HÖFTFRAKTURSKOLANS PROGRAM 1. Välkomna! informera om syftet med skolan, uppmuntra till frågor

Transkript

1 HÖFTFRAKTURSKOLA

2 1 HÖFTFRAKTURSKOLA SYFTE Höftfrakturskolan syftar till att skapa trygghet och delaktighet hos patient och närstående genom ökad förståelse och kunskap om vad det innebär att råka ut för en höftfraktur, vilket förbättrar förutsättningarna för att hantera det dagliga livet efter utskrivningen. Höftfrakturskolan hålls varje onsdag klockan i ortopedavdelningens patientmatsal på plan 8. Ansvarig personal är sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, undersköterskor och läkare knutna till vårdprocessen och/eller ortopedavdelning När en patient och/eller närstående deltagit i höftfrakturskolan dokumenteras detta i Omvårdnadsstatus under Kunskap/utveckling. HÖFTFRAKTURSKOLANS PROGRAM 1. Välkomna! informera om syftet med skolan, uppmuntra till frågor 2. Visa filmen Att råka ut för en höftfraktur frågor på filmen? någon som vill ha filmen? 3. Individuell visning av operationsmetod + visa och överlämna röntgenbild/genomlysningsbild 4. Visa höftfrakturbroschyren alla läst den? frågor på broschyren? 5. Smärtbehandling Alla får en basmedicinering som består av Panodil och Morfin. Denna medicinering påbörjas redan på akutmottagningen + att man där även får en smärtstillande spruta i ljumsken som bedövar området kring frakturen. Alla människor reagerar individuellt på morfin och själva smärtupplevelsen är också subjektiv och unik för varje människa. Vi frågar därför ofta om hur mycket smärta du har för att vi ska kunna fastställa bästa möjliga behandling för dig. Det är viktigt att man säger till om man har ont! Vid smärtgenombrott får du snabbverkande Morfin. Smärta vid rörelse och belastning av det opererade benet är svår att helt behandla bort. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att även rörelse lindrar smärtan på sikt eftersom det stimulerar det egna smärthämmande systemen, alltså vår egen morfinproduktion (endorfinerna). Smärtbehandlingen behövs i början för att man ska kunna träna, vara uppe och gå samt äta och dricka bra. Allt eftersom frakturen läker, vilket tar ca 6 veckor, kommer smärtan att minska och värktabletterna ska därför trappas ut. Att tänka på: Förutom värktabletter och träning kan även rogivande musik och massage fungera som smärtbehandlingsmetoder. Biverkningar: Panodil har egentligen inga biverkningar, men det är viktigt att inte överskrida maxdosen eftersom levern då kan ta skada. Morfinpreparat kan bland annat ge illamående,

3 2 dåsighet och förstoppning. Både illamåendet och dåsigheten är övergående och brukar i de flesta fall försvinna efter ca 4-5 dagar. Under dessa dagar får du läkemedel som förhindrar/lindrar dessa symtom. Så länge du äter någon typ av morfinpreparat måste du ta läkemedel som sätter igång tarmen eftersom förstoppningen inte är övergående. Man blir förstoppad eftersom morfinet hämmar tarmrörelserna. De tarmreglerande läkemedlen verkar genom att de stimulerar tarmrörelserna och förbättrar tarminnehållets konsistens. Biverkningar till de tarmreglerande läkemedlen kan vara magknip och gaser. Berätta att det finns skriftligt informationsmaterial om läkemedlen och se till att patienterna får dessa senast efter höftfrakturskolan! 6. Varningssignaler/komplikationer Såret: Ta genast kontakt med distriktssköterska om du får något av dessa symtom: ökad smärta, rodnad eller svullnad kring operationssåret, läckage av sårvätska eller tillkomst av feber. Kan vara en sårinfektion och eventuellt behövs antibiotika. Smärta i den opererade höften/benet: Smärta som förvärras med tiden i vila och belastning kan bero på komplikationer i operationsområdet eller en blodpropp. Ta kontakt med din familjeläkare eller vårdcentral i dessa fall. Akut smärta i den opererade höften/benet: Om du har en inopererad höftprotes och får akut smärta i höften (oftast efter någon typ av rörelse), vilket omöjliggör belastning, kan detta bero på att höftkulan hoppat ur led. Ring 112 för ambulanstransport till sjukhus. Höftkulan kan där dras i rätt läge igen. 7. Mat och dryck I samband med en höftfraktur är det viktigt att äta näringsriktig och proteinrik mat, samt att dricka rikligt, för att skadan ska läkas och rehabiliteringen till det vardagliga livet inte ska försvåras. På avdelningen kommer du att erbjudas näringsdrycker mellan måltiderna som tillskott till maten. Näringsbrist kan bland annat ge ökad sjuklighet, försämrad sår- och frakturläkning, minskad ork och muskelstyrka samt förlänga sjukhusvistelsen och rehabiliteringen. 8. Åtgärder mot benskörhet - Ät kalk och D-vitaminrik kost och ev osteoporosmedicinering med kalcium och vitamin D - Dagliga promenader utomhus - Rökstopp 9. Träning Varför träning? Nedsatt funktion efter operation på grund av:

4 3 skador vid själva olyckstillfället som t ex blödning samt muskelskador och övriga mjukdelsskador själva operationen som innebär att läkaren måste göra ett ingrepp genom hud, muskler, blodkärl etc inaktivitet efter operationen Tidig träning viktigt för att bland annat: undvika blodpropp undvika lunginflammation stärka skelett och muskler Träningen syftar till att du ska bli så självständig som möjligt och i bästa fall själv klara att förflytta dig i och ur sängen samt kunna gå med lämpligt gånghjälpmedel (efter dina egna förutsättningar). Förutom tillskott av kalk och D-vitamin kan man minska graden av skeletturkalkning genom dagliga promenader utomhus minst 30 minuter per dag. Vilken träning? Initialt är det viktigt med andningsgymnastik: effektivast i sittande ställning system 22-munstycke används för motståndsandning arm- och axelrörelser gör att bröstkorgen/thorax vidgas och andningen underlättas Rörelse- och styrketräning se träningsprogrammet i höftfrakturbroschyren: fotledsrörlighet trampa symaskin för att öka cirkulationen i benet aktivering av den stora lårmuskeln genom att pressa ner knät mot madrassen så att hälen lyfter någon centimeter från underlaget aktiv, avlastad träning för höft- och knäled med hälen släpande i madrassen träna baksidan av lår- och stjärtmuskulatur genom bäckenlyft lyft sätet från madrassen med böjda knän Träna rotation genom att vrida foten utåt och sedan åter inåt samt för hela benet rakt utåt sidan och tillbaks Belastning av det opererade benet är egentligen den viktigaste träningen för att stimulera läkningen kompression av brottytorna mot varandra gör att läkningen påskyndas (callusbildning). Första dagen efter operationen används oftast ett gåbord för att underlätta gångträningen därefter byts gånghjälpmedlen ut efter din egen förmåga. Efter hand tränas förflyttning i och ur säng samt uppresning från sittande till stående där du får försöka göra så mycket som möjligt på egen hand. Träningen stegras genom t ex balansträning, först sittande på sängkanten och därefter även i stående och gående. Gång i trappa tränas oftast också innan hemgång.

5 4 Restriktioner Belastningsrestriktioner Det absolut vanligaste är att du får belasta fullt på det opererade benet redan dagen efter operation. Om inte ska läkaren ange detta i operationsberättelsen. (Patienter under 50 år som ådragit sig en cervikal höftfraktur (brott på lårbenshalsen) och opererats med LIH, ska normalt endast belasta partiellt på det opererade benet under sex veckor efter operationen). Rörelserestriktioner Bakre snitt (vanligast): ej böja mer än 90 eller inåtrotera den opererade höften samt ej korsa benen. Ska sitta på förhöjningsdyna (coxitdyna) under sex veckor postoperativt, ej ligga på den opererade sidan på två veckor och ej på den icke-opererade höften på sex veckor. Främre snitt (ovanligt): undvika utåtrotation och översträckning i den opererade höften. Gånghjälpmedel På avdelningen tränar du med lånade gånghjälpmedel som tillhör sjukhuset. Det finns dock inget som hindrar att dina närstående tar hit hjälpmedel som använts tidigare. Vid behov av kryckkäppar när du skrivs ut från avdelningen får dessa köpas (70 kr/st, 140 kr/par) och de betalas i kassan på entréplan eller via en inbetalningsavi som skickas hem till dig. Dessa kryckkäppar ska inte återlämnas. På sjukhuset finns ett buffert-förråd som ägs av kommunerna i Nordöstra Skåne. Vid behov kan du från detta förråd kostnadsfritt låna gånghjälpmedel t ex rollator, gåstativ (betastöd), 4-punktsstöd och vanliga käppar när du skrivs ut. Dessa gånghjälpmedel ska, när de inte behövs längre, återlämnas till respektive kommun. Förteckning över återlämningsställen får du under vårdtiden. Om man i god tid vet ungefärligt datum för utskrivning och vilket gånghjälpmedel som då är aktuellt, kan kommunens sjukgymnast förvarnas och ordna så att hjälpmedlet finns på plats när du kommer hem. Vid utskrivning till korttidsboende får du oftast inte något gånghjälpmedel med dig från sjukhuset, dels finns det ofta ett litet förråd på dessa boenden och dels kanske ett annat gånghjälpmedel blir aktuellt när du skrivs ut från korttidsboendet (onödigt administrativt arbete i så fall). Kommunens och ortopedens sjukgymnaster har oftast kontakt och diskuterar vilket förfaringssätt som blir lämpligast alla korttidsboenden har inte förråd. 10. RIKSHÖFT:suppföljning 4 månader efter operationen RIKSHÖFT är ett nationellt kvalitetsregister vars syfte är att utveckla höftfrakturvården i Sverige. Uppföljningen 4 månader efter operationen görs av sjukgymnasten och arbetsterapeuten på din hemort och går ut på att följa upp din boendeform, funktion samt smärta i det opererade benet. Det är sjukgymnasten som ansvarar för inrapporteringen till registret.

6 5 11. Hjälpmedel i det dagliga livet Målsättningen är att underlätta för dig att klara de aktiviteter som du vill klara. Dina individuella behov styr, men målet är att du ska bli så självständig som möjligt. En bedömning av dina behov och din förmåga görs för att bland annat skapa förutsättningar för återgång till tidigare boende. Det är viktigt att klara förflyttningar, kunna ta sig i och ur sängen, uppresning från sittande, ta sig till och från toaletten, klara dusch/bad och personlig hygien, på- och avklädning samt annat praktiskt som att tvätta, städa och laga mat. För att klara detta behövs många gånger en kombination av träning, hjälpmedel och en bostadsanpassning. Det kan också bli aktuellt med hjälp från hemtjänsten. Detta beviljas av biståndshandläggaren i din kommun. Du som opererats med en höftprotes har restriktioner som innebär att du måste använda vissa hjälpmedel för att inte överskrida restriktionerna. Dessa hjälpmedel är: Förhöjningsdyna (coxitdyna) Strumppådragare Griptång Toalettförhöjning med armstöd (snedställd) Duschpall (snedställd)/badkarsbräda Ev förhöjningsklossar till säng, fåtölj mm Det sker alltid en individuell bedömning av hjälpmedelsbehov. Ett vanligt problem är att få av och på sig kläderna nertill. Då kan en strumppådragare och griptång underlätta. Visa detta moment? Oftast gör kommunarbetsterapeuten ett hembesök vid eller strax efter utskrivning för utprovning av hjälpmedel och översyn av bostaden. Kontakt tas med kommunens arbetsterapeut för överrapportering. Hur länge du ska använda dina hjälpmedel beror på skadans omfattning, restriktioner, smärta och aktivitetsförmåga. Du får låna hjälpmedel så länge du behöver dem och därefter ska de återlämnas till kommunen. Hjälpmedlen kostar ingenting, däremot kan bedömning och utprovning som görs av kommunens arbetsterapeut kosta. Avgiften är densamma som vid besök av sjukgymnast eller distriktssköterska. 12. Fallprevention informera och dela ut specifikt framtaget dokument med följande innehåll: Sitt ner vid av- och påklädning Se till att ha skor med ordentligt sula och bakkappa Ha saker du brukar använda ofta lätt tillgängliga Skaffa en bärbar telefon eller en extra telefon så att du lätt kan nå den Läsglasögon försvårar avståndsbedömningen och ska inte användas då du går omkring i bostaden Bra belysning, speciellt nattetid Använd individuellt utprovat gånghjälpmedel

7 6 Placera möblerna så att det är lätt att ta sig fram Ta bort lösa mattor eller lägg halkskydd under mattorna Se till att golven är fria från sladdar och annat som du kan snubbla över Ta bort onödiga trösklar Ha räcken vid trappor Undvik att kliva upp på pallar, stegar, stolar eller liknande Torka genast upp om du spillt något på golvet Antihalkmatta i duschen/badkaret och vid tvättstället Stödhandtag vid badkar/dusch och/eller badkarsbräda/duschpall Använd broddar under skorna när det är halt ute Använd höftskyddsbyxa Exempel på hjälpmedel som kan minska fallrisken: Förhöjningar, t ex toalett, dynor, klossar Duschstol/badkarsbräda Stödhandtag Halkmattor/remsor Tröskelramper/borttagning av trösklar Griptång Långt skohorn Broddar/isdubbar Gånghjälpmedel t ex käpp, rollator 13. Höftskyddsbyxan visa byxan, finns att köpa hos OTAB för 750 kr/st, dela ut broschyr 14. Frågor? uppmuntra patienter och närstående att fråga under den fortsatta vårdtiden Catharina Lundgren Leg. sjuksköterska och ledare för vårdprocess höftfraktur Ortopedavdelning , Centralsjukhuset Kristianstad E-post: catharina.m.lundgren@skane.se