IMPLEMENTERINGEN AV BETYGSSKALAN A-U UR ETT STUDENTPERSPEKTIV

Transkript

1 IMPLEMENTERINGEN AV BETYGSSKALAN A-U UR ETT STUDENTPERSPEKTIV SAMHÄLLSVETARKÅREN VID LUNDS UNIVERSITET

2 Innehåll Inledning... 2 Urval och metod... 3 Fakultetsgemensamt... 5 Information till studenterna... 5 Förståelse och kunskap för tillämpning av betygsskalan... 7 Upplevelse av betygsskalan i sin helhet... 8 Statsvetenskapliga institutionen... 9 Information till studenterna... 9 Förståelse och kunskap för tillämpning av betygsskalan Upplevelse av betygsskalan i sin helhet Slutsats Referenslista Bilaga 1 enkäten Bilaga 2 tabell Bilaga 3 tabell Bilaga 4 Alla fritextsvar fråga 4 Vilken information upplevde du saknades? Bilaga 5 Statsvetenskapliga institutionens fritextsvar fråga 4 Vilken information upplevde du saknades? Sida 1 av 40

3 Inledning Denna rapport är framtagen som en del av den utvärdering av implementeringen av betygsskalan A-U som för närvarande sker på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Det är implementeringen av betygsskalan och inte betygsskalan i sig som undersökts och respondenterna har därför fått flertalet frågor som handlar om information och förståelse för systemet, såväl hos dem själva som hos lärarna. Det som har framgått i undersökningen är att studenterna i stor utsträckning saknar information om hur betygsskalan används. Många studenter uppger att de inte förstår hur deras examinatorer tillämpar betygsskalan. Slutligen kan vi också se att missnöjdheten med betygsskalan i sin helhet är relativt utbredd. Det som kan ses som den enskilt största bristen i implementeringen av betygsskalan A-U är avsaknaden av bedömningskriterier, skriftliga bedömningskriterier skulle med största sannolikhet råda bot på många av de identifierade problemområdena som belyses i denna rapport. I denna rapport hittar du dels ett avsnitt som behandlar studenterna vid Samhällsvetenskapliga fakultetens åsikter om implementeringen av betygsskalan, men också nedbrutet specifikt för Statsvetenskapliga institutionen. Sebastian Persson Vice ordförande med utbildningsansvar Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Sida 2 av 40

4 Urval och metod Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning som gått ut till samtliga medlemmar i Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet (cirka 4600 stycken). Enkäten skickades ut den fjärde december och respondenterna kunde svara på enkäten fram till och med den artonde december. Frågorna var formulerade på både svenska och engelska för att både inhemska och internationella studenter skulle ha möjlighet att delta i undersökningen. Vissa frågor var ställda med färdigformulerade svarsalternativ medan andra frågor besvarades med fritextsvar. Av de ca 4600 studenter som fick möjlighet att svara på enkäten valde 362 respondenter att svara på enkäten (svarsfrekvens ca 7,9 %). Den inledande frågan löd som följer: Studerar du en kurs på Samhällsvetenskapliga fakulteten där betygsskalan A-E och U används?. Svarade man nej på denna fråga avslutades undersökningen. Svarade man ja fortsatte undersökningen med frågor om studentens upplevelse av betygsskalan. 284 (78,5 %) av respondenterna svarade jakande på frågan och fortsatte således att delta i undersökningen. Resultaten redovisas och analyseras huvudsakligen för urvalet i sin helhet men på de institutioner där störst andel av respondenterna har angett att de studerar bryter vi ned resultaten. I tabell 1 redovisas antalet och andelen respondenter på respektive institution. Tabell 1 Vilken institution studerar du på just nu? Response Answer Options Percent Response Count Statsvetenskapliga institutionen 35,6% 84 Institutionen för psykologi 5,1% 12 Sociologiska institutionen 6,4% 15 Institutionen för kultur- och ekonomisk geografi 19,9% 47 Rättssociologiska institutionen 0,4% 1 Genusvetenskapliga institutionen 4,2% 10 Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap 0,8% 2 Institutionen för Strategisk kommunikation 5,9% 14 Institutionen för Kommunikation och medier 0,8% 2 Socialhögskolan 3,0% 7 Graduate School 11,9% 28 Centre for East and South-East Asian studies 2,5% 6 Vet ej 2,1% 5 Sida 3 av 40

5 Lund University Centre for Sustainability Science 1,3% 3 (LUCSUS) answered question 236 skipped question 48 Att betygsskalan A-U har implementerats i olika hög utsträckning på olika institutioner syns tydligt i tabellen. Den institution som flest respondenter studerar vid är Statsvetenskapliga institutionen och den utger en så pass stor andel av svaren att vi valt att analysera de på institutionsnivå. Då vi bara har ett fåtal respondenter vid övriga institutioner kommer deras svar att analyseras tillsammans med urvalet som helhet. Svarsfrekvensen är tyvärr förhållandevis låg. Webbenkäter skickade per e-post har ofta låg svarsfrekvens och dessutom kan det vara så att en del av e- postadresserna som är registrerade i Samhällsvetarkårens medlemssystem är inaktuella. En annan observation kring urvalet är att en så pass hög andel (78,5 %) av de som öppnade undersökningen uppgav att de har erfarenhet av betygsskalan. Vi har inte kunnat hitta data över hur stor andel av de studerande vid fakulteten som har examinerats med denna betygsform. Vi gör bedömningen att det rimligtvis är en lägre andel än 78,5 % då flera grundutbildningar på fakulteten inte har implementerat systemet. Detta skulle kunna tyda på att de som valt att öppna undersökningen och därmed visat intresse för en undersökning av implementeringen av betygsskalan i hög utsträckning är de studenter som har examinerats med det nya systemet. Sida 4 av 40

6 Fakultetsgemensamt Som nämnts i inledningen har undersökningen haft stort fokus på information om betygsskalan. Respondenterna har fått svara på frågor om såväl huruvida de mottagit information om betygsskalan, hur den i så fall framställts och när under utbildningen informationen har mottagits. I undersökningen förekommer även frågor om respondenternas förståelse för hur betygsskalan tillämpas, deras förståelse för hur examinatorerna tillämpar den, samt deras uppfattning om hur de upplever examinatorernas kunskaper angående betygsskalan. Avslutningsvis har de också fått besvara en fråga om huruvida de är nöjda med betygsskalan A-U. Procentenheterna som presenteras i analysen är avrundade till närmsta heltal för att underlätta läsandet Information till studenterna Inledningsvis fick respondenterna besvara frågan Har du fått information om hur betygsskalan används, det vill säga vad som krävs för att få betyget A, B, C, D eller E?. Resultatet presenteras nedan i diagrammet (som även återfinns i tabell 2). Det diagrammet tydligt påvisar är att många studenter (41 %) inte har fått information om hur betygsskalan ska tillämpas. Att studenterna i så stor utsträckning inte får information om hur de kommer att betygsättas är problematiskt. Framförallt kan detta leda till en stor osäkerhet hos studenterna som torde vara relativt enkel att undvika med korrekt information i god tid till studenterna. Avsaknaden av information är en brist i arbetet med implementeringen av betygsskalan. I bilaga 2 återfinns de tabeller som berör de fakultetsgemensamma svaren. Det stora bortfallet som visas i tabell 3-7 kan förklaras genom en kodning i formuläret. För att få besvara frågorna som presenteras i tabell 3-6 har respondenterna behövt svara jakande på frågan som presenteras i diagrammet ovan. Bortfallet på frågan som presenteras i tabell 7 är något större än de övriga. Det här beror på att respondenterna har behövt svara jakande på frågan om de anser att de har fått Sida 5 av 40

7 tillräcklig information, vilket presenteras i tabell 6. En stor del i samtliga bortfall förklaras med att 126 respondenter endast svarat på undersökningens första fråga, vilken respondenterna var tvungna att svara jakande på för att få fortsätta besvara enkäten 1. Tabell 3 visar att informationen till studenterna i hälften av fallen endast ges skriftligt. I cirka 13 % av fallen presenteras informationen enbart muntligt medan den ges både skriftligt och muntligt i 37 % av fallen. Vi är positiva till att informationen i hög grad presenteras såväl skriftligt som muntligt, detta då studenterna tar till sig information på olika vis. Det framgår även i respondenternas svar på frågan om vilken information de upplevde saknades att de som inte fått muntlig information gärna hade fått det, fritextsvaren presenteras i bilaga 4. Vidare ser vi positivt på att enbart muntlig framställan av informationen används i låg utsträckning. Framförallt när detta sätts i relation till att ett av de vanligaste informationstillfällena är i samband med kursstart (tabell 4). Studenterna får då mycket information på en gång och det kan därför bli svårt att ta till sig endast muntlig information i för stor utsträckning. Vi ser också positivt på att en relativt hög andel anger att de mottagit information redan innan kursstart, vilket ger studenterna möjlighet att i sin egen takt ta till sig informationen. Att informationen distribueras skriftligt gör det också möjligt för studenterna att gå tillbaka till informationen vid ett senare tillfälle om de upplever att det skulle behövas. Vidare kan vi även se att ett annat relativt vanligt informationstillfälle är i samband med att tentamensinformation ges i övrigt. Vi anser däremot att det vore önskvärt att informationen till studenterna sker vid upprepade tillfällen. I dagsläget uppger 13 % att de mottagit information löpande under kursens gång och 13 % uppger att de mottagit information i samband med varje delkursintroduktion. Det finns ett värde i att informationen till studenterna hålls uppdaterad och repeteras. I dagsläget finns en risk i att olika examinatorer tillämpar betygsskalan olika, då det oftast byts examinator vid varje ny delkurs finns det ett värde i att ge studenterna ny information i samband med delkursintroduktionerna. Vem som distribuerar information till studenterna skiljer sig relativt mycket åt. I tabell 5 kan vi se att mer än hälften (57 %) av respondenterna har uppgett att de mottagit information från lärare på kursen, medan 14 % respektive 27 % har uppgett att de mottagit information av studierektorn eller kurskoordinatorn. 36 % av respondenterna uppger att de mottagit information via sin kursplattform vilket vi anser att det både finns för- och nackdelar med. Det är givetvis en fördel att informationen ges digitalt, dock kan det vara problematiskt om kursplattformen är den enda plats informationen ges på och inte även presenteras muntligt av en fysisk person. Det som tabell 6-7 visar är huruvida respondenterna ansåg informationen vara tillräcklig respektive om de ansåg att informationen var användbar. 68 % av respondenterna uppger att de fått tillräcklig information, 67 % av dessa uppger att den informationen de fått varit användbar eller väldigt användbar. Vad vi kan avläsa av svaren upplever respondenterna, på fakulteten generellt, att den information som ges både är tillräcklig och användbar. Dock uppger 30 % av de respondenter som 1 Detta förklaras ytterligare i avsnittet urval och metod på sidan 3. Sida 6 av 40

8 anser att de getts tillräcklig information att informationen de fått endast är ganska användbar. De respondenter som svarade nej på frågan som redovisas i tabell 6 fick istället för att besvara frågan som redovisas i tabell 7 besvara följande fråga: Vilken information upplevde du saknades?. Respondenten fick möjlighet att svara genom fritextsvar, vilka vi inte har analyserat djupare, vi anser dock detta vara en mycket relevant frågeställning och svaren presenteras i bilaga 4. Dock är det bara 41 respondenter som getts möjlighet att svara på denna fråga, vilket gör att den inte nödvändigtvis är representativ för studentgruppen. Det som tydligt framgår av svaren är att det respondenterna efterfrågar i störst utsträckning är klarare direktiv samt information som på ett tydligt sätt visar vad som krävs för varje enskild betygsnivå. Citatet nedan är hämtat från svaren och är representativt för den största delen av svaren som lämnats. I would like a more detailed criteria where it explains in more detail what is required of us because I find it very difficult to know. The criteria are quite vague. Detta visar på ett tydligt vis den problematik som många av respondenterna upplever. Ett annat önskemål från studenterna är att de i större utsträckning får informationen även muntligt, vilket vi även nämnt tidigare. Studenterna vill ha en plattform för var de kan ställa frågor och föra en dialog med sina lärare. Ett annat önskemål som också framkommer är att studenterna önskar att den skriftliga informationen framställs på ett mer lättillgängligt sätt då det finns studenter som upplever att det varit svårt att ta till sig informationen som presenterats. Förståelse och kunskap för tillämpning av betygsskalan Följande avsnitt kommer att beröra dels hur respondenterna själva upplever sig ha förståelse för hur betygsskalan används och dels hur respondenterna upplever att de förstår hur deras examinatorer tillämpar betygsskalan. Vidare berörs också huruvida respondenterna upplever att deras examinatorer har tillräcklig kunskap för att tillämpa betygsskalan. Som tabell 8 påvisar upplever respondenterna i stor utsträckning (71 %) att de har förståelse för hur betygsskalan används. Det som däremot är anmärkningsvärt är att 58 % av respondenterna inte förstår hur examinatorerna tillämpar betygsskalan (se tabell 9). Vår tolkning är att kombinationen av den information som går ut, tillsammans med studentgruppens förförståelse om hur betygsskalan ska tillämpas, gör att studenterna upplever att de har en bra förståelse för hur den används men att de inte har en förståelse för antingen hur de enskilda examinatorerna tolkar bedömningskriterierna eller att det finns en avsaknad av bedömningskriterier och det därigenom är svårt att förstå tillämpningen. 18 % av respondenterna valde svarsalternativet i otillräcklig utsträckning på frågan i vilken utsträckning upplever du att examinatorerna har den kunskap som behövs om betygsskalan för att kunna tillämpa den (se tabell 10). På samma fråga valde 44 % av respondenterna svarsalternativet i tillräcklig utsträckning. Endast 38 % av respondenterna uppger att deras examinatorer har tillräcklig kunskap i mycket hög eller hög utsträckning. Sett till att frågan är en skattningsfråga har alltså Sida 7 av 40

9 respondenterna i större utsträckning valt att värdera examinatorernas kompetens oftare (i 62 % av fallen) i de två lägre alternativen än i de två högre 2. Detta är något vi finner anmärkningsvärt, det är viktigt att de som arbetar med betygsskalan har god kunskap om hur den ska tillämpas. Det är även viktigt att examinatorerna kan klargöra för sina studenter hur de resonerar kring tillämpningen i de specifika fallen. Att som student vara oförstående för hur examinatorn tillämpar något så vitalt som betygsskalan kan skapa ett onödigt tryck och en ohälsosam stress hos studenterna. Upplevelse av betygsskalan i sin helhet På frågan om huruvida respondenterna är nöjda med betygsskalan A-U svarade 48 % att de antingen är mindre nöjda eller inte alls nöjda (se tabell 11). Det är anmärkningsvärt att närmre hälften av respondenterna upplever att de inte är nöjda med betygsskalan. Endast 18 % uppger att de är väldigt nöjda, medan 34 % uppger att de är nöjda med betygsskalan. Det hade varit fördelaktigt att ha möjligheten att jämföra studenternas upplevelse av den tidigare använda betygsskalan (U-VG), tyvärr är dock detta ingen data som vi har då liknande studier som denna inte gjorts. Vad den höga graden av missnöjdhet beror på kan vi inte säkert svara på, dock är det sannolikt att en stor del av missnöjdheten är relaterat till den problematik som vi har presenterat ovan. 2 Svarsalternativen var följande: - I mycket hög utsträckning - I hög utsträckning - I tillräcklig utsträckning - I otillräcklig utsträckning Sida 8 av 40

10 Statsvetenskapliga institutionen I följande avsnitt presenteras svaren från de respondenter som uppgett att de studerar vid Statsvetenskapliga institutionen. Det motsvarar 35,6 % av samtliga respondenterna och är den enskilt största grupp som besvarat undersökningen. I likhet med presentationen ovan presenteras även här procentenheterna avrundade till närmsta heltal, i bilaga 3 återfinns de exakta procentenheterna. Information till studenterna Den första frågan som respondenterna fick besvara var frågan om huruvida de fått information om hur betygsskalan används. Som påvisas i tabell 12 uppgav 46 % av respondenterna på Statsvetenskapliga institutionen att de mottagit information om hur betygsskalan används. Det innebär att 54 % av respondenterna uppgav att de inte fått ut information om hur betygsskalan används. Vi tycker att det är oroväckande att över hälften av respondenterna uppger att de inte fått information om hur de kommer att betygssättas under sin kurs. Att inte ta fram information och distribuera den till studenterna är en brist i implementeringen av en ny betygsskala, det blir än allvarligare när resultatet är sämre än vad det är på fakulteteten generellt. I bilaga 3 återfinns de tabeller som berör svaren från respondenterna som studerar vid Statsvetenskapliga institutionen. Innan vår analys fortsätter vill vi förklara det stora bortfallet som visas i tabell Det beror på en kodning i formuläret och för att få besvara frågorna som presenteras i tabell har respondenterna behövt svara jakande på frågan som presenteras i tabell Bortfallet på frågan som presenteras i tabell 17 4 är något större än de övriga, detta beror på att respondenterna har behövt svara jakande på frågan som presenteras i tabell 16 5 för att få svara på denna fråga. Detta gör att antalet respondenter i tabell är 34 stycken och i tabell 17 endast 19 stycken, vilket gör att reliabiliteten inte är lika hög som i de fakultetsgemensamma svaren. Det ger dock en fingervisning om hur det ser ut på Statsvetenskapliga institutionen. Tabell 13 påvisar hur distributionen av informationen har skett. 50 % av respondenterna på Statsvetenskapliga institutionen uppger att de endast fått informationen skriftligt, 12 % uppger att de endast fått den muntligt och 38 % uppger att de fått den både skriftligt och muntligt. Som nämnts ovan (se sida 5-6) tycker vi att det är positivt att det är så få respondenter som uppger att de endast får informationen muntligt, framförallt om det sätts i relation till att 68 % av respondenterna uppger att informationen har getts i samband med kursintroduktionerna (se tabell 14). 38 % av respondenterna vid Statsvetenskapliga institutionen uppger att informationen distribuerats till dem innan kursstart, vilket är något vi ser positivt på. Att informationen framställs i samband med tentamensinformationen är även det vanligt, 38 % av respondenterna vid Statsvetenskapliga institutionen uppger att det var då de mottog informationen. Det som dock är oroväckande är det låga antalet respondenter (12 %) som uppger att informationen ges löpande under kursens gång. Då studenterna under en längre kurs 3 Har du fått information om hur betygsskalan används, det vill säga vad som krävs för att få ett A, B, C, D eller E? 4 Var informationen användbar? 5 Fick du tillräcklig information? Sida 9 av 40

11 ofta har flera examinerande moment och därigenom ofta har flera examinationer, är det bra om informationen ges frekvent och anpassat efter varje examinators sätt att tillämpa betygsskalan. Tabell 15 visar fördelningen av vem respondenterna har fått informationen ifrån. Respondenterna på Statsvetenskapliga institutionen uppger att de i störst utsträckning får information av lärare på kursen. Efter lärare på kursen är kursplattformen den vanligaste källan till information. Tabell 16 påvisar huruvida respondenterna anser att de fått tillräcklig information. På Statsvetenskapliga institutionen har 44 % av respondenterna uppgett att de inte fått tillräcklig information. Vi anser att detta är väldigt problematiskt och det visar även att en diskussion om hur studenterna informeras bör föras. I tabell 17 presenteras huruvida respondenterna finner den information de fått användbar eller ej, det är endast respondenter som uppgett att de fått tillräcklig information som fått besvara denna fråga. 47 % av respondenterna uppger att den information som förmedlats har varit användbar och 32 % uppger att den förmedlade informationen varit ganska användbar. Då responsen på frågan är nästan samma som responsen sett till hela fakulteten hänvisar vi till den analys som gjorts på sidan 6-7. Svarsalternativet på fråga elva ( vilken information upplevde du saknades? ) var ett fritextsvar och en fråga som endast de respondenter som svarat nej på frågan fick du tillräcklig information? fick svara på. Det är totalt 15 respondenter som fått svara på denna fråga och responsen är i enlighet med de svar som var gällande för fakulteten generellt. Antalet respondenter på frågan anser vi har varit för få för att vi ska kunna analysera svaren vidare. Fritextsvaren i sin helhet presenteras i bilaga 5. Förståelse och kunskap för tillämpning av betygsskalan Det framgår tydligt i tabell 18 att merparten av respondenterna på Statsvetenskapliga institutionen (69 %) uppfattar att de har en förståelse för hur betygsskalan används, vilket vi givetvis upplever som något väldigt positivt. Det som dock är väldigt oroväckande är att 66 % av respondenterna (se tabell 19) svarat att de inte förstår hur deras examinator tillämpar betygsskalan. Här finns det en tydlig transparensproblematik och det kan skapa oro hos studenterna. Från Samhällsvetarkårens sida anser vi att en del av denna problematik är bristen på skriftliga bedömningskriterier och även en brist i informationen till studenterna. Det framgår dock i tabell 20 att 81 % av respondenterna på Statsvetenskapliga institutionen upplever att examinatorerna i tillräcklig eller mer än tillräcklig utsträckning har den kunskaps som behövs för att kunna tillämpa betygsskalan. Detta menar vi återigen påvisar att det finns en transparensproblematik, då respondenterna uppger att de förstår hur betygsskalan fungerar, de upplever att examinatorerna har den kunskap som krävs för att tillämpa den men fortfarande förstår inte respondenterna hur den tillämpas. Sida 10 av 40

12 Upplevelse av betygsskalan i sin helhet I tabell 21 redovisas respondenterna vid Statsvetenskapliga institutionens svar angående huruvida de är nöjda med betygsskalan A-U eller ej. Det som går att utläsa från denna tabell är att det finns respondenter som är väldigt nöjda, såväl som det finns respondenter som inte alls är nöjda. Fördelningen mellan de olika svarsalternativen 6 är väldigt jämn och det går därför inte att säga att respondenterna viktar åt det ena eller det andra hållet. Samma konstaterande som i kapitlet ovan, om de fakultetsgemensamma svaren, angående jämförelser med andra betygsskalor, går inte heller att göra här då vi inte har någon undersökning om vad studenterna på Statsvetenskapliga institutionen tycker om andra betygsskalor. 6 Svarsalternativen var följande: - Väldigt nöjd - Nöjd - Mindre nöjd - Inte alls nöjd Sida 11 av 40

13 Slutsats Det vi ser som den tydligaste bristen i implementeringsprocessen är bristen på information om examinatorernas tillämpning av betygsskalan A-U. Som vi nämner i inledningen menar vi att det enskilt lättaste sättet att komma till bukt med detta problem är att ta fram tydliga och skriftliga bedömningskriterier. Vi menar att detta skulle göra det lättare för såväl studenterna som lärarna. En av standardformuleringarna i kursplanerna som fastställs på institutionerna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten lyder: Vid kursens start informeras studenterna om kursplanens lärandemål samt om betygsskalan och dess tillämpning i kursen. 7. Med resultaten som presenteras i rapporten om studenternas oförståelse till hur examinatorerna tillämpar betygsskalan vill vi ifrågasätta i vilken utsträckning detta efterlevs. Det är, utöver problematiken med en oförståelse kring tillämpningen, även en fråga om rättssäkerhet. En följd av att det inte finns tydliga bedömningskriterier är att det i många fall är svårt att förstå examinationsprocessen och på vilka kriterier studenten bedöms. Det blir också svårare för examinatorerna att på samma kurs genomföra likvärdiga bedömningar på de arbeten som lämnas in. Följande går att läsa i Högskoleverkets rapport Rättssäker examination: ( ) enligt 1 kap. 9 regeringsformen, behandla lika fall lika. Om flera examinatorer sätter betyg på studenterna vid ett tentamenstillfälle, får de krav examinatorerna ställer vid bedömning inte skilja sig åt på något avgörande sätt. 8. Vi anser att det finns ytterligare fog för de institutioner som saknar bedömningskriterier att skyndsamt ta fram dessa. Vi anser också att bedömningskriterierna, när de är framtagna, tydligt bör formuleras i kursplanerna för att göra bedömningsprocessen så rättssäker som möjligt för studenterna. I de fall de inte skrivs in i kursplanerna anser vi att de ska finnas skriftligt och det bör tydligt framgå från institutionernas sida vilken rättslig status bedömningsgrunderna har. I Rättssäker examination skrivs det också att för att bedömningsprocessen ska vara rättssäker ska bedömningskriterierna (eller betygskriterierna som de uttrycker sig) vara publicerade i skrift och det ska även tydligt framgå huruvida dessa är bindande för examinatorer och studenter 9. För att processen ska vara totalt rättssäker, enligt vår mening, ska bedömningskriterierna vara bindande för examinatorer och studenter. Detta för att göra bedömningsprocessen så transparent, lättförståelig och säker som möjligt. I samband med skapandet av bedömningskriterierna bör det även finnas en diskussion om hur kriterierna ska utformas och vilken typ av betygsskala vi vill använda. Vad valet av betygsskala grundar sig i och hur den valda betygsskalan ska användas är frågor som behöver besvaras i en sådan diskussion. Det finns en relativt utbredd skepsis mot betygsskalan A-U bland studenterna, detta skulle kunna bero på flera faktorer och behöver inte direkt innebär att det är betygsskalan A-U som är illa omtyckt utan snarare hur det tillämpas vid fakulteten. Därför säger vi inte heller att den ena betygsskalan är bättre än den andra. Det vi däremot menar är att det är 7 Lunds universitet, Sjöstrand, Christian, Rättssäker examination, s Ibidem, s. 32 Sida 12 av 40

14 av stor vikt att den betygsskala som används ska vila på en vetenskaplig forskning om betygens påverkan på pedagogiken. Vi anser att val av betygsskala inte ska ske som en administrativ åtgärd eller för att följa trender inom utbildningssektorn. Vi anser också att innan en övergång görs från en betygsskala till ett annan bör åtgärder ha vidtagits för att implementeringen ska gå så friktionsfritt som möjligt. Denna diskussion bör även innehålla en diskussion som är snarlik den som Ekecrantz lyfter i sin bok Målrelaterade betyg: Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader som handlar om vilken typ av betyg (alltså inte skalan i säg utan hur den ska användas) vi vill använda. Detta är en stor diskussion och därför kommer den inte att föras här, men för att det ska vara möjligt att ta fram bedömningskriterierna och för att betygsskalan ska kunna användas fullt ut måste fakulteten bestämma inte bara riktning för hur betygsskalan ska se ut och utan också för hur den ska användas och tillämpas. Sida 13 av 40

15 Referenslista Ekecrantz, Stefan, Målrelaterade betyg: Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader, Universitetspedagogiskt centrum, Stockholms universitet, Lunds universitet Kursplan för STVA12 Statsvetenskap: grundkurs, grundnivå, 30 högskolepoäng. token.id=1350#kursplan (hämtad ). Sjöstrand, Christian, Rättssäker examination, 2., omarb. uppl., Högskoleverket, Stockholm, Sida 14 av 40

16 Bilaga 1 enkäten Om betygsskalan A-U 1. Studerar du en kurs på Samhällsvetenskapliga fakulteten där betygsskalan A-E och U används? (Om nej, var vänlig sluta svara) 10 a. Ja b. Nej 2. Vilken institution studerar du på just nu? a. Statsvetenskapliga institutionen b. Institutionen för psykologi c. Sociologiska institutionen d. Institutionen för kultur- och ekonomisk geografi e. Rättssociologiska institutionen f. Genusvetenskapliga institutionen g. Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap h. Institutionen för strategisk kommunikation i. Institutionen för kommunikation och medier j. Socialhögskolan k. Graduate School l. Centre for East and South East Asian Studies m. Lund University Centre for Sustainability Sciences (LUCSUS) n. Vet ej 3. Vilken kurs studerar du just nu? a. Fritextsvar 4. Har du fått information om hur betygsskalan används, det vill säga vad som krävs för att få betyget A, B, C, D eller E? 11 a. Ja b. Nej 5. Hur fick du informationen? a. Muntligt b. Skriftligt c. Båda 6. När fick du informationen? (markera de svar som stämmer) a. Före kursstart b. I samband med kursintro c. Vid varje delkursintroduktion d. Under kursens gång e. I samband med tentamensinformationen f. I samband med uppsatsinformationen g. I samband med informationen angående omtentamen h. Efter kursens slut 7. Vem gav dig informationen? (markera de svar som stämmer) a. Studierektorn b. Kursplattformen (till exempel live@lund, luvit) 10 Om respondenten svarat nej på denna fråga har undersökningen avbrutits. 11 Om respondenten svarat nej på denna fråga har den automatiskt kommit vidare till fråga 12. Sida 15 av 40

17 c. Kurskoordinatorn d. Lärare på kursen e. Kurskamrat f. Studievägledaren g. Övrigt 8. Vilken typ av information fick du? a. Fritextsvar 9. Fick du tillräcklig information? 12 a. Ja b. Nej 10. Var informationen användbar? 13 a. Väldigt användbar b. Användbar c. Ganska användbar d. Inte alls användbar 11. Vilken information upplevde du saknades? a. Fritextsvar 12. Förstår du har betygsskalan används? a. Ja b. Nej 13. Förstår du hur din examinator tillämpar betygsskalan? a. Ja b. Nej 14. I vilken utsträckning upplever du att examinatorerna har den kunskap som behövs om betygsskalan för att kunna tillämpa den? a. I mycket hög utsträckning b. I hög utsträckning c. I tillräcklig utsträckning d. I otillräcklig utsträckning 15. Har du varit med om att olika betygsskalor använts under samma kurs? 14 a. Ja b. Nej 16. Vad är din upplevelse av att använda olika betygsskalor under samma kurs? a. Fritextsvar 17. Är du överlag nöjd med betygsskalan A-F? a. Väldigt nöjd b. Nöjd c. Mindre nöjd d. Inte alls nöjd 18. Övriga kommentarer 12 Om respondenten svarat ja på denna fråga har den fått svara på fråga 10, har respondenten svarat nej på denna fråga har den automatiskt fått gå vidare till fråga De respondenter som svarat på denna fråga har sedan automatiskt fått gå vidare till fråga Om respondenten svarat ja på denna fråga har den fått svara på fråga 16, har respondenten svarat nej på denna fråga har den automatiskt fått gå vidare till fråga 17. Sida 16 av 40

18 a. Fritextsvar Sida 17 av 40

19 Bilaga 2 tabell 2-11 Sida 18 av 40

20 Sida 19 av 40

21 Sida 20 av 40

22 Sida 21 av 40

23 Sida 22 av 40

24 Sida 23 av 40

25 Sida 24 av 40

26 Sida 25 av 40

27 Sida 26 av 40

28 Sida 27 av 40

29 Bilaga 3 tabell Sida 28 av 40

30 Sida 29 av 40

31 Sida 30 av 40

32 Sida 31 av 40

33 Sida 32 av 40

34 Sida 33 av 40

35 Sida 34 av 40

36 Sida 35 av 40

37 Sida 36 av 40

38 Sida 37 av 40

39 Bilaga 4 Alla fritextsvar fråga 4 Vilken information upplevde du saknades? 1-2 i would like a more detailed criteria where it explains in more detail what is required of us because i find it very difficult to know. the criteria are quite vague. 3 betygsättningen var inte helt relaterad till måluppfyllelse, visade det sig. 4 Jag saknar diskussion med lärare efter att tenta/motsvarande har bedömts; vad hade kunnat bli bättre? vad är anledningen till att ett betyg delats ut? Riktlinjer och faktiskt implementering är vitt skilda... 5 Detailed Req for each grade level 6 The criterias that teachers use, it seems to be a little un-objectiv the grading. 7 Generally, the fact that Lund appears to be grading on a harder scale than most other international institutions, essentially a grade lower across the board. This leads to confusion and issues, particularly for foreign students. 8 Som student som bara har haft den gamla skalan så är det svårt att vet riktigt hur "bra" de olika stegen i skalan är och det hade varit bra om det typ stod " motsvara ett starkt g" till exempel 9 Vet ej, svårt att beskriva kriterierna antar jag. 10 Konkret information 11 Mer detaljerad info av vad som krävs för respektive betyg som tydligt kopplas till aktuell kurs 12 Informationen var inte tillräckligt förstålig 13 At lærere generelt set er bedre til at oplyse om karakter (betyg) systemet og hvordan en præstation vurderes. 14 subjectivity of teachers 15 Kan vara lite tydligare och mer specifikt för varje kurs 16 Ett läsligt papper med information. Inte byråkratsvenska som vi fick ut. 17 How precisely a letter grade is calculated or chosen. Mere description of a letter grades' meaning does not help one's understanding of it. 18 muntlig info och möjlighet att ställa frågor. jämförelse med det tidigare systemet och mer ingående beskrivning av de olika stegen. 19 Anknytning till examinationen på kursen 20 det finns skriftligt men tycker inte att lärarna gick genom vad som krävs för ett visst betyg när det gäller tentor 21 Om hur konkret själva bedömningen görs, upplevs att läraren har fått mer att "tycka till" om, än att bedöma själva kunskapen. 22 The description was very broad, classification between different grades seems to be rather arbitrary. 23 Kriterier som har anpassats efter uppgiften, då det är svårt att som student tolka lärarens tanke och vilja. 24 Mer detaljerade riktlinjer för vad som krävs 25 En bättre genomgång av vad det faktiskt innebär med de olika stegen. Och redan från betygens införande borde det funnits en bättre genomgång av skillnaden från det gamla systemet och meningen med att byta. 26 What marks the difference between excellent and very good for example 27. Sida 38 av 40

40 28 En tydligare uppdelning mellan stegen i skalan så att man på klart och tydligt vis hade kunnat se vad som utgjorde skiljelinjen mellan A-B eller C-D. 29 Why they decided to implement this system. (LUMES has the F,3,4,5 system and just switched to it for this batch of students from a pass/fail system). 30 Mer detaljerad information om hur bedömningen går till och vad som krävs. 31 A more thorough explanation on how to achieve these grades. 32 mer konkret vad som förväntas för att få de olika betygen. Ex Så står det nu att studieresultatet skall vara utmärkt för att få A, väldigt luddigt. 33 Did not receive info. 34 Hur man uppnår de olika betygen, kriterier alltså. 35 how they calculate the percentage. what percentage is seminars, and exams 36 Vad som krävdes för de olika betygen 37 Jag hade velat ha förklaring på vad varje bokstav innebär för betyg. Istället fick jag gå in på skolverkets hemsida när jag fått tillbaka en rättad tenta. 38 Jag hade velat få en något mer klar bild av vad som krävs för att få ett B eller ett A. 39 a clear list of criteria for each great - especially since most of the times the grading is based on the final paper ONLY, the grading is so subjective and unclear sometimes/ unreasonable 40 What to do to get B-F, talking more about the different steps between the marks 41 If we got an D or E we cannot take re exam because it was counted as a pass grade Sida 39 av 40

41 Bilaga 5 Statsvetenskapliga institutionens fritextsvar fråga 4 Vilken information upplevde du saknades? 1-2 Generally, the fact that Lund appears to be grading on a harder scale than most other international institutions, essentially a grade lower across the board. This leads to confusion and issues, particularly for foreign students. 3 Konkret information 4 Mer detaljerad info av vad som krävs för respektive betyg som tydligt kopplas till aktuell kurs 5 Ett läsligt papper med information. Inte byråkratsvenska som vi fick ut. 6 Anknytning till examinationen på kursen 7 The description was very broad, classification between different grades seems to be rather arbitrary. 8 Kriterier som har anpassats efter uppgiften, då det är svårt att som student tolka lärarens tanke och vilja. 9 What marks the difference between excellent and very good for example 10 En tydligare uppdelning mellan stegen i skalan så att man på klart och tydligt vis hade kunnat se vad som utgjorde skiljelinjen mellan A-B eller C-D. 11 Did not receive info. 12 Vad som krävdes för de olika betygen 13 Jag hade velat få en något mer klar bild av vad som krävs för att få ett B eller ett A. 14 a clear list of criteria for each great - especially since most of the times the grading is based on the final paper ONLY, the grading is so subjective and unclear sometimes/ unreasonable 15 If we got an D or E we cannot take re exam because it was counted as a pass grade Sida 40 av 40