nytt från Norrländsk skog skapar tillväxt Martinsons investerar i Hällnäs Engagerat par sätter fåren i arbete

Transkript

1 nytt från nr 2/09 2/10 En tidning om att ta vara på alla värden hos Västerbottens skogar Martinsons investerar i Hällnäs Engagerat par sätter fåren i arbete Norrländsk skog skapar tillväxt

2 Näringsrikedom Norrländsk skog skapar tillväxt Martinsons skapar arbeten i en bredd av branscher och det startar redan i skogen. Martinsons Bygdsiljum Tel info@martinsons.se Ansvarig utgivare Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Dixie PR Tel Layout Krux & Co Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö Taberg Media Group Den norrländska skogen är en förutsättning för Martinsons verksamhet, men också för den stor a bredd av branscher som gynnas av ringarna på vattnet som Martinsons skapar. Här besöker vi några av dem som finns i och allra närmast skogen. Kågedalens Skog är en av de entreprenörer som Martinsons samarbetar med för att hantera avverkning, markberedning och timmerinkörning. Niklas Åström äger och driver företaget med tre anställda sedan sex år tillbaka: Vi bor alla här i trakten och det är värdefullt att få arbeta i närheten. Dessutom får vi ofta besök av intresserade skogsägare som vill titta på arbetet och ställa frågor, vilket bara är kul, berättar Niklas. Effektivt skogsbruk Kågedalens Skog har två Valmetmaskiner i sitt stall som vid gallring avverkar närmare 250 träd i timmen och under slutavverkning cirka 150 träd i timmen. Med modern maskinpark och gott om jobb har Niklas ett arbetsliv han uppskattar. Jakt och fiske lockade mig till naturen och jag trivs jättebra med det jag gör. Familjeföretag Efter avverkningen tar Johanssons Åkeri i Bygdsiljum ofta vid, då de har ansvar för Martinsons timmertransporter i Västerbotten. Och precis som Martinsons är de ett familjeföretag med imponerande anor. Åkeriet grundades 1931 och drivs i dag i tredje generationen, av fyra bröder Johansson. En av dem är Roger Johansson, som började som hjälplastare redan Då hade vi två bilar. Nu har vi 25 anställda och 11 bilar. Det är tack vare Martinsons utveckling som vi kunnat expandera så mycket. I dag är vi med i alla delar av kedjan, från att ta in råvaran till sågverken till att transportera färdiga produkter vidare. Roger berättar att Martinsons är den största och mest långvariga kunden och att transporter för företagets räkning är en vanlig syn på de västerbottniska vägarna. Ett exempel är vägen förbi Hjoggböle, en by strax söder om Skellefteå som ligger i anslutning till E4. Våra bilar passerar nog där mellan 40 och 50 gånger per dygn, ofta på väg mot snickerier, kraftvärmeverk och hamnar.

3 Ledare: Framtiden finns i skogen Martinsons tecknade under våren ett nytt avtal med Ahlmark Lines, vilket inneburit ökade avgångar från Skelleftehamn. En stor del av volymen sågade trävaror går på export via båt och avtalet har bidragit till arbetstillfällen på stuveriet och övriga delar av hamnen. Martinsons använder också Hara holmen, Piteå och Holmsund utanför Umeå som hemmahamnar. Biobränsle Avverkad skog som inte blir virke eller massaved tas i allt större omfattning också tillvara, som biobränsle. Martinsons äger tillsammans med tolv andra sågverk och träindustrier Rebio, som levererar biobränsle till energiföretag och industrier. Företaget har i dag en omsättning på närmare 180 miljoner, och satsningarna från bland andra Skellefteå Kraft och Umeå Energi på nya kraftvärmeverk och pelletsfabriker gör att efterfrågan är stor. Energiproduktionen måste ställas om så att andelen förnybar energi ökar. Det gör skogsråvaran väldigt attraktiv i dagsläget, berättar Per Bertilsson, vd på Rebio. Precis samma sak kan sägas för träet i allmänhet, där Martinsons säkerställer sin konkurrenskraft genom banbrytande kunnande, engagemang och kunniga samarbetspartners. Som ofta är regionala. Vilket är helt naturligt, inte för att de är regionala, utan för att de har den höga kompetens som krävs. Få områden har haft en så stark utveckling som den svenska skogs- och träförädlingsindustrin. Gränsen för det möjliga flyttas framåt i snabb takt och vi tänker även fortsättningsvis vara med om att driva den framåt. De långvariga och starka samarbeten vi har etablerat, inte minst med skogsägare, är en viktig del av vår framgång. Vi köper en stor andel av vår skog från privata skogsägare, gärna i långsiktiga förtroenden. Många har också varit med oss genom flera generationer och har varit en viktig del av den resa som vi gjort. Inte minst har vi i branschen fått vara med om en otrolig teknikutveckling, som kanske är allra tydligast i skogen. Jobb som i mitten på 70-talet var tunga och manuella är i dag högteknologiska och moderna. Utveckling har också skett på många andra områden och möjligheten att få träffa er skogsägare, stora som små, under året vid våra skogsträffar är därför något vi uppskattar väldigt mycket. Det ger oss möjligheten att visa ytterligare axplock av allt det storslagna som det norrländska träet kan åstadkomma. Det intresse som ni visar för vår verksamhet värmer oerhört. För det är också så att just er skog bidrar till kvaliteten på våra produkter och att säkerställa vår konkurrenskraft och att behålla mervärden och arbetstillfällen i regionen. Några av våra samarbetspartners presenteras i artikeln intill. Det finns naturligtvis väldigt många fler. I vårt närområde finns också starka leverantörer och ett starkt forskningssamhälle. Och tillsammans har vi kommit långt. I dag finns en bred samsyn om träets positiva effekter. Det är också roligt att konstatera att så många norrländska kommuner tagit chansen att vara del av satsningen Trästad Även om kommunerna kommit olika långt så är deltagandet en viljeinriktning som jag är övertygad om är helt rätt. Kanske särskilt i Norrland där träet är så viktigt för vår utveckling både på kort och på lång sikt. I dag skapar träet möjligheter att bo och verka även på mindre orter och visst är det så att framtiden finns i skogen. Lars Martinson, koncernchef

4 Träbyggandets konst Martinsons deltog i utställningen TRÄ 2010 som pågick mellan 8 maj och 19 september på Virserums Konsthall. Enligt Barbro Wendén, controller under utställningen, lockade utställningen en bra blandning av besökare: Vi har lockat såväl konst- och arkitekturintresserade som vanliga familjer. Dessutom har vi tagit emot mer än skolbarn som också tyckt att utställningen varit spännande. Inför TRÄ 2010 spreds uppropet Nödvändighetens arkitektur över hela världen med budskapet att skicka in förslag på hållbar arkitektur. Konsthallen fick in 143 bidrag från 28 länder och 42 valdes ut och visades under utställningen. Nu satsar Umeå på träbyggande Gammlias nya läktare, en näraliggande innebandyhall samt fasaden till det resecenter som tar emot Botniabanans resenärer, är tre framstående projekt i Umeå där modern träbyggnadsteknik står i centrum. De byggs alla med limträ och massivträ producerat av Martinsons. I valet att bygga läktaren i limträ var, som så ofta är fallet, ett tidigare projekt som Martinsons genomfört viktigt som referensobjekt, berättar Sture Bäckman, byggprojektledare på Umeå kommun: Vi har fått många positiva kommentarer kring läktaren på Dragonen och det gjorde oss intresserade av att bygga i trä även på Gammlia. Den enda invändningen internt kom kring frågan om underhåll, men för de miljoner som skilde i pris jämfört med att bygga i betong så blir det väldigt många års underhåll. Läktaren på Gammlia kommer att rymma sittande åskådare och innehåller 230 m 3 limträ. Innebandyhallen kommer att ha måtten 44 x 61,5 meter och för resecentrumet handlar limträets inslag om en fackverkskonstruktion som håller upp glasfasaden. Martinsons investerar i Hällnäs Ny komponentlinje ökar vidareförädlingen Martinsons investerar 30 miljoner kronor i en ny komponentlinje på Hällnäs såg utanför Vindeln. Investeringen innebär upp till 10 nya jobb på sågen och grundar sig i ett långsiktigt avtal om komponentleveranser till Hedlunda Industri utanför Lycksele, som bland annat tillverkar bokhyllor och sängar till IKEA. Vi kan nu vidareförädla lokala råvaror effektivt och med minimal miljöpåverkan. Hedlunda är mindre än en timmes bilfärd bort och det kommer att bli ett bra samarbete, säger Lars-Åke Svensson, platschef i Hällnäs. Råvaran i fokus Råvaran till den nya komponentlinjen kommer från klenare furu som tidigare blev massa. Jerry Johansson, vd på Hedlunda Industri, glädjer sig åt Martinsons investering och den ökade vidareförädlingen: Det här innebär att vi kan ta tillvara och vidareförädla så mycket mer av den skog som avverkas. Den direkta följden blir att vi kan producera möbelserierna mer kostnadseffektivt, och då står vi starkare i konkurrensen med utländska leverantörer. Det här är teknik som gynnar stora delar av den lokala träindustrin här i Norrland. Produktion från december Den gamla komponenttillverkningen kommer att fortgå till den 1 september, sedan börjar förberedelserna för att ta emot de första maskinerna som anländer i mitten av oktober. Målsättningen är att komponentlinjen ska ha 50 % produktionskapacitet i mitten av december, förklarar Lars-Åke. I Hällnäs finns en historia av komponenttillverkning. Redan under tidigt 80-tal startade tillverkningen av dörr- och fönsterkomponenter som i första hand levererades till England, men på grund av en sviktande marknad lades produktionen ned Den nya linjen kommer att finnas i samma hus som den tidigare, med skillnaden att maskin parken är hypermodern och anpassad för dagens höga krav. Vi har några medarbetare kvar som arbetade med komponenttillverkning tidigare och vi kommer naturligtvis att dra nytta av deras kunskaper då vi startar upp, avslutar Lars-Åke Svensson.

5 Miljövänliga hemmabyggen i limträ Hör du till dem som valde limträ till sommarens byggprojekt? I så fall har du gjort ett val som är bra för miljön. Det visar beräkningar från Martinsons, som tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, studerat klimatpåverkan från de produkter som finns tillgängliga via byggvaruhandeln. Balkar, såväl som pelare och den nya limträtrallen är att betrakta som klimat neutrala. Det innebär att produkterna inte ger något nettoutsläpp av växthusgaser under sin livscykel. En viktig del i att limträet kan betraktas som klimatneutralt är att träet och vår skogsmark är en naturlig kolsänka, som binder koldioxid, berättar Per Lundgren, miljö- och kvalitetssamordnare på Martinsons och den som står bakom de nya beräkningarna. Träet, som är en förnybar råvara, är det enda byggmaterial som har egenskapen att det binder koldioxid och ger därför en dubbel klimateffekt. Medan en kubikmeter av konkurrerande material alltid innebär ett nettoutsläpp av stora mängder koldioxid under produktionen står en kubikmeter limträ för ett nettoupptag av 730 kilo koldioxid. Martinsons och IVL:s studie bekräftar den breda samsyn som i dag finns och som talar om den viktiga rollen som trä spelar i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Ett hållbart skogsbruk är en förutsättning och medvetenheten som finns i dag är en bra garanti för att det kommer att efterlevas, avslutar Per Lundgren. Atmosfäriskt CO 2 CO 2 Bundet kol kvar i limträprodukt 729 kg CO 2 bio/m 3 Skogsbruk och transport till sågverket 14 kg CO 2 ekv/m 3 Lagrar kg CO 2 bio/m 3 Förbrukning biobränsle främst vid virkestorkning 228 kg CO 2 bio/m 3 Limträtillverkning 32 kg CO 2 ekv/m 3 Lastbilstransport till kund 200 mil 72 kg CO 2 ekv/m 3 Skogen binder koldioxid och lagrar den som kol i träden och i marken. Tillverkningen av limträ innebär ett utsläpp av koldioxid. Limträ utgör en kolsänka då det binder kol så länge det används.

6 Korsa älven med stil Ny träbro på gång i Skellefteå Ola Burström, Skellefteå kommun, Olle Hagman LTU, Mikael Lindberg, Martinsons och Karl-Erik Malm från Skanska tog plats i båten inför det första spadtaget. Det första spadtaget för Nordens längsta snedstagsbro i trä togs den 11 augusti i Skellefteå. Gång- och cykelbron som korsar Skellefteälven kommer att vara 4 meter bred och 130 meter lång mellan pylontornen. Bron har beställts av Skellefteå kommun och Ola Burström, ordförande i Skellefteå kommuns tekniska nämnd, har höga förhoppningar: Vi kommer att få en toppmodern bro och det gör inte saken sämre att det görs intill de höga trähus på norra sidan av älven som också är konstruerade med modern träbyggnadsteknik, sa Ola Burström, ordförande i tekniska nämnden i Skellefteå kommun. Husen som Burström refererade till är höghusen vid Älvsbacka Strand, de sju våningar höga trähus som konstruerats med stommar i trä från Martinsons. Två hus har redan uppförts och konstruktionen av det tredje höghuset är i full gång, efter att intresset för lägenheterna återigen varit mycket stort. Positiva miljöeffekter Brobehovet i Skellefteå är stort och gång- och cykelbron som nu konstrueras kommer även att ha en positiv effekt på miljön, hoppas Ola Burström. Majoriteten av bilfärderna är kortare än 5 kilometer. Om bron kan få folk att välja att gå eller ta cykeln så gör vi miljön en jättetjänst. Förutom finansieringen från Skellefteå kommun finansieras bron också av ett tillskott av EUmedel, då den kommer att bli högintressant som forskningsprojekt. Sensorer kommer att monteras på bron för att ge mätdata som beskriver dess egenskaper. Det gör projektet unikt och inblandade i projektet tvekar inte att ge konstruktionen epitetet världsklass. Under september och oktober genomförs markarbeten och gjutning av landfästen, som genomförs av Skanska. Martinsons montage av bron kommer att starta under november och färdigställas i december.

7 Skogsplantering sommarjobb för unga Benjamin Stenlund och Marcus Söderberg är två av de många ungdomar som under sommaren jobbat med att plantera skog åt Martinsons. De är långt ifrån ensamma om att ha skogsplanterat som sommarjobb. Och de är heller knappast ensamma om att ha muttrat lite lätt över värmebölja, regnoväder, mygg och enformigt arbete. Men de har snabbt lärt sig uppgiften under tre veckor i skogen: Det är viktigt att plantan inte sätts i en grop eller på något nedkört ställe, då kommer den inte att överleva. Den ska sitta på en hög plats där det finns så mycket bra jord som möjligt, berättar Benjamin, och väljer ut en plats som passar för plantan. Med van hand sätter han ned plantröret i backen, stoppar i en planta, och avslutar med att trycka till jorden runtom med stöveln så att den sitter ordentligt. Sedan går han och Marcus vidare till nästa plats och proceduren upprepas. Örnsköldsvik följer träbrotrenden Bron över Nätraån i Bjästa är hårt sliten, och när kostnaden för en upprustning sköt i höjden blev det uppenbart att man lika gärna kunde bygga en ny bro. Efter år av diskussioner har nu Svevia fått uppdraget att bygga en träbro och valde Martinsons Träbroar som leverantör. Vi kände till Martinsons kompetens sedan tidigare, de har en utmärkt balans mellan pris och kvalitet, säger Öivind Petterson på Svevia. Eftersom bron är en viktig överfart är det kritiskt att avstängningstiden blir så kort som möjligt, vilket gjorde att Örnsköldsvik valde just trä. Bron över Nätraån blir 55 meter lång med en spännvidd på 34,5 meter. Två av körbanans åtta meter blir gång- och cykelbana. Martinsons bygger norsk multiarena När norska byggjätten BRG fick uppdraget att bygga Idda Arena i Kristiansand valde de utan större tvekan Martinsons som leverantör av limträstommar. Stommarna ska bilda det viktiga skelettet till en multiarena för ishockey, curling, kampsport och dans. Ole Lossius är projektledare på BRG Bygg: Furu ett kärt återseende? Furu är tillbaka som inredningstrend, det är bara att konstatera. I inredningstidningar, bloggar och allehanda inredningsprogram på tv talas det om den nya furutrenden, och visst är vi många som förfasas över utsikten att återse de gulnande träpanelerna, avlutade furumöbler och annat vi trodde hörde till historien. Men det handlar faktiskt om en ny trend, med nya sätt att använda vårt vanligaste träslag, menar Annika Nygren, erfaren och välanlitad inredningskonsult i Skellefteå: Det är nättare former i både möbler och andra träytor. På 70- och 80-talet blev formgivningen i furu för tung och vi hade en tendens att överanvända träslaget. Det var trä i tak, golv, väggar och möbler och det är inte konstigt att det står en upp i halsen efter ett tag. Vi lär oss av misstagen och denna gång blir nog användandet av furu mer sparsmakat och stilrent. Annika tror inte att själva materialet någonsin kommer att räknas som exklusivt, då en av materialets fördelar är just att det är förhållandevis billigt. Däremot kan designers och marknadsförare se till att furu blir attraktivt. Här har företag som Martinsons en möjlighet att utmana kreativiteten hos unga drivna designtalanger. Vi kan inte uppfinna nya träslag, men fräscha idéer och tankar skapar nya möjligheter med traditionella material. När vi valde Martinsons för att både konstruera och montera limträstommarna var priset förstås en viktig faktor, men de hade även det bästa konceptet. I Norge är användningen av limträ dubbelt så stor som i Sverige, och till viss del kan det ha att göra med hur man ser på materialet ur säkerhetssynpunkt. Brandkraven för byggnadsstommar gör limträ till ett säkrare material än stål. Visserligen brinner trä, men till skillnad från en stål stomme behåller den form och lyftkraft längre, säger Ole.

8 Engagerat par sätter fåren i arbete Sara och Kristian Sandström i Flurkmark utan för Umeå är föredömen då det gäller att ta vara på skogens möjligheter. På den stora fastig heten som omfattar 500 hektar, varav 350 hektar skog, genomförs nu flera spännande projekt. Det handlar om allt från stubbar till får och alltsammans bär en prägel av långsiktighet. Fastigheten har varit i familjens ägo sedan 1925 och har alltid tagits om hand med stort intresse. Det är fascinerande att det ibland tar lång tid innan resultatet av vissa åtgärder blir tydliga, samtidigt som ett dikningsprojekt som genomfördes av min far under 70-talet fortfarande är högaktuellt, berättar Sara, skogsägare i tredje generationen. Det finns också sådant som återkommer med ännu längre intervaller, som den planerade naturvårdsbränningen av skog på 3 hektar. Skogen har brunnit var 80:e år, och snart är det dags igen. Från början var det en idé från Skogsstyrelsen eftersom det är ekologiskt gynnsamt. Våra långsiktiga samarbeten med dem och med virkesköparna på Martinsons är mycket värdefulla för oss. I en annan del av fastigheten, har stubbrytning och GROT-uttag genomförts på 17 hektar, för att sedan tas om hand av Rebio för att bli till biobränsle. Fåren blir skogsarbetare Betesmarker kommer från och med nästa år att befolkas av en hjord allmogefår, som också ska få bli skogsarbetare på deltid. Vi och fåren kommer att arbeta tillsammans, berättar Kristian. Fåren ska bland annat underlätta röjning av lövträd på kalhyggen. De kommer in efter cirka fem år och äter då upp precis all lövväxtlighet upp till 1,5 meters höjd. Då är det fritt fram och enkelt att röja. Det är inte det billigaste sättet, men mest effektivt. Metoden är i dag i stort sett okänd och lönsam först på längre sikt. Och är det inte precis så ett skogbruk ska bedrivas? Våra virkesköpare Umeå/Nordmaling Peter Holmström Lycksele Mikael Bäckman Vindeln Hasse Johansson Vännäs/Bjurholm/ Nordmaling Robert Svensson umeå Skellefteå Lars Forsell Skellefteå norra Peter Sundqvist Skellefteå norra Erik Lindholm Lövånger Stig Lundqvist skellefteå Bygdsiljum /Robertsfors Mats Lindfors Bygdsiljum /Robertsfors Christer Nilsson Ånäset /Burträsk Jonas Lundström BYGDSILJUM Norsjö Tord Vidmark Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Verksamheten säkrar den norrländska skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ, samt Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i dag cirka 430 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten. Martinsons, Bygdsiljum. Tel Tel , 00, info@martinsons.se,