LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA LINDHOLMEN HISINGEN

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA LINDHOLMEN HISINGEN

2 HEJ Här kommer lite inspirationsmaterial till föreställningen Systrarna. Många lärare som jag har haft kontakt med har relativt nyss jobbat med folksagor i svenskundervisningen och en del är precis på gång att börja jobba med temat. Malin Lindroths pjäs Systrarna är ju en fortsättning av Askungesagan och därför kan man gärna prata om eller läsa Askungen innan man kommer till teatern. Men föreställningen kan naturligtvis ses även om man inte läst sagan. En annan ingång i föreställningen är vårt skrivprojekt som resulterade i att vi fick in texter om kärlek och självförtroende från en massa barn i tonåren som sedan har infogats i pjäsen. Kanske får eleverna lust att arbeta med egna dikter eller låttexter på dessa teman efter besöket på teatern. Till sist finns det ju mycket att prata om vad gäller det rådande skönhetsidealet och våra krav på att passa in i mallen för hur man ska se ut. Man kan gärna gå in på vår hemsida för att få se bilder från Systrarna och få inblick i hur det går till när man sätter upp en föreställning: Välkomna till Backa Teater! Annelie Eriksson, Informatör Hitta till oss Båt Älvsnabben, Älvsnabbare Hållplats Lindholmspiren Buss 16, 510, 30, 31, 99 m fl Hållplats Lindholmen Skolbiljetter och info:

3 LÄRARHANDLEDNING: SYSTRARNA MEDVERKANDE STORASYSTER Josefin Neldén LILLASYSTER Anna Harling POJKEN Ashkan Ghods GUCCI Rolf Holmgren CUBUS Laurence Plumridge MUSIKER Stefan Abelsson MUSIKER Bo Stenholm Premiär 8 april AV malin lindroth och unga människor i göteborg REGI och bearbetning gunilla johansson SCENOGRAFI & KOSTYM linda wallgren MUSIK Stefan Abelsson, bo stenholm MASK Linda boije af gennäs DRAMATURG Lucia Cajchanová LJUS christofer w fogelberg LJUD jonas redig

4 SAGAN OM ASKUNGEN Askungen eller Cendrillon (franska, av cendre, aska) är hjältinnan i en mycket spridd folksaga om en ung flicka, som behandlas hårt av sin styvmor och sina högfärdiga styvsystrar, och tvingas arbeta som piga för dem. Hon förvisas till köket, men vinner slutligen genom skönhet och dygd, samt vissa inslag av trolldom, en kungasons kärlek. Motivet för sagan återfinns så tidigt som under det första århundradet före Kristus i en berättelse av greken Strabo. Där heter flickan Rhodopis och lever i farao Amasis Egypten. En snarlik saga finns också i en berättelse av kinesen Tuan Cheng- Shih från 800-talet e.kr. Gemensamt för dem är en märkvärdig sko eller sandal som hamnar hos kungen, faraon eller kejsaren, varpå denne börjar leta efter skons ägare. Sagan om Askungen är känd i många varianter världen över. Idag är det i första hand två versioner som är spridda, en grym och blodig av bröderna Grimm, och en snälllare och mera familjevänlig av Charles Perrault. Det är på den senare som Disney har baserat sin film. I äldre nordiska folksagevarianter är askungen oftast en pojke istället, och kallas askeladden, askepjäsken, askefisen eller askepåten. De här varianterna har ofta ett dråpligare motiv, askepåten överträffar oftast med list sina styvbröder. Askepåtsvarianter av sagan finns utgivna av bland annat Nils Gabriel Djurklou. Låt eleverna läsa Charles Perraults och Bröderna Grimms versioner av Askungen och låt dem jämföra historierna med varandra. Låt dem sen titta på Disneys filmversion. PJÄSEN SYSTRARNA Malin Lindroth som skrivit Systrarna är född 1965 i Surte utanför Göteborg. Malin har arbetat mycket med ungdomar och teater: improviserat, skrivit texter och gjort föreställningar. Sedan några år tillbaka ägnar hon sig åt sitt författande på heltid. Hon skriver manus till beställningsfilm, manus till TV-såpa, krönikor och bearbetar romaner till lättlästa versioner för människor med lässvårigheter. Malin gör också författarbesök ute i skolor då hon berättar om sina böcker, om tankarna bakom, om drivkrafterna, om innehåll och tema och sökandet efter språket. Hon gör ofta skrivarverkstäder där hon vill förmedla en tillit till den egna rösten, men också visa på olika sätt att bygga en historia, skapa en karaktär eller gestalta en känsla. Så här beskriver hon varför hon skrev pjäsen Systrarna: - Jag känner en djup vänskap med Askungens styvsystrar. I en tid och kultur som helt genomsyras med drömmar om framgång, evig kärlek, skönhet och bekräftelse ställer flickorna med de sönderskurna fötterna en akutviktig fråga: Vilka pris betalar vi för att få tillträde till den stora samtidsbalen? Hur stympar vi oss för att leva upp till slottets normer? Jag skrev Systrarna för att jag vill försvara det oanpassliga i människan.

5 LÄRARHANDLEDNING: SYSTRARNA FAKTA OM FOLKSAGOR Ordet saga betyder egentligen något som sägs muntligen. Folksagor har vandrat från land till land som sk vandringshistorier och man vet inte var de först berättades eller av vem. Folksagorna var inte tänkta för barn i första hand men de var heller inte barnförbjudna utan kunde fungera i uppfostrande syfte tex att flit och dygd lönar sig i längden. Typiskt för en folksaga: Börjar ofta med Det var en gång och slutar med Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Hjältarna eller hjältinnorna utsätts för svåra prövningar men lyckas övervinna prövningarna genom magi eller list och därefter slutar sagan lyckligt. Den svage men listiga segrar oftast över den starke och dumme. Det är oftast den fattige som får prinsessan och halva kungariket. Övernaturliga väsen förekommer ofta som tex troll, feer, häxor och tomtar. Fantastiska saker sker som att människor blir förvandlade till djur eller saker. Hitta lite olika folksagor och jämför vad som är typiskt för dem. Kan eleverna hitta fler saker som återkommer? Be eleverna fundera på vad folksagorna kan ha haft för funktion genom historien dvs vad man lärde sig av dessa sagor. Hjältens resa En av de vanligaste berättelserna är den om hjältens resa dvs huvudpersonen måste lämna en värld för att bege sig till en annan värld genom en resa. Det behöver inte vara en fysisk förflyttning, det kan också vara en inre resa, men huvudpersonen genomgår en utveckling och tar lärdom av sin resa. Vilka kvinnliga hjältar finns det i våra kända folksagor och på vilket sätt lyckas de övervinna sina svårigheter? Vilka egenskaper har en typisk folksagehjältinna/ hjälte?

6 EN BERÄTTELSES DRAMATURGI Drama är ett grekiskt ord som betyder handling. Dramaturgin är berättandets grammatik som förklarar hur man når fram med sitt budskap genom en berättelse. Som manusförfattare använder man sig av dramaturgi för att berätta en handling så att den fängslar publiken. Den används ofta i film, teater, romaner, datorspel och serietidningar. Den klassiska dramaturgiska modellen beskriver hur ett drama ska byggas upp. Nästan all teater och film följer mer eller mindre denna modell. Den dramaturgiska modellen -början, mitt och slut Anslag Förväntningar väcks, huvudkonflikt anas, framåtrörelsen inleds. Presentation Fakta kring huvudkonflikten, sammanhangen kring huvudpersoner. Fördjupning Huvudpersoner och ev skurkar presenteras mer ingående. Konfliktens bakgrund utvecklas, sympati/avsky väcks. Upptrappning Tempot ökar, konflikter trappas upp. Klimax Konflikten/konflikterna avgörs, det utlovade anslaget infrias, presentationen och fördjupningen bekräftas, upptrappningen når sin kulmen. Avrundning Lugnet efter stormen, man får ta del av huvudpersonernas känslor ev sidokonflikter reds ut, personliga relationer reds ut eller bryts. Berättelsens premiss Historiens utgångspunkt, berättelsens budskap, tex Kärleken övervinner allt Hjälparen I nästan alla filmer finns det en person som står huvudpersonen nära och som på olika sätt följer och hjälper hjälten på hans eller hennes resa. I filmen Shrek är det Åsnan och i Den lilla sjöjungfrun är det krabban Sebastian och fisken Blunder. Ibland genomgår även hjälparen en inre resa och utvecklas precis som huvudpersonen. Be eleverna titta på en film utifrån den dramaturgiska modellen. Kan de hitta filmens upptrappning, klimax och premiss? Vem / vilka står mot huvudpersonen / hjälten dvs är problemet i filmen? Vem hjälper huvudpersonen / hjälten att nå sitt mål? Hur utvecklas huvudpersonen från början till slutet?

7 OM BACKA TEATERS SKRIVPROJEKT Efter att tidigare spelår ha researchat vår publik, djupintervjuat vår publik och låtit skådespelarna bytas ut mot vår publik, har vi nu använt oss av texter skrivna av vår publik. Under hösten 2010 efterlyste vi texter skrivna av åringar. Allt material vi fått in, lästes och användes som inspiration och vissa av texterna ingår också i föreställningen. Texterna vi sökte kunde vara allt från en vanlig text till en låttext eller en dikt, max en A4. Skribenterna valde själva om de ville vara anonyma eller uppge sitt namn. Skribenterna uppmanades skriva utifrån två teman som tas upp i Systrarna - kärlek och självförtroende. Här är ett exempel på en av alla fina texter vi fick och som också används i föreställningen som en sångtext. Läs mer SKRIV Uppmana att skriva själva i klassr Carpe Diem...Carpe Diem... Kärlek är livet. Kärlek är livet... Man slutar aldrig att älska någon. Det är som ett ljus, blir stor som eld. I solen som bara växer större hela tiden Carpe Diem... Carpe Diem Värme tillhör kärlek Kalle 14 år BERÄTTAR- OCH SKRIVÖVNINGAR Vill ni jobba mer med skrivande kanske Makete-metoden passar er. På webbsidan finns förslag på berättar- och skrivövningar som hjälper till att steg för steg locka fram, medvetandegöra och utveckla den inneboende berättartalangen. Sidan är i första hand skapad med tanke på skola och undervisning. Besök också Barnens bibliotek Här finns en skrivhörna där man kan publicera sina dikter och texter samt få tips om olika kurser i skrivande för barn och unga. Men också en hel rad med skrivövningar och tips på litteratur om skrivande. Via författarförbundet kan man anlita en skrivpedagog till skolan: SQUOOSH är en webbplats som på ett lustfyllt sätt vill locka ungdomar till eget skrivande. SMS-dikter, nyordsnoveller, slumpade kortisar - det kan rent av sluta med en tryckt och färdig egengjord bok :

8 SAMTAL EFTER FÖRESTÄLLNINGEN När man ska hålla i ett samtal om en teaterföreställning brukar det vara bra att ställa öppna frågor dvs frågor som börjar med; när, vad, varför, vem, hur, på vilket sätt. Det kan också vara bra att variera frågor som riktar sig till huvudet (tanken) frågor till kroppen (känslan) och den yttre världen (handling) när man håller i ett samtal. Man kan också ställa frågor som rymmer två av begreppen i samma fråga tex Hur tror du det kändes för lillasyster när storasyster gjorde så? Läs mer att öppna nya världar - en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola Man kan inleda hela samtalet med en minnesrunda där man ber alla berätta något speciellt de minns från föreställningen och varför man mindes just den scenen. Tänk också på att det kan finnas många olika tolkningar av det man sett och att man inte ska utgå från att det finns ett färdigt facit. Bolla gärna tillbaka frågor från eleverna tillbaka till gruppen med Intressant! Ja det var en bra fråga! Vad tror ni om det? Är det någon som tror något annat? Om det känns bättre kan man också be eleverna återberätta handlingen i smågrupper för varandra. Man kan också ställa frågor utifrån scenografi, ljud, ljus och kostym det har man nästan alltid många tankar och åsikter omkring: Hur såg rummet ut? Var utspelades sig handlingen? När utspelas handlingen? Berättar kostym och mask någonting om när eller var? Varför hade pojken vanliga moderna kläder på sig? Varför var hästen turkos? Hur kändes det att ha på sig hörlurarna när man gick in? Låt eleverna fantisera om vad som hände när storasyster, pojken och de andra lämnat sagan! Skriv eller berätta en fortsättning på pjäsen. Fundera över filmen som visades i början, och hur den hänger ihop med pjäsen? Varför hade man valt att ta med ungdomstexter i föreställningen?

9 TOPMODEL OCH RETUSCHERADE MODEBILDER Inledningsfilmen visar klipp från Top Model blandat med bilder från plastikoperationer. Varje vecka kan man se olika program som Biggest loser eller Top model på olika TV-kanaler. Här visas unga tjejer som visserligen är söta men inte har rätt kvaliteter framför kameran eller människor som inte lyckas banta tillräckligt mycket för att bli Biggest loser. Eller så väljs man bort för att man sägs sakna personlighet. Bilderna på fotoperationerna i inledningsfilmen är verklighet i USA och kallas foot facelifts. I Sverige är fenomenet än så länge ovanligt, här är det mest bröst-och läppförstoringar och fettsugning som gäller. Hur mycket är man idag egentligen beredd att offra för jakten på den perfekta kroppen? Hur många skulle göra om sig om de bara hade råd? En bröstförstoring i 18-årspresent eller som den perfekta bröllopspresenten? Och kroppsbehåring betraktas som något onaturligt och bekämpas med allt från rakhyvlar och krämer till avancerade laserbehandlingar. Läs mer: nr Det galna retuschfusket home.php I veckotidningarna och kvällspressen matas vi med bilder på fotomodeller och artister med perfekt hy och trådsmala kroppar. Det man inte pratar så mycket om är att alla veckotidningar retuscherar sina bilder. Det kan vara allt ifrån påsar under ögonen till finnar och födelsemärken som suddas bort. Branschen menar att de inte kan göra så mycket åt de retuscherade bilderna de köper från olika bildbyråer men att de har som policy att inte själva göra modellerna smalare med hjälp av retuschering. Men de tar uppenbarligen inte helt avstånd från dessa bilder. Under 2010 gjorde ändå Veckorevyn en artikel om retuscheringen av modebilder efter den uppmärksammade skandalen med fotomodellen Filippa Hamilton som såg ut som en alien i en modeannons. Här visades hur man med några enkla handgrepp kunde förändra en persons utseende radikalt. Men det är inte bara modebilder som retuscheras, fotografer som tar porträttfoton åt olika företag uppmanas också att ta bort dubbelhakor eller bleka tänderna så att medarbetarna ska se så fördelaktiga ut som möjligt. Hur ser drömprinsen /drömprinsessan ut i mode- och filmvärlden? Leta i veckotidningar och på nätet och diskutera. Kan man hitta bilder på modeller i veckotidningarna som är retuscherade? Hur påverkas man av alla dessa perfekta kroppar och ansikten utan en enda skönhetsfläck som finns i reklam och media?

10 LITTERATUR, FILM OCH FAKTA Romaner Gunnar Ardelius, Bara kärlek kan krossa ditt hjärta, R&S 2010 Jag behöver dig mer än vad jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket R&S 2004 Läs mer: pubertet-som-skapande-kraft RETUSCHEN SUDDAR SANNINGEN Johanna Tydell I taket lyser stjärnorna, Alfabeta 2003(Pocket 2010) Ursäkta att man vill bli lite älskad, Alfabeta 2010 Jenny Jägerfeld Här ligger jag och blöder, Gilla böcker 2010 Christina Herrström Tusen gånger starkare Alfabeta, (Pocket 2010) Per Nilsson Hjärtans fröjd, R&S (Pocket 2007) Filmer Sanning eller konsekvens, Manus: Annika Thor, Regi: Christina Olofsson, 1997 Fucking Åmål, Manus och regi: Lukas Moodysson, 1998 Bombay Dreams, Regi: Lena Koppel, 2004 I taket lyser stjärnorna, Manus och regi Linn Gottfridsson och Lisa Siwe, 2009 Tusen gånger starkare, Manus: Christina Herrström Regi: Peter Schildt, 2010 Fakta Johanna Nihlén, Sara Nilsson Genusboken, Liber, 2006 Dan Höjer Allt det tjejer inte vet om killar och killar inte vet om tjejer, Semic 2005 Om skrivande Ylva Karlsson och Katarina Kuick Skriv om och om igen. (Agustprisvinnare 2009)X Publishing, 2009 Annika Nasiell och Maria Ström Börja skriv! Opal, 2009