Stora Björn och lilla Björn.

Transkript

1 nr 2/11 nytt från En tidning om att ta vara på alla värden hos Västerbottens skogar Älvsbackabron invigd. Sidan 4 Ny modern teknik på sågverken. Sidan 7 De formar framtidens sätt att bygga. Sidan 8 Stora Björn och lilla Björn. Sidan 2 3

2 LEDARE Alltid nära rötterna Precis som då vårt familjeföretag tog sina första steg för mer än 80 år sedan så förädlar vi råvaran från de västerbottniska skogarna. På Martinsons har vi alltid levt nära det som varit själva grunden för vår verksamhet. Det är en naturlig del av vilka vi är och vad vi erbjuder våra kunder. Det handlar både om en råvara som är världskänd för sin höga kvalitet och att på lång sikt ta hand om vår egen närmiljö på ett bra sätt. En del i det arbetet är att vi ska vara så duktiga som möjligt i vår egen verksamhet. Vi berättar mer om de investeringar vi genomfört i våra anläggningar längre bak i tidningen. För dig som äger skog finns en direkt koppling genom att vara effektiva i vår produktion kan vi också vara konkurrenskraftiga i våra erbjudanden till dig. Samtidigt känner du kanske oss så väl att du vet att vi aldrig kommer att göra ett prisutspel. För alla med engagemang i skogen finns ju också många fler viktiga aspekter som i en virkesaffär. Att många skogsägare håller med oss visas av det stora intresset för vår verksamhet. Det är alltid inspirerande att se uppslutningen vid våra skogsträffar, då vi får chansen att berätta om vår verksamhet. Byggandet av bostäder, broar och hallar är en del. Vi har genomfört mer än projekt och takten ökar allt mer. Nyligen har vi också gjort klart ett avtal med byggföretaget Folkhem om fyra åttavåningshus i Sundbyberg. De blir Stockholmsområdets första åttavåningshus i trä och stommarna kommer att levereras och konstrueras av oss. Det är en stor och viktig framgång för oss och vårt sätt att bygga. Stora Björn och lilla Björn Det går inte att ta miste på det grundmurade intresset för skog och mark hos Martinsons styrelseordförande Björn Sprängare. Genom åren har det tagit sig många uttryck, från fågelintresse till ett på äldre dagar stort engagemang för både Martinsons och barnbarnens skogskunskaper. PER SUNDBERG Text HÅKAN FLANK Foto Vi välkomnar nya utmaningar En anledning till att vi fått möjligheten att ta oss an sådana projekt är det vi kallar Martinsonsandan. Det handlar om en vilja ta sig an nya utmaningar och om att ha höga förväntningar på oss själva. Det är en kultur som gjort att vi hittat de lösningar som gjorde Älvsbackabron, Nordens längsta snedstagsbro i trä, till verklighet. Det har också varit viktigt i vårt arbete för att etablera oss i exempelvis Japan, där vi nu är Skandinaviens ledande leverantör av limträ. Om jag skulle beskriva det läge vi befinner oss i på många av våra marknader skulle jag säga att vi är i slutet av början. Det beskriver det industriella träbyggandet generellt, men även försäljningen av trävaror på flera av våra marknader. Nya utmaningar ligger framför oss. Vi välkomnar dem med öppen famn, precis som vi alltid gjort. Lars Martinson Det var en lärare som fick in mig på ornitologi. Jag sprang mycket ute i skogen och noterade lärkors och finkars ankomst i Riksmuseets folder. Sedan skulle man skicka in det där och det kändes som att jag var med i en viktig undersökning. Det var stort för en 12-åring, berättar Björn och ler åt minnet. Sedan började Björn med orientering, något han själv men inte hans trasiga knä fortfarande njuter av då det finns tid över. Som 15-åring gjorde han sin första skogspraktik och röjde skog i Värmland. Jag cyklade dit ensam från Stockholm första sommaren, det tog tre dagar. Sedan fortsatte jag med praktiken varje sommar fram till värnplikten i Boden. Bodde i koja Sedan jobbade Björn ett år som timmerhuggare i skogarna kring Murjek i Norrbotten. Ett tufft jobb, men den skogsintresserade unge mannen njöt i fulla drag. Det var ett fantastiskt år! Jag var ganska skoltrött och livet i skogen blev ett äventyr. Jag bodde i en koja där det ofta var så kallt att man fick börja dagen med att knacka hål på isen i vattenhinken, men jag stortrivdes. Jag fick även vara med om ett par veckors timmerflottning i Aimobäcken, ett av Råneälvens tillflöden. Efter utbildning på Skogis och jobb på SCA erbjöds Björn jobbet som skogsförvaltare för Modo i Robertsfors. Det var rena drömjobbet. Jag var 34 år och plötsligt skulle vi flytta in familjen i en herrgård som kunde rymt fyra. Tiden i Robertsfors blev en av mitt livs roligaste och mest lärorika perioder. Skogslektion i förskoleklass Den nyss nämnda familjen har växt och nu är Björn lyckligt begåvad med sju barnbarn mellan 5 och 13 år. De äldsta har redan fått följa med mig ut på jakt, men det är särskilt en av de 2

3 REPORTAGE Jag tror mycket på att det finns ett behov från både barnen och oss äldre att mötas på det här sättet. Det bygger viktiga kunskapsbroar mellan generationer. yngr e grabbarna, som också heter Björn, som jag har en speciell relation till. För ett år sedan, när han gick i förskoleklass, frågade han om inte jag kunde komma till skolan och berätta så att de andra barnen också fick lära sig om skogen. Och inte kunde morfar säga nej till detta, det blev uppgjort om en timmes skogslektion med läraren och Björn förberedde sig med lite rekvisita och historier. Jag berättade först att mina föräldrar gett mig namnet Björn för att jag skulle bli stor och stark, vilket ju blev verklighet. Sedan berättade jag om när jag träffade på en riktig björn på nära håll i Kvikkjokksfjällen. Pungspark barnens förslag Läraren Björn avslutade historien med att fråga vad han borde ha gjort då han fick syn på björn och fick då flera kreativa förslag från barnen, där nallen exempelvis skulle avlivas genom svärd i magen. Men sedan var det en liten kille som sa Äh, jag vet något mycket bättre man sparkar den på pungen!. Skogslektionen blev en sådan succé att Björn fick komma tillbaka för att ordna en två timmars utflykt för barnen. Det blev en ny succé, och som tur var för björnarnas egen del höll de sig långt borta under utflykten. Jag sa det till fröknarna jag kan nog börja försörja mig på det här, åka omkring och agera jourhavande morfar. Jag tror mycket på att det finns ett behov från både barnen och oss äldre att mötas på det här sättet. Det bygger viktiga kunskapsbroar mellan generationer, avslutar en leende Björn Sprängare. 3

4 I FOKUS Älvsbackabron En resa i nytänkande I slutet av augusti invigdes Älvsbackabron inför cirka 800 intresserade Skellefteåbor. Det markerade slutet på ett unikt projekt för Martinsons i allmänhet och konstruktörerna Fredrik Eliasson och Peter Jacobsson i synnerhet. PETER WESTERMARK Text patrick degerman Foto Brons totala vikt är 280 ton. 200 ton trä och 80 ton stål. De timmar som Martinsons arbetat med bron rymmer både banbrytande konstruktionsarbete och en ny montagemetod. I konstruktionsarbetet blev, som så ofta, nöden uppfinningarnas moder. Den första tanken var att placera ett pylontorn mitt i älven, men eftersom det är krävande att arbeta i vattnet så skulle det blivit dyrt, förklarar Peter Jacobsson. I stället placerades pylonerna vid strand kanten. Det gav en helt unik lösning med 130 meters fri spännvidd. Det fanns branschkollegor som menade att det inte gick att bygga en så lång träbro. Men vi hittade en lösning som vi kände oss trygga med och vi säkrade upp vårt tänk hos oberoende broexperter. Under våren producerades pylonerna i ett stycke och broplattan i fem lika stora delar. I bron ingår 200 ton trä, men också 80 ton stål i form av olika typer av smiden. Råvaran är regional, vi har byggt bron i Kroksjön och använt lokala leverantörer även till smiden. Monterades från land Då brodelarna var klara väntade montaget. Snedstagsbroar monteras ofta med kranar på pråmar, men att jobba på det sättet skulle bli dyrt och krångligt. Brobyggarna hittade en ny lösning. Vi spände vajrar över älven och sköt ut tvärbalkar i stål tills de nådde mitten, förklarar Fredrik som ledde arbetet på plats. Därefter monterades pylonerna med tillhörande stag ihop, med topparna riktade mot vattnet. Redan då monterades stagen som går ut från pylonerna, vilket gjorde att inga montage behövde genomföras på höjden. Drogs av kranbilar På plats under resningen av pylonerna fanns fem kranar och tre dragbilar som tillsammans reste pylontornen och de längsta snedstagen. Därefter sköts broplattorna ut från den södra sidan. Varje platta väger 40 ton, vilke t innebar att lanseringen av den sista delen av plattan, som sköt de övriga framför sig, var 200 ton tung. Än en gång gjorde konstruktörernas idérikedom arbetet enklare. Vi behandlade ytorna med såpa för att minska friktionen och det krävdes bara 20 tons dragkraft för samtliga brosektioner. Blickar framåt En vecka efter midsommar var montaget klart och projektet, som rönt stor uppmärksamhet i branschen, gick in på upploppet med installationer och kompletteringar. Vi ska inte sticka under stol med att vi är stolta över bron, säger Fredrik och Pete r som nu ser slutresultatet, mer än två år efte r den första förfrågan. 4

5 Korta nyheter De standardhallar Martinsons nu tillverkar är inte en helt ny verksamhet för företaget. Särskilt i de västerbottniska bygderna kan man på olika håll träffa på Berkahallen, en maskinhall för jordbruket som togs fram på 70-talet. Det var Martinsons två första ingenjörer, Bertil Karlsson och Valter Östlund, som utvecklade hallen. PER SUNDBERG Text PATRICK DEGERMAN Foto Två pionjärer byggde den första standardhallen Valter ritade hallen efter mina intentioner, vi tog fram alla detaljer och levererade med plåt och portar och allt. Jag tror att vi sålde kring sådana hallar i lite olika storlekar, berättar Bertil. Nu är Bertil pensionär sedan flera år. Han kom in på Martinsons 1968, då företaget precis börjat utveckla limträtillverkningen. Bertils första uppgift blev att rita själva limträfabriken. I början var jag ju ensam på limträsidan. Skötte konstruktion, produktionskontroll och försäljning. Sedan anställde jag fler ingenjörer efter hand behovet av kompetens ökade, bland annat kom både Valter och lite senare (nuvarande konstruktionschefen) Greger Lindgren in på företaget under denna period. Det var en fantastisk utveckling under den här tiden när vidareförädlingen tog fart på allvar. Konstruktion av hög kvalitet Valter Östlund, den andra delen av duon som utvecklade maskinhallen, menar att kvaliteten på konstruktionen var hög: I jämförelse med den nuvarande standardhallen kan den gamla förstås ses som lite ålderdomlig, men jag vill framhålla att Bertil verkligen lyckades bra med att göra konstruktionen kostnadsoptimerad. Den fortsatta satsningen och starka utvecklingen av hallar, broar och bostäder är något som både Valter och Bertil applåderar. Det har gett företaget extra ben att stå på, de blir mindre känsliga för trävarukonjunkturen, avslutar Bertil. Japan gillar gran Martinsons är Skandinaviens ledande leverantör av limträ till Japan och en anledning är att norrländska granar blivit särskilt populära på den nordliga ön Hokkaido. Vår norrländska gran liknar ett av de inhemska barrträden och det har öppnat många dörrar. Limträ av gran utgör en liten del av vår produktion, men där är det faktiskt vår mest framgångsrika produkt, även volymmässigt, berättar Kenneth Wallin, vd på Martinsons Trä. På Hokkaido bor 5,6 miljoner invånare. Huvudorten är Sapporo, som var värdstad för vinter-os Hög ränta vid skogsaffär Martinsons har för närvarande ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande till de skogsägare som väljer att låta pengarna stå kvar hos Martinsons efter skogsaffären. Den som upprättar en betalplan får 4,35 % ränta på innestående kapital. För mer information, vänligen kontakta din virkesköpare. Träkors rest i Hassela efter 25 år Efter en process som tagit närmare ett kvarts sekel att ro i hamn restes ett mäktigt kors i limträ av Sankt Staffans Kapell i Hassela i somras. Martinsons konstruerade korset som är 30 meter högt och åtta meter där det är som bredast. Korset är jämförbart i storlek med den världsberömda kristusstatyn i Rio de Janeiro, som är 38 meter hög. Woodyfy: Blocket för sågverk Intresserad av planhyvel, bandsåg eller en långhålsborrmaskin? Då finns den perfekta hemsidan för dig i Woodyfy, som erbjuder gammal utrustning från träbearbetningsbranschen. Bland säljarna finns Martinsons egna Sören Sundh, som sålt äldre maskiner från anläggningarna och tjänat mer än en miljon kronor till koncernen. Martinsons bygger höghus i Stockholm Martinsons har tagit hem sin största enskilda order på ett byggprojekt genom tiderna. På uppdrag av byggherren Folkhem kommer Martinsons att konstruera och leverera massivträstommar till fyra spektakulära åttavåningshus i Sundbyberg, ritade av Wingårdhs Arkitekter. Husen blir de första åttavåningshus helt byggda i trä som byggs i Stockholmsområdet. För Martinsons, som levererat ett flertal broar och hallar till Stockholmsområdet, är flerbostadshusen ett efterlängtat genombrott. Vi är den största nordiska leverantören av flerbostadshus i massivträ, men Stockholm har varit en vit fläck på kartan för oss just för den typen av produkt. Att vi nu tar ett rejält kliv in på Sveriges största marknad, på uppdrag av en välrenommerad beställare, är oerhört viktigt för oss och visar styrkan i vårt erbjudande, förklarar Thomas Staflund, säljchef bostäder på Martinsons. 5

6 NATURLIGT BYGGANDE Limträ hett hos hemmabyggaren PER SUNDBERG Text CAMILLA degerman Foto Tillsammans med sin bror byggde Mattias Sundh i somras en bastu till faderns sommarstuga. Limträ från Martinsons blev både ytterpanel och trallgolv, och nu sitter Mattias sedan 1 september på en ny tjänst som säljare av just limträ på Martinsons. Huruvida sommarens bastubygge har räknats som en merit förtäljer dock inte historien. Man kan väl i alla fall säga att bastuprojektet blev en bra förberedelse inför mina nuvarande uppgifter. Vi ritade bastun själva och det blev ett riktigt roligt bygge. Limträpanelen är väldigt tacksam att jobba med, den är ju både stabil och lite bredare så det går undan, hävdar Mattias. Bastun har fotograferats och ska användas som referensprojekt i olika sammanhang. En tillgång när Mattias och hans kollega Björn Brändström reser runt hos återförsäljarna i Sverige. Martinsons som arbetsgivare är inte någon nyhet för mig. Jag har kört truck på sågen i sex år, och dessförinnan sommarjobbade flera år på företaget. Nu ville jag prova på något annat, jag vidareutbildade mig och det känns som att jag hamnat helt rätt. Ökad försäljning Att Mattias behövs som en säljresurs på limträsidan råder det ingen tvekan om. Antalet återförsäljare av butikssortimentet har passerat 200 och ökar stadigt. Jag förstår ju att limträet blir allt mer populärt inte minst för hemmabyggarna. Du behöver inte vara proffs för att förstå limträets styrkor i olika sammanhang. Om jag exempelvis ska slå ut en bärande innervägg där hemma är det tryggt med den kvalitet och hållfasthet som limträet garanterar. Det märks med andra ord tydligt att Mattias Sundh är beredd på sin uppgift att övertyga återförsäljare om fördelarna med Martinsons limträ. Och finns mot förmodan skeptiker kanske de kan mjukas upp med ett bastubad Projektnytt Orsa Björnpark, Grönklitt I Orsa Björnpark invigdes det nya Leopard Center i juni. De fascinerande kattdjuren ses bäst från det däck av limträ som levererats av Martinsons. Däcket är också anslutet till ett flertal träbroar, som ger besökarna möjlighet att följa leoparderna runt hela området. Gammliavallen, Umeå Martinsons har levererat läktare i limträ till Gammliavallen i Umeå, som är hemmaplan för både Umeå IK och Umeå FC. Läktaren rymmer sittande åskådare och var fullsatt då herrlaget nyligen tog klivet upp till Superettan i fotboll. Araby Park Arena, Växjö I Växjö har kommun inlett en omfattande satsning för att utveckla den centrala stadsdelen Araby. En del är byggandet av en ny hall för idrott och kultur. Martinsons har levererat limträstommen och läktarna till arenan, som mäter 7,5 meter i takhöjd och har måtten 40 x 20 meter. Ladugårdar Lantbrukare vill allt oftare bygga sina ladugårdar i limträ. Martinsons ser en stor efterfrågan både på hallar för djur och för maskiner och har levererat ett flertal hallar till hela Sverige under året. 6

7 FRAMTID Efter investeringarna: Full fart framåt Under en femårsperiod från 2004 till 2009 investerade Martinsons för mer än en halv miljard kronor i sina anläggningar. De omfattande investeringarna har gjort familjeföretaget till en av Europas absolut modernaste träförädlingsindustrier. Peter Westermark Text PATRICK DEGERMAN FOTO Vi har också kunnat byta ut monotona arbetsuppgifter mot mer utmanande jobb. Vi har investerat allt från teknik och maskiner till helt nya satsningar som breddar vårt erbjudande, förklarar produktionschefen Olov Martinson. Det handlar dels om att möta våra kunders ökande kvalitetskrav, men också om att öka produktionen och förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare. Den nya komponentlinjen i Hällnäs är ett exempel på en ny satsning, där Martinsons vidareförädlar trävaror till komponenter för exempelvis möbeltillverkande industrier. Gynnar lokalt näringsliv Flera av investeringarna har också en regional prägel. Inte minst gäller det investeringarna i justerverk och virkestorkar, som levererades av Valutec i Skellefteå och Renholmen i Byske. Vi valde dem för att de är duktiga leve rantörer och visst känns det bra att vi också gynnat det lokala näringslivet i våra satsningar, berättar Olov Martinson. Tittar man specifikt på investeringen i justerverket, som hade en budget på 110 miljoner kronor, så tillföll mer än 90 procent av summan lokala leverantörer. Människorna viktigast Råsortering, timmerintag och såglinj e är andra maskininvesteringar som genomförts och varje del har varit viktig för att nå en ökad effektivitet, produktionskapacitet och kvalitet. Men Olov Martinson vill betona att det är människorna som gör den största skillnaden. Egentligen kan ju vem som helst köpa nya maskiner. Det som avgör till slut är kunnandet och engagemanget hos med arbetarna och där känner jag att vi har en av våra största styrkor. Efter investeringarna har också produktiviteten per anställd ökat väsentligt. Därför lyfter han gärna fram de förbättringar i arbetsmiljö som investeringarna inneburit. Vi står oss väl med andra tillverkande industrier och det är viktigt för att locka folk till branschen. Vi har också kunnat byta ut monotona arbetsuppgifter mot mer utmanande jobb. Datorbaserade system Bland annat har Martinsons infört nya datorbaserade system. Varje stock som kommer in till anläggningen i Bygdsiljum röntgas för att på bästa sätt kunna ta tillvara träet. Där har man dessutom investerat i ett GPS-baserat system för att hantera timmerlagret. På alla anläggningar har man också satsat på en ny mjukvara som ger truckförarna full koll på alla paket och kollin via datorer som monterats i truckarna. Vi vill ligga i framkant inom branschen och då är det en stor tillgång att ha medarbetare som kastar sig över ny teknik och nya arbetssätt, säger Olov. Det finns alltid ett härligt engagemang kring det nya hos oss. Fakta Produktionskapacitet Genom investeringarna har Martinsons produktionskapacitet ökat från m 3 sågad vara per år till m 3. Det långsiktiga målet är att nå m 3. 7

8 BAKSIDAN De formar framtidens sätt att bygga Det brukar hävdas att äpplet inte faller långt från trädet. Ibland är det en sanning med modifikation. Möt arkitekten Maria Orvesten och pappa Lars-Åke Carlsson som delar ett genuint intresse för träråvaran i varsin ände av förädlingskedjan. PER SUNDBERG Text HÅKAN FLANK Foto Lars-Åke har sitt barndomshem och 103 hektar skog i Ultervattnet, vilket banat väg för en nära relation till Martinsons i Bygdsiljum. Vi var tre syskon som delade på skogsmarken, men efter hand köpte jag alla andelar och har ägt största delen sedan 70-talet. Det mesta av virket har jag sålt till Martinsons, det känns naturligt att vara bygden trogen. Jag har haft väldigt bra kontakt med deras inköpare, berättar Lars-Åke. Bra bemötande Lars-Åke har även 30 års erfarenhet av Martinsons i rollen som entreprenör. Han körde väghyvel för NCC och utförde bland annat en hel del beläggningsjobb. Även som entreprenör upplevde jag bemötande från företaget som mycket bra. Att skogen och sågverket i Bygdsiljum är och har varit en del av livet i hembygden är tydligt. Detta har även satt sina spår hos dottern Maria Orvesten, som nu jobbar som husarkitekt på firman SandellSandberg i Stockholm. Jag följde med pappa till sågverket i Bygdsiljum redan som liten, sedan dess har ju Martinsons verksamhet exploderat och utvecklats på ett fantastiskt sätt, säger Maria. Populärt i storstäderna Maria har själv varit delaktig i flera träbaserade byggprojekt, till exempel för att skapa nya husrum i storstäderna genom påbyggnationer av redan befintliga hus. Vi blir allt fler som vill bo i storstäderna, det märks tydligt i Stockholm. Jag har exempelvis arbetat med påbyggnader i form av vindsvåningar. I de fallen är trä ofta det enda möjliga materialet, eftersom det är både lätt och starkt. Andra material blir för tunga. Det är inte helt fel att hävda att Martinsons utveckling mot mer vidareförädling knutit samman pappans skogstillgångar med dotterns yrkesval. Trä är högintressant och blir allt mer populärt, inte minst ur ett miljöperspektiv. Råvaran finns nära och behöver inte fraktas onödigt långt, produkterna kan tillverkas på ett bra sätt. Men det handlar också om materialets funktionalitet och de rent estetiska möjligheterna. Det är även glädjande att så många nya träbaserade produkter utvecklas, säger Maria. Startade som skjul i skogen Lars-Åke har följt Martinsons utveckling under en stor del av sitt liv: Jag minns när Martinsons bara var ett litet skjul i skogen och har varit med då de anordnat visningsdagar för oss skogsägare. Det är alltid intressant att se hur timret från ens egen skog kan vidareförädlas bara någon mil från växtplatsen. Våra virkesköpare Besöksadresser lokalkontoren Umeå Riddargatan 8 Bygdsiljum Martinsons Såg, Burträskv 53 Skellefteå Kroksjön 14 Norsjö Storgatan 59 Vindeln Häradsvägen 131 Robertsfors Storgatan 20 Lycksele Linnévägen 4 Umeå/Nordmaling Peter Holmström Lycksele Mikael Bäckman Bygdsiljum /Robertsfors Mats Lindfors Vindeln Hasse Johansson Vännäs/Bjurholm/ Nordmaling Robert Svensson Bygdsiljum /Robertsfors Christer Nilsson Skellefteå Lars Forsell Skellefteå norra Peter Sundqvist Ånäset /Burträsk Jonas Lundström Skellefteå norra Erik Lindholm Lövånger Stig Lundqvist Norsjö Tord Vidmark Martinsons Bygdsiljum Tel info@martinsons.se Ansvarig utgivare Lars Martinson Redaktör Peter Westermark, Dixie PR peter@dixiepr.se Layout Krux & Co Tryck Davidsons Tryckeri, Växjö Taberg Media Group Martinsons är en familjeägd träförädlingsindustri med starka rötter i Västerbotten. Verksamheten säkrar den norrländska skogens värde genom ett långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk och effektiv förädling i egna sågverksanläggningar i Bygdsiljum, Kroksjön och Hällnäs. Förutom en omfattande produktion av sågade trävaror är Martinsons Sveriges största producent av limträ, samt Nordens ledande producent av träbroar och stomsystem i trä. Kunderna finns över hela Sverige och i många delar av Europa och Asien. Koncernen har i dag cirka 430 anställda och omsätter drygt en miljard kronor. Huvudkontoret ligger i Bygdsiljum, Västerbotten. Martinsons, Bygdsiljum. Tel , info@martinsons.se, Martinsons, Bygdsiljum. Tel , info@martinsons.se,