31 maj 2012 IMMATERIALRÄTT/IT-RÄTT

Transkript

1 Nyhetsbrev IP/TMT 2012:1 31 maj 2012 What s new? Första IPRED-målet Här kan du läsa om hur EU-domstolen har svarat Högsta domstolen i frågan om hur man ska hantera IPRED-lagen i förhållande till Datalagringsdirektivet. Enligt EU-domstolen finns det inget hinder för en svensk domstol att tillåta utlämnande av trafikuppgifter i ett tvisteärende. Förbjudet att marknadsföra USB-modul som möjliggör spelning av piratkopierade videospel Läs också om marknadsdomstolens dom i målet om USBmodulen som möjliggjorde spelandet av piratkopierade videospel. UK Bribery Act - hur påverkas svenska företag? För den vars företag har kopplingar till Storbritannien rekommenderar vi artikeln om UK Bribery Act. Den nya lagen kommer att ha långtgående återverkningar på många företag även utanför Storbritannien och många svenska företag måste se över sina rutiner i sina kontakter med brittiska företag. Ny EU-lag för personuppgiftsskydd - fördelar och nackdelar Slutligen belyser vi det nya förslaget från EU-kommissionen gällande personuppgiftsskydd. Förslaget öppnar visserligen upp för förenklingar och kostnadsbesparingar för företagen men vissa delar har fått kritik. IMMATERIALRÄTT/IT-RÄTT Datalagringsdirektivet hindrar inte att trafikuppgifter, i form av t.ex. IPadresser, kan komma att lämnas ut i samband med ett så kallat informationsföreläggande enligt IPREDlagen (Mål C-461/10) EU-domstolen har nyligen besvarat de frågor som Högsta domstolen hänskjutit till domstolen genom en begäran om förhandsavgörande i det första svenska IPRED-målet. Målet i den svenska domstolen handlar om ett så kallat informationsföreläggande som riktats mot internetleverantören Perfect Communication Sweden AB ( ephone ) av fem stycken ljudboksförlag ( Förlagen ) enligt 53 c URL. Förlagen har gjort gällande att 27 stycken av deras upphovsrättsskyddade verk olovligen gjorts tillgängliga för allmänheten genom en FTP-server på internet. ephone är den internetleverantör som tillhandahöll internetuppkopplingen genom vilken den påstådda olagliga fildelningen ägde rum.

2 Förlagen ansökte i april 2009 vid Solna tingsrätt om informationsföreläggande och yrkade att namn på och adress till den internetanvändare som stod bakom den IP-adress varifrån filerna antogs ha överförts skulle lämnas ut. Tingsrätten biföll yrkandet om att uppgifterna skulle lämnas ut men ephone överklagade beslutet till Svea hovrätt och anförde bl.a. att Datalagringsdirektivet utgjorde hinder mot att trafikuppgifter av detta slag lämnas ut till annan än till de myndigheter som avses i Datalagringsdirektivet. Svea hovrätt fann inte att Datalagringsdirektivet skulle hindra ett utlämnande av trafikuppgifter i ett tvistemål till annan än myndighet. Till skillnad mot tingsrätten fann hovrätten dock inte att det förelåg sannolika skäl för immaterialrättsintrång och upphävde därför tingsrättens beslut. Målet överklagades till Högsta domstolen som beslutade att vilandeförklara målet och fråga EU-domstolen huruvida Datalagringsdirektivet hindrar att trafikuppgifter kan komma att lämnas ut i samband med ett informationsföreläggande i enlighet med den svenska IPRED-lagen. Högsta domstolen frågade också huruvida svaret på frågan skulle påverkas av att Sverige inte implementerat Datalagringsdirektivet trots att tiden för implementeringen hade gått ut. Efter en genomgång av tillämplig EUlagstiftning samt de svenska reglerna konstaterade EU-domstolen att Datalagringsdirektivet inte hindrar en tillämpning av den svenska IPRED-lagen eftersom IPRED-bestämmelserna inte faller inom det materiella tillämpningsområdet för Datalagringsdirektivet. Det var därmed inte heller relevant att Sverige ännu inte hade genomfört Datalagringsdirektivet inom utsatt tid. Det ska särskilt noteras att EU-domstolen har utgått ifrån att de aktuella trafikuppgifterna i målet har lagrats i enlighet med de svenska reglerna som uppställs i lagen om elektronisk kommunikation, med iakttagande av de villkor som uppställs i det såkallade Datakommunikationsdirektivet som bl.a. reglerar skyddet av den personliga integriteten. EU-domstolen konstaterar att det ankommer på Högsta domstolen att pröva huruvida så är fallet. Det återstår att se hur Högsta domstolen, med iakttagande av EU-domstolens svar, kommer att resonera i ovanstående frågor. IPRED-målet är principiellt viktigt och kommer ge såväl rättighetshavare som internetleverantörer en indikation om och hur IPRED-lagen uppfyller sitt syfte. Peter Ahlström (peter.ahlstrom@hammarskiold.se) MARKNADSRÄTT Marknadsföring av en USB-modul som gör det möjligt att spela piratkopierade videospel ansågs otillbörlig enligt den så kallade lagstridighetsprincipen och förbjöds av marknadsdomstolen (MD 2011:29) Sony Computer Entertainment Europe Limited ( Sony ) är verksamt inom utveckling och försäljning av videospel och spelkonsoler, och står bakom de konsoler som går under beteckningen PlayStation. Sony innehar rättigheterna till videospel samt till operativsystem och programvara som är förinstallerade på spelkonsolerna. Sony väckte talan inför Marknadsdomstolen mot tre svenska företag som sålt produkten PSJailbreak, en USB-modul som gör det möjligt att spela piratkopierade PlayStation-spel. Marknadsdomstolen bedömde till att

3 börja med videospelens upphovsrättsskydd. Domstolen förevisades sekvenser av ett videospel och kom i denna del fram till att spelen åtnjuter upphovsrättsligt skydd som i vart fall filmverk och datorprogram. Denna intressanta bedömning visar att videospel kan innehålla flera typer av rättsligt skyddade verk. Sedan fann Marknadsdomstolen att det aktuella PlayStation-systemet, som har dels kopieringsspärrar och dels åtkomstspärrar, hade försetts med sådana tekniska åtgärder som utgör en verkningsfull anordning som utformats i syfte att för-hindra olovlig kopiering i enlighet med bestämmelserna i 52 b och 57 a upphovsrättslagen (1960:729) ( URL ). Domstolen slog vidare fast att PSJailbreaks funktion och enda syfte är att kringgå dessa tekniska åtgärder för att därigenom möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. De tre företagens handhavande av PSJailbreak hade i denna situation varit olovligt enligt såväl 52 e som 57 a URL. Marknadsföringen av PSJailbreak var enligt Marknadsdomstolen sålunda också otillbörlig enligt den s.k. lagstridighetsprincipen som omfattas av generalklausulen i 5 marknadsföringslagen (2008:486) ( MFL ) och stred mot punkt 9 i den svarta lista som kompletterar MFL, enligt vilken det alltid är förbjudet att ange eller på annat sätt skapa intryck av att det är lagligt att sälja en produkt när så inte är fallet. I sitt domslut meddelade Marknadsdomstolen förbud mot företagen att marknadsföra PSJailbreak eller annan liknande produkt, vardera vid vite av en miljon kronor. Andreas Joersjö (andreas.joersjo@hammarskiold.se) Den 1 juli 2011 trädde UK Bribery Act i kraft och den kommer att ha stor påverkan på svenska företag som har någon verksamhet i eller koppling till Storbritannien. UK Bribery Act trädde i kraft den 1 juli 2011 och utgör ett viktigt moment i strävan att komma till rätta med korruption. Enligt lagstiftningen är det inte bara brottsligt att erbjuda och att ta emot mutor, utan företag kan även dömas för att inte har lyckats förebygga korruption om en person med anknytning till företaget begår ett mutbrott med avsikt att skapa eller behålla en affärsmöjlighet eller fördel för företaget. Sanktionerna är fängelse i upp till tio år och det finns ingen begränsning för nivåerna på de böter som kan ådömas företagen. UK Bribery Act ska även tillämpas på handlingar som har begåtts utanför Storbritannien och av personer som har anknytning till engelska bolag. Vidare omfattar UK Bribery Act även företag som inte är registrerade i Storbritannien, men som har någon typ av verksamhetskoppling dit (företag som bedriver sin verksamhet eller del av sin verksamhet där). Det är tillräckligt att personen som begår den brottsliga gärningen har någon slags anknytning till företaget för att företaget ska kunna bli skyldigt till mutbrott. Med anledning av den vida tillämpningen och med hänsyn till vilka bolag som omfattas, kan UK Bribery Act således komma att bli tillämplig på många svenska företag. Att följa UK Bribery Act och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga korruption är därför väldigt viktigt för alla svenska företag med någon typ av verksamhetskoppling till Storbritannien. Ett företag som är åtalat kommer inte att dömas om det kan visa att det i praktiken företagit adekvata åtgärder att förebygga

4 korruption. Enligt riktlinjer utfärdade av Ministry of Justice bör de företagna åtgärderna vara proportionerliga i förhållande till risken som företaget löper och storleken av verksamheten, ledningen bör vara aktiv och tillse att dess anställda och affärspartners förstår att bolaget inte tolererar korruption, företaget bör göra en undersökning av marknader där företaget bedriver sin verksamhet, samt en due diligence innan företaget anlitar andra att företräda dess verksamhet. Alla riktlinjer bör kommuniceras till de anställda och andra som kommer att utföra tjänster åt företaget. Ett företags risk förändras över tiden och korruptionsförebyggande åtgärder bör följa dessa riskförändringar. Om en person som har anknytning till ett företag tillhörande en koncern eller joint venture begår mutbrott, kommer som huvudregel endast detta företag som personen har anknytning till att hållas ansvarigt. Om man däremot kan visa att personen agerade med avsikt att åstadkomma en fördel för hela joint venture eller koncern, kan joint venture eller koncernen hållas ansvarig i sin helhet. Det är viktigt för svenska företag att undersöka om de berörs av UK Bribery Act och implementera åtgärder och interna kontroller för att efterleva de krav som ställs på företagen. Värt att notera i sammanhanget är att vid ett förvärv av bolag med någon anknytning till Storbritannien kan det vara aktuellt att under DD-processen noggrant undersöka om korruption förekommit i bolaget innan förvärvet. Bojana Saletic (bojana.saletic@hammarskiold.se) DATASKYDD EU-kommissionen har presenterat ett förslag på en omfattande reformering av EU:s nuvarande regler om personuppgiftsskydd. Enligt förslaget ska de nuvarande reglerna ersättas av en enda lag som ska gälla lika i alla EUländer. Även om förslaget i många delar förstärker skyddet för den personliga integriteten samt öppnar för förenklingar och kostnadsbesparingar i förhållande till företagens behandling av personuppgifter, har dock viss kritik riktats mot förslaget. Syftet med förslaget är att stärka enskildas skydd i samband med personuppgiftsbehandling, framförallt i förhållande till integriteten på internet, samt att få till stånd en mer enhetlig tillämpning av de gemensamma dataskyddsreglerna i medlemsstaterna. Datainspektionen ställer sig överlag positivt till de nya reglerna men menar att vissa aspekter av förslaget kan leda till ett sämre skydd för den personliga integriteten. I förhållande till företagen är ett av syftena med att inrätta en enda uppsättning regler för hela EU att undanröja onödiga administrativa krav och kostnader. Istället för att all personuppgiftsbehandling ska anmälas till respektive tillsynsmyndighet skärps istället ansvaret och redovisningsskyldigheten i förhållande till dem som behandlar personuppgifter. Till exempel måste företag och organisationer så snart som möjligt underrätta den nationella tillsynsmyndigheten om allvarliga dataintrång (om möjligt inom 24 timmar). En annan av förbättringarna gäller den så kallade rätten att bli bortglömd. Idag kan den registrerade när som helst återkalla sitt samtycke till behandling av person-

5 uppgifter. En sådan återkallelse har till följd att behandlingen måste avbrytas, men de insamlade uppgifterna kan fortfarande sparas hos den personuppgiftsansvarige. Enligt förslaget ska den registrerade ges möjlighet att omgående få sina personuppgifter raderade, såvida det inte finns legitima skäl för att spara dem. Den föreslagna ändringen kan dock få en begränsad tillämpning i praktiken. I Sverige finns det t.ex. spciella arkivregler och yttrandefrihetsregler som kan komma i konflikt med den utvidgade rätten att bli bortglömd. I förhållande till de svenska reglerna finns det ytterligare delar i förslaget som riskerar att leda till ett sämre skydd i vissa situationer eller vara svåra att tillämpa i praktiken. Datainspektionen har bl.a. konstaterat att EU-kommissionens förslag saknar en bestämmelse som motsvarar det nuvarande undantaget i personuppgiftslagen som underlättar för behandling av personuppgifter i ostrukturerat material, t.ex. möjligheten att publicera personuppgifter i löpande text på internet. Vidare har vi i Sverige ett stort antal specialanpassade lagar och registerförfattningar som EU-kommissionens förslag inte tar hänsyn till. De nuvarande specialreglerna är anpassade utifrån varje myndighets särskilda behov och uppdrag. Enligt Datainspektionen kommer utrymmet för svenska specialanpassade regler att minska i och med införandet av de föreslagna reglerna då dessa ska införas i form av en förordning som blir direkt gällande lag i Sverige. I slutändan kan detta leda till ett försvagat istället för ett förstärkt integritetsskydd. Bojana Saletic (bojana.saletic@hammarskiold.se) Advokatfirman Hammarskiöld & Co Besöksadress: Skeppsbron 42 Telefon: +46(0) Box 2278 Fax: +46(0) Stockholm Kontaktpersoner IP/TMT Thomas Lindqvist (delägare) Claes Langenius (Managing Partner) Andreas Joersjö thomas. lindqvist@hammarskiold.se claes.langenius@hammarskiold.se andreas.joersjo@hammarskiold.se Katarina Skrabb Elisabeth Elvingsson Peter Ahlström katarina.skrabb@hammarskiold.se elisabeth.elvingsson@hammarskiold.se peter.ahlstrom@hammarskiold.se Per Gustafsson Alexander Camitz Bojana Saletic per.gustafsson@hammarskiold.se alexander.camitz@hammarskiold.se bojana.saletic@hammarskiold.se Fredrik Wahlberg fredrik.wahlberg@hammarskiold.se Denna publikation från Hammarskiöld & Co förmedlar information och kommentarer på den juridiska utvecklingen av intresse för våra klienter. Nyhetsbrevet är inte en heltäckande sammanställning av de behandlade frågorna och är inte avsett att utgöra juridisk rådgivning. Läsare skall därför alltid söka specifik juridisk rådgivning innan de vidtar några åtgärder med anledning av de frågor som behandlas i nyhetsbrevet.