Steg för steg mot ett hållbart TeliaSonera. Hållbarhetsredovisning 2013

Transkript

1 Steg för steg mot ett hållbart TeliaSonera Hållbarhetsredovisning 2013

2 Innehåll Innehåll Koncernchefens kommentarer 3 FN:s Global Compact-principer 4 Sammanfattning 5 Vårt arbetssätt 6 Hållbarhet i TeliaSonera 6 Policy-ramverk 8 Intressentengagemang 10 Våra prioriteringar 14 Prioriterade mål 14 Yttrandefrihet 15 Kundintegritet 19 Arbete mot korruption 20 Hållbarhet i leverantörskedjan 22 Miljöansvar 24 Vårt resultat 27 GRI-redovisning Bestyrkanderapport 49 Kontakt och återkoppling 51 2

3 Koncernchefens kommentarer Koncernchefens kommentarer Innan jag började arbeta på TeliaSonera förde jag ingående diskussioner om hållbarhet och anseende med styrelsen. Bolaget hade just upplevt en mycket turbulent period och utsattes för stark kritik då det anklagades för att inte arbeta i enlighet med etiska affärsprinciper. Våra diskussioner handlade om tre enkla men mycket viktiga frågor: Kan vi ändra på detta? Menar vi allvar med att vilja ändra på detta? Och har vi rätt förutsättningar, verktyg och inställning för att åstadkomma förändringen? Jag skulle inte leda TeliaSonera idag om jag inte vore övertygad om att svaret på dessa tre frågor var ja ; jag tror helt och fullt att vi kan åstadkomma förändring och vända det som hänt till någonting positivt. Men denna förändring kommer inte att vara enkel. Efter några månader på TeliaSonera kan jag se att mycket återstår att göra inom vissa hållbarhetsområden, medan vi kommit längre inom andra. För att få till en förändring måste vi ha en stabil grund för vårt framtida hållbarhetsarbete, med tydliga och stabila system för styrning samt efterlevnad på plats. I april förra året inrättades ett nytt hållbarhets- och etikutskott med uppgift att granska koncernens interna och externa hållbarhetsarbete. Vi införde även en ny enhet för etik och efterlevnad, vars syfte är att driva efterlevnaden av etik- och lagkrav. Vi måste också säkerställa att hållbarhetsstrategin är del av vår affärsstrategi och dagliga verksamhet, med tydliga och mätbara mål och nyckeltal. Denna utveckling har vår högsta prioritet under 2014, och där måste också våra viktigaste intressenter ha möjlighet att påverka. Under 2013 fokuserade vi på yttrandefrihet och integritet, och antog en ny koncernövergripande policy rörande respekt för dessa våra kunders rättigheter. Det kommer att bli en utmaning att omsätta denna policy i praktiken, men det är ett åtagande som vi kommer att fortsätta att lägga både fokus och resurser på. Vår kundintegritetspolicy antogs redan i början av 2011 och satte en hög och konsekvent nivå för skyddet av våra kunders integritet. Hittills har implementeringen av denna policy gått relativt långsamt, vilket är något jag beklagar. Kundintegriteten borde vara en del av vår DNA. Detta kräver en annan inställning inom hela verksamheten, inklusive själva utformningen av våra tjänster och nät, och vi måste arbeta hårt för att få detta att ske. Ett annat område där vi kan och måste göra mer är att bekämpa korruption och mutor. Därför lägger vi ytterligare resurser på denna mycket viktiga uppgift. En antikorruptionspolicy antogs i mars 2013 och under hösten initierades ett anti-korruptionsprogram som en del av TeliaSoneras ramverk för etik och efterlevnad. Samtidigt granskar och förbättrar vi den befintliga policyn med hjälp av de lärdomar vi drar. Vi har börjat implementera våra koncernövergripande miljömål i alla affärsenheter och identifierar nu sätt att öka energieffektiviteten och minska våra koldioxidutsläpp. Några exempel är att vi nu har mer än 500 basstationer i Eurasien som drivs av solenergi, och 43 procent av vårt totala inköp av elektricitet består av grön el. Trots dessa åtgärder kan vi inte visa positiv utveckling i förhållande till våra miljömål. Detta beror framförallt på att vi förbättrat insamlingen av främst energi- och utsläppsdata, vilket innebär att vi nu får mer korrekt data från alla affärsenheter. Det är uppenbart att jag inte anser att dessa framsteg är tillräckliga, men helheten ingår i uppbyggnaden av en stabil grund för vårt framtida hållbarhetsarbete. Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet saknades tidigare på vår lista över prioriterade hållbarhetsområden. Vi är idag inte tydliga nog på koncernnivå med hur många olyckor våra entreprenörer råkar ut för när de arbetar åt oss. Vi behöver känna till detta för att se vad som behöver förbättras. Allt med ett enda, tydligt mål att säkerställa en säker arbetsmiljö för våra medarbetare och leverantörer. Vissa av våra affärsenheter har gjort ett bra arbete inom detta område, men vi behöver ha ett gemensamt förhållningssätt och en handlingsplan. Därför har vi börjat utarbeta policy, mål och mätetal. Jag sätter stort värde på FN:s Global Compact och kommer att se till att TeliaSonera fortsätter att följa dess tio principer. I denna redovisning visar vi de framsteg vi gjort med implementeringen av dessa principer. En investerare som lämnade oss på grund av den alltför långsamma takten i vårt hållbarhetsarbete förklarade för mig att vår verksamhet är viktig för att samhällen ska utvecklas, och att vi borde använda våra tidigare negativa erfarenheter för att skapa positiv förändring. Samma investerare hoppades även att återvända till oss när vi fått ordning på vårt arbete. Jag kände mig mycket uppmuntrad av detta. Det visar att vårt syfte inte bara är att leverera tjänster till våra kunder, utan att vi har mer att tillföra samhället. Men vi måste göra det på rätt sätt. Hela vägen. Det är detta som vår väg till förändring handlar om. Johan Dennelind VD och koncernchef 3

4 FN:s Global Compact-principer FN:s Global Compact-principer TeliaSoneras arbete avseende FN:s Global Compact-principer framgår av tabellen nedan. Vårt fortsatta stöd för Global Compact uttrycks i Koncernchefens kommentarer på s. 3. Ytterligare information om styrningsfrågor som rör de områden som omfattas av principerna framgår av GRI-upplysningarna Fyra av våra dotterbolag Omnitel och TEO i Litauen, Moldcell i Moldavien och Kcell i Kazakstan har själva undertecknat Global Compact. Denna hållbarhetsredovisning utgör även vår Communication On Progress för dessa dotterbolag. Princip Mänskliga rättigheter 1 Stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter 2 Försäkra oss om att vi inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter Arbetsvillkor 3 Upprätthålla föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar Handlingar som vidtagits för implementering Se Yttrandefrihet, s. 15; Kundintegritet; s. 19 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter; HR4 Se Yttrandefrihet, s. 15; Kundintegritet, s. 19 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter; HR4 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter; Anställningsvillkor och arbetsvillkor 4 Avskaffande av alla former av tvångsarbete Se Hållbarhet i leverantörskedjan, s. 22 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter; Anställningsvillkor och arbetsvillkor 5 Faktiskt avskaffande av barnarbete Se Hållbarhet i leverantörskedjan, s. 22 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter 6 Avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning Miljö 7 Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker 8 Ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande 9 Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik Korruption 10 Motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning Upplysning om hållbarhetsstyrning: Mänskliga rättigheter; Anställningsvillkor och arbetsvillkor; EC7; HR4 Se Miljöansvar, s. 24 GRI-upplysning 4.11 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Ekonomi; Miljö; EN18; EN26 Se Miljöansvar, s. 24 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Miljö; EN6; EN18; EN26 Se Miljöansvar, s. 24 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Miljö; EN6; EN18; EN26 Se Arbete mot korruption, s. 20 Upplysning om hållbarhetsstyrning: Samhälle Utfall Se Yttrandefrihet, s. 15; Arbete mot korruption, s. 20 HR1; HR2; HR3; HR4 Se Yttrandefrihet, s. 15; Arbete mot korruption, s. 20 HR1; HR2; HR3; HR4 LA4; HR5 HR7 HR6 HR4 EC2; EN18 EN3; EN4; EN5; EN16; EN17; EN18; EN22; EN23; EN28; PR4 EN5; EN18 SO2; SO3; SO4; SO6 4

5 Sammanfattning Sammanfattning TeliaSoneras hållbarhetsarbete omfattar samtliga våra insatser för att leva upp till vårt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvar och för att förverkliga möjligheter genom att tillämpa ansvarsfulla affärsmetoder. Vi har åtagit oss att följa FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna samt den internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner. Vi har även åtagit oss att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och undertecknat FN:s Global Compact. Under 2013 var våra prioriterade hållbarhetsområden: Yttrandefrihet och integritet Kundintegritet Anti-korruption Hållbarhet i leverantörskedjan Miljöansvar Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet lades till som nytt prioriterat område under hösten Resultatet av väsentlighets översynen bekräftade att dessa priori terade områden fortsatt är de mest väsentliga hållbarhets frågorna för våra intressenter. I april 2013 förbättrade vi vår hållbarhetsstyrning genom att utse ett nytt hållbarhets- och etikutskott på styrelsenivå. För att säkerställa fortsatt efterlevnad av etik- och lagkrav har vår nya enhet för etik och efterlevnad, som infördes i september, fått i uppgift att ta fram och implementera ett omfattande ramverk för etik och efterlevnad som täcker flera av våra prioriterade hållbarhetsområden. Utvecklingen hos våra etik- och efterlevnadsprogram kommer i framtiden att redovisas på de möten för styrning, risk, etik och efterlevnad (Governance, Risk, Ethics and Compliance, GREC) som nyligen etablerats på ledningsnivå. I juli startade vi ett projekt i syfte att öka våra anställdas medvetenhet om, och efterlevnad av, vår kod för etik och uppförande och övriga hållbarhetspolicies, instruktioner och riktlinjer. Detta projekt omfattar ett e-lärandeprogram riktat till alla TeliaSoneras medarbetare. I slutet av året hade över 95 procent av de medarbetare som bjudits in till programmet genomfört det. I vår årliga medarbetarundersökning ökade Employee Commitment Score något under 2013, till 75 (74) av maximalt 100. Undersökningens svarsfrekvens på 87 procent låg på samma höga nivå som under Denna svarsfrekvens gör det möjligt för oss att använda resultatet från undersökningen som grund för förbättringar. I år lade vi till hållbarhetsrelaterade frågor för att få en bättre bild av hur våra medarbetare uppfattar vårt hållbarhetsarbete och hur det kommuniceras. Frågor som rör yttrandefrihet utgör en stor risk för vår bransch. Vi strävar efter att visa hur vi genom vårt arbete respekterar denna grundläggande mänskliga rättighet. I mars 2013 anslöt sig TeliaSonera till Industry Dialogue Guiding principles on telecommunication and freedom of expression and privacy. Denna hållbarhetsredovisning redovisar hur vi implementerar dessa principer. För att understödja detta arbete antog styrelsen i december en ny yttrandefrihetspolicy och en relaterad koncerninstruktion. Vår kundintegritetspolicy sätter hög och konsekvent nivå för att skyddet av våra kunders integritet. Även om vi denna fråga är högt prioriterad i hela koncernen har våra framsteg hittills varit långsamma. Vi inser att vi måste göra mer för att bekämpa korruption och mutbrott på alla marknader där vi är verksamma. Under hösten 2013 inledde vi ett antikorruptionsprogram som en del av vårt ramverk för etik och efterlevnad. Som en del av programmet introducerades landspecifika riskutvärderingar, och under 2014 siktar vi på att ersätta vårt nuvarande whistle-blowingsystem med en externt administrerad och tillgänglig rapporteringskanal, som även kommer att göra det möjligt för externa parter, exempelvis leverantörer, att göra anmälningar. Under 2013 började vi använda EcoVadis som utvärderingsverktyg för att utvärdera våra leverantörers hållbarhetsarbete. Detta kommer att hjälpa oss att identifiera högriskleverantörer och bistå våra leverantörer i att förstå våra hållbarhetskrav. I januari 2013 antogs nya koncernövergripande miljömål. Våra mål för 2020, jämfört med utgångsåret 2012, är att: minska våra koldioxidutsläpp med 20 procent per abonnemangsekvivalent öka vår energieffektivitet med 20 procent per abonnemangsekvivalent. Vi lyckades inte nå positiv utveckling mot dessa mål under Våra totala utsläpp (Scope 1 och 2) ökade med 18 procent till ( ) ton, och vår energieffektivitet minskade med 3 procent. Denna utveckling beror till stor del på vårt intensiva arbete med att förbättra kvaliteten på de data vi sammanställer från alla våra affärsenheter. Trots den negativa utvecklingen arbetar vi mot våra mål genom att identifiera fokusområden inom energieffektivitet och sätt att minska våra koldioxidutsläpp. Vi kommer att fortsätta sträva efter att använda mer förnyelsebar energi, som den sol energi vi för närvarande använder i över 500 basstationer i Eurasien. Vi har även fortsatt att köpa grön el, vilken utgör 43 procent av all vår köpta el. Denna redovisning är framställd utifrån Global Reporting Initiatives G3.1-riktlinjer och det branschspecifika tillägget för telekommunikation. TeliaSonera anser att redovisningen uppfyller tillämpningsnivå B+. Denna tillämpningsnivå har kontrollerats av tredjepart, PwC, som även bestyrkt redovisningen. 5

6 Vårt arbetssätt Hållbarhet i TeliaSonera TeliaSoneras hållbarhetsarbete omfattar våra insatser för att leva upp till vårt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvar och för att förverkliga möjligheter genom att tillämpa ansvarsfulla affärsmetoder. Detta omfattar att säkerställa miljömässig och social hållbarhet i hela leverantörskedjan, att respektera mänskliga rättigheter, att tillämpa etiska affärsmetoder på alla marknader, att förbättra skyddet för kundernas integritet, att ta hand om våra anställdas hälsa, att minska våra och våra kunders koldioxidutsläpp, att skydda barn online och att stödja forskning rörande exponering för elektromagnetiska fält. Det är vår skyldighet att bidra positivt till samhället, miljön, våra anställda och vår egen värdekedja samt att minimera den negativa påverkan som vår verksamhet kan tänkas ha. Vår hållbarhetsvision för TeliaSonera är: n att ses som förstahandsval i värdekedjan och bidra till utveckling, främja etiska affärsmetoder och förebygga oetisk användning av våra produkter och tjänster n att skapa värde för våra kunder genom att hjälpa dem att minska sin egen miljöpåverkan genom de produkter och tjänster vi levererar, samt genom våra egna förbättringsåtgärder, och n att proaktivt erbjuda tillgänglig, tillförlitlig, balanserad och transparent information om vårt hållbarhetsarbete till våra aktieägare, investerare, analytiker och övriga intressenter. Telekommunikation är en av grundpelarna i det moderna samhället, och TeliaSonera är en av branschens huvudaktörer. Vår kärnverksamhet är att tillmötesgå ett grundläggande mänskligt behov att kommunicera. Genom att investera i viktig infrastruktur och leverera kommunikationstjänster som är tillgängliga för alla, bidrar vi till människors vardag och till utvecklingen i de samhällen där vi bedriver vår verksamhet. Vi förväntar oss att bli kritiserade av våra intressenter om vårt hållbarhetsarbete inte möter deras förväntningar. Att bedriva vår verksamhet på ett hållbart sätt är helt avgörande för vår nuvarande och framtida framgång. Vi är ett internationellt bolag med gemensam vision, gemensam strategi och gemensamt varumärke som avspeglas i våra lokala verksamheter. Hur vi agerar på en viss marknad har tydlig effekt på hela TeliaSonera-koncernen. Det är viktigt för våra kunder, anställda, affärspartners och ägare att vi uppfattas som ett ansvarsfullt företag. För att uppnå detta har vi på TeliaSonera har åtagit oss att: n Säkerställa att vi agerar i enlighet med våra gemensamma värderingar, bedriver vår verksamhet i enlighet med lagens ordalydelse och anda och följer internationella normer för etiska affärsmetoder. n Säkerställa att alla i hela värdekedjan respekterar samma värderingar, och n Integrera god bolagsstyrning och hållbarhet i vår dagliga verksamhet. Prioriterade hållbarhetsområden och framtida fokusområden Under 2013 har vårt hållbarhetsarbete fokuserat på: Yttrandefrihet och integritet se s. 15 Kundintegritet se s. 19 Anti-korruption se s. 20 Hållbarhet i leverantörskedjan se s. 22 Miljöansvar se s. 24. I denna hållbarhetsredovisning har vi följt utvecklingen inom dessa områden genom våra prioriterade mål (se s. 14). Vi är medvetna om att vi saknar en koncernövergripande hållbarhetsstrategi med relaterade mål och nyckeltal. Under 2014 kommer vårt fokus att ligga på att utveckla en sådan strategi och integrera den i vår affärsstrategi. Under 2014 kommer vi även att fortsätta arbetet med att etablera etik- och efterlevnadsprogram samt inkludera arbetsmiljö, hälsa och säkerhet som ett prioriterat hållbarhetsområde. Våra åtaganden För koncernledningen och styrelsen står hållbarhet högt på dagordningen. I april 2013 inrättade styrelsen ett nytt hållbarhets- och etikutskott som ska granska koncernens interna och externa rapportering, principer, handlingsplaner och riskhanteringssystem med avseende på hållbarhetsfrågor och etik. I september upprättades även en ny enhet för etik och efterlevnad. Vi har åtagit oss att följa flera viktiga internationella etiska ramverk. Det är av yttersta vikt att 6

7 Vårt arbetssätt säkerställa att alla TeliaSoneras anställda är medvetna om dessa åtaganden, vad de innebär och hur vi avser att integrera dem i vår dagliga verksamhet. Dessa etiska riktlinjer kommer också att vara utgångspunkt när vi skapar ett ramverk för etik och efterlevnad som täcker de flesta av våra prioriterade hållbarhetsområden. TeliaSonera har åtagit sig att följa FN:s förklaring av de mänskliga rättigheterna samt den internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner. Vi har även åtagit oss att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och undertecknat FN:s Global Compact. Fyra bolag i TeliaSonera-koncernen TEO och Omnitel i Litauen, Kcell i Kazakstan och Moldcell i Moldavien är medlemmar i sina nationella Global Compact-nätverk. Turkcell, vårt intressebolag i Turkiet, har också undertecknat FN:s Global Compact. Alla dessa åtaganden är införlivade i vår kod för etik och uppförande. Detta policydokument omfattar alla de bolag där vi har ledningsansvar. Enligt vår självutvärdering ligger TeliaSoneras hållbarhetsstyrning i linje med ISO vägledning för socialt ansvarstagande. Styrning av hållbarhetsrisker TeliaSonera har valt att verka på ett antal komplexa marknader. För att skydda vår verksamhet måste vi vara medvetna om de risker som kan skada vår verksamhet, våra kunder och vårt varumärke. Vi måste också kunna prioritera och effektivt hantera dessa risker. Vårt ramverk för riskhantering på koncernnivå, de processer vi tillämpar i detta arbete samt de huvudsakliga riskerna, inklusive hållbarhetsrisker, beskrivs i Årsredovisningen; se Bolagsstyrningsrapportens avsnitt Hantering av verksamhetsrisker samt koncernredovisningens not K34 Risker och osäkerheter. Frågor som rör mänskliga rättigheter och korruption utgör stora risker för oss på med anledning av de geografiska regioner där vi är verksamma, samt branschens natur. De huvudsakliga riskerna rör: n Direkt eller indirekt medverkan till brott mot mänskliga rättigheter till följd av misslyckande att skydda kundernas personliga integritet samt att upprätthålla säkerheten i näten n alltför långtgående krav från myndigheter till förfång för yttrandefrihet och integritet n risken att telekommunikationstjänster används för att sprida material på sexuella övergrepp mot barn n risker förknippade med otillbörliga finansiella transaktioner eller olämpliga politiska bidrag till ledande politiska partier eller myndigheter i samband med licensförhandlingar n arbetsrätt i vissa regioner n hållbarhetsrisker relaterade till våra leverantörers verksamheter n våra intressebolags och joint ventures etiska handlande n skydd av miljön n frågor som rör arbetsmiljö och hälsa. I februari 2014 färdigställdes koncernens nya riktlinjer för fusioner och förvärv (M&A) där utvärderingen av hållbarhetsrisker utgör en integrerad del av M&A-processen. Denna rapport, Årsredovisningen, koncernredovisningens not K34 Risker och osäkerheter, samt vår webbplats managing-sustainability-risks/ behandlar hur vi arbetar med att hantera dessa risker. 7

8 Vårt arbetssätt Policy-ramverk TeliaSoneras policies, instruktioner och riktlinjer speglar vår företagskultur och utgör avsiktsförklaringar som fastslår våra uppföranderegler och beskriver olika ansvarsområden inom vår organisation. De har tagits fram som vägledning till beslut och för att uppnå positiva resultat. Vår kod för etik och uppförande (Code of Ethics and Conduct, utgör grunden för vårt hållbarhetsarbete och följande hållbarhetsrelaterade policies, instruktioner, principer och riktlinjer: Group Privacy Policy (kundintegritetspolicy) Group Anti-Corruption Policy (anti-korruptionspolicy), med Guiding Principles (principer) Group Procurement Policy (inköpspolicy) och Group Supplier Code of Conduct (leverantörskod) Group Freedom of Expression Policy (yttrandefrihetspolicy) och Group Instruction (instruktion) Group Policy on Sponsoring and Donations (sponsrings- och gåvopolicy), och Group Instruction Group Insider Trading Policy (policy rörande insiderhandel) Group Policy on Electromagnetic Fields (EMF) with regard to mobile telephony (policy rörande elektromagnetiska fält) Position paper on Conflict Minerals: TeliaSonera s standpoint on Tantalum and Coltan (positionspromemoria rörande konfliktmineraler) Alla ovan nämnda policies kan hämtas på Vi implementerar även Telecommunications Industry Dialogue on Freedom of Expression and Privacy Guiding Principles, Vår kod för etik och uppförande samt våra koncernövergripande policies gäller alla bolag där vi har ledningsansvar. I intressebolagen främjar vi etiska affärsmetoder, respekt för mänskliga rättigheter och god bolagsstyrning genom vårt styrelseinflytande och aktiv ägarstyrning. Ökad medvetenhet om koden för etik och uppförande I juli 2013 startade vi ett projekt avsett att öka medvetenheten om koden för etik och uppförande bland våra medarbetare. Projektet omfattar ett e-lärandeprogram riktat till alla TeliaSoneras medarbetare. Vi utbildar våra anställda för att de ska förstå samtliga TeliaSoneras åtaganden rörande internationella etiska standarder och att vara medvetna om och fullt ut följa våra hållbarhetsrelaterade policies, instruktioner, principer och riktlinjer. Affärsenheternas ledningsgrupper har även hållit egna seminarier i ämnet i syfte att identifiera förbättringsområden. Projektet ska vara genomfört i alla länder där vi bedriver verksamhet under det första kvartalet 2014, med målet att 90 procent av alla inbjudna medarbetare ska ha slutfört e-lärandeprogrammet. Den 20 december 2013 hade 95,4 procent av de inbjudna medarbetarna (81 procent av total antalet medarbetare) genomfört e-kursen. Programmet för att höja medvetenheten rullas ut i fyra faser från juli 2013 till mars 2014: Fas 1 Azerbajdzjan, Finland, Kazakstan och Uzbekistan. Fas 2 Nepal, Tadzjikistan och Sverige. Fas 3 Estland, Litauen, Moldavien och Lettland. Fas 4 Danmark, Norge, Spanien, Turkiet, Georgien och TeliaSonera International Carriers återstående mindre marknader. Andel av medarbetarna som fått enkäten och som avslutade e-kursen, per den 14 februari 2014: Genomförande Land (%) Azerbajdzjan 95,8 Danmark 66,2 Estland 98,5 Finland 96,1 Georgien 73,2 Kazakstan 95,2 Lettland 100 Litauen 97,6 Moldavien 98,0 Nepal 99,4 Norge 66,4 Spanien 83,2 Sverige 89,4 Tadzjikistan 97,2 Turkiet 50,0 Uzbekistan 98,1 TSIC-länder 72,8 Övriga 100 Summa 91,5 8

9 Vårt arbetssätt Enheten för etik och efterlevnad För att säkerställa efterlevnaden av etik- och lagkrav inrättade TeliaSonera en ny enhet för etik och efterlevnad i september Enhetens chef, Chief Ethics and Compliance Officer, rapporterar till koncernchefen. Enheten för etik och efterlevnad kommer att bestå av ett kärnteam som kompletteras med ett funktionsöverskridande nätverk för att säkerställa närvaro i alla länder. Kärnteamet och nätverket kommer att vara på plats i alla högriskländer (se riskkarta på com/sustainability/impacts/managing-sustainabilityrisks) under första kvartalet Enheten för etik och efterlevnad ansvarar för att säkerställa ett systematiskt och konsekvent tillvägagångssätt vid hanteringen av etik- och lagkrav, risker och möjligheter. TeliaSoneras ramverk för etik och efterlevnad består av åtta efterlevnadsdimensioner (se nedan): riskbedömning, organisation, policies och processer, utbildning och kommunikation, leverantörsutvärdering, intern rapportering/rapporteringskanal, utredning och disciplinära/korrigerande åtgärder samt ständiga förbättringar. Ett effektivt ramverk för etik och efterlevnad är Telia- Soneras främsta verktyg för att säkerställa medvetenheten om, och hanteringen av, kritiska etiska och legala risker. De mest betydande riskerna hanteras enligt ramverket för etik och efterlevnad genom tematiska etik- och efterlevnadsprogram. De fem största riskerna som identifieras och hanteras genom vårt etik- och efterlevnadsramverk är: korruption, yttrandefrihet och integritet, kundintegritet, kartellbildning samt arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Andra etiska och rättsliga risker som uppstår kommer att tas med i ramverket vid behov. Utvecklingen hos våra etik- och efterlevnadsprogram avrapporteras på de möten om styrning, risk, etik och efterlevnad (Governance, Risk, Ethics and Compliance, GREC) som äger rum på ledningsnivå. GREC:s roll är att genomdriva att ägandet av dessa frågor ligger på ledningsnivå, att säkerställa att dessa frågor får tillräcklig uppmärksamhet från ledningen och att processerna löper genom hela organisationen. Programmen kommer att vara föremål för ständiga förbättringar med hjälp av revisioner och övervakning. Ramverket för etik och efterlevnad Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Kartellbildning Kundintegritet Yttrandefrihet och integritet Anti-korruption 1. Riskbedömning 2. Organisation 3. Policies och processer 4. Utbildning och kommunikation 5. Leverantörsutvärdering 6. Intern rapportering / rapporteringskanal 7. Disciplinära / korrigerande åtgärder 8. Ständiga förbättringar Efterlevnadsdimensioner TeliaSoneras ramverk för etik och efterlevnad består av åtta efterlevnadsdimensioner och bygger på den modell som beskrivs som effektiv efterlevnad och de adekvata processer som fastställts av Society of Corporate Compliance and Ethics, de amerikanska straffrättsliga reglerna U.S. Sentencing Guidelines, den brittiska mutlagstiftningen UK Bribery Act och konkurrensmyndigheterna runtom i Europa. 9

10 Vårt arbetssätt Intressentengagemang Intressentengagemang utgör en grundläggande del av hållbarhetsstyrningen för alla företag. Det huvudsakliga syftet är att hjälpa företag att fatta mer hållbara beslut genom att bättre identifiera risker och förstå sin huvudsakliga miljömässiga och sociala påverkan. Intressentengagemanget utgör också en viktig kanal för att öka intressenternas förståelse för komplexa frågor. Under 2012 och 2013 kritiserades TeliaSonera i svensk media och på andra ställen för att indirekt ha brutit mot de mänskliga rättigheter som rör yttrandefrihet och integritet. TeliaSonera blev även kritiserade för korruption och penningtvätt i samband med sina investeringar i licenser och frekvenser i Uzbekistan 2007 och Många av TeliaSoneras viktigaste intressenter vill därför få regelbundna uppdateringar om vårt hållbarhetsarbete. Våra viktigaste intressenter är våra kunder, ägare, investerare, medarbetare, leverantörer och affärspartners, liksom myndigheter, civilsamhället och media. För ytterligare information om dialogen med våra intressenter, se key-stakeholders/. Väsentlighetsöversyn Då vi är ett stort bolag med stor påverkan på de samhällen vi är verksamma i är det av avgörande betydelse att våra hållbarhetsprioriteringar ligger i linje med våra intressenters förväntningar. Under 2013 genomförde vi en väsentlighetsöversyn för att säkerställa att vårt hållbarhetsarbete fokuserar på de frågor som är mest väsentliga för våra intressen- Dialog med våra största ägare Foto: Maria Huber/Regeringskansliet I november 2013 bjöd vi in våra största ägare till vår regelbundna dialog rörande hur vårt hållbarhetsarbete utvecklas. Denna gång ville vi inte bara redogöra för våra framsteg utan även ta in externa kritiska åsikter om komplexa hållbarhetsfrågor. TeliaSonera har kritiserats rörande yttrandefrihet och korruption i vår verksamhet i Uzbekistan. För att öppet diskutera dessa frågor bjöd vi in den uzbekiske oppositionspolitikern Pulat Ahunov och bad honom presentera sina åsikter. Ahunov lever i exil i Sverige sedan 1995 och var med i Sveriges Televisions Uppdrag granskning, i ett program som handlade om och kritiserade TeliaSoneras verksamhet i Uzbekistan. Enligt Ahunov återstår många utmaningar i landet och regionen. Yttrandefrihet och integritet är i riskzonen, och även om det sker framsteg så går det långsamt. Utländska företag riskerar hela tiden att göra felsteg. Trots detta uttryckte han att TeliaSoneras närvaro i Uzbekistan är överlag positiv för landets politiska klimat och ekonomiska utveckling. TeliaSoneras koncernchef Johan Dennelind kommenterade: Vi erkänner nu öppet de moraliska dilemman vi står inför, och uttrycker vår kritik. Det är bara genom att stanna kvar på en marknad som vi kan söka verka för förändring i landet. Om vi inte känner oss bekväma med den lokala lagstiftningen rörande övervakning har vi ett ansvar att säga ifrån. Mötet var mycket uppskattat bland deltagarna och beskrevs som ett viktigt steg framåt avseende behovet av öppen och transparent kommunikation kring de hållbarhetsutmaningar TeliaSonera ställs inför. 10

11 Vårt arbetssätt ter. Genom en undersökning bland cirka 100 utvalda intressenter medarbetare, ägare, investerare, företagskunder och icke-statliga organisationer (NGO:er) fick vi en bild av de områden de olika intressentgrupperna anser att vi bör fokusera vårt hållbarhetsarbete på. Undersökningen visade att följande är de viktigaste hållbarhetsfrågorna, i rangordning: Anti-korruption Yttrandefrihet och integritet Kundintegritet Respekt för arbetsrätten, i den egna verksamheten och i leverantörskedjan God arbetsmiljö och hälsa, i den egna verksamheten och i leverantörskedjan Hållbarhet som en del av resultatstyrningen Skydd av barn online (från sexuellt utnyttjande) Etisk marknadsföring Transparent skatteredovisning Energi och energieffektivitet Med tanke på den kritik vi fått från, och de kontakter vi haft med, våra viktigaste intressenter under 2013 fann vi det inte nödvändigt att arrangera en separat dialog för att ytterligare diskutera resultaten. Som framgår ovan bekräftade undersökningen att våra fokusområden inom hållbarhet är de områden som våra intressenter också anser vara de viktigaste. Dialog med våra intressenter Under 2013 förde TeliaSonera hållbarhetsrelaterade dialoger med externa intressenter från många olika grupper: företagskunder, ägare och investerare, Socially Responsible Investment (SRI)-analytiker och -rådgivare, branschkollegor, NGO:er samt myndigheter och regleringsorgan. Newsroom som är en del av vår webbplats innehåller regelbundet uppdaterad information för alla våra intressenter om utvecklingen av vårt hållbarhetsarbete. Vårt Newsroom belyser också den internationella utvecklingen inom mänskliga rättigheter och ger, när det är möjligt, information om större nedstängningar av nät och blockering av innehåll, när detta är möjligt utifrån sekretessregler. Se Sedan 2004 har vi genomfört medarbetarundersökningar för att identifiera var, på alla nivåer inom organisationen, vi har gjort framsteg och var det finns förbättringsmöjligheter. Resultaten från undersökningen har sedan 2007 förbättrats för varje år. I år fick vi återigen ett stabilt resultat om 75 (74) av 100 på koncernnivå. Svarsfrekvensen låg på 87 procent, och det höga deltagandet gör att vi kan använda resultatet från undersökningen för att identifiera förbättringsåtgärder. Vårt affärsområde Mobility services (Mobilitetstjänster) fick en poäng om 73 (72), affärsområdet Eurasia uppnådde 86 (84), affärsområdet Broadband services medarbetarundersökning % TeliaSonera Totalt LinC BinC Kv Kv Kv Kv Kv (Bredbandstjänster) uppnådde 73 (73), Business Services steg till 76 (72), Finland fick 71 (71) och koncernfunktionerna 70 (69). Varje affärsområde har utifrån sina resultat beslutat vilken typ av åtgärder som ska vidtas. I år ingick hållbarhetsfrågor för första gången i undersökningen. Medarbetarna tillfrågades hur de uppfattar vårt hållbarhetsarbete, och om de anser att de får tillräckligt med information om vårt arbete. Det koncernövergripande resultatet var 59, vilket speglar den stora och kritiska uppmärksamhet hållbarhet haft i TeliaSonera under det gångna året och visar att vi behöver förbättra den interna kommunikationen avseende vårt pågående hållbarhetsarbete. Andra kontakter med intressenter Kv Kv Kv Kv Kv Riktlinje hög (BinC) 84%: Uppnått av 20% av analyserade arbetsgrupper Riktlinje låg (LinC) 64%: Uppnått av 45% av analyserade arbetsgrupper Källa: TNS Sifo, IT-Telecom studies Andra viktiga kontakter med intressenter under 2013 var: Deltagande i EU CEO Coalition :s initiativ för att göra internet säkrare för barn och det parallella programmet Safer Use of Connected Devices and Online Services by Children and Young People in the EU (se GRI SO10 på s. 44). Aktivt deltagande i Industry Dialogue on freedom of expression and privacy (se Yttrandefrihet på s. 15). Deltagande i dialoger som täcker frihet på nätet, såsom: Stockholm Internet Forums Internet Freedom for Global Development i maj Gemensam planering och samarrangemang av, samt deltagande i, ett brett Learning Forum i Bryssel, Belgien, i november 2013, ett samarrangemang mellan Global Network Initiative (GNI) och Telecommunications Industry Dialogue on Freedom of Expression and Privacy. Vi är även aktiva medlemmar i ett antal organisationer som utövar påverkansarbete inom hållbarhetsfrågor, inklusive Group Speciale de Mobile Association (GSMA) och European Telecommunications Network Operator s Association (ETNO). 11

12 Vårt arbetssätt I januari 2014 gick vi med i Global e-sustainability Initiative, GeSI, där vi arbetar tillsammans med andra stora ICT-företag och organisationer för att erbjuda information, resurser och utveckla ledande branschpraxis rörande integrerad social och miljömässig hållbarhet genom ICT. För ytterligare information om våra samarbeten inom ICT-sektorn, se impacts/key-stakeholders/. Kritik från intressenter Under 2012 och 2013 kritiserades vi för vissa affärsmetoder och -risker rörande korruption, yttrandefrihet och integritet. Mycket av denna kritik har nu lagt sig, då vi kunnat visa att vi arbetar seriöst för att säkerställa att dessa risker identifieras och hanteras. Viss kritik kvarstår dock, framför allt vad gäller yttrandefrihet, integritet och anti-korruption i Eurasien. Denna kritik kan förväntas kvarstå så länge vi arbetar på marknader med stora utmaningar. I maj, juni och juli 2013 fortsatte Sveriges Television att kritisera TeliaSonera för sitt samarbete med regeringarna i länder i forna Sovjetunionen. De menade att vi ger nationella underrättelseorganisationer tillgång till våra nätverk och våra kunders privata data, exempelvis deras geografiska placering och innehållet i deras kommunikation. Sveriges Television anklagade även TeliaSonera för inblandning i mutbrott och penningtvätt och för att ha betalat mutor i utbyte mot skydd från statliga myndigheter i Uzbekistan. I oktober rapporterade en svensk radiokanal, baserat på Thomas Hammarbergs (tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter) rapport Georgia in transition, om hur den statliga övervakningen i Georgien regleras i lag. Vi höll med om kritiken och beskrev hur vi arbetat aktivt för att få till stånd en förändring av den lokala lagstiftningen. Vi deltog även i en studiodebatt i ämnet tillsammans med en investerare. Läs mer om vårt arbete i Georgien på s. 18. Det internationella politiska och rättsliga ramverket för frågor rörande mänskliga rättigheter är komplext. Yttrandefrihet och integritet är grundläggande rättigheter med särskild betydelse för telekomoperatörers verksamhet. Det blir allt viktigare för TeliaSonera och andra operatörer att kunna respektera dessa rättigheter i situationer där nationella myndigheter inför krav på övervakning av telekommunikations- och internettrafik för att säkerställa nationell säkerhet och bekämpa brott. För ytterligare information, se Yttrandefrihet s. 15. I september 2013 inledde Åklagarmyndigheten, som ett resultat av de anklagelser som presenterats i media, en förundersökning om mutbrott och penningtvätt. Förundersökningen förväntas vara klar tidigast hösten TeliaSonera samarbetar med åklagaren och vill att förundersökningen blir klar så snabbt som möjligt. TeliaSoneras tidigare styrelse beställde en oberoende utredning som utfördes av den svenska advokatbyrån Mannheimer Swartling. Utredningen resulterade i en rapport, publicerad den 1 februari 2013, som inte kunde belägga att TeliaSonera gjort sig skyldigt till mutbrott eller penningtvätt. Rapporten kritiserade emellertid det sätt på vilket TeliaSonera genomfört sina investeringar i Uzbekistan och fastslog att utvärderingen av den lokala motparten varit otillräcklig. Rapporten kom även fram till att bolaget inte fullt ut efterlevt sin egen kod för etik och uppförande. Rapporten resulterade i att TeliaSoneras koncernchef fattade beslutet att avgå. Den nya styrelsen meddelade i april 2013 att den skulle beställa en grundlig granskning av de senaste årens transaktioner, ingångna avtal och partners i Eurasien. Ansvaret för denna granskning gavs till den internationella juristbyrån Norton Rose Fulbright LLP. Syftet med granskningen var att ge TeliaSoneras nya styrelse en tydlig bild av företagets transaktioner i Eurasien samt att genomföra en riskutvärdering utifrån ett affärsetiskt perspektiv. TeliaSoneras nuvarande processer och rutiner kommer också att analyseras för att utvärdera om dessa är lämpliga och tillräckliga för att hantera de identifierade riskerna. I september 2013 tog TeliaSonera beslutet att sälja tillbaka sitt indirekta ägande i Nepal Satellite, en regional operatör i Nepal, till Zhodar Investment. Beslutet baserades på den ökande osäkerheten angående den regulatoriska och legala miljön för konsolidering och beviljande av licenser i Nepal. Norton Rose Fulbright, K&L Gates och UBS användes som rådgivare rörande transaktionen. I november 2013 tvingades fyra högre befattningshavare lämna bolaget på grund av slutsatser i Norton Rose Fulbrights granskning av transaktioner och avtal i Eurasien. Utifrån den information och de slutsatser som fanns tillgängliga i november var det uppenbart att vissa transaktioner inte genomförts i enlighet med god affärssed. Detta innebar förlorat förtroende för de fyra personerna, som fick lämna bolaget. I oktober 2013 kritiserades TeliaSonera i svensk media efter att vårt lokala dotterbolag Ucell i Uzbekistan sponsrat en violakonsert på en musikfestival organiserad av Fund Forum, en organisation ledd av Gulnara Karimova, dotter till Uzbekistans president. Kritiken fokuserade på om välgörenhetsorganisationens intäkter i utländsk valuta använts för avsett syfte. Internationella människorättsorganisationer uppmanade även vissa aktörer att bojkotta evenemanget på grund av brott mot mänskliga rättigheter i Uzbekistan. Även om TeliaSonera tillåter bidrag till utvalda evenemang och aktiviteter som arrangeras av intressenter skulle den aktuella sponsringen inte ha ägt rum om beslutet fattats på högre nivå i bolaget. Den nya policyn 12

13 Vårt arbetssätt och instruktionen rörande sponsring och donationer fastslår en striktare beslutsprocess för all sponsring och donationer. Svenskt och finskt statligt ägande I slutet av 2013 hade TeliaSonera aktieägare, huvudsakligen i Sverige och Finland. Aktieinnehavet utanför dessa länder var 25,6 procent, jämfört med 22,4 procent Svenska och finska staten är våra största ägare med 37,3 respektive 10,1 procent av aktierna. Andra inflytelserika aktieägare är ett antal större institutionella investerare och fonder. Svenska och finska staten prioriterar hållbarhetsfrågor och eftersträvar att fortlöpande utöka sitt ägarinflytande i sådana sammanhang. Den svenska regeringen kräver att statligt ägda företag formulerar och antar hållbarhetsmål, och utvecklar långsiktigt hållbara affärsplaner där hållbarhet integreras i affärsstrategi och den dagliga styrningen. Från och med 2014 kommer dessa hållbarhetsmål att följas upp genom dialoger på samma vis som de ekonomiska målen redan följs upp. Solidium, ett holdingbolag ägt av finska staten och som äger finska statens aktier, anser att en högkvalitativ hållbarhetspolicy är en av förutsättningarna för att bedriva framgångsrik affärsverksamhet och skapa långsiktigt ekonomiskt värde. God styrning rörande hållbarhetsfrågor leder till effektiv riskhantering. Såväl svenska som finska staten förväntar sig att de bolag i vilka de är ägare ska redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI). TeliaSonera för en aktiv dialog med båda statliga ägarna. Vi träffar deras representanter flera gånger om året för att diskutera de risker och möjligheter som förknippas med hållbar affärsverksamhet. Index och utmärkelser Hållbarhetsindex är viktiga verktyg som gör det möjligt för investerare, analytiker och företagen själva att jämföra sitt hållbarhetsarbete och dess resultat. Sådana index kan ge oss värdefull information om områden där vi måste förbättra oss, samtidigt som de identifierar ledande branschpraxis. Att ingå i hållbarhetsindex kan även främja intresse för företaget bland ansvarsfulla investerare och företagskunder. Under 2013 ingick TeliaSonera fortsatt i följande index: FTSE4Good ( TeliaSonera har varit med i detta index sedan FTSE4Good analyserar hållbarhetsarbetet rörande mänskliga rättigheter, arbetsrätt och korruption. Carbon Disclosure Project ( CDP-initiativet utvärderar företags miljömässiga prestanda och utvärderar hur väl de bemöter risker och möjligheter rörande klimatförändringar. TeliaSonera har deltagit i detta globala investerarinitiativ sedan Enligt CDP:s Global 500 för 2013 förbättrades både TeliaSoneras poäng för växthusgasrapportering och våra resultat inom utsläppshantering. Vi förbättrade vår disclosure score från 69 under 2012 till 83 av 100 och gick från performance band D till B. Dessa förbättringar kan härledas till det externa bestyrkandet av TeliaSoneras hållbarhetsredovisning för 2012, samt antagandet av koncernövergripande miljömål i början av Folksams index för ansvarsfullt företagande 2013 ( ansvarsfulltforetagande/): Detta index sammanställs vartannat år. Folksam, ett av Sveriges största försäkringsbolag, utvärderar 250 svenska bolags arbete inom mänskliga rättigheter och miljö. TeliaSonera kom på 23:e plats inom miljö och 20:e plats när det gällde mänskliga rättigheter. OMX GES Sustainability Sweden, Sustainability Sweden Ethical, och Sustainability Nordic ( OMX GES-indexen bygger på undersökningar som genomförs av GES Investment Services. De fokuserar på bolagens hantering av miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning kvalificerade sig TeliaSoneras aktie för att inkluderas i alla tre index. I januari 2014 inkluderades Telia- Sonera i Ethibel EXCELLENCE Investment Register. Detta urval av Forum ETHIBEL ( indikerar att bolaget presterar bättre än branschgenomsnittet vad gäller socialt ansvarstagande (CSR). 13

14 Våra prioriteringar Prioriterade mål Område Viktigaste framsteg under 2013 Aktiviteter under 2014 Långsiktig ambition Yttrandefrihet Kundintegritet Anti-korruption Hållbarhet i leverantörskedjan Miljöansvar Nytt: Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS) Vårt arbete att implementera de vägledande principerna för branschen som rör yttrandefrihet och integritet inleddes genom 1) Gemensamt lärande i samband med samarbetet mellan Industry Dialogue och GNI 2) Antagandet av TeliaSoneras yttrandefrihetspolicy och intern koncerninstruktion. Styrningsprocessen definierades. Processverktyg för kontinuerlig mätning av efterlevnad utvecklades. Utrullningen av e-lärandeverktyget för koden för etik och uppförande påbörjades. En anti-korruptionspolicy och vägledande principer antogs. Ett program mot korruption inleddes som en del av ramverket för etik och efterlevnad. Lands- och bolagsspecifika riskbedömningar påbörjades. Fortsatt dialog med Transparency International. En leverantörsportal har inrättats. Ett ramverk för revision och utvärdering av leverantörer har införts. Ett verktyg för registrering av gåvor med instruktioner har implementerats för medarbetarna inom koncerninköpsfunktionen. Utbildning i ansvar i leverantörskedjan genomfördes för alla medarbetare inom inköp, även i Eurasien. Affärsområdena konkretiserade sina hand lingsplaner, med fokus på energieffektivitetsmålet. Granskning av 2012 års utgångspunktför miljömässiga data för målen. Utbildning av samtliga affärsenheter inom energi- och miljöredovisning. En ny koncernfunktion inrättades för att styra arbetet med AHS i koncernen. Utvärdering av AHS-arbetet inleddes i alla affärsenheter. Implementering av TeliaSoneras yttrandefrihetspolicy och instruktion. Definiera vägledning, processer, utbildning, efterlevnad, bevakning och gransk ning för koncernen. Fortsatt gemen samt lärande inom samarbetet mellan Industry Dialogue och GNI. Fördjupad dialog med intressenter. Arbetet med implementeringen fortsätter, inklusive utbildning och koncerninstruktion. Integritetsfrågor skall beaktas vid all utveckling och alla förändringar inom TeliaSonera. Fortsatt utrullning av anti-korruptionsprogrammet. Slutförande av de lands- och bolagsspecifika riskbedömningarna. Riktade personliga utbildningsinsatser. Fortsätta att implementera vår plan för hållbarhet i leverantörskedjan. Fortsätta att utveckla implementeringsplaner för miljömålen. Utveckla en koncernövergripande plan för elektroniskt avfall. Fullständiga utvärderingar av AHS i alla affärsenheter. En koncernövergripande policy rörande AHS ska godkännas, och målsättningar och en implementeringsplan ska antas. TeliaSonera bör ha full förståelse för de effekter dess verksamhet har på yttrandefrihet, respektera yttrandefrihet, åtgärda problem och arbeta proaktivt för att minska negativ påverkan i värdekedjan. TeliaSonera bör ha en robust process för att skydda integriteten, som tar hänsyn till tekniska och affärsmässiga utvecklingen samt användarnas förväntningar. TeliaSonera bör ha en robust process för att skydda, upptäcka och motverka korruption och mutbrott i hela koncernens verksamhet. Alla större leverantörer bör respektera och efterleva TeliaSoneras inköpspolicy. Ett omfattande utvärderingssystem bör finnas på plats som gör det möjligt att följa leverantörernas resultat. Koncernmiljömålen bör uppnås 2020, med årlig granskning av framsteg och ambitionsnivåer. Vår kultur inom AHS bör genomsyra det dagliga arbetet för alla medarbetare. Vårt arbete inom AHS bör ses som ett gott exempel vid jämförelser. Denna tabell med prioriterade mål har reviderats sedan hållbarhetsredovisningen för Under 2013 har vi lagt till ett nytt prioriterat område: arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (AHS). Detta speglar vårt ansvar att säkerställa att våra medarbetare och leverantörer har en säker och hälsosam arbetsmiljö. Då det mesta av vårt konstruktions- och underhållsarbete outsourcas inser vi att de största riskerna inom AHS återfinns i vår leverantörskedja. Vår långsiktiga ambition är att våra egna medarbetare och våra leverantörer förstår och utbildas inom frågor som rör AHS. Vi har även fortsatt vårt arbete rörandeskydd av barn. Under 2013 rapporterade vi om vårt deltagande i EU CEO Coalition Better Internet for Kids (ec.europa. eu/digital-agenda/en/creating-better-internet-kids). Koalitionen har tagit fram åtgärder inom fem områden: avlägsnandet av material innehållandes sexuella övergrepp mot barn, rapporteringsmekanismer, innehållsklassificering, föräldrakontroll och åldersanpassade sekretessinställningar. Läs mer i GRI SO10 på s

15 Våra prioriteringar Yttrandefrihet Vår interna konsekvensbedömning rörande mänskliga rättigheter (Human Rights Impact Assessment, HRIA) som genomfördes med stöd och granskning av Danish Institute for Human Rights avslutades i februari Konsekvensbedömningen täckte alla våra majoritetsägda företag förutom TeliaSonera International Carrier (TSIC) där bedömningen endast täckte sex länder. Konsekvensbedömningen avslöjade inga större nya eller tidigare okända hållbarhetsrisker. Dess slutsatser visar att de huvudsakliga områden som kräver fortsatt fokus är yttrandefrihet, integritet och anti-korruption. Vi kommer därför att fortsätta fokusera på och stärka våra aktiviteter inom dessa områden. Frågor som rör yttrandefrihet utgör en stor risk för telekomindustrin, TeliaSonera inräknat. Riskområden inom yttrandefrihet omfattar massövervakning, nedstängning av nät, lokalisering av mobiltelefoner, blockering eller begränsning av åtkomst och krav på att skicka ut obligatoriska meddelanden på uppdrag av statliga myndigheter. Vi strävar efter att visa hur vi respekterar yttrandefrihet både i samarbetsform genom Telecommunications Industry Dialogue on Freedom of Expression and Privacy ( och internt inom TeliaSonera genom implementeringen av Industry Dialogues vägledande principer. Stater fastställer omfattningen av övervakning av telekommunikation genom lagstiftning och myndighetsbeslut. TeliaSonera implementerar verktyg som hjälper oss att uppfylla våra skyldigheter och åtaganden att respektera yttrandefrihet. Men vi har kvar att visa hur våra ställningstaganden och det sätt vi säger ifrån på gör konkret skillnad för våra kunder. The Industry Dialogue Industry Dialogue är ett initiativ taget av en grupp internationella telekomoperatörer och -tillverkare som samlades första gången Syftet var att definiera vägledande principer rörande telekommunikation, yttrandefrihet och integritet i utifrån FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UN Guiding Principles on Business and Human Rights). De deltagande företagen har global närvaro och erbjuder tjänster och utrustning till konsumenter, företag och regeringar över hela världen. Initiativet är även öppet för andra telekomföretag som åtar sig att främja yttrandefrihet och integritet på området. I mars 2013 undertecknade TeliaSonera och våra medgrundare av Industry Dialogue vägledande principer Guiding principles on telecommunication and freedom of expression and privacy. Dessa principer var resultatet av två års dialog, inklusive dialog med externa intressenter. Industry Dialogue har även formellt etablerat sin egen styrning och undertecknat ett tvåårigt samarbetsavtal med intressentorganisationen Global Network Initiative (GNI). Samarbetet mellan de två initiativen syftar till att mer effektivt främja yttrandefrihet och integritet inom informations- och kommunikationssektorn. Samarbetet skapar även en gemensam plattform för utbyte av branschpraxis, för utbildning och framtagande av verktyg. En granskningsprocess kommer att utvärdera utvecklingen under de två åren efter lanseringen i mars 2013 och bedöma om och hur de två initiativen skulle kunna fortsätta samarbetet. Industry Dialogue Guiding Principles finns tillgängliga på vår webbplats på arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska, spanska och turkiska ( liksom på Industry Dialogues gemensamma webbplats, I november 2013 arrangerade Industry Dialogue och GNI sitt första gemensamma Learning Forum i Bryssel, Belgien, vilket möjliggjorde för civilsamhällets organisationer, akademiker, investerare, regeringstjänstemän, internationella organisationer och ICT-företag att ta del av varandras perspektiv rörande aktuella utmaningar på området yttrandefrihet och integritet. Frågor som uppstått efter avslöjanden om vissa staters storskaliga kommunikationsövervakning berördes. Vid evenemanget delade vi med oss av TeliaSoneras syn i vilken vi förespråkar tydlig och transparent lagstiftning rörande proportionalitet och nödvändighet för all statlig övervakning av telekommunikation. Vi argumenterade för att all statlig övervakning av telekommunikation bör stå under tillsyn av domstol eller annat oberoende juridiskt organ. Vi uppmanar även stater att vara transparenta när det gäller omfattningen av deras övervakning av telekommunikation och hur de använder den information de samlar in. I förhållandet mellan TeliaSonera och de myndigheter som kräver övervakning anses rätten till integritet i allmänhet utgöra ett väsentligt krav för yttrandefrihetens förverkligande. TeliaSonera har även direkta skyldigheter gentemot sina kunder i detta avseende. Frågor som rör skyddet för kundernas data berörs mer detaljerat i Kundintegritet på s

16 Våra prioriteringar TeliaSoneras implementering av Industry Dialogue s Guiding Principles Telecommunications Industry Dialogue (ID) on Freedom of Expression and Privacy - Guiding Principles Telekommunikationsföretagen bör, i största möjliga omfattning som inte gör att de bryter mot nationella lagar och regler, inklusive licenskrav och juridiska begränsningar som rör informationsplikten: TeliaSoneras harmonisering Skapa och/eller upprätthålla relevanta policies som står under tillsyn av styrelsen eller motsvarande som beskriver åtagandet att efter bästa förmåga motverka, utvärdera och mildra de risker som rör yttrandefrihet och integritet och som förknippas med utformningen, försäljningen och driften av informationsteknologi- och telekommunikationstjänster; TeliaSonera har antagit en yttrandefrihetspolicy som bygger på ID:s principer. Denna policy, som täcker såväl traditionella telekommunikationer som internetrelaterade frågor, adresserar även Industry Dialogue Princip 4 nedan. Denna policy har gjorts tillgänglig på Policyn täcker in TeliaSoneras ansvar i samband med krav eller begäranden med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikationer, exempelvis riktad övervakning i exceptionella fall, massövervakning, myndighetskrav på obegränsad nätverksaccess i realtid, nedstängning av hela eller delar av nät, blockering eller begränsning av åtkomst till specifika tjänster, webbplatser eller innehåll, blockering eller begränsning av individuella kunders tillgång till tjänster eller nät, krav på att sända obligatoriska meddelanden som utformas av statliga myndigheter samt förslag på nya lagar eller betydande påtvingade driftsmässiga förändringar. TeliaSonera har även antagit en intern koncerninstruktion för implementering av yttrandefrihetspolicyn. Under 2014 kommer TeliaSonera att ge ytterligare detaljerad vägledning för relevant personal gällande hur ovan nämnda policy och instruktion ska implementeras. Genomföra regelbundna konsekvensbedömningar om mänskliga rättigheter (human rights impact assessments), och när lämpligt genomföra due diligence-processer, för att identifiera, mildra och hantera risker avseende brott mot yttrandefrihet och integritet oavsett om detta sker i relation till särskild teknik, produkter, tjänster eller länder i enlighet med de vägledande principerna för FN:s ramverk för företag och respekt för de mänskliga rättigheterna ( Protect, Respect, and Remedy ); Under 2012 arbetade TeliaSonera med Danish Institute for Human Rights för att stödja och granska en intern analys inom de majoritetsägda verksamheterna för att bedöma eventuella negativa konsekvenser som skulle kunna leda till att vi blir involverade i brott mot mänskliga rättigheter. Yttrandefrihet och integritet togs med som fokusområden. Denna konsekvensbedömning om mänskliga rättigheter, som avslutades i februari 2013, identifierade inte några nya eller tidigare okända hållbarhetsrisker. Resultatet tydde på att yttrandefrihet och integritet är områden som kräver vårt fortsatta fokus. I april 2013 inrättade TeliaSoneras styrelse ett nytt hållbarhets- och etikutskott. I september 2013 införde TeliaSonera en ny enhet för etik och efterlevnad. Skapa verksamhetsprocesser och -rutiner för att utvärdera och hantera krav från stater som kan ha konsekvenser för yttrandefriheten och integriteten, för att (a) säkerställa att krav från stater granskas av personal som är tillräckligt kvalificerad och erfaren för att fastställa om kraven stämmer överens med ett korrekt rättsligt förfarande. För krav på fortlöpande åtkomst ska granskningen äga rum vid tidpunkten för den ursprungliga förfrågan (b) i förväg etablera vägledning till berörd personal om hur de ska tolka myndighetskrav, på ett så specifikt sätt som möjligt; Krav som inte är kontroversiella samt dagliga rutinmässiga krav i samband med lagenlig, riktad övervakning från polis eller andra myndigheter, inklusive krav på att TeliaSonera ska överlämna detaljerad information om specifika, individuella kunders kommunikationer (vanligtvis historisk kommunikationsmetadata, trafikuppgifter och lokaliseringsdata, och/eller innehåll), utgör del av många brottsutredningar som utförs av rättsvårdande myndigheter. Under 2013 bildade TeliaSonera ett Security Incident Management Center som ska harmonisera bästa praxis för implementering inom hela TeliaSonera-koncernen. Krav eller begäranden med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten, såsom de som räknas upp i relation till ID Principle 1, inklusive riktad övervakning i exceptionella fall, kommer att vara föremål för en fördjupadbeslutsprocess i enlighet med TeliaSoneras yttrandefrihetspolicy och koncerninstruktion. Antaga, där det är möjligt, strategier i syfte att förutse, bemöta och minimera de potentiella konsekvenserna för yttrandefriheten och integriteten när statliga krav eller begäranden visar sig vara olagliga, eller om det misstänks att en stat missbrukar produkter eller teknik i olagligt syfte. Dessa strategier kan omfatta: i. Gå igenom begäran med myndigheten ifråga för att få den förtydligad eller modifierad. ii. Om möjligt, få den rättsligt prövad (i domstol). iii. Överklaga den till andra relevanta avdelningar inom administrationen, exempelvis tillsynsmyndighet eller departement. iv. Söka alternativa åtgärder som kan minimera eller mildra de praktiska konsekvenserna för yttrandefriheten och integriteten. v. Engagera FN eller andra överstatliga organ och/eller andra stater/ institutioner för diplomatiskt stöd. vi. Engagera andra intressenter, som exempelvis media/ngo:er, enligt vad som är lämpligt, till stöd för yttrandefriheten och integriteten; 16

17 Våra prioriteringar Se TeliaSoneras harmonisering med ID Princip 1 ovan. Koncerninstruktionen fastställer de praktiska steg som ska vidtas när ett bolag/en affärsenhet tar emot en begäran eller ett krav med potentiellt allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikationsområdet. Dessa steg omfattar en bedömning av vad som kan behöva göras, liksom ett eskaleringsförfarande som ska användas vid behov. Under 2014 kommer ytterligare praktisk vägledning att utfärdas som rör denna policy och koncerninstruktion Principerna De Alltid söka säkerställa säkerheten och friheten för bolagets personal vilka kan vara utsatta för risk; Enligt koncerninstruktionen rörande yttrandefrihetspolicyn ska en utvärdering av eventuella risker som rör säkerheten och friheten för bolagets personal göras när det är relevant. Skapa medvetenhet hos och utbilda berörd personal om policies och processer på området; TeliaSoneras projekt för att öka medvetenheten om koden för etik och uppförande täcker frågor som rör yttrandefrihet och integritet (se s. 6). Ytterligare utbildning och medvetenhetshöjande aktiviteter kommer att krävas för berörd personal, baserat på vår yttrandefrihetspolicy och tillhörande koncerninstruktion. Implementeringen av denna policy kommer att struktureras enligt TeliaSoneras program för etik och efterlevnad (se s. 9). Vikten av våra åtaganden med avseende på yttrandefriheten belystes i ett yttrande från vår koncernchef i december 2013 (se Dela med sig, när relevant, av kunskap och insikter till alla relevanta och intresserade intressenter, för att öka förståelsen för tillämpliga rättsliga ramverk och dessa principers effektivitet i praktiken samt för att stödja implementeringen och vidareutvecklingen av principerna; TeliaSonera deltar aktivt i Industry Dialogue, framförallt inom samarbetet med GNI, och i interaktioner med olika grupper av intresserade intressenter. TeliaSonera anordnar regelbundna möten med investerare. Redovisa externt på årsbasis, och närhelst omständigheterna gör det relevant, om hur implementeringen av principerna fortskrider och, om lämpligt, på större evenemang som arrangeras i detta avseende; TeliaSoneras förhållningssätt och aktiviteter på detta område redovisas i detta avsnitt av vår hållbarhetsredovisning. TeliaSonera har som målsättning att öka transparensen genom att redovisa krav och begäranden som potentiellt har allvarliga konsekvenser för yttrandefriheten inom telekommunikationsområdet. Se news/2013/government-requests-in-eurasia/. TeliaSonera anser att nationella lagar och regler ska avgöra omfattningen och mekanismerna för transparensredovisning rörande det totala antalet begäranden om tillgång till kundernas data. Vi uppmanar stater att vara transparenta när det gäller omfattningen av deras övervakning av kommunikationer och hur de använder den insamlade informationen. TeliaSonera har under året besvarat en begäran från en NGO i Finland om att publicera det totala antalet sådana krav. Se Hjälpa till att informera om utvecklingen av policies och regler till stöd för yttrandefrihet och integritet, inklusive att, ensam eller i samarbete med andra, söka mildra de potentiella negativa konsekvenserna av policies och regler; Aktivt deltagande i Stockholm Internet Forum och i ID:s och GNI:s Learning Forum i Bryssel. Se sidan 18, Lobbying för bättre lagstiftning ett exempel på ledande branschpraxis. Ordförandeskap i Industry Dialogue under dess första period, från mars till september Som grupp utvärdera alternativ för implementering av relevanta klagomålsmekanismer, enligt beskrivningen i Princip 31 av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights). Denna fråga kommer att fortsätta utforskas av Industry Dialogue i framtiden. kommer att gälla de deltagande företagen där de har ledningsansvar. Där de saknar ledningsansvar kommer de deltagande företagen att söka använda sitt inflytande för att främja principerna. Inom TeliaSonera har vi använt vårt inflytande för att främja ID-principerna hos MegaFon. Vi planerar även att göra detta hos Turkcell. deltagande företagen har som gemensam målsättning, som grupp, att sammanställa och tillgängliggöra den vägledning och den information som finns om de viktigaste lagar, bestämmelser och normer som styr telekommunikationsföretagens verksamheter, att användas i informationssyfte. Vårt arbete i Industry Dialogue fortsätter. I november 2012 publicerade TeliaSonera information om mänskliga rättig heter inom det internationella rättsliga ramverket för telekomoperatörer, se 17

18 Våra prioriteringar Lobbying för bättre lagstiftning Foto: Wikipedia/Vladimer Shioshvili Under 2013 genomförde Geocell, som del av sitt arbete att främja mänskliga rättigheter, en utvärdering av verksamhetsrisker vilka potentiellt skulle kunna leda till konflikt med mänskliga rättigheter. Geocell bidrog följaktligen till ett initiativ av Georgiens regering om att utarbeta ett nytt lagförslag om övervakning som lägger tonvikt på behovet av att garantera yttrandefrihet och integritet, inte bara formellt på papperet utan även i praktiken. Frågetecknen avsåg främst omfattande ändringar av lagstiftningen i Georgien för att ge de rättsvårdande myndigheterna realtidstillgång till telekomnäten. Dylikt har att utredas i detalj när det gäller principerna för mänskliga rättigheter liksom perspektiven för nationell säkerhet och brottsbekämpning. Geocell har inlett en dialog med regeringsrepresentanter för att diskutera känsliga frågor och har inlett ett samarbete med Transparency International i Georgien, som publicerat en rapport om internetfriheter. Geocell deltog i en allmän konferens, stödd av Open Society Georgia Foundation, om hemlig övervakning och skydd av personuppgifter som organiserades av Georgian Civil Society National Platform samt representanter från media. Under konferensen deltog representanter för både allmänhet och näringsliv, tillsammans med Transparency International, Georgian Young Lawyers Association och Innovations and Reforms Center. Konferensen gav en överblick över den nuvarande situationen och gjorde en bedömning av Georgiens lagstiftning i förhållande till internationella standarder som etablerats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Särskilda rekommendationer utfärdades därefter för att förbättra det rättsliga ramverket för övervakning. Konferensen följdes av separata möten mellan representanter för Georgiens regering och EUkommissionären för utvidgning och grannskapspolitik med Transparency International, den tidigare EU-kommissionären för mänskliga rättigheter samt de svenska och finska ambassadörerna i Georgien. Georgiens regering har börjat utarbeta ett nytt lagförslag om övervakning av kommunikationer. Geocell kommer att fortsätta sitt engagemang i processen i syfte att utveckla tydliga och transparenta lagregler och principer som ska garantera yttrandefrihet och integritet. Fakta om: Övervakning av kommunikationer Stater och myndigheter bedriver olika former av övervakning av kommunikationer genom att ställa krav på telekommunikationsföretag i samband med brottsutredningar och frågor som rör nationell säkerhet. Statlig övervakning av kommunikationer kan delas in i allmänna kategorier, exempelvis: 1. Övervakning (baserat på krav från rättsvårdande myndigheter): n Realtidstillgång till innehållet i kommunikationer och tillgång till historiskt innehåll n Realtidstillgång till trafikuppgifter n Tillgång till historiska trafikuppgifter som operatören har lagrat för kommersiella ändamål n Tillgång till abonnemangsuppgifter som operatören har lagrat för kommersiella ändamål n Tillgång till historiska trafikuppgifter och till abonnemangsuppgifter som lagrats på grund av obligatoriska krav på sådan lagring (EU-lagstiftning) n Tillgång till lokaliseringsuppgifter, dvs. tillgång till information om var en mobilterminal eller mobiltelefon befinner sig 2. Signalspaning, dvs. underrättelseverksamhet genom analys och behandling av kommunikationssignaler 3. Tillgång i realtid utan begäran, tekniska system för mer extensiv övervakning av telekommunikation 4. Nedstängning, blockering eller begränsning av åtkomst 18

19 Våra prioriteringar Kundintegritet Mängden datatrafik och -lagring växer snabbt, vilket skapar utmaningar för alla former av aktörer inom ICT-området, inklusive TeliaSonera. TeliaSonera strävar efter att driva mycket säkra kommunikationsnät, och vidtar åtgärder för att skydda otillbörlig åtkomst till våra kunders personliga data. Vi har åtagit oss att skydda och säkerställa våra kunders integritet, vilket tydligt framgår av vår kod för etik och uppförande. Vår kundintegritetspolicy definierar TeliaSoneras pågående arbete rörande kundintegritet ytterligare. Denna policy omfattar användarens samtycke; insamling, behandling och lagring av data; datakvalitet; krav på leverantörer; tekniska och organisatoriska åtgärder, samt rapportering och sekretess vid brott mot integriteten. Vi verkställer denna policy genom att införa robusta processer utformade för att säkerställa att hela TeliaSonera-koncernen även följer nationell lagstiftning och uppfyller slutanvändarens förväntningar. Vår styrningsprocess definierar roller och ansvarsfördelning genom hela linjeorganisationen. Implementeringsaktiviteter baseras på aktuella prioriteringar. Prioriteringar och lokala åtgärder för att hantera dessa frågor varierar och speglar olika utvecklingsstadier på olika marknader. Vi har antagit ett riskbaserat förhållningssätt i vårt arbete med att täppa igen luckor med avseende på vår kundintegritetspolicy. Varje uppgradering av vår nätinfrastruktur medför ytterligare tillfälle att granska och implementera efterlevnaden. Integritetsfrågor tas i beaktande vid all betydande utveckling ( privacy by design ). Vi förser även berörda medarbetare med ytterligare specifik utbildning gällande integritetsfrågor. Ett särskilt utmanande område är utrensningen av data. Vi har infört procedurer för utrensning i våra system och planerar dessutom att vidareutveckla en process för automatisk utrensning. En sådan har redan införts i vissa länder. Proof of concept -processerna för ett nytt efterlevnadsverktyg har slutförts och utvärderats. Vår kundintegritetspolicy antogs i början av 2011 och satte hög och konsekvent koncernomfattande nivå för skyddet av våra kunders integritet. Även om detta satts som högprioriterat för koncernen har framstegen hittills varit långsamma. Privacy officers med tydliga ansvarsområden har ännu inte utsetts i alla delar av organisationen. Sådana privacy officers behövs för upprätthållande och styrning av policyimplementeringen. Överlag har det nya tankesättet att bygga in privacy by design i våra tjänster och nät ännu inte slagit rot. Under året tog vi upp 14 grundade klagomål rörande kundintegritet, varav 7 från externa partner och 7 från tillsynsmyndigheter. De mest allvarliga fallen rörde kunder i Sverige och Estland, vars fakturor och samtalsuppgifter under kort period blev synliga för andra. I samtliga fall samarbetade vi med de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för skydd av personuppgifter, genom att rapportera in fallen och säkerställa att de underliggande tekniska problemen rättades till. Ytterligare 7 läckor, stölder och förluster av kunduppgifter identifierades i vår nordiska verksamhet mellan maj 2013 och årets slut, men dessa incidenter ledde inte till några formella klagomål. Det handlade om avvikelser såsom exponering av kundernas e-postadresser, förlust av ett USB-minne med kundinformation och fakturor som skickats till fel kund. 19

20 Våra prioriteringar Arbete mot korruption Det är vår plikt att förebygga och bekämpa korruption och mutbrott i alla dess former. Korruption rubbar marknadsvillkor och leder till snedfördelning av resurser. Den underminerar lagar, bryter mot etiska och ansvarsfulla affärsmetoder och skadar allmänhetens förtroende. TeliaSonera accepterar inte mutbrott eller andra korrupta affärsmetoder i någon form. För att genomdriva detta ställningstagande utfärdade vi en specifik anti-korruptionspolicy i mars 2013 samt Guiding Principles i januari Vi inser att vi inte har gjort tillräckligt för att bekämpa korruption och mutbrott och har nu lagt ytterligare fokus och resurser på detta viktiga område. Under fjärde kvartalet 2013 drog vi igång ett globalt anti-korruptionsprogram som en del av TeliaSoneras ramverk för etik och efterlevnad. Detta program består av åtta efterlevnadsdimensioner som byggts enligt en modell som beskrivs som ett effektivt efterlevnadsprogram och adekvata processer av organisationer och i lagstiftning, inklusive Society of Corporate Compliance and Ethics, US Foreign Corruption Practices Act, US Sentencing Guidelines, den brittiska mutlagstiftningen UK Bribery Act och konkurrensmyndigheter runt om i Europa. Programmet omfattar även korrigerande åtgärder. Åtaganden på högsta ledningsnivå Det starka åtagandet från ledningen på alla nivåer bygger på principen att leva som man lär och är av avgörande betydelse för att skapa en kultur i hela organisationen där alla inser att mutor och andra korrupta affärsmetoder aldrig är acceptabla. Vårt anti-korruptionsprogram övervakas ständigt i enlighet med en årlig plan som upprättats av vår Chief Ethics and Compliance Officer. Denna plan godkänns av koncernchefen och kommuniceras på styrnings-, risk-, etik- och efterlevnadsmötet (Governance, Risk, Ethics and Compliance, GREC) med koncernledningen, och i styrelsens hållbarhets- och etikutskott. Vår koncernledning och alla andra ledningsgrupper i TeliaSonera ansvarar för att förstå och att sprida antikorruptionspolicyn och instruktionen i verksamheten. De förväntas också att agera som starka förebilder. Korrigerande åtgärder Under 2012 och 2013 upptäcktes ett fall av misstänkt korruption inom TeliaSonera som ledde till flera korrektionsåtgärder. En ny styrelse valdes i april Denna styrelse tillsatte ett särskilt nytt hållbarhets- och etikutskott att arbeta under styrelsen. En ny koncernchef tillträdde i september 2013, och en ny enhet för etik och efterlevnad inrättades samtidigt. Denna enhet leds av en nyanställd Group Ethics and Compliance Officer. Koncernledningen beslöt att hålla ett GREC-möte varje kvartal, med start i november Vår nya styrelse utsåg juristbyrån Norton Rose Fulbright att genomföra en granskning av de senaste årens transaktioner och ingångna avtal, samt affärspartners i affärsområdet Eurasien. Vi kommer också att inleda efterlevnadsutredningar ifall varningstecken skulle dyka upp under Norton Rose Fulbrights granskning, våra internrevisioner eller de riskutvärderingsprocesser som beskrivs nedan. Läs mer om Norton Rose Fulbrights slutsatser i Kritik från intressenter på s. 12. Riskbedömningar Vår riskkarta på visar de viktigaste riskerna rörande mänskliga rättigheter och etiska affärsmetoder i länder där TeliaSonera bedriver verksamhet. En del av dessa länder bedöms ha stora problem med korruption, enligt Transparency Internationals Corruption Perception Index. Under fjärde kvartalet 2013 inleddes landspecifika bedömningar av riskerna för korruption och mutbrott på våra sju högriskmarknader. Tre riskbedömningar slutfördes under 2013 och fyra kommer att slutföras under första kvartalet Dessa bedömningar kommer att fortsätta under 2014 på resten av TeliaSoneras marknader. Därefter kommer vår etik- och efterlevnadsenhet att genomföra årliga uppföljningar av dessa riskbedömningar på utvalda marknader och i utvalda affärsenheter. Riskbedömningarna omfattar även en handlingsplan för att korrigera eventuella problem som upptäcks. Riskbedömningarna och handlingsplanerna följs sedan upp som del av vårt anti-korruptionsprogram. Utbildning och kommunikation Ett obligatoriskt webbaserat e-lärandeprogram för TeliaSoneras kod för etik och uppförande, som omfattar ämnen som mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och anti-korruption, lanserades under Kursen avslutas med en signering där medarbetarna får bekräfta att de genomgått utbildningen. Läs mer i Ökad medvetenhet om koden för etik och uppförande på s. 8. Som del av vårt anti-korruptionsprogram kommer även individuella- och grupputbildningar att genomföras under första kvartalet Dessa utbildningstillfällen kommer i början att fokuseras till högrisk- 20