RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN. Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN. Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND OCH SVENSKA IDROTTSLÄRARFÖRENINGEN Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor

2

3 Det räcker inte att rulla in en boll En rapport om idrottslärarnas arbetsvillkor

4 Innehåll Inledning 5 Sammanfattning 5 Resultat 8

5 Inledning Svenska Idrottslärarföreningen, en intresseförening inom Lärarnas Riksförbund, har under vårterminen 2013 genomfört en enkätundersökning bland sina medlemmar. Syftet är att få en samlad bild av idrottslärarnas arbetsmiljö och arbetsförhållanden. De resultat som redovisas bygger på svar från drygt yrkesverksamma idrottslärare. Sammanfattning Lärarnas Riksförbund har av tradition en större andel medlemmar bland lärarna i grundskolans senare år och i gymnasieskolan. Det syns i vår undersökning genom att färre än hälften, 43 procent, av lärarna som undervisar i grundskolan uppger att de undervisar i årskurs F-3, medan motsvarande andel är 68 procent i både årskurserna 4-6 och 7-9. Då eleverna i årskurs F-3 i stort sett har lika mycket idrottsundervisning som i andra årskurser betyder det antingen att deras idrottslärare är medlemmar i den andra lärarorganisationen, alternativt att undervisningen bedrivs av personer som inte är idrottslärare, till exempel fritidspedagoger och annan fritidspersonal. I och med det nya systemet med lärarlegitimation betonas från statens håll tydligare än tidigare att alla elever har rätt att undervisas av ämnesbehöriga, utbildade lärare. Därför efterfrågar vi en tydligare uppföljning av detta från Skolverkets sida. Många idrottslärare undervisar enbart i idrott och hälsa, ett ämne med relativt få veckotimmar för eleverna. Det innebär att antalet klasser och elever en idrottslärare ansvarar för ofta är stort. Närmare 70 procent av våra svarande lärare lämnar varje termin 150 eller fler omdömen inför utvecklingssamtal, nästan två av tio idrottslärare lämnar omdömen om 250 eller fler elever. Det är också hälften av lärarna som uppger att de ansvarade för betygsättning av 150 eller fler elever under vårterminen. Både att skriva omdömen, och att sätta betyg, ställer höga krav på att läraren dokumenterar elevernas prestationer och utveckling på ett systematiskt vis, och att göra detta för flera 100 olika individer är en utmanande och tidskrävande arbetsuppgift. 5

6 Bland de svarande lärarna har över 80 procent minst en idrottslärarkollega på skolan. Av dem som inte har det uppger ungefär hälften att de ändå kan diskutera undervisning, bedömning med mera med någon annan lärare. Det är vanligast att diskussionerna då förs med en idrottslärare på en annan skola, men kan också vara med en lärare i ett annat ämne vid ämnesträffar i kommunen/hos huvudmannen. Några få uppger att de diskuterar sin idrottsundervisning via internetforum. Med tanke på hur forskningen på senare år lyft fram vikten av kollegialt lärande och möjlighet för lärare att utveckla sin undervisning tillsammans med kollegor, är det viktigt att både lärarna själva och arbetsgivaren ser till att det finns utvecklingsmöjligheter även för de lärare som är ensamma i sitt ämne på skolan. Inte minst i relation till det ovan sagda är det en oroväckande stor andel av lärarna som uppger att de inte alls deltar i ämnesrelaterad fortbildning. Knappt hälften, 47 procent, räknade med att ha noll dagar av ämnesrelaterad fortbildning under läsåret 2012/13. En fjärdedel räknade med att ha en dag och en dryg fjärdedel två dagar eller mer. Av lärarna som inte alls räknade med någon ämnesrelaterad fortbildning under läsåret hade 30 procent inte heller fått någon sådan de senaste fem åren. Fortbildning är ett gemensamt ansvar för läraren och arbetsgivaren men en fråga man kan ställa sig är om det helt enkelt inte finns tillräckligt mycket relevant fortbildning för idrottslärare att söka sig till. Inom Svenska Idrottslärarföreningen ordnar vi fortbildning för idrottslärare runt om i landet, fortbildningar som är mycket uppskattade och populära, men vi har inte möjligheten att nå ut till alla som behöver fortbildning utan skolhuvudmännen och lärosätena måste också samverka för en bättre fortbildning för idrottslärare. När det gäller den fysiska arbetsmiljön för idrottslärarna har en majoritet av lärarna tillgång till en egen arbetsplats/arbetsrum i anslutning till idrottshallen, men två av tio idrottslärare har enbart arbetsplats i skolans huvudbyggnad. Många av dem är dock lärare som inte har tillgång till en fast idrottshall, en grupp som vi återkommer till. När det gäller arbetsmiljön där undervisningen bedrivs är lärarna mest miss- 6

7 nöjda med städningen och tillgången till förrådsutrymmen. Något som är mycket oroväckande är att nästan två av tio idrottslärare inte vet när de fasta redskapen i idrottshallen kontrollerades senast och endast tre av tio lärare i fristående skola uppger att redskapen kontrollerats under innevarande läsår. Vi ställde ett antal frågor om förutsättningarna att bedriva undervisning som svarar mot kursplanens mål. Här kan vi se att den faktor som faller ut sämst är schemaläggningen där närmare fyra av tio lärare uppger att schemat ger mindre goda, eller inga alls, förutsättningar att leva upp till kursplanen. När det gäller den vardagliga undervisningen har schemat brister när det gäller tid för eleverna att byta och duscha, alltså otillräckliga mellanrum mellan idrott och andra lektioner, men också med att lektionerna ligger så tätt att det inte finns tillräckligt utrymme för läraren att samtala med elever, reflektera och dokumentera. Utöver detta tillkommer problem med att skapa förutsättningar för mer specifika delar av kursplanen som friluftsliv och simning som kräver att ordinarie scheman bryts och därmed påverkar andra ämnen och lärare. Slutligen vill vi kommentera möjligheten att bedriva god idrottsundervisning vid fristående skolor. Det är till exempel klart vanligare att man vid fristående skolor inte har tillgång till en egen idrottshall utan undervisningen bedrivs i huvudsak i hyrda lokaler. När kommunala skolor alltmer arbetar med internhyror så blir detta även alltmer en realitet för deras idrottslärare. När idrottsundervisning i stor utsträckning bedrivs utomhus, på gym och i hyrda lokaler utan fasta idrottsredskap finns inte möjlighet att genomföra alla de moment som kursplanen kräver. Av lärarna i fristående skolor svarar hälften att de alltid har tillgång till en idrottshall och en fjärdedel att all undervisning bedrivs i en annan lokal än en idrottshall. Av de lärare som uppger att all undervisning bedrivs i en annan lokal svarar i sin tur 56 procent att de har mindre goda och 12 procent att de inte alls har lokalmässiga förutsättningar att leva upp till kursplanens mål. Skollagen är tydlig, alla elever ska ha samma förutsättningar att nå uppsatta mål, då måste det också ställas krav på ändamålsenliga lokaler på alla skolor, oavsett huvudman. 7

8 Resultat Det är drygt lärare som svarat på våra frågor.1 Av dem är 52 procent män och 48 procent kvinnor. I gymnasieskolan och grundskolans årskurs 7-9 är männen också i majoritet men i årskurserna F-3 och 4-6 är det fler kvinnor än män som undervisar i idrott och hälsa. Hur gammal är du? Vi ser att de svarande lärarna är ganska jämnt fördelade på de olika åldersgrupperna, vilket är positivt för den framtida försörjningen av idrottslärare. Om man delar upp de svarande utifrån deras kön ser vi att det upp till 40 års ålder är ungefär lika många manliga och kvinnliga lärare bland de svarande. I grupperna och 60 och äldre är männen i majoritet medan kvinnorna är flest i gruppen Det är betydligt fler yngre lärare som är anställda i fristående skolor, nästan 20 procent av lärarna mellan år uppger att de arbetar i en fristående skola. Bland lärarna som är 60 år och äldre är det färre än tre procent som är anställd av en fristående huvudman 1 Enkäten har via e-post nått fram till ungefär lärare vilket ger en svarsfrekvens på cirka 57 procent.. 8

9 Vad har din skola för huvudman? Bland lärarna som undervisar i gymnasieskolan är nästan 15 procent anställda vid en fristående skola. Vilken typ av anställning har du? När man prövar de två ovanstående frågorna mot varandra ser vi att 92 procent av lärarna som är anställda hos en kommunal huvudman har ferietjänst medan 67 procent av lärarna hos fristående huvudman har det. Ungefär en tredjedel av lärarna i fristående skola har alltså en semestertjänst. Har du en lärarexamen avsedd för undervisning i idrott? Så gott som alla svarande har en lärarexamen avsedd för idrott. De allra flesta är enbart utbildade för idrott men ungefär en tredjedel har en nyare examen där idrott vanligen lästes i kombination med ett eller flera andra ämnen. 9

10 Vilken skolform arbetar du i? Om flera, ange den där du har merparten av din undervisning. Ungefär 72 procent av eleverna går i grundskolan, men de har å andra sidan idrott i varje årskurs vilket inte är fallet med gymnasieeleverna där många bara har idrott ett år. Gymnasielärare i idrott är därför något överrepresenterade (i förhållande till mängden undervisning som bedrivs) bland de svarande, och kanske också bland förbundets medlemmar. I nästa diagram ser vi att det är en jämn fördelning av svarande som undervisar i årskurserna 4-6 respektive 7-9 men färre som uppger att de undervisar i årskurs F-3. Då det torde bedrivas lika mycket undervisning där kan vi dra slutsatsen att de lärarna inte lika ofta är medlemmar i förbundet, eller kan det vara så att eleverna i årskurs F-3 i stor utsträckning saknar utbildade idrottslärare? Vilka årskurser undervisar du i? (Du kan markera flera.) 10

11 Vilka (idrottsrelaterade) kurser undervisar du i? Alla utbildade idrottslärare har förstås behörighet för ämnet idrott och hälsa i sin legitimation, men vi vet ännu inget om hur det kommer att se ut med de andra ämnena lärarna undervisar i. En idrottslärarexamen ger till exempel inte behörighet för kurserna inom ämnet ledarskap och organisation eller kursen pedagogiskt ledarskap. Detta kan komma att påverka lärarnas tjänster och det är viktigt att regering, riksdag och Skolverket samarbetar för att lösa eventuella frågor kring gymnasiala kurser. Undervisar du också i icke idrottsrelaterade ämnen? Det vanligaste ämnet att undervisa i utöver idrott är matematik följt av engelska. Svenska, so-ämnen och biologi är också relativt vanliga. 11

12 Har du en heltidstjänst som lärare? Av de yngsta och de äldsta lärarna uppger drygt 80 procent att deras tjänster är på heltid, i alla övriga åldersgrupper är det över 90 procent som har en heltidstjänst. Bland männen svarar 94,5 procent att de arbetar heltid mot 85,5 procent bland kvinnorna. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för dem som arbetar deltid är 67 procent och medianen är 75 procent. Hur många procent av en heltidstjänst undervisar du i idrott och hälsa och (i gymnasieskolan) andra idrottsrelaterade ämnen? Av de lärare som har en heltidstjänst är det 61 procent som uppger att de enbart undervisar i idrott och hälsa eller idrottsrelaterade ämnen. I diagrammen nedan visas hur många klasser de heltidsanställda lärarna undervisar i idrott respektive i andra ämnen. Det är som synes en stor spridning på hur många klasser en lärare undervisar men genomsnittet hamnar på cirka 8 klasser i idrott och när man även undervisar i andra ämnen så har man några få klasser/grupper i det eller de ämnena. De heltidsanställda lärarna som uppger att de enbart undervisar i idrott och hälsa eller idrottsrelaterade ämnen undervisar i genomsnitt 9,5 klasser i idrott. 12

13 Hur många klasser/grupper undervisar du just nu i Idrott och hälsa och (i gymnasieskolan) andra idrottsrelaterade ämnen? Bas: Lärare som uppgivit att de arbetar heltid som idrottslärare 13

14 Hur många klasser/grupper undervisar du just nu i annat ämne? Bas: Lärare som uppgivit att de arbetar heltid som idrottslärare 14

15 Hur många omdömen behöver du lämna inför utvecklingssamtal/iup denna termin? (Totalt för alla ämnen/kurser du undervisar i.) Hälften av våra svarande lärare lämnade mellan 150 och 249 omdömen under vårterminen. Nio procent av lärarna i gymnasieskolan uppger att de lämnat 300 eller fler omdömen mot sex procent i grundskolan men samtidigt är det 48 procent av lärarna i grundskolan som uppger att de lämnat 200 eller fler omdömen mot 30 procent i gymnasieskolan. I gymnasieskolan är det 40 procent av de svarande lärarna som uppger att de lämnade färre än 150 omdömen, i grundskolan är det 23 procent av lärarna som lämnade så få omdömen. Bland lärarna i grundskolan tycks det vara lärarna i årskurs F-3 (följt av lärarna i årskurs 4-6) som lämnar flest omdömen, vilket troligen beror på att de oftare än lärare i årskurs 7-9 och gymnasieskolan undervisar i flera ämnen. 15

16 Hur många betyg sätter du denna termin? (Totalt för alla ämnen/kurser du undervisar i.) Bland lärarna i grundskolans årskurs 7-9 satte 77 procent minst 150 betyg förra terminen och tio procent satte 250 betyg eller fler. Bland lärare i gymnasieskolan var det 34 procent som satte minst 150 och drygt två procent som satte fler än 250 betyg. Hur många idrottslärare finns, utöver dig själv, på skolan? 16

17 Merparten av idrottslärarna har minst en idrottslärarkollega och de flesta har fler. Hela tio procent av de svarande uppger att de har fler än fem kollegor. Bland dem som är ensamma på sin skola uppger hälften att de ändå har någon att diskutera undervisning, bedömning och så vidare med. Vem detta är syns i nedanstående diagram. Med vem och hur diskuterar du? (Flera svar har varit möjliga.) Hur många idrottsdagar genomför ni på ett läsår? 28 procent av de svarande uppger att de har fem eller fler idrottsdagar per år. Knappt hälften så många (13 procent) uppger att de har en eller ingen idrottsdag. Ungefär en av fem uppger något av vardera två, tre eller fyra idrottsdagar. Bland lärarna i gymnasieskolan är det 17

18 hela 30 procent som uppger att de har en eller ingen idrottsdag per år medan det i grundskolan i stället är hela 35 procent som har fem eller fler idrottsdagar och drygt 26 procent som uppger att de har fyra. Bland lärare i fristående gymnasieskolor är det ingen som uppger att de har fler än fem och drygt två procent som uppger att de har fem idrottsdagar per år. Det är samtidigt mindre vanligt bland de fristående att uppge ingen eller en, vanligast där är två idrottsdagar vilket ungefär hälften av de svarande gymnasielärarna i fristående skolor svarat. Som vi ser i nedanstående diagram är det absolut vanligast att idrottsläraren/-lärarna ansvarar för att planera idrottsdagar. Vem/vilka är ansvariga för planeringen av idrottsdagarna på din skola? (Du kan välja flera svarsalternativ.) I grundskolan tycks det vara vanligare att arbetslagen är med och planerar idrottsdagarna, men det är ändå precis lika vanligt att idrottslärarna också gör det. Ingår det i dina arbetsuppgifter att planera idrottsdagar? 18

19 Har du någon nedsättning av undervisning för detta? För så gott som alla, nio av tio, idrottslärare som har i uppgift att planera idrottsdagar ska detta samsas med övriga arbetsuppgifter utan någon specifik nedsättning. Av de få som har nedsättning rör det sig oftast om maximalt 30 minuter per vecka, några enstaka svarar att de har minuter i veckan till detta. Det behövs ofta en tydligare beskrivning av vad som förväntas av idrottsläraren utöver undervisning, som planering av idrottsdagar, genomförande av simprov etcetera så att man får tillräckligt med tid i sin tjänst till de uppgifter som ska genomföras. Idrottsdagar är ju vanligtvis något som hela skolan berörs av men man litar då ofta fullt ut på att idrottsläraren/-lärarna planerar och organiserar både elevernas aktiviteter och samtliga deltagande lärares arbete. Har din skola tillgång till en idrottshall under lektionstid? Totalt sett är det ovanligt att all idrottsundervisning bedrivs i någon annan lokal än en idrottshall. Fördelar man resultaten på skolform så är det vanligare i gymnasieskolan, endast knappt två procent av lärarna i grundskolan har svarat så. Skillnaden är dock störst om man ser till huvudman. Bland de svarande lärarna i fristående skola svarar 49 procent att de alltid har tillgång till en idrottshall och drygt 23 procent att de alltid undervisar i en annan lokal. 19

20 När det gäller var man i stället undervisar syns också en viss skillnad beroende på huvudman. Det är vanligare med gym och lektionssal bland de svarande lärarna i kommunal skola och vanligare med en bokad idrottslokal bland lärarna i fristående skola. Ytterst få lärare har längre än en kilometer från skolans huvudbyggnad till den lokal där de i huvudsak undervisar men bara fyra av tio lärare i fristående skola uppger att idrottslokalen ligger inom skolområdet och av dem har också 35 procent en kilometer eller längre från skolan till idrottslokalen. Har du tillgång till en egen arbetsplats/arbetsrum på skolan? Drygt en av tre idrottslärare tycks ha två olika arbetsplatser/arbetsrum, ett vid idrottshallen och ett i skolans huvudbyggnad. För lärare i fristående skola är det absolut vanligast (58,5 procent) att ha sitt arbetsrum i skolans huvudbyggnad men knappt nio procent av dem uppger att de inte alls har någon egen arbetsplats. 20

21 När gjordes det senast en extern kontroll av de fasta redskapen i din idrottshall? Det är oroväckande att 17 procent av de svarande lärarna inte vet när redskapen de undervisar på kontrollerades senast och ännu mer oroväckande att drygt 42 procent av lärarna i fristående skola inte vet detta. Här finns förstås ett samband med att de inte bedriver idrottsundervisning i en egen lokal, men det är trots allt lika viktigt med säkerheten för både eleverna och läraren. Tre av tio lärare i fristående skola uppger att deras redskap har kontrollerats under innevarande läsår. Hur många dagar ämnesrelaterad fortbildning räknar du med att ha under detta läsår? Nästan hälften av de svarande lärarna uppger att de inte räknade med en enda dag av ämnesrelaterad fortbildning under förra läsåret. Bland lärarna som är anställda av en fristående huvudman uppgav nästan 64 procent att de inte räknade med någon ämnesrelaterad fortbildning. 21

22 Bland dem som svarade noll på denna fråga ställde vi en följdfråga om när de senast var på ämnesrelaterad fortbildning och vanligast var att de svarade för två till tre år sedan men det är också nästan 30 procent som svarar att de inte varit på ämnesrelaterad fortbildning de senaste fem åren eller aldrig varit det. Bland dem som svarar aldrig har ungefär hälften arbetat mindre än fem år som idrottslärare. Men det finns alltså ungefär 30 svarande som arbetat mer än fem år och aldrig varit på ämnesrelaterad fortbildning. Det är ingen större skillnad mellan lärare i grundskola eller gymnasieskola men en något större andel av lärarna i fristående skola som uppger att de aldrig varit på fortbildning. Detta kan dock till viss del förklaras av att de ofta är yngre och arbetat en kortare tid som idrottslärare. När var du senast på ämnesrelaterad fortbildning? När lärarna som fått lite fortbildning ska förklara varför svarar de brist på pengar, brist på vikarier, att andra ämnen prioriteras samt att mycket fortbildning ska vara gemensam för alla skolans lärare, till exempel inom IKT. 22

23 Har du blivit erbjuden fortbildning men tackat nej? Här uppger lärarna brist på pengar och tid samt på intressanta kurser. Många har också valt att i stället fortbilda sig i något annat ämne de undervisar i. Just tidsbrist är ju intressant då i alla fall de kommunalt anställda lärarna har ett avtal som säger att de i genomsnitt ska ha 104 timmars fortbildning inom den reglerade arbetstiden. Vem betalade för din (senaste?) fortbildning? Det är såklart 50 lärare för mycket, när sex procent svarar att de betalat för sin egen fortbildning, men det är trots allt 67 procent som fått kompetensutveckling betald av sin arbetsgivare. Det är också positivt att en fjärdedel av de svarande hittat en utbildning som är kostnadsfri för deltagaren, förhoppningsvis har den ändå varit av god kvalitet, en fråga som vi missade att ställa. 23

24 I vilken utsträckning upplever du att du i din undervisning har förutsättningar för att leva upp till kursplanens krav som du ser till - din egen kompetens Den absoluta merparten uppfattar att deras egen kompetens ger dem goda eller mycket goda förutsättningar att leva upp till kursplanens krav. Uppdelat på kön ser vi att männen i något högre utsträckning svarar mycket goda medan något fler kvinnor nöjer sig med bedömningen goda. I vilken utsträckning upplever du att du i din undervisning har förutsättningar för att leva upp till kursplanens krav som du ser till - lokaler/anläggningar Drygt två av tio lärare upplever att de lokaler/anläggningar där de bedriver undervisning inte ger tillräckliga förutsättningar att leva upp till kursplanens krav. Bland lärare i fristående skolor svarar hela 36 procent mindre goda. Sämst ställt är det bland lärarna som uppgivit att all deras undervisning bedrivs i en annan lokal än en egen idrottshall, där svarar 56 procent mindre goda och 12 procent inte alls. Det är alltså bara tre av tio bland dem som anser att lokalerna ger dem goda eller mycket goda möjligheter att leva upp till kursplanens krav. 24

25 Bland de öppna svaren beskriver vissa lärare hur alltmer undervisning förläggs ute för att slippa debiteras internhyra för idrottshallen. En lärare skriver Har simhall, gym och danslokal i huset men det får vi inte använda fritt. Måste hyras och det finns bara pengar till några bad/ termin/elev. Inget annat. Andra skriver att lokalerna är slitna och små eller med vikväggar som släpper igenom alla ljud från grannklassen. Några lärare skriver förstås också att de har fina, nya, ändamålsenliga lokaler som de är mycket nöjda med. I vilken utsträckning upplever du att du i din undervisning har förutsättningar för att leva upp till kursplanens krav som du ser till - redskap/material En av fyra lärare uppger att tillgången till redskap och material ger mindre goda förutsättningar att leva upp till kursplanens krav. Bland lärare i fristående skolor svarar nästan 50 procent att förutsättningarna är mindre goda eller inte alls finns (42 respektive sju procent). I de öppna svaren beskriver lärare lokaler som helt saknar redskap för till exempel redskapsgymnastik, andra att redskapen som finns är slitna, om inte rent av trasiga. Att det blir utökat slitage och dålig ordning när lokalerna hyrs ut utanför skoltid. 25

26 I vilken utsträckning upplever du att du i din undervisning har förutsättningar för att leva upp till kursplanens krav som du ser till - schema När det gäller schema ser vi en positiv fördel hos lärarna som arbetar i fristående skola, där säger drygt 16 procent att schemat ger mycket goda förutsättningar att leva upp till kursplanens mål mot 11,5 bland lärare i kommunal skola. Vi ser att många idrottslärare tycks vara missnöjda med hur schemaläggningen bidrar till att undervisningen ska leva upp till kursplanens krav. I de öppna kommentarerna nämner många lärare att schemat är tajt med kort om tid för omklädning, duschning och förflyttning för eleverna. Det är också svårt att skapa tid för till exempel simhallsbesök eller friluftsliv. För lärarnas egen del ger tajta scheman lite tid för uppföljning av lektionerna och elevernas prestationer samt dåligt med tid till reflektion, på egen hand och med kollegor. Missnöjet tycks vara större med hur tiden är utlagd än med den totala lektionstiden. Lärare som också undervisar i teoretiska ämnen lyfter problem med att växla mellan ämnena. När det gäller positiva kommentarer gällande schemat så rör det sig främst om att idrottsschemat lagts innan annan undervisning lagts ut, vilket ger ämnets karaktär bättre utrymme, att man har flexibla scheman eller fått möjlighet till längre lektionspass. 26

27 Hur är arbetsmiljön, i den sal där du i huvudsak bedriver idrottsundervisning, avseende - luft/ ventilation? När det gäller luft och ventilation är också lärare i fristående skola något mer nöjda än de som arbetar i kommunal skola, drygt 20 procent svarar mycket god och knappt tre procent dålig. Kvinnliga lärare är något mer missnöjda än manliga. Totalt sett är fler än tre lärare av tio mer eller mindre missnöjda med luft och ventilation, faktorer som får anses vara relativt viktiga i ett ämne som i huvudsak bygger på fysisk aktivitet hos både elever och lärare. I kommentarer från lärarna ser vi att små lokaler och många elever leder till att luften inte räcker till men också i tillräckligt stora lokaler förekommer att ventilationen inte är tillräcklig för att hålla luftkvaliteten en hel dag. Flera klagar också på dålig temperatur, kallt på morgonen innan eleverna värmt upp lokalen, eller kallt på vinter och varmt på sommaren. Hur är arbetsmiljön, i den sal där du i huvudsak bedriver idrottsundervisning, avseende - ljus? Lärarna är mer nöjda med ljusförhållandena än med luften och även här är lärare i fristående skolor mer nöjda, drygt 30 procent av dem svarar mycket god. 27

28 Lärarna kommenterar trasig belysning, både i idrottshall och i omklädningsrum samt fönsterlösa lokaler för idrottsundervisningen. Men det kan också vara det motsatta, att det saknas eller efter mycket tjat äntligen kommit upp solgardiner för att slippa för mycket ljus (och värme?) vissa tider på dagen. Hur är arbetsmiljön, i den sal där du i huvudsak bedriver idrottsundervisning, avseende - städning? Städningen av idrottslokaler tycks lämna en hel del övrigt att önska på många håll, hälften av lärarna svarar att städninge är mindre god eller dålig. Även här ser vi att en något större andel bland lärarna på fristående skola är nöjda, knappt 18 procent svarar att städningen är mycket god. Det är dock lika många där som i de kommunala skolorna som är mer eller mindre missnöjda. Ska vi säga något positivt så är det väl att hälften av lärarna trots allt tycks vara nöjda eller relativt nöjda med städningen. Allra störst problem tycks det vara med städningen av förrådsutrymmen, vilket inte är så förvånande eftersom detta förstås kräver att redskap med mera måste flyttas. Det tycks också som om uthyrningen av salen är ett problem, dels för att det stökar ner, dels för att det styr vilka tider det är möjligt att städa. Flera lärare vittnar också om att städningen minskat/försämrats de senaste åren. 28

29 Hur är arbetsmiljön, i den sal där du i huvudsak bedriver idrottsundervisning, avseende - förrådsutrymmen? Merparten av lärarna är mer eller mindre missnöjda med idrottssalens förrådsutrymmen, endast en av tjugo är mycket nöjd. Bland lärare i fristående skola är i stället drygt en av tio mycket nöjd men samtidigt svarar 26 procent av dem att förrådsutrymmena är dåliga, fristående skolor utmärker sig alltså i båda ytterligheterna. Flera lärare beskriver dåligt städade, trånga förråd där man får lägga pussel för att få plats med sina redskap. Hur är arbetsmiljön, i den sal där du i huvudsak bedriver idrottsundervisning, avseende - undervisningsytan? En av tre lärare är missnöjd med arbetsmiljön avseende själva undervisningsytan men en av fyra svarar också att den är mycket god. Här ser vi inga skillnader beroende på huvudman eller lärarens kön. Vid helsal räcker ytan till, men många lärare uppger att de har för många lektioner i halvsal. Några menar att salen räcker till för de yngre eleverna men är för liten för högstadieeleverna. En lärare skriver Un- 29

30 dervisningsytan har varit ok i år men våra klasser kommer att vara uppåt 30 st nästa år så då är undervisningsytan dålig. Avslutningsvis några citat för att visa hur olika förutsättningarna är för att bedriva en god idrottsundervisning. Undervisning i ämnet idrott sker i dag i tre olika hallar. Vi har inte tillgång till någon egen hall utan är hänvisade till överblivna tider i tre olika hallar, varav en inte är lämpad för undervisning i 30 grupp på gymnasiet (en låg/mellanstadiehall). Förhoppningsvis blir det bättre nästa termin. Vi har tillgång till en mycket fin hall, har ett fantastiskt friluftsområde med sjö och å i direkt anslutning samt har bra ekonomiska resurser för att köpa in nytt material. Hoppas att jag får fortsätta i lokalerna. De är för dyra att hyra och jag kommer kanske att flyttas. Saknar simhall och simtider. Kommunen betalar 2 simbesök per läsår. Simningen är det mest kritiska vad gäller måluppfyllelsen. Vi har en idrottsprofil på skolan och satsar således på god kvalitet på undervisningen. Vi hyr in oss på lokaler som är anpassade efter det vi ska göra och schemat är anpassat för eleverna så de ska hinna med förflyttningar. Friluftsliv är nästan omöjligt att genomföra både ekonomiskt och schematekniskt. 30

31 31

32 Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som endast organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Läget för lärarlegitimationer 2014

Läget för lärarlegitimationer 2014 Läget för lärarlegitimationer 2014 SKL genomförde våren 2014 en enkätundersökning ställd till skolans huvudmän. Den syftar till att följa upp genomförandet av lärarlegitimationsreformen och bland annat

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Rätt utbildad fel använd. Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1 Rätt utbildad fel använd Att vara ny i läraryrket EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Fakta om friskolor Februari 2015

Fakta om friskolor Februari 2015 Fakta om friskolor Februari 2015 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning

Läs mer

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk

Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk rapport från lärarnas riksförbund Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Språk är framtiden En rapport om engelska och moderna språk Lärarnas Riksförbund November 2013 2 Innehåll

Läs mer

Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola. En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation

Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola. En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation Stäm upp! Om musikämnet i svensk grundskola En undersökning från Lärarnas Riksförbunds Forum för kultur och kommunikation Sammanfattning och förslag Sammanfattning Lärarnas Riksförbunds forum för kultur

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Språk på sparlåga. Rapport från Lärarnas Riksförbund Språk på sparlåga Språk på sparlåga Innehåll Inledning 3 Lärarnas Riksförbunds slutsatser 5 Undersökningsmetod 8 Bakgrundsfrågor 9 Frågeblock A1 22 Frågeblock A2 - grundskola 22 Frågeblock A2 - gymnasieskola

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning

Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning Rutin för hantering av lärares arbetstid och arbetsbelastning För att förbättra elevers resultat, öka skolans måluppfyllelse och få förbättrad produktivitet behöver varje skola skapa en bra arbetsorganisation.

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Beräkning av lärares tjänstgöring

Beräkning av lärares tjänstgöring När tjänstefördelning har registrerats eller lektioner har skapats i Novaschem kan programmet hjälpa till med att summera den tid som bokats för varje lärare. Det finns även möjlighet att beräkna tjänstgöringen

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen

rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen rapport från lärarnas riksförbund Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare om fortbildning och utvecklingen av matematikundervisningen Så vill lärarna lyfta matematiken 2 200 matematiklärare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare; SFS 2013:830 Utkom från trycket den 19 november 2013 utfärdad den

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Lärarbehörighet och rekrytering

Lärarbehörighet och rekrytering www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Lärarbehörighet och rekrytering Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö. Genomförd mars-april 2011. Rapport från Lärarnas Riksförbund

Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö. Genomförd mars-april 2011. Rapport från Lärarnas Riksförbund Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö Genomförd mars-april 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund Studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö Innehåll Inledning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Bakgrundsfrågor...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

inte kan delta gör inlämningsuppgifter inomhus.

inte kan delta gör inlämningsuppgifter inomhus. Idrott ska bli friskvård för livet Smash! Ett orange racket viner genom snöflingorna och träffar bollen. Det är januari och utomhusfys på Östra gymnasiet i Skogås. Här driver idrottslärarnas tremannateam

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Frågor och svar En utmaning för heteronormen

Frågor och svar En utmaning för heteronormen Huvudbudskap Frågor och svar En utmaning för heteronormen Undersökningen En utmaning för heteronormen visar att lärare i mycket liten utsträckning får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter

Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar och erfarenheter Studiero vägen till kunskap En undersökning om lärarnas egna uppfattningar

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Effekterna av en dåligt organiserad skola

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Effekterna av en dåligt organiserad skola RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Effekterna av en dåligt organiserad skola Effekterna av en dåligt organiserad skola Innehåll Inledning 4 Slutsatser och analys 5 Lärarnas Riksförbunds förslag 6 Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare

Föräldraenkät 2013. jan feb. dec. mars. nov. okt. april. maj. sept. juni. aug juli. Anette Christoffersson. Utvecklingsledare Föräldraenkät 2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sammanfattning och förslag på åtgärder Förskola Föräldrarna är överlag väldigt nöjda med

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1

Tjänsteskrivelse Enkätundersökning till elever i gymnasiet åk 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-04-11 DNR UN 2013.093 SUSANNE MALMER SID 1/1 KVALITETSHANDLÄGGARE 08-58 78 52 15 SUSANNE.MALMER@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 1 (8) Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 2013-08-02 1 (6) RAPPORT FRN 2013/108 Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 Under tiden 4 14 mars 2013 genomförde idrotts- och fritidsenheten en föräldraundersökning för simskolan. Både föräldrar

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Förändringar i skollagen (2010:800)

Förändringar i skollagen (2010:800) 2015-06-01 1 (5) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Johanna Read Hilmarsdottir Förändringar i skollagen (2010:800) Bestämmelserna i skollagen har kompletterats flera

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Salshantering i Novaschem 2013

Salshantering i Novaschem 2013 Salshantering Salshanteringen har ändrats och förbättrats i Novaschem 2013. Det finns nu ett antal nya möjligheter. Förutom de tidigare möjligheterna kan man välja att en sal inte får väljas för vissa

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17

Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten

Läs mer