Detaljplan i Kallerstad för del av Kallerstad 1:1 (Plantagon)

Transkript

1 1 (3) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr Sbn Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Björn Sigsjö Samhällsbyggnadsnämnden Detaljplan i Kallerstad för del av Kallerstad 1:1 FÖRSLAG TILL BESLUT Detaljplan i Kallerstad för del av Kallerstad 1:1 får bli föremål för antagande. Betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 11 miljöbalken antas inte uppstå till följd av detaljplan i Kallerstad för del av Kallerstad 1:1. Upphävande av strandskyddet inom detaljplan i Kallerstad för del av Kallerstad 1:1 godkänns. SAMMANFATTNING Planens syfte är att möjliggöra ett område för industri- och kontorsverksamhet, där en del av området möjliggör uppförandet av en ca 60 meter hög byggnad som kombinerar växthus och kontor. Denna byggnad är tänkt att bli ett landmärke för staden Linköping. Övrig mark inom planområdet planläggs som ett normalt verksamhetsområde för industri, kontor, bilservice och lager. Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken medges ej i detaljplanen. BAKGRUND En lokaliseringsutredning utfördes hösten 2011 och samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den lokaliseringen som utredningen förordade. Startbeslut för detaljplanen togs Detaljplanen var ute på samråd till Företaget Plantagon International AB har utvecklat en idé med vertikala växthus som grundar sig att möta kommande behov av mat i storstäder, där marken inte räcker till för odling. Plantagon har i samarbete med Tekniska Verken i Linköping undersökt möjligheten att genomföra ett pilotprojekt, en demonstrationsanläggning som väntas dra mycket besökare. Intresset är stort för Plantagon och möjligheten att odla på höjden, framförallt i Singapore och Kina. När Tekniska Verken rötar organiskt avfall bildas rågas, ur vilken koldioxiden avskiljs för att kunna använda resterande gas som fordonsgas. I denna process uppstår överskottsvärme som är tänkt att utgöra basen i Plantagons energiförsörjning. Det finns dessutom en idé om att leda en del av koldioxiden till växthuset. Detaljplanen är utformad som ett normalt verksamhetsområde, men på en yta möjliggörs byggandet av Plantagon. Bestämmelserna är dock utformade så att en

2 2 annan verksamhet skulle kunna tillåtas om Plantagon av någon anledning inte skulle genomföras. Inget MKB har upprättats, då kommunen bedömer att detaljplanen inte kommer att få betydande miljöpåverkan och verksamheter som kräver tillstånd enligt Miljöbalken inte medges i detaljplanen. Planområdet är lokaliserat öster Ekängsvägen och söder om E4:an. Nordvästra delen av planområdet angränsar till planområdet för Ullevileden.

3 3 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADFÖRVALTNINGEN Anna Bertilson Björn Sigsjö Beslutet samt tillhörande tjänsteskrivelse expedieras till: Samhällsbyggnadsförvaltningens diarium Östergötlands ornitologiska Linköpings fågelklubb

4

5 Detaljplan i Kallerstad för del av KALLERSTAD 1:1 Planbeskrivning & behovsbedömning Dnr. Sbn

6 Sammanfattning av planförslaget Företaget Plantagon International AB har i samarbete med Tekniska Verken i Linköping undersökt möjligheten att etablera en demonstrationsanläggning av ett vertikalt växthus. En lokaliseringsutredning för Plantagon har utförts av Teknik och Samhällsbyggnadskontoret hösten Detaljplanens användningsområde vänder sig till verksamheter som industri, kontor, bilservice och lager som inte medför betydande miljöpåverkan och inte behöver tillståndsplikt enligt miljöbalken. Vid tillståndspliktig verksamhet krävs en tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivning. Plantagons verksamhet. Plantagons byggnad avses inrymma en kombination av växthus- och kontorsverksamhet som kan byggas cirka 60 meter hög. Detaljplanen är förenlig med gällande översiktsplan och påverkar inte riksintressen negativt. Inte heller ger den upphov till betydande miljöpåverkan enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning erfordras därför inte för detaljplanen. För denna detaljplan tillämpas plan- och bygglagen (2010:900). TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Björn Sigsjö Planarkitekt/Projektledare Handlingar & planprocessen Planhandlingarna består i plansamrådsskedet av: Detaljplanekarta i skala 1:1000 (A1) med planbestämmelser och grundkarta Planbeskrivning inklusive behovsbedömning för miljöbedömning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Fastighetsförteckning maj/juni 2013 april 2014 juni 2014 Planarbetet sker i en process, som är reglerad i plan- och bygglagen (2010:900), där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslagen. Plansamrådet genomförs under försommaren 2013, granskning under vår 2014 och antagande under sommaren

7 Innehåll Handlingar & planprocessen... 2 Planens bakgrund och syfte... 4 Planförslag... 4 Ny bebyggelse... 4 Natur, park och rekreation... 8 Kulturhistoria... 9 Vattenområden... 9 Gator och trafik Teknisk försörjning Trafik Administrativa bestämmelser m.m Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande. 16 Planeringsförutsättningar Plandata Tidigare ställningstaganden Riksintressen Mark, vegetation och naturmiljö Gator och trafik Risker och störningar Teknisk försörjning Genomförda utredningar Medverkande Björn Sigsjö PlanarkitektBehov av miljöbedömning Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning Checklista för behovsbedömningen Underlag för behovsbedömningen Plankarta, planbestämmelser

8 Planens bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett mindre verksamhetsområde med bilservice, industri, kontor och lager. Syftet är även att möjliggöra uppförandet av en hög byggnad som kombi nära växthus och kontor. Denna byggnad är tänkt att utgöra ett positivt landmärke för staden Linköping och ha hög arkitektonisk nivå på färg, form och materialkvaliteter. Detaljplanens användningsområde vänder sig till verksamheter som industri, kontor, bilservice och lager som inte medför betydande miljöpåverkan och inte behöver tillståndsplikt enligt miljöbalken. Vid tillståndspliktig verksamhet krävs en tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivning. Detaljplanen initierades av företaget Plantagon International AB i samarbete med Tekniska Verken i Linköping, som utredde möjligheten att etablera en demonstrationsanläggning av ett vertikalt växthus i Linköping. Avsikten är att Plantagons anläggning ska utnyttja överskottsvärme och eventuellt koldioxid från Tekniska Verken, för uppvärmning av kontorslokaler och växthusodling. Efter positivt planbesked föregicks detaljplaneläggningen av en lokaliseringsutredning hösten 2011, där det aktuella läget som detaljplanen omfattar förordades. Samhällsbyggnadsnämnden i Linköping fattade våren 2012 beslut om startbesked för detaljplaneläggning. Detaljplanen var på samråd under försommaren Planförslag Ny bebyggelse Bebyggelsens huvudsakliga innehåll Detaljplanen möjliggör ett område för verksamheter; industri, bilservice, kontor och lager. Byggnaders totalhöjd anges från 6 till 14 meter inom planområdet. Byggnadsarean för kontor får vara högst 35 procent och för andra angivna verksamheter högst 50 procent av fastighetsarean. Detaljplanen avser inte att möjliggöra industri som innehåller verksamheter som är tillståndpliktig enligt miljöbalken. Inom en avgränsad del av planområdet möjliggörs en byggnad för kontor och växthusodling med en högsta totalhöjd om 64,5 meter från nollplanet i Linköpings lokala höjdsystem. Högre än så kan ingen del på byggnaden vara utan att komma i konflikt med kravet på flyghinderfrihet från på Linköpings flygplats. För att säkerställa den långsiktiga lämpligheten med tanke på bland annat parkeringsbehovet reglerar detaljplanen för denna del tillåten byggnadsarea beroende på byggnadshöjd. Av samma skäl finns också en begränsning av den sammanlagda tillåtna bruttoarean för kontorsändamål. Utöver den tillåt- 4

9 na bruttoarean för kontor får växthusodling finnas inom angiven byggnadsarea och totalhöjd. Växthusdelen är tänkt att producera grödor i industriell skala som i allt väsentligt transporteras bort, försäljs och konsumeras på annan plats. Fabriksförsäljning på platsen av mindre omfattning kan dock bli aktuell i samband med besöksverksamhet som har anknytning till växthusodlingen. Alla utrymmen som är till för växthusodlingsverksamheten exempelvis även tekniska utrymmen, kontor, besökscentrum, fabriksförsäljning och restaurang med direkt koppling till växthusodlingen ska ingå i användningen L, växthusodling. Detaljplanen reglerar marken och bebyggelsens totalhöjder inte antalet våningar. Antalet våningar för kontor i det nu aktuella projektet för Plantagon kan dock antas bli cirka Om en byggnad för växthusodling inte skulle uppföras så är det möjligt att på samma fastighet uppföra annan verksamhet, liknande den i resten av planområdet. Gestaltning Gestaltning för utformning av byggnad för växthusodling och kontor Den högre byggnaden som detaljplanen möjliggör som avses innehålla kontor och växthusodling ska även vara ett positivt landmärke för staden. Den har hög arkitektonisk nivå på färg, form och materialkvaliteter. Den har även erforderligt skydd för fåglar som minskar risken att de kolliderar med fasaden. Entréer och socklar ska vara tydligt utformade. Entréer ska vara tydligt utformade, delar av entréplanet ska innehålla transparenta partier. Fasaderna ska avslutas mot marken med en tydlig sockel som ger byggnaden visuell förankring på platsen. Transparenta fasader på växthusdelen Den byggnad eller del av byggnad som är avsedd för växthusodling ska ha transparenta fasader, som ger in- och utblick. Exempelvis kan fasaderna vara av glas, ETFE (etylen-tetrafluor-etylen) eller andra visuellt likvärdiga material. Exempel på användning av ETFE i byggnader, från vänster: National Space Center, Leicester; materialprover till Forsyth Barr Stadium, Dunedin; SwissDôme, FNhögkvarteret i Genève. 5

10 Skydd för fåglar i samband med transparenta ytor Den aktuella byggnaden kommer att ligga i anslutning till ett område som är en häckningslokal för flera skyddsvärda fågelarter och som är en rastplats för många flyttfågelarter. Den sökande ska vid bygglovprövningen visa att erforderligt skydd eller motsvarande för fåglar finns. Exempel på lösningar finns bland annat i följande publikationer: Bird-safe Building Guidelines (New York City Audobon) Vogelfreundliches Bauen mit Glas und Licht (Schweizerische Vogelwarte, Sempach) Bird-Friendly Building Design (American Bird Conservancy). Miljöanpassning av genomsiktliga skärmar för fåglar (Trafikverket) Byggnad för växthusodling och kontor exempel på utformning Samtliga illustrationer i detta avsnitt är gjorda av Sweco Architects AB på uppdrag av Plantagon international AB, de visar exempel på hur deras demonstrationsanläggning, där växthusodling och kontor kombineras, skulle kunna se ut. Byggnadens fasad mot söder (åt vänster i bilden). Byggnadens fasad mot norr (mot E4, åt vänster i bilden). Byggnadens fasad mot söder (åt vänster i bilden). 6

11 Vy längs motorväg E4 i riktning österut. Plantagons anläggning i mitten av bilden. Tekniska Verkens byggnader döljs bakom skogen till höger. Gärstadverket skymtar längst till vänster. Vy längs motorväg E4 i riktning västerut. Plantagon i mitten av bilden. Gärstadverket (utanför bild) till höger. Vy längs länsväg 1057 i riktning norrut mot Ekängen, från en punkt strax norr om Gumpekullarondellen. 7

12 Tillgänglighet, jämställdhet och trygghet Utformningen av byggnader, entréområden och angöringsplatser ska ske på sätt som medger god tillgänglighet för personer med nedsatt orienteringseller rörelseförmåga. Den slutliga granskningen av hur tillgängligheten tillgodoses sker vid bygglovprövning. Linköpings kommuns Handikappolitiska handlingsprogram, antaget av kommunfullmäktige , ska beaktas vid planering och utveckling av planområdet. Allmän platsmark bör utformas så att den upplevs som trygg, till exempel vad gäller trafiksäkerhet, överblickbarhet och belysning nattetid. Naturmarken kring Ludvigsberg dammarna och naturområdet tillgängliggörs genom lokalgata/p-plats respektive gång- och cykelväg. Natur, park och rekreation Natur Planområdet omfattar yta som idag är energiskogsodling, samt längst i öster jordbruksmark. En naturvärdesinventering har utförts, som visar att det finns områden av lokalt naturvårdsintresse i norra delen av planområdet. Ett vahöjdparti inom planområdet har innehållit bebyggelse (Ludvigsberg), men är riven och består idag av övergiven tomt/parkrest med lönnar och några fuktträd samt flera buskage. Höjdpartiet omges av träd och buskar. Höjdpartiet planläggs som naturområde och kommer att ha förbindelse mot söder med de två dammarna med omgivande landskap. Strandskydd Strandskyddet upphävs inom kvartersmark. Särskilt skäl enligt 7 kap 18c miljöbalken för upphävande av strandskyddet är att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget samhällsintresse (industri, kontor, växthusodling, lokalgata och gc-väg). Vy från den västra dammen och i riktning norrut, med planområdet i bakgrunden. Stränderna är flacka. Delar av planområdet är idag bevuxet med energiskog. 8

13 Kulturhistoria Arkeologi Länsstyrelsen har i en tjänsteanteckning klargjort att ytterligare arkeologisk undersökning inte erfordras inom planområdet, annat än om fornlämningen RAÄ 138:1 berörs av åtgärder. Fornlämningen ligger inom område som i detaljplanen betecknas NATUR och bedöms inte att bli påverkad. Vattenområden Vattennivåer, översvämningsrisk Kommunens rekommendationer i översiktsplanen och den reviderade rapporten från SMHI 2012 (Detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen och Stångån) med anledning av risk för översvämning föranleder att detaljplanen reglerar lägsta golvhöjd. Detta innebär att delar av marknivån på de blivande fastigheterna inom planområdet kommer att höjas. En geoteknisk undersökning av planområdet, utförd av Tekniska Verken Driftum AB visar att marknivån inte får höjas med mer än 1 meter, såvida inte lastkompensation med lättfyllning utförs så att tillskottsbelastningen begränsas till 20 kn/m 2. Planbestämmelse angående markens beskaffenhet läggs till på plankartan. Befintlig marknivåer får inte höjas mer än 1 meter. I de fall det krävs mer ska kompensationslastning med lättfyll eller nödvändig grundförstärkning utföras med hänsyn till sättningsrisk och stabilitet. 9

14 Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik En ny lokalgata anläggs från väg 1057, strax norr om fastigheten Kallerstad 1:20 (Åby Östergården). Istället för att ha direktutfart på väg 1057 ansluts denna fastighet till den nya lokalgatan, vilket ger bättre trafiksäkerhet. En ny lokalgata anläggs, med avfart strax norr om fastigheten Kallerstad 1:20. Gatusektion för den nya lokalgatan som planeras att anläggas. Från lokalgatan nås de olika tomterna för industri, kontor och växthusodling. I lokalgatans slut i öster har avsatts en yta för att möjliggöra vändplan 10

15 för 12 meters fordon och parkeringsplatser för personbilar, för att underlätta och möjliggöra besök till natur- och rekreationsområdet kring de två dammarna. Planområde kommer att anslutas till den gång- och cykelväg som planeras i och med byggandet av Ullevileden samt till befintlig gång- och cykelväg längs Ekängsvägen. Dessutom finns inom naturområdet i planområdets norra del möjlighet att ta till vara en äldre vägsträckning som gång- och cykelförbindelse. Ett avsnitt äldre väg föreslås bli cykelbana, och tillgängliggör Kollektivtrafik ett naturavsnitt inom planområdet och de båda närbelägna dammarna. Östgötatrafikens busslinje 507 från resecentrum mot Ekängen passerar planområdet. Hållplatser finns vid Runstensgatan i söder och Åby norr om väg E4. I samband med att detaljplanen för Ullevileden genomförs planeras busshållplatser att uppföras i nära anslutning till planområdet. Disposition, parkering, varumottagning, utfarter All parkering, varumottagning och dylikt ska lösas inom kvartersmark. Kommunens parkeringstal Parkering i planering och bygglov ska tillämpas vid prövning av bygglov och andra tillstånd. Sikttriangeln ska beaktas vid ut- och infart mot allmän gata. Ett exempel på hur fastigheten för Plantagons verksamhet skulle kunna se ut visas nedan (illustration av Sweco Architects på uppdrag av Plantagon International AB): 11

16 Plantagon Antalet parkeringsplatser uppgår i ovanstående illustration till cirka 100 st. Parkeringsbehovet för det projekt som nu är aktuellt på tomten för Plantagon är beräknat på följande sätt. Kvm BTA (*för växthus anges bedömt antal anställda) Parkeringsnorm min Antal p- platser Kontor (K) 9000 Kvm BTA x 0, Växthusodling (L) - växthus *4 (Norm saknas) 3 - fabriksförsäljning 130 Kvm BTA x 0, restaurang 460 Kvm BTA x 0,015 7 SUMMA

17 Teknisk försörjning Vatten och avlopp samt brandposter Nya dricks- och spillvattenledningar måste anläggas inom planområdet. Kapacitet finns för att ansluta dessa ledningar till befintliga ledningar i västra kanten av planområdet. Spillvatten måste ledas till en lågpunkt inom planområdet, och pumpas upp med tryckspillvattenledning till en högre nivå. Ett område (E) för ny spillvattenpumpstation, samordnad med nätstation för el, har avsatts i planen. En ny dagvattenledning förläggs i lokalgatan och ansluts vid länsvägen. Två nya brandposter behövs inom området. Dagvatten I och med den nya detaljplanen kommer Tekniska Verkens verksamhetsområde för dagvatten att utökas. Dagvattnet från planområdet kommer att avledas till dammarna invid planområdet. Erosionskydd ska anläggas kring utloppet till dammen. Nya dagvattenledningar kommer att byggas ut i planerad lokalgata. Lågpunkten i gatan anordnas i anslutning till u-området i västöstlig riktning, söder om uttagen E-tomt. Från denna lågpunkt anläggs en dagvattenledning och dike till den närmaste dammen. En servisavsättning för dagvatten upprättas till varje fastighet. Endast vatten från källarlös bebyggelse kan avledas med självfall till allmänna spillvatten- och dagvattenledningar. Inom fastigheterna med verksamheter bör möjligheterna till lokalt omhändertagande och lokal fördröjning av dagvatten tas till vara. Planbestämmelse dike har införts för att viss del av obebyggd markyta inom fastigheten ska möjliggöra infiltration och fördröjning av dagvatten, samt att dagvatten från hårdgjorda ytor så långt möjligt ska avledas till omgivande ytor som medger infiltration och fördröjning. De allmänna dagvattenledningarna dimensioneras för ett 2-års regn med 10 minuters varaktighet. Med ett 2-årsregn avses ett regn som i genomsnitt återkommer en gång under en tvåårsperiod. När kraftigare regn än det dimensionerande belastar ledningsnätet riskerar anslutna fastigheter att få vattenskador när dagvatten stiger upp i dräneringssystemen. Den västra delen av planområdet avvattnas dagvattnet via dike och brunnar till befintlig vägdike läng länsvägen. Ett avtal behöver upprättas mellan Tekniska verken som är huvudman för dagvatten, och Linköpings kommun som äger befintliga dammar, som tillåter att dagvatten från området får avledas till dessa. Värme Kapacitet finns för att ansluta nya verksamheter inom planområdet till fjärrvärme. Nya ledningar måste då anläggas. El En nätstation för kraftförsörjning inom området behöver byggas. Ett E- område för ny nätstation, samordnad med spillvattenpumpstation, har av- 13

18 satts i planen. Kapacitet kommer därigenom att finnas för att ansluta nya verksamheter. En eventuell ledningsomläggning för el inom kvartersmark i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Tele En teleledning i mark korsar blivande kvartersmark dels inom den längst åt öster liggande tomten, dels tomterna belägna söder om lokalgatan. Detaljplanen förutsätter att denna ledning läggs om till allmän platsmark eller utom planområdet. En eventuell ledningsomläggning för teleledning inom kvartersmark i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Lakvattenledning En trycksatt lakvattenledning från Gärstadverket till tre dammar för våtmarksrening belägna söder om planområdet, korsar blivande kvartersmark i planområdets sydligaste tomt. Detaljplanen förutsätter att lakvattenledningen läggs om till allmän platsmark. En eventuell ledningsomläggning för lakvattenledning i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Trafik Trafiksäkerhet Planområdet ansluts till Ekängsvägen genom en T-korsning i ett läge strax norr om fastigheten Kallerstad 1:20. Ett separat vänstersvängfält för trafik norrifrån anläggs. Trafikanter till fots eller på cykel har möjlighet att nå planområdet och naturområdet öster därom, via befintlig cykelväg längs Gumpekullavägen, och vidare planskilt på den framtida cykelvägen vid den planerade cirkulationsplatsen Ullevileden/Gumpekullavägen (väg1057). Oskyddade trafikanter kommer inte behöva korsa vägen i plan. Dock föreslås det en möjlighet för gående och cyklister att kunna korsa vägen strax norr om infarten till den nya lokalgatan i samband med den planerade busshållplatsen på Gumpekullavägen (väg 1057). Fastigheten Kallerstad 1:20 (Åby Östergården) har idag sin infart/utfart mot länsvägen, cirka 25 meter söder om den nya lokalgata som planeras. Fastigheten föreslås i den nya detaljplanen få sin utfart mot den nya lokalgatan. Detta ger en trafiksäkrare lösning. Transporter av farligt gods En detaljerad riskbedömning har utförts av WSP i samband med detaljplanearbetet. Transporter av farligt gods förekommer på såväl E4 som väg 1057 (Gumpekullavägen/Ekängsvägen). För att skydda området mot olycksrisker har det i detaljplanen lagts ut ett skyddsområde mellan bebyggelsen och vägkanten, som ska vara bebyggelsefritt och som utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Väg 1057 bör ha ett avåkningsskydd, vilket inkluderas i detaljplanen för Ullevileden. 14

19 Ventilationsdon för friskluft på byggnader inom planområdet ska placeras bortvänt från vägarna E4 och Administrativa bestämmelser m.m. Huvudmannaskap Linköpings kommun är huvudman för allmänna platser inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa områden. Fastighetsägarna/exploatörerna ansvarar på motsvarande sätt för utbyggnad och skötsel av kvartersmark. Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av de allmänna ledningar som finns i planområdet. Linköpings kommun står för flytt av el-, tele-, och lakvattenledning som inte ligger inom u-område på kvartersmark inom planområdet inför exploatering då detta blir akutellt. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna i princip rätt att få bygglov om ansökan inlämnas som är i enlighet med planen, och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för till exempel förlorad byggrätt. Strandskydd Strandskydd gäller inom planområdet intill 100 meter från strandlinjen för de äldre lertäkterna öster om planområdet. Strandskyddet upphävs inom kvartersmark i samband med detaljplanen. Beskrivning av planens fastighetsrättsliga konsekvenser Bildande av nya fastigheter Genom avstyckning från Kallerstad 1:1 skall nya fastigheter inom kvartersmarken bildas efter hand som tomterna säljs. E-området för tekniska anläggningar skall kunna avstyckas och bilda en egen fastighet eller upplåtas med ledningsrätt. Kommunen ansöker om, och bekostar fastighetsbildningen (avstyckningen). Fastighetsregleringar Genom fastighetsreglering överförs Kallerstad 1:18 till Kallerstad 1:1, Kommunen bekostar fastighetsregleringen. 15

20 Gemensamhetsanläggningar m.m. Några gemensamhetsanläggningar bedöms inte vara nödvändiga, men kan inrättas inom kvartersmark för eventuella anläggningar som flera fastigheter behöver andel i. Exempel på sådan anläggning kan vara gemensam utfart, inom kvartersmark, fram till allmän väg. Kostnaden för bildande av gemensamhetsanläggningar fördelas mellan berörda fastigheter. Servitut, ledningsrätter samt övriga rättigheter Inom de områden som på plankartan markerats som u-område ska marken upplåtas med ledningsrätt för de ledningsinnehavare som anlägger eller anlagt ledningar där. Marken ska upplåtas utan ersättning. Ledningsinnehavaren ansöker om och bekostar ledningsrättsförrättning. Kommunen ska upplysa om skyldigheten, att ersättningsfritt upplåta marken för u-områden, i de köpeavtal man tecknar med framtida exploatörer. Ett avtal behöver upprättas mellan Tekniska verken som är huvudman för dagvatten, och Linköpings kommun som äger befintliga dammar, som tillåter att dagvatten från området får avledas till dessa. Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Tillämpad lag För denna detaljplan tillämpas plan- och bygglagen (2010:900). Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Planen tar i anspråk mark för industri, kontor och växthusodling i ett område som domineras av vägar, tekniska anläggningar och dammanläggningar. Detaljplanen är förenlig med 3, 4 och 5 kap i Miljöbalken. Detaljplanen innebär inte att miljökvalitetsnormer överskrids. Detaljplanen berör Riskintresset för luftfart. 16

21 Planeringsförutsättningar Plandata Planområdet omfattar 3,9 hektar. Följande fastigheter finns i området: Fastighet Ägare Areal Kallerstad 1:1 Linköpings kommun Ca 135 hektar Kallerstad 1:18 Tekniska Verken i Linköping Ca 3700 m 2 Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Detaljplanen överensstämmer med översiktsplan för staden Linköping. antagen 2010, som redovisar planområdet som Utbyggnadsområde, blandad användning bostäder /verksamheter / handel. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Inom planområdet gäller följande detaljplan och områdesbestämmelser: Områdesbestämmelser för del av Kallerstad Mörtlösa, nr. OB1084, antagen Detaljplan för del av Kallerstad 1:1 och 1:2, nr 1232, med laga kraft Denna omfattar ett det nu aktuella planområdet och de båda lertäkterna i öster. Genomförandetiden har gått ut. Planen anger att täktverksamhet får bedrivas fram till 2012, och att området därefter ska användas som parkmark, strövområde. En illustration till sagda plan visar lertäkterna som två sammanbundna vattenytor, omgivna av ett skogs- och parklandskap, mot väster fram till Gumpekullavägen. I den nu aktuella detaljplanen blir delar av marken vid vägen istället kvartersmark. Ett par andra detaljplaner har anknytning till planområdet: Strax söder om nu aktuellt planområde finns detaljplan nr. 1122, laga kraft , som avser ett område för våtmarksrening. Genomförandetiden har gått ut. Strax norr om planområdet pågår arbete med Detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl.. Utbyggnad av Ullevielden. Beslut om utställning förväntas ske under 2014, och planen kan möjligen vara antagen under De två lertäkter invid planområdet som successivt vattenfylls och förvandlas till dammar efter det att täktverksamheten har upphört, omfattas av strandskydd intill 100 meter från strandlinjen. 17

22 Miljökonsekvensbeskrivning för angränsande områden Planeringen för den blivande Ullevileden invid planområdet har föregåtts av Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan i Tornby och Kallerstad för del av Skäggetorp 1:1 m.fl.. Denna ger en mycket utförlig sammanställning av förutsättningar och påverkansfaktorer inom området i stort. Lokaliseringsutredning En lokaliseringsutredning inför valet av tomt för Plantagon utfördes av Teknik och Samhällsbyggnadskontoret hösten Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresseområdet för luftfart som avser Linköpings flygplats avseende flygfrihinderhet. Det aktuella planområdet ligger inom zonen för flyghinderbegränsning om 64,5 meter över Linköpings lokala nollplan. Området kring den f.d. lertäkten dagens dammanläggning var tidigare utpekat som riksintresseområde för värdefulla ämnen har nu dock tagits ut då lertäkten är avslutad. I övrigt finns inga riksintressen som påverkas av detaljplanen. Mark, vegetation och naturmiljö Planområdet omfattar ytor som idag är energiskogsodling på åkermark, både väster och öster om Ekängsvägen, samt längst i öster mark som idag är jordbruksmark. De centrala delarna i planområdet utgörs av obrukad gräsmark dominerad av bredbladiga gräs. Här finns också en liten berghäll och några stenar. Området har visst värde för fågelfaunan och ingår i revir för gräshoppsångare och hämpling som båda är rödlistade. Vid ett av besökstillfällena påträffades Rosenenfink en annan rödlistad art och vid det andra törnskata. Ett vackert höjdparti inom planområdet har innehållit bebyggelse (Ludvigsberg), vilken nu är riven och är i dag övergiven tomt/parkrest med lönnar och några fuktträd samt flera buskage. Från en berghäll har man fin utsikt över det omgivande landskapet och här finns också en artrik torrängsflora med bland annat axveronika. Höjdpartiet är delvis på väg att växa igen med slyskog och tät gräsförna, men har kvalitéer som kan framhävas genom skötsel. Området har en ganska rik fågelfauna med bland annat törnsångare och den rödlistade arten hämpling samt kan ha betydelse för rosenfink. Den stora dammen utgörs en vattenyta som tidigare varit lertäkt. Inget vattendrag leder till eller från dammen. Undervattensvegetationen är inte närmare undersökt men har goda förutsättningar att hysa ovanliga arter av nateväxter och kransalger, t ex den mycket sällsynta spetsnaten som är en kommunal ansvarsart. Dammen är fiskfri och hyser en rik fågelfauna med högt värde. Här finns bland annat de rödlistade arterna drillsnäppa och svarthakedopping, den senare, som också är en kommunal ansvarsart, har de senaste åren häckat med 1-3 par. Den mycket sällsynta släktingen svarthalsad dopping, som 18

23 i Sverige endast finns på ett fåtal lokaler, har de senaste åren funnits här med flera exemplar och har även häckat vid något tillfälle. Den mindre dammen, i sydväst, är även den fiskfri vilket ger goda förutsättningar för många vattenlevande insekter, kräftdjur och groddjur. Vattnet i denna damm är mycket klarare än i den större dammen och här finns fläckar med vattenvegetation och kan innehålla sällsynta kransalger och nateväxter. Dammen har ännu inte utvecklat särskilt höga naturvärden, åtminstone inte för fågelfaunan, men kan förväntas få liknande värden som den större dammen och fungera som komplement till denna. Nuvarande fågelfauna i dammen är ganska fattig men stranden ingår i revir för den rödlistade drillsnäppan. Vattenytan i båda dammarna stiger fortfarande efter lertäktens avslutande och de fylls sakta på av grundvatten och direktavrinning från åkrarna och kantzonerna eftersom de inte har kontakt med något vattendrag. För till exempel doppingarna är det av stor vikt att inga öppna vattendrag leds in eller ut från denna damm. Området mellan och kring dammarna utgörs av nyligen avsläntade kantzoner. Vegetationen är än så länge gles med inslag av enstaka videbuskage. Fågelfaunan är dock ganska rik, delvis beroende av den närliggande dammen. Här finns troliga häckningsrevir för rödlistade arter som sydlig gulärla och gräshoppssångare som båda vill ha frodig gräsmark med bara enstaka buskar. Ett vackert höjdparti inom planområdet har innehållit bebyggelse (Ludvigsberg), vilken nu är riven. Från en berghäll har man fin utsikt över det omgivande landskapet. Höjdpartiet sparas ut som naturområde i detaljplanen. Vy mot öster och den östra dammen i bakgrunden. Dikningsföretag Eventuella dikningsföretag som planområdet kommer i beröring med har undersökts inom ramen för Dagvattenutredning för ny detaljplan i Kallerstad gjord av EQC Östergötland AB, med datering Kontroll har gjorts på Länsstyrelsens hemsida Östgötakartan. Det sydvästra hörnet av planområdet tangerar dikningsföretag Kallerstad R_

24 Planförslaget bedöms inte påverka dikningsföretaget. I övrigt finns inga kända dikningsföretag som berör planområdet. Dammar De två stora lertäkterna strax söder och öster om planområdet är på väg att vattenfyllas på naturlig väg upp till grundvattennivå. Vattenytan bedöms i framtiden bli cirka +1,0 meter i Linköpings lokala höjdsystem, alltså cirka 1,5-2 meter under omgivande marknivå. Strandskydd Planområdet omfattas av strandskydd intill 100 meter från nuvarande strandlinje på de gamla, numera vattenfyllda lertäkterna. Detaljplanens gräns mot öster har därför lagts meter från strandlinjen, så att framkomligheten för det rörliga friluftslivet tillgodoses och möjlighet finns att skapa park- och rekreationsmiljö runt dammarna. Geotekniska förhållanden, förorenad mark och radon En Geoteknisk undersökning är genomförd av Tekniska Verken, sammanfattad i Geoteknisk PM daterat Enligt denna gäller i korthet följande inom planområdet. Förutsättningarna för grundläggning varierar inom området dock främst i närheten av fastmarkspartierna. Generellt krävs därför att varje blivande fastighetsägare inom planområdet utför en detaljerad geoteknisk undersökning i samband med projektering och byggande. Inom stora delar av området finns lös lera på större djup och här behöver tillkommande markbelastning begränsas till 20kN/m 2. Detta innebär exempelvis att byggnader med 1-2 våningar eventuellt kan grundläggas ytligt under förutsättning att inte marknivån behöver höjas. Detta förutsätter också att grundkonstruktionen inte medför koncentrerade linje- eller punktlaster. Byggnader med mer än 2 våningar kräver sannolikt grundläggning med pålar nedförda till berg. Marknivåerna bör inte höjas med mer än cirka 1 meter såvida inte lastkompensation med lättfyllning utförs så att tillskottsbelastningen begränsas till 20kN/m 2. I samband med den geotekniska undersökningen har också släntstabiliteten invid de två lertäkterna studerats. Genom undersökningar och beräkningar drar undersökningen slutsatsen att befintliga förhållanden är tillfredsställande enligt de krav som ställs inom detaljplanelagt område. Detaljplanens gräns är lagd på ett avstånd om cirka meter från släntkrön. Den geotekniska undersökningen säger att tillkommande markbelastning (exempelvis av uppfyllnader, byggnader) inte får överstiga 30kN/m 2 (3 ton / m 2 ) inom ett avstånd av cirka 20 meter från släntkrön. Med hänsyn till lerans sättningsegenskaper behöver dock markbelastningen begränsas ytterligare till 20kN/m 2. Området är att betrakta som normalradonmark, och grundläggning ska därför utföras radonskyddande. Radonhalten i markluft har mätts i tre punkter 20

25 under en period i juni Radonhalten uppmättes till 13, 83 respektive 84 kbq/m 3. Inga föroreningar i mark är kända inom planområdet. Fornlämningar och kulturmiljöer Några registrerade fornlämningar finns inom planområdet. Arkeologisk förundersökning har redan skett i tidigare sammanhang av de kända fornlämningar som är belägna på mark som kommer att exploateras med detaljplanens genomförande. Länsstyrelsen har meddelat att inga fortsatta arkeologiska åtgärder behövs inom planområdet. En fornlämning i form av förmodade skålgropar i berghällar ligger inom mark som genom detaljplanen sparas som naturområde, varför fornlämningen inte berörs. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Lokaliseringsutredning Plantagon, daterad , som har föregått planarbetet, har studerat förutsättningarna för ny väganslutning. För det östra lägesalternativet, som utredningen förespråkade, föreslogs att väganslutning skulle ske genom ett femte ben i kommande cirkulationsplats för Ullevileden / länsväg 1057 mot Ekängen. Detta förespråkades som en mer trafiksäker lösning än en ny anslutning med en T-korsning mot länsvägen. En trafikutredning har senare utförts för att utreda förutsättningarna för det valda planområdet. Denna är utförd av Vectura, och daterad Utredningen har noggrannare utrett förutsättningarna för ny väganslutning, och också gjort kostnadsbedömning för ett antal olika alternativ. Anslutning med ett femte ben i kommande cirkulationsplats Ullevileden / väg mot Ekängen, eller fyrvägskorsning med den väster om länsvägen liggande vägen till biogasanläggning och Åby Västergård, eller förskjuten trevägskorsning med länsvägen, har utretts. Tillåten hastighet på länsvägen är 70km/h, och den antagna hastighetsplanen för Linköping redovisar att den hastigheten behålls i det aktuella vägavsnittet. Även Ullevileden planeras för en hastighet av 70km /h. Med stöd av de rekommenderade korsningsavstånd som anges i Vägars och gators utformning (VGU) och med hänsyn tagen till dagen trafikmängd och bedömd framtida trafikmängd, finner trafikutredningen att de två lämpliga huvudalternativen är förskjuten trevägskorsning eller ett femte ben i cirkulationsplats Ullevileden/väg mot Ekängen. Det senare alternativet har fördelen att det inte blir någon ny väganslutning i länsvägen, och det är lättare att upprätthålla hastigheten på trafiken. Kostnadsbedömning på de olika alternativen visar att alternativet med ett femte ben i cirkulationsplats blir avsevärt dyrare att genomföra. Dels är det en betydligt dyrare med ett femte ben, dels krävs en ytterligare gång- och cykelport, vilket i sin tur medför att en fjärrvärmeledning måste flyttas. Alternativet med förskjuten trevägskorsning bedöms kosta cirka 1,7 mkr, 21

26 medan alternativet med femte ben i cirkulationsplats bedöms kosta cirka 9 mkr. Kollektivtrafik Östgötatrafikens busslinje 507 från resecentrum mot Ekängen passerar planområdet. Någon näraliggande busshållplats finns inte. Hållplatser finns vid Runstensgatan i söder och Åby i norr. Risker och störningar Farligt gods, olyckor En detaljerad riskbedömning har utförts i samband med detaljplanearbetet. Denna är utförd av WSP Sverige AB, daterad Rapporten har dels gjort en riskbedömning i samband med transporter av farligt gods längs länsväg 1057 och längs väg E4, dels gjort en riskbedömning av verksamheter med betydande omgivningspåverkan i närområdet. Väg E4 är en primär transportled för farligt gods och är belägen 150 meter norr om planområdet. Förbi planområdet är vägen utformad som en fyrfilig motorväg. Väg 1057 Linköping - Ekängen är sekundär transportled för farligt gods, vilket innebär att vägen får användas för transport av farligt gods till lokala mottagare längs vägen, men inte som genomfart. Det kortaste avståndet mellan vägen och planerad bebyggelse på planområdet är cirka 25 meter. Förbi planområdet är vägen utformad som landsväg med två körfält. Ett antal verksamheter med betydande omgivningspåverkan finns i närområdet. De möjliga riskkällor som har identifierats är: Gärstadverket och Gärstad avfallsanläggning Saint Gobain produktionsanläggning (Leca) Svensk Biogas produktionsanläggning vid Åby Västergård Gaslager med tankstation för biogas NO om Kallerstadsrondellen. Svensk Biogas lagertank för flytande naturgas Nykvarns avloppsreningsverk Skredrisk I samband med en Geoteknisk undersökning genomförd av Tekniska Verken, sammanfattad i Geotekniskt PM daterat , har släntstabiliteten invid de två lertäkterna studerats. Genom undersökningar och beräkningar drar undersökningen slutsatsen att befintliga förhållanden är tillfredsställande enligt de krav som ställs inom detaljplanelagt område. Detaljplanens gräns är lagd på ett avstånd om cirka meter från släntkrön. 22

27 Vattennivåer och översvämningsrisk mm. Planområdet är beläget på relativt låg nivå över Roxens medelvattenyta. Delar av föreslagen kvartersmark är belägen cirka 2,5 meter över Roxen, medan andra delar är belägna 3-5 meter över Roxen. Översiktsplan för staden Linköping antagen av kommunfullmäktige 2010 ger rekommendationer beträffande översvämningsbenägna områden. Under 2008 utförde SMHI på uppdrag av Linköpings kommun en utredning om vattendragen i kommunen. Syftet var att få fram ett mer detaljerat underlag av vilka områden som omfattas av risker för översvämningar längs Stångån, Roxen och Motala Ström. Med ledning av utredningen har Linköpings kommun beslutat tillämpa rekommendationen att inom område som hotas att 100-årsflöde (vattennivå upp till 1,86 meter över Roxen) eller 1000-årsflöde (vattennivå upp till 2,43 meter) bör inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Inom område som hotas av högsta dimensionerande flöde (d.v.s. med en återkomsttid i storleksordningen år och en vattennivå upp till 3,30 meter), kan samhällsfunktioner av mindre vikt (exempelvis byggnader av lägre värde, eller mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus samt mindre industrier med liten miljöpåverkan) lokaliseras utan att någon riskanalys görs, menar översiktsplanen. Med återkomsttid menas den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Enligt SMHI:s utredning sker vid extrem nordlig vind en tilläggseffekt i form av snedställning av Roxens vattenyta. Denna effekt gör att nivån kan bli ytterligare 0,2 meter högre. Hänsyn tas till förväntade effekter av klimatförändring som kan leda till höjda vattenstånd och häftiga regn och stora nederbördsmängder. Linköpings kommun följer tidigare nämnda använda rekommendationer beträffande översvämningsbenägna områden för 100-, och 1000-årsregn. I den reviderade rapporten från SMHI 2012 (Detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen och Stångån, reviderad 2012) har en ny flödesnivå tagits fram i utredning på 3,6 meter. Utefter dessa rekommendationer och rapporter klarar planförslagets de aktuella flödesnivårena. 23

28 PLANOMRÅDE Översvämningskartering i det aktuella området. Delar av planområdet, beläget öster om vägen mot Ekängen, och mellan två höjdpartier, kommer att översvämmas vid bedömd återkomsttid 1000 år (mörkblått), och ytterligare delar vid beräknat högsta flöde, bedömd återkomsttid år (rött). Klimatförändringar Klimatsimuleringar indikerar att vi går mot ett blötare och mildare klimat för stora delar av Sverige. Mer vatten i omlopp i naturen ökar risken för översvämningar och att föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Det kan t.ex. vara överbelastade dag- och avloppsvattensystem, olika typer av föroreningskällor (cisterner m.m.) som blir översvämmade, markbundna föroreningar som kan frigöras i samband med översvämningar, höga grundvattennivåer i grustäkter, ökad ytvatteninfiltration till grundvattensystem, kraftig avrinning på markytan vid intensiv nederbörd etc. SMHI har med sina olika modeller tagit fram regionala klimatscenarier, där temperatur och nederbörd är några av de parametrar som undersöks. Från modellerna kan den prognostiserade förändringen framåt i tiden utläsas för dessa parametrar. Den årliga nederbörden i Östergötlands län bedöms öka med cirka 4 procent till och med 2040 jämfört med nuvarande medelvärde. År 2060 bedöms nederbörden vara 6 procent högre än idag. Det är framförallt under vintern som nederbörden kommer öka cirka 10 procent inom ett 30- års perspektiv. Under sommaren bedöms nederbörden ligga på samma nivåer som idag eller minska. Utöver en ökad mängd årlig nederbörd kommer antalet extrema nederbördsdygn att öka. Vid kraftiga, korta regn för regnvattnet med sig föroreningar och partiklar från kringliggande tillrinningsområden till vattendragen och risken för översvämningar ökar. Hänsyn bör tas till förväntade effekter av klimatförändring som kan leda till höjda vattenstånd och häftiga regn och stora nederbördsmängder. Linköpings kommun följer tidigare nämnda använda rekommendationer beträffande översvämningsbenägna områden för 100-årsregn motsvarande 1,86 24

29 meter och 1000-årsregn motsvarande 2,46 meter. Utefter dessa rekommendationer klarar planförslagets höjder de antagna flödesnivårena. Störningar Den riskbedömning som gjorts av WSP visar att Gärstadverket, Gärstad avfallsanläggning, Svensk Biogas, biogasbussdepå vid Sigbjörnsgatan och avloppsreningsverket inte utgör någon risk för personskada för människor inom planområdet. Svensk Biogas AB har en större anläggning för produktion av biogas på cirka 300 meters avstånd från planområdet. Driften vid biogasanläggningen har tidigare påverkat omgivningen med lukt på ett besvärande sätt. Åtgärder för att eliminera luktproblem har emellertid genomförts Planområdet kan också vid viss vindriktning störas av lukt från avloppsreningsverket som är beläget sydväst om planområdet. Den närbelägna biogasanläggningen tillhörande Svensk Biogas är tänkt att leverera koldioxid och spillvärme till Plantagon. Teknisk försörjning Dagvatten Dammarna fylls på med grundvatten och ytavrinning samt regnvatten. Det har funnits planer på att öppna upp dammarna med förbindelsedike till Mörtlösadiket för att använda dammarna som utjämningsmagasin. Då det har visat sig att dammarna är fiskfria så har denna lösning flyttas på framtiden då ett uppöppnande medför att fisk kommer in i dammarna. Vilket medför konkurens till befintliga fågelarter som skägghakedopping. Enligt dagvattenutredning som Stadspartner utfört 2006 är nivån i Mörtlösadiket +2,0 för dimensionerande 10-årsflöde och +2,6 för dimensionerande 50-årsflöde. I samband med planarbetet utreds möjligheten att använda dammarna för dagvattenhantering. Ett avtal behöver upprättas mellan Tekniska verken som 25

30 är huvudman för dagvatten, och Linköpings kommun som äger befintliga dammar, som tillåter att dagvatten från området får avledas till dessa. Vatten och avlopp Befintliga dricksvatten- och spillvattenledningar passerar planområdet i riktning från sydväst till nordost. Kapacitet finns för att ansluta verksamheterna inom planområdet. Lakvatten En trycksatt lakvattenledning från Gärstadverket till tre dammar för våtmarksrening belägna söder om planområdet, korsar blivande kvartersmark i planområdets sydligaste tomt. Detaljplanen förutsätter att lakvattenledningen läggs om till att ligga inom allmän platsmark. En eventuell ledningsomläggning för lakvattenledning inom kvartersmark i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Värme Befintlig fjärrvärmeledning passerar planområdet i riktning från sydväst till nordost. Kapacitet finns för att ansluta verksamheterna inom planområdet. El En kraftledning i mark från en nätstation belägen cirka 60 meter norr om planområdet, korsar den blivande kvartersmarken i riktning från nord till syd. Fastigheten Kallerstad 1:20 invid planområdet är ansluten till denna ledning. Denna ledning behöver ersättas eller läggas om till att ligga inom allmän platsmark, om planförslaget genomförs. Nya kraftledningar och en nätstation anläggs inom planområdet. En eventuell ledningsomläggning för el inom kvartersmark i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Tele En teleledning i mark korsar blivande kvartersmark dels någon inom den längst åt öster liggande tomten, dels tomterna belägna söder om lokalgata. Detaljplanen förutsätter att denna ledning läggs om till att ligga inom allmän platsmark. En eventuell ledningsomläggning för tele inom kvartersmark i planområdet bekostas av Linköpings kommun inför exploatering. Kapacitet finns för att ansluta verksamheterna inom planområdet. Avfall Kommunal sophämtning kommer att ske inom planområdet. Avfall kan också lämnas på den närbelägna återvinningscentralen Gärstad. 26

31 Genomförda utredningar - Lokaliseringsutredning (Linköpings kommun ) - Detaljerad riskbedömning avseende farligt gods (WSP ) - Översvämningsutredning (WSP ) - PM angående flyghinderfrihet (WSP ) - Tjänsteanteckning avseende arkeologi (länsstyrelsen ) - Geoteknisk undersökning (Driftum ) - Naturvärdesinventering (Nardus ) - Trafikutredning (Vectura ) - VA-utredning (EQC ) - Naturvärdesinventering, Ullevileden, (FennicusNatur ) - Dagvattenutredning och förprojektering av gata för ny detaljplan i Kallerstad (EQC Rev: ) Medverkande Björn Sigsjö, planarkitekt. Projektledare och planförfattare för detaljplanen, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Rödin, exploateringsingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Joacim Gustavsson, infrastrukturingenjör, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson, kommunekolog, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tobias Tinglöf, bygglovingenjör, Bygglovskontoret Tidigare deltagande tjänstemän Karla Blum-Fagerström, planarkitekt. Projektledare och planförfattare för detaljplanen, 2013, Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Michael Porath, planarkitekt. Projektledare och planförfattare för detaljplanen, , Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Granskare för planarbetet Erik Adolfsson, planarkitekt. Teknik- och samhällsbyggnadskontoret 27

32 TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Björn Sigsjö Planarkitekt 28

33 Behov av miljöbedömning Samlad behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För dessa planer ska miljöbedömning göras och en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. För detaljplaner ska behovet av miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. Som stöd för behovsbedömningen använder kommunen en checklista som ingår som bilaga till behovsbedömningen. Här redovisas i sammanfattning de slutsatser som dragits i detta arbete. Påverkan Planen bedöms inte få någon stor påverkan på miljön. Planen tar i anspråk jordbruksmark för verksamheter, men området domineras av vägar, tekniska anläggningar och ledningsstråk, vilket gör det naturligt att ta området i anspråk med den användning som nu föreslås, som ett led i stadens expansion. Infrastruktur i form av väg och ledningar för teknisk försörjning finns nära planområdet, vilket är besparande när området byggs ut. Ett nytt verksamhetsområde skapas där sådant tidigare inte funnits. Resurser tas i anspråk för att anlägga infrastruktur, gata, ledningar och byggnader för teknisk försörjning inom området. Arbetstillfällen kommer att skapas genom de verksamheter som detaljplanen möjliggör. Fordonstransporter kommer att genereras till planområdet. Platsen Området är väl lämpat för föreslagen användning, med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Planområdet innehåller jordbruksmark, vilken dels används för energiskogsodling, dels som åker. Området i stort domineras och sönderdelas av vägar, tekniska anläggningar och ledningsstråk. Avsnitt med värdefull natur bevaras. Planen Detaljplanen har ingen inverkan på andra planers miljöpåverkan och tillåter inte verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Slutsatser och ställningstagande Kommunen bedömer att den aktuella detaljplanen inte ger upphov till betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning enligt vad som föreskrivs i plan- och bygglagen behöver därför inte upprättas för den aktuella detaljplanen. 29