeidian Ecocity. Malmö stad kommer även, som enda nordiska stad, att delta i världsutställningen i Shanghai som ett Urban Best Practice. Malmö stad deltar aktivt i handelsdelegationsarbete i Sverige och internationellt och har bland annat samordnat regeringens tekniköverföringssamarbete med Storbritannien som revolutionerat brittisk planering och byggande. Malmö stad är initiativtagare till och/eller aktiv samarbetspartner i ett antal satsningar kring förnybar energi, som Solar City Malmö, Biogas Syd, Green Roof Institute, Skånes vindkraftsakademi och E-mobility Malmö. Det ger stora möjligheter att arbeta strategiskt med produktion av förnybar energi och etablering av nödvändig infrastruktur, samt ge ett incitament för relaterade företag att etablera sig i Malmöregionen, vilket leder till kraftsamling inom området. Malmö stad har djup erfarenhet av stadsdelsutvecklingsprojekt med hållbarhet i fokus, vilket gjort Malmö stad till en internationell föregångare inom hållbar stadsutveckling. Allt från Bo01 i Västra Hamnen och Ekostaden Augustenborg, via Flagghusen i Västra Hamnen, Hyllie och Sege Park, till denna ansökan om Rosengård och Fullriggaren i Västra Hamnen. Lärdomarna från tidigare projekt tas med i planering och genomförande av detta projekt. Förvaltningsövergripande samarbeten har skett i samtliga stadsdelsutvecklingsprojekt, och även många andra aktörer, boende och verksamma, har deltagit aktivt. Genom dessa sektorsövergripande processer har staden konsoliderat en handlingskraft som omfattar innovation och vision och som gett kraftfulla resultat som ligger till grund för framtids- och näringslivsutveckling i staden. Allt detta gör att Malmö stad står mycket väl rustad att uppfylla delegationens förordning och uppnå de höga målsättningar som staden själv angett i ansökan. I HS Malmö fokuseras på pilotprojekt i stadsdelarna Rosengård och Västra Hamnen, viktiga steg på väg mot den hållbara staden. Fördjupad programbeskrivning och åtgärder HS Malmö är ett kraftfullt program för hållbar stadsutveckling, där världsledande demonstrationsområden skapas med fokus på klimat och miljöteknik. Samtidigt knyts östra och västra Malmö ihop av transportlösningar för en ökad social och ekonomisk integration. Nyckelområden är helhet, mångfald och överförbarhet. Åtgärderna och stadsdelarna är valda eftersom de representerar ett helhetstänk vad gäller hållbar utveckling, en mångfald av aktörer med olika lösningar, samt en hög överförbarhet då många städer står inför liknande utmaningar inom hållbart byggande och stadsplanering. 11

13 Rosengård och Västra Hamnen. Två stadsdelar i Malmö som ger starka associationer av helt olika slag. Först Rosengård: Namnet har blivit symbol för en stigmatiserad diskussion om s.k. utsatta områden. Det är rikskänt som oroshärd och problemområde. Sedan Västra Hamnen med Bo01-området: Här går tankarna till postindustriell kunskapsekonomi där välbeställda, unga, professionella flockas. Båda bilderna är givetvis schabloner som måste ifrågasättas. Ändå rymmer de korn av sanning. Men problemet är att de endast visar en liten skärva av helheten, bara en dimension. Hållbarhet handlar i grunden om ett holistiskt synsätt. Det handlar om att förstå att verkligheten är komplicerad och att alla delar i en stad är korresponderande kärl. Att det vi gör i ena änden får effekter även i den andra. Att resurserna måste spridas och att vår tendens att sätta etiketter måste utmanas. Därför ansöker Malmö stad om bidrag till en samlad satsning på såväl öst som väst därför att framgångar i den ena stadsdelen ger effekter i den andra. Framgångsrik ekonomi i väst ger jobb i öst. Minskad trafik i väst ger renare luft i öst. Högre självförtroende i öst ger större utvecklingspotential i väst. Det finns många fler exempel. Men det viktiga är att Malmö stad är beredd att ta ett verkligt holistiskt grepp och gå utanför de upptrampade spåren med dess hopplöst utnötta bilder av misslyckande och framgång. I Västra hamnen byggs Malmö ut utan att värdefull jordbruksmark exploateras och i Rosengård startar renovering och förtätning i miljonprogrammets bostadsområden. Innovativa transportlösningar kompletterar helheten. Det skapar föredömen och demonstrationsområden för att klara av tre av Malmös, Sveriges och Europas största utmaningar. Syfte Syftet är att skapa världsledande demonstrationsområden med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsdelsutvecklingsprojekt i Sverige och utlandet, samt skapa en dynamisk innovationsmiljö, i samverkan mellan kommun och näringsliv, som gynnar tillväxt av befintliga och nya företag och lockar till etablering av spjutspetsföretag. Mål De övergripande målen är att nå en CO 2 -minskning på ton per år producera MWh förnybar energi per år nå en energieffektivisering på MWh utveckla en samverkansmodell för områdesutveckling skapa två nya besöksmål i Rosengård genomför Sveriges mest ambitiösa förnyelse i miljonprogrammet vad gäller hållbarhet utveckla ett koncept för en ekologisk renovering av en bostadsrättsförening bygga Sveriges största samling av passiv- och lågenergihus bygga Sveriges mest energieffektiva polishus genomföra en ekologisk renovering och ombyggnation av ett större kontor skapa ett demonstrationsområde för utomhuspedagogik för hållbar utveckling skapa demonstrationsstråk för framtidens hållbara transportsystem minska biltrafiken med 10 procent i aktuella områden installera ca 30 urbana vindkraftverk öka mängden gröna tak och väggar med m 2 12

14 I programmet finns åtgärder för energieffektivisering, förnybar energi, transporter, vatten, avfall och handling i samverkan. Energieffektiviseringsåtgärderna innebär bland annat bättre isolering för att uppnå passiv- eller lågenergihusstandard, FTX-ventilation och energisnål belysning. Förnybar energi produceras genom urban vindkraft, solceller och solfångare. På energiområdet finns även åtgärder för att koppla småskaliga system för lokalt producerad förnybar energi till storskaliga system. Inom vattenområdet satsas på besparing genom snålspolande armaturer, individuell mätning av förbrukning, öppna dagvattensystem, gröna tak och väggar och omhändertagande av regnvatten. Inom avfallsområdet installeras avfallskvarnar för användarvänligt omhändertagande av organiskt avfall för produktion av biogas. Transportåtgärderna innehåller förberedelser för spårbunden trafik, utveckling av cykelstråk med servicefunktioner, bussvänlig trafikstyrning samt kopplingar till ny tågstation i Rosengård. De åtgärder som ingår i HS Malmö har nått olika långt i planeringsprocessen, inte minst i ombyggnationsområdet Rosengård, varför detaljnivån i beskrivningen av åtgärder och delåtgärder varierar. Systemlösningar används inom ett antal områden: Energisystem effektiva system utvecklas för att höja attraktivitet och verkningsgrad för småskalig förnybar energi. Åtgärderna omfattar: systemlösningar och prismodeller för omhändertagande av överskott från solfångarvärme i fjärrvärmenätet; användning av lokalt producerad sol- och vindel i 24-voltssystem i huskropparna; samt fjärrvärmedrivna applikationer som exempelvis tvättmaskiner. Dessutom görs i Västra Hamnen en test av hur passiv- och lågenergihus i stor skala påverkar effektbelastningen i energisystemet. Programmet bidrar därmed till att hitta morgondagens affärsmodeller för hållbar energiinfrastruktur. Kretsloppssystem Avfallskvarnar installeras för användarvänligt omhändertagande av organiskt avfall för produktion av biogas. I åtgärden ingår även system för tömning och utveckling av prismodeller för att bygga ett effektivt system för energiåtervinning från organiskt avfall. Gröna åtgärder Gröna tak och gröna väggar används för att öka trivseln, ta hand om dagvatten och sänka stadens temperatur. Genom åtgärder på exempelvis Rosengårdsstråket ökar intresset för och tillgängligheten till befintliga grönområden och rollen av den gröna infrastrukturen i morgondagens täta och hålbara stad lyfts fram. Transportsystem Kopplingar mellan gång-, cykel- och kollektivtrafik för att underlätta hela-resan koncept; Integrering av bussprioriterande signalsystem, bussluss och korsningar för attraktiv busstrafik och förberedelse för spårbunden trafik; e- mobility-lösningar testas för att underlätta för eldrivna urbana transporter. I Rosengård ingår åtgärderna: Hållbara Hilda Malmös näst största bostadsrättsförening med 768 lägenheter är efter ett årslångt förberedelsearbete redo att starta renoveringen av ett bostadsbestånd inom miljonprogrammet. Genom åtgärden halveras energiförbrukningen och förnybar energi produceras. Det långsiktiga målet är att föreningen ska bli självförsörjande på lokalt förnybar energi. Åtgärden bidrar även till att öka den sociala gemenskapen. Föreningens helhetsgrepp ger ekonomiska synergieffekter och en balans mellan billiga och dyra åtgärder. Det ger en ekonomisk realism och en ytterst stor spridningspotential som gör att BRF Hilda kan stå modell för hållbar omställning av miljonprogrammet och andra liknande områden runt om i Europa. 13

15 IC-huset Ett innovations- och kunskapscenter byggs som producerar mer energi än det förbrukar, ett s.k. plusenergihus. Framtidens miljöteknik demonstreras på drygt m 2. Både planering och genomförande av aktiviteter sker med stort deltagande från boende och verksamma i Rosengård, inte minst ungdomar. Huset blir en besöksmagnet som också kan inrymma showroom för de miljösatsningar som görs. Törnrosen Tower Det kommunala bostadsbolaget MKB bygger Sveriges mest hållbara höghus, där arkitekturen speglar Rosengårds mångfald. I bottenplan och på översta våningen skapas möjlighet till verksamhet och mötesplatser och höghuset bidrar till att underlätta boendekarriär i ett annars enhetligt bostadsbestånd. Rosengårds Polishus Rosengård får ett nytt polishus för Malmös östra polisdistrikt. Målet är en byggnad med utåtriktad verksamhet och en inbjudande karaktär. Huset eftersträvar passivhusstandard och gröna tak anläggs, samtidigt som arkitekturen ska vara inbjudande och bidra till att förstärka den positiva bilden av polisens närvaro i området. Klimatsmart huvudkontor MKB har sitt huvudkontor på Rosengård men är i behov av större lokaler. Därför renoveras nuvarande kontor och våningar byggs till. Målet är att halvera energianvändningen i nuvarande delar och nå lågenergistandard i tillbyggnaden. Handling i samverkan För att få genomslag för åtgärderna sker en särskild satsning i Rosengård, Handling i samverkan, där medfinansiering sökts från Mål 2. Den innebär utveckling av en samverkansmodell för planering och genomförande av åtgärder, där ökad delaktighet kopplas till fysiska investeringar, samt ett visionsinriktat arbete för en långsiktig hållbar utveckling. I Västra Hamnen ingår åtgärderna: Fullriggaren Här byggs Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus på m 2, med 583 lägenheter samt lokaler. Elva byggherrar deltar i en Bygga-Bo dialog för att gynna de bästa lösningarna i ett kvartersperspektiv. Många byggherrar gör att en mångfald av byggmetoder används och spjutspetsteknik demonstreras i stor skala, vilket ökar demonstrationsvärdet. P-huset Fullriggaren Fullriggarens parkeringshus är ett lokalt mobilitetscentrum som inhyser parkeringsplatser, bilpool, infrastruktur för elbilar och utrymmen för cykelvård. Huset byggs energisnålt och producerar även förnybar energi. Gröna väggar höjer områdets grönytefaktor och attraktivitet. Det utvidgade klassrummet I åtgärden flyttar klassrummet ut på skolgården och ut i stadsdelen. Både förskole- och skolelever är med i planering, genomförande och användande av den nya pedagogiken. I Fysisk koppling Öst-Väst ingår åtgärderna: Hållbara Resor Åtgärden innehåller satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik i stråket mellan Rosengård och Västra Hamnen. Rosengårds nya tågstation tillgängliggörs för cykel- och gångtrafikanter och signalsystem görs om så att busstrafik gynnas. Dessutom sker förberedelse för spårvagnstrafik mellan Rosengård och Västra Hamnen då separata bussfiler utformas på Amiralsgatan. Rosengårdsstråket I åtgärden sker investeringar längs gång- och cykelstråket från Rosengård till Möllevången, för att ansluta till prioriterade cykelstråk från Möllevången till Västra Hamnen. Stråket förses med energieffektiv belysning som delvis förses med egenproducerad el från små vindkraftverk. I åtgärden investeras även i klimatanpassad grönstruktur och inte minst mötesplatser som ska locka till social samvaro och bidra till en ökad trygghet och attraktivitet. 14

16 Övergripande åtgärder: Cleantech City Malmö Åtgärden syftar till att främja etablering, start och utveckling av nya och befintliga företag inom cleantech och metoder utvecklas som gör demonstration till affärsmöjlighet. Cleantech Center används för mottagning av technical visits och konceptet Testbed utvecklas där ny teknik demonstreras. I Cleantech City Malmö sker samarbete med bland annat Sustainable Business Hub, Sweden Cleantech incubators samt lärosäten. Mot klimatneutrala stadsdelar Åtgärden syftar till att ta fram modeller för att nå 100 procent förnybart i Rosengård och Västra Hamnen. Här ingår framtagande av beräkningsverktyg, utveckling av systemlösningar inklusive prismodeller och utveckling av arbetsmetoder, kopplat till utbyggnad av förnybar energi och energieffektiviseringsåtgärder. Programledning, administration, information och utvärdering Miljöförvaltningen ansvarar för övergripande samordning, administration och utvärdering. Åtgärden innehåller även kommunikations- och informationsinsatser kring HS Malmö och ingående åtgärder. Här ingår även samordning och komplettering av beteendepåverkande åtgärder. Beskriv på vilket sätt programmet är innovativt HS Malmö tar ett helhetsgrepp på hållbar utveckling och kombinerar fysiska investeringar med åtgärder för ökad delaktighet och beteendeförändringar, och kopplar ihop stadsdelar med mycket olika förutsättningar. Programmet knyter samman ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter av hållbar utveckling och satsar på att etablera Malmö som Europas ledande Cleantech City stad. Åtgärderna adresserar utmaningar som de flesta städer står inför, vilket ger en mycket stark överförbarhet och alla investeringsåtgärder adresserar dessutom ytterligare hållbarhetsaspekter förutom att uppnå en minskning av CO 2 -utsläppen. Programmet genomförs av en mängd olika aktörer förvaltningar, företag, boende, organisationer och andra verksamma i stadsdelarna. Sammanhanget, med helheten, överförbarheten och mångfalden är vad som primärt gör HS Malmö innovativt och till ett ledande exempel på hållbar stadsutveckling. Malmö stad har i alla stadsdelsutvecklingsprojekt haft ett givande samarbete med forskningsinstitutioner, som Lunds universitet, Svenska Miljöinstitutet IVL, Malmö högskola, KTH, LTH och SLU Alnarp. Det arbetet kommer att fortsätta i olika former inom HS Malmö för att identifiera problemområden och effektiva lösningar. Programmet kommer även att använda erfarenheterna och kontaktnäten från projektet ERUF-EKO, Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse, som är ett samarbete mellan Malmö stad, Lunds Tekniska högskola, Svenska Miljöinstitutet IVL och Sveriges lantbruksuniversitet. Målet är att ta identifiera och utveckla nya produkter, tjänster och kompetensområden hos små och medelstora företag och få dessa att förstå hur den nuvarande produktionen kan anpassas till miljömarknaden. Samarbete sker även med Världsnaturfonden WWF i deras arbete Climate Solver för att stärka utvecklingen och spridningen av teknologi med potential att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser. Utöver detta finns innovativa inslag i alla åtgärder. 15

17 BRF Hilda väljer som privat aktör att satsa på många åtgärder inom en given tidsram, vilket få aktörer har vågat och i detta ligger nytänkandet. Inom åtgärden kombineras ny outredd teknik med känd beprövad teknik för att få ekonomi i projektet. Det långsiktiga målet är att använda 100 procent förnybar energi och ha föreningsmedlemmar som förstår och lever på ett miljömedvetet sätt i vardagen. Genom den breda ansatsen vill BRF Hilda visa att en hållbar omställning av miljonprogrammet är både socialt, ekologiskt och ekonomiskt möjligt att genomföra, även för privata fastighetsägare. Enskilda innovativa delåtgärder är urban vindkraft, avfallskvarnar, nya solceller, solfångare, solvärmehybridsystem, regnvattenåtervinning samt ett boendeprogram som kommunikativt redskap och förutsättning för att kunna genomföra åtgärderna. IC-huset är en viktig symbol för miljonprogrammets förnyelse i Malmö, där byggnaden i alla avseenden ska vara ett framstående exempel på hållbart byggande. Det mest innovativa inslaget med IC-huset är helhetsgreppet på hållbar utveckling, där huset och dess verksamheter blir oerhört betydelsefullt ur ett ekologiskt, socialt och även ekonomiskt perspektiv. Det avspeglar sig även i specifika områden, som energi, miljöpedagogik, materialval, avfall och vatten. Enskilda innovativa delåtgärder är plusenergihus med stomme i massivträ, innovativa reglersystem, fiberoptik, miljöpedagogik, gröna strukturer och lokal rening av dagvatten. Det kommunala bostadsbolaget genomför två åtgärder i HS Malmö. IC-huset har de mest långtgående ambitionerna då det gäller social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet av hittills byggda höghus i Sverige och MKBs huvudkontor omvandlas från ett traditionellt trevånings flerbostadshus med loftgångar, byggt på sextiotalet, till ett modernt futuristiskt kontorshus med tydliga symbolvärden. Ett orangeri som värms med solvärme och verksamhetsvärme byggs som ett i huskroppen integrerat växthus avsett att användas för sociala nätverk, workshops och informationsutbyte. Ackumulerat dagvatten spetsat med tappvatten används för att via kylfontäner åstadkomma såväl komfortkyla som luftfuktning, inte bara i orangeriet utan i stora delar av övriga byggnadsdelar med kylbehov. I Rosengårds polishus består innovationen i att en myndighet på ett aktivt sätt begär en byggnad som går långt under lagstadgade nivåer vad avser energiförbrukning, med målet att nå passivhusstandard. Dessutom är avsikten att nå denna nivå genom att kombinera teknik och utformning. Exakta åtgärder kommer att klargöras allt eftersom projektet fortskrider. Byggherren undersöker även möjligheten att förse huset med ny patenterad teknik vad avser kylproduktion som går ut på att säsongslagra kyla i berggrunden. I Handling i samverkan utvecklas en samverkansmodell med delaktighet från boende, verksamma, förvaltningar och företag som visar lösningar på utmaningar som många städer står inför inom hållbart byggande och stadsplanering, vilket ger hög överförbarhet. Helhetssynen på en processmodell där investeringar kombineras med delaktighet är unik. I Fullriggaren byggs Sveriges största område med passiv- och lågenergihus på ca m 2. Mångfalden av byggherrar leder till användning av en mångfald av bygg- och miljöteknik. Helhetssynen på hållbar utveckling är en del av det innovativa, där planeringen skett i en Bygga-Bo dialog. Samtliga byggherrar har åtagit sig att prestera minst varsin valfri spets inom hållbarhetsområdet, vilket stimulerar utveckling av miljöteknik. Resultatet ska bli minst 50 procent hyresbostäder till rimlig kostnad i ett stadsområde med internationellt uppmärksammade hållbarhetslösningar. Enskilda innovativa delåtgärder är överföring av överskottsvärme från solfångare till fjärrvärmenätet, vilket kräver utveckling av 16

18 affärsmodeller, generering av erfarenheter kring hur ett stort område med energieffektiv bebyggelse som ansluts till ett fjärrvärmenät påverkar effekt- och energibehovet, användning av el från solceller och urban vindkraft i likströmsapplikationer såsom laddstationer till elbilar, belysningssystem med låg spänning m.m. Byggnaders placering och arkitektur är planerad för att bryta vindstråk och åstadkomma solavskärmning. P-huset når 50 procent självförsörjning av energi, genom att energieffektiv belysning, som minskar energianvändningen med minst 30 procent, kombineras med el från solceller. P-huset kommer att fungera som ett mindre mobilitetscentrum med etablering av en miljöbilpool, plats för cykelgarage och service samt laddstolpar för elbilar och laddhybrider. Installationen av laddstolpar för elbilar gör att P-huset redan vid starten har infrastrukturen på plats för framtidens personbilstransporter. Samarbetet med övriga byggherrar i Fullriggaren som erbjuder medlemskap i miljöbilspoolen till sina boende är ett nytt sätt att stimulera till minskad bilanvändning. I Hållbara resor görs kollektivtrafiken mer attraktiv, bland annat genom trafiksignaler som ger prioritet över biltrafiken i viktiga korsningar och etablering av separata bussfiler på Amiralsgatan som en förberedelse för kommande spårbunden trafik. Den nya tågtrafiken på Malmö City ring förbinder stadens mest tätbefolkade områden, präglade av hög arbetslöshet och utanförskap med de mest arbetsplatsintensiva och expansiva delarna. En ny separat gångoch cykelförbindelse över vattnet i Västra Hamnen kräver en innovativ öppningsbar konstruktion och dess gena sträckning mellan viktiga målpunkter i området ger fördelar för gång- och cykeltrafik. Demonstrationscykelstråket Universitetsstråket förlängs och vidareutvecklas avseende belysning, ytor, markering och möblemang. Helheten i satsningarna på gång- och cykelåtgärder i kombination med förbättringar i lokal och regional kollektivtrafik ger en mycket god tillgänglighet oberoende av tillgången till egen bil. Rosengårdsstråket utgår dels från dess delåtgärder, dels från en helhetssyn på vad ett stråk är och kan bidra till, vilket gör att åtgärden bidrar till att knyta ihop östra och västra Malmö både fysiskt och socio-kulturellt. Rosengårdsstråket förbinder olika punkter men kan i ett vidare perspektiv ses som en plats för möjligheter. Möjligheter till möten vilka bidrar till ökad användning av stråket och möjligheter till ett hela-resan-koncept där stråket är en del av ett miljövänligt resande som innefattar gång, cykling och tåg. I åtgärden är social hållbarhet en plattform för ekologisk hållbarhet, då trygghet och social samvaro i form av mötesplatser används för att attrahera ett miljövänligt resande. Mötesplatserna designas och byggs utifrån ett hållbarhetsperspektiv vad gäller material, driftsbehov och klimatanpassning. Ny teknik tillämpas för design och funktion för Rosengårdsstråket och utvecklas vidare från erfarenheter i demonstrationscykelstråket Universitetsstråket och innovativ teknik tillämpas för belysning längs stråket och på mötesplatserna, genom LED-bestyckade ljuspollare som försörjs av cylindervindkraftverk. I Cleantech City Malmö är det systematiska arbetet med att stimulera etablering, start och tillväxt i miljöteknikföretag innovativt. Att använda staden som en demonstrationsyta för tillämpad miljöteknik, där denna åtgärd är en viktig pusselbit, är nydanande och tillväxtfrämjande. Showroom och technical visits knyts samman med miljöteknikinvesteringar i Västra Hamnen och Rosengård på ett strukturerat sätt. 17

19 Klimateffekter Åtgärderna i ansökan leder direkt till minskade utsläpp av minst ton CO 2 -ekvivalenter per år. Minskningen uppnås genom mycket effektiv energianvändning inom fastighets- och transportsektorn där alla byggnader når plus-, passiv- eller lågenergistandard. Minskningarna uppnås också genom ökad produktion av el, värme och fordonsgas från förnybara energikällor, som ersätter energi som producerats med fossila bränslen. Beräkning av klimateffekter från beteendepåverkande åtgärder har inte gjorts, varför angivna siffror är ett minimum. Åtgärderna leder indirekt till betydligt större minskningar inom staden genom utveckling av nya metoder, tillämpning av ny teknik, beteendeförändringar m.m. som sedan kan skalas upp i andra delar av Malmö och överföras till andra städer.. Inom HS Malmö produceras MWh/år förnybar energi, per år via installation av ca m 2 solfångare, m 2 solceller, 150 löpmeter solvärmehybrid och nära 30 mindre urbana vindkraftverk. En energieffektivisering på MWh nås. Avfallskvarnar installeras i drygt lägenheter, som beräknas leda till produktion av Nm 3 metan/år. Utöver detta genomförs åtgärder inriktade på beteendeförändring: En dialog med boende och brukare sker i olika former i samtliga åtgärder, inklusive en samverkansprocess i planering och genomförande av åtgärder i Rosengård, ett boendeprogram för BRF Hilda, en samverkansprocess för barn på skolan i Västra Hamnen och utbildningar i IC-huset. Attraktiv kollektivtrafik, gång- och cykelstråk, medlemskap i miljöbilpoolen i Västra Hamnen samt mobilitetscentrum minskar bilanvändningen Individuell mätning av vattenförbrukning installeras i lägenheterna i BRF Hilda och Fullriggaren. Total minskning av koldioxidekvivalenter: ton/år Minskad energianvändning: MWh/år Tillförsel förnybar energi: MWh/år Andel förnybar energi per använd energienhet: 100 procent för sol och vindkraft, 75 procent för fjärrvärme Typ av energibärare: Fjärrvärme, el, biogas etc. Definitioner vid beräkningarna: I samtliga beräkningar av klimateffekter i HS Malmö har elens klimatpåverkan antagits vara 969 g CO2/kWh. Fjärrvärmens klimatpåverkan har värderats till 110 g CO2/kWh. Uppgifterna är beräknade efter bränslemixen i det lokala fjärrvärmenätet. Miljöeffekten från ny bebyggelse har beräknats utifrån skillnaden mellan förbrukningen i den aktuella byggnaden i relation till maximal förbrukning enligt BBR. Minskningen i existerande bebyggelse har beräknats utifrån förbrukning idag och förväntad förbrukning efter åtgärd. Andelen förnybar energi per använd energienhet har beräknats till 100 procent för sol, vindkraft och biobränslen, 97 procent för el, 75 procent för fjärrvärme och 5 procent för bensin 5. Vid nybyggnation har det aktuella huset jämförts med ett hus som byggs enligt den aktuella byggnormen (BBR Supplement februari 2009). Vid renovering har jämförelse gjorts av energianvändningen före och efter åtgärd. För transportåtgärderna har utgångspunkten varit använd mängd bränsle före och efter åtgärd. 18

20 Uppfyllande av hållbarhetsmål Uppfyllande av hållbarhetsmål Ekologisk hållbarhet: Förutom klimateffekterna leder åtgärderna till en tätare och mer effektiv stad, i linje med Malmö stads målsättning. Innovativa kretsloppssystem installeras i lägenheter och även system för effektiv användning av lokalt producerad förnybar energi. De gröna åtgärderna, som mer än m 2 gröna tak och ca m 2 gröna väggar, ökar stadens biologiska mångfald och ökar robustheten inför klimatförändringar. Transportåtgärderna stimulerar gång-, cykel- och kollektivtrafik och minskar utsläppen av både koldioxid men även andra avgaser och partiklar. Programmet och åtgärderna leder till ökad miljömedvetenhet hos boende och verksamma i stadsdelarna, men även hos Malmöborna i övrigt som kommer i kontakt med satsningarna genom informationsmaterial, guidningar och besök. Export av produkter och tjänster inom miljöteknikområdet bidrar till hållbarare städer i Sverige och övriga delar av världen. Åtgärderna bidrar därmed till uppfyllande av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ett rikt odlingslandskap. Uppfyllande av hållbarhetsmål Social hållbarhet: Fysisk upprustning har redan tidigare visat sig kunna ha positiva sociala effekter för utsatta områden. I synnerhet gäller detta när förutsättningar förändras i grunden. Det kan handla om väsentligt förbättrad boendesituation, påtagligt förändrad användning av gårdar och andra gemensamma platser eller nytillskott av lokaler för nya funktioner som service, handel, kultur, utbildning eller fritidsverksamhet. Känslan av trygghet och stolthet ökar och detsamma gör områdets attraktivitet. Fler och varierade bostadsformer kan minska omflyttningen och därmed öka stabiliteten i området. Skapandet av sociala mötesplatser i utemiljön stimulerar vistelse i denna, som tillsammans med ökad gång- och cykeltrafik leder till bättre hälsa. Mötesplatser över kultur- och åldersgränser är betydelsefulla för att bryta social segregation, vilket identifierats i Dialog-pm Möten i staden (se bilaga) En modell kommer att utvecklas för att involvera boende och verksamma i planering och implementering av åtgärder i Rosengård och i arbetet med stadsdelens framtida utveckling, vilket leder till ökad delaktighet och inflytande. Västra Hamnen är ett nybyggnadsområde och har som sådant inte samma utmaningar som Rosengård, men användandet av sunda byggmaterial och hög kvalitet i byggnationen motverkar uppkomsten av framtida hälsoproblem orsakade av dålig innemiljö. I Hållbara Hilda leder installationen av bättre ventilation till en mer hälsosam innemiljö. Transportåtgärderna leder till bättre luft, hälsa och trafikmiljö och mindre buller. IC-huset kommer att användas för kulturverksamhet av varierande slag där delaktighet är ledordet. Programmet leder även till ökad kunskap om hållbar utveckling bland boende och verksamma. Ny- och tillbyggnation ska ske med en arkitektur som tillför området nya estetiska värden, samtidigt som stor hänsyn kommer att tas till befintliga miljöer och kulturella värden. Det har redan skett i Rosengård där den gamla herrgården bevarats för att användas för kulturverksamhet och i Västra Hamnen där gamla fabriksmiljöer bevarats, som Ubåtshallarna som används av Malmö högskola, Båghallarna som inkvarterar Skånes Dansteater och Stapelbäddsparken som används som skateboardramp. 19