Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap VFU 30hp Applied Biomedical laboratory science ECTS 30 points

Transkript

1 Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap VFU 30hp Applied Biomedical laboratory science ECTS 30 points Karlstads universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Kurskod: BLGBL1 v Innehåll Kursplan Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Schema placeringar Schema statistik och vetenskaplig metod Allmänt om VFU Handledare Aktiviteter i korthet på respektive placering Allmän checklista VFU Allmänt om respektive placering Bedömningsmall för VFUn Klinisk uppgift Exempel på klinisk uppgift samt var dessa är placerade Statistik I-III Vetenskaplig metod I-IV Seminarieuppgift/artikel seminarium Poster Bedömning av kursen som helhet och av kliniskuppgift, seminarieuppgift och poster. 1

2 Rekommenderad kurslitteratur; Vetenskapligt förhållningssätt introduktion till vetenskapligt tänkande och arbetssätt speciellt inom biomedicinsk forskning Peter Strålfors Anders G.Olsson ISBN h web adresss: Vetenskapliga artiklar Nedanstående litteratur är utlagt på kurstorget MicroRNAs tools for cancer diagnostics Jonny Introduktionsdag VFU Ingalill Gumaelius VFU placeringar Ingalill Gumaelius Ingalill Gumaelius Bemötande inom mångkulturell hälso-sjukvård* Ingalill Gumaelius Prognostic markers in peripheral T-cell lymphoma Patrik Holm Automated haematology analysis to diagnose malaria Ingalill Gumaelius Methods to monitor the modulation of mrna stability Ann Erlandsson Patientsäkerhet II Ingalill Gumaelius Patiensäkerhet I Ingalill Gumaelius Lex Maria, legitimation mm. Ingalill Gumaelius Sekretess Ingalill Gumaelius Lagar o förordningar Patientsäkerhetslagen Ingalill Gumaelius Kursanalys VFU HT2010 Följande delas ut vid aktuellt föreläsningstillfälle: Riktlinjer för granskning av biomedicinska artiklar Vetenskaplig artikel för granskning i statistik delen Vetenskaplig artikel för granskning i vetenskaplig metod delen Kontaktperson verksamhetsförlagd del (VFU): Kerstin Rosenberg, tfn Kursansvar Ingalill Gumaelius Examinator Ingalill Gumaelius Mobil

3 Dnr: FAK2 2010/15:6 Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Biomedicinsk laboratorievetenskap Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Fakultetsnämnden vid Fakulteten för teknik- och naturvetenskap, och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet. Kurskod: BLGBL1 Biomedicinsk laboratorievetenskap, 30 hp (Biomedical Laboratory Science, 30 ECTS Credits) Utbildningsnivå: grundnivå Successiv fördjupning: G2F (Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav) Undervisningsspråk Svenska Behörighetskrav Godkända kurser i Biomedicinsk laboratorievetenskap 22,5 hp och Biomedicin 52,5hp. Studerande på biovetenskapliga programmet som följt sina studier med godkända resultat har förtur till kursplatser Huvudområde BLA (Biomedicinsk laboratorievetenskap) Lärandemål Kursen syftar till att studenten genom deltagande i laboratoriemedicinens olika discipliner får möjlighet att utveckla sin yrkesidentitet som biomedicinsk analytiker samt vidareutveckla sina kunskaper i metodiker och undersökningsmetoder inom biomedicinsk laboratorievetenskap. Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas kursdeltagarna kunna: - översiktligt redogöra för delar av lagar om hälso- och sjukvårdens verksamhet som har betydelse för BMA - beskriva den preanalytiska processen med remisshantering, patientförberedelse, provtagning, provhantering och transport av prover - planera och genomföra analyser, samt redogöra för bakomliggande teorier och beskriva analysprinciper - följa miljö- och säkerhetsbestämmelser så att omgivningen skyddas och säkerheten för kunder, patienter, medarbetare, den egna personen samt arbetsmaterial garanteras. - beskriva kvalitetssäkring i laboratorieprocessen, från patientförberedelse till utlämning av svar, - arbeta utifrån GLP standard - visa kunskaper i vetenskaplig metod och statistik relevant för biomedicinsk laboratorievetenskap - medverka i utvecklingsarbete och tillgodogöra sig aktuell litteratur inom det specifika området Färdigheter och förmågor Efter avslutad kurs förväntas kursdeltagarna visa förmåga att: - bemöta patienter och deras närstående på ett professionellt sätt - självständigt utföra ven- och kapillärprovtagning - muntligt presentera och redovisa en metod eller ett specifikt arbetssätt (klinisk uppgift) och innehåll i 3

4 vetenskapliga artiklar - tillverka och redovisa en poster med utgångspunkt från vetenskapliga artiklar Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutat kurs förväntas kursdeltagarna kunna: - bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat - uppmärksamma och hantera avvikelser och kvalitetssäkring - uppvisa ett etiskt förhållningssätt och värna om patienter och patientprov Kursens huvudsakliga innehåll Kursen omfattar 22,5 hp verksamhetförlagd utbildning och 7,5 hp vetenskaplig metod med statistik. Av kursens fem perioder omfattande tre veckor skall en period förläggas till primärvård eller annat laboratorium där patientbemötande och provtagning kan tränas. Fyra av de fem perioderna skall utföras inom laboratoriemedicin medan den femte perioden kan utföras inom annan laboratorieverksamhet Studenten skall under kursen delta i praktiskt arbete under handledning och tillämpa de metoder och tekniker som förekommer inom laboratoriemedicinen. Det innebär att studenten genom praktiskt arbete och teoretiska studier tillägnar sig kunskaper om analysprinciper, det tekniska utförandet samt resultatbedömning ur såväl teknisk som medicinsk synvinkel. Patientförberedelse, provtagning, transport av prov, remisshantering, sekretess, laboratoriets organisation, kvalitetssystem, Good Laboratory Practice och säkerhetsföreskrifter samt lagar och författningar som gäller inom hälso- och sjukvård är andra viktiga delar i kursen. Statistikavsnittet omfattar användningen av icke-parametriska metoder som Mann-Withney rangsummetest, Wilcoxontecken rang test och Chi2-test samt genomgång av metodvalidering. Kursen är organiserad i 2 delkurser Laboratoriemetodik i klinisk tillämpning I, 12hp. 9 hp av delkursen är förlagda till laboratorier enligt ovan. Vetenskaplig metod med statistik ingår med 3 hp. Laboratoriemetodik i klinisk tillämpning II, 18hp. 13,5 poäng av delkursen är förlagda till laboratorier enligt ovan. Vetenskaplig metod med informationssökning via databaser (MEDLINE), artikelgranskning samt muntlig och skriftlig redovisning ingår med 4,5 högskolepoäng. Kurslitteratur och övriga läromedel Se separat dokument. Examination De båda delkurserna examineras separat. Examinationen sker i form av skriftliga rapporter, redovisningar i seminarieform och bedömning av studentens kunskaper och färdigheter i klinisk tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap samt deras förmåga att värna om patienter och patientprov. De olika delkursernas betyg sammanvägs till ett betyg på hel kurs. Studenten skall muntligt redovisa en metod/ arbetssätt. Studenten skall söka vetenskapliga artiklar som sedan redovisas muntligt och som poster. Betyg Kursen bedöms enligt betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G). Kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för 4

5 granskningen, och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder. Kursbevis Kursbevis erhålls på begäran av studenten. Övrigt Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla skall fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till. Om de vid studiernas slut vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som trädde i kraft , skall de prövas mot de kriterier som karaktäriserar denna studieordning. Kursen BILB01 och BILB02 och BLGBL0 får ej samtidigt med kursen BLGBL1 ingå i examen. Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter. De verksamhetsförlagda studierna kan komma att förläggas till annan ort, vilket kan medföra merkostnader för studenten. Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax information@kau.se Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax information@kau.se 5

6 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ht 2011 Allmänt Kursen är förlagd till Avdelningen för klinisk kemi, Avdelningen för klinisk mikrobiologi, Transfusionsmedicin, Avdelningen för klinisk patologi och cytologi vid Centralsjukhuset i Karlstad samt primärvårds-och länsdelssjukhuslaboratorier. Några studenter är placerade på andra laboratorier i Sverige eller utomlands. Kursen syftar till att integrera teori och praktik i klinisk tillämpning och att ge studenten fördjupade kunskaper i biomedicinsk laboratorievetenskap. Studenten bereds tillfälle att träna sina färdigheter i laboratoriemetodik och förbereds för sin kommande yrkesroll genom samarbete med och handledning av biomedicinska analytiker och övriga personalkategorier inom laboratorierna. Arbetstider Studenten följer den på sektionen förekommande arbetstiden och timantalet ska vara 32 timmar per vecka eller 4 dagar. Den 5:e veckodagen ska ägnas åt att läsa de artiklar som delats ut inför statistik- resp. vetenskaplig metod-föreläsningar och förbereda klinisk uppgift, seminarieuppgift samt poster. Kläder Kläder hämtas i förråd i källaren (vid VFU på Centralsjukhuset i Karlstad). Handledaren på första praktikplaceringen följer med och visar var förrådet finns (passerkorten fungerar). Alternativt tillhandahålls kläder på respektive placering. Viktigt att känna till; smycken, parfym etc. Vid laboratoriearbete/patientkontakt ska man inte ha på sig: ringar, armband, klocka, hängande smycken, nagellack eller parfym (tänk på allergiker både bland patienter och personal). Hängande hår bör undvikas av hygieniska skäl samt risk att fastna i analysinstrument. Kontaktperson Kerstin Rosenberg tfn: alt. Lillemor Jansson, tfn: Placering: Kem lab, CSK. Frånvaro Planerad frånvaro anmäls till Kerstin Rosenberg, tfn: , alt. Lillemor Jansson, tfn: Sjukdom anmäls till den sektion man är placerad vid. Vid frånvaro mindre än fyra timmar rådgör man med ansvarig på aktuell placering. Grundprincipen är att all frånvaro tas igen. Handledare Handledning av studenter ingår i varje biomedicinsk analytikers arbetsuppgifter, dock har några personer ett mer övergripande ansvar på sin sektion. 6

7 Laboratorier Avdelningen för klinisk kemi Övergripande ansvar: Anna Rathsman Aurèn tfn: alt Provtagning: Monica Dolon tfn: Provinlämning: Inger Eriksson, Ann-Sofie Ringqvist tfn: Funktionsundersökning: Monica Dolon, tfn: Kemi: Ewa Skoglund tfn: Hematologi: Maritha Jansson, tfn: Immunokemi: Gunilla Runesson, tfn: Specialkemi: Catarina Grindegård tfn: /36 Avdelningen för klinisk mikrobiologi Övergripande ansvar: Anna-Sara Ahlstrand tfn: Bakteriologi/substrat: Andreas Holmgren, tfn: Serologi (inkl Molekylärbiologi): Fredrik Aronsson, Transfusionsmedicin Claratappen: Els-Marie Axelsson Blodcentralen: Helena Josefsson , Els-Marie Axelsson Avdelningen för klinisk patologi och cytologi Kerstin Malmsköld, tfn: Länsdelslaboratorium Arvika: Anna Pettersson, tfn: Torsby: Siv Engström, tfn: Primärvårdslaboratorier med utökad verksamhet Kristinehamn: Kerstin Nyrèn, tfn: Säffle: Birgitta Jonsson, tfn: Primärvårdslaboratorier Forshaga tfn: Gripen, Karlstad tfn: Grums tfn: Herrhagen, Karlstad tfn: Kronoparken, Karlstad tfn: Molkom tfn: Rud, Karlstad tfn: Skoghall tfn: Skåre, Karlstad tfn: Verkstaden, Arvika tfn: Västerstrand tfn: /40 AL-control 7

8 Bengt Friberg, tfn: Aktiviteter i korthet på respektive placering Avd för klinisk kemi Provtagning På placeringen ges tillfälle att träna på venös- och kapillär provtagning, i mån av lämpliga patienter. Provtagningsanvisningar studeras för att studenten ska bli medveten om att det finns många preanalytiska faktorer att känna till och ta hänsyn till. Stor vikt läggs vid patientbemötande och etiskt förhållningssätt. Funktionsundersökningar På sektionen utförs ett antal funktionsundersökningar på kroppens olika organ, ex: tyreoidea, njurar, mage, tarm (avseende bakteriell överväxt). Studenten får vara med vid dessa samt ev. självständigt utföra exempelvis glukosbelastning. Provinlämning En mycket viktig länk i analyskedjan, blir det fel här så blir det fel hela vägen. På kem lab, CSK, där funktionen är gemensam för flera labspecialiteter, har man bl a rörpost och en boxhiss till sin hjälp i detta omfattande arbete. Kemi P g a stora förändringar av analysarbetet kommer en helt ny text att produceras, någon gång under ht Ev. frågor om placeringen kan ställas till Ewa Skoglund. eva.skoglund@liv.se Hematologi Metoder/analysinstrument för hematologiska analyser studeras. Mycket mikroskopering av blodceller och kroppsvätskor inkl. förberedelser i form av bl a färgningar ingår. Immunokemi Här utförs bl a hormonanalyser på ex: tyreoidea och gonader. Andra analyser är vitamin B12, folat och prostataspecifikt antigen (PSA). Studenten ska studera och utföra sektionens metoder, f a immunologiska, samt fördjupa sig speciellt i någon av dem. Förslag på teori att repetera: -Immunokemisk metodik På kem lab, CSK förenas numera (sedan våren 2011) placeringarna Provinlämning, Kemisektion, Hematologisektion och Immunokemisektion till stor del, genom att de ingår i en gemensam automatiserad bana. Eventuellt kan också några dagar på Provtagning ingå. Specialkemi På sektionen finns en hel del manuella metoder och många analyser utförs här i ganska liten skala, ex: absorptionskurva på spinalvätska. Störst volym har analysen HbA 1 c som utförs med olika metoder beroende av olika omständigheter. Analysteknikerna är huvudsakligen HPLC. Andra analyser som utförs är allergianalyser med hjälp av immunologisk mätmetodik samt proteinundersökningar (ex IgG, IgM och IgA). Där är analysmetoden nefelometri. 8

9 Studenten ska självständigt utföra dessa analyser samt delta vid bedömningar. Förslag på teori att repetera: -Vätskekromatografi -Vilka proteiner kan ses i elfores? -Hur ligger de i proteinelforesen? Avd för klinisk Mikrobiologi Mikrobiologi Placeringen innebär diagnostik av prover från ex: blod, urin, luftvägar, sår och feces. Bakterieförekomst som odlas fram, typas och resistensbestäms. Dessutom ges en liten inblick i substrattillverkning, parasitologi, mykologi och molekylärbiologiskt arbete. Placeringen avslutas med att självständigt odla fram, typa och resistensbestämma ett antal okända prover. Molekylärbiologi (ingår i Mikrobiologi-placeringen) På sektionen har utvecklats ett flertal analysmetoder för mikrobiologisk diagnostik som bygger på PCR-teknik. Några exempel är analys av Mycoplasma pneumoniae och MRSA. Avdelningen för klinisk patologi och cytologi Avdelningen tar hand om vävnader och hela organ från människor. Proverna skärs ut och prepareras för att kunna undersökas i mikroskop. Studenten ska efter instruktion bädda in egna prover i paraffin samt snitta och färga dem. Diagnostik med hjälp av antikroppsteknik ska utföras. Ett par dagar på cytologlab ingår också. Här tittar man bl a på prover från gynekologiska hälsokontroller. Obduktion Deltagandet är frivilligt och anordnas någon/några gånger under VFU-perioden. Transfusionsmedicin Blodcentralen Tillhandahåller blodkomponenter till framförallt sjukhusen i Värmland samt utför blodgrupps-serologiska undersökningar. På placeringen ska studenten självständigt, under handledning, utföra blodgruppsbestämning, BAS-test, Mottagare Givar-test (MG-test, fd korstest) och antikropps-identifiering. Claratappen Här tappas givare på blod, plasma och trombocyter som försörjer framförallt Värmlands patienter. En stor del av plasman går till läkemedelsindustrin för framställning av bl a preparat till blödarsjuka. På placeringen utför studenten, under handledning tappning av givare och komponentframställning. Placeringen är delad och man börjar antingen på Blodcentralen eller på Claratappen. 9

10 Länsdelslaboratorium På denna typ av lab utförs analyser från flera specialiteter (klinisk kemi, mikrobiologi samt transfusionsmedicin). Vissa funktionsundersökningar kan också ingå, ex vis: Glukosbelastning. De finns på sjukhusen i Arvika och Torsby. Primärvårdslaboratorium Patientens första kontakt med laboratoriemedicin tas ofta i primärvården. Här ser man tydligt att labbet är en viktig länk i vårdkedjan. Det är lätt att kontakta andra personalkategorier om något är oklart eller om labbet har synpunkter på analysval. Särskild vikt läggs vid patientbemötande och provtagning. Här studeras/utförs självständigt de på laboratoriet förekommande analyserna, ex: blodstatus, CRP, Strep-A, U-HCG. Laboratorier finns på alla vårdcentraler i Värmland och de flesta tar emot studenter. På vissa primärvårdslaboratorier utförs även blod- och plasmatappningar. 10

11 Allmän checklista Nedanstående aktiviteter är allmänna och utförs på de flesta placeringar. Listan är tänkt som en avbockningslista för studenten, som själv kan stämma av aktiviteterna allt eftersom de gås igenom. Det viktiga är att man gått igenom aktiviteterna, inte var det skett. Listan ska alltså inte lämnas in. Aktivitet Säkerhetsföreskrifter för laboratoriearbete Hygien, handskar Avfallshantering Analysbehörighet Omhändertagande av prover Ankomstregistrering Intern- och externkontroller, skillnad? Svarsutlämning Kvalitetsmanualen inkl. dokumenthanteringsprogrammet (QMS) Kontroll av pipetter, pipetteringsteknik Avvikelserapportering Metodutveckling Metoduppföljning Möten och informationsvägar Provtagningsanvisningar Gått igenom Datum Placering 11

12 Allmänt på varje placering Handledaren går igenom Rutiner som gäller på placeringen Förväntningar på studenten Bedömningsblanketten Studenten skall beskriva OBS! Detta är viktigt! Vilka förväntningar hon/han har på placeringen Vilket syfte han/hon har med de kliniska studierna Det är önskvärt att handledaren och studenten har ett möte någon gång i mitten av placeringen (gäller inte korta placeringar) för att båda skall kunna komma med synpunkter på hur studentens insatser/handledningen fungerar. Handledaren som haft huvudansvaret, stämmer av med alla de inblandade handledarnas bedömningar och går tillsammans med studenten igenom, och fyller i bedömningsblanketten. 12

13 Laboratoriemedicin Värmland 2011 Bedömningsblankett för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn... Avdelning Sektion Tidsperiod. Handledare.. Obs! Moment som inte förekommer på placeringen ska Inte Kan Godkänd strykas över. godkänd förbättras Ansvar Ansvarsförmåga -Förmåga att under handledning kunna jobba på ett tillförlitligt sätt. Kritiskt förhållningssätt Förmåga att bedöma rimlighet (ex: analyssvar) -Förmåga att värdera (ex: val av åtgärd) Praktisk och teoretisk kunskap och färdighet, noggrannhet -Förmåga att använda sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbete. -Noggrannhet Förmåga att arbeta självständigt, initiativförmåga -Förmåga att förstå och arbeta utifrån skriftliga instruktioner. -Initiativförmåga Social färdighet Samarbetsförmåga -Förmåga att bemöta patienter Kritik Förmåga att lyssna och ta till sig kritik i handledningssituationer -Självkritik Mittpraktik samtal Sammanfattning, slutsats Sänd ifylld blankett omgående till Anna Rathsman Aurèn, Kem lab, Centralsjukhuset i Karlstad 13

14 Klinisk uppgift på något som passerat under praktiktiden Under praktiktiden är det viktigt att ni för en loggbok och skriftligen dokumenterar och reflekterar över det ni gör. Den kliniska uppgiften är ett tillfälle för er att välja ett moment/en övergripande uppgift i Biomedicinsk laboratorievetenskap som ni muntligt redovisar. Ni ska välja en uppgift som är kopplad till en praktikplats placering som ni har före v.42, eftersom det är viktigt att ni även praktiskt jobbar med uppgiften ni ska redovisa och har möjlighet att diskutera med handledare på plats. Nedan anges några exempel på titel på klinisk uppgift men ni har även möjlighet att tillsammans med handledare på placeringen designa en ny uppgift (om så blir fallet meddela detta till kursansvarig, snarast). Uppgiften ska redovisas i ca 25 minuter/person (presentation av föredragshållaren (studenten) ca minuter + frågor från studenter och lärare ca 5-10 minuter). Vi rekommenderar att du gör en powerpoint presentation! Det som är allra viktigast i redovisningen är att du tydligt beskriver labmetodiken/analysen i din kliniska uppgift eftersom biomedicinsk laboratorievetenskap är ditt huvudämne, dessutom argumentera för varför just denna metod används samt för- och nackdelar med metoden i förhållande till andra metoder för samma analys. dessutom presenterar varför analysen görs och analysprocessen från preanalytisk förberedelse, provtagning och provhantering till analys, värdering och kvalitetssäkring av resultat visar koppling till patofysiologiska processer reflekterar över och argumenterar för valet av metod Exempel på titel på klinisk uppgift samt vilken praktikplacering de är kopplade till; Hematologi: Analysväg för ett prov som kommer till hematologen och slutar på mikrobiologen, Ex: frågeställning hemolytisk anemi och slutsvar cytomegalovirus infektion. Analys och infertilitets utredning spermaprov Anemiutredning. Lågt hemoglobin, hur går vi vidare. Frågeställningsremiss. Kvantifiering och klassificering av leukocyter i kroppsvätskor, tecken på infektion i pleura, ledpunktat, ascites och liquor. Kemi Jämföra metoderna för analysprofilerna Fettstatus och Apolipoproteiner Immunokemi: Höga/låga tyreoidea värden Hur bestämmer man prostata specifikt antigen? 14

15 Tox: Provtagning och analys av narkotiskt preparat/drog Cystatin C Protein: Analys av intratekal immunglobulinproduktion med isoelektrisk focusering Spec. kemi: HPLC-metodiken- provtagning och analys av HbA1c och CDT Metylmalonat och Homocystein analyser koppling till B12-brist Iohexol-clearance Mikrobiologi: Diagnostik för påvisande av urinvägs infektion (UVI) Diagnostik vid Sår/urinodlingar Virologi/Immunologi: Diagnostik för påvisande av HIV Diagnostik för påvisande av Hepatit Hur diagnostiseras antinukleära faktorer? Hur diagnostiseras reumatisk artrit? Diagnostik av glutenintolerans Molekylärbiologi: Påvisande av Mycoplasma genitalium infektion med realtids PCR Diagnostik för påvisande av MRSA Diagnostik av klamydia Patologi och cytologi: Immunfärgning för påvisande av cellförändring AL-kontroll: Detektion av Legionella Primärvårdslab: Doctors office tester/patientnära analyser urinsticka och Mononukleos snabbtest Doctors office tester/patientnära analyser glukos/glukosbelastning och graviditets test Doctors office tester/patientnära analyser CRP och Strep A Transfusionsmedicin/Blodcentralen: Blodgruppsbestämning Irreguljära erytrocytantikroppar? Utredning Framställning av Eytrocytkoncentrat Fenotypning av något/några antigen 15

16 Klinisk uppgift inte direkt kopplad till någon enskild praktik plats: Analyser med antikroppsteknik (immunoassays, proteinbestämningar med nefelometri eller turbidimetri etc) kopplat till fenomenet Hook-effekt dess orsak, vad den leder till och hur den kan undvikas Den biomedicinska analytikerns etiska kod, dess innebörd och kodens förankring i lagar och förordningar Hur Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Landstingsförbundet och Svensk förening för Transfusionsmedicin påverkar blodcentralernas verksamhet De som gör VFU utomlands redovisar sin kliniska uppgift i Januari enligt schema. Statistik I-III klaras av innan sammandragning i oktober Statistik och metodvalidering ges som nätbaserad undervisning med kursbrev och inspelat material. Repetition av parametriska metoder och genomgångar av icke parametriska metoder. Examination är några räkneexempel som ska skickas in och vid senare tillfälle reflektion över vald statistisk metod som ingår i granskning av artiklarna som ni väljer till seminarieuppgift och poster. Detta ska ge en grund för att öka förståelsen av ev. statistiska metoder som används i de artiklar som nu granskar. Vetenskaplig metod I-IV klaras av innan sammandragning i oktober Vetenskaplig metod ges som nätbaserad undervisning med kursbrev och inspelat material. Vi ska bland annat arbeta med artikel granskning/analys. Ni ska ha läst den angivna artikel och med hjälp av riktlinjer för granskning av biomedicinska artiklar granskat/analyserat artikeln ingående. På den nätbaserade föreläsningen kommer vi att noga gå igenom och identifiera författarnas syfte/frågeställning och deras material och metod. Vi ska beskriva hur resultaten presenteras och gå igenom vilka slutsatser författarna dragit av resultatet. Seminarieuppgift Seminarieuppgiften ska vara baserad på 2 vetenskapliga artiklar (en Review och en originalartikel). På kurshemsidan finns Review artiklar att välja från, en artikel per en grupp om fyra studenter. Ni utgår från reviewartikeln och väljer en originalartikel som spinner vidare på eller har en anknytning på något sätt till review artikeln. Originalartikeln söker ni förslagsvis via PubMed Medline. 1. Presentationen kommer att ske gruppvis så se till att ni väljer artiklar som inte liknar varandra för mycket, då blir kanske presentationen lite tråkig. Grupperna om tre eller fyra studenter kommer att beslutas när kursen börjar vecka 35. Seminarie uppgiften ska redovisas den januari ca 20 min/student + 10 min för frågor. Under dessa 10 minuters frågetid är det viktigt att man som kursdeltagare visar engagemang, framförallt om man läst samma Review och har en artikel inom samma område. Bra upplägg är att redovisa genom att först ha en inledning där ni tillsammans allmänt beskriver området ni valt. Därefter beskriver ni material och metod, följt av Resultat och sist en Diskussion. Det är också viktigt att ni håller tiden. Redovisningen presenteras med power point. 1 Hittar du inte det du söker? Behöver du hjälp med informationssökning kan du vända dig till bibliotekets personal i informationstjänsten Biblioteket på plan 3. De erbjuder också handledning för att lära dig söka i och hantera databaser och tryckta informationskällor. Handledning kan du boka hos din kontaktbibliotekarie. 16

17 Viktigt!! Lämna kopia på originalartikeln i respektive ansvarig lärares postfack två veckor före redovisningen. Ansvarig lärare är personen som lämnat ut/står som ansvarig för Review artikeln. Poster I denna uppgift sammanställs/sammanfattas innehållet i 2 originalartiklar på en poster med fokus på biomedicinsk laboratorievetenskap. Det krävs att ni läser, förstår och plockar ut det viktigaste ur dessa två artiklar och illustrerar detta skriftligt och i bilder/figurer/tabeller på en poster. Exempel på upplägg är att ha en kortare inledning/introduktion. En beskrivning av metoden, följt av Resultat och sist en Diskussion eller konklusion dvs. slutsats. Det är viktigt att tänka på att postern ska ge en överskådlig kortfattad bild av de artiklar ni valt. Postern redovisas muntligt i ca 5-10 minuter. Därefter finns tid (10-15 minuter) för frågor och diskussion med opponerande student (se förklaring nedan), övriga kursdeltagare och lärare. Varje student opponerar på en poster ( opponerande student ). Detta innebär att läsa postern med artiklar mer ingående och formulera ett antal frågor till redovisande student. En vanlig storlek på poster är ca 100x150 cm. På universitetets tryckeri säljs ark om 45x64 cm (10 kronor styck), 2-4 sådana ark är lagom att ha som poster bakgrund. Postern ska sättas upp senast klockan 10 den 17/ (plats meddelas senare) och en kopia av varje artikel ska hänga bredvid postern för att göra det möjligt för alla kursdeltagare att läsa poster och artiklar i förväg. Postern redovisas antingen den 18/1-11, eller 19/1-11. Bedömning av kursen som helhet och av klinisk uppgift, seminarieuppgift och poster Efter genomgången kurs så skall studenten: - ha inhämtat ytterligare kunskaper och färdigheter som krävs för arbete som biomedicinsk analytiker på kliniska och andra biomedicinska laboratorier, - ha kunskap om kvalitetssäkring i laboratorieprocessen, från patientförberedelse till utlämning av svar, samt ha tillägnat sig kunskap och förmåga att följa kunskapsutvecklingen i biomedicinsk laboratorievetenskap - ha utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan, utvecklat sin förmåga att värna om patienter och patientprov, - ha kunskaper i vetenskaplig metod och statistik relevant för biomedicinsk laboratorievetenskap och - ha kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet som förutsättning för yrkesverksamhet som biomedicinsk analytiker Bedömning av den praktiska delen (se separat bedömningsblankett som handledare ute i praktiken använder) är till största delen en vägledning för studenten där man får personliga kommentarer om vad som är bra respektive mindre bra, vad man kan tänka på i framtiden och vad man skulle kunna förbättra. Bedömningsblanketten används av en del studenter då man söker jobb. 17

18 Bedömning av klinisk uppgift, seminarieuppgift och poster sker utifrån era muntliga och skriftliga presentationer. Grundat på Inledning/bakgrund Varför testet görs, hur provet tas och vad som anges på remissen, samt koppling till patofysiologiska processer (framförallt klinisk uppgift) Metoden/materialet inklusive reflektion över metoden. Hur metoden/testet är uppbyggt, kvalitetssäkring, kontroller etc., Hur resultatet i testet/metoden analyseras/presenteras. Vad ni kommenterar och reflekterar över vid val av statistisk metod. Diskussion/konklusion angående kvaliteten och relevansen hos testet/metoden. Jämför med andra metoder som används. I bedömningen ingår också hur väl ni förberett er inför redovisningen (förståelsen för det ni presenterar och att ni övat på själva framförandet), hur tydligt ni presenterar er uppgift, samt hur aktiva ni är på de andras redovisningar. Närvaro är obligatorisk vid redovisningarna! Välkommen till kursen och lycka till! Ingalill 18