BERGS &BRUKS SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER

Transkript

1 BERGS &BRUKS BERGMATERIAL UNDERMARKSTEKNIK BERGSPRÄNGNING GEOTEKNIK INFRASTRUKTUR STEN STÅL&METALLER SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING

2

3 CBI-RAPPORTEN Information från CBI Betonginstitutet Ny metod för att undersöka spricktillväxt i berg I samråd med SP Bygg & Mekanik har CBI Betonginstitutet utvecklat en ny metod för att undersöka spricktillväxt vid dragbelastning. Metoden bygger på att man vid småskaliga mekaniska provningar övervakar sprickprocessen med olika mättekniker. På så sätt kan man studera vad som påverkar sprickprocesser i olika bergmaterial, kunskap som är tänkt att användas för en optimerad brytningsteknik. Den nya metoden bygger på en kombination av experimentella försök och mättekniker, i olika skalor. En liten provkropp eller en skiva av en utsågad bergprisma (Figur 1a) utsätts för ett direkt dragförsök, samtidigt som sprickprocessen registreras genom optisk töjningsmätning och akustisk emission (Figur 1b). Efter dragförsöket studeras slutsprickan med fluorescensmikroskopi (Figur 1c). Sprickinitiering och -propagering kan därefter kopplas till såväl mineralogi som mikrostrukturer i bergmaterialet. Den optiska töjningsmätningen utförs på både makrooch mikronivå (makronivå, Figur 1b). För att underlätta lokaliseringen av sprickinitiering på mikronivån försågs proverna med två sågade skåror som fungerar som brottanvisningar. Upprepade försök har utförts på olika bergartstyper som visar att metoden har god repeterbarhet och robusthet. Metoden är framtagen för att få en ökad förståelse för de egenskaper som påverkar sprickprocesser i olika bergmaterial, vilket i framtiden kan användas för att optimera dagens brytningsteknik i gruva, bergtäkt, stenbrott och infrastrukturprojekt såsom väg- och tunnelbyggen. Kontaktpersoner Mathias Flansbjer, mathias.flansbjer@sp.se Karin Appelquist, karin.appelquist@cbi.se Linus Brander, linus.brander@cbi.se (c) Figur 1. Exempel från Bohusgranit. Provobjektets area är ca 60 x 60 mm2 och tjockleken ca 5 mm. (a) Bild av provytan, där den vita linjen visar utbredning av slutgiltig spricka. (b) Optisk töjningsbild av provytan med överliggande töjningsfält vid 4,6 MPa (max belastning). Gröna markeringar med texten CMOD 1 & 2 visar placering av sprickviddsmätarna. (c) Fluorescensmikroskopibild över den slutgiltiga sprickan. CBI Betonginstitutet Stockholm, Tel: c/o SP, Box 857, Borås, Tel:

4 Driver miljösäker samhällsutveckling

5 Svensk BERGS-& BRUKS Årgång 94 Nr 1/2015 tidning Annonsera i branschens informationskanal!

6 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 METALLMARKNADEN Uppblåst olja ger konstgjord andning METALLKRÖNIKÖR: ANDERS OHLSSON Presslagd Det är det gamla vanliga med gungor och karuseller. I föregående nummer var dollarn stark, oljan var nedsåld och nästintill tillbakapumpad ner i marken. Basmetallerna fick starka influenser från oljan och såldes unisont ner. Då var det riskaversion som gällde och guldets vänner hade glada dagar. Nu, några månader senare, är det ingen som ens kan stava till ordet riskaversion. Den tiden är över tycks marknaden resonera, eller så tänker man att om konjunkturen åter visar tecken på att svikta, ja då är det lugnt. Med lugnt menas här att det är lugnt för då kommer nya stimulansåtgärder att beslutas och vi får ytterligare vitamininjektioner. Kan det bli bättre? Olja undanhålls från marknaden När börsen går upp på grund Koppar av sämre tillväxt än beräknat är det dags att dra öronen åt sig. Men så är det just nu. Oljan som i januari handlades ner mot 45-dollarsnivån för brent är i skrivande stund uppe på över 60 dollar igen, en uppgång med nästan 50 procent. Har det blivit en sådan brist på olja att det kan rättfärdiga en femtioprocentig uppgång? Knappast. I själva verket har vi ett överskott eftersom det produceras mer än vad som går åt. Hur priset då kan stiga är en gåta. Jag har två teorier där den första är enkel att förstå. I januari var marknaden hysterisk och oljan såldes ner mycket mer än vad som var motiverat i det korta perspektivet. Den andra teorin går ut på att olja nu undanhålls från marknaden. Det låter konspiratoriskt, men inte alls. I förra krönikan drog jag paralleller med oljemarknaden då oljelaster låstes upp i finansiella transaktioner, precis som vi sett på alumi - niummarknaden under mängder av år. Jag visste nog inte då själv hur rätt jag hade, men nu vet vi att så har skett. Oljan som i åratal har varit i backwardation d.v.s. att priserna för leverans nära i tid är högre än priserna för leverans längre fram, har under vintern svängt över till att bli en contangomarknad. Nu när priserna har gått upp 20 dollar har contangon lugnat ner sig, men en tid hade vi en contango som gav en ränta på procent, vill jag minna. Detta före avdrag för lagerkostnad. Med en dollarränta som är nästintill obefintlig är det lätt att förstå att det går att göra pengar här. Du köper olja basis spotnotering och samtidigt som du gör det säljer du terminskontrakt på olja framåt i tiden. På det sättet säkerställer du din marginal redan dag ett. Det här är det naturligtvis många som har hoppat på. Frågan nu är hur mycket olja som på detta vis ligger lagrad, antingen i cisterner och bergrum eller som helt enkelt guppar runt i en tankbåt på böljan den blå. Nästa fråga blir sedan hur långa i tid dessa finansiella transaktioner är. Hur länge är oljan låst? Med andra ord, hur lång tid får basmetallerna konstgjord andning av undanhållen olja? Negativt från USA och Kina I USA går bostadsmarknaden ner, Philadelphia Fed Index går ner, arbetslösheten ökar. Det låter ju inte riktigt som drag under galoscherna, men vi har en svagare dollar som väger upp. När det gäller Grekland uttalar vi oss inte i skrivande stund. Mycket hinner säkerligen hända innan tryckpressen rullar. En kalldusch kom från Kina när solpanelsföretaget Hanergy, med landets rikaste man Li Hejun, föll handlöst på börsen. Ner 47 procent innan handeln stoppades. Stackars Li föll även han, fast bara ner till fjärde plats på listan över kinas rikaste. Med tanke på hur det ser ut med tillväxten i både Kina och i västvärlden tror jag, när när detta skrives, att den kurskorrigering som basmetallerna fått under våren snart borde komma till ett slut. Men på LME finns ett gammalt talesätt Sell in May, and go away och det känns som om det mycket väl skulle kunna stämma i år. Kina köper mindre och exporterar samtidigt betydligt mer än väntat. Om inte statistikfloden blir muntrare mycket snart kan vi kanske räkna med ny riskaversion och ett nytt litet guldrally. Jordgeten har inte börjat leverera för Kina än. Guld 4

7 DEN ULTIMATA TA KOMBINATIONEN unitronic 600 är ett elektronisk tändsystem som är utvecklat för att ge hög precision och flexibilitet och är anpassat för de flesta bergtäkter och ovanjordsgruvor. unitronic 600 är mycket enkelt att använda och lära sig. Centra Gold är ett pumpbart emulsions- sprängämne utvecklat för rationell laddning vid sprängningsarbeten ovan jord. Oricas egenutvecklade laddsystem ger möjlighet att ladda olika densiteter i ett och samma borrhåll. Orica Sweden AB Tel Gyttorp Nora el Fax info.gyse@orica.com

8 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Hallandsåsen I västra tunnelröret med färdiglagt spår ser man i fjärran termitsvetsning av rälssektionerna. Spåret kommer att höjas till rätt nivå genom att tåg kör in över kubikmeter makadam. Därefter lyfter spårriktningsmaskiner spåren och gruset skakas ner varefter spåren riktas och stabiliseras. Snart rullar tågen Trafikverket bjöd in till pressvisning när InfraNords imponerande Plasser & Theurer SVM1000 spårläggningsmaskin stadigt strävade framåt genom Hallandsåstunneln. Det finns bara två sådana maskiner i världen. Denna som arbetar i Norden har lagt spår sedan 1997, bland annat Gardemobanan, Arlandabanan och Öresundsförbindelsen. Planering och logistik är en svår utmaning när bara en tunnelmynning är öppen, förklarar Jan Hartlén, teknikchef Trafikverket, under tiden när vi backar in i tunneln från Båstadsmynningen för att bese underverket. Jo, alla bilar måste backa in och personal och maskiner måste komma in i rätt ordning. När det gäller kabel - installationerna levereras myc ket prefabricerat i tidsmässig ordning. Det är bra om någon detalj skulle fattas och måste hämtas, då går timmarna. Personalen måste vara extra skärpt eftersom det kan vara omöjligt att komma ut ur tunneln och hämta det man glömt, betonar Jan. Spårläggningsmaskinen SVM1000 i aktion på Haparandabanan. Larver i främre delen driver de bakre järn - vägsvagnarna framåt på - spåret som läggs. En portalkran på räls matar fram sliprar. Här har den just fyllt på magasinet och är på väg tillbaka för att hämta en ny omgång. 6

9 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Båstadsmynningen. All personal och utrustning måste tas in norrifrån i rätt ordning under tiden som installationerna görs från södra infarten. Logistiken måste fungera perfekt. Förarna är otroligt skickliga på att backa in fordonen (ovan och nedan). Vår chaufför backar snabbt och elegant med hjälp av backspeglarna. Under den här perioden har alla förare blivit specialister på att backa. Knappa två kilometer in i tunneln skymtar vi den enorma spårläggaren. Två kilometer spår per dag SVM1000 kan lägga upp till två kilometer spår per dag, ungefär 300 meter i timmen, förklarar Annelie Lundin, projektingenjör vid InfraNord. Av arbetsmiljöskäl är det optimalt för oss att lägga fyra rälslängder, d.v.s meter per skift. Men det har varierat och några skift har det blivit kortare sträckor. RAPPORT: KJELL DUBERG Vid Bergs & Bruks besök återstod knappt två kilometer kvar att lägga. Det betyder att spårläggningen inne i tunnlarna borde bli klar ungefär två månader före beräknad tid. Rälsen har tillverkats i Österrike och svetsats samman till 420-meterslängder i Sannahed. Ett specialtåg transporterade hit långrälerna som lanserades in i tunnlarna med hjälp av en hjullastare. InfraNord har ytterligare en entreprenad och svarar för arbetet med kontaktledningar och signalsystem inne i och utanför tunneln. Signalsystemet sträcker sig ända ner till Ängelholm. Larvband fram och hjul bak Larvband driver SVM1000 framåt, visserligen är vikten betydligt över 100 ton men större delen av ekipaget går på räls. I fronten finns armar som fångar upp de i förväg utlagda lång - rälerna och anläggningen för slipersnedläggning. Resten av ekipaget är järnvägsvagnar som rullar på den räls som maskinen lägger. De lastas i början av varje skift med 198 sliprar per vagn. En portalkran går på räls som löper på sidan av vagnarna längs hela ekipaget. Den transporterar fram sliprarna till magasinet. Därifrån matas de vidare till nedläggningsgafflarna. Tiden det tar för kranen att gå fram och tillbaka begränsar antalet vagnar. Magasinet måste hela tiden klara att leverera de 8-10 sliprar som läggs per minut. En total längd på ca 60 meter rymmer sliprar för ett normalt skift. När rälerna ligger i position förs de ner till sliprarnas förmonterade klamrar och en arm försluter de s.k. fast clip-fäs - tena. Maskinen dokumenterar hela tiden avstånden mellan sliprarna. 7

10 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 De 420 meter långa rälerna anländer med specialtåg och lanseras in i tunneln av en hjullastare. Varje sektion väger 25 ton. En räl läggs på vardera sidan om det blivande spåret genom hela tunnlarna för att senare fångas upp av SVM1000 när det är dags för spårläggning. SMV1000 har en plog längst fram som jämnar till makadamen innan spåret läggs. T.h: Matarmagasinet fyllt med sliprar försedda med fast clip -befästning. Portalkranen i fjärran är på väg bakåt för påfyllning. Armar i fronten fångar upp de i förväg utlagda rälerna och sätter fast dem på sliprarna som försiktigt matas från magasinet till nedläggningsgafflarna. Maximal hastighet är 300 meter spår per timme. Avståndet mellan varje sliper dokumenteras av maskinen. Termitsvetsning Det västra röret lades först och där följde hopsvetsning och slipning av rälsen. Svetsmetoden är termitsvetsning, en pyroteknisk metod där pulver av aluminium och järnoxid förbränns och skapar rent järn och hög värme. En 25 mm bred fog sågas upp i rälen. Rälernas läge spänns upp så att de ligger i rak linje. En gjutform fästs runt skarven där termit hälls ner. Termiten brinner med stark hetta så att rälsytorna smälter samman. Skägget som bildas slipas sedan bort. Makadam på fel sida om spåren När spårläggningen är klar kommer tåg lastade med ballast att gå i skytteltrafik mellan Åstorp och tunneln, berättar Annelie. Ungefär kubikmeter makadam ska fraktas in för att lyfta upp syllar och räls till rätt nivå. Det går åt 60 dubbelset med vardera 720 kubikmeter makadam. Tre transporter kommer att vara i omlopp. En lastar av i tunneln, en last är på väg från Åstorp och en är på väg tillbaka för påfyllning. Många frågar varför vi inte fyllde på tillräckligt med ballast 8

11 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Armen som låser fast click-fästet befinner sig här mellan två sliprar. Till vänster om armen ses låsta och till höger olåsta clips. T.h: Närbild på fästanordningar låsta kring rälerna. Slipning efter termitsvetsning, en pyroteknisk metod där pulver av aluminium och järnoxid förbränns och skapar rent järn och hög värme. "Skägget" som bildas slipas sedan bort. Foto Trafikverket. T.h: Hjullastare på räls. Pressuppbådet togs emot av bland andra Patrik Magnusson, projektchef, Jan Källqvist, projektledare, Annelie Lundin, entreprenad - ingenjör, InfraNord, och Jan Hartlén, teknikchef. från början före spårläggningen, säger Patrik Magnusson, projektchef Trafikverket. Svaret är att med så stora mängder är det mest ekonomiskt och minst tidsödande att använda tåg när spår nu är lagda. Vi kan jämföra med nu - varande makadambädd. De massorna kördes in med lastbil. Eftersom det inte gick att vända i tunneln eller köra på det som just lagts fick alltsammans backas in. Till en början nio kilometer, sedan kortare och kortare för varje tippning och därefter upprepades proceduren i andra tunneln. Det var mycket tidsödande och ett tungt jobb även om chauffören utvecklade en fantastisk backningsteknik och körde nästan fortare bakåt än framåt till allas häpnad. 9

12 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Jan Källqvist, projektledare Trafikverket, informerade om de nya stationer som ska byggas i Barkåkra, Förslöv och Båstad. Platsen där Förslövs station byggs, omedelbart söder om tunneln. När nu makadam hamnar över i stället för under spåren använder man en väl beprövad teknik. Efter att tåget levererat massorna i tunnlarna tar en kombinationsmaskin för spårriktning vid. Den är försedd med lyftanordningar på båda sidor. De lyfter slipers och räls som vibreras så att makadammen skakas ner. Maskinen riktar och stabiliserar därefter spåret. Lyften blir ungefär 25 centimeter. Detta förfarand ger bra stabilitet för tåg som ska komma i 200 km/tim. Tester under sommaren Patrik Magnusson och Jan Källqvist, projektledare Tra- 10

13 Nu finns Auktoriserade e Bergsprängare gare på riktigt! Varför chansa? w.bef.nu

14 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Väg 105 viker av mot nordväst för att runda åsen medan tågtrafiken leds nordost in i tunneln och slipper det branta och slingriga spåret över åsen. T.h: Spåren utanför södra tunnelmynningen är lagda och ledningsarbete pågick vid Bergs & Bruks besök. I ledningarna går volt. En sektion med kontaktledning är meter lång. Gång- och cykeltunnel byggd vid Båstads nya station. T.h: Tunneln på plats under spåren. fikverket, berättade vidare om pågående arbeten och vad som återstår före trafikstart bullerskydd, spänningssättning av anläggningen och återställning av områden utanför tunnlarna. Nya stationer som ska byggas i Barkåkra, Förslöv och Båstad. Omfattande tester av bland annat elkraft, signal- och telekommunikation liksom brandoch räddningssystem. Under november och fram till den 12 december sker inkopplingen till Västkustbanan och banan kan testas på allvar. Då får resenärerna hålla till godo med buss mellan Laholm och Ängelholm. Luciadagen blir det fest och tågen börjar rulla genom horsten enligt den nya tidtabell som träder i kraft denna dag. Bergs & Bruks tackar Trafikverket för en icke oväsentlig del av bild - materialet i reportaget

15

16 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Inför kommande istid: Bäver i Luleå stadspark. MINERALTEKNIK 2015 Professorn i Mineralteknik Jan Rosenkranz, LTU, öppnade konferensen på sedvanligt sätt och gick igenom de projekt som LTU är engagerat i och där återfinns fem EU-projekt med 3-16 deltagare och med ett totalt projektbelopp mellan 1,0 och 15,6 miljoner euro. Två industriprojekt har tilldelats 3,7 respektive 13,7 Mkr. SAMARBETET I INDUSTRIPROJEK- TEN mellan Boliden AB, LKAB, Rock Tech Center, Lundin Mining och LTU är gott. Konferensens ämnen spände över råmaterialanskaffning, flotation, anrikning av sällsynta jordartsmetaller i pilot- och fullstor skala, konkrossar samt reglering och utbildning för dessa, lamellsedimenterare samt automatisk mätutrustning för suspenderade partiklar. RAPPORT: AGNE RUSTAN Maria Magdalen Holmgren vid LTU berättade om EU-nätverket KIC (Knowledge and Innovation Community) Raw Materials där professor Jenny Greberg fv professor för geoteknologi vid LTU har utnämnts till tf utbildningsansvarig för interimsorganisationen. Jan Rosenkranz oc t.h. Maria Magdalen Holmgren. 14

17 JONSSON L KROSS CJ412 CH550 MATARE JF1050 JF0926 SIKTAR JS1432/3 JS0812/2W Siktar och matare för många användningsområden MATARE JF 1050 SIKT JS0812/2W Kontakta oss för mer information! Tel info@pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter esentanter maskiner: Distrikt Syd: Carl-Henrik Gustafsson sson Distrikt Norr: Joakim Boman Daugaard

18 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Bertil Pålsson och t.h. Magnus Eriksson. Budgeten ligger på miljoner euro varav Sveriges andel beräknas bli högst 20 procent. Docent Bertil Pålsson redo - visade intaget av elever för studier vid LTU som 2014 var 21 teknologer inom Natur - resursteknologi samt 23 teknologer till Industriell Miljö och Processteknik. LTU deltar i EMARALD, ett Erasmus Mundus studieprogram finansierat av EU och där eleverna får rotera mellan universitets - orterna Liège i Belgien, Nancy i Frankrike, LTU i Luleå och Freiberg i Tyskland. 15 elever per år kan tas in under sex år. Magnus Eriksson, adjungerad professor vid LTU från SNL Metals and Mining hade inbjudits som inledande före - läsare. Han påvisade till exempel stora fluktuationer i metallpriser med ett historiskt diagram för guld där det framgår att guldpriset varierat under åren 1250 till 2000 från 200 US dollar per ounce till US dollar d.v.s. en faktor 7. Från de internationella företag som redovisar sin statistik över årliga brytningsvolymer kommer följande resultat: 7 Gt (Gt = miljarder ton) metallmalm plus 13 Gt gråberg tillsammans 20 Gt, ballast totalt 15 Gt, 8 Gt kol plus 7 Gt gråberg, tillsammans 15 Gt, och slutligen bryts 1 Gt industrimineral plus 1 Gt gråberg, totalt 2 Gt. Magnus hade även fått i uppdrag att göra en prognos över framtida råmaterialbehov. I ett investeringsdiagram för metaller gällande från år 2010 och med prognos fram till 2019 visas att de största investe - ringarna görs och kommer att göras i järn, koppar och guld. I topp ligger metallerna nickel, aluminium (bauxit), zink samt diamant och fosfater. Man förutsätter då att produktionen kommer att följa investe - ringstakten. De stora förändringarna i metallpriserna beror mest på världsekonomin och politiska beslut i t.ex. i Kina. Paul Kruger från Boliden Mineral AB informerade om att Boliden väntar sig förhöjda koncentrationer av grundämnet antimon (Sb) som då kommer att utgöra en förorening i de kopparsliger som kommer från bl.a. Garpenberg, Rock - liden och Maurliden. Boliden gjorde redan på 1950-talet pilotförsök för att utröna om det är möjligt att laka ut antimon från sligen på alkalisksulfidisk väg och metoden patentsöktes. Processen har nu åter studerats på förslag från professor Sandström, LTU, och ytterligare pilotförsök har gjorts vars resultat presenterades. Antimonslig med en halt >99,65 procent betingar i dag ett pris på US dollar/t. I dagsläget kommer all antimonproduktion från Kina och Mongoliet. Antimon används som legeringsmetall i bly- och tennlegeringar för att öka hårdheten, t..ex. legering i halv - ledare och i flamskyddsmedel. EU betraktar antimon som en kritisk råvara som kommer på 14:e plats och EU har viktat antimon med en 6:a på en 10- gradig skala. Från Finland presenterade Ari Rantala, Outotec OY, ett intressant exempel från kopparnickel gruvan FQM Kevitsa belägen 13 mil norr om polcirkeln i Finland. Gruvan producerar 7 Mt malm per år. Anrikning sker på plats. Outotec har låtit installera ett mätsystem för realtidsanalys av skummets flotationscellers överyta med automatisk bildanalys av skummet och dessutom har man installerat en avancerad flödes- och nivåkontroll i cellerna. Med dessa åtgärder har Paul Kruger och t.h. Ari Rantala. 16

19 Vi påverkar genom dialog myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en positiv utveckling av vår bransch. Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen och stödjer dem i såväl dagliga frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt. Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö morgondagens arbetsplats som ska attrahera dagens ungdom Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom införandet av Auktoriserad Bergsprängare. Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet skapas trygghet för beställaren. Välkommen som medlem BEF 100 entreprenörer, 40 Aktivt Stödjande Partner Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna

20 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Pejman Oghazi och t.h. Gabriella Tranell. man lyckats öka kopparproduktionen med cirka 200 ton per år. Pejman Oghazi från Metso Minerals visade fördelarna med kompakta lamellsedimenterare vid utvinning av pottaska som innehåller kaliumsalterna KCl eller K 2 O i Kanada. Fördelen med Metsos sedimenterare är att den är uppbyggd i flera plan på höjden och därför kräver liten golvyta. Gabriella Tranell från NVTU (Norges Vetenskapliga och Tekniska Universitet) redo - gjorde för ett EU-projekt där målet är att utvinna sällsynta jordartsmetaller (REE = Rare Earth Elements) från elektronikskrot respektive apatit från LKAB. Pyrometallurgi kombinerad med oxiderande karbid elektrolys har föreslagits som metod att utvinna jordarts metallerna terbium, Tb, dysprosium, Dy, neo - dynium, Nd, och yttrium, Y. Bertil Pålsson undersöker i ett EU-projekt utvinningen av sällsynta jordartsmetaller från elektronikskrot som till stora delar består av keramiskt och magnetiskt material som lätt kan malas till finare fraktioner. Utvinningen har studerats i fyra steg. 1) Termisk avmagnetisering genom upphettning till 500 o C i en timme 2) Skaksiktning med 3,35 mm sikt för att återvinna rena metallpartiklar i den grova fraktionen 3) Nedkylning av den fina fraktionen med flytande kväve samt påföljande malning i en skärande kvarn med en inbyggd 4 mm sikt. 4) Siktning av den malda produkten vid 75 μm. I fraktionen < 75 μm har Nd kunnat uppgraderas 4 till 5 ggr med ett utbyte av 50 procent. Denna fraktion är passande för hydrometallurgisk utvinning av REE. Fraktionen > 75 μm behandlas med pyrometallurgi för utvinning av REE Xiaosheng Yang från Finlands Geologisk Undersökning i Outokompu har i samarbete med forskare från Japan och Mongoliet utfört försök på granit innehållande zirkon (Zr) och niob (Nb). Anrikning har skett i två steg, först med flotation och därefter följt av Wet High Intense Magnetic Separation (WHIMS) och resultatet visar att La, Ce, Nd och Pr kan utvinnas med utbyten på procent till höga halter. VHIMS-steget är betydligt effektivare för utvinning av Y och Zr jämfört med flotation. Nb kan utvinnas genom en hydrodynamisk sedimentär metod från det icke-magnetiska VHIMS-avfallet. En apatit av gångartstyp har provanrikats på REE med flotation och påföljande lakning med saltsyra eller svavelsyra. Flotationen visar på dåliga utbyten medan de högsta utbytena erhölls vid lakning med saltsyra 68 procent La, 73 procent Ce, och 94 procent Y. Båda syrorna var även effektiva vid utvinning av P 2 O 5 d.v.s. utbytet var > 90 procent. Vid Chalmers har Magnus Bengtsson, under ledning av professor Magnus Evertsson, undersökt möjligheten att öka effektiviteten hos konkrossar genom automatisk reglering. Redan på tidigt 1960-tal bör - jade man studera automatisk reglering av krossar men sådana system har använts utan att man haft en bra vetenskaplig grund att stå på. I föredraget redovisades resultat från mätningar som visar belastningarna runt manteln i ett polärdiagram på krossens mantel visas till höger enligt Evertsson Chalmers och det framgår att man får stora punktbelastningar. En datorsimulering visar hur frag- Xiaosheng Yang och t.h. Magnus Bengtsson. 18

21 Mångpoliga kontaktdon Robusta kontaktdon för kraft- eller signalöverföring med kåpor av pressgjuten aluminium och fjädrande låsbyglar av rostfritt stål. Från 3 till 216 poler. Elproflex extremt vrid- och böjtålig kabel Elproflex är lämplig för användning i rörliga applikationer. Kabeln har överlägsen böjtålighet och är extremt nötningstålig. Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och industrirobotar. Gruvkabel Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x mm 2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet. Specialkabel - vår specialitet Lövbacksvägen 3 Tel Segeltorp info@elproman.se

22 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Gauti Asbjörnsson och t.h. Sjoerd Sluimer. ment av olika storlek representerade av sfärer med lika storlek men olika färg. Det fina materialet letar sig successivt nedåt under rörelsen på transportbandet och avsätter sig i konkrossens centrum medan de grova styckena faller ner och krossas. Konkrossarna bestyc - kas med sensorer för både tryck och temperatur. Samplings - frekvensen har höjts från 10 Hz till 500 Hz för att ge bättre upplösning. En viktig faktor då det gäller att öka livslängden på en spindel- eller konkross är att den inte får överbelastas under lång tid eftersom detta ger utmattningsskador. En kravspecifikation för ett modernt regle - ringssystem presenterades. Hamid-Reza Manouchehri från Sandvik presenterade de allra senast utvecklade konkrossarna från Sandvik CH860 (sekundärkross) och CH865 (tertiärkross) där belastningskraften ökats med 30 procent jämfört med tidigare modeller och effekten har ökats från 315 till 500 kw och slaglängden från 50 till 70 mm vilket ger dessa krossar betydlig större kapacitet på oförändrad golvyta. Som extra tillval kan väljas ett skydd mot järnskrot (Electric dump valve). Om t.ex. en tand från en grävmaskinsskopa passerar krossen skulle den kunna ställa till med stor skada eftersom järnet inte spric - ker sönder som sten utan enbart deformeras. Gauti Asbjörnsson från Chalmers ägnar sig i sitt doktors - arbete åt att ta fram ett operatörsträningspaket för krossar där operatören ställs inför olika problem som hämtats från verkligheten och där operatören ska ta ställning till hur problemen ska lösas. Den initiella utbildningen är på 2-3 timmar och har genomförts på Chalmers. Utbildningen har hittills varit kostnadsfri under utvecklingsfasen. Sjoerd Sluimer från Sympatech GmbH i Clausthal Zellerfeld presenterade en laboratorie - utrustning för mätning i realtid av suspenderade partiklar från 1 μm till 34 mm. Partikelstor - leken bestäms med hjälp av grön laser. Med en avancerad mjukvara för bildanalys beräknas därefter partikelstorleks - fördelningen. På en fråga om noggrannheten hos utrust - ningen svarade Sjored att man alltid ska göra minst tre mätningar för att få ett tillräckligt säkert underlag. Noggrann - heten uppgavs då ligga inom en procent. Jan Rosenkranz tackade avslutningsvis föredragshållarna för deras bidrag och passade på att bjuda in deltagarna till nästa års konferens som arrangeras den 2-3 feb Annonsera i branschens informationskanal!

23

24 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 BERGSPRÄNGARDAGARNA 2015 Rapport: Kjell Duberg VARDAGEN PÅ BERGET OCH När Michael Hermansson och Roland Netterlind med signal och knallskott öppnade 2015 års Bergsprängardagar kunde man även i år konstatera nytt deltagarrekord. Radisson Blue i Frösundavik fick ta i anspråk alla rum och reservrum för att härbärgera de 235 deltagarna. PROGRAMMET VAR SPÄCKAT med för branschen högintressanta ämnen. Mycket handlade om en säkrare vardag på berget och om den tekniska utvecklingen som accelererar alltmer. Roland analyserade marknaden och Michael visade att man ingalunda kan slå sig till ro när det gäller säkerhetsarbetet där inte minst beställarnas utbildning kan vara avgörande. Bergutbildarna startade hösten 2013 en ettårig YH-utbildning. Fortfarande inser inte myndigheterna utbildningens höga maskinkostnader och man är därför helt beroende av att företag kan låna ut utrustning och bidra med materiel. Trots det startar en tredje årskull hösten Bergutbildarna ingår sedan november 2014 i Forcitkoncernen som ett självständigt bolag. En ny digital värld Branschens hantverk får allt fler inslag från den digitala världen. Vibrationsvärden kommer i mobilen, pallkanter skannas, borrhål mäts in, riggarna är GPS-positionerade och Track and Trace gör sitt intåg. Men det stannar inte där, utvecklingspotentialen är större än någon av oss anar, sa Michael Hermansson när han introducerade, Mikael Ahlström, Sprout Park. Utmaningar och möjligheter i en ny digital värld Jag gillar att starta företag och trivs med att affärsutveckla och se hur produkter tar ny form när de möter användarna, presenterade sig Mikael. Just nu driver jag parallellt ett antal olika bolag inom kommunikation, webb, film- och ljudproduktion. Här gör vi allt från Stora förväntningar när Michael och Roland inleder. 22

25 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 DIGITALA UTMANINGAR hotell i Stockholm. I ett av dem, SUP46 (Start-Up people of Sweden), har vi samlat 150 kreatörer från 50 nya digitala företag. Här försöker vi forma den digitala industri som växer fram och där Sverige har stora möjligheter att bli världsledande. Vi ska hitta nästa Spotify, Skype eller Bambuser. YH-utbildningens första årskull och undre bilder elever från andra året som deltog vid Berg - sprängardagarna. stora webbplatser och kampanjer till TV-serier. En av våra produktioner Felix stör en ingenjör är en TV-serie där vi besöker framgångsrika svenska ingenjörer som är involverade i stora internationella projekt. Just nu spelar vi in tredje säsongen där ett avsnitt kommer att handla om er bransch, bergsprängning. Jag har startat tre kontors - Svensk utbildning på export Arbetet med SUP46 har lett till att jag är en mycket engagerad delägare i Hyper Island, en yrkeshögskola där vi utbildar framtidens stora talanger inom digitala medier. Vi bör - jade för några år sedan i Karls - krona och vi finns nu även i Stockholm, Manchester, London, New York, Singapore och Sao Paulo, totalt 600 studenter. Det har blivit en mycket intressant export av svensk utbildning, betonade Mikael Ahlström. Studierna bedrivs utan lärare, klassrum, böcker, läxor och prov. I stället vägleds eleverna av handledare som är experter på att designa och driva individers och gruppers läroresor. 23

26 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Mikael Ahlström, Sprout Park, chockade åhörarna med den nya digitala värld vi kan komma att ha framför oss. Sociala nätverk får allt större betydelse inom alla branscher. Föreläsningar hålls av folk från branschen och olika typer av juryer bedömer studenternas arbeten. Arbetssättet har skapat ett enormt driv i studierna och eleverna behöver många gånger hållas tillbaka för att inte arbeta för hårt. Mikael gav några exempel på hur visualisering av data med hjälp av bilder och ljud kan skapa ett intresse för produkteller affärsutvecklingsprojekt. Han bad därför publiken att fundera på vilka datakällor som finns inom branschen där en sådan visualisering skulle kunna ge en skjuts framåt. Samverkande sociala nätverk De flesta bland seminariedel - tagarna visste att man kan checka in på platser med Facebook och där koppla positionen med en bild eller en status - uppdatering. Däremot hade inte många hört talas om Foursquare, en positione - ringstjänst enbart avsedd för att användarna ska kunna checka in på fysiska platser som hotell, flygplatser, företag o.s.v. för att visa var de befinner sig och kunna dela information i sina sociala nätverk. Försök att se bortom det som kan tyckas fånigt och egotrippat med att checka in, uppmanar Mikael. Då kan man se en ny form av infrastruktur med ett digitalt lager ovanpå den fysiska världen. Man ser vad folk tycker om platserna, vilka som varit där och vilka som är där just nu. Första gången jag riktigt fattade betydelsen av detta var när jag för drygt ett år sedan checkade in på Foursquare efter att ha landat på en flyg - plats i New York. Fem minuter senare kom ett mail från en av mina tidigare studenter. Hon arbetade i New York och eftersom hon såg på Foursquare att jag var där bad hon mig komma på lunch eftersom hennes chef ville prata affärer. Samtalet handlade just om de nya digi - tala infrastrukturerna som glider in och påverkar de fysiska. När jag gick därifrån skrev jag en tweet på Twitter om samtalet och infogade en kommentar till infrastrukturministern. Hon såg den omedelbart och bad sin statssekreterare som var på väg till New York att ta kontakt med mig. Det resulterade i en träff på Manhattan samma eftermiddag. Där förberedde vi nästa dags möte som vi båda råkade vara inbokade till. Detta fick Mikael att inse att nätverken jobbade för honom. Tidigare brukar jag ringa runt en vecka före mina resor för att boka in möten. Och alla vet hur svårt det är att få kontakt med upptagna människor. Nu är det länge sedan jag gjorde det. I stället lägger jag till en eller två dagar i slutet på varje resa för att hantera de Pontus Thorsson, forskare vid Chalmers och konsult på Akustikverkstan, leder ett projekt som syftar till att dämpa sprängning - svibrationer med ett filter av luftfyllda borrhål. 24

27 RIOFLEX och RIOMEX Bulksprängämnen med teknisk service: En helhetslösning sning på sprängningsarbete, som bygger på 140 års innovation och erfarenhet. UK Från Sverige till Brasilien, från bergtäkt till gruva, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäk- ter och specialprojekt på alla 5 kontinenter. Global Product Finder Initiation Systems Electronic Systems Packaged Explosives Bulk Explosives MAXAM Sverige AB Sörmons Grusgrop P.L Karlstad Sweden Tel: +46 (0) contact.se@maxam.net driv & vändtrummor till era transportörer trumma mmamed keramikbelä äggning trumma med x-mönstrat gummimi snabba leveranser! Tel info@vendig.se

28 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Frida Hesselgren, arbetschef vid Uppländska Berg, belyste hur elektroniksprängning, sågning och spräckning kan kombineras i känsliga områden. möten som nätverken genererat. Dessa är också ofta de mest givande. För en organisation eller ett företag med en internationell säljkår eller med resande konsulter lovar jag att ett ökat utnyttjande av de digitala nätverken skulle påverka redan nästa kvartalsrapport positivt. Jag upptäckte också att Foursquare inlett ett samarbete med Clout, en rankinglista där man får poäng från 0 till 100 baserat på hur inflytelserik man är i sociala medier. Fånigt igen, kan tyckas. Men titta på det ur en annan vinkel. Helt plötsligt fick jag upp listan på de mest inflytelserik personerna som just då befann sig på flygplatsen. Det väckte en del tankar. Om jag ägde en restaurang skulle jag gärna vilja veta om någon med höga poäng kommer in. Bedömer de mig högt på en reseguide eller TripAdvisor så får jag fler gäster. Tar de dessutom en bild på min fantastiska mat och lägger ut den på Instagram är min lycka gjord. Foursquare kan också zooma in på en plats och se hur incheckningarna fördelar sig på olika kategorier och även hur folk förflyttar sig under en dag. Viktiga data för en mängd branscher. Gemensamt språk för bilar Ny digital teknik medför att självkörande bilar inte längre är en utopi. Transportstyrelsen planerar att 100 självkörande bilar ska börja rulla i Göteborg 2017, ett samarbete med Volvo. Det som tidigare var en påfrestande pendling förvandlas till effektiv arbetstid utan störningsmoment. Tekniken finns färdig redan i dag, det är regelverket som behöver ändras. Förra sommaren fattades beslut om ett gemensamt internationellt språk för bilar så att de oavsett bilmärke kan kommunicera med varandra på motorvägen. Ett annat resultat av den digitala utvecklingen innebär att den geografiska punkten i olika sammanhang inte längre är viktig eftersom gränssnitten hanterar flödet oberoende av lokalitet. Som första flygplats i världen får Örnsköldsviks flygplats redan i år ett fjärrstyrt flygledartorn som kommer att skötas från Sundsvall. Ingen återvändo Förra året surfade över tre miljarder människor runt på internet varje dag och antalet användare växer hela tiden. Av Sveriges ungdomar har sedan länge 100 procent tillgång till internet varje dag. Ännu mer förbluffande är att 50 procent av Sveriges treåringar och 40 procent av Sveriges tvååringar är online och ser på film och spelar spel. Det här är inget som de växer ifrån som vuxna, de kommer att utsätta varje företag och bransch för ett kraftigt förändringstryck. Om sju år börjar dagens treåringar i fjärde klass, inte helt enkelt att vara mellanstadielärare då, det betyder att de har helt andra krav än i dag på hur en effektiv utbildning ska gå till. Den digitala tekniken utmanar. Senaste nytt från tidningarnas webb - sidor är redan gamla nyheter för den som har rätta applikationer i mobilen. Den senaste tidens nya digitala generation är de medel - ålders och äldre. Det tar längre tid, men efter en försiktig början ökar användningen av applikationer snabbt och sättet att interagera med företag och branscher förändras fullständigt. En talande bild får man om man tittar på ett foto från Petersplatsen vid installationen av ny påve 2005 där inte en Åsa Dahlfors från Arbetsmiljöverket framförde synpunkter på beställaransvar och arbetsmiljölagstiftning. Shulin Nie, MSB, hade tittat närmare på samförvaring, transporter och de nya rutinerna för spårbarhet som snart träder i kraft. Thomas Eriksson och Patrik Jansson, polismyndigheten, förklarade polisens nya organisation och försöken att underlätta tillståndshanteringen. 26

29 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Petra Flyborg förklarade hur Sveriges Byggindustrier arbetar för att höja säkerhetskulturen och Åke Hansson uppdaterade publiken om Trafikverkets stora nationella projekt. enda av de tusentals åskådarna håller upp en mobiltelefon. Jämför den med ett foto från installationen 2013 där så gott som samtliga filmar med sina mobiler. Hur fotot kommer att se ut vid nästa påveinstallation kan vi inte ens gissa. Branscher tvingas tänka om Världens lönsammaste tidning är Aftonbladet. Det beror på att man numera är långt mer än en papperstidning. Ledningen insåg tidigt att deras tittare och läsare är mer värda som användare och tidningen äger numera bland annat hitta.se och bloc - ket.se. Man började också tidigtatt använda Bambuser där vanligt folk mot ersättning kan direktsända film från sina mobiler och är därför oftast först med filmklipp när något händer. Man ställde om en produkt till att bli något helt annat trots att den fortfarande var baserad på sina ursprungliga användare. Detta är en utveckling som bransch efter bransch tvingas till. Ett stort företag som som inte sarsade rätt var Kodak. Trots ekonomiska resurser och ett av världens mest kända varumärken lyckades man gå i konkurs i en tid då hela bildbranschen exploderade. Deras kända slogan A Kodak Leif Lindgren redovisade hur Trafikverket vill förbättra den affärsmässiga relationen till leverantören. Nu är den här! Rubbers lilla röda 27

30 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Han har många miljarder i kassan och vi frågade hur han tänker när han investerar just nu. Han svarade Jag letar efter stora branscher som ännu inte är påverkade och omtumlade av de digitala möjligheterna och som sitter på tröga managementstrukturer. Där vill jag sätta in mina resurser, de kommer annars inte att hänga med och där finns en stor tillväxtpotential. Anders Sjörud, Orica/Movilizer, Bernt Wernby, Forcit/Forcodes, och Martin Sjöman, Ontaris. Tekniska lösningar för spårbarhetsdirektivet där alla sprängämnen ska ha individuell märkning presenterades av Datema, Introva, Orica, Forcit och Ontaris. Roger Andersson, Datema. T.h: Hans Ingvald och Dan Andersson, Introva, förklarar Introva Tracking för Peter Bååt. moment fick en helt ny betydelse. Företagen som klarat sig bäst är de som skapat de bästa funktionerna för att nå ut till de stora nätverken. När vi fyllde ett år på kontorshotellet SUP46 inbjöd vi grundaren av Skype, Niklas Zennström, berättade Mikael. Voglers filter När Voglers tillsammans med Van Oord breddade och fördjupade inseglingsrännan och hamnbassängen i Norrköpings hamn fick de problem intill den känsliga 500 meter långa kajkanten. Den står på pelare och oljeledningar går längs med kanten. Försök med bulkemulsion från 30-metersnivån visade alldeles för starka vibrationer. Man gjorde då försök med ett markfilter nära kajkanten. Två linjer borrades, den första intill kajen och den andra 75 centimeter längre ut. Båda linjerna borrades med cc 75 och 115 mm borrkrona. I varje hål sänktes 80 millimeters PVC-rör ner med järnskrot och grovt singel i botten, luften i rören förseglades. Sprängningen påbörjades från 30-metersnivån. Efter varje salva analyserades vibrationsmätningarna och borr- och tändplanen modifierades för varje ny salva. De sista salvorna var 0,7 meter från kajen. Till allas förvåning minskade vibrationerna ju närmare kajen man kom. Christian Vogler berättade om det lyckade experimentet på Bergsprängardagarna BEF:s husgeolog Bo Ronge Therese Liljegren, DSEC/Hundprofil, visade hur företagets specialtränade dolhundar effektivt avsöker gamla spräng - bottnar före sprängning av andrapall. DSEC svarar för sökning efter dolor, sprängämne och narkotika. 28

31 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Björn Sjöstrand, BI, förklarade hur kompetensbevis registrerade direkt på ID06-legitimationen förenklar och medför säkrare arbetsplatser och en sundare byggbransch. I mitten: Thomas Geidby, Forcit, gjorde en mycket intressant djupdykning i avancerad användning av elektroniska sprängkapslar vid tre projekt: SKB, Sundsvall E4 och Norsborg. Längst t.h: Sjoerd Spijkerman, Berg & Sprängteknik, presenterade många viktiga synpunkter på branschens vanligaste problem, t.ex. trängsel på arbetsplatsen, tuff konkurrens, anbudsförfarande och kravspecifikationer. hörde föredraget och fann det mycket intressant. Han kontaktade därför Akustikverkstan i Lidköping. Kunde detta möjligen också tillämpas i bergtäkter? Byggbranschens organisation för forskning och utveckling (SBUF) anslog så småningom ett forskningsbidrag. En projektgrupp och en referensgrupp bildades och Akustikverkstan och övriga engagerade kunde starta projektet våren Förutom bidraget från SBUF finansieras projektet också i form av egna insatser av Sweroc i Styvinge bergtäkt och NCC/Voglers i Gategård. Pontus Thorsson, forskare vid Chalmers och konsult på Akustikverkstan, förklarade arbetsgången. Målet är att teoretiskt förstå varför vibratio - nerna minskar och kunna utnyttja effekten. Speciella prov - områden har valts ut. Där gör man förtester som visar hur bergmassan beter sig. Utifrån det designas filter som testas. När man borrar hål i bergmassan får den nya egenskaper när man fyller hålen med ett material avsevärt lättare än berget. Det billigast tänkbara är luft innesluten i 110 millimeters plaströr. Hur mycket berget förändras beror på typ av berg, hur mycket och var man borrar, hur stora hålen görs och vilken frekvens markvibrationerna har. Lägre frekvens ger längre våglängder. Är håldiametern ungefär lika med våglängden funge- RG Award Årets Berg - entreprenör, instiftat 2003, delades 2015 ut till Roland Rask (t.v.), Andersson & Rask AB. Rubber ber Company 90 år i industrins tjänst 29

32 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Roland Rask får sin prischeck signerad. Kollegan Lars Toresson gratulerar Roland. rar varje enskilt hål som en spegel och vibrationsvågen viker av. Kan man orientera hålen på rätt sätt så kan man alltså styra vibrationsvågen. Vi har gjort ett pilotprojekt i Styvinge bergtäkt, berättar Pontus. Först mätte vi hur homogent berget var. Provsprängningar visade att hastigheten på tryckvågen låg mellan 3,8 och 5 km/sek. Ganska normalt för en homogen berg - massa. De våglängder vi har i våra bergtäkter ligger under 100 Hz. Det ger en våglängd längre än fyra meter. Så stora hål är det givetvis inte praktiskt möjligt att borra. Skjuvvågen går långsammare och den viktigaste för vibrationerna, R- vågen, ännu långsammare. Men vid 100 Hz har R-vågen ändå en våglängd på 1,3 meter. Ska filtret bli optimalt måste vi borra orimligt stora hål. Men kan vi komma fram till ett filter som dämpar med 50 procent eller kanske bara 10 är ändå mycket vunnet. Efter ytterli - gare tester kommer vi att göra ett fullskaleprov. Projektet pågår till september 2015 och därefter kommer en rapport. Losstagning i känsliga miljöer Frida Hesselgren, arbetschef vid Uppländska Berg, beskrev några arbeten där man för att klara de låga vibrationsgränsvärdena kombinerade sprängning med spräckning och sågning. Berget togs loss nära känsliga byggnader med på - gående verksamhet och mycket folk som rörde sig i riskområdet. När sprängning är möjlig sker det med elektronikkapslar för att få lägsta möjliga vibrationer och därmed möjlighet till större salvor. Konturerna blir snyggare eftersom de kan sprängas momentant. Elektroniken ger också en säkrare arbetsmiljö. Vid bygget av Fortums nya kraftvärmeverk i Värtan tog vi loss kubikmeter ovan jord och under vatten, berättade Frida. Elektroniksprängning och spräcknings - arbeten utfördes under jord för tre vertikala tunnelschakt där konturerna sågades. Vid arbetet med flisschaktet från krosshuset i Värtahamnen var tids - pressen betänkligt stor. Berg togs loss samtidigt som betongkragen och bottenplattan nere i tunneln göts. Det var trångt på arbetsplatsen. Snigeldynamit, vajersågning och spräckning Uppländska har losshållit kubikmeter berg för KI:s nya forskningscentrum Bio medikum och KMB. Elektroniska sprängkapslar gjorde det möjligt att spränga stora salvor samtidigt som forskning pågick i närområdet. Mot speciellt känsliga byggnader användes vajersågning och spräckning. Dessutom snigeldynamit, en kalkbaserad produkt som blandad med vatten expanderar under härdningförloppet. Borrhålsdiameter mm. och hålavstånd 0,20 30

33 Svensk Bergs- & Brukstidning 1/2015 Gemytlig stämning vid bergsprängarmiddagen. m. Spräckningen sker ljudlöst och utan explosion och det blir ingen påverkan på berget som står kvar. Vajersågning kommer mer och mer, meddelade Frida. I känsliga områden frisågar man ofta konturen innan man spränger för att vibrationerna inte ska överföras till det som ska skyddas. Det blir då lättare att få den teoretiska konturen, man får nästan inga skadezoner och det blir mindre behov av skrotning och förstärkning. Det är dyrare att såga än att borra tätsöm, men totalkostnaden för hela entreprenaden behöver inte bli högre. Ska man exempelvis motgjuta betong så behöver man inte fylla ut lika mycket. En synlig sågad bergvägg blir ofta estetiskt tilltalande. Vid Trekanten Terrass, ett bo - stadsområde i Gröndal, vajer - sågades kvadratmeter. Samtidigt som husen, förskolan och kyrkan skonades från vibrationer blev det också en vacker bergyta mot bostäderna. Elektroniksprängning kombinerat med spräckning med Super Wedge, speciellt för rörgravar, klarade resten av arbetet. All borrning utfördes med ljuddämpade borriggar. När vi byggde en ny väg vid Nybohovsbacken, Liljeholmen, var det mindre än tre meters bergtäckning till SL:s bergbana och sprängning därför inget alternativ. Vi vajer sågade botten och väggen och spräckte sedan loss berget med Super Wedge. En stor fördel med spräckning är att inga tider behöver hållas eftersom ingen blir störd, men det är en tidskrävande sysselsättning. Beställarens roll i känsliga miljöer Varför föreskriver man inte elektroniksprängning i känsliga miljöer, undrade Frida. Vi som utför jobbet vet att det behövs, men beställaren tycker det blir dyrt. Ett föreskrivande skulle ge jämförbara anbud. Och tidplanerna vid stora byggen blir alltmer pressade. Betongarbete ska ske samtidigt med losshållning, ofta på trånga ytor. Man tror att arbetet ska gå dubbelt så snabbt. Men det går inte att arbeta effektivt när två olika yrkesgrupper ska samsas på kanske 10 kvadratmeter. Det innebär samtidigt betydande säkerhetsrisker. Tidspressen kan också innebära att kvaliteten på bergschakten sjunker. Hur ser det ut med uppföljningen? Har någon någonsin kontrollerat en skadezon förutom vid SKB? Hur är kompetensen hos beställarna och kontrollanterna? Ska man få det resultat som krävs kostar det mer att göra jobbet. Vi skulle få bättre berg entreprenader om beställarna blev bättre på att följa upp kraven och kontrollera vad som verkligen görs, betonade Frida. Årets Bergentreprenör RG Award Årets Bergentreprenör, instiftat 2003, delades 2015 ut till Roland Rask, Andersson & Rask AB. Roland har som motto att ordning och reda är A och O i alla verksamheter. Företaget är ISO-certifierat inom miljö och kvalitet och givetvis Auktoriserad Bergsprängare. Andersson & Rask Åkeri AB bildades 1965 av Tore Andersson och Rolands far Lennart Rask. Kompanjonerna hade då sedan 1963 tillsammans drivit Firma Schakttjänst. Dessförinnan hade de var för sig egna rörelser inom transportbranschen, med anor tillbaka till I dag är Andersson & Rask ett modernt transport- och uthyrningsföretag som arbetar med fordonsrental och verkstadsrörelse. Uthyrningsdelen består av 250 enheter från 1 tons truckar till lastmaskiner på 40 ton. Företaget har sitt huvudkontor i Hofors och sin huvudverkstad på kvadratmeter. Där finns också ett stort reservdelslager med tillhörande reservdelsbutik. Utöver verkstaden i Hofors finns service- och reparationsverkstäder på fem andra ställen i distriktet: Smedjebacken svarar för service i södra och västra Dalarna. Söderfors svarar för service på Era-steel. Krylbo sköter service vid AB Karl-Hedin Krylbo. Karbenning sköter service vid AB Karl-Hedin Karbenning. Dessutom finns åtta mobila enheter som kan utföra fältservice och reparation hos kunden. Sprängjobben varierar starkt, allt från undervattenssprängning i kanal till störtloppsbacke. Annonsera i branschens informationskanal! UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING 31