Kursdokument för KGGA40 Introduktionskurs samhällsplanering och projektledning, 7,5 hp HT 2011

Transkript

1 Kursdokument för KGGA40 Introduktionskurs samhällsplanering och projektledning, 7,5 hp HT 2011 Innehåll: Kursplan Litteraturlista Arbets- och examinationsordning Examinationsuppgifter Studiegruppsfrågor Kontaktuppgifter: Kursansvarig: Lena Grip tfn: , rum 3A324 Kursadministratör: Inger Magnusson tfn: , rum 3A313a Karlstads universitet, Karlstad Universitetsgatan 2. Telefon, Telefax. Postgiro Org. nr

2 2(8) Lärandemål Kursplan Efter avslutad kurs förväntas kursdeltagarna kunna - visa en grundläggande kunskap om och förståelse av kulturgeografiska, sociologiska, statsvetenskapliga, bygg- och miljötekniska och upplevelsebaserade forskningsfält; - visa förmåga att granska och värdera ett konkret planeringsfall och relatera detta till de olika forskningsfälten och perspektiven; - visa grundläggande kunskap om och förståelse av samtida samhällsplaneringsproblematiker med fokus på individ, samhälle och teknik inom de aktuella forskningsfälten; - visa förmåga att analysera en verklighetsnära problematik och anvisa alternativa angreppssätt utifrån olika planeringsperspektiv. Kursens huvudsakliga innehåll Undervisning på kursen bedrivs i form av föreläsningar/lektioner, laborationer/tillämpningsövningar, exkursioner och seminarier. Eftersom laborationer/tillämpningsövningar, exkursioner och seminarier innefattar examinationsmoment är deltagande i dessa obligatoriskt. Kursen innehåller följande moment: - Stadsexkursion / Besök av ett samhällsplanerarprojekt - Grupparbete kring samhällsplaneringens olika perspektiv - Moment kring samhällsplaneringens komplexitet utifrån individ, samhälle och teknik - Projektledning / samhällsplanerarrollen I introduktionskursen ges en förtrogenhet i verklighetsnära situationer och problem som en samhällsplanerare ställs inför. Kursen introducerar studenterna i rollen som samhällsplanerare och projektledare för en samhällsplaneringsprocess samt att kunna relatera till olika perspektiv utifrån individ, samhälle och teknik. Samtidigt ger kursen studenterna en kännedom i olika områden som framledes kommer att beröras under programmet. Studenterna får möta ett verklighetsnära projekt och möta kommun/förvaltning. Kursen fokuserar ett konkret projekt som studeras utifrån olika perspektiv och som ger en inblick i samhällsplaneringens komplexitet och konkreta arbetsuppgifter; hur läggs arbetet upp, vilken kunskap krävs och vilka metoder som används. Syftet är att möta konkreta exempel från samhällsplanering i samhället för att förstå hur de skall lösas och för att studenterna skall förstå olika kompetensområden som studenten som färdig samhällsplanerare kommer att möta. Studenternas ges en förståelse av samhällsplanerarens roll och projektledarens roll i samhällsplanerarprocessen. I kursen berörs också grupprocesser och gruppdynamik. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar/lektioner, laborationer/tillämpningsövningar, exkursioner och seminarier. Examination Under kursen förekommer följande examinationsformer: - genomförande och skriftlig redovisning av grupparbete; - skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete; - aktivt deltagande i seminarier och exkursioner samt uppgifter i samband med dessa. Betyg Kursen bedöms enligt betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

3 3(8) Litteraturlista Eklund, S. Arbeta i projekt - individen, gruppen, ledaren. Lund: Studentlitteratur, Antal sidor: 160. Forsberg, G (red). Planeringens utmaningar och tillämpningar. Uppsala: Uppsala Publishing House, sid Antal sidor: 88. Se not. Friberg, T (red). Speglingar av rum: om könskodade platser och sammanhang. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Antal sidor: Valda delar - ca 110 s. Se not. * Resterande delar av boken återkommer på senare kurser. Ytterligare litteratur och referensmaterial enligt lärares anvisningar - ca 200 s Arbets- och examinationsordning A: Kursmoment och examination 0. Introduktion (0 hp) a. Program- och kursinformation mm. b. Förväntningar, rädslor och andra tankar inför studierna c. Några ramar och utgångspunkter för samhällsplaneringen 1. Perspektiv på staden (2,5 hp) a. Stadsvandring (obligatoriskt deltagande) b. Gruppuppgift; muntlig och skriftlig redovisning 2. Samhällsplaneringens praktik (5 hp) a. Studiebesök (obligatoriskt deltagande) b. Gruppuppgifter (projekt); muntlig och skriftlig redovisning Någon särskild tentamen på kurslitteraturen förekommer inte, men kurslitteraturens innehåll förväntas komma till användning i gruppuppgifterna och vara synbar i redovisningarna (muntligt och skriftligt). B: Arbetsformer 1. Exkursioner och studiebesök i fält. 2. Föreläsningar (lektioner) med specifikt innehåll. 3. Handledning (gruppuppgifter) vid schemalagda tillfällen 4. Seminarier: redovisningstillfällen (examination av gruppuppgifter)

4 4(8) 5. Studiegrupper: litteraturinläsning i grupp; inläsningen kopplas med fördel till grupprojekten. Frågor kring litteraturen kan tas upp vid handledningstillfällena och i samband med föreläsningar. Exkursioner, studiebesök och seminarier är obligatoriska. Närvaro vid föreläsningar och vid handledningstillfällen är inte obligatoriskt, men rekommenderas starkt. Studiegruppsmötena är tänkta att underlätta och förstärka inlärningen av kurslitteraturens innehåll. Deltagandet är frivilligt, men starkt rekommenderat. Examinationsuppgifter Uppgift 1: Perspektiv på staden: funktion, design och livsmiljö stadsvandring 31 augusti Ciceroner och teman: 1) Camilla Berglund: Mötesplats för människor (?) och Människa-Natur i samspel (?) Samling: Värmlands museum (utanför entrén). 2) Arne Larsson: Det goda (medborgar)livet (?) Samling: Stora torget (vid fredsstatyn). 3) Eva Olsson: Att bo i en stad Samling: Busstationen (Drottninggatan 43) 4) Bengt Svahn: Modern design och arkeologisk kultur Samling: Bibliotekshusets foajé (innanför entrédörrarna) Gruppuppgifter: Varje grupp formulerar sin egen berättelse om staden utifrån det/de perspektiv ni upptäckt/betraktat den under rundvandringen. Illustrera gärna med fotografier. Exempel på frågor: - Vad är en stad? - Hur ser staden ut? Hur vill den bli sedd? - Vilka strukturer, uppdelningar etc. har ni noterat?

5 5(8) - Av vem, för vem och i vilket syfte är staden ordnad så? - Vems är staden? / Vem har makten över stadens rum? - Vilka (specifika) planeringsproblem har ni observerat? - Vad behövs för att ni ska trivas i staden? - Vad skulle ni ge er i kast med om ni fick möjlighet? Men välj gärna egna infallsvinklar! Muntlig och skriftlig redovisning och diskussion vid seminarium 8 september. Till det skriftliga dokumentet som lämnas in ska också bifogas en A4-sida där det framgår vem som bidragit med vad till det gemensamma arbetet. God tur! Uppgift 2: Samhällsplaneringens praktik a) Studiebesök Samling: Stadshuset kl Värd: Klas Jansson, stadsbyggnadsdirektör, Karlstads kommun Före lunch: Information om samhällsplaneringen i Karlstad Lunch på egen hand Efter lunch: Rundvandring i inre hamn b) Gruppuppgift Uppgiften genomförs i grupper om 4-6 personer (gruppindelning kommer den 12/9). Uppgiften syftar till att ge en inblick i samhällsplaneringens komplexitet och [dess] konkreta arbetsuppgifter (se kursplanen). I detta ingår att: 1. utifrån olika perspektiv på samhället och på planering, kritiskt granska och kommentera verkliga planeringsfall och planeringssituationer. 2. med utgångspunkt i denna kritiska granskning, diskutera och föra fram alternativa lösningar till den aktuella planeringsproblematiken. 3. diskutera planeringsprocessens uppläggning liksom de roll- och arbetsfördelningar som kan (bör?) göras, och att reflektera över planerarens (planeringsgruppens) relationer till bl.a. politiker och berörd allmänhet. Kom ihåg att använda och referera till kurslitteraturen, som inspiration till infallsvinklar. Referera också gärna till andra källor, föreläsningar, studiebesök och andra inspel under kursen.

6 6(8) Förslag på planeringsobjekt: - Vågmästaren omtvistat område som det kan läggas en massa spännande aspekter på strandskydd, vem man planerar för, bevarande vs. förnyelse, del vs. helhet etc. - Universitetsområdet varför hamnade det här ute från första början: fördelar, nackdelar i stadsplaneringen. Vem är området planerat för och hur syns det? - Stadsdelen Kronoparken miljonprogramsområdet som aldrig fullföljdes enligt de ursprungliga planerna, utan som ständigt drabbats av nya idéer, omständigheter och planeringsvillkor. När verkligheten sprang ifrån planintentionerna: hur tänkte och gjorde man då? - Skutberget ett frilufts(livs)område där det mer eller mindre fritt friluftsliv ställs mot mer organiserat och kanske kommersialiserat friluftsliv. En ny plan är aktuell: hur löser man frågor som handlar om kopplingen (samtidigheten) mellan camping/friluftsliv, exploatering/orördhet, tillgänglighet/upplåtelse mm. - Projekt Västkust det nya, strandnära boendet i de västra utkanterna. Hur går man från avspärrat industriområde till modernt bostadsområde utan att göra avkall på strandtillgänglighet, naturvärdena och annat som är bevarandevärt; och hur löser man kommunikationer mm. - Bergvik/Eriksberg (eller lika gärna Välsviken) ett stort, etablerat köpcentrum i väster med expansionsambitioner (eller ett inte helt lättetablerat köpcentrum i öster med lite andra förtecken). Vad innebär det för staden och stadens liv att stora köpcentra etableras i stadens utkanter och hur handskas man med allt annat de för med sig? - Rud eller något av de andra mer eller mindre typiska miljonprogramsområdena (ex. Gruvlyckan, Våxnäs). Tillkomna i en annan tid: hur syns det? Hur har de åldrats, och hur kan de vitaliseras? - Kvarteret Kanoten Karlstads blivande Manhattan? En omvandling från industri/kontorsområde med viktig kommunikationslänk till ett stadsutvecklingsområde. - Uppgiften redovisas skriftligt och muntligt vid seminarium 30 september. Till det skriftliga dokumentet som lämnas in ska också bifogas en A4-sida där det framgår vem som bidragit med vad till det gemensamma arbetet. Lycka till!

7 7(8) Studiegruppsfrågor Träff 1 (2/9): Läsanvisning: Friberg s. 9-36, Bekanta er med varandra i gruppen: Berätta t ex varför du valt att läsa ett program om samhällsplanering. Vad har du läst tidigare? Var kommer du ifrån? Att diskutera: Ta utgångspunkt i stadsvandringen ni gjort. Vilka strukturer, uppdelningar etc. har ni noterat? Av vem, för vem och i vilket syfte är staden ordnad så? Vems är staden? Vem har makten över stadens rum? Är planeringen jämställd? Vilka föreställningar om manligt och kvinnligt konstrueras och manifisteras i staden? Träff 2 (14/9): Läsanvisning: Friberg s , Bekanta er med varandra i den nya gruppen: se frågor ovan. Att diskutera: Planeringens grunder tar sin utgångspunkt i olika lagar, men också tankar om planering i aktuell tid. Hur har olika tiders tankar om det ideala samhället påverkat planeringen? Vad finns det för planeringsideal idag? Vad finns det för olika inriktningar på planeringen? Hur ser en jämställd planering se ut? Hur kan medborgare, med sina olika förutsättningar, inbjudas att delta i planeringen? Krävs olika insatser för olika grupper? Vem hörs mest i planeringen idag? Vems perspektiv får råda? Träff 3 (21/9): Läsanvisning: Forsberg s Att diskutera: Hur ser befolkningssammansättningen ut i din hemkommun? Vad ger det för utmaningar för kommunen? Hur ser befolkningssammansättningen ut i det område ni valt för uppgift 2? Är området planerat för denna befolkningsstruktur? Vilka utmaningar stället befolkningsstrukturen för området? Saknas något i området för att passa befolkningen? Hur kan man förvänta sig att området kommer att förändras i fråga om befolkningsstruktur? Träff 4 29/9): Läsanvisning: Forsberg s Att diskutera: Vad betyder begreppet landskap för dig? Vad kan en landskapsresurs vara? Vad kännetecknar ett samhälle för dig? Vad betyder i så fall samhällsplanering? Har området ni valt några speciella/unika karaktärsdrag i fråga om landskap/terräng? Kan dessa i så fall utnyttjas i ett planeringsperspektiv? Vad finns det för samhälleliga kvalitéer som kan tillvaratas i ert valda område? Vilka avtryck av olika tiders planering kan man se i ert område? Är detta en kvalite eller belastning för området?

8 8(8)