Alltid öppet h /BIS 1-10

Transkript

1 14 Alltid öppet h PÅ BESÖK HOS BiS_1.10.indd 14 Dörren till bildsalen står alltid öppen och eleverna är välkomna att använda materialet även på långraster och håltimmar. De älskar bildämnet och alla försöker göra sitt bästa. Så jag kan bara inte säga nej till någon, konstaterar Ertugrul Genctürk som är bildlärare i Östersund

2 15 t hos Ertu varenda korridor i storsjöskolan sprakar av färgstarka målningar eller fångar blicken med känsliga blyertsporträtt. I stora glasskåp trängs fantasifulla skapelser av gips och lera, utanför elevcaféet hänger en gigantisk Marabou chokladkaka och annat godis av papier maché och. wow!! är det här en vanlig 6 9-skola?! Bildsalen? Ska du till Ertu? Dit ska jag på rasten sedan. Det BiS_1.10.indd 15 är där, den dörren den är alltid öppen. Det är som en annan värld där inne, säger en flicka. Hon har rätt titta bara på bilderna här intill! Radion står på ganska lågt och några elever i 8C har redan börjat jobba vid det stora bordet i mitten. De pratar lågmält med varandra medan de karvar i linoleum så spånorna ryker. Ertugrul Genctürk välkomnar glatt och tippar ut gipsklumpar som han förberett i

3 16 halva mjölkpaket tidigare på morgonen; ungefär halva klassen ska göra gipsfigurer. En del har vetat vad de vill skapa sedan de började sexan, och gick och kikade på dåvarande åttors utställda arbeten, andra lockar fram abstrakta, tredimensionella former ur det fuktiga gipset och det blir lite som det blir. Det blir snyggt det också. Jag försöker alltid få eleverna att förstå att ingenting är fel, att alla misslyckanden går att rätta till. Jag vill de ska känna att det inte finns några gränser när det gäller konst och skapande. Alla kan bli duktiga på något sätt och känna sig nöjda och stolta, säger han. Att alla kan skapa är själva grundbulten i Ertus jobb som bildlärare. Det gäller bara att hitta det var och en är intresserad av och att sopa undan svårigheterna, menar han. Det finns alltid någonting som varje enskild elev gillar och tycker är roligt och som kan bli utgångspunkt för skapandet. Jag tänker att lärarjobbet är som trädgårdsarbete om ett frö får lämplig miljö så kan det gro och blomma hur mycket som helst. Och här får jag köpa in allt material jag behöver, eleverna är jättetrevliga, jag har bra arbetskamrater och får stöd av rektor då finns det ingen hejd på vad vi kan göra. Jag älskar mitt jobb! eleverna som gör linoleumtryck har själva skrivit ut bilder de tycker om från internet och sedan kalkerat över dem på linoleum. Emanuel har valt en pistol och sitter nu för andra lektionen i rad och gröper koncentrerat fram linjerna. Ertu visar i vilken vinkel han ska hålla verktyget för att det ska gå lättast gör den lite randig där, det blir snyggt och efter att ha kämpat ett tag är Emanuel färdig. Ertu häller ut svart färg i en ram och visar hur Emanuel först ska tunna ut den med valsen, innan han börjar rulla kors och tvärs över linoleumplattan. En ren tidningssida under och så på med rispapper den grövre sidan ska vara mot färgen och gnida över trycket med en sked Ska vi lyfta upp den nu? Emanuel håller nästan andan, men ler stort när Ertu berömmer: Den blev jättefin! Vill du trycka en till, kanske på färgat papper? Du kan spara mallen om du vill och trycka eget tyg, gardiner eller sängkläder skölj bara av den med vatten så kan du använda den många gånger. Emanuel hinner trycka flera pistolbilder innan han lämnar över valsen till klasskompisarna som vill trycka sina bilder på Ior, Kalle Anka och Bambi. Datorn med internetuppkoppling och skrivare har stått i bildsalen nästan ända sedan Ertu började i Storsjöskolan för 15 år sedan. Tack vare den begränsas inte eleverna, förklarar han: Världen är vårt bibliotek att hämta bilder från. Alla hittar något de fastnar för, enkla teckningar eller svåra konstbilder. Sedan Bildsalen har tre rum. Förutom den jättestora salen finns ett rum för bland annant gips och lera och ett där eleverna gärna målar graffiti. Alla får samma foliemall att bygga sin mask på. Pappersmassan är gjord av pappersflingor från dokumentförstöraren och vatten.

4 »Jag tänker att lärarjobbet är som trädgårdsarbete om ett frö får lämplig miljö så kan det gro och blomma hur mycket som helst.«17 förändrar de bilderna och gör dem till sina egna, säger han och visar exempel på några parafraser på Jean-François Millets konstverk Axplockerskorna. Rörelserna är de samma som i originalet men elevernas akvarellmålningar föreställer kvinnor som tar upp en slant från marken, gräver en grav eller plockar blommor. när eleverna börjar i årskurs 6 och säger att de inte kan rita är det särskilt bra att skriva ut en bild från internet, berättar Ertu. Istället för att känna sig misslyckade kan de kalkera vid ljusbordet och tycka det blev fint. Sedan kommer jag och tittar och visar: Du kan lägga till något så det blir din bild vill du välja blyertspenna eller akvarellfärg? Så blir det början på att utveckla akvarellmålning genom att se hur färgerna blandas, eller en möjlighet träna skuggning för att exempelvis göra en platt flaska rund på papperet. Ertu vill att eleverna ska pröva alla uttryckstekniker som ryms under rubriken bild, och har en tydlig progression i vad han erbjuder eleverna från sexan till nian. Han introducerar teknikerna i kurser, berättar och gör först själv medan eleverna tittar på, och låter dem sedan jobba i sin takt. De som blir färdiga fortsätter jobba med någon teknik de tyckt om att använda med- Namn: Ertugrul Genctürk Arbetsplats: Storsjöskolan i Östersund Utbildning: Ankara Gazi Universitet, Turkiet , bildlärarutbildning vid Umeå universitet Oanad talang: Trädgårdsarbete och bakning Förebild: Leonardo da Vinci Älsklingsfärg: Grön Konstnär jag skulle velat möta: Michelangelo Självporträtt i silkespapper av Ertugrul Genctürk. an de väntar in kompisarna, de extra ambitiösa kanske väljer att göra en oljemålning. Att jag har alla elever gör att jag känner och kan anpassa mig efter var och en, försvåra och förenkla beroende på vem som gör vad. Det gör också att de får förtroende för mig så jag lättare kan engagera dem att göra exempelvis stora bilder tillsammans. Det tillitsfulla förhållandet mellan Ertu och hans elever gör också att de alltid är välkomna till bildsalen och jobba med något om de har långrast eller håltimme. Även lärarna tycker om att titta in. Dörren står som sagt alltid öppen och är det trångt så ordnar det sig ändå. Jag har så svårt att säga nej till någon. Det ger också mig kraft och inspiration i jobbet att de tycker så mycket om att vara här och att skapa i bild. det första ertu gör på höstterminen i alla årskurser är att låta eleverna teckna kroki. De turas om att sitta modell en kvart åt gången medan kompisarna ritar av dem, ganska enkelt och utan att fastna i detaljer. Det brukar vara uppskattat, det blir en lugn och tyst stämning under tiden, berättar han. För mig är krokin en grund. Precis som andra lärare gör nivåtest i vissa ämnen så är krokin mitt sätt att kolla hur eleverna ligger till. Lera arbetar också alla med varje år, helt enkelt för att Ertu själv tycker så mycket om att jobba med lera och gärna vill att passionen ska smitta. Och det gör den. Lera är lätt att forma, den ställer inga stora krav. Det är otroligt enkelt att forma en liten gubbe och eleverna blir ofta överraskade över hur fina de blir. Men för det mesta är det först i nian som vi bränner leran. Yngre elever gör ofta många detaljer eller klämmer in för mycket luftbubblor. Det är sorgligt om det går sönder när de lagt ner så mycket arbete. Det är fascinerande att se eleverna i årskurs nio arbeta med bild, särskilt framåt vårkanten när de närmar sig gymnasieåldern, tycker Ertu. Då har de arbetat med vattenfärger, svart tusch, gjort collage, skapat mönster, format jättestora papier maché-

5 I sjuan börjar eleverna jobba tredimensionellt. De gör händer i gips (väggen till vänster) och i åttan gör de precis vad de vill av hönsnät och papier maché. Allting sparas och sätts upp på väggar och i taket. figurer, masker och figurer av folie som klätts med gipsbinda, byggt upp självporträtt med silkespapper, tecknat porträtt, målat bokomslag och en massa annat. De har härmat, ritat av och förfalskat, de behärskar akvarell och skuggning. Nu får de i uppgift att jobba med logotyp och affisch, att skapa sitt eget och göra alltihop utifrån sig själva. Ertu har grafisk illustration och reklam som specialisering i sin turkiska bildlärarutbildning, och grundskolans sista bildkurs börjar med att eleverna ska starta ett låtsasföretag och sälja någon produkt. Men hur ska den säljas? Hur fungerar en bra logotyp? Hur ska en affisch som sitter vid en busshållplats se ut för att fånga intresse? Vi går igenom skisstadier, gör logotypen i svartvitt och affischen i färg. Resultaten blir oftast väldigt professionella. Men alla är individer och var och en har sitt eget uttryck, så de blir alltid olika. Någon kanske väljer göra logotypen i oljemålning, en annan i kollageteknik. bredvid allting annat på väggarna ute i Storsjöskolans korridorer sitter också dessa logotyper och affischer. Ertu byter ut bilderna två gånger per läsår, men ser alltid till att alla elever finns representerade någonstans i skolan hela tiden. Han vill att de ska känna att han värderar allas arbete lika mycket, ingen ska känna sig duktigare eller sämre än någon annan. Det gör också att de respekterar varandras arbete, det är aldrig något klotter på väggarna och ingen förstör någon annans bild. Däremot fungerar de både som inspiration och utsmyckning och imponerar på alla besökare. Visst är det häftigt? säger Emanuel i 8 C, som städat undan spåren efter linoleumtrycket och är på väg till matsalen. Det finns ingen elev och ingen lärare som inte gillar Ertu. Han är duktig på att få oss att känna oss duktiga, man får en kreativitet som man inte trodde att man hade. text: Annika Claesdotter foto: Lennart Jonasson PÅ BESÖK Serie i Bild i Skolan HOS Tipset att besöka Ertugrul Genctürk kommer från Storsjöskolans rektor Eva Grundberg. Hans bakgrund är mycket gedigen med både turkisk och svensk bildlärarutbildning och hans ämneskunskaper väldigt goda, men jag tror att det är han som person som gjort bildämnet så fantastiskt här på skolan. Han har gjort bilden till ett mycket omtyckt ämne och lyfter eleverna till en mycket hög nivå, skriver hon. Fortsätt gärna tipsa om fler lärare som kan berätta om sitt arbete, sina tankar och sin vardag i skolan!