7tips. GRÖNAbilagan. Vi pensionärer kan säga ifrån! Våren Vikarien Madeleine Crantz-Carlsson går i fackeltåg för högre lärarlöner.

Transkript

1 GRÖNAbilagan Våren 2012 Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar 7tips Låt din kunskap leva vidare sid 6 Vikarien Madeleine Crantz-Carlsson går i fackeltåg för högre lärarlöner Vi pensionärer kan säga ifrån! sid 3 Bengt Göransson skriver om skolans uppdrag sid 4-5 Gröna Bilagan_vår 2012_.indd 1 Häng med på resa till Normandie sid 6 Ny livförsäkring för lärarseniorer sid

2 Det här är pensionärskommittén Lärarförbundets pensionärskommitté utses av förbundsstyrelsen. Vårt uppdrag är att verka för att förbundets pensionärsmedlemmar erbjuds en bra verksamhet. Hör gärna av dig! Marianne Stensson, Uddevalla Ordförande Tommy Christell, Kävlinge Birgitta Gleerup, Piteå Lennart Johansson, Eskilstuna Gunilla Jägemalm, Partille Ulla-Liss Lofjell, Örebro Gunnar Nordin, Storuman Sonja Svenle-Pettersson, Älmhult Sören von Knorring, Falun Birgitta Wennerberg, Strängnäs Varje lärare känner sina elever I år hade vi skottdagen - en dag som bara behövs som utfyllnad. En del medmänniskor känner sig nog också så ibland. De har tagits med som utfyllnad, ett nödvändigt ont. Förhoppningsvis gäller inte detta oss pensionerade medlemmar. Det framhålls från förbundsledningen att vi är en viktig grupp. Vi har som alla andra medlemmar ett ansvar att delta i förbundets arbete på olika nivåer. Nu är det full aktivitet för att rikta uppmärksamheten på Lärarförbundets berättigade avtalskrav. De pensionerade medlemmarna kan vara med i opinionsbildningsarbetet. Töreboda är ett bra exempel. I ett nyhetsprogram hörde jag att tre av fyra utbildningsplatser stod tomma vid en av våra lärarutbildningar. På min tid kom bara en av fem sökande in till seminariets 4-åriga folkskollärarutbildning. Varför vill så få bli lärare? Den låga lönen är säkert en bidragande orsak, även om jag inte kan erinra mig att vi som ville bli lärare först tänkte på att skaffa oss ett välbetalt yrke. Vi ville arbeta med barn. Yrket hade nog ett anseende hos allmänheten, men dagens låga lärarlön ger säkert en låg status. Mina seminariekamrater brukar säga att de skulle valt bli lärare om de fått leva om sitt liv. Kanske hade vi tänkt annorlunda om vi tvingats lägga ner en massa tid på provtagning och dokumentation in absurdum. Varje lärare känner sina elever och deras behov. Det är snudd på oförskämdhet att påstå att det behövs tester och betyg för att lärarna ska veta var eleverna står. Den dyrbara tiden behövs för undervisning. Tänk om det kunde våras för skolan! Sandra Wahlström, Linköping Förbundsstyrelsens representant sandra.wahlstrom@linkoping.se Annica Pettersson, Sekreterare, ombudsman annica.pettersson@ lararforbundet.se Läs mer: lararforbundet.se/pensionar MARIANNE STENSSON Ordförande i centrala pensionärskommittén Gröna bilagan är Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar. Den distribueras som en bilaga till Lärarnas tidning och kommer ut två gånger om året. Upplaga våren 2012: ex. Manusstopp: 30 september Redaktion: Anna Norrby, Gunnar Nordin, Annica Pettersson, Marianne Stensson, Birgitta Wennerberg. Kontakt: info@annanorrby.se Layout och produktion: Lärartidningar Produktion AB; Maria Hamqvist och Mari Lingensjö Omslagsfoto: M Svensson/M Rondslätt Foto: Casper Ljungdahl 2 Gröna bilagan Våren 2012

3 PROFILEN I Töreboda väckte Lärarförbundets fackeltåg för högre lärarlöner stor uppmärksamhet. En av deltagarna var Madeleine Crantz-Carlsson, 69. Som pensionerad lärare kan man lättare säga sådant som de som fortfarande arbetar drar sig för att ta upp. Pensionärer kan ta en viktig roll som väckarklockor, säger hon. Text: Anna Norrby Foto: M Svensson, M Rondslätt, O Lenander Vågar säga mer på äldre dagar Vilken uppståndelse vi skapade! Vi var ett hundratal som gick i fackeltåget och det var väldigt många i jämförelse med den demonstration folk är vana vid här i Töreboda, första maj-tåget, som brukar dra 20 personer. Förutom Madeleine Crantz-Carlsson, som varit fackligt aktiv i avdelningen i många år, var det ytterligare några pensionerade medlemmar som deltog. Det var i slutet av februari som fackeltåget gick genom hela den lilla köpingen, från högstadieskolan där avdelningen har sitt kansli, till kommunhuset där fullmäktige hade möte. Politikerna kom ut till oss på torget. Folk kom fram och frågade vad det var frågan om och många har pratat om det efteråt. Det kändes jättebra! På en liten ort känner de flesta till varandra, många har varit mina elever en gång i tiden. Jag känner ju politikerna också. Tror du att det är lättare att påverka på en liten ort? Visst! Men det är också så att när man blir äldre så vågar man säga ifrån mer. Man vågar säga de där sakerna man inte sagt förut. Vad beror det på? För mig som äldre spelar det ingen roll om jag är obekväm. Man kan ställa krav muntligt på ett annat sätt, vi pensionärer slipper ju också att bli obekväma i relationen till arbetsgivaren. Kan jag som pensionär stötta och göra det bättre för de lärare som kommer efter, så gör jag gärna det. Lärarförbundet i Töreboda har ungefär 15 pensionerade medlemmar som träffas två gånger om året, utöver medlemsmöten av andra slag. Som änka sätter jag den här gemenskapen högt. De som lever i tvåsamhet behöver kanske inte gemenskapen på samma sätt? Fast vi har också flera lärarpar bland våra aktiva pensionärer. Men viktigast av allt är barnen, menar hon. Vad ger vi våra barn? Duktiga lärare med dåliga löner! Inaktuella läromedel som lärarna får arbeta om, kopiera, klippa och klistra, som stjäl tid. Tid som kunde användas till något bättre som gynnar eleverna. Nu är måttet rågat, mer pengar tack! Madeleine Crantz-Carlsson har under sina 41 år som anställd i Töreboda kommun hunnit med många arbetsplatser och tjänster. Till en början var hon en gamla stammens barnskötare som med åren utbildade sig till förskollärare och byggde vidare på det. Hon har bland annat varit förskollärare, föreståndare, lärare för särskoleelever och på en kommunal skola för asylsökande barn. Numera vikarierar hon ibland i Älgarås skola och Kilenskolan, och tycker att det är uppfriskande. Hon har även ansökt om lärarlegitimation. Kanske är jag lite av en nörd, för vilken pensionär slår sig ned och sätter samman sina betyg? Jag gör det för att det skulle vara roligt att se hur de värderar min utbildning och vad mina poäng är värda, även om jag inte behöver det som en bekräftelse. Om jag hinner få den innan jag dör vill säga, skrattar hon. Gröna bilagan Våren

4 I FOKUS Bengt Göransson, före detta skol- och kulturminister och utbildningsminister är still going strong i skoldebatten. Här ger han sin syn på hur den kommunala skolan ska kunna fullgöra sitt samhällsuppdrag att det finns en skola för alla medborgare. Sjuttiofem års skoldebatt några subjektiva nedslag i marginalen Text: Bengt Göransson Foto: Olof Björkmarker, Socialdemokraterna Skolorna i Stockholms stad arbetar aktivt för att uppnå visionen om en skola i världsklass: Vi ska vara världsbäst för varje elev, erbjuda en utbildningsnivå i världsklass och förbereda eleverna för att vara världsmedborgare. Det är Stockholms utbildningsförvaltning som söker vad som kallas grundskolechefer med områdesansvar med denna patetiska upprepning av ordet världen, något som snarast uttrycker den kommunala ledningens ångest över att staden har ett stycke kvar innan den når världstoppen. Samtidigt är annonsen avslöjande på flera andra sätt. Den klargör med dramatisk tydlighet att det inte är eleverna som står i centrum utan politiker och förvaltning. Det påminner lite om den pappa som stolt förkunnar att hans ambition för sina barn är att de ska se honom som världens bästa pappa. Han inser inte att han därvid i själva verket har gjort sig själv till centrum, inte sina barn. Skolan har under min snart åttioåriga livstid varit i centrum för en ofta starkt polariserad debatt, med en lång period av utredningar och kompromisser som så småningom ledde till en överenskommelse mellan socialdemokrater å ena sidan och centern och folkpartiet å den andra, den som resulterade i grundskolan på 1960-talet. Skolan skulle möjliggöra för alla att utveckla sin begåvning, att erövra sin plats i samhället. En socialdemokratisk affisch från 1952, om jag minns rätt, föreställde en springpojke vid sin cykel vid texten Begåvad men fattig. Den återgav en politisk ambition. Striden mellan pedagoger för och emot ämnesinriktad undervisning ledde till en periodvis infekterad debatt om kunskapssynen under det sena 1970-talet. Många hävdade att skolans uppgift snarare borde vara att lära sina elever att söka kunskap än att från katedern överföra det som kallas fasta kunskaper. Jag brukade lite ironiskt benämna de senare paketkunskapare kunskaperna fanns i lärobokspaketen och när man hade slagit i sig innehållet var man färdig. De förra, katalogkunskaparna, såg skolans uppgift vara den att lära eleverna att hitta i telefonkatalogen, utan att inse att den inte är mycket värd om man inte vet vem man ska ringa till och vad man ska säga. Den tidens skoldebatt lockade fram fler slagordsropare än skolutvecklare. Gemensamt för de perioder som jag beskrivit är ändock att de handlade om skolans innehåll. De senaste tjugo årens debatt har dessvärre sällan handlat om innehållet utan om skolans styrning Vem ska bestämma, riksdagen eller kommunpolitiker? Kommunaliseringen i början av 1990-talet drevs fram av framförallt kommunala skolpolitiker som ville slippa alla regler som pålagts dem av riksdag, regering och Skolöverstyrelse. Låt oss bestämma! löd fältropet, vi vet bättre lokalt vad som behövs än centralt placerade byråkrater. Och så avskaffades den centrala styrningen. 4 Gröna bilagan Våren 2012

5 del, de har också valt för de femton som vill vara kvar. De femton blir nämligen för få för att deras klass ska få vara kvar, och den principiella demokratifråga som uppstår är då följande: Är det rimligt att fem ska ha rätt att välja bort något som femton vill ha kvar? När jag tar upp detta möts jag ofta av argumentet att de femton också kan välja. Men det är kanske det de redan har gjort de vill vara kvar i sin klass och sin skola. Mot mitt påpekande anför man då, i inlindade formuleringar, vars innebörd är glasklar: de som är kvar är initiativlösa och får skylla sig själva. Men rätten att välja måste också få vara rätten att välja det bestående. Om skolan ska kunna återupprättas som en skola för alla, för elever var för sig och för samhället som helhet, måste vi därför få en helt annan finansieringsordning än den vi har idag. Att de fem som flyttar får en skolpeng med sig är rimligt om rätten att välja skola ska vara reell. Men den skola de lämnar kan inte för den skull förlora sina ekonomiska förutsättningar för att finnas kvar för de femton. Invändningen mot mitt resonemang är att skolan då kommer att kosta mer. Men det argumentet räcker inte för att ge en minoritet rätt att genom sina val tvinga andra att välja bort. Vem tror ni förlorade makten över skolan? De lokala skolpolitikerna! De hade haft makt över skolan i sina nämnder med stöd av de statliga reglerna. Nu flyttades makten omedelbart över till kommunstyrelser och till centrala kommunförvaltningar. Skolpolitikerna reducerades till överhetens korpraler, vilkas viktigaste uppgift blev att hålla skolbudgeten, inte att möjliggöra för skolan att vara en god skola för sina elever. Skolpengen har ytterligare försvårat tillståndet. Den möjliggör för enskilda elever att välja skola ty det är ju så den fungerar och det tvingar skolorna att konkurrera om eleverna. Den möjliggör dock inte för alla elever att välja skola. Man insåg inte att valfriheten är förenad med vissa komplikationer. Tänk efter: rätten att välja skola är nämligen inte så enkel att alla elever kan välja den skola de vill gå i. Anta att en klass har tjugo elever. Fem av dem väljer en annan skola. Det som då inträffar är inte bara att de själva valt för egen För dem som tycker att den nuvarande ordningen är godtagbar, finns i själva verket bara ett konsekvent alternativ: avskaffa den offentliga skolan och låta den finansieras privat, utan skatteuttag. I en tid då elevens fria val av skola av både väljare och politiska organ erkänns ha ett avgörande värde, kan man inte godta att den rätten tas ifrån femton individer för att fem vill något annat. Det finns, såvitt jag kan se, bara en lösning, nämligen den att den kommunala skolan får en av skolpengen oberoende finansiering. Den har ett vidare ansvar än friskolan någonsin kan ha; den måste ju ta hand om också friskolans elever om den senare skolan skulle gå i konkurs. Den kommunala skolan måste ha resurser som garanterar att den kan fullgöra sitt samhällsuppdrag, även om ett antal elever väljer bort den att se till att det finns skola för alla medborgare. Gröna bilagan Våren

6 AKTUELLT tips Så kan din kunskap leva vidare i facket Pensionärer en potential i Lärarförbundet Pensionerade medlemmar har mycket att ge, visar ny utredning om pensionärernas roll i Lärarförbundet. Förslagen har kommit fram genom den enkät som utredningens arbetsgrupp skickat till alla avdelningar. Svaren, som kom från 68 procent av avdelningarna, visar att pensionerade medlemmar i dagsläget i första hand deltar i olika slags möten och att endast ett fåtal ingår i avdelningsstyrelser. Men utöver den verksamhet som vänder sig specifikt till pensionärer kan pensionerade medlemmar göra så mycket mer. Några exempel: Aktivt delta vid utåtriktad aktivitet mot politiker och allmänhet. Vara mentorer åt yngre. Uppdatera fackliga hörnan på skolor där det saknas arbetsplatsombud. Administrera arbetet på expeditionen. Arrangera medlemsaktiviteter även för de som fortfarande är i tjänst. Andra förslag var att pensionärer kan vara ordförande vid årsmöten och fungera som kunskapsbas vid möten med aktiva medlemmar. Vad är det då som hindrar att pensionärer inkluderas mer i avdelningarnas arbete? Jo, det visar sig att avdelningarna själva är det största hindret - man har helt enkelt inte tänkt på pensionärerna som en resurs. Men ett svagt intresse från pensionärerna själva förs också fram som orsak. Dessutom saknas en medveten strategi för att ta tillvara pensionärernas kunskap och erfarenhet i avdelningens verksamhet. Arbetsgruppen tror att ett av syftena med utredningen uppnåtts i och med att avdelningarnas åsikter och förslag efterfrågats, nämligen att öka medvetenheten om pensionärernas potential. De föreslår också att pensionärer kan bidra till att målen för uppnås, till exempel genom att vara en resurs i medlemsrekrytering och opinionsbildning. Avdelningarna kan även integrera pensionärerna i styrelsens arbete genom att t ex bjuda in pensionärsombudet till styrelsens möten. Det hela bygger å andra sida på att det finns ett ömsesidigt intresse från pensionärsmedlemmarna, konstaterar arbetsgruppen, som bl a annat bestod av tre representanter från Lärarförbundets pensionärskommitté. Sammanfattat av Anna Norrby Restplatser kvar till Irland Årets resa till Irland har lockat många och vi har nu tre nästan fulltecknade resor dit. På resan som sker 26/9-1/10 finns ännu några platser kvar från Arlanda. Anmälan görs direkt till Specialresor på telefon Pensionärsombud? Missa inte höstens konferens! Den oktober kommer pensionärskommittén åter att anordna en central ombudskonferens i Lärarnas Hus. Anmälan sker via avdelningarna och deltagande i konferensen samordnas av Lärarförbundets regionkontor med respektive ledamot i pensionärskommittén, något som ska vara klart i augusti. Age is a matter of mind if you don t mind it doesn t matter. Fritt efter Mark Twain Följ med till Normandie 2013 Redan nu kan intresseanmälan göras till denna resa. Man kan välja mellan att åka på våren eller hösten /4 går den första och 19-23/8 den andra. Ur programmet: Flyg till Paris. En historisk rundtur med besök på museet Le Mémorial tillägnat alla som fått Nobels fredspris. Bayeux med den berömda tapeten, en bonad från medeltiden. Ohama Beach där 9000 vita kors finns uppställda minnande om de soldater som förlorade sina liv vid landstigningen i juni Spännande rundtur till fantastiska badstränder och pittoreska städer utmed kusten. Provsmakning av Calvados. Klippön Mont-Saint-Michel. Claude Monets hem besöks också. Resan arrangeras i samarbete med Specialresor, Karlstad. Pris: Ca kr inklusive allt, det vill säga luncher, middagar, entréer, svensktalande guide, flyg, flygskatter med mera. Intresseanmälan görs till Marianne Stensson, telefon eller per e-post till marianne.stensson@ telia.com. 6 Gröna bilagan Våren 2012

7 Vem är du? Som ung nyutexaminerad folkskollärare kom jag från Sundsvall till Långsjöby utanför Storuman, och där blev jag kvar i 20 år. Skogsarbete, jakt och fiske präglade kulturen, och den påverkade även mig. Jag blev en ganska okomplicerad människa. Efter det har jag varit både rektor och studierektor på olika orter. Jag bor med min fru i Storuman, och på ett sätt skiljer jag mig från de andra här i bygden jag skaffade inte snöskoter förrän jag fick barnbarn. Hur kommer det sig att du engagerar dig som lärarpensionär? Jag har länge varit fackligt engagerad och blev tidigt medlem i avdelningsstyrelsen för Sveriges lärarförbund. Fast när jag blev skolledare fick andra ta över. Jag gick i pension 2006 och bibehöll då mitt medlemskap. Det kom en inbjudan till medlemsmöte och vi fick åka ned till Norsjö, och det var rätt trevligt. Sedan blev det en sväng till Haparanda och så fick jag mandat att arrangera en träff här i Storuman. På den vägen är det. Men det är svårt med logistiken för oss pensionärer här i norr. Jag sitter i pensionärskommittén för 29 avdelningar i Mittnorrland, Jämtland, Västernorrland och Västerbotten. Hur har ni det då med aktiviteterna för pensionerade medlemmar i din egen lokalavdelning? Vi är ett 30-tal medlemmar från 80 år och nedåt. Någon budget har vi inte fast vi är spridda från norska gränsen och ned till Lycksele med 30 mil däremellan. Jag försöker ordna aktiviteter och får till exempel bjuda på lunch eller ordna kaféträff. Det är Hallå där, Gunnar Nordin i pensionärskommittén Foto: Bildbank, lararforbundet.se svårt att genomföra utan bidrag till resor, och pensionärskommittén har skrivit ett brev till kansliet om behovet av ekonomiskt stöd. Berätta om ett minne från din tid som lärare! Det var hösten 1966 och jag var ny på Långsjöby skola. Vårt personalrum var litet och hade en liten lucka med bra utsikt över skolgården. Barnen rände runt och spelade fotboll när jag skulle kalla in dem. Rasten är slut, ropade jag på rikssvenska genom luckan. Inget hände, barnen bara tittade på mig. Men du Gunnar, så säger vi inte här, sa en av de andra lärarna. Han stack ut sitt huvud och hojtade: Hä in! Skolgården tömdes på några sekunder. I klassrummet gällde rikssvenska och nu 50 år senare har den utpräglat bondska västerbottendialekten i princip suddats ut. Att jag har bidragit till den utvecklingen känns lite sorgligt. Vad ska du göra när vi har pratat klart? Då ska jag förbereda påsken! Försöka skotta fram sommarstugan och salta älgkött som jag sen hänger upp på tork. Anna Norrby En äldre herre satt på spårvagnen bakom ett ungt förälskat par. Han lyssnade förstrött till deras kärleksfulla dialog. Jag är så kär i dej att jag knappast kan äta, sa den unge mannen. Det tyckte den äldre mannen lät så bra att han skulle kunna ha nytta av det. På kvällen såg han sin hustru djupt i ögonen och sa: När jag ser på dej så tappar jag aptiten. Lärarnas historia har ett eget arkiv Hur såg lärarnas yrkesroll och engagemang ut igår och vad kan dagens lärare lära av sina föregångare? Utforska Lärarnas historia med arkivdokument, tidslinjer och berättande artiklar. Du kan även lägga till egna foton och berättelser! lararnashistoria.se Gröna bilagan Våren

8 LÄRARFÖRBUNDET INFORMERAR Lärarförsäkringar lanserar ny seniorlivförsäkring Lärarförsäkringar kan erbjuda pensionärsmedlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund en ny livförsäkring. Försäkringen heter SparLiv Senior och kombinerar en livförsäkring med ett sparande i en fondförsäkring. Den 1 maj lanserar Lärarförsäkringar SparLiv Senior. Det är en ny livförsäkring som består av två delar; en traditionell livförsäkring och ett sparande i en fondförsäkring. Idén är att de två delarna ska balansera varandra över tiden och ge medlemmarna en långsiktig trygghet. SparLiv Senior kan tecknas från 62 till 68 års ålder av pensionerade medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Det går att välja mellan två olika sparbelopp i fondförsäkringen; 175 kr/mån eller 350 kr/ mån. Livförsäkringen kostar 61 kr/mån. Det går att ta ut delar av eller hela sparbeloppet i förtid och använda till vad som helst, till exempel till att sätta lite guldkant på tillvaron eller till välfärdstjänster av olika slag. Varför en ny livförsäkring för seniorerna? Under senare år har andra seniorlivförsäkringar på marknaden gått under ekonomiskt. Lärarförsäkringar fick därför i uppdrag av sina ägare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, att se till så att det inte hände de egna medlemmarnas seniorlivförsäkring. SparLiv Senior är konstruerad för att ge medlemmarna en långsiktig hållbar trygghet. Hur stort är beloppet i SparLiv Senior? Beloppet i livförsäkringsdelen är kr. Det beloppet trappas av och upphör vid fyllda 85 år. Istället förväntas sparandet i fondförsäkringsdelen öka och kompensera för den minskande livförsäkringen. Storleken på sparandet beror på vid vilken ålder medlemmen går in i försäkringen, vilket sparbelopp som valts och fondernas utveckling. De kunder som idag har Livförsäkring Senior kan behålla den, men den kan inte längre nytecknas. Fredrik Stanser, kommunikationschef vid Svenska Lärarförsäkringar AB Mer information om SparLiv Senior, till exempel hur stort försäkringsbeloppet är vid olika åldrar, finns på lararforsakringar.se. Den som har frågor kan ringa Lärarförsäkringars kundtjänst på telefon Lärarförsäkringar ägs av Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och är en del av förbundens medlemsservice. Foto: Kjell Holmner På tur till Göteborg? w Lärarförbundets medlemmar får 10 procent rabatt året om på boende på Kville Hotel som är ett budgethotell på Hisingen. Telefon: E-post: info@kvillehotel.se Sommarbesök i Stockholm? w Scandic Foresta har specialpriser för Lärarförbundets medlemmar under helger, sommar samt övriga lov (sportlov, påsklov, höstlov). Bokas tidigast 14 dagar före ankomst. Medlemsnummer anges vid bokningstillfället. Foresta ligger på Lidingö. Telefon: E-post: foresta@scandichotels.com Brevväxla eller byta lägenhet med en kollega i Frankrike? Lärare i Frankrike och i Frankrikes utomeuropeiska områden, Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Réunion och Franska Polynesien vill ha kontakt med lärare i andra länder. Lärarna har elever mellan 11 och 19 år och vill ha kontakter för till exempel brevväxling och lägenhetsbyten. Om du är intresserad, skriv till det franska lärarfacket: SNES Echanges Syndicat National des Enseignements de Second degré 46 avenue d Ivry Paris Cedex 13 E-post: internat@snes.edu Berätta gärna om ålder, vilka ämnen du undervisar i, vilka språk du talar, intressen och fakta om din hemort. 8 Gröna bilagan Våren 2012