Social- och hälsovårdsreformen ger rätt till likvärdig service

Transkript

1 FÖRORD 25 vuotta År berättade den första Socialbarometern om hur kommunerna gjorde justeringar i socialväsendets budgetar. Med dessa justeringar avsåg man att balansera budgeten, att bryta kostnadsökningen eller att göra rejäla utgiftsnedskärningar. I den 25:e Socialbarometern som nyligen har färdigställts är många av de åtgärder som avser att balansera ekonomin fortfarande aktuella: bland annat en gallring av kommunernas uppgifter och förnyandet av servicesystemet, genom vilka man strävar efter kostnadsbesparingar eller att åtminstone hindra en kostnadsökning diskuteras fortsättningsvis. Socialbarometern 205 färdigställdes alldeles inför riksdagsvalet. I offentligheten har man just inte diskuterat hur tjänsterna eller förmånerna kan förbättras, utan nedskärningslistorna dominerar i valdebatterna. Socialbarometern har förtjänstfullt genomförts av, Finlands social och hälsa rf:s forskningsteam. Den ger, dess medlemmar, intressegrupper och andra intresserade värdefull information om vad kommunernas socialoch hälsovårdsdirektörer samt FPA:s och arbetsoch näringsbyråernas direktörer anser om de social-, hälso- och sysselsättningspolitiska reformerna samt om medborgarnas välfärd. Dessa direktörer ansvarar i praktiken lokalt för medborgarnas service och beslutar om deras förmåner E SOSIAALIBAROM TRI Social- och hälsovårdsreformen ger rätt till likvärdig service Lagen om ordnandet av socialoch hälsovården, dvs. socialoch hälsovårdsreformen, har varit ett omtalat ämne bland politiker, organisationer och medborgare redan i flera år. Både mer och mindre aktiva förberedelser har gjorts redan i tio år. Beskrivande för processen är att fastän Socialbarometern färdigställdes under en mycket snäv tidtabell, så hann resultaten delvis föråldras redan före tryckning, då riksdagens grundlagsutskott ansåg att regeringens lagförslag till hälso- och social vårdsreform strider mot grundlagen. Enligt utskottet skulle den kommunala självstyrelsen ha blivit för snäv, då en stor del av kommunernas budgetar skulle ha överförts till samkommuner. Beredningen av socialoch hälsovårdsreformen fortsätter emellertid och resultaten av Socialbarometern ger underlag för detta arbete. kritiserade grundlagsutskottets ställningstagande särskilt för att den inte lade någon särskild vikt vid rätten till socialoch hälsovårdstjänster på lika villkor som också bör tryggas enligt grundlagen. Vid uppvägningen verkade strukturen vara betydligt viktigare än innehållet. Denna tolkning förutser också svårigheter med tanke på kommande reformer, om man vill hålla fast vid de kommunbaserade strukturerna. Fyra av fem inom socialoch hälsovårdsledningen i kommunerna efterlyser en större centralstyrning som en förutsättning för likvärdighet. Social- och hälsovårdsledningen var kritisk till hur

2 25 vuotta E SOSIAALIBAROM TRI den modell som nu ratades skulle ha inverkat på många av de socialoch hälsovårdspolitiska målen. En av bakgrundsfaktorerna torde vara att den planerade strukturändringen, och inte heller någon annan strukturändring i sig förbättrar servicens kvalitet eller kostnadseffektivitet. Strukturen är ett verktyg för att uppnå goda mål. För att målen ska uppnås på riktigt behövs en skicklig ledning som gör intressegrupperna delaktiga i förnyandet av servicen och bygger nya servicekedjor som utgår från kundernas behov. Jämlik integration av socialoch hälsovårdstjänster Ett av nyckelorden för alla socialoch hälsovårdsmodeller har varit integration. Målet är att samma koncept ska omfatta servicen både på bas- och specialnivå och både socialoch hälsovården. Detta är inte ens internationellt särskilt vanligt. Intressant med tanke på den eftersträvade integrationen av socialoch hälsovården är att det till vissa punkter finns till och med stora skillnader i synsättet inom socialoch hälsovårdsledningen bland dem som fått en hälso- och medicinskvetenskaplig utbildning versus socialvetenskaplig utbildning. Endast en tredjedel av socialpolitikerna anser exempelvis att grundskyddet är tillräckligt, medan två tredjedelar av hälsovårdspolitikerna anser det. På motsvarande sätt skulle hälften av hälsovårdspolitikerna inte höja någon förmån, medan varenda svarande socialpolitiker ansåg att det finns ett höjningsbehov i fråga om minst en förmån. På basis av resultaten är det således inte ovidkommande för dem som är i den svagaste ställningen huruvida reformen görs utifrån socialpolitiska eller hälsovårdspolitiska villkor. I det hittills sista skedet av socialoch hälsovårdsreformen skisserades en modell som skulle ha varit lätt att genomföra med hjälp av de nuvarande sjukvårdsdistrikten genom att integrera bashälsovården och socialvården i dem. De som svarande på barometern ansåg att modellen skulle ha lämpat sig bättre inom bashälsovården än inom socialvården. s linje har hela tiden varit att reformen kan lyckas och uppnå sina mål endast om den byggs utifrån en genuin integration från ett rent bord. Resultaten av Socialbarometern stöder detta. Arbetslösheten är det största hotet mot välfärden Enligt socialoch hälsovårdsledningen är arbetslösheten det största hotet mot människornas välfärd. Långvarig arbetslöshet försvårar försörjningen och leder i värsta fall till utsiktslöshet. Socialoch hälsovårdsledningen ser de ökade långtidsarbetslösheten i sin vardag. Enligt den verkar speciellt de långtidsarbetslösas välfärd ha försvagats under de senaste åren. Även över 0 procent av arbetsoch näringsbyråernas ledning bedömer att långtidsarbetslösheten är ett svårt och växande problem inom deras område.

3 25 vuotta E SOSIAALIBAROM TRI Arbets- och näringsbyråernas service förnyades från ingången av 203. Ledning med ansvar för servicen bedömer att reformen inte har gynnat de mest svårsysselsatta den personliga kundservicen för dessa har dessvärre försvagats. Av alla svaranden bedömde 73 procent att landets regering har misslyckats med sitt främsta mål, dvs. att minska fattigdom, utslagning och ojämlikhet. Arbetslöshetspolitiken betraktas som ett av de effektivaste sätten att minska ojämlikhet utan ökad sysselsättning kommer olika omorganiseringar inte att vara till någon hjälp. Barnskydd är också annat än missförhållanden Barometern har delvis genomförts i samarbete med Centralförbundet för Barnskydd och därför har frågor som gäller barnskyddet fått en särskild roll i denna bok. är även beredd att i fortsättningen genomföra forskningssamarbete med sina medlemmar. Fastän barnskyddet diskuteras offentligt nästan enbart i samband med missförhållanden, bedömer socialoch hälsovårdsledningen att situationen är tämligen positiv och att den nya barnskyddslagen kommer att förbättra situationen ytterligare. Oroande är dock att de som anser att den nuvarande situationen är dålig, inte heller tror på att den nya lagen kommer att leda till några förbättringar. Välfärdsstaten bidrar till tillväxt Välfärden kan upprätthållas långsiktigt endast vid ekonomisk tillväxt. Bruttonationalprodukten har minskat tre år i följd, vilket har försvagat sysselsättningsläget och utökat underskottet i de offentliga finanserna. Finland är i recession, vilken riskerar att smula sönder grunden för välfärdsstaten om den fortsätter. Finland behöver tillväxt. I ett land som Finland med en hög kompetens uppnås tillväxt endast genom att upprätthålla ett välfärdssamhälle som producerar en kunnig, innovativ och välmående arbetskraft. Välfärdssamhället och den ekonomiska tillväxten skapar en välfärdsspiral; de matar varandra. Tack till genomförarna Rapporten Socialbarometern 205 har utarbetats av s forskningsteam: forskare Tyyne Hakkarainen, specialforskare Juha Peltosalmi och forskningsexpert Pia Londén. Forskningsprocessen har stötts av forskningschef Anne Eronen och kommunikationsexpert Erja Saarinen.

4 25 vuotta E SOSIAALIBAROM TRI s direktörer och experter har bidragit med värdefulla insatser i forskningen allt från att formulera forskningsteman till att tolka resultaten och dra slutsatser. Som medlemmar i expertgruppen för Socialbarometern tackar vi för samarbetet och idéerna till enkäternas innehåll: förhandlande tjänsteman Päivi Haavisto-Vuori från arbetsoch näringsministeriet, forskningsdirektör, professor Olli Kangas och forskare Markku Laatu från FPA, förhandlande tjänsteman Inga Nyholm från finansministeriet, socialrådet Pirjo Sarvimäki från socialoch hälsovårdsministeriet samt specialexpert Sini Toikka från Penningautomatföreningen. Därtill vill vi tacka Centralförbundet för Barnskydd för ett gott samarbete vid upprättandet av de frågor som berörde barnskyddet och i utvärderingen av resultaten. Vi tackar även FPA, arbetsoch näringsministeriet samt Penningautomatföreningen för finansieringen av genomförandet av Socialbarometern. Socialbarometern skulle inte finnas till utan den lokala expertisen. Ett stort tack till alla som svarade på enkäten och som har använt sin tid för att dryfta aktuella teman om service och välfärd. kommer att förnya sin forskningsverksamhet. Den största förändringen är att vi övergår från två årliga barometrar till en enda: Social- och Organisationsbarometrarna publiceras i fortsättningen vartannat år Socialbarometern nästa gång år 207. Detta ger oss mera tid att utnyttja resultaten av barometrarna ännu noggrannare än hittills, då de innehåller en stor mängd forskningsresultat. Vi får även tid att utveckla våra medlemstjänster och att snabbt göra andra utredningar som ligger i tiden. Helsingfors den 6 mars 205 Vertti Kiukas generalsekreterare

5 Socialbarometern 205 Välfärd förutsätter ett tillräckligt grundskydd och sysselsättningsmöjligheter Det går fortfarande relativt bra för befolkningen. Detta bedömer samtliga grupper som svarade på Socialbarometern: nästan fyra av fem svarande anser att den totala välfärden i det egna området genomförs relativt väl eller väl. Enligt svarandena har välfärden bland befolkningen stigit i jämn takt sedan år 7. Efter 203 har synpunkterna på välfärden emellertid sakta blivit mer pessimistiska. Majoriteten av svarandena anser nämligen samtidigt att ojämlikheten har ökat inom hela landet och inom det egna området. Nästan tre fjärdedelar anser att regeringen har misslyckats med sitt mål att minska fattigdom, utslagning och ojämlikhet. Trots det anser endast en dryg tredjedel av svarandena att grundtrygg hets förmånerna är på otillräcklig nivå. En del av socialoch hälsovårdsledningen skulle höja grundskyddet, medan en femtedel inte skulle höja en enda förmån. Inom socialoch hälsovårdsledningen finns mycket olika åsikter om grundskyddets tillräcklighet. Speciellt direktörer med en hälso vårdsutbildning anser att grundskyddet är tillräckligt, medan samtliga direktörer med en utbildning i socialt arbete och socialpolitik anser att det finns behov av förhöjningar. Inom arbetsoch näringsbyråernas ledning skulle 40 procent inte höja arbetslöshets skyddet överhuvudtaget. Av FPA:s direktörer skulle nästan alla höja åtminstone en förmån. Social- och hälsovårdsledningen och FPA-byråernas ledning skulle hellre höja förmåner som utbetalas till minimibelopp sjuk- och föräldradagpenningar, grunddagpenningen för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet i stället för inkomstrelaterade förmåner, såsom bostadsstöd eller utkomststöd. De flesta skulle även höja närståendepenningen och studiestödet. Den genomsnittliga minimiinkomsten som de svarande anser vara tillräcklig är 00 euro, vilket är något under den officiella låginkomstgränsen. Knappt hälften av socialoch hälsovårdsledningen bedömer att välfärden har försvagats särskilt i någon eller flera befolkningsgrupper inom det egna området under det senaste året. Den vanligaste orsaken som försvagar välfärden är arbetslöshet. Svarandena anser att arbetslöshet kommer att ha den största inverkan på befolkningens välfärd inom de närmaste åren. Även försörjnings problem och tillgången till hälsovårdstjänster betraktas allmänt in verka på välfärden under de kommande åren. Enligt svarandena minskar ojämlikheten inte i första hand med att utveckla servicen eller inkomstöverföringarna. Svarandena framhäver andra samhälls politiska sektorer, speciellt skötseln av syssel sättningen. Det finns inga enkla lösningar för att minska ojämlikheten. Ett bevis på detta är att en dryg femtedel av svarandena inte kunde nämna åtgärder som minskar ojämlikhet. Enligt svarandena har regeringen inte lyckats minska ojämlikheten. En viktig orsak förutom recessionen och den dåliga sysselsättningsutvecklingen är även statsrådets ledningsproblematik. De politiska riktlinjerna och målen är svåra att omsätta i praktiska åtgärder med nuvarande regerings-

6 Socialbarometern 205 bas och ansvars förhållanden. Det politiska ansvaret och förvaltningsresurserna i olika ministerier borde axlas av samma ledning för att främja de strategiska målen. Av regeringen krävs även ett genuint politiskt engagemang för att uppnå de strategiska målen. Finland förebråddes nyligen av Europeiska rådet för att inte ha följt kraven i den europeiska sociala stadgan, då grundtrygghetens nivå är för låg hos oss. Det finns även starka forskningsbevis på att grundtryggheten inte är över dimen sionerad. Grundtryggheten används för konsumtion, och eftersom de primära förmånerna i många fall är små, behöver människorna bestående utkomststöd. Som en sparform har man föreslagit en frysning av socialskyddsindexet under t.o.m. hela valperioden. Detta skulle leda till ett större beroende av utkomststöd och försvåra sysselsättningen ytterligare; utkomststöd är den förmån som minst sporrar till arbete. Man bör se till grundtrygghetens nivå så att förutsättningarna för ett människovärdigt liv tryggas och människorna kan sysselsätta sig bättre än hittills. : Den kommande regeringen bör uppställa minskningen av olikvärdig heten, hälso- och inkomstskillnaderna och fattigdomen som sina viktigaste mål. Regeringen ska klart och tydligt fastställa vem som an svarar för de praktiska åtgärderna i syfte att uppnå målet. Köpkraften för dem som lever på grundtryggheten bör säkerställas. Socialskyddets primära nivå höjs för att minska beroendet av utkomstskyddet. Planer för att höja sysselsättningsnivån för personer som är partiellt arbetsförmögna, långtidsarbetslösa och andra svårsysselsatta görs genom ett fyrpartssamarbete; även socialoch hälsovårdsorgani sationerna tas med i diskussionerna i egenskap av medborgarnas representanter och speciellt som experter på sysselsättningen av svår sysselsatta i syfte att förbättra sysselsättningsgraden.

7 Socialbarometern 205 Många olika åtgärder för att minska arbetslösheten Ökad arbetslöshet och dess inverkan på människornas välfärd oroar alla de grupper som svarade på Socialbarometern. De svarande anser att arbetslöshet och försörjningsproblem kommer att ha den största inverkan på människornas välfärd under de närmaste åren. Arbets- och näringsbyråernas ledning betraktar långtidsarbetslösheten som ett allvarligt problem. Den anser att personlig service bör tillhandahållas för långtids arbetslösa. Dessa tjänster har emellertid försvagats klart sedan ingången av 203 då arbetsoch näringsbyråerna reformerades. Personalen vid arbetsoch näringsbyråerna har minskat under de senaste åren. De direktörer som ansvarar för arbetsoch näringsbyråernas tjänster har inte någon stark tilltro till att de tjänster som är på deras ansvar ska kunna tryggas med nuvarande resurser. Bedömningarna som gäller framtiden är ännu mer kritiska. Ett undantag utgör tjänsterna för arbetsgivarkunder, som man bättre klarar av att trygga. Reformen av arbetsoch näringsbyråernas tjänster förbättrade enligt resultaten uttryckligen samarbetet med företagen och företags tjänsterna samt samarbetet mellan de olika byråerna. Enligt arbetsoch näringsbyråernas ledning finns det många orsaker som hindrar sysselsättningen av svårsysselsatta. De vanligaste av dessa är bristen på heltidsarbete, de arbetssökandes ovilja att söka arbete utanför den egna boende orten, den låga statliga och kommunala sysselsättningen samt företagens ovilja att avlöna svårsysselsatta både av ekonomiska orsaker och på grund av negativa attityder. I organisationerna finns det däremot inga attitydhinder för avlöningen av svårsysselsatta. Organisationerna har därför en viktig roll i sysselsättningen av partiellt arbetsförmögna. Av de revideringar som trädde i kraft i början av året i syfte att minska långtidsarbetslösheten väntas lönestödet bidra mest. Mest kritiskt förhåller man sig till hur ökningen av kommunernas roll och ansvar samt utvidgandet av den sektorövergripande samservicen att omfatta hela landet kommer att inverka på långtidsarbetslösheten. Som ett problem för den sektorövergripande samservicen betraktas bland annat otillräckliga resurser. Uppmärksamhet bör även fästas vid en sammanjämkning av förfarandena hos de myndigheter som verkar i flera kommuner. Samarbetet mellan arbetsoch näringsbyråerna och bashälsovården är svagare än mellan många andra aktörer. Arbetslösheten har ökat kraftigt sedan år 202. Enligt svarandena har ökningen av arbetslösheten inom deras områden i främsta hand varit konjunkturrelaterad, men även mer bestående förändringar i produktions strukturen har inverkat: den viktigaste orsaken till den ökade arbetslösheten anses närmast vara ett minskat antal arbetsplatser och inte ett mindre utbud av arbete. För att avvärja den svaga efterfrågan på arbete behövs framför allt ekonomipolitiska åtgärder, dvs. en stimulerande penning- och finanspolitik. Svarandena lyfter fram denna som en av de viktigaste metoderna i skötseln av sysselsättningen. Samtidigt ansågs emellertid åtgärder som ökar utbudet av arbete som viktiga, t.ex. ett mer sporrande socialskydd samt en ökning av arbetslöshets-

8 Socialbarometern 205 skydd mot motprestationer. Dessa åtgärder löser emellertid inte bristen på arbetsplatser. Antalet långtidsarbetslösa har ökat och är redan över Detta ökar servicebehovet, som man inte kunnat svara på genom reformen av arbetsoch näringsbyråernas tjänster. För det arbetslösa uppstår det just inga vägar som skulle leda till sysselsättning inom den öppna sektorn. Problemet gäller också det i övrigt goda arbete som utförs i organisationerna för att sysselsätta svårsysselsatta. En lösning på detta kräver samtidigt såväl ekonomipolitiska, socialoch hälsovårdspolitiska som sysselsättningspolitiska åtgärder: ökningen av antalet arbetsplatser bör främjas med en stimulerande ekonomipolitik. Funktionsförmågan hos de svårsysselsatta bör stödas med många olika slags tjänster i alla skeden av arbetslivet. En sektorövergripande kartläggning och skötsel av de problem som leder till nedsatt arbetsförmåga, ett nära samarbete mellan socialoch hälsovårdsväsendet, arbetsoch näringsbyråerna och FPA samt tjänster som förbättrar funktionsförmågan även efter sysselsättning är åtgärder med vilka förutsättningarna för sysselsättning förbättras. Möjligheterna för företagen att avlöna långtidsarbetslösa bör också avhjälpas genom att få till stånd en attitydförändring och genom att utöka de ekonomiska sporrarna. : Minskad arbetslöshet bör lyftas fram som ett av de viktigaste samhälls politiska målen under den kommande regeringsperioden. Inom skötseln av sysselsättningen används i främsta hand en efterfrågepolitik, dvs. en stimulerande penning- och finanspolitik men också många slags tjänster som förbättrar funktionsförmågan hos svårsysselsatta samt andra åtgärder som ökar utbudet av arbete. Det bör säkerställas att arbetsoch näringsbyråerna även tillhandahåller personlig service. Detta är viktigt speciellt i fråga om tjänster för stödd sysselsättning. Inverkan av det reviderade lönestödssystemet, som trädde i kraft vid ingången av året, på de svårsysselsattas ställning bör följas upp och systemet ändras om revideringen hindrar sysselsättning. Tillräckliga resurser anvisas den sektorövergripande samservicen. Möjligheterna för partiell arbetsförmögna att komma ut på den öppna arbetsmarknaden underlättas genom att upplösa de bestämmelser som hindrar dem att ta emot arbete och genom att erbjuda anpassade tjänster. För medborgarorganisationerna tryggas tillräcklig finansiering och tillräckliga verksamhetsförutsättningar för att de fortsättningsvis ska kunna erbjuda arbete för svårsysselsatta.

9 Socialbarometern 205 Social- och hälsovårdsreformen ger alla tillgång till likvär diga tjänster av hög kvalitet Cirka en tredjedel av dem som svarade på Socialbarometern ansåg i slutet av år 204 att regeringens proposition till ordnande av socialoch hälsovården är lösningen på problemen inom socialoch hälsovården. Av de enskilda delarna i reformen stöddes emellertid en överföring av ansvaret för att ordna socialoch hälsovården på fem socialoch hälsovårdsområden av en ännu större grupp svaranden: över hälften av socialoch hälsovårdsledningen var av denna åsikt. Klart mer än hälften bedömde att ansvaret för ordnandet av tjänsterna lämpar sig för kommuner eller samkommuner. Nästan fyra femtedelar av socialoch hälsovårdsledningen stöder fastställandet av den nationella styrningen av socialoch hälsovården. Den viktigaste orsaken är att man endast genom centralstyrning kan garantera likvärdiga tjänster i hela landet. Genom en stark styrning kan man förhindra deloptimering, minimera överlappande tjänster och genom centralisering uppnå kostnadsinbesparingar och annan nytta. Det att man vill stärka den nationella styrningen och stöder inrättandet av fem socialoch hälsovårdsområden berättar om att en stor del av socialoch hälsovårdsledningen i kommunerna anser att kommunerna inte längre klarar av att bära ansvaret för ordnandet av socialoch hälsovårdstjänsterna. Resultaten visar att socialoch hälsovårdsreformen är nödvändig. Den föreslagna socialoch hälsovårdslösningen skulle enligt socialoch hälsovårdsledningen mycket bra ha tryggat tillgången till likvärdiga och kostnadseffektiva hälsovårdstjänster av hög kvalitet samt välfungerande service kedjor. Man ansåg att reformen kommer att ha positivare inverkan på hälsovårds tjänsterna än på socialtjänsterna. Endast några få svarande ansåg att den nu föreslagna reformen skulle ha gett en klarare förvaltning, tryggat tillgången till lokala tjänster och minskat de socioekonomiska hälsoskillnaderna. Cirka en femtedel av de svarande inom socialtjänsterna och en fjärdedel inom hälsovårdstjänsterna bedömde att reformen skulle bidra till kundorienterade tjänster. Invånarnas möjligheter att delta och påverka betraktas som viktiga, men få av socialoch hälsovårdsdirektörerna ansåg att den förslagna socialoch hälso vårdsreformen skulle ha bidragit till detta, fastän lagförslaget innehöll en stark skyldighet att höra invånarna. Många av åtgärderna för att göra invånarna delaktiga tillämpas redan och den information som fås utnyttjas i planeringen av tjänsterna, även om de utifrån svaren skulle kunna tillämpas i ännu större utsträckning. Social- och hälsovårdsledningen och FPA-byråernas ledning anser det vara viktigt att öka friheten att välja socialoch hälsovårdstjänster. Över hälften av dem anser att utökande tjänster inom den privata sektorn är ett bra sätt att förbättra kundernas valfrihet. Social- och hälsovårdsledningens svar ger antydningar om att socialoch hälsovårdsreformen skulle ha genomförts på hälsovårdens villkor, då de centrala målen bättre hade uppnåtts inom hälsovården än inom socialvården. En genuin integration av socialoch hälsovårdstjänsterna är viktig.

10 Socialbarometern 205 Om reformen endast görs på hälsovårdstjänsternas villkor, är risken att det inte uppstår enhetliga servicehelheter. Fastän socialoch hälsovårdsledningen anser att socialoch hälsovårds reformen är nödvändig, förhåller de sig kritiska till att de socialoch hälsovårds politiska målen skulle ha uppnåtts i den föreslagna socialoch hälsovårds strukturen. Detta kan ha ett samband med att lagförslaget om ordnande av socialoch hälsovård skulle ha ändrat tjänsternas finansieringsstruktur. Det är också klart att man genom en enda lag om ordnande av hälso- och sjukvård eller genom en viss förvaltningsmodell inte skulle ha kunnat, eller heller i fortsättningen kan lösa alla problem inom socialoch hälsovården. För att lösa dem behöver man utveckla tjänsternas, arbetssättens och processernas innehåll och ett skickligt ledarskap. Även finansieringslösningarna är viktiga för att uppnå målen med reformen. Det faktum att lagen om ordnandet av socialoch hälsovården ratades i mars 205 innebär inte att förnyandet av socialoch hälsovården skulle ha avstannat. I kommunerna planeras och görs strukturella förändringar och beredningen av socialoch hälsovårdsreformen fortsätter inom SHM:s förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsledningen anser att det pågår en kraftig förändring inom socialoch hälsovården inom deras områden. Även om man inte riksomfattande har lyckats förnya socialoch hälsovårdsstrukturerna, förhåller sig socialoch hälsovårdsledningen positiv till en förändring och anser att den är behärskad. : Förnyandet av socialoch hälsovårdstjänsterna bör fortsätta för att få till stånd likvärdiga och människonära socialoch hälsovårdstjänster. För att uppnå detta fastställs en nationell styrning. Störningsfria servicehelheter och -kedjor bör säkerställas. Service syste mets tyngdpunkt förflyttas till att förebygga problem och till ett tidigt ingripande. I samband med socialoch hälsovårdsreformen säkerställs att kommu ner na har en namngiven aktör som är ansvarig för att främja välfärd och hälsa. Även i den kommande lagen om ordnande av socialoch hälsovård föreskrivs om invånarnas delaktighets- och påverkningsmöjligheter. Social- och hälsovårdsorganisationernas specialkunnande bör utnyttjas i reformen. Organisationerna har både yrkesmässig kompetens och expertis som bygger på erfarenheten hos de specialgrupper som de representerar om servicebehoven och specialtjänster. Denna expertis kanaliseras till genomförandet av reformen och som en del av socialoch hälsovårdens servicesystem.

11 Socialbarometern 205 Beslutens inverkan på barn bör bedömas systematiskt Barnskyddet syns i offentligheten närmast i samband med missförhållanden. Detta ger emellertid ingen helhetsbild av barnskyddets tillstånd: socialoch hälsovårdsledningen har en tämligen positiv bild av barnskyddsklienternas välfärd. Klart över hälften bedömer att barnskyddsklienternas välfärd genomförs ganska väl eller väl. De som uppskattar att välfärden genomförs väl är emellertid endast under en tiondedel. En tredjedel av svarandena förutser att barnskydds klienternas välfärd kommer att öka inom fem år. Social- och hälsovårds ledningen i områden med ett stort invånarantal har en klart ljusare bild av framtiden än ledningen i mindre områden. Enligt barnskyddslagen ska vård av barn utom hemmet i främsta hand ordnas som familjevård. Man uppskattar att detta genomförs väl redan nu och att situationen kommer att förbättras ytterligare. Nästan två tredjedelar av socialoch hälsoledningen bedömer att familjevård ordnas primärt tämligen väl redan nu inom området och att över 70 procent av fallen kommer att ordnas som familjevård under kommande år. Ändringarna i socialvårdslagen som godkändes vid utgången av 204 och i barnskyddslagen i anslutningen till den väntas öka barnens, ungdomarnas och familjernas välfärd, även om detta inte sker omedelbart utan först om närmast fem år. De svaranden som bedömde att barnskyddsklienternas välfärd genomförs tämligen väl eller väl redan nu, tror att välfärden tack vare lagändringarna kommer att öka ytterligare redan inom ett år. Ungefär var femte svarande kunde inte bedöma lagförändringarnas inverkan om fem år. Då lagstiftningen ändras är det viktigt att direktörerna har tillräckligt med information om hur reformen inverkar på barn och unga och de tjänster som är avsedda för dessa. Användningen av privata anstaltvårdstjänster har minskat under de senaste tio åren och förutses minska ytterligare. Anlitandet av andra privata barnskydds tjänster, såsom eftervårds-, öppenvårdsoch familjevårdstjänster har ökat och användningen av dem förutses öka ytterligare i viss mån. Bedömningen av beslutens inverkan på barnen är ett verktyg för främjande av välfärden och hälsan bland barn, unga och familjer samt i planeringen och utveck landet av tjänsterna. Bedömningen av ändringarnas inverkan på barnen genom förs enligt svaren tämligen väl i beslutsfattandet och upphandlingen inom barnskyddet, men dåligt inom annat beslutsfattande än det som gäller barnskyddet. och Centralförbundet för Barnskydd : Barn och unga har rätt till tjänster av hög kvalitet som motsvarar deras behov. Detta ska utgöra utgångspunkten i reformen av socialoch hälsovårdstjänsterna. På kommunnivå bör man göra systematiska bedömningar av vilken inverkan besluten har på barnskyddet också i fråga om sådana beslut som gäller barn endast indirekt. Det är viktigt att förbättra kompetensen inom tjänsteupphandlingen i kommunerna och att säkerställa att tjänsteupphandlingen utgår från barnets intresse.