Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering

Transkript

1 Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Anna Fråne Karolina Nilsson Ebba Löfblad

2

3 Litteraturstudie över indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering Resource efficient waste management indicators a literature review Anna Fråne Karolina Nilsson Ebba Löfblad Projektnummer WR-53 År: 2013 WASTE REFINERY SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, Borås wasterefinery@sp.se 3 ISSN

4

5 Sammanfattning Både på nationell och på kommunal nivå pågår ett omfattande arbete för att göra avfallshanteringen i Sverige så resurseffektiv som möjligt. Fokus i arbetet är att klättra i den avfallshierarki, eller prioriteringsordning, som ligger till grund för hur avfall ska hanteras inom EU enligt ramdirektivet för avfall. I och med detta arbete uppstår ett behov av att kunna mäta resurseffektiviteten i avfallshanteringen generellt samt för de olika stegen i avfallshierarkin. Det är önskvärt att både kunna mäta nuvarande status och kunna följa förändringsarbetet genom att kunna mäta utvecklingen över tid. Indikatorer används i många sammanhang när det finns behov för att förenkla komplex och svåröverskådlig data, exempelvis till grund för beslutsunderlag eller åtgärdsförslag. Inom området miljö, hållbarhet och resurseffektivitet används indikatorer för att följa upp mål på både nationell nivå och på EU-nivå, vilket också inkluderar avfallsområdet. Forskningsprojektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering - Verktyg för att mäta och följa upp utvecklingen för avfallshanteringen genomförs gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Profu och syftar just till att ta fram hjälpmedel i form av indikatorer för att kunna mäta och utvärdera hur resurseffektiviteten i avfallshanteringen utvecklas över tiden. Föreliggande rapport utgör projektets första moment- en litteraturstudie som syftar till att kartlägga och få erfarenheter av det arbete som redan gjorts inom området, framförallt nationellt och på EU-nivå. Den genomgångna litteraturen har studerats utifrån ett flertal frågeställningar som bland annat rört motivering till val av indikatorer, metodik för att ta fram indikatorerna, svagheter och styrkor med indikatorerna, vad de avser att mäta etc. Under arbetes gång har det visat sig att de flesta rapporter inom området enbart ger svar på ett fåtal av dessa frågor. Svårigheter med dataförsörjning till indikatorer har pekats ut i flera studier som ett återkommande problem. De avfallsindikatorer som har påträffats i litteraturen har framförallt varit viktbaserade. Indikatorerna har placerats in under ett enskilt steg i avfallshierarkin. I vissa fall har det dock varit svårt att placera in indikatorerna under ett enskilt steg, exempelvis kan uppkomna mängder avfall av olika typ samt behandlad mängd avfall kunna delas in på flera olika steg i avfallshierarkin. Vid sådana tillfällen har en enskild bedömning gjorts och valet av placering motiverats. Få indikatorer har hittats som tydligt mäter förflyttning mellan stegen och hur förändring av ett steg påverkar ett annat. Fortsättningsvis har indikatorerna som påträffats mestadels visat sig omfatta hushållsavfall och kommunalt avfall. Från litteraturstudien framgick också att det är vanligt förekommande att kommunala miljöprogram i Sverige innehåller indikatorer. Det är långt ifrån självklart hur avfallsförebyggande mäts och följs upp. Många initiativ och aktiviteter för förebyggande, exempelvis av matavfall, har relativt nyligen lanserats, vilket gör att kvalitativa resultat är svåra att identifiera då effekten inte har utvärderats. Det hittades få indikatorer inom energiutvinning av avfall. De energiindikatorer som hittades var framförallt relaterade till själva energiutvinningen i form av mått på prestanda. 5

6 Prestandaindikatorer hittades också i anslutning till biologisk behandling (materialåtervinning) och i samband med deponering. Deponeringssteget var dessutom det steg där det visade sig finnas god tillgång på indikatorer som mäter och följer upp förflyttning av avfall från deponering till andra steg i avfallshierarkin. Nyckelord: avfallsindikatorer, resurseffektivitet, avfallshierarkin 6

7 Summary Both at national and municipal level in Sweden, work is in progress to make waste management as resource efficient as possible. The focus of this work is to "climb" the waste hierarchy, which sets the basis for how waste should be managed and treated in accordance with the EU Waste Framework Directive. This work makes it necessary to measure resource efficiency in waste management in general and for the different stages of the waste hierarchy. It is desirable to be able to measure both the current status and to follow the development by being able to measure progress over time. Indicators are used in many contexts where there is a need to simplify complex and difficult data, such as basis for decision-making or policy proposals. In the area of environment, sustainability and resource efficiency indicators are used to track targets at both national and EU level, waste management included. The research project Indicators of a resource efficient waste management - tools to measure and monitor the development of waste management is jointly led by IVL Swedish Environmental Research Institute and Profu. The project is specifically designed to develop tools in the form of indicators to measure and evaluate resource efficiency of waste management and treatment. The following report is the project's first step, a literature review aiming at identifying and gaining experience of the work already done in the field, particularly at national and EU level. The reviewed literature has been studied from a number of angles, including reasons for the choice of indicators, the methodology for developing indicators, weaknesses and strengths of the indicators, what they intend to measure, etc. During the course of the work it has been shown that most studies in the field only provide answers to a few of these issues. Difficulties with the data supply have been identified in several studies as a recurring problem. The waste indicators found in the literature are mostly in the form of weight. The indicators have been placed under a certain step in the waste hierarchy. In some cases, it has been challenging to place the indicators under a single step due to the fact that for example generated amounts of waste and treated amounts could fit under several steps. In those cases a single step has been chosen and the choice has been motivated. Only a limited number of indicators have been found that clearly measures the "movement between steps" and how "change in one step" affects another. It is far from clear how waste prevention is measured and monitored. Many initiatives and activities for prevention have only recently been launched why qualitative results are difficult to identify. The waste indicators found in the literature have mostly proven to include household and municipal waste. According to the literature study it is common to include indicators in municipal environmental programs in Sweden. Few indicators related to energy recovery of waste were found. The energy indicators found were mainly related to energy recovery in the form of measures of performance. Performance indicators were also found in connection with biological treatment (material recycling) and in connection to landfilling of waste. Additionally, landfilling was a step 7

8 where a good supply of indicators to measure and monitor the movement of waste from landfill to other steps in the waste hierarchy was identified. Key words: waste indicators, waste hierarchy, resource efficiency 8

9 Översiktlig resultatsammanfattning I nedanstående tabell (Tabell S1) presenteras de avfallsindikatorer som har identifierats inom litteraturstudien. I tabellen är indikatorerna uppdelade baserat på vilket steg i avfallshierarkin som de berör samt var i litteraturstudien det finns mer att läsa om respektive indikator. Figur S1 är en vägledning till tabellen och åskådliggör hur indikatorerna är placerade i underkategorier. På varje steg är indikatorerna uppdelade baserat på om de rör EU och övriga världen, eller Sverige. På trappsteget Förebyggande av avfall och återanvändning är indikatorerna även uppdelade efter typ av avfall. Materialåtervinning inkl. biologisk behandling Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.2.1) I Sverige (Avsnitt 4.2.2) Förebyggande av avfall och återanvändning Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.1.1) Hushållsavfall Lättnedbrytbart avfall Bygg- och rivningsavfall Industriavfall Övriga studier och avfallsslag I Sverige (Avsnitt 4.1.2) Övriga faktorer Förebyggande av avfall och återanvändning Materialåtervinning inkl. biologisk behandling Energiutvinning Deponering Energiutvinning Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.3.1) I Sverige (Avsnitt 4.3.2) Deponering Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.4.1) I Sverige (Avsnitt 4.4.2) Figur 1. Figure 1. Vägledning för tabell S1 Guide for table S1 9

10 Tabell S1. Översiktlig resultatsammanfattning. Table S1. Summary of findings. Indikatorer Förebyggande av avfall och återanvändning Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.1.1) Hushållsavfall Viktandelen av en delström av hushållsavfallet i förhållande till totala mängden hushållsavfall (helst utan trädgårdsavfall) Hushållens utgifter på utvalda produkter Totala antalet hushåll och antalet hushåll med en person Antalet hushåll som täcks in av ett styrmedel/åtgärd som uppmuntrar till förändring, ex. viktbaserad taxa Generering av industriellt avfall och hushållsavfall eller kommunalt avfall (MSW) Generering av farligt avfall Total uppkommen mängd kommunalt avfall per capita Uppkommen mängd förpackningsavfall per capita Effekt som undviks till följd av att mindre avfall behöver hanteras, ex. CO2 som undviks genom minskat behandlingsbehov Antal arbetstillfällen som uppkommer inom avfallsförebyggande åtgärder Mängd återanvända produkter som rapporterats in av certifierade återanvändningssystem Antalet mötestillfällen för expertgrupper som enbart arbetar med förebyggande av avfall Antalet personer som utbildas för återanvändning och reparation Budget för förebyggande av avfall Lättnedbrytbart avfall Kompostkvalitet jämfört med standarder och normer Antalet registrerade hemkomposteringsanläggningar Uppkommen mängd onödigt matavfall per hushåll Matkonsumtion per kg/capita/år Ekonomiskt värde av onödigt matavfall (euro/capita/år) Statlig (kommunal etc.) budget avsedd för aktiviteter som rör förebyggande av matavfall Bygg- och rivningsavfall Uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall jämfört med antalet registrerade byggarbeten (nya byggnader/renovering) Markanvändning som inte utnyttjas jämfört med ett Business As Usual (BaU) scenario Förlängd livstid av en existerande anläggning jämfört med ett Business As Usual (BaU) scenario Antalet byggnadsverk som är hållbara/ekodesignade (green labeling) Mängd bygg- och rivningsavfall som deponeras Återvinning av bygg- och rivningsavfall Total uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall Inhemsk utvinning av råvaror i landet per BNP Uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall per BNP 10

11 Deponerad mängd bygg- och rivningsavfall per BNP Kvoten mellan inhemsk utvinning av råvaror i landet och byggsektorns produktion Kvoten mellan uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall och byggsektorns produktion Kvoten mellan deponerad mängd bygg- och rivningsavfall och byggsektorns produktion Inhemsk utvinning av råvaror i landet per nybyggnadsarea Uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall per nybyggnadsarea Deponerad mängd bygg- och rivningsavfall per nybyggnadsarea (Inhemsk utvinning av råvaror i landet + uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall) per bruttonationalprodukt (Inhemsk utvinning av råvaror i landet + uppkommen mängd bygg- och rivningsavfall) per area av nybyggnation (Inhemsk utvinning av råvaror i landet + deponerad mängd bygg- och rivningsavfall) per bruttonationalprodukt (Inhemsk utvinning av råvaror i landet + deponerad mängd bygg- och rivningsavfall) per area av nybyggnation Mängd farligt avfall Mängd farligt avfall per BNP (denna indikator visar dock på mängden som produceras nyligen, och beror mest på historisk byggaktivitet) Om syftet är att minska mängden farligt avfall kan en indikator vara att följa en specifikt ämnes användning i bygg- och rivningssektorn Inhemsk utsortering av konstruktionsmaterial Mängden bygg- och rivningsavfall som uppstår Aktivitet i byggsektorn Uppkomst av bygg- och rivningsavfall per bruttoförädlingsprodukt (Gross Value Added) i byggsektorn Konsumtion av byggnadsmaterial i relation till byggnadsarea (mest nödvändig) Inhemsk produktion av byggnadsmaterial (domestic extraction) per golvarea i nya byggnader (mest tillgänglig) Innehåll av farliga ämnen i byggnadsmaterial (mest nödvändig). Data för att försörja en sådan indikator är dock inte tillgänglig och skulle vara svår att få fram. Antal nya byggnader och försäljning av byggnadsmaterial som omfattas av certifiering där farliga ämnen begränsas Farligt bygg- och rivningsavfall i % av totala mängder uppkommet bygg- och rivningsavfall Genomsnittlig förväntad livslängd för byggnader och vägar Industriavfall Total mängd avfall Mängden farligt avfall (totalt eller i specifikt utvalda avfallsströmmar) Mängden icke-farligt avfall (totalt eller i specifikt utvalda avfallsströmmar) Totala behandlingskostnader Behandlingskostnader för farligt avfall (totalt eller för specifikt utvalda avfallsströmmar) Behandlingskostnader för icke-farligt avfall (totalt eller för specifikt utvalda avfallsströmmar) Generering av industriellt avfall 11

12 Årlig materialanvändning (kg) per årlig omsättning (1000 NOK) Övriga studier och avfallsslag Antalet familjer som mottagit Nej tack till direktreklamskyltar Mängden återanvändning Antalet hemkomposter Andelen återanvändbara hushållsförpackningar Andel förpackning per förbrukningsenhet Cirkulation av reklam Mängd elektriska och elektroniska produkter (EEE) satt på marknaden (kg) per capita Antal sålda, återanvända EEE Uppkomst av WEEE (kg) per capita Alternativt kan insamling av WEEE (kg) per capita användas för att följa upp målet då data om uppkomna mängder WEEE inte finns tillgängligt Farliga ämnen i EEE (vikt% eller total vikt av EEE) Uppkomst av WEEE (kg) jämfört med EEE satt på marknaden i euro per capita Uppkomst av textilavfall per capita och år Nya textilprodukter (vikt) satt på marknaden per capita och år Andel (värde)av second-hand produkter av totala textilprodukter satt på marknaden Antal textilprodukter certifierade enligt Oeko-Tex Standard 100 och Bluesign samt antalet textilprodukter som är certifierade enligt ekologiskt märkning I Sverige (Avsnitt 4.1.2) Återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall Den totala mängden avfall som genereras i bygg-och rivningssektorn sett ur ett livscykelperspektiv Användning av mängden hälsofarliga kemiska produkter (Mton) Övriga faktorer som kan vara intressanta att beakta vid konstruerandet av indikatorer Hushållens storlek Hushållens konsumtion Materialeffektiva processer till exempel prefabricerade hus Lean produkter till exempel små bilar Produkter med längre livstid som kan underhållas och repareras (till exempel ekodesign) Utveckla återanvändning ex. genom att skapa förutsättningar för second hand marknader Uthyrning och kooperativt ägande Förändrande konsumtionsvanor Minskad konsumtion av material Materialåtervinning (inklusive biologisk behandling) Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.2.1) Andel hushållsavfall som går till materialåtervinning av totalt uppkommet (SDI) Uppkommen och återvunnen mängd förpackningsavfall per capita (CSI) Andel av uppkommen mängd hushållsavfall som går till materialåtervinning Kostnad per hämtning av hushållsavfall för ett hushåll Andel av befolkningen som har fastighetsnära insamling eller tillgång till källsortering inom 12

13 en kilometer Maximum Practical Recycling Rate (MPRR), syftar till att belysa hur mycket av hushållsavfallet som är potentiellt möjligt att samla in Andel av ett visst förpackningsslag i hushållsavfallet I Sverige (Avsnitt 4.2.2) Materialutnyttjande av förpackningar av glas/papper/plast/metall från hushåll Behandlad mängd hushållsavfall totalt och mängd materialåtervunna mängder hushållsavfall per capita Andel av hushållen respektive andel av restauranger och butiker som får lämna källsorterat matavfall Kvalitativa indikatorer baserade på ja och nej frågor: Producerar kommunen biogas från avfall? Används matavfall som separatinsamlats i kommunen för avfallsbaserad biogasproduktion i den egna kommunen eller i annan kommun? Finns det uppgradering av biogasproduktion för fordonsdrift? Exempel från kommunala miljöprogram: Andel av stadens verksamheter som har insamling av matavfall Andel hushåll som har insamling av matavfall Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och returpapper Andel avfall som materialåtervinns från stadens insamlingssystem av grovavfall Tillgänglighet (upplevd) till system för insamling av avfall (soppåsen, grovavfall, matavfall, förpackningar och returpapper) Mängd matavfall från stadens verksamheter Mängden matavfall från stadens verksamheter per brukare Slamåterförsel till jordbruk (av fosfor från avloppsslam) Total mängd hushållsavfall för materialåtervinning, energiutvinning och deponering per invånare exkl. producentansvarsmaterial (kilo per invånare) Fördelning av hushållsavfallets hantering mellan materialåtervinning, energiutvinning och deponering per invånare exklusive producentansvarsmaterial (%) Andel farligt avfall i hushållsavfallet enligt plockanalys (% av total vikt) Indikatorer som mäter rötningens eller komposteringens prestanda: Utrötningsgrad av biologisk nedbrytbart avfall i en biogasanläggning Metanhalt i producerad biogas Nm 3 biogas per ton avfall Nm 3 metan per ton inkommande VS (volatile solids) Nm 3 biogas per ton VS nedbr Nedbrytningsgrad av biologiskt nedbrytbart avfall i en komposteringsanläggning Mängd producerad kompost per total mängd behandlat avfall Mängd producerad kompost per ton behandlat hushållsavfall Mängd rejekt per ton behandlat avfall Mängd rejekt per ton behandlat hushållsavfall i papperspåse respektive i plastpåse Energiutvinning Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.3.1) Andel hushållsavfall som går till energiutvinning av totalt uppkommet (SDI) 13

14 Primary Energy Savings (PES) bedömning av hur stor energibesparing förbränning av avfall för med sig jämfört med förbränning av fossila bränslen med hänsyn till mängden energi som produceras i relation till hur energiintensiv själva processen är. I Sverige (Avsnitt 4.3.2) Total tillförd energi per energibärare (per energislag, exempelvis biobränslen) Total slutlig energianvändning per energibärare Total tillförd energi för elproduktion per energibärare Total tillförd energi för fjärrvärmeproduktion per energibärare Andel energi från förnybara källor Andel förnybar energi i transportsektorn Kraftvärme (elproduktion i kraftvärmedrift i förhållande till total elanvändning inklusive förluster, insatt bränsle för el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk) Mängd utsläpp (ex. stoft, svaveldioxid, kväveoxider, kvicksilver, kadmium, bly, zink och dioxin) per producerad enhet energi eller per ton behandlat avfall Deponering Inom EU och övriga världen (Avsnitt 4.4.1) Andel deponerat hushållsavfall av totalt uppkommet (SDI) Andel av genererat avfall som sorteras ut och samlas in separat Kvoten mellan mottagningsavgiften för deponi och förbränningsavgiften Deponiskatt i förhållande till deponiavgift Kapaciteten för att förbränna RDF (Refused Derived Fuel) Jungfruliga råvarupriser Biologisk behandlingskapacitet Oljepriset Mängd biologiskt nedbrytbart avfall till deponi i jämförelse med nivåerna 1995 Mottagningsavgift för att deponera ett visst avfallsslag(visar på att avfall i mindre utsträckning deponeras, men inte att de garanterat återvinns) Indikatorer för att följa upp mål enligt deponeringsdirektivet: Genererad mängd biologiskt nedbrytbart avfall per år Andel biologiskt nedbrytbart avfall av totalt uppkommet kommunalt avfall Uppkommen mängd biologiskt nedbrytbart avfall per capita (ton/år) Insamling av biologiskt nedbrytbart avfall: Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som samlas in separat Andel biologiskt nedbrytbart avfall som samlas in i kärl- och säckavfall Behandling av biologiskt nedbrytbart avfall: Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen deponeras Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen genomgår termisk behandling Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen går till förbränning med energiutvinning Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen går till förbränning utan energiutvinning Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen går till annan termiskt behandling. 14

15 Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som årligen återvinns med andra metoder än förbränning med energiutvinning Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som komposteras Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som bryts ned anaerobt Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som återvinns Andel uppkomna mängder biologiskt nedbrytbart avfall som återanvänds Användning av produkter från biologiskt nedbrytbart avfall: Andel producerad kompost som användes fördelaktigt (was put to beneficial use) I Sverige (Avsnitt 4.4.2) Mängd av totalt uppkommet hushållsavfall, både farligt avfall och icke-farligt avfall, som deponeras per år Mängd avfall om deponeras per invånare årligen i en kommun Lakvattnets innehåll av olika ämnen för att kontrollera hur nedbrytningsprocesserna i deponin fortskrider, hur mycket deponin påverkar sin omgivning samt för att kunna identifiera avvikelser Deponigassammansättning som mått på deponins prestanda 15

16 16

17 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 19 2 METODIK, RAPPORTSTRUKTUR OCH AVGRÄNSNINGAR METODIK RAPPORTSTRUKTUR AVGRÄNSNINGAR 24 3 BAKGRUND- GENERELLT OM INDIKATORER INDIKATORER, VAD ÄR DET? INDIKATORER INOM RESURSEFFEKTIVITET, MILJÖ OCH HÅLLBARHET 26 4 RESULTATREDOVISNING FÖREBYGGANDE AV AVFALL OCH ÅTERANVÄNDNING MATERIALÅTERVINNING INKLUSIVE BIOLOGISK BEHANDLING ENERGIUTVINNING DEPONERING 60 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 63 6 LITTERATURREFERENSER 67 Bilagor APPENDIX A- SAMMANSTÄLLNING AV PREWASTES LITTERATURSTUDIE 17

18 18

19 1 Inledning Enligt EU:s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) 1 artikel 4 punkt 1 skall följande avfallshierarki gälla som prioriteringsordning för lagstiftning och politik som rör förebyggande och hantering av avfall: a) Förebyggande b) Förberedelse för återanvändning c) Materialåtervinning d) Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning e) Bortskaffande I direktivet definieras förebyggande, återanvändning, förberedelse för återanvändning, återvinning, materialåtervinning och bortskaffande enligt följande: Förebyggande Åtgärder som vidtas innan ett ämne, ett material eller en produkt blivit avfall och innebär en minskning av: a) mängden avfall, inbegripet genom återanvändning av produkter eller förlängning av produkters livslängd, b) den negativa påverkan av miljön och människors hälsa genom det genererade avfallet, eller c) halten av skadliga ämnen i material och produkter Återanvändning Varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda. Förberedelse för återanvändning Återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling. Återvinning Varje förfarande vars främsta resultat är avfall som har ett nyttigt ändamål, genom att det antingen vid anläggningen eller i samhället i stort ersätter annat material som i annat fall skulle ha använts för ett visst syfte eller förbereds för detta syfte. Materialåtervinning Varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial. 1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv 19

20 Bortskaffande Varje förfarande som inte utgör återvinning, även om förfarandet sekundärt leder till regenerering av ämnen eller utvinning av energi. Från direktivets (2008/98/EG) 2 artikel 4 punkt 2 framgår det att: När avfallshierarkin enligt punkt 1 tillämpas, ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att främja de alternativ som ger bäst resultat för miljön som helhet. Detta kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin, när det är motiverat med hänsyn till livscykelstänkandet vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av sådant avfall. Avfallshierarkin gäller således under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt vilket innebär att den mest resurseffektiva lösningen ska premieras. För att kunna beskriva hur avfallshanteringen utvecklas och blir mer resurseffektiv krävs indikatorer som beskriver aktuell status, men också som är så pass robusta att de kan användas för att mäta utvecklingen framöver. Med ett ökat fokus på avfallsförebyggande finns det numera ett stort behov av indikatorer som kan mäta sådant som ännu inte uppkommit. Således behövs en uppsättning indikatorer som både beskriver resurseffektiviteten i behandlingen av det avfall som faktiskt uppkommer liksom av det avfall som förebyggs. Projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering - Verktyg för att mäta och följa upp utvecklingen för avfallshanteringen syftar till att ta fram indikatorer som kan användas för att mäta och utvärdera hur resurseffektiviteten i avfallshanteringen utvecklas över tiden. Projektet leds gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Profu AB (Projektinriktad forskning och Utveckling i Göteborg AB). Övriga projektdeltagare är Kretslopp och vatten, VA Syd, Borås Energi & Miljö, SÖRAB, Naturvårdsverket, Sysav, Renova och Avfall Sverige. Målet med projektet är att föreslå indikatorer för varje del i avfallshierarkin liksom en eller flera indikatorer för en mer övergripande nivå (för att mäta resurseffektiviteten i hela avfallshanteringssystemet). Indikatorer avses att tas fram på följande nivåer: Kommunal nivå Nationell nivå För den kommunala nivån syftar projektet till att ta fram indikatorer som är användbara för handläggare, tjänstemän och politiker där målgruppen både utgörs av kommuner och nationella myndigheter/organisationer. För den nationella nivån ska till exempel uppföljning kunna göras av nationellt satta mål. Föreliggande rapport utgör projektets första moment - en litteraturstudie som syftar till att kartlägga och få erfarenheter av det arbete som redan gjorts inom området samt till att undvika att hjulet inte uppfinns mer än en gång. Litterturstudien sammanfattar framförallt vad som gjorts nationellt och inom EU. Vissa utblickar görs dock även mot resten av världen och tar även upp vad som gjorts inom angränsande områden som 2 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv 20

21 bedöms som relevanta - däribland energiområdet. Resultaten från litteraturstudien kommer att användas som inspiration och kunskapsbank i de övriga projektmomenten som ingår i projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. Bland dessa moment återfinns bland annat datainventering, identifiering av mål och behov (genom intervjuer och workshop), fallstudier (i Göteborg, Malmö och i någon av SÖRAB:s kommuner) samt utformning av indikatorer. Syftet med litteraturstudien är således inte att analysera och jämföra de indikatorer som påträffas/sammanställs i litteraturstudien. Under kommande projektmoment kommer en bruttolista med indikatorer att tas fram, bland annat med inspiration från och stöd av litteraturstudien. Från bruttolistan kommer sedan ett antal indikatorer att väljas ut för att testas i olika fallstudier. Först i samband med fallstudierna kommer de utvalda indikatorerna att utvärderas och analyseras djupgående. 21

22 22

23 2 Metodik, rapportstruktur och avgränsningar 2.1 Metodik Detta är en traditionell litteraturstudie där information har sökts i rapporter, artiklar och annat publicerat material. Informationssökningen är relativt övergripande men har varit inriktad på att finna information kring en uppsättning specifika frågeställningar som efterfrågas för arbetet med att ta fram indikatorer för den svenska avfallshanteringen. Inriktningen för litteraturstudien har varit att: 1) Sammanställa de indikatorer som finns inom avfallsområdet idag. För att undvika att hjulet inte uppfinns mer än en gång skall en sammanställning över de indikatorer som redan finns framtagna för avfallsområdet göras. Indikatorerna skall grupperas på ett sådant sätt att det framgår var i avfallshierarkin de kan användas. Denna gruppering kommer att tydliggöra inom vilket steg i avfallstrappan som det saknas indikatorer för. Sammanställningen görs både för indikatorer som används inom Sverige liksom inom EU och resten av världen. Vidare skall det även om möjligt framgå på vilken nivå som indikatorn används på (nationell/kommunal) och för vem den är konstruerad för (politiker/tjänstemän/handläggare). 2) Beskriva i vilket syfte som olika avfallsindikatorer har tagits fram. Litteraturstudien syftar även till att få svar på varför avfallsindikatorerna har tagits fram och vad man har avsett att mäta med indikatorerna. 3) Beskriva styrkor och svagheter för indikatorerna. För att undvika att ta fram en dålig indikator är det viktigt att sammanställa styrkor och svagheter hos redan befintliga indikatorer. Lika viktigt är det att bilda sig en uppfattning över varför vissa indikatorer valts bort i andra studier som syftat till att konstruera avfallsindikatorer. Har en indikator exempelvis avfärdats som en dålig indikator för att den är för svår att dataförsörja eller har indikatorn valts bort för att den inte mäter det som indikatorn konstruerades för? Det är viktigt att här notera att de svagheter och styrkor som tas upp är resultat från tidigare studier. Bara för att ett projekt har avfärdat en indikator tidigare så behöver det inte nödvändigtvis betyda att indikatorn är en dålig indikator att gå vidare med inom ramen för Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. 4) Dra lärdomar från tidigare arbeten/projekt. Vad finns det för lärdomar att dra från tidigare projekt där indikatorer har tagits fram? Vad finns det för lärdomar att dra från arbete med indikatorer från andra närliggande områden, exempelvis från miljö och energiområdet? 2.2 Rapportstruktur För att finna svar på de frågor som nämns i metodikavsnittet har den genomgångna litteraturen bland annat granskats utifrån följande frågeställningar: 1) Vilka avfallsindikatorer finns och används idag? 2) Hur har de utformats för att bli funktionella och uppfylla sitt syfte? 3) Vilka för- respektive nackdelar med indikatorerna har identifierats? 4) Hur väl kan de utnyttjas för att följa en utveckling över tid? 23

24 5) Vilken dataförsörjning kräver de? I resultatredovisningen (Kapitel 4) har följande struktur tillämpats: 4.1 Förebyggande av avfall och återanvändning Avfallsindikatorer inom EU och i övriga världen Avfallsindikatorer i Sverige 4.2 Materialåtervinning inklusive biologisk behandling Avfallsindikatorer inom EU och i övriga världen Avfallsindikatorer i Sverige 4.3 Energiutvinning Avfallsindikatorer inom EU och i övriga världen Avfallsindikatorer i Sverige 4.4 Deponering Avfallsindikatorer inom EU och i övriga världen Avfallsindikatorer i Sverige Efter var och ett av de fyra delkapitlen uppges exempel på sökord som använts för att hitta information om förebyggande och återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning respektive deponering. Utöver generella internetsökningar har specifika sökningar bland annat utförts i databaserna: Environmental Sciences and Pollution Management, ScienceDirect.com, European Environment Agency (EEA) och Eurostat. För att läsaren skall få en bättre förståelse för vad indikatorer är och hur de används ges en generell beskrivning av indikatorer i ett bakgrundskapitel (Kapitel 3) som föregår resultatredovisningen (Kapitel 4). I bakgrundskapitlet beskrivs bland annat de lärdomar och erfarenheter som inhämtats från arbetet med indikatorer inom energiområdet i Sverige. 2.3 Avgränsningar Inom ramen för detta projekt kartläggs indikatorer som är tillämpliga på en eller flera avfallstyper. Dock ingår inte indikatorer för gruvavfall. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att erhålla ett dokument som kan verka som en kunskapsbank och inspiration för de kommande projektmomenten som ingår i projektet Indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering. Inom ramen för litteraturstudien ingår dock varken en analys av eller en jämförelse mellan de indikatorer som påträffas/sammanställs under arbetet med litteraturstudien. En uppsättning indikatorer, som anses vara av intresse att utvärdera i fallstudier, kommer att tas fram i senare projektmoment, bland annat med hjälp av litteraturstudien. Analys och utvärdering av utvalda indikatorer kommer sedan att ske i samband med de kommande fallstudierna. Vidare har litteraturstudien avgränsats till att endast svara på de frågeställningar som finns omnämnda i metodikavsnittet (se avsnitt 2.1) under förutsättning att svaren återfinns i litteraturen. 24

25 3 Bakgrund- Generellt om indikatorer Ett resurseffektivt Europa och strävan mot en grön ekonomi står högt upp på EU:s agenda. EU:s strategi åskådliggörs i Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europe 2020 A strategy for smart, sustainable and inclusive growth) med tillhörande Färdplan för ett resurseffektivt Europa (Roadmap to a Resource Efficient Europe) och Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (A Roadmap for moving to a competitive low carbon economy in 2050). Resurseffektivitet kan som term tolkas brett, men betydelsen ur EU:s perspektiv är att resurser hanteras på ett hållbart sätt: råmaterial, energi, vatten, luft, mark och jord. Med en resurseffektiv ekonomi menas en ekonomi som är konkurrenskraftig, men har en lägre miljöpåverkan [1]. Resurseffektivitet kan också förklaras som the relationship of resource inputs to economic outputs - reducing resource use and impacts while generating greater returns [2]. 3.1 Indikatorer, vad är det? För att styrmedel ska kunna implementeras och åtgärder sättas in är det viktigt att informationen som beslutsunderlaget grundar sig på är så relevant och trovärdigt som möjligt. Information och data kan både vara komplex och svåröverskådlig varför det ofta finns behov av att aggregera och förenkla data på olika sätt. Indikatorer kan då användas som ett viktigt verktyg för att underlätta beslutsfattande, kommunicera trender och förenkla komplex information till mer lättförståelig sådan [2]. Indikatorer kan också användas för att följa utveckling över tid eller som jämförelsebas tidsmässigt och mellan länder, regioner, kommuner och företag. Beroende på målgrupp kan de anpassas för beslutsfattare på lokal, nationell eller internationell nivå. Förbättringar eller försämringar gentemot satta mål kan identifieras och vid behov närmare utredas. Eller som Institute of Sustainable Development uttrycker det Indicators facilitate orientation in a complex world [3]. Indikatorer kan vara uppbyggda på olika sätt. Beroende på syfte kan de bestå av aggregerad data eller av ett enkelt mätetal [2]. Indikatorer kan också beskrivas som parametrar eller värden, underbyggda av data, som kan användas för att analysera, åskådliggöra och kommunicera förändringar [4]. Ofta sätts indikatorer i relation till data, nyckeltal och index i den så kallade informationspyramiden, Figur 1. I pyramiden, där olika sätt att presentera information beskrivs, konstateras att ju närmare pyramidspetsen desto mer generell och lättkommunicerad blir informationen, samtidigt som den blir mindre precis och trubbig [5]. Den minsta enhet indikatorer bygger på är data, men eftersom data kan vara svår att tolka individuellt gör indikatorer tolkningen enklare och ger en tydligare bedömningsgrund. Indikatorer och nyckeltal är enligt många samma sak, men nyckeltal kan dock syfta till indikatorer som är väl utvalda ur en större mängd och som agerar budbärare för aspekten som analyseras. Index, som ofta kritiserar för att vara ett trubbigt verktyg, är den mest aggregerade formen av data och består ofta av flera indikatorer som aggregerats till ett värde. Exempel på index är Human Development Index (HDI) och ekologiska fotavtryck [5]. 25

26 Figur 1. Informationspyramiden [5]. Figure 1. The information pyramid [5] Indikatorer används inom en uppsjö branscher och områden, inte bara i sammanhang som rör resurseffektivitet, miljö och hållbarhet. Indikatorer har exempelvis länge använts inom ekonomin. BNP är en välanvänd indikator med syfte att följa upp ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige används nationella indikatorer för att bland annat följa upp god sjukvård [6] och för att följa utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden [7]. 3.2 Indikatorer inom resurseffektivitet, miljö och hållbarhet Indikatorer inom resurseffektivitet, miljö och hållbarhet finns både internationellt, inom EU och nationellt. I likhet med andra definitioner av indikatorer beskriver European Environment Agency (EEA) miljöindikatorer som ett sätt att illustrera och kommunicera komplexa händelser, trender och utveckling i miljön och som ett sätt att tolka hur miljön mår. Miljöindikatorer kan delas upp beroende på vad de används till. De kan fungera som beskrivande, vad händer eller exempelvis beskriva förbättring eller försämring. Vad gäller distance-to-target, det vill säga i bedömningen om hur långt vi har kvar till måluppfyllelse, spelar indikatorer ofta en viktig roll. Det är svårt att implementera styrmedel och åtgärder om de inte kan sammankopplas med indikatorer [2] Kriterier för miljö- och hållbarhetsindikatorer Indikatorer bör kunna relatera till ett syfte (exempelvis mål eller strategi), kunna kommunicera ett visst budskap samt kunna anpassas till den tänkta målgruppen. Betydelsen av att anpassa indikatorn till en viss målgrupp kan exemplifieras med exempelvis luftkvaliten i en stad. En expertgrupp kanske anser det relevant att veta halter av olika luftföroreningar vid olika tidpunkter medan den breda allmänheten endast är intresserade av om luftkvaliteten är bra eller dålig och om trenderna [5]. Andra kriterier som kan sättas upp är att indikatorerna bland annat ska kunna tillgodose information om miljöproblem på ett sådant sätt att beslutsfattare kan värdera hur allvarlig situationen är samt kunna mäta effektivititen av ett styrmedel [2]. Indikatorer inom resurseffektivitet, miljö och hållbarhet kan delas upp i funktionella och vetenskapliga. Vetenskapliga kriterier är exempelvis att indikatorn ska vara kvantifierbar, 26

27 känslig för förändring, vara mätbar, verifierbar, förändringsbar och varken vara under- eller överaggregerad. Funktionella kriterier är istället sådana som tar hänsyn till att indikatorerna behöver fungera i den politiska processen och vara styrmedelsrelevanta. Då kan lämpliga kriterier att sätta upp vara att indikatorerna ska vara användarvänliga, vara tillgängliga, jämförbara, realistiska att mäta, förståeliga, relevanta för prioriterade åtgärdsområden och demokratiska. Ibland är det svårt att kombinera olika kriterier. Till exempel kan en indikator, som uppfyller kriteriet att den är relevant, kanske inte kombineras med kriteriet tillgänglig på grund av brist på data eller om data är mycket dyr att ta fram. [5]. Indikatorer kan också delas upp i kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Ofta används kvantitativa indikatorer som bygger på mätbara värden, exempelvis koldioxidhalt i luft, medellivslängd eller inflation. Vissa saker går dock inte att kvantifiera, eller brist på data gör att indikatorerna inte kan kvantifieras. Kvalitativa indikatorer är istället uppbyggda av mätdata på subjektiva värderinger såsom hur nöjda invånarna i en stad är baserat på ett antal personer bedömning av hur nöjda de är enligt en förutbestämd skala. Indikatorer kan som egenskap också vara kostnadseffektiva, vilket vissa hävdar är ett krav för att indikatorerna ska användas. I ett indikatorsystem för miljö och hållbarhet kan det också vara relevant att både inkludera indikatorer som förändras relativt lätt respektive relativt svårt. Tröga indikatorer kan då visa på långsiktig förändring medan indikatorerna som är mer lättföränderliga kan fungera som en tippbräda och snabbt indikera om förändring sker i en ny riktning [5] Exempel på indikatoruppsättningar Det finns en rad indikatoruppsättningar som rör resurseffektivitet, miljö och hållbarhet. I följande stycken nämns ett antalndikatoruppsättningar som har stor betydelse för att följa upp EU:s politiska mål. Vidare beskrivs indikatorer som används på en lokal nivå, exempelvis i en verksamhet, liksom indikatorer som används för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen EU:s indikatorer för resurseffektivitet Till EU-kommissionens flaggskeppsinitiativ Resurseffektivt Europa med tillhörande strategi behövs indikatorer för att kunna mäta och följa upp resursanvändning och resurseffektivitet. Indikatorer för resurseffektivitet bör vara indikatorer som är en sammankoppling av indikatorer för resursanvändning och indikatorer för miljöpåverkan och socio-ekonomiska faktorer. EU-kommissionens Thematic Strategy on the Sustainable Use of Natural Resources pekar ut tre indikatorer som behövs för att mäta resurseffektivitet. Det är indikatorer som mäter miljöpåverkan av resurser (t.ex. påverkan/kg), resursproduktivitet resource productivity uttryckt som exempelvis kronor per kilo och indikatorer för att mäta effektivitet vad gäller miljöpåverkan uttryckt i ekonomiska termer, eco-efficiency, i exempelvis kronor per påverkan/utsläpp [8]. Vilken indikator som ska utgöra huvudindikator för att mäta resurseffektivitet inom EU är omdiskuterat. Preliminärt har resursproduktivitet utsetts som den mest lämpliga indikatorn under färdplanen. Indikatorn består av kvoten mellan BNP och DMC (Domestic Material Consumption). DMC härstammar från materialflödesanalys och beskriver materialanvändningen i ett land i form av den årliga mängden råmaterial som utvinns i ett land plus import och minus export. DMC är ett mycket aggregerat mått där hänsyn inte tas till olika materials relativa miljöpåverkan eller potential för att återvinnas eller återanvändas. 27

28 Enligt färdplanen ska därför indikatorn BNP/DMC kompletteras med macro indicators som berör mark, vatten och kol samt tematiska indikatorer för att mäta mål och åtgärder i enlighet med milstolparna i färdplanen [2] Sustainable Development Indicators (SDI) Sustainable Development Indicators (SDI), på svenska även kallade EU:s hållbarhetsindikatorer, följer upp EU:s hållbarhetsstrategi (EU Sustainable Development Strategy), som lanserades Arbetet med SDIs har sina rötter i Agenda 21 och United Nations Commission on Sustainable Development (UNCSD) [9]. SDIs baseras på data från Eurostat och utvärderas vartannat år. Den senaste utvärderingen är från 2011 och finns sammanställd i rapporten Sustainable development in the European Union 2011 monitoring report on the EU sustainable development strategy [1]. Hållbarhetsindikatorerna delas upp på tio tematiska områden som i sin tur delas upp i underliggande områden. Vidare är de uppdelade i tre steg som ska spegla EU:s hållbarhetsstrategis uppbyggnad (se Figur 2). På den första nivån ska indikatorerna kunna mäta strategins övergripande mål och består av väl använda indikatorer som är tillgängliga för de flesta medlemsländer i minst en femårsperiod. Indikatorer på den andra nivån relaterar till operativa mål av strategin. Dessa indikatorer är huvudindikatorer för respektive tematiska område och finns tillgängliga för de flesta medlemsländer i minst en treårsperiod. Den tredje nivån består av indikatorer kopplade till åtgärder i hållbarhetsstrategin eller till aspekter som är viktiga för att analysera de framsteg som görs för att nå utsatta mål [1]. På uppdrag av Miljödepartementet utvärderade Statistiska Centralbyrån (SCB) nyligen indikatorerna med avseende på Sveriges utveckling över tiden och på hur Sverige står sig i jämförelse med resten av EU [10]. Figur 2. Figure 2. EU:s hållbarhetsindikatorer (SDIs) i tre steg [1], bearbetning IVL. SDIs in three steps [1], processed by IVL. 28

29 EEA core set of indicators (CSI) European Environment Agency (EEA) har identifierat så kallade core set of indicators (CSI). Sedan 2004 finns 37 stycken CSIs som regelbundet uppdateras, går i linje med EU:s politik och är godkända av EU:s medlemsländer. Indikatorerna har som syfte att prioritera förbättringar i datakvalitet och dataflöden, vilket ska öka jämförbarheten och säkerställa information, effektivisera arbetet med indikatorer i och utanför Europa samt bidra med en hanterbar och stabil grund för indikatorbaserade bedömningar. EEA:s indikatorer omfattar sex miljöområden; luftföroreningar, ozonuttunning, klimatförändring, avfall, vatten, biodiversitet, och mark, och har valts ut med utgångspunkt i EU:s övergripande prioriterade områden, mål och visioner. Varje indikator inom CSI kan placeras i det så kallade DPSIR ramverket där: - D står för driving forces, beskriver drivkrafter i samhället som ger upphov till miljöproblem, exempelvis kemikalieanvändning - P står för pressures, beskriver det tryck vi utsätter miljön för, exempelvis utsläpp av kemiska ämnen - S för states, beskriver tillståndet i miljön - I för impacts, beskriver effekterna på miljö och hälsa - R för responses, beskriver samhällets åtgärdser CSI riktar sig mot olika användare, både beslutsfattare nationellt och inom EU, miljöexperter och allmänheten [11] Miljöprestandaindikatorer (EPI) SDI och CSI är indikatoruppsättningar med utgångspunkt inom EU. Det finns även indikatorsystem för att mäta och följa upp liknande aspekter på en mer lokal nivå, exempelvis för en verksamhet. Verksamheters miljöpåverkan kan följas upp med hjälp av så kallade miljöprestandaindikatorer eller Environmental Performance Indicators (EPI). EPI, som är en del av ISO Miljöledning, utvärdering av miljöprestanda används för att mäta, sätta mål, identifiera och följa upp förbättringar, för jämförelse mellan olika år och mellan olika verksamheter samt för rapportering av verksamheters miljöarbete. EPIs kan utgöras av fysisk information, exempelvis mängd avfall per år, eller av monetär information såsom kostnad för vattenrening varje år. Informationen kan också kombineras så att indikatorn beskrivs som årlig kostnad för vattenrening per kund [12]. För att bygga upp ett indikatorsystem för miljöprestanda måste indikatorerna vara relevant för organisationen och spegla betydande miljöaspekter. Indikatorerna måste också vara tydliga och på ett tydligt sätt spegla användarens informationsbehov. Det är lätt hänt att användarna förlorar förståelsen för en indikator om den är komplicerat uppbyggt, exempelvis av en matematisk formel. En indikator bör också tydligt vara kopplad till mål och kunna jämföras över tid. Datakällorna för både täljaren och nämnaren i indikatorn måste vara säkerställda och konsekventa. Indikatorerna blir mer meningsfulla om de mäts kontinuerligt med ett specifikt tidsintervall, exempelvis årligen, veckovis eller dagligen. Ur miljöbelastningssynpunkt är det lämpligt att uttrycka indikatorer i absoluta termer. Dock kan det vara viktigt att koppla absoluta termer med exempelvis produktionsvolymer för att få relativa indikatorer som kopplar till en verksamhets storlek eller till en annan jämförelsebas. För relativa indikatorer är det viktigt att hitta en nämnare som på ett logiskt sätt kopplar till täljaren. Ett exempel är en verksamhet där produktionen varierar och där 29

30 sålda produkter från lager skiljer sig från mängden tillverkade produkter. I ett sådant fall kan det vara mer relevant att uttrycka en indikator som genererade avfallsfraktioner i kilo per kilo tillverkade produkter, till skillnad från mängd avfall per krona i omsättning [12] Indikatorer för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen De nationella miljökvalitetsmålen följs upp av indikatorer som förutom uppföljning används för att visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt, hur miljön mår samt kunna ge underlag för beslut och åtgärder. Alla miljömålsansvariga myndigheter arbetar med att ta fram ännu bättre indikatorer än de som används idag. Indikatorsystemet innefattar både nationell och regional upplösning och meningen är att även kommunal upplösning så småningom ska ingå. För att följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö finns 23 indikatorer. Exempel på indikatorer till målet är Elproduktion från vindkraft (MW), Behandlad mängd hushållsavfall totalt och uppdelat på behandlingskategorier (ton) och Rivningsförbud i detaljplan och områdesbestämmelser (st) [13] Kritik mot användning av indikatorer I ovanstående avsnitt beskrivs indikatorer nästan som en nödvändighet för att kunna följa upp mål och göra komplicerad data mer lätthanterlig och kommunikativ. Dock kritiseras ofta indikatorer för att vara missvisande på grund av sin enkelhet och strävan att förenkla något som då kan tolkas felaktigt [1]. En annan svaghet med indikatorer är att datatillgängligheten är avgörande för hur relevant indikatorn är. Olika sätt att hantera och samla in data kan göra jämförelser svåra att göra [14]. Vidare är det inte alltid möjligt att mäta vad man faktiskt vill mäta, exempelvis skador på miljö, varför förenklingar och andra relaterade aspekter istället ofta används som indikatorer [8] Erfarenheter från arbetet med energiindikatorer i Sverige Inom energiområdet i Sverige har det lagts ned mycket arbete på att ta fram en uppsättning energiindikatorer för att följa upp Sveriges energipolitiska mål. Energimyndigheten genomför sedan 2002 en årlig uppföljning av de framtagna indikatorerna. Eftersom energiområdet och avfallsområdet är mycket närliggande områden finns det starka skäl att tro att lärdomar som kan vara arbetet med avfallsindikatorer till nytta kan dras. Energiindikatorerna som används i Sverige baseras på den officiella energistatistiken och delas in i tre kategorier: Grundindikatorer som är numrerade från 1-20, har tagits fram med utgångspunkt från de energipolitiska målen, de uppdateras årligen och vidareutvecklas i några fall. Bakgrundsindikatorer har som syfte att ge en så komplett bild som möjligt av energisystemet. Temaindikatorer följer upp de energipolitiska målen inom ett särskilt område, som varierar från år till år. En del av arbetet med indikatorerna och valet av dessa presenteras i två rapporter av Energimyndigheten, dels Guide till indikatordjungeln indikatorer inom energiområdet [15], dels den första Energiindikator-rapporten från 2002 [16]. 30