PM Vision och åtgärdsförslag för fästningsstaden Göteborg

Transkript

1 PM Vision och åtgärdsförslag för fästningsstaden Göteborg Kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse i centrala Göteborg med särskild tyngdpunkt på Västlänken GÖTEBORGS STADSMUSEUM PM från kulturmiljöenheten, version Tom Wennberg, Anette Lindgren

2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Göteborgs stadsmuseums dnr: 1097/12 Foto: Omslagsfoto: Län: Kommun: Stadsdel: Tom Wennberg/Anette Lindgren där annan källa ej anges Plan, Göteborgs fästning 1795, Krigsarkivet 424:037:472a Västra Götalands län Göteborgs kommun Inom Vallgraven, Nordstaden, Masthugget, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg, Heden, Stampen och Gullbergsvass Dokumentationsmaterialet förvaras i Göteborgs stadsmuseums arkiv Göteborgs stadsmuseum, Norra Hamngatan 12, Göteborg, Tel: E-post: stadsmuseum@kultur.goteborg.se GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2015

3 PM Vision och åtgärdsförslag för fästningsstaden Göteborg Kulturhistoriskt värdefull miljö av riksintresse i centrala Göteborg med särskild tyngdpunkt på Västlänken

4 Befästningsmurar från fästningstaden Göteborg 1795 inlagda på ortofoto från Svart fet linje visar de murar som fortfarande är synliga i dagens gatuplan. Grå linje i söder och öster visar de yttre befästningsvallarna. 4

5 Innehåll Fästningen Göteborg, en kort översikt och avgränsning...7 Bakgrund...9 Syftet med åtgärdsförslagen... 9 Framtida behov... 9 Kulturhistorisk målsättning Riksintresse för kulturmiljövården [O 2:1-5] Fast fornlämning Politiska förutsättningar Den politiska viljan Regeringens villkor 1 i tillåtligheten för Västlänken Kort historik över fästningsstaden Göteborg Göteborgs föregångare Fästningsbygge i sex skeden Första skedet: tidigt 1640-tal Andra skedet: tidigt 1640-tal Tredje skedet: 1680-tal 1720-tal Fjärde skedet 1720-tal Femte skedet tal, raserandet Sjätte skedet - ett stärkt riksintresse? Påverkan på riksintresset fram till dag Pågående projekt, planer och exploateringsönskemål i den gamla stadskärnan Stärkande åtgärder för riksintresset fästningsstaden Göteborg Metod Stärk helheten Fästningspromenad Stadsplanen Skansarna Lejonet och Kronan Bevara och illustrera murverken Bevarande av befintliga lämningar Rekonstruktion/framtagning av murar och portar Visualisering av delar av fästningen Älvfronten, sträckan Haga - Centralen Åtgärder i Rosenlund - Haga Packhusplatsen/Älvfronten Centralen Visitors center - Fästningsstaden Göteborg Postgatan 4 - Kronhusparken Lilla Bommen Öppna Norra Larmgatan! Lyft Västra Nordstaden!

6 Plan över Göteborgs fästning från 1795, den sista kända planen före raseringen av fästningsmurarna. Planen bygger på en originalinmätning från 1771 och just denna versionen illustrerar bränderna i ösra delen av staden och på Kvarnberget På planen syns även samtliga sten och tegelhus i Göteborg vi denna tiden Krigsarkivet 424:037:472a 6

7 Fästningen Göteborg, en kort översikt och avgränsning Inledningsvis kommer här en kort översikt över vad som avses med fästningen Göteborg, eller fästningsstaden Göteborg som den också kommer att benämnas. Fästningsstaden Göteborg är ett resultat av Sveriges stormaktsambitioner på 1600-talet. Trots att ett flertal städer inbegreps i denna utveckling kan man med fog hävda att Göteborg är den mest konsekvent genomförda tidigmoderna staden och den ansågs för en tid vara Nordens starkaste stadsfästning. Innanför murarna byggdes landets främsta exempel på holländskt inspirerad kanalstadsplan. Fästningen Göteborg utgjordes av: Vallar och murar Vallgrav Yttre befästningar: raveliner och fältvallar Skansarna Lejonet och Kronan Idag är skansarna de mest välbevarade delarna av den befästa staden. Området kring Esperantoplatsen innehåller också flera värdefulla lämningar efter själva fästningen i form av murar och krutrum. Vallgravsstråket med flera bevarade bastionsspetsar är också tydliga spår, liksom Kungsparken/ Trädgårdsföreningen och Stora Hamnkanalen. Merparten av den ursprungliga stadsplanen är också bevarad. Under mark finns lämningar efter de omfattande försvarsverken bevarade. Fästningen revs ner till marknivå och under dagens hårdgjorda ytor och hus ligger de i många fall intakta. Till stadens försvar hörde också Älvsborg och Nya Älvsborg, samt skansar längs älven, exempelvis Orrekulla, Billingen, Rya Nabbe och Arendals redutt. I detta PM behandlas enbart den före detta befästa stadskärnan och översiktligt dess relation till skansarna Lejonet och Kronan. Tyngdpunkten ligger på de delar som påverkas av Västlänken och angränsande projekt. 7

8 Västlänkens sträckning, rött markerar bygge i öppet schakt, gult är tunnel i berg. Bild från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. 8

9 Bakgrund Arbetet med Västlänken och anslutande projekt påverkar olika aspekter av riksintresset för kulturmiljövården Göteborgs innerstad (O 2:1-5). Bevarade rester av den ursprungliga staden, en befäst stad med holländskt inspirerad kanalstadsplan, är ett av uttrycken för detta riksintresse. Detta PM är sammanställt av Göteborgs stadsmuseum och vill ge en samlad bild av bevarade värden, uppkomna svagheter och möjligheter till utveckling och förstärkande av kulturhistoriska värden i fästningsstaden Göteborg. Tidigare har museet skrivit motsvarande PM för Gullberg/Skansen Lejonet, Kungsparken/Nya Allén och Korsvägen-Liseberg. Med anledning av Västlänken och vad den innebär för kulturmiljön kommer fokus i nuläget att ligga på områden som berörs av detta projekt. Även några andra aktuella projekt kommer att nämnas. Det är viktigt att projekten förhåller sig till och behandlar helheter inom riksintresset. Arbetssättet att behandla kulturmiljöfrågorna inom Västlänken i PM-form har initierats av Göteborgs stadsmuseum och har förankrats i diskussion med andra medverkande i planprocessen. I arbetet med att ta fram förslag på åtgärder har en serie workshops hållits, dels inom kulturförvaltningen och dels med externa sakkunniga. Syftet med åtgärdsförslagen Fokus i denna skrift ligger dels på att visa den samlade påverkan på fästningen Göteborg av de olika delprojekten inom Västlänken och dels på att lyfta fram ett paket med åtgärder/skyddsåtgärder och visioner. Åtgärdsförslagen syftar till att stärka befintliga kulturhistoriska värden så att riksintresset kan möta tillägget av Västlänken utan att förlora i tydlighet och läsbarhet. Stadens kulturhistoriska värden ska sammantaget inte minska. Framtida behov Detta PM behandlar främst de förändringar och möjligheter till förbättringar som blir aktuella i samband med bygget av tågtunneln Västlänken. Åtgärdsförslagen bör också lyftas in i planeringen av kommande Gullbergsvass och de stora infrastruktursatsningarna med ny Hisingsbro och förlängning av Götatunneln. För att långsiktigt kunna stärka riksintresset behövs ett utvecklat handlingsprogram för hur fästningsstaden ska gestaltas i det moderna Göteborgs centrum. Ett sådant handlingsprogram kommer att bli ett stöd i planeringen så att både små och stora förändringar i Göteborgs centrum samverkar till att stärka upplevelsen av fästningsstaden Göteborg. En stärkt kulturmiljö ger en starkare identitet, högre rekreationsvärden, samt en starkare nationell och internationell profil med attraktionskraft och kvalitativ och intressant livsmiljö. PM från Kulturmiljöenheten 9

10 Västlänkens sträckning genom riksintresset fästningsstaden Göteborg. Från Stora Hamnkanalen till Haga kommer tunneln att gå i berg. Vid Rosenlund och vid Centralen kommer sträckningen att gå genom bevarade befästningsrester under mark, längs älvfronten finns risk för skador på fornlämningen. Bild från Trafikverket, hämtad från Tyréns hemsida. 10

11 Kulturhistorisk målsättning Det övergripande målet är att stärka fästningsstadens läsbarhet och integrera denna berättelse i den framtida staden. För Västlänken och relaterade projekt bör övergripande mål för planering, genomförande och återställande vara att: Ingreppen i befästningens alla delar ska hållas till ett minimum. De ingrepp som görs skall i mesta möjliga mån begränsas och anpassas för att behålla den ursprungliga karaktären. Detta gäller oavsett om lämningarna ska exponeras eller täckas över igen efter arbetets slut. Läsbarheten av fästningsstaden Göteborg skall ha sin utgångspunkt i helheten. Berättelsen om fästningen, även under mark, ska bli tydligare. Visuella samband och kopplingen till vatten är grundläggande för att förstå de historiska sammanhangen. Den holländska kanalstadsplanen ska vara vägledande vid återställande och nybyggnation i staden innanför vallgraven. Den gamla och den nya staden ska inte byggas ihop. Behåll tydligheten i stadsplanen, låt bebyggelsen göra en paus innan den gamla staden övergår i något nytt. Se exemplet Kungsparken där parken både skapar en gräns mellan staden innanför vallgraven och den senare tillkomna Vasastaden, samtidigt som det gröna bältet fungerar sammahållande i stadsrummet. Riksintresset och den kulturhistoriska berättelsen skall vara bärande och berättas runt om i staden. På någon plats bör hela historien knytas samman i någon form av utställningslokal. Lilla Bommen är en framtida viktig nod i Göteborg där ett stort antal människor kommer att vistas och röra sig med en direkt kontakt med Göta Älv. Detta område tillsammans med hamnstråket måste få utvecklas med utgångspunkt i kulturhistorien och med den ursprungliga befästningslinjen mot älven i fokus. Här kan också fästningsstaden bli tydlig! 11

12 Aktuellt skydd Fästningsstadens skydd består idag i huvudsak av två skilda regleringar. Det ena är statusen som miljö av riksintresse för kulturmiljövården (som regleras i 3 kap. 6 Miljöbalken) och det andra är dess status som fast fornlämning (som regleras i Kulturmiljölagens 2 kap.). Båda dessa skyddar fornlämningen som helhet. Enskilda objekt som hör till det äldsta Göteborg är dessutom skyddade av annan lagstiftning, såsom skansarna Lejonet och Kronan och Länsresidenset som alla är statliga byggnadsminnen med skydd enligt Förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m., samt enskilda byggnadsminnen som Kronhuskvarteret med skydd enligt Kulturmiljölagens 3 kap. Synliga spår efter fästningen ingår även i stadens bevarandeprogram Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse - ett program för bevarande. Riksintresse för kulturmiljövården [O 2:1-5] Göteborg har status som riksintresse av flera skäl. Ett av dem är att den är ett av de förnämsta exemplen på 1600-talets stadsanläggnings- och befästningskonst. Denna aspekt av riksintresset utgörs av och 1700-talens fästnings- och kanalstad med bevarade delar av stadsbefästningarna, och strax utanför stadskärnan skansarna Göta Lejon och Kronan samt Exercisheden och förstaden Haga. Hela motiveringen finns att läsa på Riksantikvarieämbetets hemsida. Andra uttryck för fästningsstaden - västerut från centrum mot älvmynningen - är lämningarna av Älvsborgs slott, det gamla amiralitetsvarvet, Nya Älvsborgs fästning och flottstationen Nya Varvet. Fast fornlämning Göteborgs befästningar tillsammans med lämningarna efter dess bebyggelse innanför vallarna och förstaden Haga fram till 1850 är fornminne och skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Detta innebär att det inte är tillåtet att utan tillstånd från Länsstyrelsen ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fornlämningen. Bevarandet av fornminnet befästningsstaden Göteborg är av nationellt intresse. 12

13 Politiska förutsättningar Den politiska viljan Politikerna i kommunen har varit mycket tydliga i frågan om hur kulturmiljövärdena angående fästningsstaden skall hanteras. I ett samråd från Kulturnämnden i augusti 2014 uttrycker de styrande politikerna sig på följande sätt, vilket måste få återverkan i stadsbyggnadsprocessen. Med tanke på de stora konsekvenser bland annat byggandet av tunnel i Kvarnbergsområdet och stationsbyggandet i Haga får på kulturmiljön vill vi se att de förändringar som irreversibla ingrepp medför kompenseras för göteborgarnas och stadens historias bästa. Detta genom att stadens historiska arv och framkomna fynd, framför allt vad gäller befästningslämningarna, framhävs på ett mer markerat sätt än idag på platserna. Vi vill se att historien tillgängliggörs genom att delar av det som kommit i öppen dager i samband med nya byggnationer visas upp och blir en del av stadens utsmyckning eller att på annat vis i platsernas utformning visa det historiska arvet. Yttrande (MP, S, V) Kulturnämnden Regeringens villkor 1 i tillåtligheten för Västlänken Det aktuella projektet Västlänken medför en stor påverkan på befästningslämningarna längs Hamnstråket och vid Rosenlund. För att få genomföra projektet har regeringen ställt upp sex villkor som måste vara uppfyllda för att tillåtligheten skall vara giltig. Villkor 1 berör kulturmiljön och där ställs generella krav. Villkor 1. Den inom korridoren närmare lokaliseringen av Västlänken ska, efter samråd med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs Stad, planeras och utföras så att negativa konsekvenser för kulturmiljön och stadsmiljön i övrigt, inklusive parker och grönområden, så långt möjligt begränsas. Berörda fornlämningar ska så lång möjligt bevaras, synliggöras och införlivas i den nya anläggningen. Regeringens tillåtlighetsprövning, beslut M2012/2992/Me Det innebär att samsyn måste råda mellan parterna Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. Det ger goda förutsättningar för att planera det framtida Göteborg med utgångspunkt i befästningsstaden Göteborg. 13

14 Vy från Redbergsplatsen över Göteborg ur Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna från 1711 efter en skiss av Dahlbergh själv från sent 1600-tal. Skansarna Kronan och Lejonet är betonade i bilden, liksom Domkyrkan och Tyska kyrkan med Kronhuset strax till höger. Stadsporten mitt i bild är Drotttningporten. I förgrunden syns Svingeln och Fattighuset. Bild ur GSM arkiv. 14

15 Historik och förändringar 15

16 Dansk spionritning av staden öster, 1620-talet. Kongeliga Biblioteket, Köpenhamn. Planritning över Göteborg anno 1636, som visar vad som är byggt. Norr är nedåt i bild. Till vänster i bild (öster) syns utbredningen av det planerade citadellet. Krigsarkivet, Handritade kartverk 11:17. 16

17 Kort historik över fästningsstaden Göteborg Historien om Göteborg som befäst stad är av nationellt och internationellt intresse. Fästningsbyggandet var en internationell rörelse där de ledande namnen inom befästningsteknik kom från Holland. När europeer ville anlägga en modern fästning så gjordes det med inhämtad hjälp av de bästa på området, alltså holländare. Under 1600-talet, då Göteborg byggdes, stod bygget av fästningsstäder på topp. Den toppmoderna fästningen Göteborg var ett flaggskepp i nationen med stort symbolvärde. Den var av högsta värde för försvaret men hade också en nyckelroll i landets handel. I ett internationellt perspektiv är fästningen än idag delvis tydligt läsbar i ett levande stadscentrum. Fästningsstaden och industristaden är de två historiska skeenden som tydligast påverkat Göteborgs fysiska form fram till idag. Göteborgs föregångare Kalmarunionen och dess upplösande från slutet av 1400-talet gav ett instabilt politiskt läge mellan de nordiska länderna. För Sveriges del blev därför en stad mot väster viktig för att säkerställa handeln. Resultatet blev ett antal mer eller mindre framgångsrika stadsprojekt. Nya Lödöse var det mest lyckade trots att staden brändes ner tre gånger. Älvsborgsstaden vid Älvsborgs slott och Karl IX:s Göteborg på Hisingen blev mycket kortlivade. Danmark var den ständige antagonisten och ville återskapa Kalmarunionen med den danske kungen som överhuvud. En svensk stad på västkusten fick därför uppföras under ständigt hot om belägring av vår skandinaviske granne. Fästningsbygge i sex skeden Efter att Älvsborgs andra lösen betalats in påbörjades ett stadsbefästningsprojekt vilket initierades av den unge Gustav II Adolf, sannolikt med stark påverkan av Axel Oxenstierna. Stadsfästningen Göteborg grundades 1619 och befästningsarbetet forsatte i över 100 år, och fortsatte att förstärkas under ytterligare cirka 50 år. Första skedet: tidigt 1640-tal Det första skedet innebar etablering på de flacka strandängarna mellan höjderna Stora och Lilla Otterhällan. Lilla Otterhällan kom senare att kallas Kvarnberget. Inledningsvis prövade man lite olika lösningar, men det första skedet resulterade i ett befäst stadsområde med ett planerat friliggande citadell i öster. Vallgravar grävdes och vallar uppfördes runt staden efter holländska befästningsprinciper. Vallgravarna var dock grunda och vallarna av enkelt snitt. 17

18 Andra skedet: tidigt 1640-tal Generalkvartermästare Olof Örnehufvud, bördig från Nya Lödöse, avslutade det första skedet men påbörjade även det som kom att kallas det andra skedet. Örnehufvud avled 1643 men arbetet slutfördes av efterträdaren Johan Wärnschiöld. Det andra skedet innebar att planen på att uppföra ett friliggande citadell utgick. Vallgraven fick sin slutliga sträckning och stadsplanen fick den utformning som den till större del har än idag. Man var dock fortfarande starkt influrerad av den holländska befästningsskolan. Vallarna förstärktes och man uppförde en mindre vall mot vallgraven, så kallad fossebray, följt av en högre vall. Under denna fas framfördes även idéer om utanverk i form av låga fältvallar, så kallade glacis och raveliner. Planritning över Göteborg 1646 som visar förstärkningarna av bastion Johannes Dux och Caolus Dux det året (gråmarkerade F och G). Profilerna vsar tydligt hur vallarna runt Göteborg såg ut vid detta skede. Vallarna var ca 7,5 meter höga över medelvattennivån i vallgraven. Krigsarkivet 0424:037:

19 Tredje skedet: 1680-tal 1720-tal Utvecklingen av effektivare och mera långskjutande kanoner innebar att även fortifikationen och befästningskonsten av nöd utvecklades. Då Halland och Bohuslän blev svenskt fruktade man att Göteborg skulle kunna komma att belägras av danska styrkor. Uppdraget att modernisera försvaret av Göteborg gick till Erik Dahlbergh. Han influerades av den franske fortifikationsingenjören Vauban och den franska befästningsskolan men gjorde en rad lokala anpassningar. Vauban själv framhöll att en anpassning till lokala förhållanden var viktiga. Ritningar framställdes under 1680-talet och från slutet av detta årtionde fram till 1720-talet uppfördes bastioner med insvängda flanker uppbyggda av låga, kraftiga stenmurar. Skansarna Lejonet på Gullberg och Kronan på Ryssåsen uppfördes som ett yttre försvar. Mellan Skansen Kronan och Otterhällan uppfördes en kaponjär. Uppe på Otterhällan anlades Otterhälleverken, som till stor del finns kvar än idag. Av den södra försvarslinjen bevarades enbart bastionerna Christina Regina, Regeringen och Hållgårdsbastionen från den föregående skedet. I Dahlberghs ursprungliga plan ingick dock att bygga om även dem. Drottningporten Efter Erik Dahlberghs Suecia Antiqua. Kopparsticket visar en vy av portens insida. GSM arkiv. Nedan: Staden från vattnet, 1690-tal. Kopparstick signerat van Anse. GSM arkiv. Planritning från 1685 som en tidig ritning av Erik Dahlbergs över hur skansarna skulle byggas. Bastionerna har fått sina karaktärisktiska insvängda sidor. Krigsarkivet 424:37:98. 19

20 Fjärde skedet 1720-tal 1807 Detta skede anses mest vara en tid då befästningarna förföll. Detta är delvis sant då man exempelvis dokumenterade hur bastioner rasade ut i vallgraven. Under och 1750-talet gjordes dock större insatser under Bengt Wilhelm Carlberg för att färdigställa de yttre befästningarna. Fältvallarna runt staden blev nu kompletta med bröstvärn och betäckt väg. På 1795 års karta, på motstående sida, ses staden och fästningen i sin mest utbyggda fas. Femte skedet tal, raserandet Bygget av Göteborg hade hela tiden följt tidens mode inom befästningskonst men framemot slutet av 1700-talet blev befästa städer omoderna. Beslutet att rasera befästningarna togs 1807 och arbete pågick långt in på mitten av 1800-talet. Murarna revs ner till marknivå och områdena för bastionerna blev kvartersmark. På området för de yttre befästningarna söder om staden anordandes en park, vilken stod klar vid seklets mitt. Skansarna Lejonet och Kronan bevarades samt delar av Otterhälleverken. Även vallgraven bevarades men i området vid Rosenlund rätades den ut för att bättre försörja industriområdet. Raseringen av befästningsverken ökade igen från 1980-talet och framåt då stora delar har tagits bort i samband med nyexploatering. Sjätte skedet - ett stärkt riksintresse? Göteborgs ursprung som fästning är fortfarande läsbart i staden, både i synliga delar som vallgraven, skansarna och kvarstående befästningsverk, och i hur fästningen påverkat hur Göteborgs centrala delar byggts ut till nuvarande form. Fas sex i utvecklingen bör bli att stärka upplevelsen och närvaron av riksintresset den befästa staden i det moderna Göteborg. Det finns generellt sett stora vinster med en stärkt kulturmiljö. Kulturmiljön, alltså den unika blandningen av nationella och internationella influenser som bidragit till att staden är vad den är idag, är Göteborgs starkaste särprägel. Den måste ses som en tillgång i att skapa en attraktiv stad för både boende och besökare. Sammanfattning av utvecklingskronologin för Göteborgs befästningar: Skede 1: Holländska skolan/örnehufvud Skede 2: Örnehufvud/Wernschiöld Skede 3: Erik Dahlbergh med inspiration av den franska befästningsskolan Skede 4: Bengt Wilhelm Carlberg Skede 5: tal Raseringskontrakt Skede 6: 2021 Ett förstärkt riksintresse? 20

21 1795 års karta (överst) visar det faktiska läget, hur fästningen verkligen såg ut. Nedan en plan från 1811 över en möjlig utbyggnad av staden på den frigjorda marken. Delar kom till utförande men mycket blev kvar på skissbordet. Krigsarkivet. 21

22 Fästningen Göteborg har sedan raseringsbeslutet togs haft perioder av borttagande. På ortofotot syn var den gamla befästningen låg och på samtliga ställen förutom vid Otterhälleverken, vid Kungshöjd och Kungsporten revs den till markplan. De ljusblå fälten visar var befästningen med säkerhet eller stor sannolikhet är borttagen under mark. De grå fälten visar de igenfyllda Hamngatorna. 22

23 Påverkan på riksintresset fram till dag Från tiden för rasering av murar som påbörjas under tidigt 1800-tal har läsbarheten av fästningseran gradvis försämrats. Kungsporten skulle först bevaras men fick förfalla och revs i slutet av 1830-talet. Här följer några exempel på förändringar som försvagat upplevelsen av befästningsstaden. Under 1830-tal och 1860-tal grävdes Rosenlundskanalen vilken därmed raderade ut vallgraven i detta område. Kanalen blev sedan en viktig transportled för industrin i Rosenlund. Under sent 1800-tal och under 1900-talets första hälft fylldes kanalerna i Östra och Västra Hamngatorna igen. På 1940-talet sprängdes bastion S:t Erik, vid nuvarande Operan. Bastionen omslöt en bergknalle som man byggt ett cellfängelse på. Detta förändrade älvfronten på ett fundamentalt sätt. Under och 1970-talens rivningshysteri lyckades man genomdriva att, med några få undantag, riva hela Östra Nordstaden för att där uppföra ett modernt köpcentrum under tak. I samband med detta ändrades för första gången den gamla stadsplanen på ett fundamentalt sätt då Norra Larmgatan byggdes bort till förmån för ett parkeringshus. Under senare år har mindre ingrepp gjorts i Älvfronten. Vid bygget av Götatunneln togs kurtinmurar, sänkverk och pålrader bort. Just nu håller även stora delar av Badhusbastionen på att raseras i samband med att området mellan Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen rustas upp och moderniseras. Lilla Bommen och Centralfängelset, där bastion S:t Erik tidigare legat. Kullen är idag helt plansprängd för trafikledens skull. I bildens framkant är platsen där idag Operan ligger. GSM arkiv. Götatunneln påverkade delar av sjöfronten samt området vid Esperantoplatsen. Här undersöktes och borttogs stora delar av de äldre befästningslämningarna inom sträckan. De största negativa förändringarna av befästningsstaden har drabbat dess norra delar, den så kallade älvfronten. Det är ett område som sträcker sig från Rosenlund i söder, längs med älven utanför Otterhällan och Kvarnberget, via Lilla Bommen till Centralen och Drottningtorget i öster. Östra Nordstaden under rivningarna. I bildens nederkant syns Brunnsparken, i överkant påfarten till Göta Älvbron. GSM arkiv. Det är samtidigt här som Västlänken kommer att inverka på befästningslämningarna. Stadsmuseet är av åsikten att det är här de största insatserna bör göras för att återigen kunna uppleva och förstå fästningsstaden i sin helhet. På motstående sida visas en skiss av samlad påverkan av riksintresset fästningsstaden Göteborg och dess omgivning. 23

24 Här bör det finnas en plan på alla projekt som påverkar riksintresset. Eller så tar vi bort sidan. För tillfället pågår en rad projekt som direkt påverkar lämningar och upplevelsen av riskintresset och fästningsstaden Göteborg, röda fält. Flertalet av projekten är på olika sätt kopplade till Västlänken. Utveckling av Centralstationen, Rosenlundsområdet och Badhusgatan med Stenpiren är de största enskilda områdena. Även sydöstra innerstaden är under utredning. 24

25 Pågående projekt, planer och exploateringsönskemål i den gamla stadskärnan Göteborg inom Vallgaven har genomgått, genomgår och kommer att genomgå en rad större och mindre infrastruktur- och byggprojekt inom en överskådlig tidsram. Här följer några exempel: Längs Badhusgatan byggs helt nya kvarter och Stenpiren förlängs ut i älven. Här anläggs även en ny spårvagnsförbindelse, vilken i en förlängning kommer fortsätta till Centralen. I området har stora delar av Badhusbastionen samt delar av Stora Bommens bastion tagits fram. I skrivande stund pågår förstärkningsarbeten på kanalmurarna i Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen. Äldre, delvis ursprunglig pålning tas bort. Konstruktionen kommer att förändras vilket sänker autenticiteten. Övrig inverkan på äldre lämningar är mycket oklar. Västlänken är en del av Västsvenska paketet och ska bidra till bättre pendlingsmöjligheter i Västsverige. Man har valt att lägga en tågtunnel genom centrala Göteborg. Området består av berg och lera vilket innebär både sprängning och schaktning. Västlänken är en del av ett större samhällsbyggande där centrala Göteborg kommer att genomgå en stark förändring inom en överskådlig framtid. Västlänken berör fästningssstaden från centralen i öst, längs älvfronten förbi Lilla Bommen och Packhuskajen fram till Stora Hamnen och Residenset. Parallellt med Västlänken arbetar Jernhusen med att utveckla stationsområdet. Visionen har här hittills varit en mycket hög bebyggelse. I Rosenlund har fastighetsägare en önskan att bygga mycket högre hus. Detta är en stor risk när det gäller riksintresset, framförallt med hänsyn till Otterhällans synliga murverk, deras plats i fästningstaden och upplevelsen av de visuella sambanden med staden och Skansen Kronan. I de sydöstra delarna av Göteborg inom vallgraven finns ett fastighetsägarinitiativ att uveckla den delen av staden. Även här är visionerna en mycket högre bebyggelse. Trots att Göteborg har genomgått ett stålbad av rivningar de senaste 50 åren så har den låga bebyggelsen inom vallgraven hittills respekterats. Detta är av stor vikt inför framtiden. Sammantaget är riksintresset mycket hårt ansatt av exploateringstryck och de nationella kulturmiljövärdena är hårt pressade. För att säkerställa kulturmiljön för kommande generationer bör ett samlat grepp initieras vilket inbegriper hela fästningsstaden och riksintresset. 25

26 Ovan: Flygbild över Fredriksstad, Norge. Fredrikstad är ett bra exempel på en fästningsstad vars utseende bygger på samma idéer som Göteborgs andra skede. Fredrikstad har även en kaponjär upp till en skans på ett likartat sätt som Skansen Kronan är förbunden med Göteborg. Kaponjären syns tydligt i bildens nedre högra del som en gräsyta mellan villaområdena. Foto Mapaid AS INSPIRATIONSBILDER FRÅN ANDRA EUROPEISKA STÄDER 26 Panorama över befästningslämningar i Naarden, Nederländerna, vilken illustrerar hur fästningsstaden Göteborg ungefär sett ut.

27 Panorama över befästningslämningar i Naarden, Nederländerna, vilken illustrerar hur fästningsstaden Göteborg ungefär sett ut som fullt utbyggd. Vyn är från vallgravskantens utsida in mot en bastion. Flygbild över Naarden, Nederländerna. Denna stadsfästning är delvis restaurerad i modern tid men utgör ett bra exempel på den holländska befästningsskolan. Vision och åtgärdsförslag Vyn är från en bastion med en ravelin mitt i bild, kurtinen till höger och nästa bastion i fonden. 27

28 Deltagare vid de workshopar som hölls i maj 2014 med temat Fästningstaden Göteborg : Workshopansvariga: Ylva Blank, Anette Lindgren, Maja Lindman och Tom Wennberg Workshop 1, 8/ Göteborgs stadsmuseum: Else-Britt Filipsson, Håkan Strömberg, Maria Forneheim, Daniel Gillberg, Jessica Rågholm, Mari Wickerts, Inger Broberg, Åsa Englund, Karin Nordström, Karl Arvidsson, Jessica Lindewall, Ulf Ragnesten, Kristian Jonsson, Ylva Berglund och Emelie Zachrisson. Deltagarna kom från utställningar och kommunikation, samlingar, publika enheten och kulturmiljöenheten. Workshop 2, 13/ Ledningsgrupp kulturförvaltningen: Björn Sandmark (förvaltningschef ), Borghild Håkansson (projektledare, kultur och samhälle), Amanda Ramsin (utredare), Mie Svennberg (Arkitekturkonsulent, enhetschef Ung kultur) och Cecilia Borgström-Fälth (enhetschef Göteborg Konst) Workshop 3, 18/ Extern sakkunnig grupp: Nils Ahlberg (Icomos/konsult. Befästa städer och stadsutveckling under tidigmodern tid), Victor Svedberg (Arkeolog, RAÄ UV väst), Sofia Berntsson (Projektkoordinator Göteborg 2021), Bengt Carlsson (Arkitekt, Meter arkitektur och Chalmers) Claes Petterson (Arkeolog, Jönköpings läns museum), Stefan Larsson (Arkeolog, RAÄ UV syd), Carina Bramstång Plura (Arkeolog, RAÄ UV väst), Mats Sandin (Handläggare arkeologi, Länsstyrelsen Västra Götaland), Liv Westring (Arkeolog/student) 28

29 Stärkande åtgärder för riksintresset fästningsstaden Göteborg Den viktigaste målsättningen är att förstärka fästningsstaden Göteborg och därmed framhäva stadens ekonomiskt och politiskt mycket stora historiska signifikans under och 1700-talet. Detta kan göras på flera sätt men en av de viktigaste akuta åtgärderna är att låta ingreppet från anläggandet av Västlänken bli så minimalt som möjligt. Förhoppningen är att projektet Västlänken kan användas som hävstång för att stärka upp den kulturhistoriska läsbarheten i hela staden. Genom ett antal åtgärder kan de kulturhistoriska värdena med avseende på fästningsstaden och kanalstaden bli tydligare. En stärkt kulturmiljö kommer då även att ge tydlighet åt framtida tillkommande bebyggelse, närmast i Gullbergsvass. Detta är även gynnsamt för besöksnäringen, som är en lika stor industri som bilindustrin och som kommer att öka. Det ger staden en tydligare profil. Stadens historiska särprägel går att förtydliga och använda i marknadsföringen av staden. Detta förutsätter att identiteten och varumärket med stöd i den historiska läsbarheten stärks i Göteborg. Metod Tre workshopar genomfördes på Göteborgs stadsmuseum under våren 2014 med syfte att samla in idéer kring hur Den befästa staden Göteborg kan stärkas i dagens stadsbild. Den mest bidragande orsaken var planeringen av Västlänken, vilken kommer att påverka lämningarna på ett negativt sätt. Då älvfronten är den del av riksintresset som kommer att påverkas mest av detta projekt lades workshoparnas fokus där. Resultatet av dessa workshops utgör stommen i de förslag till stärkande åtgärder som redovisas på följande sidor. Workshoparna var upplagda på ett likartat sätt med mindre grupper som hade stora satellitfoton över centrala Göteborg samt kartan från 1795 framför sig, vilka skulle vara möjliga att fritt använda för att inspirera och fästa idéer. Deltagare i workshoparna redovisas på motstående sida. Första gruppen bestod av personal från Göteborgs stadsmuseum, den andra av Kulturförvaltningens ledningsgrupp och tredje gruppen bestod av sakkunniga rörande tidsperioden, fästningshistoria, arkeologi, historia och arkitektur. 29

30 Åtgärdsförslag för fästningsstaden Göteborg På följande sidor bekrivs ett paket av åtgärder som syftar till att förstärka och utveckla riksintresset fästningsstaden Göteborg så att det kan klara etableringen av tågtunneln utan att riksintresset som helhet försvagas. Dessa delar ingår: 1. Stärk helheten - Fästningspromenad ska förtydliga fästningens yttre gräns. - Stadplanen måste värnas och återskapas där den försvagats. - Sammanhangen mellan fästningen och skansarna värnas och stärks. 2. Bevara och illustrera murverken - Handlingsplan för hur man hanterar befintliga lämningar under och efter bygget av Västlänken. - Rekonstruktion/framtagning av murar och portar. - Visualisering av delar av fästningen. 3. Älvfronten, sträckan Haga - Centralen - Åtgärder i Rosenlund - Haga - Packhusplatsen/Älvfronten, åtgärder för att stärka områdets historiska karaktär och knyta samman staden med vattnet. - Centralen, återskapande av Östra Larmgatan, parkbälte i gränsen mellan den gamla och nya staden. 4. Visitors center - Fästningsstaden Göteborg En plats och utställningslokal där information om Fästningsstaden Göteborg kan upplevas samlat, förslagsvis vid Esperantoplatsen, Fortifikationens gamla lokaler vid Kronhusparken, på Packhuskajen eller vid Lilla Bommen. 5. Lilla Bommen - Lilla Bommen som ett nav i det framtida Göteborg. En strategisk plats att berätta om Göteborg och en plats som måste få ha funktion som allmän yta med plats för lek. - Öppna Norra Larmgatan, återskapa visuell och funktionell kontakt mellan Lilla Bommen och Centralen. - Lyft Västra Nordstaden, aktiva bottenvåningar och tydliga kopplingar till älven, med tyngdpunkt i de historiskt viktiga delarna. 30

31 1. Stärk helheten En av de viktigaste slutsatserna av workshoparna var att det är väsentligt att läka ihop helheten i staden igen. Olika lösningar på olika ställen längs befästningslinjen skall ge möjlighet till förståelse för helheten och att greppa den stora skalan. Historien om befästningen ska arbetas in i, och samspela med, den befintliga stadsmiljön och skapa kvaliteter utöver de pedagogiska, såsom esteiska värden och rekreationsvärden. En nyckel till förståelsen för helheten ligger i att förtydliga formen på den gamla befästa staden, alltså att kunna se den ursprungliga stadens gräns i den nuvarande stadsmiljön. Man behöver också nycklar till att förstå skalan på fästningen. När befästningarna var som mest utbyggda utgjorde de cirka en tredjedel av hela den bebyggda staden. Detta är svårt att förstå utifrån de fragment man idag har tillgång till, till exempel nere i Biopalatsets källare. Fästningspromenad Att få ihop en helhetsupplevelse av fästningsstaden är en av de viktigaste målsättningarna med förstärkningen av riksintresset. Om detta lyckas skall man kunna promenera runt hela staden och få olika upplevelser, förankrade i kulturmiljön. Ett varv längs murens sträckning är ca 3,5 kilometer. Längs promenaden läggs stopp på väl valda platser där olika typer av information om befästningsstaden presenteras. Exempel på lämpliga platser är Kungshöjd, Kungstorget, Kungsparken, Bastionsplatsen, Trädgårdsföreningen, Drottningtorget, Lilla Bommen, Stora Bommen och Esperantoplatsen. Flera av stoppen bör vara lugna platser där man kan uppehålla sig, platser med bra översikt och fina rekreationsvärden. Även fokus på platser med bra mikroklimat och med utrymme för exempelvis fika i historiska miljöer, exempelvis vid Esperantoplatsen och runt Kronhuset. Som extra utflyktsmål bör man koppla in skansarna Lejonet och Kronan. Att använda platsernas förutsättningar, förstärka möjligheter till utblickar och höja rekreationsvärden. Prioritering är att skapa en tillgänglig vandring med fokus på fotgängare, med eller utan hjul. Läget i staden ger unika möjligheter att koppla in extra upplevelser som fika i historiska miljöer eller kanske en guidad vandring i befästningarna under mark. Man ska inte glömma lekfullheten i berättelsen. Till vänster: Stadsplanen år 1866, efter murarnas raserande. Järnvägsstationen har tillkommit vilket gör staden lite svårläst i öster, i övrigt är gatunätet helt intakt. GSM arkiv 31

32 Exempel på informationsbärare kan vara en modell av fästningen Göteborg som visar var man är, helst taktil. Andra exempel är interaktiv kikare med 3D-effekt och ljudknappar, eller informationstavlor. Informationen bör ha en sammanhållen form genom hela fästningspromenaden. Taktil modell av Riddarholmen. Man måste tänka på skalan, små modeller gör det svårt att uppfatta detaljer. Holger Ellgaard. Promenadstråket skall göras tillgängligt och ska ge gångtrafikanter företräde. Ett förslag som uppkom under diskussionerna var att göra Stora Nygatan till gårdsgata. Det är även viktigt att älvfronten planeras för gångare. Stadsplanen Den ursprungliga stadsplanen ska vara vägledande vid återställande och nybyggnation i området. Stadsplanen är lika viktig som själva lämningarna. Utöver detta är sekundära spår också viktiga, det vill säga hur befästningens form och historia har styrt viktiga delar av stadens utveckling i övrigt. Till dessa hör skapandet av Kungsparken på den gamla fältvallen då befästningarna revs, och bältet av påkostade allmänna platser och institutioner på de gamla bastionerna. Relationen mellan stenstaden innanför vallgravarna och trästaden Haga är ett annat viktigt spår, liksom gatorna som gått fram till fästningen, såsom Stampgatan och Södra Vägen. Taktil modell med detaljer upplyfta för att få till en kombination av struktur och detaljer. Den låga bebyggelsen inom vallgraven håller samman den ursprungliga stadens uttryck och låter den kontrastera mot högre bebyggelse utanför vallgraven. Detta är av stor vikt att bibehålla inför framtiden. Skansarna Lejonet och Kronan Skansarna Lejonet och Kronan ingår i 1600-talets befästning. Gullberg med Skansen Lejonet har behandlats i ett eget PM, Åtgärdsförslag för Gullberg - Skansen Lejonet. De två viktigaste punkerna ur PM för Gullberg är att järnvägsspåret täcks över på båda sidor om berget och att staden fredar ett ansenligt område omkring Gullberg för att inte inkräkta på det monumentala intrycket och förståelsen för hur berget och fästet varit beläget i landskapet. Taktil modell av slottsträdgård. Bild från blogg.museiteknik.com. Paul Henningson, Musedia 32 Vid planering i den gamla stadskärnan är det viktigt att värna och förstärka de historiska sambanden mellan innerstaden (fästningen) och skansarna. Det handlar om att bevara viktiga siktlinjer/vyer och att förstärka sammanhangen med olika pedagogiska insatser.

33 En av de bäst bevarade lämningarna, bastionen Carolus undecimus Rex ovanför Esperantoplatsen. Bild från Kungsgatan Carolus Rex (1850), teckning signerad Lindberg. GSM arkiv. 2. Bevara och illustrera murverken Bevarande av befintliga lämningar. Det är Göteborgs stadsmuseums åsikt att befintliga lämningar i möjligaste mån skall bevaras. Lämningar efter befästningsstaden är en del av riksintresset och ett borttagande är ett irreversibelt ingrepp. Stadsplaneringen måste på ett strikt sätt förhålla sig till de befästningshistoriska förutsättningarna. Stadsmuseet anser även att myndighetsbeslut rörande befästningslämningar bör vara mycket restriktiva avseende borttagande. Göteborgs befästningshistoria är mycket speciell, vilket statusen som riksintresse redan bekräftar. Vid eventuell påverkan på lämningar bör huvudlinjen vara att anpassa, inkorporera, konservera och pedagogiskt framhäva. Detta bör vara ledord att följa. Under genomförandet av Västlänken måste ett detaljerat och fastställt dokument finnas som hanterar frågan hur de fysiska lämningarna tas om hand. Murar måste plockas ner så att de kan återmonteras. Även vid uppförande på annan plats är genuina stenar från fästningen essentiella för att skapa ett trovärdigt intryck av den ursprungliga fästningen. Det finns även bevarade stenar från Götatunneln och kurtinmuren vid Lilla Bommen som bör användas vid eventuella rekonstruktionera av murar och andra befästningsverk. Det bör utredas var detta upplag finns. Ryktesvis finns det i Partille på Trafikverkets område. Vy från Kungsgatan, 1868 av O. A. Mankell. Bilden publicerad i Ny Illustrerad Tidning Spännande och minst sagt skonsam rekonstruktionsmetod på den romerska lämningen Carnuntum i Österrike. Gryffindor, Wikimedia Commons. 33

34 Ta fram och visa murar i den nya anläggningen Frågan om att tillgängliggöra delar av murverken i stationer och tunnlar har lyfts flera gånger. I nuläget är det inte riktigt klarlagt om det är möjligt att genomföra detta, alltså om murarna och järnvägsanläggningen kommer att mötas på ett sådant sätt att det går att visa murar på ursprunglig plats. Ett förslag kom fram under workshoparna 2014 var att exponera muren nere i tågtunneln. Tågen brukar sakta ner när man närmar sig stationen, murarna blir ett snyggt/spännande möte med staden. Detta har visat sig var tekniskt svårgenomförbart med hänsyn till murarnas läge i förhållande till tunneln. Det är däremed inte uteslutet att på något sätt visualisera fästningstaden i tågtunneln. Rekonstruktion/framtagning av murar och portar För att förstå helheten behöver delar av fästningen rekonstrueras. Detta ger även kvalitéer till enskilda platser. Förslag på rekonstruktionsobjekt är stadens fem portar; Kungsporten, Drottningsporten, Karlsporten, Lilla Bommen och Stora Bommen. Visualisering av de fem portarna är av största intresse! Markering av platser är det primära. Detta kan kombineras med idén om att markera hela befäsningens sträckning, och/eller med hela eller delvisa rekonstruktioner. Fortsatt arbete behövs med att titta på hur detta ska visualiseras. Exempel är skyltning, belysning och hologram. Arbeten pågår i Jönköping med att visa befintliga murar i källarplan på en tillkommande byggnad. Foto: Robin Gullbrandsson. 34 Det medeltida Virgilkapellet i Wien hittades 1973 i samband med bygget av tunnelbanestationen Stephansplatz. Idag markeras kapellet i torgytan (vit linje) tillsammans med yngre Magdalenskapelle (röd markering): Kapellet är välbevarat och integrerades i stationsmiljön. Thomas Ledl, Wikimedia Commons

35 Rekonstruktion av fästningsmurar i full höjd på specifika platser är av stor vikt för att kunna förstå skalan. Några förslag som anses särskilt lämpliga är nedanför Sjöbefälsskolan, utanför Hasselbladska huset samt vid Stora Bommen. Rekonstruktion av murar kan med fördel göras integrerat med riktiga murar, med ett museiutrymme under mark där man kan se de bevarade murlämningarna på plats och en rekonstruktion ovan mark. Detta är fullt möjligt på ett flertal platser. Ta fram någon del av muren så man kan visa den för exempelvis skolklasser. Nyttja det som grävs fram! Bevara så mycket som möjligt på ursprunglig plats. Ordna så att allmänheten får tillgänglighet till murar och andra historiska lämningar som byggts in i fastigheter. Idag finns relativt tillgängliga lämningar i källaren på Biopalatset och i P-huset under Pedagogen, inom relativt kort framtid kommer detta att kompletteras med ett showroom med befintlig mur från Badhusbastionen inom den kommande nya bebyggelsen längs Badhusgatan. Dessa ställen måste naturligtvis ingå i helhetsbilden. Mur i bastion Christina Regina avbildad i genomskärning Denna del stod dels på berg och dels på rustbädd. Strecket visar en ungefärlig nivå dit muren revs ner på 1800-talet. Nivån varierade på olika ställen. Krigsarkivet, handritade kartverk nr.13 s.82, utsnitt. Murprofil illustrerad med skulptur av stenkassar, parken vid Malmö slott. Foto: Olga Schlyter. 35

36 Visualisering av delar av fästningen Denna samling av förslag har samma mål som övriga, att förstärka förståelsen av fästningen, men här med inblandning av mer okonventionella medel. Förslagen är tänkta som inspiration för att visa på hur olika sätt detta kan göras. Rekonstruktion och visualisering i form av hologram. Här finns idéer att låta återställa hela eller delar av muren med ljushologram i naturlig storlek. En teknik som idag är fullt möjlig. Markering i mark i form av färg, stenläggning, ljus, häckplanteringar (täta och låga). Uppbyggnad av mur, sittplatser. Markering av murprofil eller sträckning på husfasad. Längs befästningslinjens mer svårvisualiserade sträckor kan en enkel markering i markbeläggningen vara tillräcklig. Detta kan göras med olikfärgad gatsten eller färg. Ljusstråk, växtlighet och sittplatser kan anpassas i form och riktning för att förstärka den visuella upplevelsen på olika plan. Husfasader kan till fördel användas för att illustrera murprofiler, vilket även ger förståelse för befästningens höjd. Om man ska gestalta muren vore det intressant att ta fram en sådan sektion av befästningens hela profil, från fältvall in till inre muren. Detta kan även göras på skilda ställen. En del i Kungsparken kan änvändas till att illustrera de yttre befästning- Visualisering med hologram och projiceringar Terra Politica och Deepak Singh. Nedan: Enkel illustration av äldre struktur (Berlinmuren) på karta på stan. 36

37 arna. Längs älvfronten kan detta med fördel göras mellan Lilla Bommen och Residenset. I framtida planering av områdena nära de gamla befästningarna kan kvarter anpassas efter befästningslinjerna. Vid gestaltning av platser och stråk kan formspråk hämtas upp ur utgrävningar av befästningen. Rustbäddars estetiska form används i gestaltning av förslagsvis torgyta eller aktivitetsyta. Att kunna åka runt och se illustrerade och befintliga befästningar från älvsidan, exempelvis från Paddan, blir en naturlig och given möjlighet när projekten är genomförda. Den vita pilen visar på den del av riksintresset som behöver stärkas på olika sätt. 3. Älvfronten, sträckan Haga - Centralen Många av de åtgärder som föreslås har fokus på sträckan Haga till Centralen. Här är spåren efter fästningsstaden Göteborg mycket svaga eller obefintliga. Det är även denna sträcka som Västlänken berör. Esperantoplatsen, Lilla Bommen och Östra Nordstaden/ Norra Larmgatan behandlas vidare i nästa kapitel. Åtgärder i Rosenlund - Haga Området Rosenlund-Haga behandlas i ett eget PM, Åtgärdsförslag för Kungparken/Nya Allén. Parken ligger på den gamla fältvallen. Det skulle vara möjligt att återskapa fältvallen här, men det är museets åsikt att den historiska parken och den industrihistoriska miljön längs Rosenlundskanalen bör ha företräde i miljön runt Haga. Samtidigt är det tveklöst så att bevarade rester av befästningar under mark kommer att ta stor skada här, då tunneln kommer att gå rakt igenom en bastion. Exempel på ursprunglig träkonstruktion/sänkverk med formspråk som kan lyftas till markytan. Foto: UV väst DAFF 2005:4. 37

38 Packhusplatsen/Älvfronten Ett övergripande mål för sträckan bör vara att stärka områdets historiska karaktär, höja rekreationsvärdena, skapa stråk längs vattnet och arbeta med kopplingar mellan staden och vattnet längs hela älvfronten. Stora Bommen är en av fem ursprungliga portar till fästningen Göteborg. Den reglerade infarten till Stora Hamnkanalen. Bommen bör gestaltas på platsen. Nuvarande Stora Bommens bro bör restaureras så att den blir öppningsbar igen. Masthamnen låg innanför bommen, på nuvarande Packhusplatsen. Den bör illustreras, med vatten, avvikande färg, markering eller dylikt. Den gamla mursträckningen bör också illustreras i rätt läge från Skeppsbron till Centralen. Man kan också undersöka om det är fördelaktigt att lyfta ut den gamla befästningslinjen, det vill säga muren, som kajkant, alltså forma kajen med utgångspunkt i befästningens form. Det kan handla om trädäck som illustrerar formen. Trafikledens barriäreffekt måste dämpas. När schakten längs älvfronten läggs igen bör gatan återställas till stadsgata, inte tung trafikled. Med den kommande spårvägen, Operalänken, blir det än viktigare att gatan blir stadsgata, en gata värdig Göteborgs historiska kärna. Låt också området bli grönt. Utsnitt ur karta 1795, med Stora Bommen och Masthamnen intill Stora Hamnkanalen. Byggnaderna i överkant omger nuvarande Kronhusparken. Krigsarkivet 424:37:472b. I 2021-dialogen syns en stark önskan från stadens medborgare att kunna komma nära vattnet. Kopplingar genom västra Nordstaden ner till vattnet behöver stärkas. Det saknas allmänna målpunkter vid älvfronten. Sådana behöver skapas. Förslagsritning över Drottningporten upprättad 1695 av Erik Dahllbergh. Drottningporten ersatte dåvarande Nyeport. Krigsarkivet. 38 Platserna utmed hamnen vid kasinot och maritiman är fylld med parkeringar, vilket är ett dåligt utnyttjande av ytan utifrån ett kulturmiljöperspektiv. Skeppsbroparkeringen framför casinot kan bli fickpark. Centralen Centralen är en möjlig plats för rekonstruktion av Drottningporten, i någon form. Ett ytterligare sätt att illustrera fästningen i denna del av staden kan vara en karta i marken på Drottningtorget. Ett sätt att stärka stadskärnans integritet är att skapa en grön zon, en Drottningpark som utgår från Trädgårdsföreningen och löper mellan Östra Nordstaden och centralen ner till vattnet vid nuvarande brofästet. Den nya parken knyter även in parken vid Bergslagsbanans station. Murens läge kan visualiseras, och den försvunna vallgraven illustreras med vatten. Att återskapa Norra Larmgatan är viktig för folks rörelser i området och för att få en koppling mellan Drottningtorget och Lilla Bommen. Detta leder till att den urspungliga formen av stadsplanen återskapas. Larmgatan var historiskt sett bebyggelsens yttre begränsning mot befästningarna. (Se även stycket om åtgärdsförslag för Lilla Bommen.)

39 4. Visitors center - Fästningsstaden Göteborg Någonstans längs älvfronten är det lämpligt att göra ett visitors center, en visningsplats och utställning på temat fästningen Göteborg. Detta är en plats och utställningslokal där information om fästningsstaden Göteborg kan upplevas samlat. Platsen blir navet för berättelsen om fästningsstaden. Det finns tusentals planer och ritningar från 1600-talet och framåt som tillsammans med rekonstruktioner och europeiska paralleller som kan illustrera berättelsen om fästningsstaden Göteborg. Här kan befintliga lämningar visas, kompletterade med rekonstruktion/ illustration av ursprungliga murhöjder. Fyra förslag till placering Fyra platser är föreslagna, där Esperantoplatsen eller Kronhusparken förordas. De andra är Packhuskajen och Lilla Bommen. Möjligen är även Stenpiren en lämplig plats med utsikt mot älvmynningen. Postgatan 4 - Kronhusparken På Postgatan 4 vid Kronhusområdet står ett hus från 1740-talet som byggdes för fortifikationens skull. Här låg kontoret där utbyggnaden av befästningarna administrerades. Huset ritades av Bengt Wilhelm Carlberg. Kronhusparken var tidigare fortifikationens tyggård och här fanns fanns tidigare fler byggnader som omslöt en öppen yta där till exempel en välordnad parkmiljö en gång anlades. Här skulle historien om fästningsstaden kunna återknyta till sina rötter i en fantastisk miljö, vilken i sig kan attrahera besökare. Fortifikationens kontor vid Kronhusgatan, uppfört på fortifikationens tyggård Huset ritades av Bengt Wilhelm Carlberg och inhyser idag bland annat Göteborgs Hembygdsförbund. Fortifikationens tyggård på ritning från Nämnda kontorsbyggnad är hus a på bilden. Norr uppåt i bild. Krigarkivet 424:37: