Kompetensbeskrivning

Transkript

1 Sjuksköterskor med inriktning mot barn och ungdom & Svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar

2 Innehåll 3 Förord 4 Bakgrund 4 Definitioner 5 Arbetsprocessen 5 Arbetsgruppen 6 Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska 7 Omvårdnadens teori och praktik 12 Forskning, utveckling och utbildning 13 Ledarskap 14 Litteraturlista Grafisk form: Losita Design Bild: Digital Vision Tryck: Åtta45,

3 Förord Riksföreningen för barnsjuksköterskor, RfB, bildades 1975 och är en ideell sammanslutning av sjuksköterskor som arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Målsättningen för RfB är att: Värna om barns rättigheter till kompetent personal och barnvänlig miljö Sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden Främja forskning och utveckling inom verksamhetsområdet Bevaka och främja den professionella utvecklingen av yrket Medverka till sammanhållning och gemenskap bland sjuksköterskor som arbetar med barn Främja samarbete inom Norden och Europa Bevaka att FN:s konvention för barnets rättigheter följs En arbetsgrupp inom RfB har i samverkan med Svensk Sjuksköterskeförening, SSF, utarbetat en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor med specialistutbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Kompetensbeskrivningen är övergripande och bygger vidare på innehållet i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Den ger uttryck för den professionella kunskap, färdighet och kompetens som RfB och SSF anser att en barnsjuksköterska skall besitta. Kompetensbeskrivningen har som ram Högskoleförordningens (2006: 1053) krav för generella examina på avancerad nivå samt kraven för yrkesexamen på grundnivå och för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Utbildningen är anpassad till utbildningssystemet i övriga Europa, den så kallade Bolognaprocessen, för att främja rörlighet bland studenter och på arbetsmarkanden. Utbildningen ges på avancerad nivå och omfattar för närvarande 60 högskolepoäng, vilket motsvarar ett års studier på helfart. Kompetensbeskrivningen ger uttryck för de rekommendationer som barnsjuksköterskorna i Sverige vill ge avseende yrkesgruppens yrkeskunnande och kompetens. Den bygger också på Konventionen för barns rättigheter och Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård, NOBAB:s standard. Den ger vägledning och underlag för att: Ge barn och ungdomar en trygg och säker vård och vara ett stöd för deras närstående i sökandet efter en god vård för sina barn Tydliggöra barnsjuksköterskans yrkesprofessionella roll och kompetens för blivande och yrkesverksamma barnsjuksköterskor och för medarbetare Vara vägledandet för arbetsgivare vid anställning av sjuksköterskor där barn och ungdomar erbjuds hälso- och sjukvård och förebyggande vård Ge underlag och vägledning för arbetet med kursplaner för högskolans utbildningar med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Vara vägledande för politiker och andra beslutsfattare vid planering och genomförande av hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Barnsjuksköterskans specialområde är hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar och deras närstående. Barnsjuksköterskans arbete skall oavsett verksamhetsområde och vårdform präglas av ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utföras i enlighet med gällande författningar. Arbetet bedrivs inom både öppen och sluten vård, exempelvis barnhälsovård, skolhälsovård, intensivvård för barn, barnmedicin, barnkirurgi, barnortopedi, öron-näsa-halssjukvård, ögonsjukvård, neonatologi, barntandvård, barnpsykiatri och barnhabilitering. Barnsjuksköterskan skall med utgångspunkt i barns och ungdomars specifika hälso- och sjukvårdspanorama inom specialområdet dels utföra de uppgifter som angetts för legitimerad sjuksköterska, dels därtill arbeta utifrån Konventionen om barnets rättigheter och NOBAB:s standards. 3

4 Bakgrund I Sverige finns cirka två miljoner barn. Att arbeta med barn innebär att möta individer som tillhör en generation som växer upp och utvecklas i en annan kultur än den dagens vuxna vuxit upp i. Fenomen som exempelvis förändrade familjemönster, media och dataspel påverkar sannolikt den unga generationens värdegrund och beteende. Barn är inte små vuxna. På grund av sin ålder och begränsade erfarenhet tillåts de sällan full självbestämmanderätt. De har ingen politisk makt och är sällan representerade i formella eller informella påtryckningsgrupper. Detta medför att de är beroende av vuxna. Vuxnas närvaro och agerande är en viktig del av barns verklighet och kan utgöra en positiv såväl som en negativ påverkansfaktor. Attityder och beteende som rör hälsofrågor grundläggs redan tidigt under barn- och ungdomsåren. Det är därför viktigt att satsa redan på de yngre barnen för att förebygga framtida hälsoproblem. Så gott som alla barn i Sverige kommer i kontakt med både barnhälsovård och skolhälsovård. Kontakten knyts redan när barnet är nyfött och varar ända tills barnet slutar sin gymnasieutbildning eller motsvarande. Både inom barnhälsovård och skolhälsovård finns barnsjuksköterskor som arbetar målinriktat hälsofrämjande och med att förhindra ohälsa. Mellan procent av Sveriges barn lever i fattiga familjer, det vill säga under den så kallade socialbidragsnormen och ungefär vart fjärde barn har utländsk bakgrund. Den forskning som pågått under senare år har identifierat vissa grupper av barn som bedömts löpa större risk att drabbas av ohälsa än andra. Som exempel kan nämnas barn som lever i familjer där föräldrarna saknar arbete, är mycket unga eller där fadern eller modern lever ensam utan något fungerande socialt nätverk. Även barn med förståndshandikappade föräldrar och barn till invandrare som inte har etablerat sig i samhället lider större risk. Antalet asylsökande barn som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar, andelen självmordförsök bland tonårsflickor och unga kvinnor år och antalet polisanmälningar av misstänkt misshandel av barn i åldern 0-6 år har ökat i samhället. Drygt hälften av alla 15-åriga flickor uppger att de upplever besvär som nedstämdhet, nervositet, irritation och/ eller sömnbesvär mer än en gång i veckan. Andelen svårt sjuka barn och andelen för tidigt födda barn som överlever med funktionsnedsättning har ökat och kommer förmodligen att fortsätta att öka i takt med att ny kunskap förvärvas. Barn med svåra kroniska sjukdomar och dödliga tillstånd exempelvis barn med akut lymfatisk leukemi och barn med hjärtmissbildning har idag god chans att överleva. Detta leder till nya patientgrupper med hög vårdkonsumtion. Barn med övervikt, diabetes, infektioner och astma/allergi är exempel på andra patientgrupper som ökar och som på sikt kan komma att bli stora vårdkonsumenter. Ytterligare patientgrupper har på senare tid identifierats. Exempel på sådana patientgrupper är barn med spelberoende, destruktivt beteende, missbruk, apati och posttrauamtiskt stress syndrom. En barnsjuksköterska ska kunna möta barnet i dess glädje och i dess sorg oavsett ålder och utvecklingsnivå, oavsett bakgrund och familjesituation, oavsett sjukdom och handikapp. När ett barn blir sjukt är det en angelägenhet för hela familjen. Många barn som vårdas på sjukhus är mycket svårt sjuka och många har en begränsad förmåga att uttrycka sina behov och önskemål. Flera familjer vistas under lång tid på sjukhuset med sitt sjuka barn, ibland mycket långt hemifrån. En del familjer måste dela på sig ( d.v.s. en närstående stannar på sjukhuset medan en närstående är hemma) för att även kunna ta hand om de friska syskonen hemma. För att optimera mötet med barn, syskon, föräldrar och närstående krävs specifik kunskap, färdighet och kompetens. Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har i samarbete med Svensk Sjuksköterskeförening arbetat fram en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor med Specialistsjuksköterskeexamen inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Definitioner Barn används i detta dokument liktydigt med barn och ungdomar 0-18 år i enlighet med Konventionen om barnets rättigheter. Närstående används liktydigt med föräldrar, vårdnadshavare, syskon eller annan person i barnets närhet. 4

5 Arbetsprocessen I samband med att Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och Kompetensbeskrivningen för legitimerad barnmorska, (Allmänna råd från Socialstyrelsens 1995:5) upphörde fick RfB en förfrågan av SSF att utforma en Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska. En arbetsgrupp utsågs av styrelsen för RfB och arbetet startade våren Gruppen har arbetat i olika steg och möten har skett dels genom fysiska träffar och dels med telefonmöten. Som stöd för arbetsgruppen har det funnits en referensgrupp bestående av följande personer: Birgit Olsson, Region Skåne, Karin Enskär, Hälsohögskolan Jönköping, Marie Edwinson Månsson, Lunds Universitet samt Britt-Marie Ygge, Karolinska Institutet och Huddinge Universitetssjukhus. Dessutom har synpunkter inkommit från Viveka Lindh, Norrlands Universitetssjukhus Umeå, Gerth Hedow, Högskolan Gävle samt från styrelsemedlemmar i RfB. Gertrud Östlinder, SSF har varit adjungerad rådgivare. Synpunkter har också inhämtas från ett antal adjunkter, lektorer samt huvudhandledare som arbetar med utbildningsfrågor inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i samband med en nationell kongress våren Styrelsen för RfB har under hela processen varit informerade om innehållet och beslutade att anta dokumentet. Arbetsgruppen Carina Karlsson Barnsjuksköterska, Neo-Vaggan Barn- och ungdomskliniken, Kalmar carinaka@ltklmar.se Länsrepresentant Riksföreningen för barnsjuksköterskor Evalotte Mörelius Barnsjuksköterska, med dr, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping evalotte.morelius@lio.se Ansvarig för utbildningsfrågor Riksföreningen för barnsjuksköterskor Maria Radeskog Barnsjuksköterska, adjunkt, Institutionen för vårdvetenskap och social omsorg Högskolan Gävle maria.radeskog@telia.com Ingrid Runeson Barnsjuksköterska, med dr, lektor Humanvetenskapliga institutionen Högskolan Kalmar ingrid.runeson@hik.se Britta Rydberg Barnsjuksköterska, Samordnare Barnhälsovården Landstinget i Värmland britta.rydberg@telia.com 5

6 Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska Barnsjuksköterskans kompetens beskrivs utifrån tre huvudområden: Omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Under varje huvudområde redovisas ett antal olika kompetensområden. Kompetensbeskrivningen utgår från omvårdnadsprocessens olika steg: bedömning, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation. 6

7 Omvårdnadens teori och praktik Kompetensområde: Omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap En barnsjuksköterska vårdar, i samverkan med andra yrkeskategorier, barn med olika ohälso- och sjukdomstillstånd. Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om: barns fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella utveckling barns fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella behov farmakologi, farmakokinetik och läkemedelshantering i samband med omvårdnad av barn omvårdnad vid livets början omvårdnad i samband med fysisk, psykisk, social och existentiell ohälsa omvårdnad i samband med fysiska och psykiska funktionshinder omvårdnad i samband med smärta omvårdnad i samband med nutritionssvikt omvårdnad i samband med psykosocial ohälsa omvårdnad i samband med psykosomatisk ohälsa omvårdnad vid hemsjukvård omvårdnad i samband med akut och kronisk sjukdom omvårdnad vid intensivvård omvårdnad vid livets slut 7

8 8

9 Kompetensområde: Bemötande, information, delaktighet och undervisning En barnsjuksköterska verkar dels för att alla beslut som rör barnet tas utifrån barnets bästa, dels för att skapa en relation i vilken barnet kan känna tillit och förtroende. Barnsjuksköterskan visar fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens genom: att företräda barnet i situationer relaterade till hälso- och sjukvård att i första hand kommunicera med barnet ett respektfullt och empatiskt bemötande att möjliggöra optimal delaktighet för barn och närstående i omvårdnadsarbetet att individuellt och i grupp stödja och vid behov utbilda barnet och dess närstående i barnets sjukdom som till exempel diabetes och allergi att ge en utvecklingsanpassad och relevant information till barn och närstående, såväl individuellt som i grupp att förvissa sig om att barnet och de närstående förstår given information att identifiera barn som inte själva uttrycker informationsbehov eller som har speciella informationsbehov att när så är möjligt inhämta barnets samtycke alternativt medgivande i frågor som rör barnet att undervisa friska så väl som sjuka barn och dess närstående i hälsofrämjande och förebyggande egenvård som till exempel barnolycksfall, kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad 9

10 Kompetensområde: Undersökningar och behandlingar En barnsjuksköterska verkar för att provtagningar, undersökningar och behandlingar anpassas till det enskilda barnet. Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om: specifikt anpassade provtagningar, undersökningar och behandlingar för barn förberedelse och stöd anpassade till barnets utvecklingsnivå och tidigare erfarenhet av provtagningar, undersökningar och behandlingar omvårdnad före, under och efter provtagningar, undersökningar och behandlingar till exempel smärtlindring i samband med olika procedurer biverkningar och överkänslighet specifikt förekommande hos barn vaccinationer utifrån gällande författningar Kompetensområde: Främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa En barnsjuksköterska har ansvar för att ha ett samhällsengagemang för barns rättigheter och hälsa. En barnsjuksköterska verkar för att en god relation och ett bra samspel etableras mellan barn och närstående och för att förebygga ohälsa, smitta, smittspridning, olycksfall och olycksfallsrisker. Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om: anknytningsprocessen hälsorisker i miljöer där barn vistas att upptäcka/uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa och att i samarbete med barnet, dess närstående, andra vårdgivare och myndigheter se till att barnet får vård och/ eller annat omhändertagande anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa att upptäcka/uppmärksamma barns och deras närståendes resurser och förmåga till egenvård och vid behov motivera till förändrad livsstil att identifiera barns olikheter i uppväxt- och livsvillkor att självständigt genomföra hälsoundersökningar, hälsosamtal och egna mottagningar 10

11 Kompetensområde: Säkerhet och kvalitet En barnsjuksköterska verkar för en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av omvårdnadskvaliteten enligt omvårdnadsprocessen och för att riktlinjer utarbetas och revideras i syfte att säkerställa kvalitet i exempelvis hanteringen av läkemedel. Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om: patientsäkerhet i miljöer där barn vistas datakunskap, inklusive de kvalitetskrav som ställs i enlighet med gällande lagar, författningar och lokala föreskrifter medicinsk teknisk utrustning, dess funktion samt de kvalitetskrav som ställs i enlighet med gällande lagar, författningar och lokala föreskrifter beräkning, beredning och administrering av läkemedel i doser anpassade för det enskilda barnet dokumentation utifrån ett barnperspektiv telefonrådgivning Kompetensområde: Vårdmiljö Barnsjuksköterskan verkar för: att närstående bereds plats i omedelbar eller nära anslutning till barn på sjukhus en fysisk, psykisk och socialt barnanpassad miljö en ålders- och individanpassad miljö en barnsäker miljö där barn vistas att miljön är utformad så att det enskilda barnets behov av respekt för fysisk och psykisk integritet möjliggörs att barn i behov av sjukvård skall ha tillgång till lekterapi och skola 11

12 Forskning, utveckling och utbildning Kompetensområde: Forskning och utveckling Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att: bedriva omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet arbeta med att implementera ny kunskap aktivt följa forskning och utveckling inom sitt specialområde kritiskt granska relevant litteratur och vetenskapliga artiklar initiera, medverka i och/eller driva utvecklings- och forskningsprojekt Kompetensområde: Personlig och professionell utveckling Barnsjuksköterskan utvecklar fortlöpande sitt yrkeskunnande inom barnspecifika områden Kompetensområde: Utbildning och undervisning Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att: undervisa, handleda och bedöma studenter handleda medarbetare undervisa inom specifik pediatrisk omvårdnad som till exempel medicinsk teknik, NIDCAP och nutrition undervisa och instruera andra personalkategorier som vårdar barnet 12

13 Ledarskap Kompetensområde: Ledarskap och organisationsutveckling Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att: utifrån barnets och dess närståendes behov systematiskt leda, prioritera, fördela, delegera, samordna och utveckla omvårdnadsarbete och andra vårdinsatser Kompetensområde: Samverkan i vårdkedjan En barnsjuksköterska verkar för en adekvat informationsöverföring mellan olika aktörer i vårdkedjan, samverkan för att uppnå kontinuitet, effektivitet och kvalitet och för att ge barn och närstående stöd och vid behov remittera vidare alternativt tillkalla annan expertis. Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om betydelsen av samverkan med: närstående andra vårdgivare/aktörer i vårdkedjan personal som företräder andra yrken och verksamheter då det gäller barns omsorg, behandling, rehabilitering och habilitering olika myndigheter och organisationer som berör barns miljö, utveckling, uppväxt, vård och omsorg. 13

14 Litteraturlista Bing, V. (2003). Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. Bischofberger, E., Dahlqvist, G., Edwinson-Månsson, M., Tingberg, B., & Ygge, B-M (2004). Barnet i vården. Stockholm: Liber. Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Falköping: Natur och kultur. Gillberg, C., Hellgren, L. (2000). Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur och kultur. Hagelin, E., Magnusson, M., Sundin, C. (2007). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. Havnesköld, L., Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Hwang, P., Wickberg, B. (2002). Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut. Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Högskoleförordningen 2006:1053. ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor. (2002). (Översättning Tamarind). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Lindberg, T., Lagercrantz, H. (Red.) (2007). Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur. MFR (2000). Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa: en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv: state-of-the-art-konferens i Stockholm september Stockholm: Medicinska forskningsrådet MFR. Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (2003). Utarbetad av Svenska NOBAB (Nordisk förening för sjuka barns behov). Tryckhuset. Närståendes behov i vård och omsorg. (2004). Svensk sjuksköterskeförening. Olsson, G. (2005). Depressioner i tonåren ung trött och ledsen. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

15 Patientundervisning och patienters lärande. Svensk sjuksköterskeförening och Gothia förlag AB Regeringskansliet (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB. Socialstyrelsen (2007). Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Stockholm: Epidemiologiskt centrum. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling (SFS 1998:531) Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Socialstyrelsens författningssamling (SFS 1980:100) Sekretesslagen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) Patientjournallagen. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) Vaccination av barn. Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS (2006:24) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) Läkemedels hantering i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:23) Anmälan enligt Lex Maria och avvikelsehantering. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:16) Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska artikelnr Socialstyrelsen, Stockholm. Socialstyrelsen Folkhälsa (2007). Lägesrapport Statens Folkhälsoinstitut (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Kalmar: Lenanders grafiska AB. Statens medicinsk etiska råd. (2000). Etiska vägmärken nr 10. Om livets början en debattskrift. Stockholm:Elanders Gotab. Svensson, G. (2007). Barns rätt i hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Wright, L.M., Watson, W.L., Bell, J.M. (2002). Familje fokuserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 15

16 Kompetensbeskrivning För legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Riksföreningen för barnsjuksköterskor Svensk sjuksköterskeförening SSF Baldersgatan Stockholm Tfn: Fax: e-post: ssf@swenurse.se Hemsida: